Bet. 1991/92:FiU4

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU04

Forskning om den offentliga sektorn

(prop. 1991/92:16)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

FiU4

Sammanfattning

I propositionen föreslås att medel till forskning om offentlig sektor ställs

till förfogande dels för två forskningscentra i Stockholm resp. Göteborg vilka

skall organisera tematiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning,

dels till ett disciplinforskningsprogram finansierat genom att

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) får medel att fördela

inom detta program. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna

organisationsformerna och ej heller mot fördelningen av de medel (7,5 milj.kr.)

som anvisades i 1991 års budgetproposition.

I propositionen och i två motioner som väckts med anledning av propositionen

förs en diskussion om vilka områden som bör prioriteras inom detta

forskningsprogram.

Utskottet är av den uppfattningen att riksdagen inte bör ge detaljerade

riktlinjer för vilka projekt eller områden som skall prioriteras inom

grundforskningen. Ställningstaganden i sådana frågor bör åvila resp.

forskningsinstitutioner och forskningsråd.

Propositionen

I proposition 1991/92:16 har regeringen--efterföredragning av

statsrådet Bengt K. Å. Johansson --föreslagit att riksdagen

1. godkänner att de medel som för budgetåren 1990/91 och 1991/92 har anvisats

för forskning om offentlig sektor under trettonde huvudtitelns

reservationsanslag Utredningar m.m. fördelas i enlighet med den fördelningsplan

som regeringen föreslår (avsnitten 3 och 4),

2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om

offentlig sektor avseende budgetåret 1992/93 som har angetts (avsnitten 3 och

4).

Motionerna

1991/92:Fi1 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av forskning om

den offentliga sektorn i Sverige.

1991/92:Fi2 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning kring gränszonen mellan offentlig, privat, informell och

frivillig verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning kring karaktären av offentlig kontroll eller påverkan av

verksamhet som bedrivs inom privat sektor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utländskt orienterad forskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om universitetens möjlighet att ompröva centrumorganisationen.

Utskottet

I forskningspropositionen (prop. 1989/90:90) föreslogs att särskilda medel

skulle anslås till forskning om offentlig sektor. I propositionen framhölls att

om den offentliga sektorns samlade FoU-verksamhet skulle bli effektiv behövdes

inte bara ett ökat utvecklingsarbete. Även grundforskningen borde, enligt

föredraganden, ges en större omfattning. Regeringen ville därför under

budgetåret 1990/91 låta utföra ett programarbete avseende forskning om den

offentliga sektorn.

Utskottet ställde sig bakom det i forskningspropositionen framförda förslaget

om att upprätta ett program för forskning om den offentliga sektorn

(1989/90:FiU28).

Vid behandlingen av 1991 års budgetproposition tillstyrkte utskottet att 7,5

milj.kr. av de anvisade medlen till anslaget Utredningar m.m. avsattes för det

nämnda forskningsprogrammet (1990/91:FiU14).

I den nu föreliggande propositionen föreslås att medel till forskning

om offentlig sektor ställs till förfogande dels för två forskningscentra i

Stockholm resp. Göteborg vilka skall organisera tematiskt koncentrerad och

mångvetenskaplig grundforskning, dels till disciplinforskningsprogram

finansierat genom att Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)

får medel att fördela inom dessa program.

Propositionens fördelningsförslag framgår av följande sammanställning.

Medelsfördelning till forskning om offentlig sektor (tkr)

Inkl. mervärdeskatt

________________________________________________________________________

Ändamål Belopp 1991/92 Belopp 1992/93

________________________________________________________________________

Forskningscentra 1 500 000 4 000 000

Stockholm (+ 2 500 000)

Forskningscentra 1 500 000 4 000 000

Göteborg (+ 2 500 000)

HSFR 4 500 000 9 500 000

(+ 5 000 000)

____________________________________

Summa 7 500 000 17 500 000

(+ 10 000 000)

________________________________________________________________________

I detta betänkande har utskottet vad gäller medlen till forskning om

offentlig sektor att ta ställning dels till organisationsformerna för

forskningsprogrammet, dels till hur redan anvisade medel (7,5 milj.kr.) i 1991

års budgetproposition skall fördelas. Vad gäller resurserna till de i den nu

aktuella propositionen angivna centra och HSFR för budgetåret 1992/93 är

avsikten att dessa skall anvisas under de under åttonde huvudtiteln uppförda

anslagen Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. samt

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen återkommer i

budgetpropositionen till anslaget avseende budgetåret 1992/93. I utskottets

betänkande 1989/90:FiU28 ställde sig utskottet positivt till det föreslagna

programmet för forskning om den offentliga sektorn.

Utskottet har ingen erinran mot organisationsformerna för forskningscentra

och principerna att fördela forskningsmedlen som föreslås i propositionen.

I propositionen anförs att satsningen på de båda centrumbildningarna bör vara

långsiktig. I motion Fi2 av Daniel Tarschys (fp) yrkande 4 föreslås att det

också borde stå universiteten fritt att, i det fall

centrumorganisationen inte är ändamålsenlig, ompröva hur

forskningsarbetet skall organiseras. Lämpligen borde en sådan prövning kunna

ske efter en period av sex år.

I den utredning som bildar utgångspunkt för förslaget i propositionen (Ny

kunskap och förnyelse. SOU 1991:36) föreslås att de föreslagna centra skall få

en varaktighet av tolv år. Utskottet delar motionärens uppfattning att

universiteten själva måste ha möjlighet att ompröva centrumorganisationen.

I propositionen framhålls också att det är universiteten själva som bestämmer

hur man vill organisera sin verksamhet. Utvärderingen av centras verksamhet

faller främst inom universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) ansvarsområde medan

utvärderingen vid HSFR berör den del av forskningsprogrammet som finansierats

av rådet. Utskottet förutsätter att detta innebär att det står universiteten

fritt, i det fall centrumorganisationen inte är ändamålsenlig, att ompröva hur

forskningsarbetet skall organiseras. Med det anförda avstyrks motion Fi2

yrkande 4.

I propositionens hemställan begär regeringen att riksdagen skall godkänna

riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om offentlig sektor.

De riktlinjer som anges i propositionen är av varierande detaljeringsgrad.

Vad gäller forskningsprogrammen för de föreslagna centra i Göteborg och

Stockholm ser föredraganden de förslag som utarbetats vid resp. universitet som

en utgångspunkt för ett principprogram.

När det gäller de s.k. disciplinforskningsprogrammen-- dvs. de medel som

skall tillföras HSFR för fördelning på olika projekt-- anges i

propositionen riktlinjer för hur viss del av dessa medel skall utnyttjas. Dessa

riktlinjer kan sammanfattas på följande sätt.

Ett disciplinforskningsprogram skall avse statskunskap.

Ett gästforskarprogram skall inrättas vid kollegiet för samhällsforskning.

I den tidigare nämnda utredningen Ny kunskap och förnyelse föreslås att

medel bör avsättas för att fullfölja den medborgarundersökning som görs i

anslutning till 1991 års val. Enligt föredraganden bör HSFR pröva

angelägenheten av detta projekt och eventuellt avsätta erforderliga resurser

från de medel som tilldelats HSFR inom ramen för disciplinprogrammet.

I motionerna Fi1 av Rune Rydén (m) samt Fi2 av Daniel Tarschys (fp)

yrkandena 1, 2 och 3 diskuteras inriktningen av forskningsprogrammen. I

motionerna understryks vikten av att forskningen uppmärksammar gränszonen

mellan offentlig, privat, informell och frivillig verksamhet samt karaktären av

offentlig kontroll eller påverkan av verksamhet som bedrivs inom privat sektor.

Det är också viktigt att studera de sociala konsekvenserna av ett system där

produktionen skiljs från finansieringen.

I motion Fi2 betonas särskilt att den svenska samhällsforskningen måste bli

mer utländskt orienterad. I dag saknas i Sverige i stor utsträckning forskning

som är inriktad på andra länders politiska, sociala och ekonomiska

förhållanden. Dessa frågor måste, menar motionären, beaktas när

forskningsprogrammen om offentlig sektor nu skall ges ett konkret innehåll.

Såväl i propositionen som i motion Fi2 anges specifika forskningsområden som

särskilt bör prioriteras. Utskottet kan i många avseenden dela de synpunkter

som framförs i motionerna Fi1 och Fi2. Men utskottet är av den uppfattningen

att riksdagen inte bör ge detaljerade riktlinjer för vilka projekt eller

områden som skall prioriteras inom grundforskningen. Ställningstaganden i

sådana frågor bör åvila resp. forskningsinstitutioner och forskningsråd.

Vad utskottet här anfört om att godkänna riktlinjer för forskning om

offentlig sektor med anledning av propositionen och motionerna Fi1 och Fi2

yrkandena 1, 2 och 3 bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medel till forskning om offentlig sektor

att riksdagen godkänner det i proposition 1991/92:16 mom. 1 framlagda

förslaget till fördelningsplan för de medel som anvisats för budgetåren 1990/91

och 1991/92,

2. beträffande universitetens möjlighet att ompröva

centrumorganisationen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi2 yrkande 4,

3. beträffande riktlinjer för forskning om offentlig sektor

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:16 mom. 2 och motionerna

1991/92:Fi1 och 1991/92:Fi2 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 5 november 1991

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt

Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m),

Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg

(s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m) och Jan

Björkman (s).