Bet. 1991/92:FiU29

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU29

Den kommunala ekonomin

(prop. 1991/92:150 del II och 1991/92:100)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionernas förslag

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1991/92

FiU29

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande de förslag om

den kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i

kompletteringspropositionen del II.

Förslagen innebär att ett nytt generellt statsbidrag lämnas

till kommunerna utan styrande villkor. I samband därmed

avskaffas flera specialdestinerade bidrag,

skatteutjämningsbidraget samt det extra

skatteutjämningsbidraget. Med det nya bidragssystemet upphör

rundgången av pengar mellan stat och kommun genom att den s.k.

avräkningsskatten, den allmänna skatteutjämningsavgiften och den

särskilda skatteutjämningsavgiften (Robin Hood-skatten) slopas.

Det nya statsbidragssystemet skall användas för att jämna ut

skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna.

Bidragskonstruktionen innebär dels en inkomstutjämning, dels en

kostnadsutjämning. Inkomstutjämningen innebär i princip att alla

kommuner kan få lika stor inkomst per invånare från skatt och

bidrag. När det gäller kostnadsutjämningen används under 1993

och 1994 ett i förhållande till den kommunalekonomiska

kommitténs förslag något modifierat strukturindex. En

expertgrupp skall få i uppdrag att föreslå en metod för

kostnadsutjämning som bör gälla från år 1995. I ett

tillkännagivande till regeringen föreslår utskottet att en

parlamentarisk referensgrupp skall följa expertgruppens arbete.

Utskottet tillstyrker förslaget att statsbidraget av

samhällsekonomiska skäl bör minskas med 7,5 miljarder kronor

fr.o.m. 1993. År 1993 dras 5,2 miljarder kronor in från

kommunerna och 2,3 miljarder kronor från landstingen.

Kommunerna får en övergångstid att anpassa sig till det nya

systemet. För 1993 kommer ingen kommun att få en

bidragsförändring jämfört med nuvarande regler som överstiger

1,5% av summan av skatt och bidrag. Mellan år 1993 och 1994

får bidragsförändringen maximalt uppgå till 3% av summan av

skatteinkomsterna för år 1994 och bidraget för år 1993. Till

detta kommer effekten av indragningen.

Utskottet tillstyrker principen att den tvååriga

eftersläpningen när det gäller utbetalning av

kommunalskattemedel skall tas bort. Detta kommer i hög grad att

underlätta den kommunalekonomiska planeringen. När det gäller

övergången till en ny utbetalningsordning samt frågan om

finansiell neutralisering av förslaget om minskat schablonavdrag

m.m. föreslår utskottet tillkännagivanden till regeringen.

Utskottet tillstyrker även att det tillfälliga lagreglerade

skattestoppet förlängs till att gälla även för år 1993.

De av utskottet föreslagna tillkännagivandena om ett nytt

utbetalningssystem och expertgruppens arbete sker bl.a. med

anledning av motionsyrkanden i dessa delar. Övriga

motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Reservationer har avgivits av företrädarna för

Socialdemokraterna. Enligt reservanterna är det en principiellt

riktig åtgärd att införa ett nytt generellt statsbidragssystem

och att slopa rundgången av pengar mellan staten och den

kommunala sektorn. Reformen bör dock genomföras i två etapper

som gör det möjligt att skapa rimliga och långsiktiga regler för

statsbidragen till kommunerna.

I den första etappen vill Socialdemokraterna att statsbidraget

för år 1993 i huvudsak beräknas efter nu gällande regler med

kvittning i princip efter den modell som föreslås i

propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat

bidragsbelopp baserat på gällande fördelning mellan kommunerna.

Samtidigt skall kommunerna ges ökad frihet att disponera dessa

resurser.

Den andra etappen vill Socialdemokraterna genomföra fr.o.m. år

1994. Ett nytt förslag till fördelningsnyckel bör utformas av en

parlamentarisk beredning. Arbetet bör bedrivas så att riksdagen

kan fatta beslut under våren 1993.

Socialdemokraterna reserverar sig vidare mot indragningen av

7,5 miljarder kronor från kommuner och landsting. En sådan

indragning är enligt reservanterna olämplig. I en reservation

motsätter man sig också att det kommunala skattestoppet

förlängs. Reservanterna framhåller att ett långvarigt

skattestopp innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala

självstyrelsen.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 i vad avser littera

H Bidrag och ersättningar till kommunerna,

dels proposition 1991/92:150 (kompletteringspropositionen)

del II Kommunal ekonomi,

dels de med anledning av proposition 1991/92:150 del II

väckta motionerna

1991/92:Fi44 yrkandena 8--18, 1991/92:Fi47, 1991/92:Fi53,

1991/92:Fi68, 1991/92:Fi72, 1991/92:Fi75, 1991/92:Fi76,

1991/92:Fi77, 1991/92:Fi80 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Fi83

yrkandena 11 och 12, 1991/92:Fi84, 1991/92:Fi86, 1991/92:Fi89,

1991/92:Fi90, 1991/92:Fi92, 1991/92:Fi95, 1991/92:Fi99,

1991/92:Fi100 och 1991/92:Fi102 yrkande1,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1991/92:Fi301, 1991/92:Fi302, 1991/92:Fi303, 1991/92:Fi304

och 1991/92:Fi305,

dels de från andra utskott överlämnade motionerna

1991/92:A813 i vad avser yrkande 3, 1991/92:Fö8, 1991/92:Jo601

i vad avser yrkande 2, 1991/92:Sk304, 1991/92:So273 i vad avser

yrkande 4 och 1991/92:T342 i vad avser yrkande 2.

Inkomna skrivelser och uppvaktningar

Skrivelser i ärendet har inkommit från Bjuvs kommun, Burlövs

kommun, Eslövs kommun, Härjedalens kommun, Jönköpings kommun,

Kävlinge kommun, Stockholms kommun, Svalövs kommun, Svedala

kommun och Säters kommun samt Svenska kommunförbundet,

Kommunförbundet Örebro län och Örebro läns SAP-distrikt.

Dessutom har företrädare för Svenska kommunförbundet,

Stockholms kommun och Kalix kommun uppvaktat utskottet eller

företrädare för utskottet med anledning av propositionens

förslag.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet har berett övriga berörda utskott tillfälle

att avge yttrande över de förslag i propositionerna 100 bilaga

8 och 150 del II jämte motioner som rör resp. utskotts

beredningsområde.

Yttranden har avlämnats av socialutskottet (1991/92:SoU6y),

kulturutskottet (1991/92:KrU7y), utbildningsutskottet

(1991/92:UbU5y), trafikutskottet (1991/92:TU4y) och

bostadsutskottet (1991/92:BoU7y).

Yttrandena återfinns i bilagorna 2--6 till betänkandet.

Regeringens lagförslag

Regeringens i proposition 150 del II framlagda lagförslag

återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.

Propositionernas förslag

Proposition 100

I proposition 100 bilaga 8 (finansdepartementet) har

regeringen under littera H Bidrag och ersättningar till

kommunerna (s.119--124) -- efter föredragning av statsrådet

Anne Wibble --

dels under punkt H 1 föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att utge extra

skatteutjämningsbidrag för år 1993 i enlighet med vad i

propositionen förordats,

2. att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på

23100000000kr.,

dels under punkt H 2 föreslagit riksdagen att till Bidrag

till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala

företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett

förslagsanslag på 879172000kr.

Proposition 150 del II Kommunal ekonomi

I proposition 150 del II (s. 1--100) har regeringen

(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne

Wibble --

dels föreslagit riksdagen

1. att godkänna att statsbidragen till kommuner och

landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993

(avsnitt 4.6),

2. att godkänna inriktningen av ett nytt system för

utbetalning av kommunalskattemedel och ikraftträdande av detta

(avsnitten 5.2 och 5.3),

3. att godkänna riktlinjerna för en finansiell neutralisering

av förslag om minskat schablonavdrag m.m. (avsnitt 5.4),

4. att godkänna principerna för ett nytt statsbidragssystem

(avsnitt 6.1),

5. att godkänna förslagen till avveckling av angivna

statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner (avsnitten 6.2.1

och 6.2.2),

6. att godkänna förslagen till ett nytt generellt

statsbidragssystem för kommuner (avsnitten 6.3.1--6.3.4),

7. att godkänna principerna för fördelning av statsbidrag år

1993 och för övergångsregler för åren 1993 och 1994 (avsnitten

6.4.1 och 6.4.3),

8. att godkänna förslagen till avveckling av angivna

statsbidrag och avgifter i fråga om landsting (avsnitt 7.2),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen i övrigt anförts om

9. kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska

utvecklingen (avsnitt 4),

10. inomregional skatteutjämning och översyn av

strukturutjämningen (avsnitten 6.3.5 och 6.3.6),

11. om målstyrning, uppföljning och utvärdering (avsnitt 8).

I proposition 150 bilaga II:1 (försvarsdepartementet) har

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Per Unckel --

berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i

propositionen beträffande de specialdestinerade statsbidragen

inom försvarsdepartementets område.

I proposition 150 bilaga II:2 (socialdepartementet) har

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bengt Westerberg

-- föreslagit

1. att riksdagen godkänner att statsbidraget till barnomsorg

slopas per den 1 januari 1993,

2. att riksdagen godkänner att statsbidraget till invandrar-

och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1 januari 1993,

3. att riksdagen godkänner att statsbidraget till service och

vård slopas per den 1 januari 1993,

4. att riksdagen godkänner att statsbidraget till färdtjänst,

servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993,

5. att riksdagen godkänner att statsbidraget till

bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993,

6. att riksdagen godkänner att statsbidraget till

specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas per

den 1 januari 1993,

7. att riksdagen godkänner att det statsbidrag som utgör

ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred

vad avser hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari

1993,

8. att riksdagen till Bidrag till barnomsorg för budgetåret

1992/93 anvisar ett belopp som är 2524000000kr. lägre än

vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 6,

9. att riksdagen till Bidrag till service och vård för

budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är

1595200000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition

1991/92:100, bilaga 6,

10. att riksdagen till Driftskostnader för beredskapslagring

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är

3500000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition

1991/92:102, kapitel 5,

11. att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 7000000kr.

lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga

6,

12. att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 975000000kr.

lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga

6.

I proposition 150 bilaga II:3

(kommunikationsdepartementet) har regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Mats Odell --

dels

1. återkallat förslaget i proposition 1991/92:100 bilaga 7 om

anslag för budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och

underhåll av statskommunvägar,

dels föreslagit

2. att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till drift

och underhåll av statskommunvägar och Byggande av

länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av

statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar

av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1

januari 1993,

3. att riksdagen till anslaget Byggande av

länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp

som är 112000000kr. lägre än vad som föreslagits i

proposition 1991/92:100, bilaga8.

I proposition 150 bilaga II:4 (finansdepartementet) har

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --

dels föreslagit riksdagen att anta förslagen till

1. lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,

2. lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,

3. lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år

1993,

4. lag om ändring i lagen (1987:560) om

skatteutjämningsavgift,

5. lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild

skatteutjämningsavgift,

6. lag om upphävande av lagen (1990:609) om avräkningsskatt,

dels föreslagit

7. att riksdagen godkänner att bidraget med anledning av

avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör,

8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

neutralisering av skattereformen på kommunnivå,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att utge bidrag med

anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem i

enlighet med vad i propositionen förordats,

10. att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett belopp som är 11 970 000 000 kr. lägre än

vad som föreslagits i proposition 1991/92:100, bilaga 8,

11. att riksdagen under sjunde huvudtitelns anslag Bidrag med

anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 440 172 000 kr.

lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 8,

12. att riksdagen till Statligt utjämningsbidrag till kommuner

för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 19 844 500 000 kr.,

13. att riksdagen till Bidrag till förebyggande åtgärder mot

naturolyckor för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.,

14. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till landstingen

för budgetåret 1992/93 på sjunde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 3 960 500 000 kr.,

15. att riksdagen till Bidrag med anledning av införandet av

ett nytt statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr.

I proposition 150 bilaga II:5 (utbildningsdepartementet)

har regeringen -- efter föredragning av statsrådet Per Unckel --

dels föreslagit att riksdagen antar förslaget till

1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

dels föreslagit

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att

sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt

statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av

invandrare i svenska språket slopas per den 1 januari 1993 i

enlighet med vad som tidigare redovisats,

3. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut

(1991/92:UbU10, rskr. 190) till Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

21451906000kr.,

4. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut

(1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särskolor

m.m. för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på 774978000 kr.,

5. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut

(1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till driften av särvux

för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 34703000kr.,

6. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut

(1991/92:UbU11, rskr. 193) till Bidrag till undervisning av

invandrare i svenska språket under åttonde huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på

138 652 000 kr.,

dels

7. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om förekomsten av en särskild

parlamentarisk kommitté för uppföljning av sektorsbidraget.

I proposition 150 bilaga II:6 (kulturdepartementet) har

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Birgit Friggebo

-- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om statsbidrag till den regionala kulturverksamheten.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till

betänkandet.

Motionsyrkandena

1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska

statsbidragen till kommuner och landsting med 7,5 miljarder

kronor fr.o.m. år 1993,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdesäkrade statsbidrag,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den kommunala verksamheten som en viktig

del av samhällets infrastruktur,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en kommunal expansion,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nej till ökad avgiftsfinansiering,

13. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett nytt

generellt statsbidragssystem,

14. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att lämna förslag till ett nytt behovsinriktat

generellt statsbidragssystem som kan träda i kraft 1994,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt system

för utbetalning av kommunalskattemedel,

16. att riksdagen avslår regeringens förslag till

kommunalskattestopp,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målstyrning,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bra offentlig verksamhet.

1991/92:Fi47 av Alf Wennerfors och Kjell Nilsson (m, s) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att ändra instruktionen för

riksdagens revisorer så att revisorerna även fortsättningsvis

skall kunna granska sådana sektorer av nationellt intresse som

helt eller delvis hanteras på den kommunala nivån,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den statliga revisionen.

1991/92:Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att också framöver garantera minst oförändrad

standard på riksfärdtjänsten.

1991/92:Fi68 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen upphäver lagen (SFS 1982:1070) om skatteutjämning i

Stockholms läns landstingskommun.

1991/92:Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om insatser för bättre folkhälsa, bättre arbetsmiljö, bättre

rehabilitering och god samhällsekonomi.

1991/92:Fi75 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den särskilda expertgruppen för

översyn av strukturutjämningen bör få i uppdrag att lägga fram

förslag till ett nytt strukturkostnadsindex där glesbygdsfaktorn

får en ändrad utformning och ökad vikt och där en särskild

faktor för ö-läget ingår i indexet,

2. att riksdagen beslutar att för år 1993 införa ett särskilt

ö-faktorbidrag på 20 milj.kr. och för år 1994 på 60 milj.kr.

till Gotlands kommun utöver det statliga utjämningsbidraget i

enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:Fi76 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att de kyrkliga kommunerna bör innefattas i ett nytt system för

utbetalning av kommunalskattemedel.

1991/92:Fi77 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att förändra övergångsreglerna enligt vad i motionen

anförts.

1991/92:Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

förutsättningarna för och innehållet i ett regelbundet

återkommande kommunalt forum som skall utgöra samtalsbas mellan

riksdagen och landets kommuner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vad syftet med en eventuell lagreglering

av barnomsorgen skall vara.

1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen avslår det föreslagna lagfästa skattestoppet

för kommunerna,

12. att riksdagen avslår den föreslagna indragningen av

statsbidrag till kommunerna.

1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om att statsbidragen till

kommuner och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m.

år 1993,

2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om ett nytt

system för utbetalning av kommunalskatt och ikraftträdande av

detta,

3. att riksdagen avslår riktlinjerna för en finansiell

neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag m.m.,

4. att riksdagen godkänner principerna för och omläggningen

till ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad som anförts

i motionen,

5. att riksdagen beträffande avveckling av statsbidrag och

avgifter i fråga om kommuner godkänner vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt

statsbidragssystem för kommuner i enlighet med vad som anförts i

motionen,

7. att riksdagen godkänner principerna för fördelning av

statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för år 1993 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen godkänner förslagen till avveckling av

angivna statsbidrag och avgifter i fråga om landsting i enlighet

med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunernas anpassning till den

samhällsekonomiska utvecklingen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av strukturutjämningen m.m.,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målstyrning, uppföljning och utvärdering,

12. att riksdagen avslår förslaget om lag om statligt

utjämningsbidrag till kommuner,

13. att riksdagen avslår förslaget om lag om

skatteutjämningsbidrag till landsting,

14. att riksdagen avslår förslaget om lag om begränsning av

kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,

15. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen

(1987:560) om skatteutjämningsavgift,

16. att riksdagen avslår förslaget om lag om upphävande av

lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift,

17. att riksdagen avslår förslaget om lag om upphävande av

lagen (1990:609) om avräkningsskatt,

18. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om

neutralisering av skattereformen på kommunnivå,

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att utge extra

skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

20. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om förslag

till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93.

1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om likvärdig service och trygghet för

handikappade.

1991/92:Fi89 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att en särskild "ö-faktor" skall vägas in vid

beräkning av statsbidrag till Öckerö kommun.

1991/92:Fi90 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att hänsyn måste tas

till vad i motionen anförts om Göteborgs kommuns extrema

problem.

1991/92:Fi92 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.

1991/92:Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om graden av inkomstutjämning i det nya

statsbidragssystemet för kommunerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utjämningen av strukturella skillnader

mellan kommunerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompensation till storstadskommunerna för

avräkningsskattens effekter.

1991/92:Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen i den till hösten aviserade

propositionen om möjligt bör finna en lösning på problemen med

slutskatteavräkningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av expertgruppens arbete.

1991/92:Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att det reviderade

strukturindex som skall utarbetas beaktar storstädernas

strukturellt högre kostnader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avräkningsskattens effekter måste

neutraliseras för de mest drabbade kommunerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det felaktiga i att kvitta bort

slutavräkningen av kommunernas skatteintäkter för år 1991.

1991/92:Fi102 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett bibehållande av statsbidraget till

kommuner och landsting.

1991/92:Fi301 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den kommunala beskattningsrätten.

1991/92:Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en säkrare analys av

kommunsektorns utrymme för 1993.

1991/92:Fi303 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att hänsyn måste tas till Göteborgs kommuns extrema problem

vid de kommande besluten om kommunernas ekonomi.

1991/92:Fi304 av Margit Gennser och Chris Heister (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en statlig expertutredning

gällande kommunernas pensionsskulder m.m.

1991/92:Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förlänga ränte- och

amorteringsfriheten i det lån som Göteborg har beviljats av

riksdagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompensation för den bristande

neutraliteten i skatteomläggningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det nya statsbidragssystemet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunal fastighetsskatt på kontor och

industrilokaler.

1991/92:A813 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den kommunala ekonomin.

1991/92:Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

statsbidraget till kommunerna för civil beredskap bör vara

specialdestinerat.

1991/92:Jo601 av Kenth Skårvik och Erling Bager (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ställa medel till förfogande inom

ramen för de särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till

kustkommunernas kostnader för strandstädning.

1991/92:Sk304 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun.

1991/92:So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunernas tillämpning av statsbidraget

rörande "kompensation för merkostnader till följd av moms" SFS

1990:518 och 1154 samt förordningen 1990:1374.

1991/92:T342 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevarande av möjligheten till inomregional

skatteutjämning.

Proposition 150 del II

Inledning

I kompletteringspropositionen del II redovisar regeringen en

rad förslag till förändringar inom det kommunalekonomiska

området. I propositionen anger regeringen -- efter föredragning

av statsrådet Wibble -- bl.a. riktlinjer för finansieringen av

den kommunala ekonomin och principer för ett nytt generellt

statsbidragssystem för kommunerna.

Till propositionen har ett antal bilagor fogats (bilagorna

II:1--II:6) vari statsråden föredrar förslag till olika

lagstiftningsåtgärder och till medelsanvisning inom

vederbörandes ansvarsområde.

Utskottet gör i det följande en översiktlig presentation av

förslagen i propositionen. En närmare redovisning görs i

anslutning till behandlingen av de konkreta yrkanden som

framlagts i propositionen samt i motionerna. I betänkandet

behandlas också ett antal motionsyrkanden i kommunalekonomiska

frågor som väckts under den allmänna motionstiden.

Allmänna utgångspunkter

En allmän utgångspunkt för propositionen är den väsentliga

roll som kommunerna och landstingen har för välfärden. De svarar

för viktig tjänsteproduktion som vård, omsorg och utbildning.

Den kommunala sektorn har också en viktig samhällsekonomisk

betydelse genom sin omfattning såväl ekonomiskt som personellt.

Under de två senaste årtiondena har kommunerna och landstingen

expanderat mycket kraftigt. De har därmed stått för en stor del

av tillväxten i produktion och sysselsättning. Bristen på

konkurrens har emellertid inneburit att de tillgängliga

resurserna i många fall inte tas till vara på ett för samhället

effektivt sätt. Under de närmaste decennierna kommer situationen

att vara en annan. Den kommunala verksamheten måste därför

ställas om från expansion till konsolidering.

Enligt propositionen måste konkurrensen på det kommunala

området öka för att klara denna omställning och för att

tillgodose medborgarnas önskemål om service. Privata initiativ

måste främjas och hinder för konkurrens undanröjas. Arbetet med

att ta bort effektivitetshindrande regler måste bedrivas vidare.

Samtidigt är det av stor vikt att stärka kommuninvånarnas

ställning och öka den enskildes valfrihet.

Förslagen i propositionen bygger på kommunalekonomiska

kommitténs (Fi 1990:04) betänkande (SOU 1991:98) Kommunal

ekonomi i samhällsekonomisk balans -- statsbidrag för ökat

handlingsutrymme och samhällsekonomisk balans. I propositionen

redovisar regeringen sin syn på förhållandet mellan stat och

kommun och vad detta innebär för statens styrning och

uppföljning av den kommunala verksamheten. Vidare föreslås att

ett nytt generellt statsbidragssystem införs för kommunerna

fr.o.m. 1993 samt att en ökad generalisering görs i bidragen

till landstingen. Dessutom presenteras förslag till allmänna

riktlinjer för den kommunala ekonomin under åren 1993 till 1995.

Den kommunala sektorn och samhällsekonomin

Den kommunala sektorns viktiga roll i samhällsekonomin belyses

bl.a. av att den kommunala sysselsättningen år 1990 uppgick till

27 % av det totala antalet sysselsatta och att den kommunala

konsumtionen samma år utgjorde 71 % av den totala offentliga

konsumtionen.

I propositionen slås fast att staten har ett övergripande

ansvar för att den offentliga verksamheten i vid mening

utvecklas på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomisk

balans. Statsmakterna bör därför ange riktlinjer för

omfattningen av den skattefinansierade verksamheten i den

kommunala sektorn. Riktlinjerna bör främst gälla den totala

finansiella ramen och ta sikte på den kommunala skattesatsen och

de statliga transfereringarnas storlek. De bör omfatta en

treårsperiod och revideras årligen.

I propositionen sägs också att storleken på statens

transfereringar till kommuner och landsting bör bestämmas av hur

statsmakterna prioriterar den verksamhet som finansieras med

kommunalskatt och statsbidrag i förhållande till annan

skattefinansierad verksamhet, oavsett i vems regi den

produceras. Regeringen bedömer att statsbidragens betydelse för

den kommunala finansieringen kommer att minska i framtiden.

Kommunerna och landstingen kan i viss utsträckning finansiera

sin verksamhet med avgifter. Dessa möjligheter bör enligt

propositionen beaktas. Vid utformningen av hur avgifter tas ut

måste en bedömning av de fördelningspolitiska effekterna göras.

Vidare bör det finnas en effektiv konkurrens mellan olika

producenter. Betydelsen av en aktiv kapitalförvaltning betonas

också.

De kommunalekonomiska besluten bör föregås av överläggningar

mellan företrädare för regeringen och för kommunerna och

landstingen. Överläggningarna bör ske dels inför

ställningstagande till den finansiella ramen för de kommunala

utgifterna, dels inför förslag till reformer, besparingar,

omprioriteringar eller andra förändringar som berör den

kommunala sektorn.

Den s.k. finansieringsprincipen skall tillämpas. Denna innebär

att kommuner och landsting inte åläggs nya uppgifter utan att de

samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat sätt än

genom höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att

den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare minskas på

motsvarande sätt de statliga bidragen.

När det gäller den kommunala ekonomin för åren 1993--1995

anges i propositionen vissa riktlinjer. Dels föreslås att

statsbidragen till kommuner och landsting minskas med sammanlagt

7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993 -- varav 5,2 miljarder för

kommunerna och 2,3 miljarder för landstingen --, dels att det

lagfästa skattestoppet förlängs till att omfatta även år 1993.

Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget, de gynnsamma

förutsättningar som det föreslagna nya statsbidragssystemet ger

kommunerna samt att eftersläpningen i utbetalningen av

kommunalskattemedel föreslås upphöra, bör kommuner och landsting

enligt propositionen utgå från att statsbidraget kommer att

utvecklas mycket restriktivt under åren 1993--1995.

Kommunernas och landstingens skatteinkomster

Systemet för hur staten betalar ut kommunalskattemedel till

kommuner läggs om så att utbetalningarna nästan i sin helhet

sker det år som skatten avser. Den nuvarande tvååriga

eftersläpningen tas bort. Det förbättrar kommunernas planering

genom att inkomster och utgifter kommer att budgeteras i samma

pris- och löneläge. Förändringen bör genomföras fr.o.m. år 1993.

Det nya systemet för statens utbetalning av

kommunalskattemedel bör grundas på det senast kända

skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget. Skatteunderlaget

räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av

skatteunderlaget de två efterföljande åren. Den prognosticerade

utvecklingen följs upp, och när taxeringsutfallet är känt görs

en slutreglering.

Nytt statsbidragssystem för kommunerna

Ett förslag till ett nytt generellt statsbidrag till

kommunerna lämnas i propositionen. Förslaget innebär att en stor

del av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen avvecklas

fr.o.m. år 1993. Det nya statsbidraget beräknas till ca 40

miljarder kronor.

Ett viktigt syfte med det nya statsbidraget är att skapa mer

likvärdiga förutsättningar för kommunerna. Bidraget är ett

komplement till kommunernas skatteinkomster. Skillnaderna i

skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter

och effektivitet. Det nya utjämningsbidraget består

huvudsakligen av två delar: ett bidrag för utjämning av

kommunernas skatteinkomster upp till en generell garantinivå,

samt ett tillägg eller avdrag på grund av opåverkbara skillnader

i strukturella förhållanden. I avvaktan på resultatet från en

expertgrupp som skall utforma förslag till hur sådana

strukturella skillnader bäst beaktas genomförs 1993--1994 en

viss omfördelning baserad på den kommunalekonomiska kommitténs

förslag.

Den nuvarande rundgången av pengar mellan stat och kommun

upphör genom att skatteutjämningsavgifterna och

avräkningsskatten avskaffas. Detta innebär enligt propositionen

en tydligare gräns mellan det statliga och det kommunala

ansvaret samtidigt som den kommunala planeringen underlättas.

Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem

Ramen för det nya utjämningsbidraget utgör för år 1993 44,9

miljarder kronor. Det är de sammantagna konsekvenserna av att

avveckla ett antal specialdestinerade statsbidrag och

utjämningsbidragen samt att kvitta bort

skatteutjämningsavgifterna, avräkningsskatten, den

mellankommunala omfördelningen till följd av äldrereformen och

kommunernas beräknade kostnader för bostadsbidrag och KBT. Från

detta belopp har därefter dragits den av samhällsekonomiska skäl

motiverade besparingen om totalt 5,2 miljarder kronor. Den

totala bidragsramen för år 1993 uppgår därmed till 39,7

miljarder kronor.

I propositionen redovisas utfallet av det föreslagna

utjämningssystemet per kommun. Med totala ramen på 39,7

miljarder kronor och med nu tillgängliga

skatteunderlagsprognoser som grund beräknas garantinivån --

dvs. den garanterade beskattningsbara inkomsten per invånare --

uppgå till 127,26% av den genomsnittliga.

Vid ett fullt genomslag av det nya bidragssystemet skulle ett

stort antal kommuner få vidkännas stora förändringar av sina

statsbidrag. Skillnaderna mellan det nya bidraget och ett

framräknat referensalternativ varierar mellan + 3500 kr. och

-5100 kr. per invånare. 172 kommuner kommer i intervallet

+ - 1000 kr. per invånare, vilket motsvarar en

inkomstminskning resp. inkomstökning på ca 5% av inkomsterna.

Enligt propositionen är det emellertid nödvändigt att

övergångsvis införa regler som innebär att effekterna av det nya

systemet begränsas. Därför föreslås att ingen kommun år 1993

till följd av det nya statsbidragssystemet skall vinna eller

förlora bidrag överstigande 1,5% av kommunens beräknade

inkomster av skatt och bidrag enligt referensalternativet. För

år 1994 får skillnaden mellan bidraget och utbetalade

utjämningsbidrag år 1993 uppgå till högst 3% av summan av

skatteinkomsterna år 1994 och utbetalat utjämningsbidrag år

1993.

Förändringar för landstingen

När det gäller landstingen begränsar sig förslagen avseende

bidragssystemet till sådana förändringar som krävs för att skapa

en enkelriktad ström av pengar från staten till landstingen.

Således föreslås att avräkningsskatten skall avskaffas fr.o.m.

år 1993 och skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994. För år

1993 skall utjämningsavgiften för landstingen sänkas till 0,40

kr. per skattekrona.

Sex specialdestinerade statsbidrag till landstingen föreslås

bli avvecklade. Motsvarande belopp förs över till utgiftsramen

för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Det nuvarande

skatteutjämningsbidraget till landstingen bibehålls i princip.

Målstyrning, uppföljning och utvärdering

I propositionen understryks att de åtaganden som statsmakterna

anser att kommunerna och landstingen har gentemot sina invånare

bör läggas fast i lag eller regleras med stöd av lag. Mer

specifika mål bör formuleras som är möjliga att konkret följa

upp och utvärdera.

Statsmakternas uppföljning och utvärdering bör i huvudsak

omfatta det ansvar som man från statligt håll har lagt på

kommunerna och landstingen. Uppföljningen bör avse resultaten av

verksamheten och inte metoderna att uppnå resultaten.

Proposition hösten 1992

Regeringen återkommer med förslag till riksdagen på vissa

områden där ytterligare överväganden krävs. Det gäller bl.a.

lagförslag med anledning av att ett nytt system för utbetalning

av kommunalskattemedel skall införas och förslag om hur

slutavräkningens storlek avseende kommunalskattemedel år 1991

skall bestämmas.

Partimotionerna

Socialdemokraternas partimotion Fi84

Kommunerna i en ny tid

Enligt den socialdemokratiska partimotionen Fi84 är det

väsentligt att värna om och utveckla den kommunala

självstyrelsen. En viktig strävan måste därför vara att slå vakt

om beskattningsrätten. Det är också viktigt att kommunerna i

fortsättningen inte åläggs nya uppgifter utan att

finansieringsmöjligheterna har klarlagts. Ett system med fasta

och rationella spelregler för kommunerna måste läggas fast.

Staten bör ge den nödvändiga friheten till omprövningar och

effektiviseringar. I stället för att styra med detaljerade

regler måste resultaten sättas i förgrunden. Ett intensivt

förnyelsearbete pågår inom hela den kommunala sektorn.

Förändrade statsbidragsregler och minskad statlig styrning har

redan gett helt nya möjligheter.

Utrymmet för en expansion av den samlade kommunala

verksamheten är begränsat. Den konkurrensutsatta delen av

ekonomin kommer under 1990-talet att behöva ta i anspråk

omfattande delar av de resurser som står till buds för en

expansion.

Enligt motionen skall staten inte lägga på kommunerna nya

eller ändrade uppgifter utan att ha analyserat de ekonomiska

konsekvenserna. Kommunerna måste även fortsättningsvis ha en

betydande frihet att själva bestämma över användningen av sina

resurser. Finansieringsutrymmet för ny verksamhet och

kvalitetsförbättringar måste i första hand åstadkommas genom

omfördelning av resurser, effektiviseringar och därvid inte

minst förbättringar av produktiviteten. Ett viktigt led i detta

är att utveckla smidiga och effektiva former för måluppföljning

och utvärdering av verksamheten.

Kommunernas ekonomi -- vissa principer

Motionärerna konstaterar att utrymmet för en real ökning i den

kommunala sektorn är begränsat. Det är emellertid inte som

regeringen föreslår lämpligt att sätta ett generellt stopp för

en expansion. De ökade behoven av service för barn och äldre kan

inte finansieras enbart med effektiviseringar. En måttlig

expansion måste accepteras om inte servicen skall reduceras.

Regeringen vill strama åt ekonomin för den kommunala sektorn

mitt i den pågående lågkonjunkturen. Ett sådant totalt

expansionsstopp för den kommunala verksamheten skulle innebära

en ytterligare försvagad efterfrågan med negativa effekter på

serviceutbud och sysselsättning.

Enligt motionen skall skattefinansiering även i fortsättningen

vara den huvudsakliga grunden för den kommunala verksamheten.

Ökade avgifter ger endast marginella tillskott till de kommunala

inkomsterna men innebär att medborgare med små inkomster får

svårt att efterfråga viktiga sociala och andra tjänster.

Övergångsregler och fördelningsnycklar för statsbidragen måste

utformas så att stor hänsyn tas till utfallet av skattereformen

för de enskilda kommunerna och landstingen. Den för staten och

kommunerna positiva omläggningen av statsbidragssystemet får

inte äventyras genom oövertänkta sparkrav på kommunerna.

Regeringens politik kan också leda till kraftiga

avgiftshöjningar som kan påverka den låga inflationstakt som har

uppnåtts.

Utbetalning av skatt

I motionen sägs att förslaget om en snabbare utbetalning av

kommunalskatt är bra och att reformen bör genomföras. Samtidigt

understryks kraftigt att omläggningen skall vara budgetmässigt

neutral såväl mellan stat och kommun som på kommunnivå.

Ett samlat statsbidrag

Motionärerna säger ja till principen om ett samlat

statsbidrag, men underkänner den fördelningsnyckel och det

direkta genomförande som regeringen föreslår. Reformen bör i

stället genomföras i två steg. En ny fördelningsnyckel måste

arbetas fram och detta bör ske under medverkan av en

parlamentarisk kommitté.

Som övergångsregler föreslås bl.a. att statsbidraget i

huvudsak beräknas efter nuvarande regler och utbetalas efter

kvittning i princip enligt den modell som föreslås i

propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat

bidragsbelopp baserat på gällande regler och med den friare

användning som propositionen föreslår, men med andra

övergångsregler.

Indragningen av resurser och skattestopp

Motionärerna säger nej till den föreslagna indragningen från

den kommunala sektorn av 7,5 miljarder kronor fr.o.m. 1993. Den

skulle direkt skada möjligheterna att erbjuda en god kommunal

service. Den framtida statsbidragsnivån bör bli föremål för

överläggningar mellan regeringen och de båda kommunförbunden.

Motionärerna säger också nej till ett fortsatt skattestopp för

kommunerna och landstingen. Ett lagstadgat skattestopp är ett

allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant

bör tillgripas temporärt och under korta perioder. Ett

skattestopp komplicerar även finansieringslösningar som bygger

på framtida skatteväxlingar.

Ny demokratis partimotion Fi42

I Ny demokratis partimotion Fi42 framhålls att partiet i allt

väsentligt delar regeringens synpunkter på förslagen om den

kommunala ekonomin. Det är enligt motionärerna bra att

kommunerna får statsbidragen utan öronmärkning och att

utjämningen sker på rätt sätt.

Samtidigt pekar man på att det är svårt att överblicka

konsekvenserna av de omfattande åtgärder som föreslås. Därför

blir uppföljningen avgörande för ett bra resultat.

Vänsterpartiets partimotion Fi44

Allmänna utgångspunkter

Vänsterpartiet behandlar de kommunalekonomiska frågorna i sin

partimotion Fi44. Enligt motionen är kommunsektorn nästa

krisbransch. Den systematiska neddragningen av statsbidragen

innebär inte bara försämringar av vård och omsorg utan också en

fortsatt stigande arbetslöshet. Vänsterpartiet avvisar bestämt

regeringens förslag om en permanent indragning med 7,5 miljarder

kronor.

Regeringens förslag är att den kommunala självstyrelsen helt

underordnas det av statsmakterna formulerade samhällsekonomiska

utrymmet för kommunal verksamhet. Det finns enligt motionärerna

en uppenbar risk att ett generellt statsbidragssystem främst

kommer att fungera som ett smidigt sätt att strama åt kommun-

och landstingsverksamheten.

Den kommunala verksamheten är i huvudsak en del av samhällets

infrastruktur och en mycket viktig förutsättning för den

konkurrensutsatta verksamheten och stimulerar den ekonomiska

tillväxten. I motionen understryks också att det stora problemet

för kommunsektorn inte är dagens finansiella situation utan

intäkternas långsiktiga utveckling. Skatteinkomsternas

förändring och statsbidragens urholkning kommer enligt

långtidsutredningen att innebära ett finansiellt underskott på

30 miljarder kronor år 1997.

Behoven av den verksamhet som kommunerna utför kommer

samtidigt att växa framöver. Den neddragning av statsbidragen

som långtidsutredningen utgår ifrån innebär att kommunerna

tvingas till omfattande nedskärningar. Även om man lyckas höja

effektiviteten med 2% per år skulle det saknas resurser för

att möta de växande behoven inom sjukvården samt barn- och

äldreomsorgen, heter det i motionen.

Motionärerna säger nej till en ökad avgiftsfinansiering. En

sådan metod innebär minskad efterfrågan på offentlig service

från dem som bäst behöver tjänsterna. Det är felaktigt att se

avgifter som ett prioriteringsinstrument, eftersom det ger fel

signaler om behoven.

Statsbidragsfrågor

Vänsterpartiet anser att förslaget till nytt system för

statsbidrag inte kan genomföras. När regeringens politiska

inriktning är att krympa den kommunala sektorn är det nödvändigt

att behovsinriktade generella statsbidrag ges till kommunerna

sektorsvis. Därmed får statsmakterna stå till svars för var

resursneddragningarna skall ske. Partiets ställningstagande

skall inte ses som ett förord till nuvarande system. Man

instämmer delvis i kritiken av detta.

Spännvidden i utdebitering mellan kommunerna blir vidare

enligt motionärerna alltför stor i det föreslagna systemet och

dessutom uppstår inomregionala skillnader som är

anmärkningsvärda. En ny kommitté bör tillsättas för att

framlägga ett mer genomarbetat förslag som utgår från

realistiska ekonomiska förutsättningar. Ett nytt bidrag bör

kunna genomföras 1994. För 1993 bör 1992 års statsbidrag utgå

sektorsvis och utan indragning av 7,5 miljarder kronor.

När det gäller statsbidragen till landstingen har motionärerna

inget att invända mot den modell som föreslås. Bidragen bör dock

vara realt oförändrade.

Övriga frågor

Vänsterpartiet har i princip inget emot att kommunsektorns

inkomster utbetalas utan eftersläpning. Det nya

utbetalningssystemet bör dock inte tas i bruk förrän år 1994.

Motionärerna säger nej till förslaget om skattestopp. Om

kommunerna skall ta större ansvar för verksamheten och göra

nödvändiga ingrepp kan inte ett skattestopp i den ena eller den

andra formen komma i fråga.

Partiet ser positivt på en ökad målstyrning av den kommunala

verksamheten. Det finns emellertid inget utvecklat system varken

för målstyrning, resultatuppföljning eller utvärdering. Det

finns därför ingen grund för att införa ett generellt

statsbidragssystem.

Sammanfattning

Vänsterpartiets förslag innebär enligt motionen

sammanfattningsvis att propositionen avslås viket innebär:

att regeringens förslag till indragning av 7,5 miljarder från

kommunsektorn avslås,

att partiet föreslår minst realt oförändrade statsbidrag under

1990-talet,

att ikraftträdandet för ett nytt statsbidragssystem skjuts upp

till 1994 och att en ny kommitté tillsätts, samt

att ett nytt utbetalningssystem för kommunalskattemedel inte

införs förrän år 1994.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet olika frågor om

den kommunala ekonomin. Betänkandet bygger i allt väsentligt på

de förslag och riktlinjer på området som regeringen presenterat

i kompletteringspropositionen (del II) och de motioner som

väckts i anslutning därtill. Utskottet behandlar i sammanhanget

också de förslag till bidrag och ersättningar till kommunerna

som regeringen presenterat i budgetpropositionen samt ett antal

motioner om olika kommunalekonomiska frågor som väckts under den

allmänna motionstiden.

Som ett led i förberedelserna för behandlingen av de

kommunalekonomiska frågorna företog utskottet den 12--13 mars

1992 en studieresa till Västernorrlands län. Utskottet besökte

Härnösands och Sundsvalls kommuner och Västernorrlands läns

landsting samt träffade företrädare för kommunförbundet i

Västernorrland.

Den 21 april 1992 ordnade utskottet en offentlig utfrågning om

den kommunala ekonomin. Utfrågningen handlade om den kommunala

ekonomin på kort och lång sikt. Några av de frågeområden som

togs upp var den kommunala sektorn och samhällsekonomin samt

kommunernas och landstingens ekonomiska situation. Företrädare

för Långtidsutredningen 1992, Svenska kommunförbundet,

Landstingsförbundet samt forskare i kommunalekonomiska frågor

medverkade.

Efter det att regeringen den 24 april överlämnade sina förslag

om den kommunala ekonomin i kompletteringspropositionen har

utskottet den 19 maj uppvaktats av Svenska kommunförbundet.

Företrädare för utskottet har också uppvaktats av Stockholms och

Kalix kommuner. Skrivelser från en rad enskilda kommuner har

dessutom inkommit till utskottet.

Den kommunala sektorn och samhällsekonomin

Anpassning till samhällsekonomin

Propositionen

I propositionen anger regeringen sin syn på hur den

kommunala sektorns anpassning till den samhällsekonomiska

utvecklingen bör ske. Staten har ett övergripande ansvar för att

den offentliga verksamheten i vid mening utvecklas på ett sätt

som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Enligt

propositionen bör statsmakterna ange riktlinjer för omfattningen

av den skattefinansierade verksamheten i den kommunala sektorn.

Riktlinjerna bör omfatta en treårsperiod och bör revideras

årligen.

Över en längre period bör den kommunala sektorn vidare som

helhet uppvisa en finansiell balans i de delar som inte är

affärsdrivande. När det gäller omfattningen av statsbidragen

till kommunerna anser regeringen att dessa måste anpassas på så

sätt att den kommunala verksamheten utvecklas i överensstämmelse

med en balanserad samhällsekonomi.

Beträffande formerna för samverkan mellan stat och kommun

anförs i propositionen att de kommunalekonomiska besluten bör

föregås av överläggningar mellan företrädare för regeringen och

för kommuner och landsting.

Kommuner och landsting bör inte åläggas nya uppgifter utan att

de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än

höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att den

kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakterna

på motsvarande sätt minska de statliga bidragen. I motsats till

kommunalekonomiska kommittén anser regeringen inte att denna

s.k. finansieringsprincip behöver lagfästas.

I den reviderade finansplanen har beräkningar gjorts av den

offentliga sektorns finansiella utveckling. Enligt dessa

beräkningar kommer den konsoliderade offentliga sektorn att

uppvisa ett finansiellt underskott på 92 miljarder kronor

budgetåret 1996/97 om inga åtgärder vidtas. Detta kommer enligt

propositionen att kräva en mycket stram prövning av både statens

och den kommunala sektorns utgifter. Denna prövning måste

inkludera statens nettobidrag till kommunsektorn.

Motionerna

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anges att

utrymmet för en real ökning i den kommunala sektorn och därmed

en möjlighet till expansion av de finansiella resurserna är

begränsade. Det är emellertid inte lämpligt att som regeringen

föreslår sätta ett generellt stopp för en expansion.

Motionärerna menar att kommunernas och landstingens verksamhet

successivt får en ökad betydelse för samhällsekonomin.

Statsmakterna bör ägna den kommunala sektorn större

uppmärksamhet och se till att förutsättningar ges för

långsiktighet och sunt agerande för de kommunala organen.

Frågan om den kommunala sektorn ur ett samhällsekonomiskt

perspektiv tas också upp i två enskilda motioner från

socialdemokratiskt håll som väcktes under den allmänna

motionstiden. I motion Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s)

understryks vikten av att riksdagens ställningstagande till

statsbidragen måste baseras på säkrast tänkbara uppgifter om

budgetutrymmet för såväl kommunsektorn som enskilda kommuner.

Enligt motionärerna finns det en stor skillnad mellan

regeringens bild av kommunsektorns utrymme för år 1993 och

Kommunförbundets uppgifter. Det är därför omöjligt att

överblicka de faktiska konsekvenserna för kommunsektorn och

därmed för viktiga delar av välfärden.

I motion A813 av Margareta Winberg m.fl. (s) om kvinnors

arbetsmarknad pekar motionärerna på att de aviserade stora

indragningarna av statsbidrag kan äventyra sådan kommunal

verksamhet där kvinnor har sin utkomst och därmed skapa större

otrygghet för dessa.

I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) framhålls att det

är nödvändigt med en effektiv och ändamålsenlig kommunal

verksamhet. Det krävs realt ökade statsbidrag i stället för den

av regeringen förordade åtstramningen av kommunal verksamhet.

Samtidigt understryks att kommunerna och landstingen är en

viktig del av infrastrukturen och har en betydelsefull roll i en

offensiv ekonomisk politik.

En omfattande neddragning av statsbidragen kan enligt

motionärerna knappast kombineras med en oförändrad

verksamhetsnivå. Den oundvikliga följden blir i stället

nedskärningar och kvalitetssänkningar. Beräkningar från

Kommunförbundet och Landstingsförbundet pekar på att antalet

anställda kan behöva minska med sammanlagt uppåt 70000

personer inom kommunsektorn fram till år 1997 om finansiell

obalans skall kunna undvikas.

Enligt motionen är en offentlig finansiering den i särklass

mest rättvisa finansieringsformen av kommunal verksamhet.

Vänsterpartiet är bestämt emot ökad avgiftsfinansiering.

Ekonomiskt utsatta gruppers behov kan bli eftersatta samtidigt

som efterfrågan kommer att snedvridas genom att det är de

inkomststarka grupperna som ställer kraven.

I motion Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds)

aktualiseras frågan om samspelet mellan kommunal verksamhet och

riksdagen. Enligt motionären bör riksdagen till hjälp för

bedömningar och utvärdering av förslag som berör den kommunala

sektorn ha ett särskilt forum där landets kommuner är direkt

företrädda. Det finns anledning att pröva frågan om inte ett

särskilt sekretariat för kommunal ekonomi och verksamhet bör

upprättas inom riksdagens ram.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar inledningsvis att propositionen om den

kommunala ekonomin är en del i en omfattande förändring av

samspelet mellan stat och kommun. De nu presenterade förslagen

måste enligt utskottet ses i ett sammanhang med den av

regeringen aviserade propositionen hösten 1992. Utskottet anser

i likhet med det som anförs i propositionen (s. 97) att det är

angeläget att kommuner och landsting redan nu får en så klar

vägledning som möjligt om vilka förutsättningar som kommer att

gälla för år 1993.

I propositionen anförs att riksdag och regering så långt det

är möjligt med hänsyn till de krav som den ekonomiska

utvecklingen i landet eller i vår omvärld ställer bör ge

kommunerna och landstingen de erforderliga

planeringsförutsättningarna i samband med att riksdagen tar

ställning till regeringens ekonomiska politik på medellång sikt.

Dessa riktlinjer bör grundas på den långtidsutredning som

publiceras vart tredje år.

I propositionen bedömer regeringen att det inte är möjligt för

riksdag och regering att nu lägga fast dessa förutsättningar för

en så lång tid som tre år. Förutsättningarna kan i väsentliga

avseenden förändras under en sådan jämförelsevis lång period.

Regeringen föreslår därför att de riktlinjer som riksdagen

formulerar på medellång sikt bör revideras årligen i samband med

att riksdagen tar ställning till regeringens ekonomiska politik

för de närmaste åren. Utskottet anser att detta är en lämplig

ordning.

Statsmakterna har ett övergripande ansvar för att den

offentliga verksamheten utvecklas på ett sätt som är förenligt

med samhällsekonomisk balans. Det samhällsekonomiska utrymmet

för kommunsektorn begränsas dels av att den konkurrensutsatta

sektorn skall kunna expandera, dels av kravet att på sikt nå

finansiell balans i den offentliga sektorn.

Utskottet delar mot denna bakgrund regeringens bedömning att

det kommer att krävas en mycket stram prövning av både statens

och den kommunala sektorns utgifter. Denna prövning måste även

omfatta statens nettobidrag till kommunsektorn. Utskottet

instämmer i bedömningen att statsbidragen till kommuner och

landsting kommer att utvecklas mycket restriktivt under åren

1993--1995.

Ett viktigt skäl för statsmakten att ange mål för den

kommunala sektorn är, framhålls det i propositionen, att denna

är skyddad från konkurrens. Genom att en allt större del av de

skattefinansierade tjänsterna kommer att utföras av privata

tjänsteproducenter kommer behovet att ange resursutrymmet i ett

nytt läge. Det blir inte längre meningsfullt att ange riktlinjer

för den kommunala konsumtionen på sätt som tidigare skett.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att

den väsentliga styrningen från statsmakternas sida kommer att

ske genom den finansiella ram som kommunalskattemedlen och

statsbidragen utgör. Utskottet återkommer till dessa frågor

senare i betänkandet.

Utskottet är väl medvetet om att ett nytt statsbidragssystem

och de övriga förändringar som förordas i propositionen måste

föregås av ett omfattande och komplicerat utrednings-,

beräknings- och beredningsarbete och att den tid som stått till

förfogande varit kort. När det gäller konsekvenserna för

kommunsektorn som helhet är dessa förhållandevis väl redovisade.

När det däremot gäller frågan om effekterna på kommunnivå blir

utfallet avhängigt av uppgifter som föreligger först hösten

1992. Den kommunvisa redovisningen är därför preliminär och kan

komma att förändras. Detta har påtalats för utskottet av såväl

Kommunförbundet som av många kommuner liksom i den

socialdemokratiska partimotionen Fi84. Beträffande förslaget

att övergå till ett nytt system för utbetalning av

kommunalskattemedel och konsekvenserna av detta för såväl

kommunsektorn totalt som för enskilda kommuner återkommer

utskottet.

Vad utskottet nu anfört aktualiserar frågan om behovet från

riksdagens sida av en fortlöpande uppföljning av de nu

förestående förändringarna i den kommunala verksamhetens

finansiering. Utskottet konstaterar att en första avstämning

kommer att föreläggas riksdagen redan till hösten. Det är därvid

angeläget att effekterna även på kommunnivå så långt möjligt är

belysta. Det är också väsentligt att regeringen successivt

följer upp såväl genomförandet som utfallet av reformen och

redovisar resultaten till riksdagen. Det bör lämpligen kunna ske

i samband med den av regeringen förordade årliga revideringen av

riktlinjerna för den kommunala ekonomin.

När det gäller kommunernas rätt att finansiera sin verksamhet

med skatter och avgifter vill utskottet erinra om vad som sägs i

propositionen (s. 12) om att normgivning gentemot kommuner och

landsting skall ske genom lag. Det är således kommuner och

landsting som inom de ramar som anges i lagstiftningen fritt

skall avgöra hur dessa instrument för finansiering av den

kommunala verksamheten används. Utskottet utgår i likhet med vad

som uttalas i propositionen från att man på kommunalt håll vid

utformningen av avgiftspolitiken även gör en bedömning av de

fördelningspolitiska effekterna.

Enligt propositionen bör de kommunalekonomiska besluten

föregås av överläggningar mellan företrädare för regeringen och

för kommuner och landsting. Överläggningar bör ske inför

regeringens förslag till riksdagen om den kommunala sektorn och

samhällsekonomin samt inför regeringsförslag om reformer,

besparingar m.m. Enligt motion Fi80 (kds) bör samspelet

förbättras mellan riksdagen och den kommunala sektorn genom

inrättande av ett samarbetsorgan och ett särskilt sekretariat.

Utskottet anser i likhet vad som anförs i propositionen att

överläggningar bör ske mellan regeringen och företrädarna för

kommunsidan inför viktiga kommunalekonomiska beslut. Därefter

bör resultaten och förslagen föreläggas riksdagen. Detta är

enligt utskottet den lämpliga formen för samråd mellan stat och

kommun.

När det gäller det som tas upp i motion A813 (s) om kvinnornas

arbetsmarknad vill utskottet hänvisa till det särskilda avsnitt

som finns i propositionen om utvecklingen i ett kvinnoperspektiv

(avsnitt 2.4. i propositionen).

Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom

vad regeringen i propositionen anfört om kommunernas anpassning

till den samhällsekonomiska utvecklingen och avstyrker

motionerna Fi44 (v) yrkandena 10--12 och 18, Fi80 (kds) yrkande

1, Fi84 (s) yrkande 9, Fi302 (s) samt A813 (s) yrkande 3.

Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995

Propositionen

I propositionen föreslås att statsbidragen till kommuner och

landsting minskas med sammanlagt 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år

1993. Enligt propositionen har den kommunala sektorn, sett som

en enhet, goda ekonomiska förhållanden under åren 1992 och 1993.

Indragningen bör fördelas med 70 % på kommunerna och 30 % på

landstingen. Hänsyn till denna indragning har tagits vid

beräkningen av statsbidragen för år 1993. Av samhällsekonomiska

skäl bör vidare kommuner och landsting utgå från att de nya

statsbidragen utvecklas mycket restriktivt under åren

1993--1995.

I propositionen görs bedömningen att sparkravet på den

kommunala sektorn som helhet är rimligt. De nya

statsbidragsreglerna, avregleringen, omfattande utnyttjande av

anbudskonkurrens m.m. bör erbjuda möjligheter till ökad

produktivitet. Man pekar också på att övergångsvis kan vissa

tillgångar säljas för att finansiera investeringar. I några fall

finns möjligheter att i stället för att avveckla verksamheter

delvis ersätta skattefinansiering med avgiftsfinansiering.

Motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 yrkas avslag

på propositionens förslag på indragning av 7,5 miljarder kronor.

Motionärerna menar att en sådan åtgärd är olämplig. Den skulle

direkt skada möjligheterna att i den kommunala verksamheten

erbjuda en god service.

Statsbidragen kommer även i fortsättningen att ha en stor

betydelse för den kommunala nivån. De bör bli föremål för

diskussioner vid återkommande överläggningar mellan regeringen

och de båda kommunförbunden. För år 1994 bör nivån dessutom bli

föremål för bedömning i den parlamentariska beredning som

föreslås i motionen. Bidragen bör inte uppräknas automatiskt med

index men bör inte heller urholkas av inflationen.

Även i motionerna Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) och

Fi102 av Inger Hestvik m.fl. (s) avvisas regeringens förslag

till indragning. I den förstnämnda motionen anges att

indragningarna innebär försämringar av barn- och äldreomsorgen.

I stället för att ge kommuner och landsting rimliga ekonomiska

förutsättningar och därmed ge kvinnorna en reell möjlighet att

organisera sitt arbete, väljer regeringen att uppmuntra

kvinnorna att med betydligt mindre resurser -- på kommersiell

bas -- driva privat vård och omsorg. I den senare motionen sägs

det att statsbidragsminskningen kan innebära att den kommunala

verksamheten i Kopparbergs län måste reduceras med 1500

tjänster.

I Vänsterpartiets partimotion Fi44 avvisar partiet bestämt

regeringens förslag på en permanent indragning med 7,5 miljarder

kronor fr.o.m. år 1993. Statsbidragen måste i stället

värdesäkras. Värdesäkrade statsbidrag innebär att

framtidsutsikterna ljusnar något för kommunerna. Omfattande

nedskärningar och massuppsägningar kan därigenom undvikas.

Yttrande från annat utskott

Socialutskottet behandlar förslaget om indragning av 7,5

miljarder kronor från kommunsektorn i sitt yttrande

(1991/92:SoU6y). Utskottet uttrycker i sitt yttrande förståelse

för behovet att i dagens samhällsekonomiska läge göra

besparingar även på bidragen till kommuner och landsting.

Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker

motionerna Fi44 (v) yrkande 8, Fi83 (s) yrkande 12 och Fi84 (s)

yrkande 1.

Utskottets bedömning

I finansplanen angavs att den ekonomiska politikens

huvuduppgifter är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i

ekonomin och att lägga grunden för en god konkurrenskraft och

varaktigt låg inflationstakt. Denna inriktning av den ekonomiska

politiken förutsätter bl.a. att de skyddade sektorerna hålls

tillbaka så att det finns ett tillräckligt resursutrymme för de

konkurrensutsatta delarna av ekonomin att växa. Utvecklingen i

kommunsektorn spelar härvid en viktig roll.

Socialdemokraterna anger i sin motion Fi84 att en måttlig

ökning av den kommunala verksamheten det närmaste året ligger

inom ramen för det tillgängliga utrymmet. Det skulle kunna

tillgodose de ökande behoven inom sektorerna vård och omsorg.

Propositionens förslag om att begränsa den kommunala

verksamheten skulle förutom att det får negativa effekter på

serviceutbudet också försvaga efterfrågan i ekonomin och få

negativa effekter på sysselsättningen.

I kompletteringspropositionen redovisas finansdepartementets

långsiktiga konsekvenskalkyl (LK) för perioden 1992--1997. I den

beskrivs den offentliga sektorns finansiella utveckling under

förutsättning att inga åtgärder vidtas. Trots en relativt god

tillväxt under åren 1993--1997 beräknas den konsoliderade

offentliga sektorn uppvisa ett finansiellt underskott på drygt

90 miljarder kronor i slutet av perioden. Underskottet för den

statliga sektorn beräknas överstiga 110 miljarder kronor. För

den kommunala sektorns del baseras kalkylen på antagandet om en

oförändrad konsumtionsvolym efter år 1993.

Det finns mot denna bakgrund som utskottet ser det inte något

utrymme för att i någon del tillmötesgå kraven på ytterligare

resurser till den kommunala sektorn. Tvärtom bör av

samhällsekonomiska skäl statsbidragen minskas. I propositionen

föreslås en minskning med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993.

Det finansiella sparandet i kommunsektorn beräknas bli positivt

åren 1992 och 1993, men för åren därefter beräknas det bli

negativt kring 10 miljarder kronor.

Utskottet instämmer i propositionens sammanfattande bedömning

att det för år 1993 finns ett finansiellt utrymme för kommunerna

att bibehålla en oförändrad real nivå på de totala utgifterna

jämfört med år 1992. För landstingen finns till och med utrymme

för en viss ökning av utgifterna. Med hänsyn till de förväntade

finansiella underskotten från år 1994 bör kommunerna redan år

1993 utnyttja alla tillfällen till effektiviseringar i syfte att

kunna erbjuda en oförändrad eller bättre verksamhet till en

lägre kostnad.

En expansion av den kommunala verksamheten så som förespråkas

i motion Fi84 skulle på sikt ha direkt ogynnsamma

samhällsekonomiska verkningar. Finansutskottet gör härvidlag

samma bedömning som regeringen och socialutskottet när det

gäller kommunsektorns bidrag till de ur samhällsekonomisk

synpunkt nödvändiga besparingarna. I likhet med propositionen

vill utskottet peka på de påtagligt ökade möjligheter som det

nya generella statsbidragssystemet ger kommunerna när det gäller

effektiviseringar genom anpassning till lokala förutsättningar

och omprioriteringar, ökad produktivitet etc.

Utskottet vill emellertid samtidigt betona att en

förutsättning för att kommunerna skall kunna utnyttja dessa

möjligheter är att statsmakterna är återhållsamma med reglering

i de lagar och andra författningar som styr den kommunala

verksamheten. Utskottet vill i sammanhanget understryka vad som

anförs i propositionen angående den s.k. finansieringsprincipen.

Denna innebär att kommuner och landsting inte bör åläggas nya

uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera

dessa med annat än höjda skatter.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag

och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkandena 8 och 9, Fi83 (s)

yrkande 12, Fi84 (s) yrkande 1 samt Fi102 (s) yrkande 1.

Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens

skatteinkomster

Propositionen

I propositionen presenterar regeringen principerna för ett

nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och begär

riksdagens godkännande av dessa principer. I samband med

omläggningen behöver en rad lagar ändras. Regeringen återkommer

med erforderliga konkreta förslag i en proposition hösten 1992.

Systemet för utbetalning läggs om så att staten i princip

betalar ut kommunalskattemedlen till kommunerna det år skatten

avser och inte, som i dagens system, två år senare. Den

ekonomiska planeringen på kommunal nivå bör därigenom kunna

underlättas.

Statens utbetalning av kommunalskattemedel bör grundas på det

senast kända skatteunderlaget i kommunen resp. landstinget.

Skatteunderlaget uppräknas sedan med en faktor som motsvarar den

beräknade ökningen av skatteunderlaget i riket de två

efterföljande åren. Den prognosticerade utvecklingen följs upp,

och när taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering.

Det nya utbetalningssystemet för kommunalskatt bör enligt

propositionen genomföras fr.o.m. år 1993. De slutavräkningar som

avser inkomståren 1991 och 1992, och som enligt gällande system

skall utbetalas under åren 1993 och 1994, skall i första hand

avräknas mot de ökade kommunalskatteutbetalningarna som följer

av att utbetalningssystemet läggs om samt att avräkningsskatten

slopas år 1993. Från slutavräkningen skall också den

periodiceringseffekt som uppkommer till följd av omläggningen av

statsbidragssystemet räknas av.

Motionerna

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att

förslaget om en snabbare utbetalning av kommunalskatt är bra och

att reformen bör genomföras. Den gällande formen för utbetalning

leder till att inkomsterna för kommunerna ökar såväl år 1992 som

år 1993. Det beror på att utbetalningarna grundar sig på de

stora löneökningarna år 1990. Samtidigt ökar utgifterna långsamt

eftersom priser och löner för närvarande har en låg ökningstakt.

Resultatet blir ett betydande överskott år 1993. Åren 1994 och

1995 sker sedan en mycket kraftig försvagning av kommunernas

ekonomi.

Motionärerna instämmer i propositionens bedömning (s. 41) att

"I förhållandet mellan staten och den kommunala sektorn bör

omläggningen ge ett för båda parter budgetmässigt neutralt

utfall". Samtidigt uttalas i motionen stark oro för att effekten

på kommunnivå inte blir denna. Motionärerna utgår från att

regeringens uttalade målsättning om ett neutralt utfall också

blir den faktiska effekten på kommunnivå. Det kompletterande

regelsystemet måste utarbetas i syfte att nå detta mål. Någon

dold indragning kan inte accepteras.

I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) sägs att

Vänsterpartiet i princip accepterar att kommunsektorns inkomster

betalas ut utan eftersläpning. Det är däremot förvånande att

regeringen lägger fram förslag om att genomföra systemet i en

tid när osäkerheten om skatteintäkterna är stor på grund av

skatteomläggningen och med hänsyn till osäkerheten om effekterna

av det nya statsbidragssystemet. Partiet föreslår därför att ett

nytt utbetalningssystem tas i bruk först år 1994.

I ytterligare några motioner tas frågan om den föreslagna

lösningen av slutavräkningen på skattemedlen upp. I motion

Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) sluter motionärerna upp

bakom de nya principerna för utbetalning av kommunalskatt.

Redovisningen av hur övergången skall ske är dock så bristfällig

att det är omöjligt för kommunerna att bedöma vilka

skatteinkomster de kommer att få under år 1993. Särskilt pekas

på effekterna för storstäderna.

Enligt motionen har kommunerna räknat med att år 1993 erhålla

såväl de statsbidrag för 1992 års verksamhet som betalas ut år

1993 som slutavräkningen på skattemedlen för år 1991. För

kommunerna är både dessa statsbidrag och slutavräkningen på

skatten att betrakta som fordran på staten. Genomförandet av det

nya utbetalningssystemet skall enligt propositionen ske på ett

sådant sätt att det blir budgetmässigt neutralt både för staten

och kommunerna. Såvitt motionärerna kan förstå är detta omöjligt

att uppnå bl.a. beroende på att staten och kommunerna tillämpar

olika redovisningsprinciper. Den valda modellen är budgetmässigt

neutral för staten men inte för kommunerna. Den aviserade

propositionen hösten 1992 bör enligt motionärerna innehålla en

lösning på detta problem.

Samma fråga tas upp i motion Fi100 av Jerzy Einhorn och

Margareta Viklund (kds). Motionärerna anser det felaktigt att

kvitta bort slutavräkningen av kommunernas skatteintäkter för år

1991 på det sätt som förordas i propositionen. Detta är inte

rimligt eftersom det i realiteten innebär att staten skulle

kvitta en fordran som kommunerna har mot en annan fordran.

I motion Fi76 av Bengt Kindbom (c) föreslås att de

kyrkliga kommunerna bör innefattas i ett nytt system för

utbetalning av kommunalskattemedel. För detta talar såväl

principiella som praktiska skäl. De kyrkliga kommunerna,

understryker motionären, omfattas av samma skattesystem som

kommunerna och landstingen. Även praktiska skäl talar för att

skattemedlen betalas ut efter samma system till kyrkliga

kommuner som till kommuner och landsting. Det vore olyckligt om

borgerliga och kyrkliga kommuner skulle få olika

grundförutsättningar för sin planering inför kommande budgetår.

Utskottets bedömning

Utskottet ser positivt på propositionens förslag att införa

ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel och att

det genomförs fr.o.m. 1993. Denna omläggning har sedan länge

efterlysts från kommunalt håll och innebär att kommunerna och

landstingen får sina skatteinkomster baserade på ett aktuellt

skatteunderlag. I propositionen redovisas vissa principer för

hur omläggningen till ett nytt utbetalningssystem bör gå till. I

det följande redogör utskottet för sin syn på dessa frågor.

Enligt utskottets uppfattning är det av grundläggande

betydelse att omläggningen av utbetalningssystemet ger ett i

förhållandet mellan staten och kommunsektorn neutralt utfall. Av

samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl får övergången inte

innebära en budget- och likviditetsmässig merbelastning för

staten. Samtidigt skall skiftet ske på ett för kommunerna

neutralt sätt ur såväl lividitets- som verksamhetssynpunkt.

I några motioner -- liksom av Svenska kommunförbundet och en

lång rad kommuner -- har ett antal problem i samband

genomförandet av ett nytt utbetalningssystem uppmärksammats. Det

gäller bl.a. frågan om de budgetmässiga effekterna för

kommunerna. Från kommunalt håll ser man såväl slutregleringen år

1993 av 1992 års statsbidrag som slutavräkningen av

kommunalskattemedlen som en fordran på staten.

Utskottet konstaterar att samstämmighet råder när det gäller

synen på utestående statsbidrag. När det gäller slutavräkningen

av kommunalskattemedlen framhålls däremot i propositionen (s.

41) att kommunerna enligt gällande lag inte kan grunda någon

rätt till visst framtida avräkningsbelopp. Utskottet noterar

vidare att man på den kommunala sidan accepterar att

avräkningsskatten kvittas mot slutavräkningen.

Omläggningen av såväl statsbidragssystemet som utbetalningarna

av kommunalskattemedel innebär att överföringen av medel till

kommunerna påskyndas. Detta leder till -- om inga andra åtgärder

vidtas -- att kommunsektorn under övergångsperioden erhåller

inkomster/bidrag avseende såväl de närmast föregående åren som

det aktuella året. Likviditetsmässigt skulle detta innebära en

belastning för staten och en förstärkning av kommunsektorn.

Avsikten med omläggningen är emellertid som ovan framgått att

den skall vara neutral. Eftersom staten och kommunerna har olika

redovisningsprinciper är en i alla avseenden neutral -- såväl

redovisningstekniskt som likviditetsmässigt -- lösning inte

möjlig att uppnå samtidigt för både stat och kommuner. Utskottet

ställer sig bakom regeringens förslag som är likviditetsmässigt

neutralt.

Sättet att skapa denna neutralitet som skisseras i

propositionen har emellertid kritiserats av Kommunförbundet och

enskilda kommuner. Utskottet, som inom sitt verksamhetsområde

har att ta ställning till statsbudgeten och hur den redovisas,

noterar att staten utbetalningsmässigt av samhällsekonomiska

skäl ej kan slutreglera såväl de specialdestinerade

statsbidragen som slutavräkningen fullt ut. Det skulle nämligen

innebära delvis dubbla utbetalningar under 1993. Det i

propositionen angivna förfaringssättet i samband med

omläggningarna ger emellertid den eftersträvade

likviditetsmässiga neutraliteten för såväl stat som kommun.

Däremot leder det valda förfaringssättet till en engångseffekt

på kommunernas balansräkningar vilken dock vare sig 1993 eller

framåt påverkar kommunernas verksamhet.

Utskottet förutsätter emellertid att regeringen i sina

överläggningar med företrädare för kommunsektorn föjer upp vilka

balansräkningseffekter alla de förändringar som nu genomförs i

samspelet mellan stat och kommun får för de enskilda kommunerna.

I det sammanhanget är det också av intresse att följa upp hur

kommunernas anläggningstillgångar liksom den kommunala

pensionsskulden hanteras.

Vad utskottet här anfört med anledning av propositionens

förslag och motionerna Fi84 (s) yrkande 2, Fi99 yrkande 1 och

Fi100 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Utskottet avstyrker motion Fi44 (v) yrkande 15.

Kyrkliga kommuner

I motion Fi76 av Bengt Kindbom (c) förordas att det nya

utbetalningssystemet även skall omfatta de kyrkliga kommunerna.

Enligt utskottets mening bör hithörande frågor prövas i samband

med den fortsatta beredningen av den s.k. ERK-utredningens

betänkande (SOU 1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan. Motion Fi76

(c) avstyrks därmed.

Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag

Propositionen

De aviserade förslagen att införa karensdagar och slopa

schablonavdragen leder sammantaget till att kommunernas

skatteunderlag ökar. Kommuner, landsting och kyrkliga kommuner

beräknas få ökade skatteinkomster på sammanlagt drygt 6

miljarder kronor per år.

Nettoeffekten av dessa åtgärder bör enligt föredragande

statsrådet regleras mellan staten och kommunsektorn. De metoder

som står till buds är att minska statsbidragen eller att

reducera skatteunderlaget. Enligt propositionen ligger det

närmast till hands att reducera skatteunderlaget genom en

procentuell nedräkning. För att åstadkomma ett budgetmässigt

neutralt förhållande mellan stat och kommun bör skatteunderlaget

minskas med ca 2%. Regeringen återkommer med förslag i höstens

kommunalekonomiska proposition. Enligt propositionen bör

eventuellt de kommuner som inte omfattas av det nya

statsbidragssystemet få en större nedräkning av

skatteunderlaget.

Motion

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) konstateras att

Socialdemokraterna i andra motioner yrkat avslag på införande av

karensdagar och slopande av schablonavdrag. I det nu aktuella

sammanhanget yrkas därför avslag på förslaget i propositionen om

neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag.

Utskottets bedömning

I propositionen redovisas två alternativa metoder att

neutralisera effekterna av att införa karensdagar och slopa

schablonavdraget. En minskning av statsbidraget skulle innebära

att vissa kommuner inte skulle omfattas av åtgärderna. En

minskning av skatteunderlaget står å andra sidan i visst

motsatsförhållande till en av de principer som legat till grund

för statsbidragsreformen, nämligen att det bör vara en

nettoström av pengar från staten till den kommunala sektorn.

Utskottet är för sin del inte berett att utan ytterligare

belysning av frågan acceptera att en nedräkning görs av det

kommunala skatteunderlaget. Som utskottet ser det bör det, inom

ramen för principen om en nettoström från staten till kommunerna

och där kommunerna alltid behåller skatteinkomsterna från det

egna skatteunderlaget, finnas fler alternativ att åstadkomma den

önskvärda neutraliseringen. Ställningstagandet bör ske i samband

med den kommunalekonomiska propositionen hösten 1992. En mera

uttömmande redovisning bör därför göras i denna proposition.

Alternativa vägar att få till stånd en neutralisering för de

kommuner som inte omfattas av det nya statsbidragssystemet bör i

sammanhanget också övervägas.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av propositionens

förslag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker motion Fi84 (s) yrkande 3.

Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna

Principiella utgångspunkter

Propositionen

En stor del av de specialdestinerade statsbidragen till olika

kommunala verksamheter föreslås bli avvecklade och ersättas av

ett nytt generellt bidrag till kommunerna. Ett generellt system

främjar bättre det lokala självbestämmandet och anpassningen av

den kommunala verksamheten än vad de specialdestinerade bidragen

gör.

Kommunerna ges genom en sådan ordning ett ökat ansvar för sin

verksamhet. Detta sker genom att kommunerna ges större

handlingsfrihet när det gäller verksamhetens utformning samt

prioriteringen mellan olika verksamhetsområden. Den kommunala

verksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare sätt.

Ett viktigt syfte med att införa ett nytt statsbidragssystem

är också att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar

mellan kommunerna. Bidraget bör därför utgöra ett komplement

till kommunernas skatteinkomster och inte göras beroende av

vilken verksamhet kommunen bedriver. Skillnaden i skattesats bör

på sikt spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet.

Motionerna

Enligt motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) är det en

principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens

statsbidrag och lägga dessa i en gemensam "påse" utan omfattande

detaljreglering. Som en lämplig övergång till det kompletta nya

systemet föreslås att statsbidraget för år 1993 i huvudsak

beräknas efter nu gällande regler med kvittning i princip enligt

propositionens modell. För kommunerna betyder detta ett samlat

bidragsbelopp som när det gäller volymen är baserat på gällande

regler men med den friare disposition som "påsen" innebär.

I Vänsterpartiets partimotion Fi44 anges att

förutsättningarna för att övergå till ett generellt system är

att statsbidragen inte minskar i värde och att staten vid behov

kan överföra resurser till kommunerna för uppgifter inom vård,

omsorg, utbildning och arbete. Spännvidden i utdebitering mellan

kommunerna enligt det nya systemet blir enligt motionärerna

alltför stor samtidigt som anmärkningsvärda inomregionala

skillnader uppstår.

Vänsterpartiet anser att förslaget till nytt

statsbidragssystem till kommunerna inte kan genomföras. En ny

kommitté bör tillsättas för att lägga fram ett mer genomarbetat

förslag som även utgår från mer realistiska förutsättningar för

kommunerna. Ett nytt bidragssystem bör kunna genomföras år 1994.

Enligt motion Fi93 av John Andersson (v) bör reformen inte

genomföras nu. I stället bör frågan utredas på nytt och i väntan

på detta bör det nuvarande systemet användas. Som skäl anges

bl.a. att förslaget är svårt att analysera och att frågetecknen

är många. Det är också tveksamt om det nya statsbidragssystemet

lever upp till sitt syfte att skapa mer likvärdiga ekonomiska

förutsättningar mellan kommunerna. Som exempel nämns Dorotea

kommun som enligt motionären skulle ställas inför mycket stora,

för att inte säga oöverstigliga, problem att klara

omställningen. I motionen yrkas avslag på propositionen i sin

helhet.

Yttranden från andra utskott

Socialutskottet framhåller i sitt yttrande SoU6y att man

inte har något att erinra mot principerna för det nya

statsbidragssystemet och de övergångsregler som föreslås för

åren 1993 och 1994. Utskottet delar också uppfattningen i

propositionen att bidraget skall ses som ett komplement till

kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende av vilken

verksamhet som kommunerna bedriver. Utskottet delar också det

som anförs om att dagens styrning via statsbidrag inte bör

ersättas av annan detaljreglering av verksamheten.

Utbildningsutskottet anser i sitt yttrande UbU5y att en

reformering av statsbidragssystemet är mycket angelägen. Genom

att ge kommunerna större handlingsfrihet när det gäller bl.a.

prioritering mellan olika verksamhetsområden kan den kommunala

verksamheten bedrivas på ett effektivare sätt. Systemet bör

därför läggas om nu med av regeringen föreslagna övergångsregler

i avvaktan på resultatet av vissa bearbetningar.

Utskottets bedömning

Utskottet delar helt den syn som redovisas i propositionen och

i yttrandena från social- och utbildningsutskotten. Det är

således enligt finansutskottet angeläget att nu införa ett nytt

generellt statsbidragssystem för kommunerna. Det finns också ett

brett stöd ute i kommunerna för en sådan reform. Det visar bl.a.

remissvaren över kommunalekonomiska kommitténs betänkande. Genom

att ge kommunerna ett ökar ansvar för sin verksamhet kommer

besluten att kunna fattas där resultaten av dessa bäst kan

bedömas. Kommunerna får större handlingsfrihet när det gäller

verksamhetens utformning och därigenom kan verksamheten bedrivas

på ett för medborgarna effektivare sätt. Utskottet kan därför

inte ställa sig bakom de förslag som motionsvägen förts fram om

att skjuta upp delar av reformen till år 1994.

Med hänvisning till vad utskottet här sagt avstyrker utskottet

motionerna Fi44 (v) yrkandena 13 och 14, Fi84 (s) yrkande 4 och

Fi92 (v).

Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 1993

Propositionen

Rundgången av medel mellan stat och kommuner skall enligt

propositionen upphöra. Därför skall såväl den allmänna som den

särskilda skatteutjämningsavgiften samt avräkningsskatten

avskaffas fr.o.m. år 1993.

Statliga bidrag som utgår till verksamhet för vilken

kommunerna är ansvariga samordnas i ett generellt system för de

statliga bidragen. Undantag görs för

ersättningar för utförd tjänst åt staten

investeringsbidrag, tidsbegränsade stimulansbidrag o.d.

arbetsmarknadspolitiska bidrag

bostadspolitiska bidrag

bidrag som utgår till andra bidragsmottagare på samma villkor

som till kommuner

bidrag till förnyelse- och utvecklingsverksamhet

Tolv av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen samt

skatteutjämningsbidraget, extra skatteutjämningsbidraget och

bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala

företagsbeskattningen avskaffas. Det gäller även det särskilda

systemet för mellankommunal kostnadsutjämning som infördes i

samband med äldrereformen.

I propositionens huvudanförande hemställer regeringen -- efter

föredragning av chefen för finansdepartementet -- att riksdagen

skall godkänna att angivna avgifter och statsbidrag i fråga om

kommuner avvecklas. I försvarsdepartementets,

socialdepartementets, kommunikationsdepartementets,

finansdepartementets och utbildningsdepartementets bilagor till

propositionen (bilagorna II:2--5) lägger därefter statsråden

fram förslag till avveckling inom vederbörandes ansvarsområde.

Motion

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att det

är en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens

statsbidrag och lägga dem i en gemensam "påse" utan omfattande

detaljreglering. Förslaget godtas i denna del men med tanke på

utjämningseffekterna förordas i motionen att förslaget genomförs

först år 1994 sedan en parlamentarisk kommitté sett över

fördelningsnyckeln.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att förslagen i propositionen att slopa

rundgången av medel samt principerna för vilka bidrag som skall

avvecklas inte mötts av några invändningar i de motioner som

väckts. Det är emellertid angeläget att omläggningen görs så

snart som möjligt. Utskottet återkommer till de konkreta

förslagen om avvecklingen av angivna statsbidrag och avgifter i

samband med behandlingen av de olika departementens

ansvarsområden.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande 5.

Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för kommunerna

Statligt utjämningsbidrag

Propositionen

Ett nytt generellt statsbidrag införs. Bidraget kallas

statligt utjämningsbidrag till kommuner. Det statliga

utjämningsbidraget består av tre delar:

ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster

upp till en generell garantinivå, uttryckt som andel av en

uppräknad medelskattekraft,

tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av

opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt

tillägg för befolkningsminskning

Motionerna

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) menar

motionärerna att propositionen visar tydliga tecken på att ha

tillkommit under en kort beredningstid. Det saknas bl.a. i

åtskilliga avsnitt en tillfredsställande redovisning av den

bakomliggande analysen liksom av konsekvenserna vid ett

genomförande. Det går därför inte att göra en helhetsbedömning

av effekterna av förslagen. Det är också otillfredsställande att

inte propositionen redovisar några lösningar på det problem som

består i att sju kommuner inte omfattas av det nya

statsbidragssystemet.

Genom att vilja införa övergångsregler på visst sätt och

avisera en omprövning genom en expertgrupp visar regeringen att

det föreslagna systemet har stora brister. Det är speciellt

stötande att de sju rikaste kommunerna i landet ställs utanför.

Reformen bör genomföras i två steg. En parlamentarisk beredning

bör omedelbart tillsättas. Denna bör få i uppgift att utarbeta

en rättvis fördelningsnyckel för statsbidraget i "påsen".

I motion Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) förordas att

den generella garantinivån bör sänkas i förhållande till

regeringens förslag. Enligt motionärerna är det en principiellt

viktig fråga hur långt den eftersträvade inkomstutjämningen

skall drivas. Regeringsförslaget innebär en betydligt högre

inkomstgaranti än nuvarande skatteutjämningssystem. En så hög

utjämningsnivå att endast tre kommuner i riket har högre egen

skattekraft innebär en extremt dyrbar lösning. Den slår dessutom

särskilt mot storstadsregionerna.

Yttranden från andra utskott

Såväl socialutskottet i sitt yttrande SoU6y som

utbildningsutskottet i sitt yttrande UbU5y biträder

propositionens förslag när det gäller såväl den principiella

inriktningen av ett nytt bidragssystem som de övergångsregler

och de bearbetningar som föreslås.

Utskottets bedömning

Finansutskottet anser för sin del att det i propositionen

framlagda förslaget är väl avvägt och bör genomföras. Samtidigt

är utskottet medvetet om att vissa övergångseffekter kommer att

uppstå i samband med skiftet av statsbidragssystem och

återkommer till detta i samband med behandlingen av

propositionens förslag om överarbetning av strukturindex och

övergångsregler.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget till nytt

generellt statsbidragssystem för kommuner (avsnitt 6.3.1--6.3.4)

och avstyrker motionerna Fi84 (s) yrkandena 6 och 10 samt Fi95

(m) yrkande 1.

Inomregionala frågor

Propositionen

Det statliga utjämningssystemet bör ges en sådan utformning

att det inte finns behov av särskilda regionala

utjämningssystem. Den inomregionala skatteutjämningen i

Stockholms län bör dock bibehållas under åren 1993 och 1994. Det

fortsatta behovet av detta system skall prövas i samband med

ställningstagandet till en reviderad strukturutjämning inför år

1995. Den expertgrupp som skall utreda frågan om

strukturutjämning inom statsbidragets ram bör bl.a. också ägna

uppmärksamhet åt frågan om hur detta system kan utformas för att

tillgodose även de behov som den inomregionala utjämningen

tillgodoser i dag.

Motionerna

I motion Fi68 av Mikael Odenberg m.fl. (m) krävs att

riksdagen upphäver lagen (1982:1070) om skatteutjämning i

Stockholms läns landsting. Motionärerna hänvisar till att

kommunalekonomiska kommittén föreslagit att lagen skall upphöra

redan år 1993 och pekar också på att det föredragande statsrådet

i propositionen deklarerat att landstingen i princip inte bör ha

rätt att ta ut skatt för att sedan fördela om pengar mellan

kommuner.

I motion T342 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) om

infrastruktur m.m. i Södertälje anser motionärerna att det är de

berörda kommunerna som skall besluta om det finns behov av en

inomregional skatteutjämning. För Södertäljes del är det

inomregionala bidraget av avgörande betydelse för kommunen. Det

motsvarar en skattehöjning på 1:40 kr. Det vore en oacceptabel

inskränkning i den kommunala självstyrelsen från statsmaktens

sida att ta bort denna rättighet.

Utskottets bedömning

Finansutskottet anser att möjligheten skall kvarstå för

Stockholms läns landsting att ha någon form av inomregional

skatteutjämning även under övergångsåren 1993 och 1994. En

anpassning med hänsyn till effekten av det statliga systemets

övergångsregler är därvid möjlig.

Utskottet ställer sig således bakom det som anförs i

propositionen på denna punkt (avsnitt 6.3.5) och avstyrker

motionerna Fi68 (m) och T342 (v,fp,c) yrkande 2.

Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen

Propositionen

En mer ingående analys bör göras för att utveckla grunder och

metoder för utjämning av strukturella skillnader inom ramen för

det nya statsbidragssystemet. En expertgrupp bör tillsättas för

att vidareutveckla systemet för strukturutjämning.

Motionerna

I ett antal motioner ställs krav på att olika förhållanden

skall beaktas vid översynen av strukturutjämningen. Det är

främst två olika typer av strukturfrågor som tas upp, dels

behovet av en särskild ö-faktor, dels storstädernas särskilda

förhållanden.

I motion Fi75 av Gunhild Bolander (c) anges att

propositionens förslag på många punkter har stora förtjänster.

Förslaget till statligt utjämningsbidrag borde dock ha givits en

mera rättvis utformning. Motionären påpekar att många

remissinstanser varit mycket kritiska mot det strukturindex som

regeringen nu föreslår och ansett att detta bör kompletteras med

andra faktorer. Det gleshetsbegrepp som kommittén använt och som

regeringen utgår ifrån tar inte hänsyn till att det kan innebära

stora kostnader för en kommun att ha ett stort antal små

tätorter. Förslaget tar ej heller hänsyn till de speciella

förhållanden som gäller för ö-kommuner. Ett nytt

strukturkostnadsindex bör därför tas fram. I detta bör

glesbygdsfaktorn få en ändrad utformning och ökad vikt samt en

särskild faktor för ö-läget ingå.

I motion Fi89 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) ställs

också krav på att en särskild ö-faktor skall vägas in vid

beräkningen av statsbidrag. Motionen tar primärt sikte på

förhållandena för Öckerö kommun. Kommunen är enligt motionärerna

otillbörligt missgynnad av de generella beräkningsgrunder som

använts och som inte beaktar kommunens särart som

skärgårdskommun. I motionen hävdas att kommunens struktur med

tio öar och tio tätorter innebär problem och merkostnader bl.a.

när det gäller kommunikationer, renhållning, vatten och avlopp

och räddningstjänst men även beträffande vård, omsorg och

undervisning. Den ö-faktor som åberopas av utredningen som ett

sätt att kompensera Öckerös och Gotlands mycket speciella

situation måste därför enligt motionärerna vägas in i systemet.

Effekterna av den föreslagna strukturutjämningen för

storstadsområdena tas upp i tre olika motioner. I motion

Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) görs gällande att det

strukturindex som använts i propositionen är behäftat med stora

svagheter. Varken kommittén eller regeringen påstår att de

föreslagna faktorerna förklarar de kommunala kostnaderna. Därmed

har man också enligt motionärerna sagt att man inte vet om det

framräknade indexet verkligen avspeglar behov och struktur. Man

vet över huvud taget inte vad indexet avspeglar. Den samlade

bedömningen är emellertid att systemet även på denna punkt

missgynnar storstadsregionerna. Storstädernas speciella problem

och strukturella kostnader bör därför beaktas vid den aviserade

översynen av strukturindex.

Det är enligt motion Fi99 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

positivt att regeringen tagit intryck av den kritik som riktats

mot kommitténs förslag. Motionärerna pekar på ett antal faktorer

som de anser viktiga att ta hänsyn till för storstadsregionernas

del. Det gäller bl.a. det höga lokala kostnadsläget som påverkar

den service som kommunen erbjuder, de stora behoven av sociala

insatser och trafikservice m.m. samt den väl utbyggda

barnomsorgen. Det visar sig enligt motionärerna att kommuner med

flest inskrivna barn i barnomsorgen också får sämst utfall och

tvärtom. Det betyder i praktiken att kommuner med hög kvinnlig

förvärvsfrekvens drabbas hårdast av det nya systemet.

I motion Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund

(kds) krävs en rättvis behandling av Stockholm. Den föreslagna

konstruktionen av bidragssystemet uppvisar enligt motionen stora

brister. Många kommuner drabbas orimligt hårt. Inte minst gäller

det landets storstadsregioner. Förslaget innebär en orimlig

överföring av medel, sägs det, från storstadsregionerna till

andra kommuner. Systemet som föreslås bortser t.ex. helt från de

särskilda storstadskostnaderna som är en realitet. I motionen

hävdas att kommunalekonomisk forskning visat att dessa är

20--25% högre än för genomsnittskommunen. En förutsättning för

att det av regeringen föreslagna nya statsbidragssystemet skall

kunna fungera är att det nya strukturindex som skall utarbetas

tar hänsyn till storstädernas högre kostnader.

Utskottets bedömning

Utskottet är givetvis på det klara med att en relativt

omfattande kritik under remissbehandlingen har framförts mot

kommitténs förslag på denna punkt. Att hitta väl avvägda metoder

för utjämning för strukturella förhållanden är inte minst ett

tekniskt problem. Utskottet anser det därför väl motiverat att

tillsätta en expertgrupp för att bearbeta och vidareutveckla

systemet med strukturutjämning. Men frågan innehåller också

moment av bedömningar och värderingar. Utskottet anser därför

att en parlamentariskt sammansatt referensgrupp bör följa

expertgruppens arbete.

I ett antal motioner har ställts krav på att storstädernas

särskilda förhållanden beaktas i samband med översynen av

strukturutjämningen. På motsvarande sätt har Gotlands och

Öckerös särart i strukturellt hänseende tagits upp. Utskottet

utgår från att det som tas upp i motionerna tillhör de frågor

som kommer att särskilt beaktas i expertgruppens arbete.

Vad utskottet ovan sagt om expertgruppens arbete och om en

parlamentarisk referensgrupp bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna Fi75 (c)

yrkande 1, Fi89 (s), Fi95 (m) yrkande 2, Fi99 (fp) yrkande 2 och

Fi100 (kds) yrkande 1.

Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem

Propositionen

För att bedöma effekterna av ett nytt statsbidragssystem har

ett s.k. referensalternativ tagits fram. Den beräknade

fördelningen av 1993 års nettobidrag skall jämföras mot detta.

Referensalternativet utgörs av 1992 års nettobidrag, sedan

hänsyn tagits till indragningen på 5,2 miljarder kronor, minskat

med den beräknade automatiska pris- och löneökningen av

statsbidragen mellan åren 1992 och 1993 på sammanlagt 1,9

miljarder kronor. I propositionen beräknas garantinivån i det

nya systemet till 127,26% med nu kända förutsättningar.

Utgångspunkten har varit en total bidragsram om 39,7 miljarder

kronor och senast kända skatteunderlagsprognos, uppräknad till

1993 års nivå.

Regeringen föreslår också vissa övergångsregler för åren 1993

och 1994. Enligt propositionen skall ingen kommun år 1993 till

följd av det nya systemet vinna eller förlora bidrag

överstigande 1,5% av kommunens beräknade sammantagna inkomster

av skatt eller bidrag enligt referensalternativet. På

motsvarande sätt får för år 1994 skillnaden mellan bidraget för

år 1994 och utbetalade utjämningsbidrag år 1993 uppgå till högst

3% av summan av skatteinkomsterna år 1994 och utbetalt

utjämningsbidrag år 1993.

Motionerna

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att

statsbidraget för år 1993 i huvudsak beräknas efter nu gällande

regler med kvittning i princip efter den modell som förordas i

propositionen. För kommunerna betyder detta ett samlat

bidragsbelopp baserat på nu gällande fördelning mellan

kommunerna men med en friare disposition av medlen. Det sker

således ingen omfördelning, som leder till att vissa kommuner

blir "vinnare" och andra blir "förlorare". Däremot vinner alla

kommuner på att slippa den gamla detaljregleringen.

Ivar Franzén (c) lämnar i motion Fi77 förslag till mjukare

övergångsregler. Motionären pekar på att ett flertal kommuner

har haft anledning att räkna med väsentligt högre statsbidrag än

vad de nu skulle få. Man har därför stora svårigheter att på ett

rationellt och effektivt sätt klara anpassningen av 1993 års

verksamhet eftersom många av de beslut som styr 1993 års

verksamhet redan är fattade. För att underlätta kommunernas

anpassning vid sjunkande bidrag bör gränsen för högsta

förändring enligt motionären sättas till 1% år 1993 och 2%

år 1994. Förändringen bör kunna ske inom den angivna

kostnadsramen.

Utskottets bedömning

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslaget att

genomföra statsbidragsreformen. Utskottet kan därför inte ställa

sig bakom det alternativa förslag som framförs i den

socialdemokratiska partimotionen Fi84 som skulle innebära att

nuvarande system för fördelning mellan kommunerna bibehölls

under år 1993. Utskottet vill erinra om att det finns en bred

uppslutning från de kommunala företrädarna om inriktningen av

reformen. Det vore därför en felaktig signal till kommunerna om

omläggningen skulle senareläggas.

Utskottet har förståelse för det som framförs i motion Fi77

(c) om en mjukare övergång än den som förordas i propositionen.

Enligt vad utskottet erfarit skulle de spärregler som motionären

för fram i och för sig innebära något mindre kostnader för

staten än regeringens förslag men samtidigt skulle den

nödvändiga anpassning som kommunerna måste göra senareläggas och

göras över en längre tidsperiod. Utskottet anser inte att detta

vore till fördel för samhällsekonomin. Genomförandet bör därför

inte skjutas upp på det sätt som motionären förordar. Utskottet

anser att förslaget i propositionen innebär en rimlig avvägning.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi77 (c) och

Fi84 (s) yrkande 7.

Förändringar i statsbidragen för landstingen

Enligt propositionen begränsar sig förslagen avseende

landstingssystemet till sådana förändringar som krävs för att

skapa en ström av pengar enbart från staten till landstingen.

Vissa förändringar bör därför göras av statsbidragssystemet för

landstingen. Rundgången av medel mellan stat och landsting bör

upphöra. Således föreslås att avräkningsskatten avskaffas

fr.o.m. år 1993 och skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år 1994.

För år 1993 föreslås att skatteutjämningsavgiften för

landstingen sänks till 0,40 kr. per skattekrona.

Sex specialdestinerade statsbidrag föreslås avvecklas inom

områdena beredskapsplanläggning, färdtjänst, omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda, särskola, särvux och kollektiv

landsbygdstrafik (extra skatteutjämningsbidrag).

Nuvarande skatteutjämningssystem för landstingen behålls. De

ändras dock på så sätt att en renodlad landstingskommunal

åldersfaktor tillämpas för de landstingsfria kommunerna. Vidare

skall liksom för kommunerna ett tillägg för befolkningsminskning

göras om folkmängden under den senaste femårsperioden har

minskat med över 2% av folkmängden vid femårsperiodens början.

Motion

Av motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) framgår att

motionärerna godkänner förslagen i propositionen till avveckling

av statsbidrag och avgifter i fråga om landsting. Motionärerna

anser emellertid att förslaget bör genomföras först år 1994.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att propositionens förslag i denna del har

fått stöd från såväl socialutskottet i dess yttrande SoU6y som i

princip i den motion som berör frågan. Utskottet tillstyrker

förslaget till förändringar för landstingen och avstyrker motion

Fi84 (s) yrkande 8.

Målstyrning, uppföljning och utvärdering

Propositionen

När det gäller de nationella målen för verksamheter som

bedrivs av kommuner och landsting anges att de bör läggas fast i

lag eller regleras med stöd av lag. Målen och kraven från

statsmakternas sida bör enligt propositionen fastställas på ett

sätt som innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan statlig och

kommunal nivå.

De övergripande nationella målen syftar till att ange en

allmän inriktning för den kommunala verksamheten. Inom denna ram

bör mer specifika mål formuleras som är möjliga att konkret

följa upp och utvärdera. Dessa mål kan avse såväl kvantitativa

som kvalitativa förhållanden.

Från statsmakternas sida bör det bedrivas såväl sektorsvis

uppföljning och utvärdering inom t.ex. hälso- och sjukvård,

äldreomsorg, barnomsorg och skola som motsvarande aktiviteter av

övergripande slag. Statsmakterna behöver ett underlag för att

bedöma graden av måluppfyllelse för den samlade kommunala

verksamheten liksom för att bedöma att skillnaderna i de

obligatoriska delarna inte varierar alltför mycket inom landet.

Motionerna

Vänsterpartiet ser enligt motion Fi44 positivt på en ökad

målstyrning av den kommunala verksamheten. Metoderna är

emellertid ännu outvecklade. Målstyrning, resultatuppföljning

och utvärdering måste ske sektorsvis, och system för detta bör

utvecklas. Först när ett sådant system har prövats är det

möjligt att på ett realistiskt sätt bestämma storleken på

statsbidragen till kommunerna.

I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 framhåller

motionärerna att det är viktigt att de offentliga verksamheterna

utvärderas och att de goda exemplen sprids. Det skall vara

möjligt att fördela resurser utifrån medborgarnas behov och

efterfrågan. Man måste se till att verksamheterna uppfyller de

uppsatta målen till minsta möjliga kostnad. För att detta skall

lyckas krävs metoder för att bättre styra och följa upp

verksamheterna.

I motion Fi47 av Alf Wennerfors (m) och Kjell Nilsson (s)

påtalas att den statliga revisionen av den kommunala

verksamheten inte behandlas vare sig i propositionen eller i det

betänkande som ligger till grund för denna. För såväl riksdagens

revisorer som riksrevisionsverket är granskningsrätten avseende

den kommunala sektorn knuten till det hittills gällande

statsbidragssystemet. Motionärerna anser att samma principiella

resonemang som i propositionen förs om den statliga

uppföljningen och utvärderingen också bör gälla för den statliga

revisionen.

Införandet av ett nytt statsbidragssystem bör, framhålls det,

inte medföra någon principiell förändring av riksdagens

revisorers och riksrevisionsverkets granskningsrätt avseende den

kommunala sektorn. Detta bör klargöras i instruktionerna för de

båda myndigheterna.

Yttranden från andra utskott

Av socialutskottets yttrande SoU6y framgår att utskottet

delar uppfattningen i propositionen att dagens styrning via

statsbidrag inte bör ersättas av annan detaljreglering av

verksamheten. Däremot krävs en precisering av de resultatkrav

som staten ställer på verksamheten. Den statliga uppföljningen

bör avse resultaten av verksamheten och inte metoderna att uppnå

resultaten. Utskottet delar vidare föredragandens uppfattning

att kommuner och landsting inom ramen för sitt ansvar kommer att

åtgärda de eventuella brister och försummelser som

uppmärksammas.

I utbildningsutskottets yttrande UbU5y framhåller

utskottet att en fungerande statlig uppföljning och utvärdering

är en nödvändig del i ett mål- och resultatorienterat

styrsystem. Vikten av uppföljning och utvärdering sektorsvis

ökar med det föreslagna systemet. Särskilt är detta fallet,

vilket också understryks i propositionen, för de verksamheter

(t.ex. gymnasieskolan) där vinsten eller nyttan framför allt

står att finna i det samhällsekonomiska och inte i det

kommunalekonomiska perspektivet. Utskottet utgår från att

regeringen noga följer utvecklingen av arbetet med uppföljning

och utvärdering.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot

huvudlinjerna i det som i propositionen anförs om målstyrning,

uppföljning och utvärdering. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om vad utskottet tidigare understrukit om behovet av en

övergripande uppföljning av den nu förestående omläggningen av

samspelet mellan stat och kommun i finansiellt hänseende.

Utskottet noterar också att det såväl i motioner som från

närmast berörda utskott uppenbarligen finns en bred uppslutning

kring de nya formerna för statlig styrning och kontroll av den

kommunala verksamheten.

När det gäller frågan om den statliga revisionens roll utgår

utskottet från att regeringen uppmärksammar på vilket sätt

utvecklingen mot ett ökat inslag av uppföljning och utvärdering

hos de statliga sektorsorganen påverkar riksrevisionsverkets

roll. Riksdagens revisorers roll i riksdagens uppföljande och

utvärderande verksamhet är för närvarande föremål för översyn i

den av talmanskonferensen utsedda riksdagsutredningen. Inom

ramen för detta arbete kan utformningen av instruktionen komma

att prövas.

Utskottet avstyrker med vad som anförts motionerna Fi44 (v)

yrkande 17, Fi47 (m,s) och Fi84 yrkande 11.

Bilaga II:1 Försvarsdepartementets ansvarsområde

Bidraget till kommunerna rörande totalförsvarets civila del

Propositionen

Av propositionen framgår att den inriktning som den

kommunalekonomiska kommittén föreslagit för statens

bidragsgivning till kommunerna i allt väsentligt också bör

tillämpas på försvarsdepartementets område. En avreglering bör

därför genomföras i syfte att förbättra kommunernas möjligheter

att själva forma sin verksamhet inom den civila delen av

totalförsvaret enligt de förutsättningar som finns lokalt.

Enligt propositionen bör de statsbidrag inom

försvarsdepartementets område som avser kommunernas fortlöpande

beredskapsverksamhet och som inte avser engångsåtgärder

omfattas. Föredraganden gör dock den bedömningen att en sådan

avreglering bör anstå tills vidare bl.a. mot bakgrund av att det

reformarbete som nu pågår inom totalförsvarets civila del bör

beaktas.

Motion

I motion Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) anförs att den

lokala förankringen av beredskapsarbetet är mycket viktig.

Motionärerna pekar på att det sedan år 1986 är kommunstyrelsen

som på lokal nivå är högsta civila totalförsvarsmyndighet. Med

tanke på detta viktiga ansvar bör därför det statsbidrag som

utgår ligga utanför det generella statsbidragssystemet och i

stället vara specialdestinerat för civil beredskap.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att

yttra sig. Försvarsutskottet har avstått från att yttra sig men

överlämnat ovan nämnda motion Fö8 yrkande 2 till

finansutskottet.

Utskottet anser -- i likhet med vad som förordas i

propositionen -- att en avreglering av de specialdestinerade

statsbidragen inom försvarsdepartementets ansvarsområde bör

anstå tills vidare. Utskottet finner inte anledning att göra

något uttalande i frågan förrän regeringen tagit slutlig

ställning i frågan och förslag förelagts riksdagen.

Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet

motion Fö8 (kds) yrkande 2.

Bilaga II:2 Socialdepartementets ansvarsområde

Bidrag till barnomsorg

Propositionen

I propositionen föreslås att statsbidraget till barnomsorg

slopas fr.o.m. år 1993. För att säkerställa ett tillräckligt

stöd till enskilda alternativ och skapa förutsättningar för att

efterfrågan på barnomsorg utanför hemmet skall tillgodoses

krävs, enligt föredraganden, en utvidgad lagreglering av

kommunernas ansvar på detta område. Regeringen har därför för

avsikt att återkomma till riksdagen under hösten 1992 med

förslag om en utvidgad lagreglering samt ett förslag till

vårdnadsbidrag (s. 107 i propositionen).

Som en konsekvens av slopandet av bidraget fr.o.m. år 1993

föreslås riksdagen att till Bidrag till barnomsorg för

budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 2 524 milj.kr. lägre

än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 6

(SoU15, rskr.223).

Motion

I motion Fi80 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) anförs att

familjepolitiken skall underlätta för föräldrar att själva välja

den vård och fostran som passar dem och barnen bäst. Någon

lagreglering enbart för det som i dag kallas kommunal barnomsorg

är inte möjlig om det är rättvisa man avser att skapa.

Socialutskottets yttrande

Utskottet har i sitt yttrande SoU6y inget att erinra mot

att statsbidraget till barnomsorg slopas fr.o.m. år 1993 och

inordnas i ett generellt bidrag. Utskottet har heller ingen

erinran mot att det anslag till Bidrag till barnomsorg för

budgetåret som riksdagen tidigare fastställt minskas med den

andel av beloppet som avser bidrag för verksamhet under år 1993.

Det bör ankomma på finansutskottet att göra den närmare

bedömningen av avräkningsbeloppet.

När det gäller motion Fi80 (kds) hänvisar utskottet till vad

som anförs i regeringsförklaringen om familjepolitiken och till

sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SoU15. Utskottet

konstaterar också att ett förslag till införande av

vårdnadsbidrag aviseras till hösten 1992 samtidigt med ett

förslag till en utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet.

Motionsyrkandet får därmed anses tillgodsett. Socialutskottet

föreslår att motionen avslås.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har ingen annan uppfattning än socialutskottet

när det gäller propositionens förslag att slopa statsbidraget

till barnomsorg fr.o.m. år 1993 och inordna det i ett generellt

statsbidrag till kommunerna. Detsamma gäller frågan om en

lagreglering av barnomsorgen som behandlas i motion Fi80 (kds).

Utskottet har heller inget att erinra mot den av regeringen

föreslagna medelsberäkningen.

Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och

avstyrker motion Fi80 (kds) yrkande 2.

Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan

Propositionen

I propositionen förordas att statsbidraget till invandrar- och

flyktingbarn i förskolan avvecklas fr.o.m. år 1993 och lyfts in

i det generella bidraget.

Socialutskottets yttrande

Utskottet har inget att erinra mot vad som föreslås i

propositionen på denna punkt.

Utskottets bedömning

Finansutskottet tillstyrker, mot bakgrund av vad

socialutskottet anfört, att statsbidraget till invandrar- och

flyktingbarn i förskolan skall upphöra fr.o.m. år 1993.

Bidrag till service och vård

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att bidraget

till service och vård slopas fr.o.m. år 1993. Som en konsekvens

av detta föreslås riksdagen till Bidrag till service och vård

för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 1595 milj.kr.

lägre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga 6

och som därefter anvisats av riksdagen (SoU15, rskr.223).

Det särskilda system med mellankommunal kostnadsutjämning som

infördes i samband med äldrereformen föreslås upphöra i

anslutning till att det nya statsbidragssystemet träder i kraft.

Det tillfälliga särskilda stimulansbidraget om totalt 5,5

miljarder kronor föreslås bibehållas och utges enligt de

principer som riksdagen tidigare beslutat om.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har inget att erinra mot propositionens

förslag att slopa statsbidraget till service och vård fr.o.m. år

1993. Utskottet har inte heller någon erinran mot att anslaget

till Bidrag till service och vård minskas med den andel av

beloppet som avser bidrag för verksamheten under år 1993.

Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den

närmare bedömningen av avräkningsbeloppets storlek.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än

socialutskottet när det gället propositionens förslag att

inordna statsbidraget till service och vård i ett generellt

statsbidragssystem till kommunerna. Utskottet har heller inget

att erinra mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag.

Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget

till färdtjänst, servicelinjer m.m. slopas fr.o.m. år 1993.

Bidraget infördes år 1975 för att stimulera uppbyggnaden av

kommunal färdtjänst.

Motion

I motion Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) anförs att en

konsekvens av det förenklade statsbidragssystemet kan bli att

skillnaderna i den kommunala servicen ökar, t.ex. vad gäller

färdtjänst och hemtjänst. Detta drabbar särskilt hårt människor

med handikapp. I socialtjänstlagen krävs därför preciseringar

och kompletteringar som syftar till att göra servicen likvärdig

över landet och att den erbjuds på en sådan nivå att den

tillgodoser de skiftande behov människor med olika handikapp

har.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har inget att erinra mot propositionens

förslag om att slopa statsbidraget till färdtjänst,

servicelinjer m.m. fr.o.m. år 1993.

Utskottet konstaterar att 1989 års handikapputredning i sitt

betänkande lagt fram förslag till förbättringar i färdtjänsten.

Regeringen planerar att förelägga riksdagen en proposition med

förslag på det handikappolitiska området till hösten. De frågor

som tas upp av motionären övervägs sålunda i regeringskansliet,

varför något initiativ från riksdagens sida inte behövs.

Utskottet föreslår att motionen avstyrks.

Utskottets bedömning

Finansutskottet anser i likhet med socialutskottet att

ifrågavarande statsbidrag bör inordnas i det generella bidraget

till kommunerna.

Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och

avstyrker motion Fi86 (s).

Bidrag till bostadsanpassning

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner

att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas fr.o.m. år

1993.

Bostadsutskottet

I sitt yttrande BoU7y uttalar bostadsutskottet att

förslaget att avveckla statsbidraget till bostadsanpassning m.m.

kan accepteras. Utskottet förutsätter dock att den av regeringen

förordade regleringen av kommunernas skyldigheter att svara för

bostadsanpassningen inte skall ge ett sämre stöd än vad som

utgår i dag.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har, när det gäller propositionens förslag att

slopa statsbidraget till bostadsanpassning m.m. fr.o.m. år 1993,

ingen annan uppfattning än den bostadsutskottet givit uttryck

för. Med anledning av vad bostadsutskottet anfört vill utskottet

understryka att en av tankegångarna bakom ett nytt

statsbidragssystem är att omprioriteringar kan göras på lokal

nivå. Utskottet konstaterar att bostadsanpassningen därigenom

kan ges minst samma stöd som för närvarande.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Bidrag till specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn

Propositionen

I propositionen föreslås att statsbidraget till

specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn slopas

fr.o.m. år 1993.

Socialutskottet

Enligt sitt yttrande SoU6y har socialutskottet inget att

erinra mot propositionens förslag. Utskottet konstaterar att

regeringen har för avsikt att låta samhällets stöd till dessa

barn bli föremål för uppföljning i särskild ordning.

Utskottets bedömning

Finansutskottet delar socialutskottets bedömning att det

aktuella bidraget kan inordnas i ett generellt

statsbidragssystem till kommunerna.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag.

Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Propositionen

Enligt kommitténs förslag skall den allmänna

sjukvårdsersättningen minskas med det belopp som motsvarar de

ekonomiska konsekvenserna av att skatteutjämningsavgifter och

avräkningsskatter avvecklas. Till bidraget skall föras de

specialdestinerade bidrag som avvecklas. Vidare föreslår

kommittén att den årliga automatiska ökningen av kostnaderna för

skatteutjämningsbidragen som följer av att de beskattningsbara

inkomsterna ökar, bör finansieras antingen genom att den

allmänna sjukvårdsersättningen eller nivån på grundgarantierna i

skatteutjämningssystemet minskas.

I propositionen anförs att ett genomförande fullt ut av

kommitténs förslag skulle leda till att ersättningarna till

vissa sjukvårdshuvudmän skulle understiga de ersättningar som

under föregående år lämnats till privata vårdgivare och som

enligt nuvarande regler dras av från ersättningen till

sjukvårdshuvudmännen. Därför föreslås att

skatteutjämningsavgiften bibehålls ytterligare ett år och

avvecklas först år 1994. Vidare föreslås den tillfälliga

indragningen som riksdagen beslutade om för år 1992 återföras

till landstingen under år 1993, vilket innebär en förstärkning

med 1 500 milj.kr. Samtidigt bör av samhällsekonomiska skäl

bidragen minskas med 2 300 milj.kr.

Den sammanlagda utgiftsramen för vissa ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen föreslås därmed för år 1993 uppgå till

6 995 milj.kr.

I propositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till allmän

sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är

975 milj.kr. lägre än vad som föreslogs i proposition

1991/92:100 bilaga 6 och som riksdagen anvisat (SoU15, rskr.

233).

I propositionen förordas också att riksdagen till Bidrag till

sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som

är 7 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i

budgetpropositionen. Det hänger samman med att de föreslagna

förändringarna innebär en minskning av ifrågavarande bidrag med

267 milj.kr. samtidigt som anslaget ökas med 260 milj.kr. med

hänsyn till utvecklingen av sjukpenningutgifterna.

Motionerna

I motion Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) anförs att enligt

Socialdemokraternas kommunalekonomiska alternativ skulle

landstingen tilldelas 2 miljarder kronor mer än enligt

regeringens alternativ. Detta ökade ekonomiska utrymme bör

kunna finansiera de relativt begränsade merkostnader som faller

på landstingen för att förverkliga det program för "ont i

ryggen" som statens beredning för utvärdering av medicinsk

teknologi (SBU) utarbetat. Därigenom skulle stora besparingar

kunna göras.

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) avvisas

förslaget att dra in resurser från landstingen varje år fr.o.m.

år 1993. En indragning är olämplig och skadar möjligheterna att

ge en god service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och

omsorg på ett bra sätt.

Yttranden från andra utskott

Socialutskottet har inget att erinra mot förslaget i

propositionen om bidrag till vissa ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen. Enligt utskottet får det ankomma på

finansutskottet att göra den närmare bedömningen av

avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag till allmän sjukvård

m.m.

Socialutskottet avstyrker motion Fi72 (s) med hänvisning till

sin inställning till nödvändigheten att i enlighet med

propositionens förslag av statsfinansiella skäl minska anslaget

till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993.

När det gäller förslaget till anslag till Bidrag till

sjukförsäkringen har socialförsäkringsutskottet i sitt

yttrande SfU3y anfört att de förändringar som föreslås i

bilaga II:2 har direkt samband med regeringens förslag rörande

den kommunala ekonomin och bör behandlas av finansutskottet i

det sammanhanget.

Utskottets bedömning

Utskottet har ingen annan uppfattning än socialutskottet när

det gäller bidrag till vissa ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen. Utskottet har heller inget att erinra mot

den av regeringen föreslagna medelsberäkningen till Bidrag till

allmän sjukvård m.m. eller mot den av regeringen föreslagna

medelsberäkningen till Bidrag till sjukförsäkringen.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom propositionens förslag

när det gäller indragningen av 7,5 miljarder kronor från

kommunsektorn och avstyrkt det socialdemokratiska alternativet

av statsfinansiella skäl. Att öka landstingens ekonomiska

utrymme på det sätt som motionerna Fi72 och Fi84 förordar

avstyrks följaktligen av utskottet.

Utskottet tillstyrker således propositionens förslag på dessa

punkter och avstyrker motionerna Fi72 (s) och Fi84 (s) i här

berörda delar.

Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

Propositionen

I proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling anförs

att de förslag som där redovisas om sjukvårdshuvudmännens

överlagring av viktigare importberoende sjukvårdsartiklar medför

att staten ger riktade bidrag till sjukvårdshuvudmännen

motsvarande kapitalkostnaderna för investeringen i utökade

lagervolymer, medan sjukvårdshuvudmännen skall svara för drift

och administration. Frågan om ett särskilt statligt bidrag för

drifts- och administrationskostnader under en övergångsperiod

avser regeringen pröva i samband med att ställning tas till

kommunalekonomiska kommitténs förslag (SOU 1991:98).

I den kommunalekonomiska propositionen föreslås nu att till

Driftkostnader för beredskapslagring m.m. skall anvisas ett

belopp som är 3,5 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i

proposition 1991/92:102.

Utskottets bedömning

Propositionens förslag i denna del har inte tagits upp i någon

motion eller i något yttrande. Finansutskottet har inget att

erinra mot den förändrade medelsberäkning som gjorts och

tillstyrker förslaget.

Beredskapsplanläggning

Propositionen

I propositionen föreslås att bidraget till

beredskapsplanläggning inordnas i det generella statsbidraget

till kommunerna.

Socialutskottet

Socialutskottet har inget att erinra mot förslaget att slopa

det statsbidrag som utgör ersättning till sjukvårdshuvudmännen

för planläggning under fred vad avser hälso- och sjukvård i

krig.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har samma uppfattning som socialutskottet och

tillstyrker således att bidraget till beredskapsplanläggning

slopas.

Bilaga II:3 Kommunikationsdepartementets ansvarsområde

Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och

byggande av länstrafikanläggningar

Propositionen

Förslaget i propositionen om att införa ett generellt

statsbidrag till kommunerna berör två av anslagen inom

kommunikationsdepartementets område. Som skäl för förslagen på

trafikområdet framhålls i propositionen att det i framtiden blir

än viktigare att investeringarna i vägnätet bygger på en

helhetssyn. Ansvaret för väghållningen bör därvid avgränsas så

att statens uppgift renodlas till att svara för det övergripande

vägnätet som är av nationell och regional betydelse. Det övriga

vägnätet bör därmed enligt propositionen i större utsträckning

än i dag vara en kommunal angelägenhet.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att det särskilda

statsbidraget till drift och underhåll av statskommunvägar

upphör. I propositionen förordas vidare en begränsning av

statsbidraget till byggande av länstrafikanläggningar.

Begränsningen innebär att den del av bidraget som avser bidrag

till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av

cykelleder samt delar av bidraget till

kollektivtrafikinvesteringar avvecklas. Anslaget till byggande

av länstrafikanläggningar för nästa budgetår kan därmed

reduceras med 112 milj.kr. I det reducerade beloppet har

beaktats kvarstående statliga åtaganden på 131 milj.kr. som

redan avsatts för olika projekt för verksamhetsåret 1993.

Ansvaret för riksfärdtjänsten behandlas också i propositionen.

Det framgår att denna fråga för närvarande bereds inom

regeringskansliet. I propositionen framhålls att det är

naturligt att medel för detta ändamål förs över till det

generella statsbidragssystemet om ansvaret för riksfärdtjänsten

förs över till kommunerna.

Motion

I motion Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) tas frågan om

huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten upp. I motionen anges

att riksfärdtjänsten bör ses som en del i en större

trafikpolitisk satsning, vars syfte är att göra det möjligt för

personer med funktionshinder att kunna resa på samma villkor som

alla andra medborgare. Enligt motionärerna är det därför av stor

betydelse att resurserna för riksfärdtjänsten finns samlade hos

en central myndighet så att de funktionshindrades resor inte

skall vara beroende av enskilda kommuners ekonomi. I motionen

framhålls vikten av att minst oförändrad standard garanteras

fortsättningsvis för riksfärdtjänsten.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet framhåller i sitt yttrande TU3y att det är

av stor vikt att det politiska och ekonomiska ansvaret för

trafiksystemet renodlas. Ansvaret för den löpande planeringen

och förvaltningen av trafikens infrastruktur bör därvid så långt

som möjligt decentraliseras och delegeras. Trafikutskottet

biträder propositionens förslag om att det särskilda

statsbidraget till drift och underhåll av statskommunala vägar

och delar av statsbidraget till byggande av

länstrafikanläggningar bör upphöra den 1 januari 1993 och

inordnas i det generella bidragssystemet till kommunerna.

Trafikutskottet anför vidare att riksdagen den 7 maj 1992

beslutade att anvisa 835,7 milj.kr. under anslaget Bidrag till

drift och underhåll av statskommunvägar och 1 037,4 milj.kr.

under anslaget Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret

1992/93 (proposition 1991/92:100 bilaga 7, TU15, rskr. 248).

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ändrar detta beslut så

att inga pengar anvisas under det förstnämnda anslaget och att

det sistnämnda anslaget reduceras med 112 milj.kr.

Trafikutskottets ställningstagande avser endast principen att

vissa bidrag bör inordnas i det generella statsbidragssystemet

till kommunerna. Bidragens storlek överlämnas till

finansutskottet för bedömning.

I fråga om ansvaret för riksfärdtjänsten, som tas upp i motion

Fi53 (s), konstaterar trafikutskottet att propositionen varken

innehåller förslag om kommunalisering eller förändrade regler

för riksfärdtjänsten. I sammanhanget pekar trafikutskottet på

tidigare uttalanden om att det finns flera viktiga fördelar att

vinna med ett kommunalt huvudmannaskap för riksfärdtjänsten och

förutsätter att resultatet av pågående beredningsarbete inom

regeringskansliet innebär att riksfärdtjänsten även

fortsättningsvis kommer att tryggas. Med hänvisning till det

anförda föreslår trafikutskottet att motion Fi53 (s) avstyrks.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har ingen annan uppfattning än trafikutskottet

när det gäller propositionens förslag att i det generella

statsbidragssystemet till kommunerna inordna statsbidraget till

drift och underhåll av statskommunvägar och i berörda delar

statsbidraget till länstrafikanläggningar.

Utskottet delar även trafikutskottets mening i frågan om

huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten som behandlas i motion

Fi53. Utskottet har heller inget att erinra mot den av

regeringen föreslagna medelsberäkningen.

Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och

avstyrker motion Fi53 (s).

Bilaga II:4 Finansdepartementets ansvarsområde

Skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m.

Propositionen

Genom den allmänna och den särskilda skatteutjämningsavgiften

samt genom avräkningsskatten förs ansenliga belopp från den

kommunala sektorn till staten. En utgångspunkt för det nya

statsbidragssystemet till kommunerna har varit att åstadkomma en

ström av pengar enbart från staten till kommunerna. Nuvarande

överföringar av medel från kommunal till statlig nivå skall

upphöra och den totala ramen för de statliga bidragen minska i

motsvarande mån. Skatteutjämningsavgifterna, avräkningsskatten

och bidraget med anledning av avskaffandet av den kommunala

företagsbeskattningen bör därför slopas.

Som tidigare anförts i samband med behandlingen av frågor

under socialdepartementets ansvarsområde föreslås som en

temporär lösning att skatteutjämningsavgiften för landstingen

får finnas kvar under år 1993 för att sedan avskaffas år 1994.

För år 1993 sänks skatteutjämningsavgiften med 0,40 kr. per

skattekrona.

Flera remissinstanser har avstyrkt kommunalekonomiska

kommitténs förslag att den del av det extra

skatteutjämningsbidraget som avser förebyggande åtgärder mot

jordskred och andra naturolyckor skall ingå i det generella

statsbidraget. Därför föreslås i propositionen att ett nytt

specialdestinerat statsbidrag inrättas för detta ändamål.

I propositionen följs ställningstagandena om införandet av ett

nytt statligt utjämningsbidrag upp med ett lagförslag. På

motsvarande sätt läggs förslag fram om lagändringar beträffande

lag om skatteutjämningsbidrag till landsting, lag om

skatteutjämningsavgift resp. särskild skatteutjämningsavgift

samt lag om upphävande av lagen om avräkningsskatt. Samtidigt

begärs ett godkännande att slopa bidraget med anledning av

avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.

Motion

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på

samtliga lagförslag. Som tidigare framgått hänger detta

genomgående samman med det socialdemokratiska alternativa

förslaget som innebär att statsbidragsreformen och därmed

sammanhängande förändringar bör genomföras först fr.o.m. år

1994.

Utskottets bedömning

Som finansutskottet tidigare anfört finns starka skäl att

följa propositionens förslag när det gäller införandet av ett

nytt statsbidragssystem och slopandet av rundgången av pengar

mellan stat och kommun. Utskottet konstaterar att den s.k. Robin

Hood-skatten därmed avskaffas. Att som förordas i motion Fi84

uppskjuta denna angelägna reform har utskottet tidigare avvisat.

Utskottet kan för sin del också acceptera att ett statsbidrag

införs för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda och med

några mindre ändringar propositionens förslag och avstyrker

motion Fi84 yrkandena 12--13 samt 15--17.

Bidrag med anledning av införandet av ett nytt

statsbidragssystem

Propositionen

I propositionen föreslås att den indragning som gjordes från

kommuner och landsting år 1992 i form av en tillfällig höjning

av skatteutjämningsavgiften återbetalas till den kommunala

sektorn under åren 1993 och 1994.

Till landstingen återbetalas 1,5 miljarder kronor genom att

skatteutjämningsavgiften sänks med motsvarande belopp.

Återstående medel bör i första hand betalas ut till kommunerna i

syfte att dels underlätta övergången från dagens

statsbidragssystem till ett nytt system, dels övergångsvis

reglera vissa effekter av skattereformen. Regeringen skall

enligt propositionen besluta om utbetalningen. För ändamålet

avsätts 950 milj.kr. för budgetåret 1992/93.

Motioner

I motion Fi75 av Gunhild Bolander (c) hävdas att Gotlands

kommun genom de föreslagna förändringarna rörande strukturindex

under åren 1993 och 1994 förlorar 20 resp. 60 milj.kr. I

avvaktan på ett ändrat strukturkostnadsindex föreslår motionären

att kommunen kompenseras genom ett särskilt ö-faktorbidrag under

åren 1993 och 1994.

Frågan om Göteborgs kommunala ekonomi tas upp i några

motioner. I motion Fi90 av Johan Lönnroth (v) sägs att efter

de justeringar som gjorts är principen för utjämningsbidraget

godtagbar ur Göteborgssynpunkt. Men den av regeringen föreslagna

generella neddragningen av statsbidragen till kommunerna i

kombination med det nya utjämningsbidragssystemet riskerar

enligt motionären, om det genomförs år 1993, leda till en social

katastrof i Göteborg. Särskild hänsyn måste under en prövotid

tas till hur Göteborg tidigare behandlats ur

statsbidragssynpunkt. I motion Fi303, väckt under den

allmänna motionstiden, har motionären en motsvarande

argumentering. Göteborgs kommuns extrema problem måste enligt

motionen beaktas vid de kommande besluten om kommunernas

ekonomi.

I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) om

Göteborgs framtid krävs dels att Göteborg bör kompenseras för

den bristande neutraliteten i skatteomläggningen, dels att

särskild hänsyn bör tas till Göteborgs stora ekonomiska problem.

I motion Fi95 av Mikael Odenberg m.fl. (m) hävdas att de

omläggningar som föreslås i propositionen inte uppfyller kraven

på neutralitet när det gäller avräkningsskatten. När

avräkningsskatten nu avskaffas och för att bibehålla den

budgetmässiga neutraliteten minskas statsbidragen i motsvarande

mån. Ånyo sker emellertid beräkningen på nationell nivå utan

hänsynstagande till att storstadsregionerna faktiskt förlorat på

skatteomläggningen. Avvecklingen medför enligt motionärerna en

ytterligare kraftig och godtycklig omfördelning från

storstadsregionerna till andra delar av landet.

I motion Fi100 av Jerzy Einhorn och Margareta Viklund

(kds) förs ett liknande resonemang. Det är inte enligt

motionärerna rimligt att kommuner som drabbats negativt av

skattereformen dessutom skall drabbas genom en reducering av

sina statsbidrag. Staten måste därför kompensera de drabbade

storstadskommunerna i denna del.

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att

neutraliseringen av skattereformen på kommunnivå skall ske med

utgångspunkt från det socialdemokratiska alternativa förslaget

på det kommunalekonomiska området.

Utskottets bedömning

Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i

propositionen att den indragning som gjorts från kommunerna år

1992 bör användas för att finansiera vissa effekter av de

föreslagna övergångsreglerna och reglera effekterna av

skattereformen för de kommuner vars skatteunderlag relativt sett

påverkas mest negativt.

De medel som på detta sätt finansierar övergångsreglerna

används just för att minska alltför stora omfördelningar utifrån

bl.a. strukturindex. Att därutöver neutralisera effekterna på

sätt som föreslås i motion Fi75 (c) om ett särskilt

ö-faktorbidrag kan utskottet inte tillstyrka.

När det däremot gäller skattereformens effekter är det

uppenbart att vissa kommuner påverkats på ett påtagligt sätt.

Utskottet utgår från att det som sagts om effekterna för dessa

kommuner kommer att beaktas i samband med att de nu aktuella

medlen fördelas. Utskottet anser att det bör ankomma på

regeringen att efter generella principer besluta om bidragen

till enskilda kommuner. Utskottet tolkar den socialdemokratiska

partimotionen så att dessa medel -- med hänsyn till den av

motionärerna förordade uppläggningen av reformen -- inte skall

stå till förfogande under år 1993. Detta innebär att

motionärerna föreslår att de kommuner som särskilt påverkats av

skattereformens effekter ej skall kompenseras under år 1993.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda

förslaget om ett särskilt övergångsbidrag och har inget att

erinra mot den medelsberäkning som har föreslagits. Regeringen

bör också erhålla det begärda bemyndigandet att utge bidrag.

Utskottet avstyrker motionerna Fi75 (c) yrkande 2, Fi84 (s)

yrkande 18, Fi90 (v), Fi95 (m) yrkande 3, Fi100 (kds) yrkande 2,

Fi303 (v) och Fi305 (s) yrkandena 2 och 3.

Kommunalt skattestopp år 1993

Propositionen

Det vilar enligt propositionen ett mycket stort ansvar på

statsmakterna vad gäller kravet att fastställa stabila

finansiella ramar. Det är synnerligen angeläget, framhålls det,

att ramarna fastställs och att det därmed klart anges vilket

utrymme som finns. Grunden för dessa ramar skulle kunna ryckas

undan genom höjningar av den kommunala utdebiteringen.

Mot denna bakgrund föreslås att det nuvarande kommunala

skattestoppet som gällt för åren 1991 och 1992 förlängs till att

avse ytterligare ett år.

Motionerna

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) slås fast att

långvariga skattestopp inte är förenliga med den syn på kommunal

självstyrelse som motionärerna har. Ett lagstadgat skattestopp

är ett mycket allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.

Ett sådant bör endast tillgripas under korta perioder.

Även från andra utgångspunkter kan förslaget om skattestopp

ifrågasättas menar motionärerna. Syftet med det nya

statsbidragssystemet torde vara att skillnader mellan kommuner i

utdebitering enbart skall vara uttryck för en självvald nivå på

standard och effektivitet. Ett skattestopp skulle således hindra

en kommun att arrangera verksamheten på det sätt den önskar.

Även i motionerna Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s)

och Fi301 av Bo Holmberg m.fl. (s) avvisas förslaget om ett

förlängt skattestopp med hänvisning till effekterna för den

kommunala självstyrelsen.

I motion Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) sägs också nej till

förslaget om skattestopp. Det är enligt motionärerna den

kommunala självstyrelsens hörnsten att kommunerna själva får

bestämma utdebiteringsnivån utifrån sina egna ambitioner. Skall

kommunerna ta ett större ansvar och göra nödvändiga ingrepp och

effektiviseringar, kan inte skattestopp av olika sorter komma i

fråga.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare redogjort för sin syn på det

samhällsekonomiska läget och behovet av att kommunsektorn bidrar

till att sanera de offentliga finanserna. Den samhällsekonomiska

balansen får inte äventyras genom att kommunalskatterna åter

skulle öka. Utskottet kan därför acceptera den föreslagna

förlängningen på ett år av skattestoppet även om ett sådant

givetvis innebär en viss tillfällig begränsning av det kommunala

självbestämmandet.

Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet förslaget till

lag om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993

och avstyrker motionerna Fi44 (v) yrkande 16, Fi83 (s) yrkande

11, Fi84 (s) yrkande 14 och Fi301 (s).

Anslagsfrågor

Propositionen

I propositionen föreslås anslag för budgetåret 1992/93 till

Statliga utjämningsbidrag till kommuner, till Bidrag med

anledning av avskaffandet av den kommunala

företagsbeskattningen, till Skatteutjämningsbidrag till

kommunerna m.m., till Bidrag till förebyggande av naturolyckor

och till Skatteutjämningsbidrag till landstingen.

När det gäller anslagen och anslagsförändringarna har dessa

beräknats med beaktande av förslag avseende anslagsförändringar

på andra huvudtitlar. Beträffande de förslag som presenterades

i proposition 1991/92:100, bilaga 8 punkt H har

medelsberäkningarna jämkats på motsvarande sätt.

Motion

I motion Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) förordas att

riksdagen godkänner vad i motionen anförts om förslag till

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93. Detta

hänger samman med det socialdemokratiska alternativa förslaget

som tänks bli genomfört fr.o.m. år 1994. Riksdagen föreslås även

bemyndiga regeringen utge extra skatteutjämningsbidrag enligt nu

gällande system äver för år 1993.

Utskottets bedömning

Finansutskottet tillstyrker vad som i propositionen anförts om

anslagen i bilaga II:4 till propositionen. Utskottet har heller

ingen erinran mot förslagen till medelsberäkningar. Motion Fi84

(s) yrkandena 19 och 20 avstyrks.

Det av regeringen i budgetpropositionen begärda bemyndigandet

att utge extra skatteutjämningsbidrag för år 1993 saknar

aktualitet i det nya bidragssystemet.

Bilaga II:5 Utbildningsdepartementets ansvarsområde

Avveckling av statsbidrag

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att

sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt

statsbidragen till särskolan, särvux och undervisning av

invandrare i svenska språket slopas fr.o.m. år 1993 och inordnas

i det generella statsbidragssystemet för kommunerna.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande

1991/92:UbU5y för sin del att ifrågavarande statsbidrag

avvecklas på det sätt som förordas i propositionen. Utskottet

betonar samtidigt att det är viktigt att utvecklingen inom de

olika verksamheterna följs upp i det nya statsbidragssystemet.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har ingen annan uppfattning än den

utbildningsutskottet har redovisat och tillstyrker därför

propositionens förslag.

Ändrad medelsanvisning för de bidrag som föreslås avvecklade

Propositionen

I propositionen hemställs om ändrad medelsanvisning för

sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet samt

bidragen till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i

svenska språket inför den föreslagna avvecklingen den 1 januari

1993 av nämnda statsbidrag.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet har inget att erinra mot de föreslagna

anslagsbeloppen för de olika bidragen. Utskottet noterar att

anslaget till sektorsbidraget för skolan för budgetåret 1992/93

nu beräknas utifrån att ytterligare 266 milj.kr. bör anvisas för

ett ökat antal platser på ett tredje gymnasieår. Finansutskottet

bör således föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut

anvisa de begärda medlen.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört

tillstyrker finansutskottet de i propositionen förordade

jämkningarna av de tidigare beslutade anslagen till Bidrag till

driften av det kommunala offentliga skolväsendet, Bidrag till

driften av särskolor m.m., Bidrag till driften av särvux och

Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för

budgetåret 1992/93.

Övriga förslag

Propositionen

I propositionen föreslås att en bestämmelse förs in i

skollagen som innebär att om en kommun grovt eller under längre

tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får regeringen

meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens

bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa

bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder bör få kvittas

mot belopp som staten annars skulle betalat ut till kommunen.

I propositionen anmäler också utbildningsministern sin avsikt

att återkalla det utredningsuppdrag som regeringen på riksdagens

begäran beslutat om för att följa upp konsekvenserna av det nya

sektorsbidraget för skolan. Insatserna bör nu i stället inriktas

på att följa upp effekterna av det nya statsbidragssystemet.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet instämmer i vad som anförs i

propositionen om att staten som ytterst ansvarig för

skolväsendet genom en lagbestämmelse bör ges möjligheter att

rätta till försummelser i den kommunala skolverksamheten. Sådana

möjligheter kan fylla en funktion bl.a. som skydd för de

svagaste grupperna. Utskottet biträder för sin del förslaget.

Propositionens redovisning beträffande uppföljningen av

sektorsbidraget och dess konsekvenser bör utan erinran läggas

till handlingarna.

Utskottets bedömning

Finansutskottet har ingen annan uppfattning än

utbildningsutskottet när det gäller förslaget till ändring av

skollagen eller redovisningen i propositionen beträffande

uppföljningsfrågorna på skolområdet och tillstyrker vad som

förordas i propositionen på dessa punkter.

Bilaga II:6 Kulturdepartementets ansvarsområde

Den regionala kulturverksamheten

Propositionen

I avvaktan på den översyn och utvärdering av formerna för det

statliga stödet till kulturen som kommer att genomföras föreslås

i propositionen att statsbidragen till den regionala

kulturverksamheten behålls i sin nuvarande form.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande KrU7y att det

behövs en grundläggande analys av bl.a. målformulering och

bedömning av ansvarsfördelning inom den regionala

kulturverksamheten innan det kan komma i fråga att föra in

kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse vid en sådan

bedömning kan bl.a. vara de överväganden om den offentliga

verksamhetens uppbyggnad som den s.k. regionutredningen

(C1991:09) skall analysera. Enligt årets budgetproposition är

avsikten att denna utredning inom kort skall följas upp av en

parlamentarisk beredning. Med hänvisning till det anförda finner

kulturutskottet att det inte finns något att erinra mot vad som

föreslås i propositionen.

Utskottets bedömning

Finansutskottet instämmer i vad kulturutskottet anfört och

biträder således propositionens förslag.

Övriga kommunalekonomiska frågor

Kommunernas pensionsskulder

Motionen

I motion Fi304 av Margit Gennser och Chris Heister (m)

begär motionärerna att en särskild statlig expertutredning skall

tillsättas gällande kommunernas pensionsskulder. Som skäl för

detta anges storleken på den kommunala sektorns pensionsskulder

och dess inverkan på den enskildes pensionstrygghet,

kreditgivarnas informationsbehov, vikten av att pensionsskulden

kan fastställas på ett korrekt sätt vid överlåtelse av

verksamheter eller vid ändringar i huvudmannaskap samt

betydelsen av att kommunsektorns totala engagemang kan göras

tydligt vid olika samhällsekonomiska bedömningar.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de kommunala

pensionsförhållandena har betydelse för såväl samhällsekonomi

och kommunalekonomi som för den enskilde. Utskottet vill

peka på att i den nya kommunallagen (1991:900) har reglerna om

räkenskapsföring och årsredovisning skärpts. Fullmäktige skall

utfärda ett redovisningsreglemente. Årsredovisningen skall

vidare upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Syftet

med de nya reglerna är att ge en total bild av kommunernas och

landstingens ekonomiska ställning. Därför ställs numera krav på

att årsredovisningen skall omfatta verksamhet även i

företagsform liksom ansvarsförbindelser av typen

borgensåtaganden och pensionsskulder.

Enligt utskottets mening bör de frågor som motionärerna

aktualiserat primärt lösas inom kommunsektorn med beaktande av

reglerna i den nya kommunallagen. Enligt vad utskottet erfarit

pågår redan ett omfattande utvecklingsarbete på kommunalt håll

för att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. Det

finns därför goda förutsättningar för att flera av de

förhållanden som uppmärksammas i motionen kommer att få en

tillfredsställande lösning. Det finns således enligt utskottets

bedömning för närvarande inget behov av en särskild statlig

utredning. Olika samarbetsbehov mellan den statliga och den

kommunala sektorn bör kunna lösas under hand genom ett

samrådsförfarande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Fi304 (m).

Kommunal fastighetsskatt

Motionen

I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) väcks

tanken att klara storstädernas försämrade ekonomi genom

införande av en fastighetsskatt på hus med kommersiell

verksamhet. Skatten skulle enligt motionärerna kunna tas ut

antingen av varje kommun eller av staten. Skatten skulle inte

drabba boendet utan belasta företag som etablerar sig i mycket

attraktiva områden. I motionen hänvisas också till riksdagens

beslut våren 1989 om en tillfälligt höjd fastighetsskatt i vissa

kommuner i Stockholmsområdet.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att kompletteringspropositionen

innehåller ett förslag om att fastighetsskatten på kommersiella

lokaler skall slopas fr.o.m. den 1 januari 1993 (proposition

1991/92:150, bilaga I:5). Åtgärden syftar till att åstadkomma en

höjning av värdet på kontorsfastigheter genom ökad lönsamhet.

Propositionens förslag avses också bidra till en ökad stabilitet

inom kreditsystemet. Utskottet har behandlat förslaget i

betänkandet 1991/92:FiU30. Med stöd av yttranden från bostads-

och skatteutskottet tillstyrker finansutskottet förslaget i

propositionen att avskaffa fastighetsskatten på lokalhyreshus.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Fi305 yrkande

4.

Momsfrågor

Motionen

I motion So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) tas frågan om

kompensation för merkostnad till följd av moms upp. De nuvarande

reglernas tillämpning innebär enligt motionärerna att kommunal

drift av t.ex. barn- och äldreomsorg kan få en konkurrensfördel

jämfört med alternativa driftformer som t.ex. ekonomisk

förening.

Enligt motionärerna har vissa kommuner som lagt ut delar av

barnomsorgen på t.ex föräldrakooperativa daghem inte

vidarebefordrat det statsbidrag om 6% som utgår som

kompensation för den dolda mervärdesskatt som belastar sådan

skattefri verksamhet. I motionen menar man att syftet med

bidraget självfallet var att det skulle tillfalla de kooperativ

och andra alternativa aktörer som fick extra kostnader för mat,

leksaker, utrustning m.m. jämfört med kommunal verksamhet.

Utskottets bedömning

Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen i

februari i år tillsatt en utredning (Fi 1992:02) om vissa

mervärdesskattefrågor. Utredningens uppgift är att ta reda på om

de nya mervärdesskattereglerna är konkurrensneutrala vad gäller

verksamhet som bedrivs i offentlig regi och motsvarande

verksamhet i privat regi. De av motionärerna aktualiserade

frågeställningarna omfattas av utredningens uppdrag.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion

So273 (s) yrkande 4.

Lån till Göteborg

Motionen

I motion Fi305 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) begärs

att riksdagen beslutar att förlänga ränte- och

amorteringsfriheten för det lån på 900 milj.kr. som Göteborg

beviljats av riksdagen.

Utskottets bedömning

Riksdagen beslöt våren 1990 att ge lån på sammanlagt 1,5

miljarder kronor till Göteborgs och Malmö kommuner (prop.

1989/90:65, FiU14, rskr. 206). Samtidigt bemyndigades regeringen

att utforma räntevillkoren och att medge räntefrihet under de

tre första åren av lånens löptid. Företrädarna i finansutskottet

för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och

Centerpartiet avstyrkte förslaget i en reservation.

Enligt vad utskottet har erfarit har regeringen beslutat att

bevilja räntefrihet för de två första årens löptid. Regeringen

kommer senare i år att pröva frågan om eventuell räntefrihet för

det tredje året. Enligt utskottets mening är det inte aktuellt

att i nuvarande statsfinansiella läge förlänga räntefriheten

efter den första treårsperioden. Utskottet avstyrker således

motion Fi305 yrkande 1.

Strandstädning

Motionen

I motion Jo601 av Kenth Skårvik och Erling Bager (fp)

föreslås att medel ställs till förfogande inom ramen för de

särskilda skatteutjämningsmedlen som bidrag till kustkommunernas

kostnader för strandstädning. Det gäller i första hand

kustkommunerna längs västkusten och den nedskräpning som den

internationella sjöfarten medför. Enligt vad som anförs i

motionen har nu nedskräpningen tagit sådana dimensioner att

kommunerna måste få ekonomisk hjälp på samma sätt som vid

oljebekämpning.

Utskottets bedömning

Enligt det nya system för resursöverföringar från staten till

kommunsektorn som utskottet tillstyrkt i detta betänkande kommer

det särskilda skatteutjämningsbidraget att tas bort fr.o.m. år

1993. Samtidigt som utskottet gör detta konstaterande kan

påpekas att ett icke oväsentligt stöd för innevarande år utgått

till de berörda kommunerna genom arbetsmarknadspolitiska

åtgärder och att problemet därmed i år fått en rimlig lösning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo601 yrkande 2.

Skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun

Motionen

I motion Sk304 av Inger René m.fl. (m) anförs att kommuner

med stor andel fritidsfastigheter ofta drabbas av ekonomiska

problem som hänger samman med att invånarantalet mångdubblas

under några få sommarveckor. Anläggningskapaciteten beträffande

t.ex. vatten och avlopp måste därför vara högre än vad som

annars är motiverat. Driftskostnaden blir därigenom högre för de

fastboende än vad den hade varit utan fritidsboende.

Enligt motionärerna är ett sätt för kommunerna att få täckning

för sina merkostnader att införa skatteväxling mellan permanent-

och fritidskommun. Kommunalskatt erläggs då till fritidskommunen

under vistelsetiden där i stället för till permanentkommunen.

Utskottets bedömning

Finansutskottet är väl medvetet om de problem som motionärerna

aktualiserar. Frågan har uppmärksammats av regeringen i samband

med att en kommitté under våren tillsatts med uppgift att

överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin

(dir. 1992:12).

Kommittén skall bl.a. klarlägga konsekvenserna av att upphäva

fastighetsinnehav som grund för kommunmedlemskapet och föreslå

åtgärder som gör det möjligt att behålla vissa rättigheter som

tillkommer fastighetsägare, främst besvärsrätten. Lösningen bör,

enligt direktiven, sökas inom ramen för ett system där

fastighetsägandet inte är kopplat till medlemskap i kommunen.

Som alternativ till detta skall kommittén kunna överväga bl.a.

möjligheten att inom vissa allmänna ramar göra avsteg från

likställighetsprincipen, t.ex. i form av differentierade taxor

för olika kategorier av servicemottagare. Ett av skälen till

denna del av utredningsuppdraget är just de förhållanden som

motionärerna pekar på.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Sk304 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kommunernas anpassning till den

samhällsekonomiska utvecklingen

att riksdagen med avslag på motionerna

1991/92:Fi44 yrkandena 10--12 och 18,

1991/92:Fi80 yrkande 1,

1991/92:Fi84 yrkande 9,

1991/92:Fi302 och

1991/92:A813 yrkande 3

lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande 9 till

handlingarna,

res. 1 (s)

2. beträffande riktlinjer för den kommunala ekonomin åren

1993--1995

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 del II yrkande 1 och

med avslag på motionerna

1991/92:Fi44 yrkandena 8 och 9,

1991/92:Fi83 yrkande 12,

1991/92:Fi84 yrkande 1 och

1991/92:Fi102 yrkande 1

godkänner att statsbidragen till kommuner och landsting

minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,

res. 2 (s)

3. beträffande ett nytt utbetalningssystem för kommunernas

och landstingens skatteinkomster

att riksdagen med anledning av

proposition 1991/92:150 del II yrkande 2 och motionerna

1991/92:Fi84 yrkande 2,

1991/92:Fi99 yrkande 1 och

1991/92:Fi100 yrkande3 samt med avslag på motion

1991/92:Fi44 yrkande 15

godkänner vad utskottet anfört om inriktningen av ett nytt

system för utbetalning av kommunalskattemedel och

ikraftträdandet av detta samt som sin mening ger regeringen

detta till känna,

res. 3 (s)

4. beträffande nytt system för utbetalning av skattemedel

till kyrkliga kommuner

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi76,

5. beträffande neutralisering av förslag om slopat

schablonavdrag

att riksdagen med anledning av

proposition 1991/92:150 del II yrkande 3

och med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande 3

godkänner vad utskottet anfört om riktlinjerna för en

finansiell neutralisering av förslag om minskat schablonavdrag

m.m. och som sin mening ger regeringen detta till känna,

res. 4 (s)

6. beträffande principerna för ett nytt statsbidragssystem

att riksdagen med avslag på motionerna

1991/92:Fi44 yrkandena 13 och 14, 1991/92:Fi84 yrkande 4

och 1991/92:Fi92 godkänner vad i proposition 1991/92:150 del II

yrkande 4 anförts om principerna för ett nytt

statsbidragssystem,

res. 5 (s) - delvis

7. beträffande bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år

1993

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande 5

godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 5

framlagda förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och

avgifter i fråga om kommuner,

res. 5 (s) - delvis

8. beträffande förslag till nytt generellt

statsbidragssystem för kommunerna

att riksdagen med avslag på motionerna

1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 10 samt 1991/92:Fi95 yrkande

1 godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 6

framlagda förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem

för kommuner,

res. 5 (s) - delvis

9. beträffande inomregionala frågor

att riksdagen med avslag på motionerna

1991/92:Fi68 och 1991/92:T342 yrkande 2

lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande 10 i denna

del (avsnitt 6.3.5) till handlingarna,

10. beträffande expertgrupp för översyn av

strukturutjämningen

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:150

del II yrkande 10 i denna del (avsnitt 6.3.6)

och med avslag på motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 1,

1991/92:Fi89, 1991/92:Fi95 yrkande 2, 1991/92:Fi99 yrkande 2 och

1991/92:Fi100 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 6 (s)

11. beträffande effekter för kommunerna av ett nytt

statsbidragssystem

att riksdagen med avslag på motionerna

1991/92:Fi77 och 1991/92:Fi84 yrkande 7

godkänner vad i proposition 1991/92:150 del II yrkande7

anförts om principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och

för övergångsregler för åren 1993 och 1994,

res. 7 (s)

12. beträffande förändringar i statsbidragen för

landstingen

att riksdagen med avslag på motion

1991/92:Fi84 yrkande8

godkänner de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 8

framlagda förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och

avgifter i fråga om landsting,

res. 8 (s)

13. beträffande målstyrning, uppföljning och utvärdering

att riksdagen med avslag på motionerna

1991/92:Fi44 yrkande 17, 1991/92:Fi47 och

1991/92:Fi84 yrkande11

lägger proposition 1991/92:150 del II yrkande11 till

handlingarna,

res. 9 (s) - motiv.

Bilaga II:1 Försvarsdepartementets ansvarsområde

14. beträffande bidraget till kommunerna rörande

totalförsvarets civila del

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fö8 yrkande 2

lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:1 till

handlingarna,

Bilaga II:2 Socialdepartementets ansvarsområde

15. beträffande avveckling av bidraget till barnomsorg

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 1 och

med avslag på motion 1991/92:Fi80 yrkande2

godkänner att statsbidraget till barnomsorg slopas per den

1 januari 1993,

16. beträffande anslaget Bidrag till barnomsorg

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 8

-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr.

223) -- till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93

under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

11166000000 kr.,

17. beträffande avveckling av bidraget till invandrar- och

flyktingbarn i förskolan

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 2 godkänner att

statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan

slopas per den 1 januari 1993,

18. beträffande avveckling av bidraget till service och

vård

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 3 godkänner att

statsbidraget till service och vård slopas per den 1 januari

1993,

19. beträffande anslaget Bidrag till service och vård

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 9

-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr.

223) -- till Bidrag till service och vård för budgetåret

1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

6380800000 kr.,

20. beträffande avveckling av bidraget till färdtjänst,

servicelinjer m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 4

och med avslag på motion 1991/92:Fi86

godkänner att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer

m.m. slopas per den 1 januari 1993,

res. 10 (s)

21. beträffande avveckling av bidraget till

bostadsanpassning

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 5

godkänner att statsbidraget till bostadsanpassning m.m.

slopas per den 1 januari 1993,

22. beträffande avveckling av bidraget till

specialpedagogiska insatser för vissa förskolebarn

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 6

godkänner att statsbidraget till specialpedagogiska

insatser för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993,

23. beträffande anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 12

och med avslag på motionerna 1991/92:Fi72

och 1991/92:Fi84 yrkande 20 i denna del -- med ändring av

tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag

till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 under

femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2520682000

kr.,

res. 11 (s)

24. beträffande anslaget Bidrag till sjukförsäkringen

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 11

till förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen för

budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett belopp

som är 267000000 kr. lägre än vad som föreslagits av

socialförsäkringsutskottet i betänkande 1991/92:SfU13,

25. beträffande anslaget Driftkostnader för

beredskapslagring m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 10

till förslagsanslaget Driftkostnader för

beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 under femte

huvudtiteln anvisar ett belopp som är 3500000 kr. lägre än

vad som föreslagits av försvarsutskottet i betänkande

1991/92:FöU12,

26. beträffande avveckling av bidraget till

beredskapsplanläggning

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 7

godkänner att det statsbidrag som utgör ersättning till

sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser

hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,

Bilaga II:3 Kommunikationsdepartementets ansvarsområde

27. beträffande återkallelse av anslaget till Bidrag till

drift och underhåll av statskommunvägar

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 1 om

återkallelse av sjätte huvudtitelns anslag Bidrag till drift

och underhåll av statskommunvägar -- med ändring av tidigare

beslut (1991/92:TU15, rskr. 248) -- beslutar att för budgetåret

1992/93 inte anvisa medel till detta anslag,

28. beträffande avveckling av bidragen till drift och

underhåll av statskommunvägar och byggande av

länstrafikanläggningar

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 2

godkänner att statsbidragen Bidrag till drift och underhåll

av statskommunvägar och Byggande av länstrafikanläggningar vad

gäller del av bidrag till byggande av statskommunvägar, bidrag

till byggande av cykelleder samt delar av bidraget till

kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1 januari 1993,

29. beträffande anslaget Byggande av

länstrafikanläggningar

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:3 yrkande 3

-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:TU15, rskr. 248)

-- till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret

1992/93 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 925400000 kr.,

30. beträffande huvudmannaskapet för riksfärdtjänsten

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi53,

Bilaga II:4 Finansdepartementets ansvarsområde

31. beträffande skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt

m.m.

att riksdagen med avslag på motion

1991/92:Fi84 yrkandena 12, 13 och 15--17

antar de i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkandena 1,

2 och 4--6 framlagda förslagen till

dels lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,

dels lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,

dels lag om ändring i lagen (1987:560) om

skatteutjämningsavgift,

dels lag om upphävande av lagen (1987:561) om

särskild skatteutjämningsavgift,

dels lag om upphävande av lagen (1990:609) om

avräkningsskatt,

res. 12 (s) - delvis

32. beträffande bidrag med anledning av införandet av ett

nytt statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 9

bemyndigar regeringen att utge bidrag med anledning av

införandet av ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad i

propositionen förordats,

res. 12 (s) - delvis

33. beträffande neutralisering av skattereformen på

kommunnivå

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkande

18 godkänner vad i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 8

anförts om neutralisering av skattereformen på kommunnivå,

res. 12 (s) - delvis

34. beträffande anslaget Bidrag med anledning av införandet

av ett nytt statsbidragssystem, m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 15

och med avslag på motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 2,

1991/92:Fi90, 1991/92:Fi95 yrkande 3,

1991/92:Fi100 yrkande2, 1991/92:Fi303 och

1991/92:Fi305 yrkandena 2 och 3

till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt

statsbidragssystem, m.m. för budgetåret 1992/93 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 950000000 kr.,

res. 12 (s) - delvis

35. beträffande kommunalt skattestopp år 1993

att riksdagen med avslag på motionerna

1991/92:Fi44 yrkande 16, 1991/92:Fi83 yrkande 11,

1991/92:Fi84 yrkande 14 och 1991/92:Fi301

antar det i proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 3

framlagda förslaget till lag om begränsning av kommuners rätt

att ta ut skatt för år 1993,

res. 13 (s)

36. beträffande avveckling av bidraget med anledning av

avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150

bilaga II:4 yrkande 7 godkänner att bidraget med anledning av

avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen upphör,

37. beträffande anslaget Skatteutjämningsbidrag till

kommunerna m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 10

och med anledning av

proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt H1

till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för

budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 11130000000 kr.,

38. beträffande anslaget Bidrag till kommunerna med

anledning av avskaffandet av den kommunala

företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 11

och med anledning av

proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt H2

till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93

under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

439000000 kr.,

39. beträffande anslaget Statligt utjämningsbidrag till

kommuner

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 12 samt med

avslag på motion 1991/92:Fi84 yrkandena 19 och 20 i denna del

till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för

budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 19844500000 kr.,

res. 14 (s)

40. beträffande anslaget Bidrag till förebyggande åtgärder

mot naturolyckor

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 13

till Bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor

för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 25000000 kr.,

41. beträffande anslaget Skatteutjämningsbidrag till

landstingen

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 14

till Skatteutjämningsbidrag till landstingen för

budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 3960500000 kr.,

Bilaga II:5 Utbildningsdepartementets ansvarsområde

42. beträffande slopande av sektorsbidraget till det

kommunala offentliga skolväsendet m.m.

att riksdagen godkänner vad i proposition 1991/92:150

bilaga II:5 yrkande 2 anförts om slopande av sektorsbidraget

till det kommunala offentliga skolväsendet samt statsbidragen

till särskolan, särvux och undervisning av invandrare i svenska

språket per den 1 januari 1993,

43. beträffande anslaget Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 3

-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU10, rskr.

190) -- till Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 21451906000 kr.,

44. beträffande anslaget Bidrag till driften av särskolor

m.m.

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 4

-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr.

193) -- till Bidrag till driften av särskolor m.m. för

budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 774978000 kr.,

45. beträffande anslaget Bidrag till driften av särvux

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 5

-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr.

193) -- till Bidrag till driften av särvux för budgetåret

1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

34703000 kr.,

46. beträffande anslaget Bidrag till undervisning av

invandrare i svenska språket

att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:150 bilaga II:5 yrkande 6

-- med ändring av tidigare beslut (1991/92:UbU11, rskr.

193) -- till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska

språket för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 138652000 kr.,

47. beträffande sanktioner inom skolområdet

att riksdagen antar det i proposition 1991/92:150 bilaga

II:5 yrkande 1 framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100),

48. beträffande en kommitté för uppföljning av

sektorsbidraget

att riksdagen lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:5

yrkande 7 till handlingarna,

Bilaga II:6 Kulturdepartementets ansvarsområde

49. beträffande statsbidrag till den regionala

kulturverksamheten

att riksdagen lägger proposition 1991/92:150 bilaga II:6

till handlingarna,

Övriga kommunalekonomiska frågor

50. beträffande kommunernas pensionsskulder

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi304,

51. beträffande kommunal fastighetsskatt

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi305 yrkande 4,

52. beträffande momsfrågor

att riksdagen avslår motion 1991/92:So273 yrkande 4,

53. beträffande lån till Göteborg

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi305 yrkande 1,

54. beträffande strandstädning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo601 yrkande 2,

55. beträffande skatteväxling mellan permanentkommun och

fritidskommun

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk304.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 27 maj 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Allan Larsson (s), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne

Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart

Hedquist (m) och Olle Schmidt (fp).

Reservationer

Reservationer

1. Kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska

utvecklingen (mom.1)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 24 slutar med "(s)

yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Kommunerna svarar för mycket viktiga uppgifter i samhället.

Det gäller framför allt skolor, barnomsorg, äldreomsorg och

sjukvård. Det är viktigt att den service som ges medborgarna är

av hög kvalitet, att den styrs på ett demokratiskt sätt,

finansieras kollektivt och fördelas efter behov. Utifrån dessa

grundläggande kriterier anser utskottet att det bör vara varje

kommun och landsting fritt att välja medel och metoder för att

på bästa sätt uppnå en hög kvalitet. Det bör dock understrykas

att det är nödvändigt både för medborgarna och för

samhällsekonomin att verksamheterna uppfyller målen till minsta

möjliga kostnad.

Det disponibla reala resursutrymmet i samhällsekonomin kommer

som utskottet ser det att vara mycket begränsat under

1990-talet. Den konkurrensutsatta delen av ekonomin kommer att

behöva ta i anspråk omfattande delar av de resurser som står

till buds för en expansion. Utrymmet för kommunal expansion är

således mycket begränsat. Samtidigt är kraven på förbättrad och

utökad service stort, inte minst till följd av den medicinska

och tekniska utvecklingen. Huvuddelen av de utvidgningar och

kvalitetshöjningar som bör ske måste åstadkommas genom

omfördelning av resurser, effektiviseringar och inte minst genom

förbättringar av produktiviteten. Förändrade statsbidragsregler

och minskad statlig styrning har redan gett betydande

möjligheter till detta.

Det står dock enligt utskottets mening klart att kommunsektorn

står inför ökade behov av service till barn och äldre som inte

kan finansieras enbart genom effektiviseringar. En viss men

begränsad expansion för sektorn som helhet måste accepteras om

inte servicen skall reduceras. Ett totalt stopp för den

kommunala expansionen som regeringen förordar är enligt

utskottets mening inte lämpligt. Direkta nedskärningar i

kommunsektorn som regeringens politik innebär för de närmaste

åren kommer att få mycket negativa effekter på både service och

samhällsekonomi.

Effekterna på arbetsmarknaden av en krympande kommunal sektor

det närmaste året skulle bli mycket allvarliga, inte minst för

kvinnorna. En måttlig ökning av den kommunala verksamheten det

närmaste året för att kunna tillgodose de ökande behoven främst

inom sektorerna vård och omsorg ligger enligt utskottets

uppfattning inom ramen för det tillgängliga utrymmet. Kommuner

och landsting har under åren 1992 och 1993 en tillfälligt

förbättrad ekonomisk situation. Det hänger samman med den

nedväxling av pris- och kostnadsstegringarna som genomförts i

Sverige. Kravet på ett fortsatt effektiviseringsarbete är stort,

men det bör inte ske på det panikartade sätt som regeringens

aviserade nedskärningar gett upphov till på vissa håll.

Utskottet delar den bedömning av det samhällsekonomiska utrymmet

för kommunsektorn som görs i den socialdemokratiska motionen

Fi84 (s).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande kommunernas anpassning till den

samhällsekonomiska utvecklingen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 9

samt med avslag på vad som anförs i proposition 1991/92:150 del

II yrkande 9 och motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 10--12 och

18, 1991/92:Fi80 yrkande 1, 1991/92:Fi302 samt 1991/92:A813

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995

(mom.2)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "I finansplanen" och på s. 27 slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare anfört är det möjligt att inom ramen

för en samhällsekonomiskt balanserad utveckling tillåta en

måttlig ökning av den kommunala verksamheten. Utskottet anser

att det är utomordentligt betydelsefullt att tillgodose de

ökande behoven inom framför allt vård och omsorg.

Utskottet anser att en permanent neddragning med 7,5 miljarder

kronor fr.o.m. år 1993 är olämplig. Den skulle direkt skada

möjligheterna att i den kommunala verksamheten erbjuda en god

service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och omsorg på

ett bra sätt och att genomföra utbildning med god kvalitet, och

den slår mot sysselsättningen, speciellt för kvinnorna.

Utskottet säger därför nej till indragningen.

Utskottet tillstyrker således motion Fi84 (s) yrkande 1 och

Fi102 (s) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande riktlinjer för den kommunala ekonomin åren

1993--1995

att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 8,

1991/92:Fi83 yrkande 12, 1991/92:Fi84 yrkande 1 och

1991/92:Fi102 yrkande 1 avslår förslaget i proposition

1991/92:150 del II yrkande 1 att statsbidragen till kommuner

och landsting minskas med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1993,

dels avslår motion 1991/92:Fi44 yrkande 9,

3. Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och

landstingens skatteinkomster (mom.3)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet ser" och på s. 30 slutar med "yrkande 15"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har en grundläggande positiv inställning till

propositionens förslag att införa ett nytt system för

utbetalning av kommunalskattemedel. Denna omläggning har sedan

länge efterlysts från kommunalt håll och innebär att kommunerna

och landstingen får sina skatteinkomster baserade på ett

aktuellt skatteunderlag.

Vad gäller reglerna för ikraftträdandet anges i propositionen

följande: "I förhållandet mellan staten och den kommunala

sektorn bör omläggningen ge ett för båda parter neutralt

utfall." Utskottet anser detta vara av stor vikt och instämmer

således i propositionens bedömning.

I motion Fi84 (s) och i ytterligare några motioner -- liksom

av Svenska kommunförbundet och en lång rad kommuner -- har ett

antal problem i samband med genomförandet av ett nytt

utbetalningssystem uppmärksammats. Utskottet känner stark oro

för att effekten på kommunnivå inte blir den eftersträvade.

Utskottet har erfarit att de tekniska och administrativa

förutsättningarna för en fördelning på uppemot 10 miljarder

kronor inte klarlagts. Tillsammans med andra oklarheter när det

gäller effekterna av förslagen i propositionen talar även detta

förhållande för att reformen genomförs i två etapper. Någon dold

indragning från den kommunala sektorn kan utskottet inte

acceptera.

Utskottet har tidigare förordat att reformeringen av

statsbidragssystemet genomförs i två etapper och att en

parlamentarisk beredning tillsätts med uppgift att bl.a. utforma

ett nytt fördelningssystem. Arbetet skall bedrivas så att

riksdagen under våren 1993 kan fatta ett beslut med verkan

fr.o.m. år 1994.

Enligt utskottets mening bör skiftet i utbetalningsordning

genomföras fr.o.m. år 1993. I den parlamentariska beredningens

uppgifter bör också ingå att närmare belysa de

redovisningstekniska och övriga problem som har påtalats från

kommunalt håll och som uppstår i samband med övergången.

När således ett bättre underlag om de sammantagna effekterna

av övergången till ett nytt statsbidragssystem, slopandet av

rundgången av pengar mellan stat och kommun samt ändringen av

utbetalningssystemet föreligger under år 1993 kan ställning tas

till på vilket sätt som den eftersträvade neutraliteten skall

uppnås.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 (s) yrkande

2.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande ett nytt utbetalningssystem för kommunernas

och landstingens skatteinkomster

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 2

och med avslag på proposition 1991/92:150 del II yrkande 2 och

motionerna 1991/92:Fi44 yrkande 15, 1991/92:Fi99 yrkande 1 och

1991/92:Fi100 yrkande3 godkänner vad utskottet anfört om

inriktningen av ett nytt system för utbetalning av

kommunalskattemedel och ikraftträdandet av detta samt som sin

mening ger regeringen detta till känna,

4. Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag

(mom.5)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som

börjar med "I propositionen" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har tidigare avstyrkt kompletteringspropositionens

förslag om slopat schablonavdrag. Med hänsyn därtill bör i här

aktuellt sammanhang inte heller förslaget om neutralisering för

effekten av ett slopat schablonavdrag genomföras.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande

3.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande neutralisering av förslag om slopat

schablonavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 3

och med avslag på proposition 1991/92:150 del II yrkande 3

godkänner vad utskottet anfört om finansiell neutralisering av

förslag om minskat schablonavdrag m.m.,

5. Principerna för ett nytt statsbidragssystem m.m.

(mom.6--8)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Fi92 (v)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är en principiellt riktig åtgärd att

samordna vissa av dagens statsbidrag och lägga dessa i en

gemensam "påse". Statens transfereringar bör således regleras

genom ett i huvudsak generellt statsbidragssystem och rundgången

av pengar mellan stat och kommun slopas.

Utskottet anser dock att propositionen inte är ett fullgott

underlag för att kunna göra en helhetsbedömning av effekterna av

förslagen för samhällsekonomin. Vissa förslag aviseras för

behandling i kommande propositioner. En mycket besvärande

oklarhet råder om effekterna på lokal nivå. Det framgår inte av

propositionen om de skillnader i utdebitering som blir

resultatet av den föreslagna statsbidragsmodellen enbart beror

på skillnader i standard och effektivitet mellan kommunerna.

Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att reformen

genomförs i två steg. En parlamentarisk beredning bör omedelbart

tillsättas. Denna bör ges i uppdrag att utarbeta en rättvis

fördelningsnyckel för det nya statsbidraget. Som övergångsregler

föreslås att statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter

nu gällande regler och utbetalas efter kvittning i princip

enligt den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna

betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande

regler och med den fria användning som propositionen föreslår.

Utskottet vill vidare framhålla att införandet av mera

generella statsbidragssystem under vissa omständigheter kan leda

till negativa effekter. Det kan finnas målkonflikter mellan

allmänna och enskilda intressen, t.ex. hur en enskild skall

hävda rätten och även kunna besvära sig eller hur sanktioner

skall utformas. Inte minst inom handikappområdet måste analysen

i detta avseende fördjupas. Regeringen aviserar propositioner

som bl.a. avses eliminera de här senast antydda problemen.

Förslag bör enligt utskottets mening föreligga samtidigt som ett

nytt statsbidragssystem införs. Utskottet vill framhålla att

särskild uppmärksamhet bör ägnas handikappsektorn och

barnomsorgen. Rätten till barnomsorg och kvalitetskraven på

denna skall läggas fast i lag.

Utskottet får med hänvisning till det anförda tillstyrka

motion Fi84 yrkandena 4, 5, 6 och 10.

dels att den del av utskottets yttrande på s.34 som

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 5" bort

utgå,

dels att den del av utskottets yttrande på s.35 som

börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkande 1"

bort utgå,

dels att utskottets hemställan under 6--8 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande principerna för ett nytt statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 4

och med avslag på vad som anförs i proposition 1991/92:150 del

II yrkande 4 och i motionerna 1991/92:Fi44 yrkandena 13 och 14

och 1991/92:Fi92 godkänner vad utskottet anfört om principerna

för ett nytt statsbidragssystem,

7. beträffande bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år

1993

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 5

avslår de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 5 framlagda

förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i

fråga om kommuner,

8. beträffande förslag till nytt generellt

statsbidragssystem för kommunerna

att riksdagen

dels med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och

10 avslår de i proposition 1991/92:150 del II yrkande 6

framlagda förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem

för kommuner samt som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

dels avslår motion 1991/92:Fi95 yrkande 1,

6. Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen (mom.10)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som

börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet noterar att förslaget från den kommunalekonomiska

kommittén om en strukturutjämning på flera punkter har mötts av

en omfattande kritik under remissbehandlingen. Genom att välja

att införa övergångsregler och avisera en omprövning genom en

expertgrupp visar regeringen att det föreslagna systemet har

stora brister. Det är enligt utskottets mening ett märkligt

förfarande att först i parlamentarisk ordning besluta om en

omfattande reform som därefter i mycket väsentliga delar skall

överprövas av en grupp experter.

Den föreslagna indragningen av miljardbelopp från kommunerna

innebär därutöver att de sju rikaste kommunerna ställs utanför

utjämningssystemet. Detta är enligt utskottets mening direkt

stötande.

Utskottet har tidigare förordat att en parlamentarisk

beredning skall få till uppgift att bl.a. ta fram ett nytt

förslag till fördelningsnyckel. I avvaktan på att ett nytt

generellt system genomförs bör bidragen för år 1993 fördelas i

princip enligt dagens regelsystem.

Vad utskottet här anfört bör enligt utskottets mening av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande expertgrupp för översyn av

strukturutjämningen

att riksdagen

dels med anledning av vad som anförs i proposition

1991/92:150 del II yrkande 10 i denna del (avsnitt 6.3.6) som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels avslår motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 1,

1991/92:Fi89, 1991/92:Fi95 yrkande 2, 1991/92:Fi99 yrkande 2 och

1991/92:Fi100 yrkande1,

7. Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem

(mom.11)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet har i" och på s. 40 slutar med "yrkande 7"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det tidigare ställt sig bakom vad som förordas

i motion Fi84 (s) om att statsbidraget för år 1993 skall

beräknas i huvudsak enligt nu gällande principer. Detta skulle

inte leda till någon omfördelning som innebär att vissa kommuner

blir "vinnare" och andra blir "förlorare". Däremot vinner alla

på att den tidigare detaljregleringen försvinner.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 yrkande

7.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande effekter för kommunerna av ett nytt

statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande 7

avslår motion 1991/92:Fi77 samt vad som anförs i proposition

1991/92:150 del II yrkande7 om principerna för fördelning av

statsbidrag år 1993 och för övergångsregler för åren 1993 och

1994,

8. Förändringar i statsbidragen för landstingen (mom.12)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "yrkande 8" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på de förändringar som föreslås i

propositionen när det gäller bidrag och avgifter för

landstingen. Med hänvisning till vad utskottet tidigare förordat

beträffande en omläggning av statsbidragssystemet för kommunerna

bör förslaget emellertid genomföras först år 1994.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi84 (s) yrkande

8.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande förändringar i statsbidragen för

landstingen

att riksdagen med avslag på proposition 1991/92:150 del II

yrkande 8 och med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkande8

godkänner vad utskottet anfört om förslag till avveckling av

statsbidrag och avgifter i fråga om landsting,

9. Målstyrning, uppföljning och utvärdering (mom.13,

motiveringen)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s.42 som

börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "kommunala

verksamheten" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot huvudlinjerna i det som i

propositionen anförs om målstyrning, uppföljning och

utvärdering. När det gäller den kommunala verksamheten vill

utskottet i anslutning till vad som sägs i motion Fi84 peka på

några viktiga handlingslinjer som kan bidra till en effektivare

och bättre verksamhet.

Enligt utskottets mening måste rollfördelningen mellan de

förtroendevalda och de anställda bli tydligare. De

förtroendevaldas uppgift är att ställa upp mål, sätta ramar,

fördela resurser, följa upp och utvärdera verksamheten. Det är

också betydelsefullt att möjligheterna att decentralisera och

delegera tas till vara. Uppgifter bör flyttas från stat till

kommun. På kommunal nivå bör besluten flyttas närmare de

anställda och medborgarna.

Andra viktiga inslag i förnyelsearbetet är att förbättra

villkoren för de anställda genom en ändrad arbetsorganisation

och satsningar på kompetensutveckling. Förbättring av

effektiviteten och kostnadskontrollen bör ske genom att nya

metoder för styrning och uppföljning utvecklas. Utskottet vill

också understryka betydelsen av en ökad satsning på utvärdering

och av att de goda exemplen sprids för att ge stimulans till

utveckling och förnyelse.

10. Avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m.

(mom.20)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som

börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "motion Fi86

(s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att statsbidraget till färdtjänst,

servicelinjer m.m. kan inordnas i ett generellt bidragssystem,

men det bör ske först fr.o.m år 1994 enligt vad utskottet

tidigare förordat. Som anförs i motion Fi86 (s) kan en

konsekvens av det förenklade statsbidragssystemet bli att

skillnaderna i den kommunala servicen ökar, t.ex. när det gäller

färdtjänst och hemtjänst. Detta drabbar inte minst människor med

handikapp. Därför bör socialtjänstlagen kompletteras och

preciseras på sådant sätt att en likvärdig och kvalitativt god

service garanteras över hela landet. En sådan ändrad

lagstiftning bör genomföras samtidigt med övergången till ett

nytt generellt statsbidragssystem.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi 86 (s) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande avveckling av bidraget till färdtjänst,

servicelinjer m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi86 och med

anledning av vad som föreslås i proposition 1991/92:150 bilaga

II:2 yrkande 4 om att statsbidraget till färdtjänst,

servicelinjer m.m. slopas per den 1 januari 1993 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m. (mom.23)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion Fi72 (s)" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget att minska

anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993.

Utskottet vill betona att landstingen genom detta ges bättre

möjligheter att klara sina åtaganden inom sjukvården. Utskottet

delar uppfattningen i motion Fi72 (s) att detta ökade ekonomiska

utrymme bör utnyttjas för att finansiera de relativt begränsade

merkostnader som faller på landstingen för att förverkliga det

program för "ont i ryggen" som SBU utarbetat. Genom att tillämpa

rätt behandling och åtgärda brister i arbetsmiljön kan stora

samhällsekonomiska besparingar göras.

Utskottet förordar med hänvisning till vad som anförs i motion

Fi84 (s) att anslaget räknas upp med 1 150 milj.kr. i

förhållande till propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fi72 och

1991/92:Fi84 yrkande 20 i denna del samt med anledning av

proposition 1991/92:150 bilaga II:2 yrkande 12 -- med ändring av

tidigare beslut (1991/92:SoU15, rskr. 223) -- till Bidrag

till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 under femte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3670682000 kr.,

12. Konsekvenser för skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt

m.m., till följd av ett nytt statsbidragssystem (mom.31--34)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Som finansutskottet" och på s. 53 slutar med "samt

15--17" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare förordat att statsbidragsreformen och

därmed sammanhängande förändringar bör genomföras först fr.o.m.

år 1994. Enligt utskottets mening bör i konsekvens därmed de

nuvarande bestämmelserna om skatteutjämningsbidrag,

skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatt samt bidraget med

anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

bibehållas under år 1993.

Detta innebär att den särskilda skatteutjämningsavgiften (den

s.k. Robin Hood-skatten) behålls fram till dess att ett nytt

utjämningssystem kan införas fr.o.m. år 1994. Därmed får även de

rikaste kommunerna bidra till utjämningen av skillnaderna i

skattekraft mellan kommunerna.

När det gäller återbetalningen av den tillfälligt förhöjda

skatteutjämningsavgiften för år 1992 skall den enligt

propositionen användas för att bl.a. ta bort olika brister i

förslaget till utjämningssystem och till att neutralisera

effekterna av skattereformen. Enligt utskottets mening bör

återbetalningen skjutas upp till år 1994 och disponeras för

infasning av det slutliga förslag till statsbidragssystem och

fördelningsnyckel som enligt utskottets mening skall utarbetas

av en parlamentarisk beredning. I samband därmed bör även

neutraliseringen av skattereformens effekter t.o.m. år 1993

regleras.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion

Fi84 yrkandena 12, 13 och 15--18.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som

börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkandena 2

och 3" bort utgå,

dels att utskottets hemställan under 31--34 bort ha

följande lydelse:

31. beträffande skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena

12, 13 och 15--17 avslår de i proposition 1991/92:150 bilaga

II:4 yrkandena 1, 2 och 4--6 framlagda förslagen till

dels lag om statligt utjämningsbidrag till kommuner,

dels lag om skatteutjämningsbidrag till landsting,

dels lag om ändring i lagen (1987:560) om

skatteutjämningsavgift,

dels lag om upphävande av lagen (1987:561) om särskild

skatteutjämningsavgift,

dels lag om upphävande av lagen (1990:609) om

avräkningsskatt,

32. beträffande bidrag med anledning av införandet av ett

nytt statsbidragssystem

att riksdagen avslår förslaget i proposition 1991/92:150

bilaga II:4 yrkande 9 att bemyndiga regeringen att utge bidrag

med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem,

33. beträffande neutralisering av skattereformen på

kommunnivå

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84

yrkande 18 avslår vad i proposition 1991/92:150 bilaga II:4

yrkande 8 anförts om neutralisering av skattereformen på

kommunnivå,

34. beträffande anslaget Bidrag med anledning av införandet

av ett nytt statsbidragssystem, m.m.

att riksdagen

dels avslår förslaget i proposition 1991/92:150 bilaga

II:4 yrkande 15 att anvisa ett anslag till Bidrag med

anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem, m.m.

för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln,

dels avslår motionerna 1991/92:Fi75 yrkande 2,

1991/92:Fi90, 1991/92:Fi95 yrkande 3, 1991/92:Fi100 yrkande2,

1991/92:Fi303 och 1991/92:Fi305 yrkandena 2 och 3,

13. Kommunalt skattestopp år 1993 (mom.35)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "Fi301 (s)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att en bevarad och väl utvecklad lokal

självstyrelse är av stor betydelse. Ett långsiktigt kommunalt

skattestopp innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala

självstyrelsen. Ett skattestopp bör därför endast tillgripas

temporärt och under korta perioder.

Enligt utskottets mening kan förslaget om skattestopp

ifrågasättas även från andra utgångspunkter. Ett viktigt syfte

med det nya statsbidragssystemet är att det enbart skall vara

ett uttryck för en självvald nivå på standard och åstadkommen

effektivitet. Ett skattestopp skulle således hindra en kommun

eller ett landsting från att arrangera verksamheten på det sätt

den önskar. Ett skattestopp kan dessutom i viss mån komma att

motverka den effekt som det nya statsbidragssystemet ytterst

syftar till, nämligen att inom ramen för den kommunala

självstyrelsen åstadkomma en rationell kommunal verksamhet.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi83 (s)

yrkande 11, Fi84 (s) yrkande 14 och Fi301 (s).

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande kommunalt skattestopp år 1993

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fi44 yrkande

16, 1991/92:Fi83 yrkande 11, 1991/92:Fi84 yrkande 14 och

1991/92:Fi301 avslår det i proposition 1991/92:150 bilaga II:4

yrkande 3 framlagda förslaget till lag om begränsning av

kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993,

14. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner

(mom.39)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per-Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som

börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och 20

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet tidigare förordat när det gäller

genomförandet av statsbidragsreformen och därmed sammanhängande

förändringar bör anslaget räknas upp med 2600 milj.kr. i

förhållande till propositionens förslag.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi84 yrkandena 19

och 20. Medelsberäkningen i övrigt föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande anslaget Statligt utjämningsbidrag till

kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena

19 och 20 i denna del och med anledning av proposition

1991/92:150 bilaga II:4 yrkande 12 till Statligt

utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1992/93

under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

22444500000 kr.,

Särskilt yttrande

Inomregionala frågor (mom. 9)

Bengt Wittbom, Tom Heyman och Lennart Hedquist (alla m) anför:

I kompletteringspropositionen anför regeringen följande:

"Utjämning av inkomster och strukturella förhållanden bör vara

en statlig uppgift. Vi anser därför att landstingen i princip

inte bör ha rätt att ta ut skatt för att fördela om pengar

mellan kommuner."

Med anledning av vad som anförs i propositionen och som också

tas upp i motion Fi68 (m) vill vi understryka att Moderata

samlingspartiet helt delar den principiella syn som där anges.

Enligt vår uppfattning borde därför den lag som ger Stockholms

läns landsting möjlighet att bedriva inomregional utjämning

upphöra per den 1 januari 1993. Vi noterar att avsikten dock är

att den skall avskaffas per den 1 januari 1995, dvs. efter de

första övergångsåren.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

4Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs

dels att 4§ skall upphöra att gälla,

dels att 1, 3, 6, 7--9§§ skall ha följande lydelse.

33>

33>

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas

första gången i fråga om skatteutjämningsavgift för landsting

för år 1993.

3 Senaste lydelse 1990:397

7Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Socialutskottets yttrande

1991/92:SoU6y

Bilaga 2

Kompletteringspropositionen del I och II

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett bl.a. socialutskottet tillfälle att

avge yttrande över proposition 1991/92:150 Kommunal ekonomi, del

II (kompletteringspropositionen), jämte eventuella motioner

såvitt propositionen och motionerna rör utskottets

beredningsområde.

Socialutskottet yttrar sig om principerna till ett nytt

statsbidrag för kommuner och landsting, förslaget om minskning

av bidraget med 7,5 miljarder kronor under år 1993 och förslaget

om ett kommunalt skattestopp för år 1993. I övrigt begränsar

utskottet sitt yttrande till att avse de förslag i bilaga II:2

som avser socialutskottets beredningsområde. Utskottet yttrar

sig över motionerna Fi42, Fi44, Fi72, Fi80, Fi83, Fi84, Fi86 och

Fi92.

Utskottet yttrar sig även över motionerna Fi40, Fi42 och Fi83

om barnbidrag med anledning av proposition 1991/92:150 Reviderad

finansplan m.m., del I (kompletteringspropositionen).

Propositionen

I proposition 1991/92:150 bilaga II:2, har regeringen

(socialdepartementet), såvitt avser socialutskottets

beredningsområde, föreslagit riksdagen

dels att

1. godkänna att statsbidraget till barnomsorg slopas per den 1

januari 1993,

2. godkänna att statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn

i förskolan slopas per den 1 januari 1993,

3. godkänna att statsbidraget till service och vård slopas per

den 1 januari 1993,

4. godkänna att statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer

m.m. slopas per den 1 januari 1993,

5. godkänna att statsbidraget till specialpedagogiska insatser

för vissa förskolebarn slopas per den 1 januari 1993,

6. godkänna att det statsbidrag som utgör ersättning till

sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred vad avser

hälso- och sjukvård i krig slopas per den 1 januari 1993,

dels att

7. till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93

anvisa ett belopp som är 2 524 000 000 kr. lägre än vad som

föreslagits i prop. 1991/92:100, bil.6,

8. till Bidrag till service och vård för budgetåret

1992/93 anvisa ett belopp som är 1 595 200 000 kr. lägre än vad

som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6,

9. till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 3 500 000 kr. lägre

än vad som föreslagits i prop. 1991/92:102, kapitel 5,

10. till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret

1992/93 anvisa ett belopp som är 975 000 000 kr. lägre än vad

som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6.

Utskottet yttrar sig även över regeringens hemställan till

riksdagen i propositionen, del II, att

dels godkänna

1. principerna för ett nytt statsbidragssystem,

2. förslagen till ett nytt generellt statsbidragssystem för

kommuner,

3. principerna för fördelning av statsbidrag år 1993 och för

övergångsregler för åren 1993 och 1994,

4. förslagen till avveckling av angivna statsbidrag och

avgifter i fråga om landsting,

5. att statsbidrag till kommuner och landsting minskas med 7,5

miljarder kronor fr.o.m. år 1993,

dels anta förslag till lag om begränsning av kommuners

rätt att ta ut skatt för år 1993.

Kommunal ekonomi, förslaget i huvuddrag

I propositionen föreslås att ett nytt generellt statsbidrag

för kommunerna införs fr.o.m. år 1993. Förslaget utgår från två

grundläggande förhållanden. Det första är att kravet på

samhällsekonomisk balans är överordnat alla andra krav och måste

styra bedömningarna av det framtida ekonomiska utrymmet för den

kommunala sektorn. Det andra är att rollfördelningen mellan

staten resp. kommunerna och landstingen vad gäller uppgifter och

ekonomi måste vara tydlig.

Syftet med det nya statsbidraget är bl.a. att skapa mer

likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna.

Bidraget är ett komplement till kommunernas skatteinkomster och

utgår oberoende av vilken verksamhet som kommunerna bedriver.

Skillnaderna i skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i

service, avgifter och effektivitet.

Samtidigt med införandet av det nya statsbidraget ändras också

utbetalningen av kommunalskattemedel till kommunerna. I

fortsättningen föreslås utbetalningarna ske det år skatten avser

och inte som i dagens system två år senare.

Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna

I propositionen föreslås att tolv av de nuvarande

specialdestinerade statsbidragen till kommunerna avskaffas och

ersätts av ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna. Det

särskilda systemet för mellankommunal kostnadsutjämning, som

infördes med anledning av äldrereformen, föreslås upphöra vid

samma tidpunkt som ett nytt statsbidragssystem träder i kraft.

Skatteutjämningsavgifterna och avräkningsskatten föreslås

avskaffas fr.o.m. år 1993. Rundgången av pengar mellan stat och

kommun upphör därmed.

Det nya s.k. utjämningsbidraget består av tre delar:

ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp

till en generell garantinivå, uttryckt som andel av en uppräknad

medelskattekraft,

tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av

opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt

ett tillägg för befolkningsminskning.

I propositionen föreslås övergångsregler för åren 1993 och

1994 för att begränsa omfördelningseffekterna av det nya

utjämningsbidraget.

En expertgrupp föreslås inom kort tillsättas för att

vidareutveckla systemet med avseende på utjämning av

strukturkostnader. Gruppen skall lägga fram förslag i sådan tid

att förändringen kan träda i kraft den 1 januari 1995.

Förändringar för landstingen

För landstingen föreslås att sex specialdestinerade bidrag

avvecklas liksom skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten.

Under år 1993 kvarstår dock en reducerad skatteutjämningsavgift.

År 1993 återbetalas den tillfälliga indragningen från

landstingen som görs år 1992.

Motioner om ett nytt generellt statsbidrag

I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att

när regeringens politiska inriktning är att krympa den kommunala

sektorn är det nödvändigt att ha ett behovsinriktat generellt

statsbidrag som ges till kommunerna sektorsvis och att

statsmakterna därmed får stå till svars för var

resursneddragningarna skall ske. Vidare anförs att förslaget

till ett nytt generellt statsbidrag inte kan genomföras utifrån

nu föreliggande underlag, utan att en ny kommitté bör tillsättas

för att framlägga ett mer genomarbetat förslag som även utgår

från mer realistiska ekonomiska förutsättningar. För år 1993 bör

1992 års statsbidrag utgå sektorsvis.

I enlighet med det ovan sagda hemställs att riksdagen avslår

regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem

(yrkande 13) samt att riksdagen begär att regeringen

tillsätter en ny utredning med uppgift att lämna förslag till

ett nytt behovsinriktat generellt statsbidragssystem som kan

träda i kraft 1994 (yrkande 14).

I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs

att Socialdemokraterna säger ja till principen om ett samlat

statsbidrag till kommunerna, men underkänner den

fördelningsnyckel och det direkta genomförande som regeringen

föreslagit. En ny fördelningsnyckel bör arbetas fram av en

parlamentarisk kommitté. Som övergångsregler föreslås bl.a. att

statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter nu gällande

regler och utbetalas efter kvittning i princip enligt den modell

för ett nytt bidrag som föreslås i propositionen. För kommunerna

betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande

regler och med den friare användning som propositionen föreslår,

men med andra övergångsregler. I motionen anförs vidare att

möjligheten att målstyra, följa upp och utvärdera blir allt

viktigare. Införandet av mera generella statsbidragssystem kan

under vissa omständigheter leda till negativa effekter. Det kan

finnas målkonflikter i den avvägning som skall göras mellan

allmänna och enskilda intressen, hur en enskild skall kunna

hävda rätten och även besvära sig eller hur sanktioner skall

utformas. Inte minst inom handikappområdet måste analysen i

detta avseende fördjupas. Rätten till barnomsorg och

kvalitetskraven på denna bör läggas fast i lag. Vidare är det

angeläget att följa utvecklingen inom skolans område.

Mot bakgrund av det ovan sagda yrkar motionärerna att

riksdagen dels bör godkänna principerna för och omläggningen

till ett nytt statsbidragssystem i enlighet vad som anges i

motionen (yrkande 4), dels beträffande avvecklingen av

statsbidrag och avgifter i fråga om kommuner godkänna vad som

anges i motionen (yrkande 5). Riksdagen bör vidare godkänna

förslagen till ett nytt generellt statsbidrag i enlighet med

motionens förslag (yrkande 6), godkänna priciperna för

fördelning av statsbidrag år 1993 och övergångsreglerna enligt

motionens förslag (yrkande 7) och godkänna förslagen till

avveckling av angivna statsbidrag och avgifter i fråga om

landstingen i enlighet med motionens förslag (yrkande 8).

Vidare föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad som i

motionen anges beträffande målstyrning, uppföljning och

utvärdering (yrkande 11).

I motion 1991/92:Fi92 av John Andersson (v) yrkas att

riksdagen avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.

Motionären anför att kommunalekonomiska kommitténs förslag har

varit svårt att analysera och frågetecknen har varit många. För

vissa kommuner blir omställningen svår. Motionären hänvisar till

de konsekvenser som skulle uppstå för Dorotea kommun om

förslaget antogs av riksdagen. Reformen bör, enligt motionären,

inte genomföras nu utan utredas på nytt.

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att kommunerna

skall ges större handlingsfrihet när det gäller verksamhetens

utformning samt prioriteringen mellan olika verksamhetsområden.

Den kommunala verksamheten kan därmed bedrivas på ett

effektivare sätt. Den statliga regleringen av den kommunala

verksamheten skall minskas, och de krav som statsmakterna

ställer på kommunsektorn skall i första hand regleras genom

lagstiftning.

Ett nytt generellt statsbidrag utan detaljreglering ger

kommunerna förutsättningar att kunna anpassa sin verksamhet till

rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar.

Utskottet har mot bakgrund av detta inget att erinra mot

propositionens förslag att ett nytt generellt statsbidrag införs

fr.o.m. år 1993. Utskottet föreslår därmed att motionerna

1991/92:Fi44 (v) yrkandena 13--14 och 1991/92:Fi92 (v) avstyrks.

Utskottet har heller ingen erinran mot principerna för det nya

statsbidragssystemet och de övergångsregler som föreslås för att

åren 1993 och 1994 begränsa omfördelningseffekten av det nya

utjämningsbidraget. Utskottet delar uppfattningen i

propositionen att bidraget skall vara ett komplement till

kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende av vilken

verksamhet som kommunerna bedriver. På sikt skall skillnaderna i

skatteuttag spegla skillnader i service, avgifter och

effektivitet. Mot bakgrund av det ovan sagda finner utskottet

inte anledning att ytterligare gå in på förslagen i motion

1991/92:Fi84 (s) yrkandena 4--8. Utskottet föreslår att

yrkandena avstyrks.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att dagens

styrning via statsbidrag inte bör ersättas av annan

detaljreglering av verksamheten. Däremot krävs en precisering av

de resultatkrav som staten ställer på verksamheten. Den statliga

uppföljningen bör avse resultaten av verksamheten och inte

metoderna att uppnå resultaten. Statsmakterna bör följa upp och

utvärdera verksamheten inom olika sektorer såsom hälso- och

sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, skola m.m. Utskottet delar

vidare föredragandens uppfattning att kommuner och landsting

inom ramen för sitt ansvar kommer att åtgärda de eventuella

brister och försummelser som uppmärksammas.

Utskottet noterar vidare att i propositionen aviseras en

proposition under hösten 1992 med förslag om en lagreglering av

kommunens ansvar för barnomsorgen liksom ett förslag till

vårdnadsbidrag.

Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår utskottet att motion

1991/92:Fi84 (s) yrkande 11 avstyrks.

Besparingsförslag

I propositionen föreslås statsbidragen till kommuner och

landsting av samhällsekonomiska skäl minskas med sammanlagt 7,5

miljarder kronor fr.o.m. år 1993. Föredraganden anför vidare att

det inte finns utrymme för att utlova någon uppräkning av

statsbidragen fr.o.m. år 1994. Kommuner och landsting bör utgå

från att det nya statsbidraget kommer att utvecklas mycket

restriktivt under åren 1993--1995.

I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag att minska statsbidragen

till kommuner och landsting med 7,5 miljarder kronor fr.o.m. år

1993 (yrkande 8).

I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att den föreslagna indragningen av

statsbidrag till kommunerna inte genomförs (yrkande 12).

I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas

avslag på att minska bidraget till kommuner och landsting med

7,5 miljarder kronor (yrkande 1).

Utskottets bedömning

I propositionen framhålls att huvuduppgiften för regeringens

ekonomiska politik är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i

ekonomin och att lägga grunden för en god konkurrenskraft och en

varaktigt låg inflationstakt. Denna inriktning förutsätter bl.a.

att de skyddade sektorerna hålls tillbaka så att det finns ett

tillräckligt utrymme för de konkurrensutsatta delarna av

ekonomin att växa. Vidare förutsätter det en stram finanspolitik

baserad på en restriktiv prövning av offentliga utgifter och

målet att skapa finansiell balans i den offentliga sektorn under

en konjunkturcykel.

Vidare anförs att det för år 1993 finns ett finansiellt

utrymme för kommunerna att bibehålla en oförändrad real nivå på

de totala utgifterna jämfört med år 1992. Genom det nya

statsbidragssystemet, avregleringen, omfattande utnyttjande

av anbudskonkurrens m.m. erbjuds samtidigt möjligheter till ökad

produktivitet. Utskottet har mot bakgrund av detta förståelse

för behovet att i dagens samhällsekonomiska läge göra

besparingar även på bidragen till kommuner och landsting.

Utskottet biträder propositionens förslag. Det ankommer på

finansutskottet att inom den av propositionen angivna ramen göra

den närmare bedömningen av fördelningen av de olika beloppen.

Utskottet föreslår därmed att motionerna 1991/92:Fi44 (v)

yrkande 8, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 12 och 1991/92:Fi84 (s)

yrkande 1 avstyrks.

Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993

I propositionen anförs att med hänsyn till det ekonomiska

läget och i syfte att begränsa det kommunala skatteuttaget bör

det kommunala skattestoppet förlängas. Ett lagfäst kommunalt

skattestopp föreslås för år 1993. Föredraganden anför att det

kan finnas kommuner som kan hamna i en akut svår ekonomisk

situation. Om så skulle vara fallet får i sista hand frågan

hanteras i särskild ordning genom att regeringen föreslår

riksdagen en lagändring som ger utrymme för skattehöjningar.

I motion 1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag till kommunalskattestopp

(yrkande 16). Motionärerna anför att det är den kommunala

självstyrelsens hörnsten att kommunerna själva får bestämma

utdebiteringsnivå utifrån sina egna ambitioner.

I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att det föreslagna lagfästa skattestoppet för kommunerna inte

genomförs (yrkande 11).

I motion 1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas

att riksdagen avslår förslaget om lag om begränsning av

kommunernas rätt att ta ut skatt för år 1993 (yrkande 14).

Motionärerna anför att genom lagstiftning upprätthålla

långvariga kommunala skattestopp inte är förenligt med deras syn

på kommunal självstyrelse. För år 1993 finns en överenskommelse

mellan staten och de båda kommunförbunden om ett frivilligt

skattestopp. Ett lagfäst skattestopp för år 1993 är enligt

motionärerna inte motiverat.

Utskottets bedömning

Mot bakgrund av vad utskottet tidigare uttalat om behovet av

att skapa förutsättningar för tillväxt- och utvecklingskraft i

ekonomin har utskottet inte någon erinran mot förslaget att

genom lagstiftning förlänga skattestoppet för kommunerna till

att omfatta även år 1993. Utskottet föreslår att motionerna

1991/92:Fi44 (v) yrkande 16, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 11 och

1991/92:Fi84 (s) yrkande 14 avstyrks.

Förslag inom socialutskottets ansvarsområde

Bidrag till barnomsorg

Statsbidraget har till syfte att stödja och stimulera

utbyggnad av barnomsorg i form av öppen förskola, deltidsgrupp,

daghem, kommunala familjedaghem, fritidshem och öppen

fritidsverksamhet. Statsbidrag lämnas även till andra än

kommuner som driver daghem och fritidshem. Bidraget infördes

ursprungligen för att stimulera kommunerna att bygga ut

barnomsorgen. Bidraget har efter hand kommit att bli ett direkt

stöd till kommunerna. Statsbidrag lämnas enligt förordningen

1987:860 (ändrad senast 1991:1973).

Statsbidrag har i princip endast lämnats för etablerade

barnomsorgsformer som definierats på visst sätt. Olika lokala

lösningar har därför inte kunnat erhålla statsbidrag. Samtidigt

har statsbidraget utgjort en viss garanti för verksamhetens

kvalitet.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget

till barnomsorg slopas per den 1 januari 1993. För att

säkerställa ett tillräckligt stöd till enskilda alternativ och

också skapa förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg

utanför hemmet skall tillgodoses krävs, enligt föredraganden, en

utvidgad lagreglering av kommunernas ansvar på detta område.

Regeringen har därför för avsikt att återkomma till riksdagen

under hösten 1992 med förslag om en utvidgad lagreglering av

barnomsorgsområdet samt med ett förslag om vårdnadsbidrag.

Som en konsekvens av slopandet av bidraget per den 1 januari

1993 föreslås riksdagen till bidrag till barnomsorgen för

budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är 2 524 000 kr. lägre

än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100, bil. 6 (SoU15, rskr.

223).

I motion 1991/92:Fi80 av Dan Ericsson (kds) yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vad syftet med en eventuell lagreglering av barnomsorgen skall

vara (yrkande 2). Motionären anför att familjepolitiken

skall underlätta för föräldrar att själva välja den vård och

fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och

barnen bäst. Det avgörande måste vara vad som är bäst för barnen

och föräldrarna och inte i första hand vad som är

samhällsnyttigt. En eventuell lagreglering av barnomsorgsområdet

måste därför ha sin utgångspunkt i att ekonomiska

förutsättningar skall skapas för dem som önskar vårda barnen i

hemmet när de är små. Någon lagreglering enbart för det som i

dag kallas kommunal barnomsorg är inte möjligt, om det är

rättvisa man avser att skapa.

I motion 1991/92:Fi83 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett avvisande av införandet av

vårdnadsbidrag (yrkande 9). Motionärerna anför att det nu

står helt klart, efter uttalanden från socialministern, att

finansieringen av vårdnadsbidraget uteslutande kommer att

belasta nuvarande föräldraförsäkrings- och statsbidragssystem.

Det betyder, enligt motionärerna, att det är de arbetande

föräldrarna som kan räkna med att få betala för de föräldrar som

vill -- och har ekonomiska möjligheter -- att med hjälp av ett

vårdnadsbidrag stanna hemma.

Utskottets bedömning

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt propositionens

förslag till nytt generellt statsbidragssystem, har inget att

erinra mot propositionens förslag att statsbidraget till

barnomsorg slopas per den 1 januari 1993 och inordnas i ett

generellt bidrag. Utskottet har heller ingen erinran mot att

anslaget Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 som

riksdagen fastställt minskas med den andel av beloppet som avser

bidrag för verksamhet under 1993. Utskottet anser att det

ankommer på finansutskottet att göra den närmare bedömningen av

avräkningsbeloppet.

I regeringsförklaringen anförs att familjepolitiken skall

underlätta för föräldrarna att själva välja den vård och fostran

av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och barnen

bäst. Detta innebär att familjepolitiken skall främja både

valfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den nya familjepolitik som regeringen avser att genomföra

syftar enligt regeringsförklaringen till att ge ökad valfrihet

för småbarnsföräldrar, att ge mer tid åt barnen och att i större

utsträckning skapa rättvisa villkor för alla delar av landet. Om

varje barnfamilj får möjlighet att lösa barnomsorgen på det sätt

den själv önskar skapas större trygghet. Det innebär enligt

regeringen att det måste finnas barnomsorg utanför hemmet av god

kvalitet för dem som vill ha det och bättre ekonomiska

möjligheter för dem som så önskar att stanna hemma när barnen är

små.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:SoU15 ställde

sig utskottet bakom regeringens familjepolitik, eftersom den

syftar till att förstärka familjens valfrihet. Utskottet ansåg

det också angeläget att införa ett vårdnadsbidrag, så snart den

statsfinansiella utvecklingen ger utrymme för det.

Utskottet vidhåller denna uppfattning liksom uppfattningen i

propositionen att det är nödvändigt att säkerställa ett

tillräckligt stöd för enskilda alternativ inom barnomsorgen och

att skapa förutsättningar för att efterfrågan på barnomsorg

utanför hemmet skall tillgodoses. Utskottet konstaterar att ett

förslag till införande av vårdnadsbidrag aviseras till hösten

1992 samtidigt med ett förslag till en utvidgad lagreglering av

barnomsorgsområdet. Motion 1991/92:Fi80 (kds) yrkande 2 får

därmed anses tillgodosedd. Utskottet föreslår att motionen

avslås.

Något konkret förslag till utformning av vårdnadsbidraget

eller en finansiering av bidraget föreligger ännu inte. Motion

1991/92:Fi83 (s) yrkande 9 bör därför inte föranleda något

uttalande av riksdagen. Utskottet föreslår att motionen

avstyrks.

I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för effektivare barnomsorg

(yrkande 15). Motionärerna anför att kostnadsutvecklingen

för barnomsorg i form av daghem är oroande. Skillnaderna i

kostnader mellan olika kommuner och mellan daghem i samma kommun

kan vara mycket stora. Kommunerna måste nu sätta

kostnadseffektiviteten i förgrunden.

Utskottets bedömning

Omläggningen av de specialdestinerade statsbidragen syftar

till att möjliggöra för kommunerna att anpassa verksamheten till

rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar.

Genom färre detaljregler ökar möjligheterna att utveckla olika

lokala lösningar. Härigenom ökas också möjligheterna till

kostnadseffektivitet. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi42

(nyd) yrkande 15 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan

Utskottet har inget att erinra mot förslaget att statsbidraget

till invandrar- och flyktingbarn i förskolan slopas per den 1

januari 1993.

Bidrag till service och vård

Som en följd av äldrereformen har statsbidraget fr.o.m.

kalenderåret 1992 fått en ny utformning. Statsbidraget utbetalas

nu i förhållande till antalet äldre i olika åldersklasser,

andelen ensamboende i de högre åldrarna, kommunens glesbygdsgrad

och antalet förtidspensionärer.

Riksdagen beslutade i juni 1991 om den ekonomiska regleringen

till följd av äldrereformen (prop. 1990/91:150, SoU25, rskr.

384). I samband med den ekonomiska regleringen överfördes en

viss del av den allmänna sjukvårdsersättningen från

sjukvårdshuvudmännen till kommunerna som ersättning för

kommunernas övertagande av sjukhemmen. Utöver förändringen i

statsbidraget genomfördes också förändringar av

skatteutjämningssystemet, systemet för mellankommunal

kostnadsutjämning och skatteväxling. Målet för den samlade

ekonomiska regleringen är att kommunerna för år 1992 skall ges

täckning för de tillkommande kostnader som äldrereformen för med

sig.

Systemet med en mellankommunal kostnadsutjämning skall för år

1992 bidra till att ge kommunerna täckning för tillkommande

kostnader till följd av äldrereformen vilka inte täcks genom

övriga regleringsinstrument. År 1992 omfördelas netto ca 1 400

milj. kr.

Kommunalekonomiska kommittén har funnit att det inte finns

anledning att särskilt reglera omfördelningseffekter inom en

mindre del av den kommunala verksamheten. Föredraganden anser i

likhet med kommittén att den särskilda mellankommunala

kostnadsutjämningen skall upphöra i samband med att det nya

statsbidraget träder i kraft.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att bidraget

till service och vård slopas fr.o.m. 1 januari 1993. Som en

konsekvens av detta föreslås riksdagen till bidrag till service

och vård för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp som är

1 595 200 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1991/92:100,

bil. 6 (SoU15, rskr. 223).

Riksdagen har i samband med äldrereformen beslutat om

tillfälliga särskilda statliga stimulansbidrag om totalt 5,5

miljarder kronor. Dessa särskilda medel skall bl.a. användas för

att stimulera utbyggnaden av gruppbostäder, till ombyggnad av

sjukhem m.m. Dessa tidsbegränsade statsbidrag föreslås

bibehållas och utges enligt de principer som riksdagen tidigare

har beslutat om. Medlen kommer även fortsättningsvis att anvisas

under femte huvudtiteln.

I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av ålderdomshem (yrkande

16). Motionärerna anför att vård på ålderdomshem är betydligt

billigare än hemsjukvård. Många äldre vill dessutom gärna bo på

ålderdomshem. I dag är det brist på ålderdomshemsplatser. Men

outnyttjad kapacitet finns på hotell och andra byggnader som

snabbt kan ändras till väl fungerande ålderdomshem. Dessutom bör

det finnas goda förutsättningar för privata initiativ att driva

ålderdomshem. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen under

femte huvudtiteln sänker anslaget G 1 Bidrag till service och

vård för budgetåret 1992/93 med 800 milj.kr. (yrkande 17).

Motionärerna anför att eftersom ålderdomshem är billigare än

hemsjukvård kan samhället spara 100 000 kr. per person och år i

omvårdnadsomkostnader genom att äldre erbjuds flytta till

ålderdomshem. Detta innebär redan under budgetåret 1992/93 en

besparing på 800 milj.kr. (halvårseffekt).

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att

slopa statsbidraget till service och vård per den 1 januari

1993. Utskottet har inte heller någon erinran mot att anslaget

till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 minskas

med den andel av beloppet som avser bidrag för verksamheten

under år 1993. Utskottet anser att det ankommer på

finansutskottet att göra den närmare bedömningen av

avräkningsbeloppets storlek.

Utskottet konstaterar att äldrereformen innebär att kommunerna

åläggs en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för

service och omvårdnad för dem som behöver det. För att stimulera

en utbyggnad av omsorgen om äldre och handikappade anvisade

riksdagen i samband med äldrereformen särskilda medel för

byggande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer och

för ombyggnad av sjukhem m.m. Byggandet kan ske i såväl kommunal

som enskild regi.

Regeringen har i regeringsförklaringen bl.a. framhållit att

den är starkt medveten om de växande problemen inom sjukvården

och äldreomsorgen. Att förbättra och förändra vården är en av

regeringens viktigaste uppgifter när det gäller

välfärdspolitiken. Arbetet med att skapa värdiga villkor för

gamla och sjuka måste intensifieras. Det gäller bl.a.

tillskapandet av ålderdomshem och andra trygga boendealternativ

för våra äldre, dagvård och gruppbostäder för dementa och rätten

till ett eget rum för dem som lever på institution.

Ett viktigt mål är, enligt regeringen, att öka valfriheten för

patienter och äldre. Bättre förutsättningar skall skapas för att

nya former av vård och omsorg snabbt skall kunna växa fram.

Några kortsiktiga besparingar på detta område anser utskottet

dock inte att det går att göra för närvarande. Utskottet

föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkandena 16 och 17

avstyrks.

Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.

Statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. utgår med i

princip 35% av bruttodriftskostnaderna för färdtjänst och

särskilt anpassad kollektivtrafik. Bidrag utgår enligt

förordningen (1990:489) om statsbidrag till färdtjänst och

särskilt anpassad kollektivtrafik. Anslaget för budgetåret

1992/93 avser bidrag för verksamheten under år 1992.

Kommunernas ansvar för färdtjänsten framgår av

socialtjänstlagen (1980:620).

I propositionen föreslås riksdagen godkänna att statsbidraget

slopas per den 1 januari 1993.

I motion 1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om likvärdig service och trygghet för

handikappade. Motionärerna anför att en konsekvens av det

förenklade statsbidragssystemet kan bli att skillnaderna i den

kommunala servicen ökar, t.ex. vad gäller färdtjänst och

hemtjänst. Detta drabbar särskilt hårt människor med handikapp.

En ramlag som socialtjänstlagen kräver kompletteringar och

preciseringar som syftar till att göra servicen likvärdig över

landet och till att den erbjuds på en sådan nivå att den

tillgodoser de skiftande behov människor med olika handikapp

har.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag om

att slopa statsbidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m. per

den 1 januari 1993.

Utskottet konstaterar att 1989 års handikapputredning i sitt

huvudbetänkande har lagt fram förslag till förbättringar i

färdtjänsten. Regeringen planerar att förelägga riksdagen en

proposition med förslag på det handikappolitiska området till

hösten. De frågor som tas upp av motionärerna övervägs sålunda i

regeringskansliet. Något initiativ från riksdagens sida behövs

därmed inte. Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi86 (s)

avstyrks.

Statsbidrag till specialpedagogiska insatser för vissa

förskolebarn

Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att

statsbidraget till specialpedagogiska insatser för vissa

förskolebarn slopas per den 1 januari 1993. Utskottet

konstaterar att regeringen har för avsikt att låta samhällets

stöd till dessa barn bli föremål för uppföljning i särskild

ordning.

Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Kommunalekonomiska kommittén föreslår i sitt betänkande att

den allmänna sjukvårdsersättningen skall minskas med det belopp

som motsvarar de ekonomiska konsekvenserna av att

skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatter avvecklas. Till

bidraget skall föras medel motsvarande de specialdestinerade

bidrag som avvecklas. Vidare föreslår kommittén att den årliga

automatiska ökningen av kostnaderna för

skatteutjämningsbidragen, som följer av att de beskattningsbara

inkomsterna ökar, bör finansieras antingen genom den allmänna

sjukvårdsersättningen eller genom att nivån på grundgarantierna

i skatteutjämningssystemet minskas.

I propositionen anförs att ett genomförande fullt ut av

kommitténs förslag skulle leda till att ersättningarna till

vissa sjukvårdshuvudmän skulle understiga de ersättningar som

under föregående år lämnats till privata vårdgivare inom

huvudmannens område och som enligt nuvarande regler dras av från

ersättningen till sjukvårdshuvudmannen. Därför föreslås att

skatteutjämningsavgiften bibehålls ytterligare ett år och

avvecklas först fr.o.m. år 1994. Vidare föreslås den tillfälliga

indragningen från landstingen som riksdagen beslutade om för år

1992 (prop. 1991/92:100, bil. 9, FiU29, rskr. 248) återföras

till landstingen redan under nästa år, vilket innebär en

förstärkning av utgiftsramen med 1 500 milj.kr. Samtidigt bör av

samhällsekonomiska skäl bidragen till landstingen minskas med

2 300 milj.kr.

Den sammanlagda utgiftsramen för vissa ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen föreslås därmed för år 1993 uppgå till

6 995 milj.kr.

I propositionen föreslås att riksdagen till bidrag till allmän

sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är

975 milj.kr. lägre än vad som föreslogs i prop. 1991/92:100,

bil. 6 (SoU15, rskr. 233).

För att kunna avveckla skatteutjämningsavgiften fr.o.m. år

1994 och därmed få till stånd att strömmen av pengar endast går

från staten till landstingen skall, enligt propositionen, en

översyn göras av systemet för ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen m.m. med syfte att finna en ny utformning

av systemet.

I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad nyttjandegrad av det fysiska

kapitalet, anläggningar och utrustning inom sjukvården, vilket

medför en besparing med 2,5 miljarder kronor det första året

(yrkande 14). Motionärerna anför att nyttjandegraden av

anläggningar och utrustning borde kunna öka med en femtedel.

Härigenom skulle man kunna dra ner kapitalet med en femtedel.

I motion 1991/92:Fi72 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om insatser för bättre folkhälsa, bättre

arbetsmiljö, bättre rehabilitering och god samhällsekonomi.

Motionärerna hänvisar till att genom socialdemokraternas

kommunalekonomiska alternativ tilldelas landstingen drygt 2

miljarder kronor mer än enligt regeringens

kompletteringsproposition. Detta betyder att landstingen ges

bättre förutsättningar att klara sina åtaganden inom sjukvården.

Detta ökade ekonomiska utrymme bör också finansiera de relativt

begränsade merkostnader som faller på landstinget för att

förverkliga det program för ont i ryggen som statens beredning

för utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) utarbetat.

Motionärerna hänvisar till att 30 % av alla sjukskrivningar i

Sverige beror på ont i ryggen. Genom att tillämpa rätt

behandling och åtgärda brister i arbetsmiljön kan stora

samhällsekonomiska besparingar göras. Enligt SBU kan det röra

sig om besparingar på drygt 4 miljarder kronor.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag till

bidrag för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att göra den

närmare bedömningen av avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag

till allmän sjukvård m.m.

En motion (nyd) om effektivare utnyttjande av sjukhusens

resurser avstyrktes av utskottet i betänkande 1991/92:SoU15 med

hänvisning till att syftet med motionen tillgodosågs av

innehållet i direktiven till utredningen om sjukvårdens

finansiering och organisation. Utredningsarbetet har nyligen

påbörjats. Utskottet anser det inte möjligt att på kort sikt

åstadkomma de besparingar som motionärerna förutskickar.

Utskottet finner i stället den i propositionen föreslagna

nivån på bidraget till landstingen väl avvägd och föreslår

därmed att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14 avstyrks.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt propositionens

förslag att av statsfinansiella skäl minska anslaget till

landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993, föreslår

därmed att motion 1991/92:Fi72 (s) avstyrks.

Beredskapsplanläggning

Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag att

per den 1 januari 1993 slopa det statsbidrag som utgör

ersättning till sjukvårdshuvudmännen för planläggning under fred

vad avser hälso- och sjukvård i krig. Utskottet har heller inte

någon erinran mot att anslaget till Driftkostnader för

beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 minskas med den

andel av beloppet som avser bidrag för verksamheten under år

1993. Utskottet anser att det ankommer på finansutskottet att

göra den närmare bedömningen av avräkningsbeloppets storlek.

Statsbidrag till ungdomsvård och missbrukarvård

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att ett

ställningstagande till kommunalekonomiska kommitténs förslag i

denna del bör anstå till dess att regeringen tar ställning till

institutionsutredningens förslag under hösten 1992.

Bidrag till insatser mot aids

Utskottet delar Aids-delegationens uppfattning att bidraget

till insatser mot aids inte bör inordnas i det generella

bidraget, eftersom det är angeläget att bidraget kan initiera

och trygga ett långsiktigt och effektivt hiv-preventivt arbete.

Utskottet har därmed inget att erinra mot propositionens förslag

att bidraget bibehålls som ett särskilt statsbidrag.

Reviderad finansplan m.m.

Barnbidrag

Barnbidragets storlek

I motion 1991/92:Fi40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas

att riksdagen beslutar att barnbidraget skall höjas till 10 200

kr. per barn och år från den 1 juli 1992 (yrkande 3).

Samma krav framförs i motion 1991/92:Fi83 av Margareta

Winberg m.fl. (s) (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Utskottet behandlade två motioner om höjning av barnbidragen i

betänkandet 1991/92:SoU15 vid behandlingen av regeringens

budgetförslag för budgetåret 1992/93. Utskottet anförde då att

med hänsyn till det statsfinansiella och ekonomiska läget kunde

utskottet inte ställa sig bakom förslagen i motionerna.

Yrkandena avstyrktes.

Det statsfinansiella läget ger inte utrymme för höjning av

barnbidraget den 1 juli 1992. Utskottet kan följaktligen inte

ställa sig bakom förslagen i motionerna. Motionerna 1991/92:Fi40

(s) yrkande 3 och 1991/92:Fi83 (s) yrkande 2 bör avstyrkas.

Inkomstprövat barnbidrag m.m.

I motion 1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen omedelbart enligt vad som sägs i motionen

initierar en förändring av barnbidragssystemet till ett

inkomstrelaterat system som innebär att barnbidrag inte utgår

för barn till höginkomsttagare, vilket ger en besparing med 1,2

miljarder kronor för budgetåret 1992/93 om den träder i kraft

den 1 januari 1993, i följd varav anslaget kan sänkas med

motsvarande belopp (yrkande 11).

Utskottets bedömning

Utskottet behandlade en likartad motion (nyd) i betänkandet

1991/92:SoU15. Utskottet redovisade då skälen för att införa

allmänna, icke behovsprövade, barnbidrag år 1947 (s. 69 f.).

Utskottet uttalade i det aktuella betänkandet att flera skäl

talar mot att införa ett inkomst- eller behovsprövat barnbidrag.

Barnbidragen bör ses som ett komplement till

familjebeskattningen som innebär att inkomsttagare med barn i

dag i huvudsak beskattas lika mycket som inkomsttagare utan

barn. Det allmänna barnbidraget utjämnar skillnaderna mellan dem

som har barn och dem som inte har det. Det skulle vidare leda

till ytterligare tröskel- och marginaleffekter om ett

inkomstprövat barnbidrag skulle införas genom att hela eller

delar av barnbidraget skulle falla bort vid ökad inkomst.

Barnbidraget är också med nuvarande regler mycket enkelt och

billigt att administrera. Vid en inkomstprövning skulle det

krävas en betydande administration för att bestämma och betala

ut bidraget. Myndigheterna skulle behöva gå igenom och

kontrollera uppgifter från över en miljon barnfamiljer. Med det

anförda avstyrkte utskottet den då aktuella motionen.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och föreslår att

motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 11 avstyrks.

Stockholm den 19 maj 1992

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),

Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s),

Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall

(s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), Maud Ekendahl (m) och

Roland Larsson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,

Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans

Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "11 avstyrks. " bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser dock att propositionen inte är ett fullgott

underlag för att kunna göra en helhetsbedömning av effekterna av

förslagen på samhällsekonomin. Vissa förslag aviseras för

behandling i kommande propositioner. En mycket besvärande

oklarhet råder om effekterna på lokal nivå. Det framgår inte av

propositionen att de skillnader i utdebitering som blir

resultatet av den föreslagna statsbidragsmodellen enbart beror

på skillnader i standard och effektivitet mellan kommunerna.

Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att reformen

genomförs i två steg. En parlamentarisk beredning bör omedelbart

tillsättas. Denna bör ges i uppdrag att utarbeta en rättvis

fördelningsnyckel för det nya statsbidraget. Som övergångsregler

föreslås att statsbidraget för år 1993 beräknas i huvudsak efter

nu gällande regler och utbetalas efter kvittning i princip

enligt den modell som föreslås i propositionen. För kommunerna

betyder detta ett samlat bidragsbelopp baserat på gällande

regler och med den fria användning som propositionen föreslår.

Utskottet vill vidare framhålla att införandet av mera

generella statsbidragssystem kan under vissa omständigheter leda

till negativa effekter. Det kan finnas målkonflikter i den

avvägning som skall göras mellan allmänna och enskilda

intressen, hur en enskild skall kunna hävda rätten och även

besvära sig eller hur sanktioner skall utformas. Inte minst inom

handikappområdet måste analysen i detta avseende fördjupas.

Regeringen aviserar propositioner som bl.a. avses eliminera de

här senast antydda problemen. Utskottet instämmer i att detta är

nödvändigt men anser att förslagen borde föreligga redan nu.

Utskottet vill framhålla att särskild uppmärksamhet bör ägnas

handikappsektorn och barnomsorgen. Rätten till barnomsorg och

kvalitetskraven på denna skall läggas fast i lag.

Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi84 (s)

yrkandena 4--8 och 11.

2. Besparingsförslag

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,

Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans

Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Besparingsförslag som börjar med "I propositionen" och

slutar med "1 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en permanent neddragning med 7,5 miljarder

kronor fr.o.m. år 1993 är olämplig. Den skulle direkt skada

möjligheterna att i den kommunala verksamheten erbjuda en god

service. Den minskar möjligheterna att utföra vård och omsorg på

ett bra sätt, att genomföra utbildning med god kvalitet, och den

slår mot sysselsättningen, spciellt för kvinnorna. Utskottet

säger därför nej till en neddragning.

Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med anledning av motionerna 1991/92:Fi44

(v) yrkande 8, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 12 och 1991/92:Fi84 (s)

yrkande 1.

3. Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,

Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans

Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993 som börjar

med "Mot bakgrund" och slutar med "14 avstyrks." bort ha

följande lydelse:

För år 1992 gäller ett lagstadgat kommunalt skattestopp. För

år 1993 finns en överenskommelse mellan staten och de båda

kommunförbunden om ett frivilligt skattestopp. Enligt utskottets

mening är ett lagstadgat skattestopp ett mycket allvarligt

ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Ett sådant bör endast

tillgripas temporärt och under korta perioder. Ett lagfäst

skattestopp är inte heller motiverat med hänsyn till att det

finns en frivillig överenskommelse.

Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med anledning av motionerna 1991/92:Fi44

(v) yrkande 16, 1991/92:Fi83 (s) yrkande 11 och 1991/92:Fi84 (s)

yrkande 14.

4. Bidrag till barnomsorg -- vårdnadsbidrag

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,

Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans

Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Bidrag till barnomsorg som börjar med "I

regeringsförklaringen" och slutar med "motionen avstyrks." bort

ha följande lydelse:

I kompletteringspropositionen aviseras att en proposition med

förslag om vårdnadsbidrag skall föreläggas riksdagen under

hösten. Utformningen av vårdnadsbidraget är ännu inte klart, men

enligt tidigare uttalanden från socialministern kommer

vårdnadsbidraget att finansieras inom ramen för nuvarande

föräldraförsäkrings- och statsbidragssystem. Det betyder att

det är de förvärvsarbetande föräldrarna som kommer att få betala

för de föräldrar som vill och har ekonomiska möjlighter att med

hjälp av vårdnadsbidrag stanna hemma.

Enligt utskottets mening skall familjepolitiken göra det

möjligt att förena och underlätta föräldraskap och

förvärvsarbete. Genom arbete, barnomsorg, föräldraförsäkring och

barnbidrag skapas förutsättningar för detta. Samtidigt främjas

också jämställdhet. Enligt utskottets mening bör vårdnadsbidrag

inte införas. Utskottet anser att föräldraförsäkringen skall

byggas ut när det statsfinansiella läget så medger.

En utbyggd barnomsorg är i dag en absolut förutsättning för

jämställdhet mellan män och kvinnor. Den är också en

förutsättning för att föräldrarna skall kunna förvärvsarbeta i

trygg förvissning om att deras barn får en god omvårdnad. Men

framför allt är god omsorg, stöd och stimulans en förutsättning

för att barnen skall kunna bygga upp en beredskap för skolan och

vuxenlivet. Utskottet anser mot bakgrund av det ovan sagda att

en lagreglering av kommunernas ansvar för barnomsorgen skall

genomföras samtidigt som det generella statsbidraget.

Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi83 (s)

yrkande 9. Motion 1991/92:Fi80 (kds) yrkande 2 föreslås avslås.

5. Bidrag till barnomsorg

Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Bidrag till barnomsorg som börjar med "Omläggningen

av" och slutar med "det anförda." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

kostnadsutvecklingen för barnomsorg i form av daghem är oroande.

Omläggningen av de specialdestinernade statsbidragen syftar till

att möjliggöra för kommunerna att anpassa verksamheten till

rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar.

Genom mindre detaljregler ökar möjligheterna att utveckla olika

lokala lösningar. Kommunerna måste nu utnyttja dessa möjligheter

att sätta kostnadseffektiviteten i förgrunden.

Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi42 (nyd)

yrkande 15.

6. Bidrag till service och vård

Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Bidrag till service och vård som börjar med "Några

kortsiktiga" och slutar med "17 avstyrks." bort ha följande

lydelse:

I dag är det brist på ålderdomshemsplatser. Men outnyttjad

kapacitet finns i form av hotell och andra byggnader som snabbt

kan ändras till väl fungerande ålderdomshem. Genom att erbjuda

fler äldre ålderdomshemsplats kan stora besparingar göras,

eftersom ålderdomshem är betydligt billigare än hemsjukvård.

Detta innebär samtidigt möjligheter till besparingar på statens

bidrag till äldreomsorgen. Vad utskottet anfört bör enligt

utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av

motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 16.

Det nya generella statsbidraget kan, enligt utskottets mening,

till följd av besparingar inom äldreomsorgen minskas med 800

milj.kr. under budgetåret 1992/93 i enlighet med förslaget i

motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 17.

7. Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

m.m.

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,

Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans

Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Bidrag till vissa ersättningar -- -- -- som börjar med

"Utskottet har" och slutar med "1991/92:Fi72 (s) avstyrks." bort

ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget att minska

anslaget till landstingen med 2,3 miljarder kronor för år 1993.

Utskottet vill betona att landstingen genom detta ges bättre

möjligheter att klara sina åtaganden inom sjukvården. Utskottet

delar uppfattningen i motion 1991/92:Fi72 (s) att detta ökade

ekonomiska utrymme bör utnyttjas för att finansiera de relativt

begränsade merkostnader som faller på landstingen för att

förverkliga det program för ont i ryggen som SBU utarbetat.

Genom att tillämpa rätt behandling och åtgärda brister i

arbetsmiljön kan stora samhällsekonomiska besparingar göras.

Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi72 (s).

Utskottet föreslår att motion 1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14

avstyrks.

8. Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

m.m.

Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Bidrag till vissa ersättningar -- -- -- som börjar med

"Utskottet har" och slutar med "1991/92:Fi72 (s) avstyrks." bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns en betydande besparingspotential

i det fysiska kapitalet som sjukhusen förfogar över. Det bundna

fysiska kapitalet inom svensk hälso- och sjukvård uppgår till

153 miljarder kronor. Om man överför erfarenheterna från

industrin till hälso- och sjukvården skulle den årliga

kostnadsbesparingseffekten vid neddragning av det fysiska

kapitalet uppgå till ca 25 % av det bokförda värdet på

kapitalreduktionen. Härtill kommer reducerade räntekostnader.

Utskottet anser att besparingseffekten inom hälso- och

sjukvården för budgetåret 1992/93 blir 2,5 miljarder kronor.

Utskottet finner mot bakgrund av det ovan sagda och motion

1991/92:Fi42 (nyd) yrkande 14 att anslaget till landstingen kan

minskas med 2,5 miljarder kronor utöver de i propositionen

föreslagna 2,3 miljarder kronor. Utskottet föreslår att motion

1991/92:Fi72 (s) avstyrks. Utskottet anser att det ankommer på

finansutskottet att göra den närmare bedömningen av

avräkningsbeloppet från anslaget Bidrag till allmän sjukvård

m.m.

9. Barnbidragets storlek

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson,

Rinaldo Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans

Karlsson (alla s) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Barnbidragets storlek som börjar med "Utskottet

behandlade" och slutar med "bör avstyrkas." bort ha följande

lydelse:

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla barnfamiljer

ett grundläggande ekonomiskt stöd. Som ett led i skattereformen

höjdes det allmänna barnbidraget den 1 januari 1991 med 2 280

kr. Den planerade höjningen den 1 januari 1992 har regeringen

skjutit på framtiden. Utskottet anser med anledning av

motionerna 1991/92:Fi40 (s) yrkande 3 och 1991/92:Fi83 (s)

yrkande 2 att barnbidragen bör höjas till 10 200 kr. per barn

och år fr.o.m. den 1 juli 1992. Utskottet vill erinra om att en

finansiering av barnbidragshöjningen föreslagits i motion

1991/92:Fi83. Det bör ankomma på finansutskottet att med ledning

av motionen omfördela medel inom ramen för statsbudgeten.

10. Inkomstprövat barnbidrag m.m.

Johan Brohult (nyd) anser att det avsnitt i yttrandet under

avsnittet Inkomstprövat barnbidrag m.m. som börjar med

"Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 11 avstyrks."

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnbidragen bör

inkomstprövas. Det är stötande att bidrag utgår även för barn

till miljonärer. En inkomstprövning av bidragen liksom

borttagandet av flerbarnstilläggen skulle innebära väsentliga

besparingar för statskassan. Regeringen bör ges i uppdrag att

lägga om barnbidragssystemet under budgetåret. Målet skall vara

att spara 1,2 miljarder kronor under innevarande budgetår.

Vad utskottet anfört bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med anledning av motion 1991/92:Fi42 (nyd)

yrkande 11.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Gudrun Schyman (v) anför:

Ett nytt generellt statsbidrag för kommunerna

Jag anser att i ett läge när regeringens politiska inriktning

är att krympa den kommunala sektorn är det nödvändigt att ha ett

behovsinriktat generellt statsbidrag som ges till kommunerna

sektorsvis och att statsmakterna därmed får stå till svars för

var resursneddragningarna skall ske.

Förslaget till ett nytt generellt statsbidrag kan inte

genomföras utifrån nu föreliggande underlag, utan en ny kommitté

bör tillsättas för att framlägga ett mer genomarbetat förslag

som även utgår från mer realistiska ekonomiska förutsättningar.

Besparingsförslag

För år 1993 bör 1992 års statsbidrag utgå sektorsvis utan

indragning av 7,5 miljarder kronor.

Lagfäst kommunalt skattestopp för år 1993

Skall kommunerna ta ett större ansvar för verksamhetens

framtidsinriktning och göra nödvändiga ingrepp och

effektiviseringar kan inte ett skattestopp komma i fråga. Det är

den kommunala självstyrelsens hörnsten att själv få bestämma

utdebiteringsnivå utifrån kommunens egna ambitioner.

Kulturutskottets yttrande

1991/92:KrU7y

Bilaga 3

Statsbidragssystemet för kommunerna

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 28 april 1992 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1991/92:150 (kompletteringspropositionen) beträffande bl.a.

bilagorna II:1--II:6 jämte eventuella motioner, såvitt

propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.

Del II i propositionen betecknas Kommunal ekonomi. Den

innehåller förslag till allmänna riktlinjer för den kommunala

ekonomin under åren 1993--1995 och förslag till en omläggning av

statsbidragssystemet för kommunerna.

I bilaga II:6 kulturdepartementet bereds riksdagen tillfälle

att ta del av vad kulturministern anför om statsbidrag till den

regionala kulturverksamheten. Utskottet yttrar sig över

propositionen i denna del samt över finansministerns bedömning

av slutsatserna i denna (Del II s. 56).

Utskottet noterar att motionärerna bakom motion 1991/92:Fi84

(s) tillstyrker att, som föreslås i propositionen, de här

aktuella statsbidragen skall bibehållas. Något formellt yrkande

framställs inte i denna del.

Utskottet avger samtidigt härmed yttrande 1991/92:KrU6y till

finansutskottet. Yttrandet avser främst vissa budgetfrågor inom

kulturutskottets beredningsområde som finansutskottet behandlar

med anledning av förslag i kompletteringspropositionen och i

motioner som väckts med anledning av denna.

Utskottet

De förslag som läggs fram i del II av

kompletteringspropositionen bygger på kommunalekonomiska

kommitténs betänkande (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i

samhällsekonomisk balans -- statsbidrag för ökat

handlingsutrymme och nya samarbetsformer.

Enligt utredningsförslaget skall ett antal specialdestinerade

statsbidrag avskaffas och ersättas av ett nytt generellt

statsbidrag för kommunerna. Följande bidrag på kulturområdet

föreslås i utredningsförslaget ingå i det generella systemet,

nämligen bidragen till regional musikverksamhet, regionala och

lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer,

regional biblioteksverksamhet och folkbibliotek.

Kulturministern lämnar en kortfattad redovisning för syftet

med statsbidragen. Det gemensamma syftet är i första hand att

bidra till att ett regionalt nät av kulturinstitutioner byggs

upp. Kulturministern anför att i avvaktan på den översyn och

utvärdering av formerna för det statliga stödet till kulturen

som kommer att genomföras bör det nuvarande systemet inte

ändras. Statsbidragen till den regionala kulturverksamheten bör

därför behållas i sin nuvarande form. Detta förslag godtas av

finansministern (Del II s. 56). Kommitténs förslag i denna del

föranleder således inte något förslag till riksdagen.

Kulturutskottet anförde i sitt av riksdagen i denna del

godkända betänkande 1991/92:KrU18 (s. 17) att det framstod som

uteslutet att utredningsförslaget i här aktuell del skulle kunna

genomföras utan att ens en analys av konsekvenserna av förslaget

gjorts.

Riksdagen biföll ett förslag i det nämnda utskottsbetänkandet

om tillsättandet av en kulturpolitisk utredning. Utredningens

huvuduppgift bör vara att utvärdera i vad mån 1974 års

kulturpolitiska mål uppfyllts. Därvid bör särskild uppmärksamhet

ägnas åt bedömningen av decentraliseringsmålet. I fråga om detta

bör beaktas följande, anförde utskottet (s. 10 i angivna

betänkande).

Decentraliseringsmålet torde vara det av de kulturpolitiska

målen som under de gångna 18 åren tilldragit sig störst

uppmärksamhet. Orsaken härtill är att det år 1974 fanns mycket

betydande behov av stöd till den regionala utvecklingen på

kulturområdet. De statliga insatserna -- lika väl som insatserna

från huvudmännen -- har därefter varit mycket betydande. Ännu

kvarstår dock önskemål om insatser av betydande omfattning.

Samtidigt föreligger mera övergripande förslag om att

specialdestinerade bidrag skall avskaffas. Utskottet tänker

härvidlag på föreliggande förslag av kommunalekonomiska

kommittén (SOU 1991:98). Enligt utskottets mening behövs en

grundläggande analys av bl.a. målformulering och bedömning av

ansvarsfördelning innan det kan komma i fråga att man för in

kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse för

bedömningen av decentraliseringsmålet är också de överväganden

som görs av regionutredningen (C 1991:09), som bl.a. skall

analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad

(dir. 1991:31). Som anges i budgetpropositionen (bil. 14 s. 8)

är avsikten att utredningen inom kort skall följas upp av en

parlamentarisk beredning.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen finner

kulturutskottet att det inte finns något att erinra mot vad

kulturministern anför i propositionen. Utskottet konstaterar med

tillfredsställelse att kulturministerns bedömning godtas i

regeringsförslaget och att detta därför inte omfattar

kulturområdet.

Stockholm den 19 maj 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit

Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne

Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),

Monica Widnemark (s) och Carl-Johan Wilson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Utbildningsutskottets yttrande

1991/92:UbU5y

Bilaga 4

Kommunal ekonomi (prop. 1991/92:150 bil.II:5)

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1991/92:150 med förslag till slutlig

reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m.

(kompletteringspropositionen), del II Kommunal ekonomi, bilaga

II:5 utbildningsdepartementet, jämte motioner.

Förslag till ett nytt generellt statsbidrag till kommuner,

kallat statligt utjämningsbidrag, läggs fram i del II av

kompletteringspropositionen. Ett viktigt syfte med det nya

statsbidraget är att skapa mer likvärdiga ekonomiska

förutsättningar för kommunerna. Bidraget avses vara ett

komplement till kommunernas skatteinkomster och utgå oberoende

av vilken verksamhet som kommunen bedriver. Skillnaderna i

skatteuttag skall på sikt spegla skillnader i service, avgifter

och effektivitet. Det föreslagna statliga utjämningsbidraget

skall bestå av tre delar, nämligen ett bidrag för utjämning av

kommunernas skatteinkomster upp till en generell skattenivå,

tillägg till resp. avdrag från bidraget på grund av opåverkbara

skillnader i strukturella förhållanden samt tillägg för

befolkningsminskning.

En stor del av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen

till olika kommunala verksamheter föreslås avvecklade och

inordnade i det generella bidraget fr.o.m. år 1993. Från detta

datum avskaffas också skatteutjämningsavgifterna och

avräkningsskatten. Rundgången av pengar mellan stat och kommuner

skall således enligt förslaget upphöra. De bidrag som avvecklas

uppgår till 69,5 miljarder kronor år 1993. Efter avdrag för

slopade skatteutjämningsavgifter, slopad avräkningsskatt etc.

beräknas det nya statsbidraget till 39,7 miljarder kronor år

1993.

För att begränsa påtalade omfördelningseffekter av det nya

utjämningsbidraget bör enligt propositionen vissa

övergångsregler införas. För år 1993 föreslår finansministern en

övergångsregel som innebär att ingen kommun till följd av det

nya bidragssystemet skall vinna eller förlora bidrag motsvarande

mer än 1,5 % av summan av skatt och bidrag i jämförelse med det

gamla bidragssystemet. För år 1994 föreslås en motsvarande

övergångsregel. Den innebär att bidragsförändringen mellan åren

1993 och 1994 maximalt får uppgå till 3 % av summan av de totala

skatteinkomsterna för år 1994 och utfallet av utjämningsbidraget

för år 1993. Därjämte aviseras att en expertgrupp skall

tillsättas för att vidareutveckla systemet med avseende på

utjämning av strukturkostnader med sikte på att en eventuell

förändring kan ske inför år 1995.

Vissa förändringar föreslås även i statsbidragssystemet för

landstingen. Några specialdestinerade statsbidrag samt

skatteutjämningsavgiften och avräkningsskatten bör enligt

propositionen avvecklas. Medel motsvarande de specialdestinerade

statsbidragen förs över till utgiftsramen för vissa ersättningar

till sjukvårdshuvudmännen m.m. fr.o.m. år 1993.

Inom utbildningsdepartementets område bör enligt

finansministern sektorsbidraget till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet, bidraget till driften av särskolor

m.m., bidraget till driften av särvux samt bidraget till

undervisning av invandrare i svenska språket avvecklas och

inordnas i det generella statsbidragssystemet. Bidragen till

särskolan och särvux förs i sin helhet till landstingens

generella bidragsram och kommer därmed i fortsättningen inte att

vara identifierbara. När verksamhet skall flyttas över från

landstinget till kommunerna i ett län -- i enlighet med förslag

i proposition 1991/92:94 om ändrat huvudmannaskap för särskolan

och särvux m.m. -- får dessa inbördes avtala om den ekonomiska

regleringen i form av skatteväxling och övriga åtgärder.

I motion 1991/92:Fi84 (s) yrkande 6 anför motionärerna att det

är en principiellt riktig åtgärd att samordna vissa av dagens

statsbidrag och lägga dessa i en gemensam "påse" utan omfattande

detaljreglering. Statens transfereringar till kommunerna bör

regleras genom ett i huvudsak generellt statsbidragssystem. Men

enligt samma motion yrkande 7 bör reformen genomföras i två

steg. Statsbidraget för år 1993 bör i huvudsak beräknas efter nu

gällande regler och utbetalas efter kvittning av

skatteutjämningsavgifter m.m. enligt den modell som föreslås för

det generella statsbidraget.

Riksdagen bör enligt motion 1991/92:Fi44 (v) yrkande 13 avslå

regeringens förslag till ett nytt generellt statsbidragssystem.

Dock förordas inte nuvarande specialdestinerade statsbidrag.

Motionärerna anser att ett behovsinriktat statsbidrag bör ges

till kommunerna sektorsvis. Därigenom får statsmakterna ta

ansvar för på vilka områden som neddragningar av resurser skall

göras.

Utbildningsutskottet anser i likhet med vad finansministern

anfört i propositionen att en reformering av

statsbidragssystemet är mycket angelägen. Genom att kommunerna

ges större handlingsfrihet när det gäller bl.a. prioritering

mellan olika verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten

bedrivas på ett effektivare sätt. Systemet bör därför läggas om

nu med av regeringen föreslagna övergångsregler i avvaktan på

resultatet av vissa överarbetningar. Enligt

utbildningsutskottets mening bör finansutskottet således

avstyrka motionerna 1991/92:Fi84 yrkandena 6 och 7 samt

1991/92:Fi44 yrkande 13.

Utbildningsutskottet tillstyrker för sin del att riksdagen

godkänner att sektorsbidraget till det kommunala offentliga

skolväsendet samt statsbidragen till särskolan, särvux och

undervisning i svenska språket avvecklas fr.o.m. den 1 januari

1993. Utskottet vill samtidigt betona att det är viktigt att

utvecklingen inom de olika verksamheterna följs upp i det nya

statsbidragssystemet.

Huvudprincipen vid prövningen av vilka specialdestinerade

statsbidrag som skall läggas samman i det generella systemet har

enligt propositionen varit att statsbidrag till sådan

verksamhet, för vilken staten redan överlåtit

verksamhetsansvaret till kommunen, bör ingå. Undantag görs

för vissa särskilt uppräknade typer av bidrag, bl.a. tillfälliga

investeringsbidrag och tidsbegränsade stimulansbidrag, vilka

enligt finansministern inte bör ingå i det generella systemet.

Hon anser dock att strävan framdeles bör vara att undvika

stimulansbidrag. Om det är frågan om permanenta insatser där

kommunerna berörs över en längre period, bör stimulans- och

investeringsbidrag införas i ett generellt system.

I två motioner, nämligen motionerna 1991/92:Fi41 (s) yrkande

23 och 1991/92:Fi44 (v) yrkande 30, begärs att riksdagen skall

besluta anslå minst 300 milj.kr. i stimulansbidrag för

förbättringar av arbetsmiljön i skolorna.

Utbildningsutskottet erinrar om att riksdagen nyligen godkänt

regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 1991/92:UbU12,

rskr. 194) att avskaffa anslaget Stimulansbidrag till

förbättringar av den fysiska miljön i skolorna. I

arbetsmarknadsdepartementets del av kompletteringspropositionen

(bilaga I:8 s. 11) föreslås nu att arbetsmarknadsstyrelsen, AMS,

skall tillföras 450 milj.kr. för beredskapsarbeten. Denna

medelsförstärkning bör enligt förslaget i första hand användas

till upprustning av skolans fysiska arbetsmiljö, s.k. skogliga

beredskapsarbeten samt beredskapsarbeten inom naturvårdsområdet.

Med hänvisning härtill anser utbildningsutskottet att

finansutskottet bör avstyrka motionerna 1991/92:Fi41 yrkande 23

och 1991/92:Fi44 yrkande 30.

I utbildningsdepartementets bilaga till del II av

kompletteringspropositionen hemställs om ändrad

medelsanvisning för sektorsbidraget till det kommunala

offentliga skolväsendet samt bidragen till särskolan, särvux och

undervisning av invandrare i svenska språket inför den

föreslagna avvecklingen den 1 januari 1993 av nämnda

statsbidrag.

Utbildningsutskottet noterar att anslaget till sektorsbidraget

för skolan för budgetåret 1992/93 nu beräknats utifrån att

ytterligare 266 milj.kr. bör anvisas utöver riksdagens tidigare

beslut om anslag (bet. 1991/92:UbU10, rskr. 190) för ett ökat

antal platser på ett tredje gymnasieår (jfr 1991/92:UbU4y).

Utbildningsutskottet har inget att erinra mot de föreslagna

anslagsbeloppen för de olika bidragen. Finansutskottet bör

således föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut

anvisa de begärda medlen.

Beträffande målstyrning, uppföljning och utvärdering

anförs i propositionen att dagens styrning via statsbidrag inte

bör ersättas av annan detaljreglering av verksamheten.

Grundtanken med det föreslagna statsbidragssystemet är att ge

kommunerna likvärdiga förutsättningar att bedriva sin

verksamhet. De områden som i dag regleras genom statsbidragen

blir i många delar oreglerade. Finansministern anser att det

inom framför allt dessa områden är viktigt att statsmakterna nu

preciserar kommunernas uppgifter. Det kan därför bli nödvändigt,

anför hon, att komplettera dagens lagstiftning så att det inte

skall råda någon oklarhet om kommunernas grundläggande

skyldigheter att bl.a. erbjuda sina invånare valmöjlighet i

skolan, barnomsorgen etc.

Enligt propositionen bör statsmakternas uppföljning och

utvärdering i huvudsak omfatta det ansvar statsmakterna har lagt

på kommuner och landsting. Den statliga uppföljningen bör avse

resultaten av verksamheten och inte metoderna för att uppnå

resultaten. Statsmakterna bör följa upp och utvärdera

verksamheten inom olika sektorer såsom hälso- och sjukvård,

äldreomsorg, barnomsorg, skola etc. Statsmakterna behöver ett

underlag för att bedöma graden av måluppfyllelse för den samlade

verksamheten i kommunen, liksom att skillnaderna i de

obligatoriska delarna inte varierar alltför mycket över landet.

Utbildningsministern anför för sin del att i det nya mål- och

resultatorienterade styrsystem som infördes samtidigt med

sektorsbidraget för skolan den 1 juli 1991 blev uppföljning och

utvärdering strategiska uppgifter. En övergång till ett

generellt statsbidrag till kommunerna förändrar inte karaktären

av dessa uppgifter. Övergången till ett nytt system kräver inte

heller någon förändring av de nationella styrinstrumenten, dvs.

i huvudsak bestämmelser i skollagen samt de nationella

läroplanerna. Bland de nationella målen utgör kravet på

nationell likvärdighet ett av de främsta. Inte enbart resultatet

av undervisningen utan även formerna för undervisningen skall i

någon mening vara likvärdiga. Frågor om klasstorlek och

utbildningens tillgänglighet utgör exempel på uppgifter som kan

behöva vägas in när graden av måluppfyllelse diskuteras. Det är

enligt statsrådet också angeläget att den statliga uppföljningen

innefattar olika mått på kostnadseffektiviteten inom skolan samt

beaktar vissa förhållanden beträffande undervisningens

organisation. Statsrådet hänvisar till att statens skolverk har

fått regeringens uppdrag att utforma ett resultatorienterat

uppföljningssystem för skolan. I det nya uppföljningssystemet

ges skolverket ett beställaransvar, statistiska centralbyrån ett

producentansvar och kommunerna ett ansvar för att ta fram de

begärda uppgifterna.

Frågor rörande målstyrning, uppföljning och utvärdering tas

upp i två motioner. I motion 1991/92:Fi84 (s) yrkande 11 betonas

att det föreslagna nya statsbidragssystemet inte får medföra att

exempelvis kvaliteten på undervisningen sänks eller att

klasstorleken generellt ökar. Enligt motion 1991/92:Fi44 (v)

yrkande 17 måste målstyrning, resultatuppföljning och

utvärdering ske sektorsvis. Först när ett system för detta

utvecklats och prövats är det enligt motionärerna möjligt att på

ett realistiskt sätt bestämma storleken på statsbidragen till

kommunerna.

Utbildningsutskottet vill framhålla att en fungerande statlig

uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i ett mål- och

resultatorienterat styrsystem. Vikten av en uppföljning och

utvärdering sektorsvis ökar med det föreslagna generella

statsbidraget. Särskilt är detta fallet, som framhålls i

propositionen, för de verksamheter (t.ex. gymnasieskolan) där

vinsten eller nyttan framför allt står att finna i det

samhällsekonomiska och inte i det kommunalekonomiska

perspektivet. Utskottet utgår från att regeringen noga följer

utvecklingen av arbetet med uppföljning och utvärdering. Med det

anförda anser utbildningsutskottet att motion 1991/92:Fi84

yrkande 11 är tillgodosett. Finansutskottet bör avstyrka bifall

till denna motion och motion 1991/92:Fi44 yrkande 17.

Genom uppföljning och utvärdering skall brister uppmärksammas.

I propositionen anförs att statsmakternas

sanktionsmöjligheter är mycket begränsade. Eftersom

statsmakterna har det yttersta ansvaret för skolväsendet finns

det skäl att inom detta område ge regeringen rätt att vidta

åtgärder för att avhjälpa bristerna. Att enbart hålla inne

statsbidrag är i detta sammanhang inte någon konstruktiv metod.

Utbildningsministern föreslår att i skollagen förs in en ny

bestämmelse, 15 kap. 15 §, som innebär att om en kommun grovt

eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt

skollagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av

lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen

eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för

att avhjälpa bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder bör

få kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat ut

till kommunen.

Utbildningsutskottet instämmer i att staten som ytterst

ansvarig för skolväsendet bör genom en lagbestämmelse ges

möjligheter att rätta till försummelser i den kommunala

skolverksamheten. Som utbildningsministern framhåller kan sådana

möjligheter fylla en funktion som ett skydd för de svagaste

grupperna. Finansutskottet bör således föreslå riksdagen att

anta förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Riksdagen beslutade i december 1990 (bet. 1990/91:UbU4, rskr.

76) att hos regeringen begära att en parlamentarisk kommitté

skulle anförtros uppgiften att följa konsekvenserna av det nya

sektorsbidraget för skolan som infördes den 1 juli 1991.

Direktiv till en sådan kommitté har utfärdats men några

ledamöter har inte tillkallats. Riksdagen bereds nu tillfälle

att ta del av utbildningsministerns avsikt att få regeringens

bemyndigande att tillkalla kommittén upphävt mot bakgrund av

förslagen i föreliggande proposition. Utbildningsministern anför

att insatserna i stället bör koncentreras på att följa upp

effekterna av det nya statsbidragssystemet.

Utbildningsutskottet föreslår att propositionen i denna del

utan erinran läggs till handlingarna.

Stockholm den 19 maj 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Jan Björkman (s),

Inger Hestvik (s) och

Ulrica Messing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Hestvik och Ulrica Messing

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Utbildningsutskottet anser" och slutar med "yrkande 13" bort ha

följande lydelse:

Utbildningsutskottet anser att principen om ett generellt

statsbidrag till kommunerna är riktig liksom den avgränsning som

gjorts av vilka statsbidrag som bör ingå i det samlade bidraget.

De övergångsregler som föreslås i avvaktan på att en expertgrupp

skall se över det nya bidragssystemets fördelningseffekter visar

emellertid att det föreslagna systemet har stora brister. Enligt

utskottets mening bör reformen därför genomföras i två steg. För

år 1993 bör statsbidraget i huvudsak beräknas enligt nu gällande

regler och utbetalas efter kvittning av skatteutjämningsavgifter

m.m. enligt den modell som föreslås för det generella

statsbidraget. Kommunerna bör alltså få ett samlat bidrag

baserat på gällande regler och med den friare användning som

föreslås i propositionen, men med andra övergångsregler.

Utbildningsutskottet anser att finansutskottet bör föreslå

riksdagen att med bifall till motion 1991/92:Fi84 yrkandena 6

och 7 samt med avslag på motion 1991/92:Fi44 yrkande 13 som sin

mening ge regeringen till känna vad här anförts.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Utbildningsutskottet erinrar" och slutar med "yrkande 30" bort

ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att

stimulansbidraget om 300 milj.kr. till förbättringar av den

fysiska miljön i skolorna bör återinföras. Detta är desto mer

angeläget som satsningar på en upprustning av skolmiljön

samtidigt ger effekter på arbetsmarknaden för byggnadsarbetarna.

Finansutskottet bör således tillstyrka motionerna 1991/92:Fi41

yrkande 23 och 1991/92:Fi44 yrkande 30 och hemställa att

riksdagen beslutar föra upp ett sådant nytt anslag på

riksstaten.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet vill avslå regeringens förslag till ett nytt

generellt statsbidragssystem och förordar i stället att

statsbidrag skall utges till kommunerna sektorsvis. Staten får

därmed ta ett ansvar för resursfördelningen till olika

samhällsområden. När det gäller statsbidrag till särskolan vill

jag hänvisa till vad som anförts i vår motion 1991/92:Ub61

yrkande 10, behandlad i betänkande 1991/92:UbU28, om att ett

riktat bidrag bör behållas för att bl.a. markera ett nationellt

ansvar för särskolan.

Beträffande återinförande av ett stimulansbidrag för

förbättringar av skolans arbetsmiljö instämmer jag i den

avvikande meningen från Socialdemokraterna.

Trafikutskottets yttrande

1991/92:TU4y

Bilaga 5

Kommunal ekonomi

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett trafikutskottet tillfälle att

senast den 20 maj 1992 avge yttrande över proposition

1991/92:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten

för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen) jämte

motioner, såvitt propositionen och motionerna berör

trafikutskottets beredningsområde.

I detta yttrande behandlar trafikutskottet bilaga II:3 i

kompletteringspropositionen. Denna bilaga tar upp frågor om den

kommunala ekonomin inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde. Vidare behandlas en motion som väckts med

anledning av propositionen.

Propositionen

SJÄTTE HUVUDTITELN

Vägväsende

Regeringen föreslår i propositionens bilaga II:3

(kommunikationsdepartementet) under rubriken Vägväsende m.m.,

s.119--123,

1. att förslaget i prop. 1991/92:100 bil.7 om anslag för

budgetåret 1992/93 till Bidrag till drift och underhåll av

statskommunvägar återkallas,

2. att riksdagen godkänner att statsbidragen Bidrag till

drift och underhåll av statskommunvägar och Byggande av

länstrafikanläggningar vad gäller del av bidrag till byggande av

statskommunvägar, bidrag till byggande av cykelleder samt delar

av bidraget till kollektivtrafikinvesteringar upphör per den 1

januari 1993,

3. att riksdagen till anslaget Byggande av

länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp

som är 112 milj.kr. lägre än vad som föreslagits i prop.

1991/92:100 bil.7.

Motion med anledning av propositionen som har samband med

trafikutskottets beredningsområde

1991/92:Fi53 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att också framöver garantera minst oförändrad

standard på riksfärdtjänsten.

Trafikutskottets ställningstagande

Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och

byggande av länstrafikanläggningar

I propositionen föreslås att ett nytt generellt statsbidrag

införs för kommunerna. Samtidigt förordas att vissa av de

nuvarande specialdestinerade statsbidragen avskaffas, vilket

berör två av anslagen inom kommunikationsdepartementets område.

Som skäl för förslagen på trafikområdet framhålls i

propositionen att det i framtiden blir än viktigare att

investeringarna i vägnätet bygger på en helhetssyn. Ansvaret för

väghållningen bör därvid avgränsas så att statens uppgift

renodlas till att svara för det övergripande vägnätet som är av

nationell och regional betydelse. Det övriga vägnätet bör därmed

i framtiden enligt propositionen i större utsträckning än i dag

vara en kommunal angelägenhet.

Mot denna bakgrund föreslås att det särskilda statsbidraget

till drift och underhåll av statskommunvägar upphör. Förslaget

innebär att medelsanvisningen för ändamålet under nästa budgetår

på 835,7 milj.kr. återkallas. Vidare förordas en begränsning av

statsbidraget till byggande av länstrafikanläggningar.

Begränsningen innebär att den del av bidraget som avser bidrag

till byggande av statskommunvägar, bidrag till byggande av

cykelleder samt delar av bidraget till

kollektivtrafikinvesteringar avvecklas. För statsbudgeten

innebär förslaget att anslaget till Byggande av

länstrafikanläggningar för nästa budgetår kan reduceras med 112

milj.kr. I sammanhanget anges att vid medelsberäkningen har

beaktats de kvarstående statliga åtaganden som finns till vissa

projekt.

Trafikutskottet anser att det är av stor vikt att det

politiska och ekonomiska ansvaret för trafiksystemet renodlas.

Ansvaret för den löpande planeringen och förvaltningen av

trafikens infrastruktur bör därvid så långt som möjligt

decentraliseras och delegeras. Inom ramen för det

trafikpolitiska utvecklingsarbetet har också successivt en rad

beslut genomförts i stor politisk enighet som innebär att beslut

förts närmare den lokala och regionala nivån. Statsmaktens

ansvar har därmed kunnat koncentreras till att avse mer

övergripande frågor av nationell och regional betydelse.

Trafikutskottet anser det angeläget att detta reformarbete

kan fortsätta och utvecklas vidare. Trafikutskottet delar därför

regeringens uppfattning att det särskilda statsbidraget till

drift och underhåll av statskommunala vägar och delar av

statsbidraget till Byggande av länstrafikanläggningar bör

upphöra den 1 januari 1993 och inordnas i det generella

bidragssystemet till kommunerna.

Riksdagen beslutade den 7 maj 1992 att anvisa 835,7 milj.kr.

under anslaget Bidrag till drift och underhåll av

statskommunvägar och 1037,4 milj.kr. under anslaget Byggande

av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 (prop.

1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Trafikutskottets

ställningstagande innebär att riksdagen bör ändra detta beslut

så att inga pengar anvisas under det förstnämnda anslaget medan

det sistnämnda anslaget reduceras med 112 milj.kr.

Trafikutskottet har i detta yttrande endast tagit ställning

för principen om att vissa statsbidrag inom utskottets

verksamhetsområden bör inordnas i det generella bidragssystemet

till kommunerna. Frågan hur stora dessa bidrag bör vara får

behandlas av finansutskottet.

Riksfärdtjänsten

I motion Fi53 (s) behandlas frågan om huvudmannaskapet för

riksfärdtjänsten. I motionen anges att riksfärdtjänsten bör

ses som en del i en större trafikpolitisk satsning, vars syfte

är att göra det möjligt för personer med funktionshinder att

kunna resa på samma villkor som alla andra medborgare. Det är

därför enligt motionen av stor betydelse att resurserna för

riksfärdtjänsten finns samlade hos en central myndighet för att

inte funktionshindrades resor skall vara beroende av enskilda

kommuners ekonomi. Samtidigt finns det enligt motionen fördelar

med att kommunerna, som redan i dag i stort sett beslutar om

riksfärdtjänsten, får huvudmannaskapet men med ett fortsatt

statligt bidrag. Med hänvisning härtill framhålls i motionen

vikten av att minst oförändrad standard garanteras

fortsättningsvis för riksfärdtjänsten.

Trafikutskottet konstaterar att propositionen inte innehåller

något förslag om en kommunalisering av riksfärdtjänsten eller om

förändrade regler för riksfärdtjänsten. I propositionen anförs

att frågan om det framtida ansvaret för riksfärdtjänsten bereds

inom regeringskansliet. Vidare anges att om ansvaret överförs

till kommunerna är det naturligt att medel för riksfärdtjänsten

också överförs till det nya generella kommunala

statsbidragssystemet.

Trafikutskottet bedömer, som framhållits av utskottet

tidigare i olika sammanhang, att flera viktiga fördelar kan stå

att vinna med ett kommunalt huvudmannaskap för riksfärdtjänsten

(bet. 1991/92:TU14). Trafikutskottet förutsätter att det förslag

till organisatorisk lösning som regeringen kan komma att

förelägga riksdagen i frågan, som resultat av det omnämnda

beredningsarbetet, innebär att riksfärdtjänsten även

fortsättningsvis tryggas på en godtagbar nivå. Trafikutskottet

anser med hänvisning till det anförda att finansutskottet bör

avstyrka motionen.

Stockholm den 19 maj 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta

Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove

Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth

Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson

(s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Hugo

Bergdahl (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Bostadsutskottets yttrande

1991/92:BoU7y

Bilaga 6

Förslag i kompletteringspropositionen om den kommunala

ekonomin avseende bostadsutskottets beredningsområde

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 28 april beslutat att bereda

bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1991/92:150 -- kompletteringspropositionen -- jämte motioner,

avseende förslagen om kommunal ekonomi såvitt dessa rör

bostadsutskottets beredningsområde.

Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande förslaget i

propositionen om att statsbidraget till bostadsanpassning m.m.

skall slopas den 1 januari 1993 och i stället gå upp i det

generella statsbidragssystemet till kommunerna.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:150 bilaga II:2

yrkande 5 (s. 117) att riksdagen godkänner att statsbidraget

till bostadsanpassning m.m. slopas per den 1 januari 1993.

Motionerna

Följande motionsyrkanden behandlas i yttrandet till den del de

avser frågor inom bostadsutskottets beredningsområde:

1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett nytt

generellt statsbidragssystem.

1991/92:Fi84 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen godkänner förslagen till ett nytt generellt

statsbidragssystem för kommuner i enlighet med vad som anges i

motionen ovan.

1991/92:Fi86 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om likvärdig service och trygghet för

handikappade.

1991/92:Fi92 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens proposition 1991/92:150 del II.

Utskottet

Regeringen föreslår i kompletteringspropositionens bilaga II:2

avsnitt 2.5 Bostadsanpassningsbidrag m.m. att statsbidraget till

vissa bidragsformer inriktade mot bostadsanpassning m.m. skall

upphöra den 1 januari 1993. De bidrag som berörs är

bostadsanpassningsbidraget, bidraget för att återställa

handikappanpassade bostäder samt ett bidrag till kommuner för

kostnader i samband med omhändertagande och förvaltning av vissa

lyftanordningar m.m. för handikappade. Det sistnämnda bidraget

beviljas enligt ett regeringsbeslut den 29 januari 1987.

Bostadsanpassningsbidraget utges enligt förordningen

(1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Bidrag

lämnas för sådana anpassningsåtgärder i och i anslutning till en

bostadslägenhet som behövs för att den skall vara ändamålsenlig

som bostad för den handikappade. Kommunerna sköter

bidragsgivningen och betalar ut bidragen. I vissa fall skall

dock länsbostadsnämnden pröva dessa ärenden. Staten lämnar

bidrag med 40% av kommunernas kostnader för

bostadsanpassningsbidrag.

Bidrag för att återställa handikappanpassade bostäder i

flerbostadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt kan utgå

enligt förordningen 1985:489. Staten lämnar bidrag med 50% av

den godkända kostnaden under förutsättning att kommunen lämnar

ett kommunalt bidrag med 50%. En ytterligare förutsättning är

att kostnaden överstiger 5000kr.

I propositionen framhålls bostadsanpassningens viktiga roll

inom äldre- och handikappomsorgen. Mot denna bakgrund anses det

inte vara godtagbart att bostadsanpassningen blir en helt

oreglerad verksamhet i och med att förordningen om

statskommunalt bostadsanpassningsbidrag upphör att gälla. Av

detta skäl aviseras att riksdagen kommer att föreläggas en

proposition med förslag om en särskild reglering där kommunerna

ges skyldighet att svara för bostadsanpassningen. Denna

reglering avses träda i kraft samtidigt som ett nytt generellt

statsbidrag till kommunerna införs.

Några yrkanden som direkt tar upp regeringens förslag om att

avveckla bostadsanpassningsbidragen m.m. återfinns inte i de med

anledning av propositionen väckta motionerna. Utskottet tar

emellertid i yttrandet upp fyra motionsyrkanden med vissa

principiella synpunkter på det föreslagna generella

statsbidragssystemet som också får betydelse för hur stödet till

bostadsanpassning m.m. bör utformas.

I den socialdemokratiska partimotionen Fi84 diskuteras vissa

negativa effekter som kan bli följden av införandet av ett

generellt statsbidragssystem. Motionärerna framhåller att

effekterna på bl.a. handikappområdet måste analyseras. Enligt

deras uppfattning hade det vidare varit önskvärt att de av

regeringen aviserade förslagen för att eliminera de problem som

omläggningen av bidragssystem skulle kunna leda till på

handikappområdet kunnat presenteras samtidigt som de nu aktuella

förslagen. I motionens yrkande 6 föreslås dock att riksdagen i

enlighet med vad som anförts i motionen bör godkänna förslagen

till ett nytt statsbidragssystem.

Även i motion Fi86 (s) framförs vissa farhågor för att

övergången från specialdestinerade bidrag till ett generellt

statsbidragssystem kan leda till problem för handikappade. En

befarad konsekvens kan bli att skillnaderna mellan kommunerna i

den sociala servicen ökar. Enligt motionärerna finns hos många

en sådan oro vad gäller effekterna av att statsbidraget till

bostadsanpassning tas bort. I motionen föreslås riksdagen ge

regeringen till känna vad som anförts om likvärdig service och

trygghet för handikappade.

I Vänsterpartiets partimotion Fi44 yrkande 13 samt i motion

Fi92 (v) föreslås riksdagen avslå regeringens förslag till ett

nytt generellt statsbidragssystem. I partimotionen anförs att

ett generellt statsbidrag bör ges till kommunerna sektorsvis.

Möjligheten till stimulansbidrag till kommunerna föreslås finnas

kvar. Avslagsyrkandet i motion Fi92 (v) motiveras främst med de

svåra ekonomiska omställningsproblem för vissa kommuner som

regeringsförslaget anses leda till.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen understrukit

vikten av att våra bostäder och bostadsområden i möjligaste mån

utformas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för alla.

Bidraget till bostadsanpassning har i detta sammanhang spelat

och kommer att spela en viktig roll. Det är givetvis angeläget

att villkoren för stödet till anpassning av handikappades

bostäder inte kraftigt varierar mellan olika kommuner. Hittills

har en likartad bedömning garanterats genom de regler som

tillämpas som villkor för att det statliga bidraget skall utgå.

Som även konstateras i propositionen är det inte acceptabelt att

lämna verksamheten med bostadsanpassning helt oreglerad på det

sätt som skulle bli fallet om det särskilda statsbidraget

avvecklas utan att andra åtgärder samtidigt vidtas.

Bostadsutskottet har förståelse för att en avveckling av de

specialdestinerade bidragen kan skapa oro för att stora

olikheter i kommunernas insatser för bl.a. bostadsanpassning

skall uppstå. Utskottet anser emellertid att det av regeringen

aviserade förslaget om en fortsatt reglering av verksamheten med

bostadsanpassningsbidrag till stor del borde kunna undanröja

denna oro. Som anförs i de socialdemokratiska motionerna hade

det varit till fördel om förslaget om reglering av kommunernas

skyldighet att svara för bostadsanpassningen redan förelegat. I

propositionen anförs dock att ett förslag avses föreläggas

riksdagen i sådan tid att en reglering inom detta område kan

träda i kraft samtidigt som ett nytt generellt statsbidrag

införs.

Inriktningen på regleringen bör enligt propositionen vara att

bostadsanpassningsbidrag skall utges för sådana åtgärder i och i

anslutning till en funktionshindrad persons bostad som behövs

för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för personen i

fråga. Detta är också utgångspunkten för dagens bidragsregler.

Med anledning av vad i propositionen anförts förutsätter

utskottet att den av regeringen förordade lösningen inte skall

ge ett sämre stöd till bostadsanpassning än vad som utgår i dag.

Beträffande de frågor i den nu aktuella delen av propositionen

som bostadsutskottet har att överväga kan förslaget att avveckla

statsbidraget till bostadsanpassning m.m. accepteras på de

grunder som ovan anförts. Enligt utskottets mening bör således

riksdagen godkänna yrkande 5 (s. 117) i propositionens bilaga

II:2 om att statsbidraget till bostadsanpassning m.m. slopas per

den 1 januari 1993. Utskottet förutsätter att de synpunkter om

likvärdig trygghet vad gäller bostadsanpassning m.m. som förs

fram i motionerna Fi84 (s) och Fi86 (s) kommer att kunna beaktas

i samband med att förslaget om reglering av kommunernas

skyldigheter på området utarbetas. Under alla förhållanden finns

-- vid behandlingen av detta förslag -- möjlighet för riksdagen

att om så skulle anses påkallat åter ta upp de av motionärerna

aktualiserade frågorna.

Vad rör förslagen i motionerna Fi44 (v) yrkande 13 samt Fi92

(v) om ett avslag på propositionen i nu aktuell del finns enligt

bostadsutskottets uppfattning inte skäl att tillstyrka dem.

Stockholm den 19 maj 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Erling Bager (fp),

Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf

Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin

(s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren

(m) och Lars Stjernkvist (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anser att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Utskottet börjar med "Bostadsutskottet har"

och slutar med "tillstyrka dem" bort ha följande lydelse:

En grundsten i en socialt inriktad bostadspolitik är allas

rätt till en god bostad. Denna rätt får inte förvägras vissa

grupper genom att bostäderna inte görs tillgängliga för

människor med handikapp. Det är också en självklarhet att

samhället har ett ansvar för att varje bostad individuellt kan

anpassas efter den handikappades förutsättningar.

Bostadsanpassningsbidraget har en mycket viktig uppgift att

fylla i detta sammanhang. Det kan därför inte vara rimligt att

som regeringen föreslå att detta bidrag slopas utan att

effekterna av ett sådant beslut samtidigt analyseras.

Bostadsanpassningsbidraget är bara ett av de

specialdestinerade bidrag som föreslås slopas i

kompletteringspropositionen och ersättas med ett generellt

statsbidragssystem. Som anförs i Vänsterpartiets partimotion

Fi44 får ett byte av bidragssystem inte innebära att staten

avsäger sig möjligheten att styra bidragen mellan olika

sektorer. Det måste också finnas en möjlighet att med

stimulansbidrag till kommunerna stödja speciellt angelägna

områden. Ett sådant behov kan särskilt föreligga på det sociala

området.

Behovet av att genom statliga åtgärder garantera en

grundtrygghet på det sociala området gäller inte minst

samhällets insatser för de handikappade. I motion Fi86 (s)

framhålls den oro som många handikappade i dag känner för att

omläggningen av bidragssystem kommer att medföra en social

nedrustning i vissa kommuner. Bostadsutskottet anser det vara

självklart att rätten till bostadsanpassningsåtgärder m.m. inte

får göras beroende av den enskilda kommunens ekonomiska läge

eller den för tillfället rådande politiska majoriteten. Hittills

har statsbidragen för bl.a. bostadsanpassningsåtgärder varit en

viss garanti för att sådana skillnader inte uppstår. Regeringen

aviserar visserligen en reglering av kommunernas skyldigheter

avseende bostadsanpassningsverksamheten men något förslag

föreligger ännu inte. Som anförs i Vänsterpartiets partimotion

måste ett nytt och mer genomarbetat förslag om statsbidragen

till kommunerna utformas. I ett sådant arbete är det av särskild

vikt att de nu diskuterade frågorna om de handikappades

rättigheter ingående analyseras.

Mot den redovisade bakgrunden anser bostadsutskottet att

riksdagen bör tillstyrka förslagen i Vänsterpartiets partimotion

Fi44 yrkande 13 och Fi92 (v) om att avslå propositionen i nu

aktuell del. Riksdagen bör vidare med anledning av dessa

motioner samt motion Fi86 (s) ge regeringen till känna vad som

ovan anförts om vikten av bostadsanpassningsverksamheten och

likvärdig trygghet på detta område oavsett bostadsort. Motion

Fi84 (s) yrkande 6 bör avslås.

Innehåll

Sammanfattning1

Inledning2

Propositionernas förslag3

Proposition 1003

Proposition 150 del II Kommunal ekonomi4

Motionsyrkandena7

Proposition 150 del II12

Inledning12

Allmänna utgångspunkter12

Den kommunala sektorn och samhällsekonomin13

Kommunernas och landstingens skatteinkomster14

Nytt statsbidragssystem för kommunerna14

Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem15

Förändringar för landstingen15

Målstyrning, uppföljning och utvärdering16

Proposition hösten 199216

Partimotionerna16

Socialdemokraternas partimotion Fi8416

Ny demokratis partimotion Fi4218

Vänsterpartiets partimotion Fi4418

Utskottet20

Inledning20

Den kommunala sektorn och samhällsekonomin20

Anpassning till samhällsekonomin20

Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--199524

Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och landstingens

skatteinkomster27

Kyrkliga kommuner30

Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag30

Ett nytt statsbidragssystem för kommunerna31

Principiella utgångspunkter31

Bidrag och avgifter som avvecklas fr.o.m. år 199333

Förslag till nytt generellt statsbidragssystem för

kommunerna34

Statligt utjämningsbidrag34

Inomregionala frågor36

Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen36

Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem39

Förändringar i statsbidragen för landstingen40

Målstyrning, uppföljning och utvärdering41

Bilaga II:1Försvarsdepartementets ansvarsområde43

Bidraget till kommunerna rörande totalförsvarets civila

del43

Bilaga II:2Socialdepartementets ansvarsområde43

Bidrag till barnomsorg43

Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan45

Bidrag till service och vård45

Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m.46

Bidrag till bostadsanpassning46

Bidrag till specialpedagogiska insatser för vissa

förskolebarn47

Bidrag till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

m.m.47

Driftkostnader för beredskapslagring m.m.49

Beredskapsplanläggning49

Bilaga II:3Kommunikationsdepartementets ansvarsområde50

Bidragen till drift och underhåll av statskommunvägar och

byggande av länstrafikanläggningar50

Riksfärdtjänsten51

Bilaga II:4Finansdepartementets ansvarsområde52

Skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt m.m.52

Bidrag med anledning av införandet av ett nytt

statsbidragssystem53

Kommunalt skattestopp år 199355

Anslagsfrågor56

Bilaga II:5Utbildningsdepartementets ansvarsområde56

Avveckling av statsbidrag56

Ändrad medelsanvisning för de bidrag som föreslås

avvecklade57

Övriga förslag57

Bilaga II:6Kulturdepartementets ansvarsområde58

Den regionala kulturverksamheten58

Övriga kommunalekonomiska frågor59

Kommunernas pensionsskulder59

Kommunal fastighetsskatt59

Momsfrågor60

Lån till Göteborg61

Strandstädning61

Skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun62

Hemställan62

Reservationer

1. Kommunernas anpassning till den samhällsekonomiska

utvecklingen (mom.1) (s)70

2. Riktlinjer för den kommunala ekonomin åren 1993--1995

(mom.2) (s)71

3. Ett nytt utbetalningssystem för kommunernas och

landstingens skatteinkomster (mom.3) (s)72

4. Neutralisering av förslag om slopat schablonavdrag

(mom.5) (s)73

5. Principerna för ett nytt statsbidragssystem m.m.

(mom.6--8) (s)73

6. Expertgrupp för översyn av strukturutjämningen (mom.10)

(s)75

7. Effekter för kommunerna av ett nytt statsbidragssystem

(mom.11) (s)75

8. Förändringar i statsbidragen för landstingen (mom.12)

(s)76

9. Målstyrning, uppföljning och utvärdering (mom.13,

motiveringen) (s)76

10. Avveckling av bidraget till färdtjänst, servicelinjer m.m.

(mom.20) (s)77

11. Anslaget Bidrag till allmän sjukvård m.m. (mom.23)

(s)78

12. Konsekvenser för skatteutjämningsbidrag, avräkningsskatt

m.m., till följd av ett nytt statsbidragssystem (mom.31--34)

(s)78

13. Kommunalt skattestopp år 1993 (mom.35) (s)80

14. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner

(mom.39) (s)80

Särskilt yttrande

Inomregionala frågor (mom.9) (m)81

Bilagor

1. Propositionens lagförslag82

2. Socialutskottets yttrande (1991/92:SoU6y)93

3. Kulturutskottets yttrande (1991/92:KrU7y)114

4. Utbildningsutskottets yttrande (1991/92:UbU5y)117

5. Trafikutskottets yttrande (1991/92:TU4y)124

6. Bostadsutskottets yttrande (1991/92:BoU7y)128