Bet. 1991/92:FiU9

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU09

Avveckling av löntagarfonderna

(prop.1991/92:36)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionens förslag

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1991/92

FiU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet att

löntagarfondstyrelserna avvecklas och att en avvecklingsstyrelse

inrättas. Förvaltningen skall inriktas på en definitiv

avveckling. Motionerna avstyrks. Utskottet föreslår i

betänkandet att avvecklingsstyrelsen utökas med två suppleanter.

I övrigt föreslås vissa förändringar i övergångsbestämmelserna

av teknisk natur.

Tre reservationer och ett särskilt yttrande har lämnats av

företrädarna för socialdemokraterna i utskottet. Från Ny

Demokrati har ett särskilt yttrande avgivits. En meningsyttring

i detta ärende har avlämnats av vänsterpartiet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1991/92:36 om avveckling av

löntagarfonderna,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1991/92:Fi4 av Lars Werner m.fl. (v),

1991/92:Fi5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och

1991/92:Fi6 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd).

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att

avge yttrande i ärendet. Yttrandet (1991/92:NU1y) återfinns i

bilaga 2 till betänkandet.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Handikappförbundens

centralkommitté, Synskadades riksförbund och enskilda personer.

Propositionens förslag

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:36 -- efter

föredragning av statsrådet Bo Lundgren -- att riksdagen antar de

i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

allmänna pensionsfonden,

2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618).

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till

betänkandet.

Motionsyrkandena

1991/92:Fi4 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition

1991/92:36 om avveckling av löntagarfonderna,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om

löntagarfondernas integrering med AP-fonderna utarbetas i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen -- vid avslag på yrkandena 1 och 2 -- som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

användning av löntagarfondernas tillgångar för satsningar i

infrastruktur m.m.

1991/92:Fi5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen beslutar att 3 § lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna pensionsfonden skall ges följande

ändrade lydelse:

De medel som har tillförts allmänna pensionsfonden får

användas bara för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader

och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension. Om

inte andra medel står till förfogande, skall

riksförsäkringsverket från fondstyrelserna få medel för dessa

ändamål. De medel som behövs för ett kalenderår skall

tillskjutas av varje fondstyrelse i förhållande till de avgifter

som under det närmast föregående året har överförts till dess

förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala

kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess

förvaltning.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar i AP-fondens organisation och

placeringsregler.

1991/92:Fi6 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag

om att ombilda löntagarfondernas medel, helt eller delvis, till

en privat investeringsbank för att möjliggöra en kraftfull

satsning på miljöfrämjande åtgärder och samtidigt understödja

nya, små och medelstora företags riskkapitalförsörjning.

Utskottet

Allmänna utgångspunkter

Inför inrättandet av löntagarfonderna anfördes att de skulle

underlätta den solidariska lönepolitiken, dämpa

löneökningstakten, bidra till en jämnare förmögenhetsfördelning,

öka utbudet av riskkapital, öka sparandet i ekonomin och stärka

pensionssystemet. I propositionen görs en systematisk genomgång

av dessa motiv, och föredragande statsrådet konstaterar att de

uppställda målen inte har uppnåtts. I flera avseenden har

samhällsekonomin tvärtom skadats, anförs det. Endast i ett

avseende har fonderna haft avsedd effekt, nämligen att inom den

ram som fondernas storlek har medgett flytta makt och inflytande

över företag till staten och till de fackliga organisationerna.

Inrättandet av löntagarfonderna innebar en socialisering av

vissa delar av näringslivet, anförs det vidare i propositionen.

Det har inneburit en försämrad effektivitet i ekonomin. Statligt

ägande, och hot om ett ökat sådant, skapar en osäker

investeringsmiljö, vilket hämmar initiativkraft och tillväxt.

De skäl som anförts för löntagarfondernas införande saknar

således enligt föredragande statsrådet bärkraft. Dessutom talar

starka skäl emot löntagarfonderna som institution. Näringslivets

behov av riskvilligt kapital kommer att vara stort under

1990-talet. För att tillgodose detta behov behövs ett ökat

enskilt sparande och en ökad tilltro till svensk ekonomi. Dessa

krav är oförenliga med bibehållandet av löntagarfonderna, som

därför bör avvecklas.

Avvecklingen bör göras på ett sådant sätt att den blir

definitiv. Det bör inte finnas någon möjlighet att kunna föra

tillbaka de medel som i dag förvaltas av löntagarfondstyrelserna

till fonder med samma eller liknande syften. Den osäkerhet om

fondernas framtid som annars skulle uppkomma skulle motverka de

positiva effekter som uppnås genom ett avskaffande av fonderna.

I ett första steg bör löntagarfondstyrelserna avvecklas. Detta

bör ske skyndsamt. I ett andra steg bör de tillgångar som

förvaltas av löntagarfondstyrelserna utskiftas.

I motionerna Fi4 (v) och Fi5 (s) yrkas avslag på

propositionen. Framför allt vänder man sig mot att fonderna

skall skiftas ut. Motionärerna anser att de påfrestningar som

pensionssystemet kommer att utsättas för i stället talar för att

AP-fonderna bör stärkas och utvecklas genom att dessa fonder

ombildas och ges friare placeringsmöjligheter. I motion Fi4 (v)

konstateras att löntagarfonderna varit krångliga, utslätade

konstruktioner som inte kunnat väcka entusiasm hos någon. De har

varit en belastning för arbetarrörelsen och har aldrig blivit

någon accepterad del av det svenska ekonomiska livet. Det finns

mot denna bakgrund ingen anledning att slå vakt om fonderna i

dess nuvarande form, anförs det.

Även i motion Fi6 (nyd) konstateras att det var felaktigt att

inrätta löntagarfonderna. Fonderna bör därför avvecklas

skyndsamt.

Näringsutskottet anser i sitt yttrande (1991/92:NU1y) till

finansutskottet (bilaga 2) att löntagarfonderna har skadat

tilltron inom näringslivet till Sverige som industriland. Som en

följd härav har tillväxten i den svenska ekonomin drabbats.

Näringsutskottet instämmer sålunda i den kritik som riktas mot

tankegångarna bakom löntagarfondsystemets tillskapande och mot

systemets funktion i praktiken. Det är värdefullt, anför

näringsutskottet vidare, att den nya regeringen nu, och i andra

sammanhang, ingriper för att till väsentlig del avveckla statens

ägarengagemang i näringslivet. Därigenom upphävs och förebyggs

intressekonflikter som är ofrånkomliga när staten vid sidan av

sin uppgift att fastställa regler för näringslivet i dess helhet

ikläder sig rollen som företagsägare.

Finansutskottet kan således konstatera att det råder enighet

om att löntagarfonderna i nuvarande form bör avskaffas.

Fondstyrelserna bör därför avvecklas. Däremot förefaller

uppfattningarna gå vitt isär när det gäller hur detta skall gå

till och hur tillgångarna bör användas. Utskottet återkommer

till detta.

Det är också finansutskottets uppfattning att

löntagarfonderna, förutom att de avsedda effekterna inte

uppnåtts, haft en rad negativa effekter på den svenska

samhällsekonomin. Näringslivet har genom uppbyggnaden av

löntagarfonderna undandragits riskvilligt kapital. Därtill

kommer att det statliga ägarengagemanget ökat, vilket har skapat

ökad osäkerhet om förutsättningarna för det enskilda

företagandet. Det har hämmat viljan att investera i

produktionsresurser i landet.

Statens roll bör vara att främja det enskilda företagandet

genom att skapa stabila och väl fungerande spelregler. Som

näringsutskottet framhåller uppkommer det en intressekonflikt om

staten samtidigt uppträder som företagare och som utformare av

de regler som gäller för näringslivets verksamhet. De bästa

förutsättningarna för en väl fungerande ekonomi skapas genom ett

enskilt ägt och decentraliserat näringsliv.

Utskottet anser således att löntagarfonderna bör avskaffas. I

likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att

avvecklingen bör göras på ett sådant sätt att den blir

definitiv. Det får inte finnas någon möjlighet att återskapa

fonderna för samma eller liknande syften. Själva osäkerheten

härom skulle ha negativa effekter på investeringsviljan i

landet. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi4 (v) yrkande 1

och Fi5 (s) yrkande 1 om avslag på propositionen.

Användningen av fondernas tillgångar

I propositionen framhålls att en god tillväxt är det bästa

medlet för att på lång sikt trygga pensionerna. Tillväxten

stimuleras av att näringslivet ges goda betingelser. För detta

krävs bl.a. att behovet av riskvilligt kapital kan tillgodoses.

Detta kräver i sin tur att det enskilda sparandet ökar.

Föredragande statsrådets slutsats är därför att

löntagarfondernas tillgångar bör användas så att enskilt ägande

och sparande stimuleras, samt att möjligheterna att varaktigt

uppnå en högre ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin stärks.

De medel som inte tas i anspråk för sparstimulerande åtgärder

bör användas för att via fristående fonder främja forskning och

utbildning vid främst universitet och högskolor på områden som

bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a. till miljöstrategisk och

medicinsk forskning. Föredraganden framlägger inte några förslag

som kräver riksdagens godkännande utan anmäler att frågan om

till vilket ändamål löntagarfondernas samlade tillgångar

slutgiltigt skall skiftas bör bli föremål för fortsatt

beredning.

I motion Fi5 (s) framhålls att löntagarfonderna är en

integrerad del i allmänna pensionsfonden och därmed i

ATP-systemet. Fondernas tillgångar tillhör pensionärerna och bör

därför inte användas för andra ändamål än för pensioner.

Motionärerna föreslår t.o.m. att ett förtydligande härom görs i

allmänna pensionsfondens reglemente. Pensionssystemet kommer att

utsättas för stora påfrestningar och behöver därför stärkas på

olika sätt som utvecklas närmare i motionen.

Även i motion Fi4 (v) framhålls löntagarfondernas

anknytning till pensionssystemet. Eftersom löntagarna avstått

löneutrymme för uppbyggnad av fonderna, bör fonderna användas

för att stärka pensionssystemet. De kan därigenom komma

löntagarna till godo i form av pensioner. Liksom i den

socialdemokratiska motionen förordas att löntagarfonderna

integreras fullt ut med AP-fonderna och att dessa ges vidgade

placeringsmöjligheter som medger placering i aktier. Tanken att

dela ut delar av fondernas tillgångar i form av sparpremier

avvisas.

I motion Fi6 (nyd) föreslås att löntagarfonderna ombildas

till en privat investeringsbank för att möjliggöra en kraftfull

satsning på miljöfrämjande åtgärder. Det behövs omfattande

insatser för att förbättra miljön, inte minst i Östersjön.

Vidare bör miljöteknisk utveckling underlättas. Medlen bör också

kunna användas för riskkapitalförsörjning i små och medelstora

företag. Fondförmögenheten bör emellertid kvarstå och får inte

utskiftas. Utskiftningsförbudet bör anges i lag. Motionärerna

avvisar av rättviseskäl tanken på en utskiftning av medel i form

av sparpremier. Även övriga utskiftningsändamål som anges i

propositionen ifrågasätts av motionärerna.

Utskottet vill först slå fast, främst med anledning av förslag

som framförts i den allmänna debatten och i skrivelser till

utskottet, att syftet med avvecklingen inte är att sälja

fondernas tillgångar för att få inkomster som kan användas för

konsumtions- eller investeringsändamål. En försäljning av

fondernas tillgångar skapar i sig inga ökade samhällsekonomiska

resurser. En omfördelning av ägandet och inflytandet i

näringslivet till enskilda intressen kan åstadkommas på annat

sätt än genom att tillgångarna säljs ut. Det är utskottets

uppfattning att för att undvika allvarliga störningar främst på

aktiemarknaden bör större utförsäljningar av

löntagarfondstyrelsernas tillgångar undvikas. Däremot bör för

att uppnå en effektiv förvaltning vissa omdisponeringar av

tillgångarna vara möjliga att genomföra.

Det förslag till ändring i 3 § i lagen med reglemente för

allmänna pensionsfonden som framläggs i motion Fi5 (s) syftar,

som motionärerna understryker, inte till någon ändring i sak

utan till ett förtydligande av lagtexten om att medel som

tillförts fonden endast får användas för pensioner.

Näringsutskottet menar att även utifrån den principiella

utgångspunkt som anges i motionen ter sig ändringsförslaget

mindre lämpligt. Hur reglementet bör vara utformat i detta

hänseende bör bli föremål för en samlad bedömning när faktiska

ändringar i medelsanvändningen är aktuella. Några åtgärder som

skulle strida mot den princip som motionärerna vill ange genom

en delvis ny formulering kan, såsom de själva konstaterar, inte

vidtas med stöd av lagen i dess nu gällande lydelse.

Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att den

tilltänkta utskiftningen av tillgångarna i propositionen

behandlas i ett särskilt avsnitt i propositionen. Innehållet i

detta betecknas som "förslag" från föredragande statsrådets

sida. Det omfattas emellertid formellt inte av dennes hemställan

till regeringen och sålunda inte heller av regeringens förslag

till riksdagen. För näringsutskottet ter det sig emellertid

naturligt att riksdagen nu tar ställning till de riktlinjer för

en utskiftning av de berörda fondmedlen som kommer till uttryck

i propositionen. Näringsutskottet tar därvid upp förslaget om

att en del av fondförmögenheten skall utskiftas i form av

sparpremier till sparare i allemansfonder. Näringsutskottet

konstaterar att regeringens intentioner härvidlag möter motstånd

i alla de tre motioner som väckts i ärendet. De motiv som anförs

i motionerna leder näringsutskottet till slutsatsen att

riksdagen bör uppmana regeringen att inte gå vidare med

uppslaget att från löntagarfondstyrelserna överförda medel

skulle användas för sparpremier.

Utskottet konstaterar att regeringen inte i propositionen

begärt något ställningstagande till hur löntagarfondstyrelsernas

samlade tillgångar skall användas. I propositionen liksom i

motionerna anges emellertid flera alternativ till hur medlen

skall användas. Utskottet anser emellertid inte att det finns

anledning för riksdagen att nu ta ställning till dessa olika

alternativ. Utskottet anser i likhet med regeringen att denna

fråga bör bli föremål för ytterligare beredning. Regeringen bör

därefter återkomma till riksdagen med förslag till hur fonderna

skall användas. Med det anförda avstyrks motionerna Fi4 (v)

yrkande 3, Fi5 (s) yrkande 2 och Fi6 (nyd) i denna del.

Organisationen av fonderna

I propositionen föreslås att första--femte

löntagarfondstyrelserna avvecklas vid utgången av år 1991.

Förvaltningen av de tillgångar och skulder som

löntagarfondstyrelserna då förvaltar skall överföras till en

förvaltning som är inriktad på en definitiv avveckling. För

detta ändamål bör en avvecklingsstyrelse inrättas. Den skall

bestå av fem ledamöter vilka utses av regeringen. Förvaltade

tillgångar får placeras enligt de bestämmelser som hittills

gällt för löntagarfondstyrelserna. Förvaltningen skall inriktas

mot en total utskiftning, vilket innebär att strävan bör vara

att medlen placeras på ett sådant sätt att större

utförsäljningar kan undvikas när tillgångarna överförs till sina

slutliga mottagare.

I motion Fi5 (s) påpekas att de placeringsregler som i dag

gäller för AP-fonderna är otidsenliga och utformade för en

reglerad kreditmarknad där AP-fonden hade en dominerande

ställning. Nu är AP-fonden en bland många aktörer på en

avreglerad kreditmarknad som är på väg att integreras i en

internationaliserad finansmarknad. För att uppnå en så god

förräntning som möjligt på de pensionsmedel fonderna förvaltar

föreslås att de nuvarande tio fonderna av olika karaktär

ombildas till fem nya fonder, helt fristående från varandra, med

stor frihet, som t.ex. försäkringsbolagen, att själva bestämma

sin placeringspolitik. Därigenom skulle också själva

pensionssystemet stärkas. Att skifta ut löntagarfondernas

tillgångar vore ett steg i fel riktning som skulle försvaga

pensionssystemet.

I motion Fi4 (v) förordas också att löntagarfonderna läggs

ihop med AP-fonderna och att dessa nya fonder ges vidgade

placeringsmöjligheter. AP-fonden har ålagts begränsningar, t.ex.

i rätten att göra placeringar i aktier, som inte gäller för

försäkringsbolagen, anförs det. Dessa begränsningar har minskat

möjligheterna att nå en hög avkastning på fondmedlen.

I motion Fi6 (nyd) föreslås att de statliga

löntagarfonderna skall ombildas till ett bankaktiebolag som

skall ägas av dem som levererat medlen. Aktierna bör fördelas

proportionellt mot inlevererade medel och börsnoteras.

Aktiekapitalet bör utgöra ca 10% av det totala kapitalet i

fonderna. Fondförmögenheten skall kvarstå och får inte

utskiftas. Motionärerna kan också tänka sig att, i stället för

ett bankaktiebolag ägt av dem som inlevererat medlen,

allmänheten blir delägare i bolaget. Frågan bör utredas och

förslag föreläggas riksdagen under första halvåret 1992.

Finansutskottet vill med anledning av att det i motionerna Fi4

(v) och Fi5 (s) föreslås att fonderna bör ges större

placeringsmöjligheter motsvarande dem som gäller för

livförsäkringsbolag anföra följande. Livförsäkringsbolagens

tillgångar till den del de motsvarar det försäkringsmässigt

bundna kapitalet, vilket är huvuddelen, får inte till någon del

placeras i aktier. De är i stället i huvudsak placerade i stats-

och bostadsobligationer. Den del av försäkringsbolagens

tillgångar som inte direkt motsvaras av försäkringsmässiga

åtaganden, den fria delen, är vanligtvis placerad i fastigheter

och i aktier. Denna del utgör emellertid en mindre del, ca

40%, av försäkringsbolagens tillgångar. I ATP-systemet, där

pensionens storlek bestäms av inkomstförhållandena under den

yrkesverksamma tiden och inte av pensionskapitalets avkastning,

finns egentligen inget annat än försäkringstekniska åtaganden.

Som utskottet anfört bör löntagarfonderna avvecklas på ett

sätt som gör att avvecklingen blir definitiv. Att bibehålla

eller t.o.m. utöka fonderna skulle direkt motverka

ansträngningarna att främja en varaktig ekonomisk tillväxt. Den

kritik som kan riktas mot löntagarfondstyrelsernas verksamhet

och effekterna därav på samhällsekonomin kan också riktas mot

det förslag till ombildning av AP-fonderna som framläggs i

motionerna Fi4 (v) och Fi5 (s). Den statliga inblandningen i

näringslivet skulle bestå, vilket skulle skapa osäkerhet om

förutsättningarna för enskilt ägande och företagande. Det skulle

hämma investeringsviljan och expansionskraften i den svenska

ekonomin. Tilltron till möjligheterna att vända den nuvarande

negativa utvecklingen för den svenska ekonomin skulle försvagas.

Möjligheterna att öka tillväxten i den svenska ekonomin är

också avgörande för pensionssystemets förmåga att uppfylla de

krav som nu aktiva generationer har på framtida pensioner.

Utskottet ser således avvecklingen av löntagarfondstyrelserna

som en förutsättning för att kunna stärka den svenska ekonomin

och därmed också pensionssystemet. Utskottet avstyrker med det

anförda motionerna Fi4 (v) yrkande 2 och Fi5 (s) yrkande 3.

Utskottet delar uppfattningen i motion Fi6 (nyd) att det finns

starka skäl att förstärka satsningarna på att förbättra miljön i

Östersjön liksom att främja den tekniska utvecklingen på

miljöområdet. Likaså är det angeläget att underlätta de små och

medelstora företagens riskkapitalförsörjning. Åtgärder på dessa

områden står emellertid inte i strid med ansträngningarna att

avveckla löntagarfonderna. De underlättas tvärtom av att den

ekonomiska tillväxten åter kommer i gång. Frågan om i vilka

former fondernas samlade tillgångar skall administreras på

längre sikt avser regeringen att återkomma till. Avgörande

härför är för vilka ändamål tillgångarna skall användas. Detta

kommer riksdagen att ta ställning till senare. Utskottet är mot

denna bakgrund inte berett att nu tillstyrka förslaget i motion

Fi6 (nyd) om att inrätta ett bankaktiebolag. Utskottet avstyrker

därmed motion Fi6 (nyd) i denna del.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp ytterligare två

frågor. Avvecklingsstyrelsen, bestående av fem ledamöter, kommer

att omedelbart sätta i gång arbetet att avveckla

fondstyrelserna. Arbetet kan förutsättas bli mycket intensivt

inledningsvis. Det skulle därför sannolikt underlätta styrelsens

arbete om regeringen också utsåg två suppleanter. Utskottet

förordar att en ändring görs i övergångsbestämmelserna till

lagen om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna

pensionsfonden med innebörden att regeringen förutom att utse

fem ledamöter i avvecklingsstyrelsen även utser två suppleanter.

Näringsutskottet gör i sitt yttrande ett påpekande av rent

formell natur. Om, såsom föreslås i propositionen, två punkter i

övergångsbestämmelserna utgår, är det onödigt att detta

föranleder omnumrering av de övriga punkterna. Enligt förslaget

upphävs vissa paragrafer i lagen, varvid ifrågavarande

paragrafnummer lämnas utan innehåll. Motsvarande teknik bör

tillämpas i fråga om övergångsbestämmelserna.

Finansutskottet instämmer i näringsutskottets påpekande och

föreslår att motsvarande ändringar görs i ingressen och i

övergångsbestämmelserna.

Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation

Bestämmelserna i aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen

resp. bankaktiebolagslagen om överlåtelse av rösträtt åt

fackliga organisationer infördes i samband med

löntagarfondstyrelsernas tillkomst. Denna bestämmelse föreslås

nu upphöra att gälla i och med att löntagarfondstyrelserna

avvecklas. Innebörden härav är att denna bestämmelse inte kommer

att kunna tillämpas av vare sig fjärde och femte AP-fonden eller

avvecklingsstyrelsen.

I motionerna Fi4 (v) och Fi5 (s) föreslås att

möjligheterna att delegera rösträtten för en del av aktierna i

löntagarfonderna till de lokala fackliga organisationerna

bibehålls i det system med pensionsfonder som föreslås i de båda

motionerna.

Innebörden av utskottets ovan redovisade ställningstagande

till löntagarfondstyrelsernas avveckling är att även

möjligheterna att överlåta rösträtt till lokal facklig

organisation bör upphöra. Utskottet tillstyrker således

propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi4 (v)

yrkande 1 och Fi5 (s) yrkande 1 i berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5 yrkande 1 i

denna del,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande användningen av fondernas tillgångar

att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Fi4 yrkande 3, 1991/92:Fi5 yrkande 2 och 1991/92:Fi6 i

denna del,

men. (v) - delvis

3. beträffande organisationen av fonderna

att riksdagen med avslag på

motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 2, 1991/92:Fi5 yrkande 3 och

1991/92:Fi6 i denna del antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna

pensionsfonden med den ändringen

dels att ingressen erhåller

följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i

fråga om lagen (1983:1092)

med reglemente för

allmänna pensionsfonden

dels att 27, 31, 36, 38 och 41

§§ samt punkterna 3 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall

upphöra att gälla,

dels att i 12 och 21 §§ ordet

"bankinspektionen" skall bytas ut mot "finansinspektionen",

Regeringens förslag Utskottets förslag

dels att nuvarande punkterna

4, 5, 6, 8, 9 och 10 i

övergångsbestämmelserna

till lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna

pensionsfonden skall betecknas

3, 4, 5, 6, 7 resp. 8,

dels att 1, 2, 28, 29, 32, 33, dels att 1, 2, 28, 29, 32, 33,

37, 40, 42 och 43§§ samt 37, 40, 42 och 43§§

den nya punkten 5 i skall ha följande lydelse,

övergångsbestämmelserna

till lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna

pensionsfonden skall ha

följande lydelse,

dels att huvudrubriken närmast

före 26§ skall lyda "III Fjärde och femte fondstyrelserna",

dels att närmast före 44§

skall införas en ny rubrik som skall lyda "IV

Anmälningsskyldighet".

dels att förslaget såvitt avser ändringen i punkt 6

övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1092) med reglemente

för allmänna pensionsfonden avslås,

dels att punkt 2 övergångsbestämmelserna erhåller följande

som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2. De tillgångar och

skulder som första--femte

löntagarfondstyrelserna

förvaltar skall från och

med den 1 januari 1992

förvaltas av en

avvecklingsstyrelse.

Avvecklingsstyrelsen skall

bestå av fem ledamöter

vilka förordnas av

regeringen. Av ledamöterna

förordnas en till

ordförande och en till vice

ordförande.

2. De tillgångar och

skulder som första--femte

löntagarfondstyrelserna

förvaltar skall från och

med den 1 januari 1992

förvaltas av en

avvecklingsstyrelse.

Avvecklingsstyrelsen skall

bestå av fem ledamöter.

För ledamöterna skall

finnas två suppleanter.

Regeringen förordnar

ledamöter och suppleanter.

Av ledamöterna förordnas

en till ordförande och en

till vice ordförande.

Riksförsäkringsverket skall under

år 1992 till avvecklingsstyrelsen överföra de kvarstående medel

som löntagarfondstyrelserna enligt den upphävda 27§ lagen

(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden haft rätt

att rekvirera hos verket.

Föreskrifterna i 4§ fjärde

stycket, 5§ första och andra styckena, 7--10§§, 12a§,

14§, 15§, 15a§ första stycket, 16§ första--tredje

styckena, 22--25§§, 29§, 39 och 44§§ lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna pensionsfonden gäller också i fråga om

avvecklingsstyrelsen.

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande överlåtande av rösträtt till lokal facklig

organisation

att riksdagen med avslag på

motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5

yrkande 1 i denna del antar regeringens förslag till lag om

ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713) och lag om ändring i

bankaktiebolagslagen (1987:618).

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

Stockholm den 5 december 1991

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Allan

Larsson (s), Lars Leijonborg (fp), Roland Sundgren (s), Per Olof

Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan

Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia

Karlsson (s) och Karin Starrin (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Finansutskottet kan" och slutar med "på propositionen" bort

ha följande lydelse:

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.

Löntagarfonderna tillskapades för att bl.a. förstärka

pensionssystemet och de utgör numera en integrerad del av

AP-fonderna. Det råder vidare bred enighet om att ATP-systemet

behöver förstärkas. Det är mot denna bakgrund mycket svårt att

förstå varför fonderna skall avvecklas och utskiftas ur

pensionssystemet som föreslås i propositionen. Att dessutom

överväga att dela ut medlen förfaller t.o.m. ansvarslöst.

Löntagarna har avstått löneutrymme för att stärka

pensionssystemet och på sikt erhålla högre pensioner. Enligt

regeringens förslag skall dessa medel nu delas ut till personer

som visar att de har råd att spara på egen hand. Det kan enligt

utskottets mening inte försvaras. Utskottet anser att

propositionen bör avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till

motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5

yrkande 1 i denna del avslår proposition 1991/92:36,

2. Organisationen av fonderna (mom. 3)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Finansutskottet vill" och på s. 8 slutar med "i

övergångsbestämmelserna" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Fi4 (v) och Fi5 (s) bör ATP-systemet

reformeras. Dels behöver själva pensionssystemet reformeras,

dels behöver förvaltningen av pensionsfonden effektiviseras.

Regeringen aviserar i den ekonomisk-politiska propositionen att

man avser att tillsätta en parlamentarisk beredning för att se

över pensionssystemet. Arbetet anges vara inriktat på att stärka

ATP-systemet. Mot denna bakgrund förefaller det för utskottet

mindre välbetänkt att samtidigt ange att avsikten är att dra

bort ca 22 miljarder kronor från ATP-systemet.

I motion Fi5 (s) hänvisas, som framgått tidigare, vad gäller

förvaltningen av pensionsfonden till det förslag som

presenterades våren 1991. De tio fonderna skall enligt detta

ersättas med fem nya fonder med stor frihet att själva bestämma

sin placeringspolitik. Med denna modell skulle avkastningen

kunna förbättras väsentligt.

Utskottet anser att detta förslag bör övervägas. Det skulle

innebära en effektivisering som skulle stärka pensionssystemet

och på så sätt minska behovet av avgiftshöjningar. Det skulle

också bidra till att skapa en effektivare kapitalmarknad och

därmed förbättra ekonomins funktionssätt. För att åstadkomma en

sådan effektivare förvaltning av fonderna behövs inte någon

avvecklingsstyrelse. Förslaget härom bör avvisas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande organisationen av fonderna

att riksdagen med bifall till

motion 1991/92:Fi5 yrkande 3 och med anledning av motion

1991/92:Fi4 yrkande 2 samt med avslag på regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för

allmänna pensionsfonden samt på motion 1991/92:Fi6 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

förändringar i AP-fondens organisation och placeringsregler,

3. Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation

(mom. 4)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Innebörden av" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad som framförs i den

avvikande meningen till näringsutskottets yttrande (NU1y) att

det är anmärkningsvärt att regeringen, när den nu vill avveckla

löntagarfondstyrelserna och därmed möjligheten för dessa att

delegera rösträtt för aktier till fackliga organisationer,

samtidigt vill slopa motsvarande möjlighet för fjärde och femte

fondstyrelserna. Vid löntagarfondstyrelsernas tillkomst hade

fjärde fondstyrelsen redan sådan möjlighet och utnyttjade den

också i betydande utsträckning (se prop. 1983/84:50 s. 149).

Detta skedde i enlighet med ett enhälligt uttalande av

näringsutskottet (NU 1973:58 s. 26) att denna fondstyrelse som

regel borde delegera rösträtten för sina aktier i olika företag

på ifrågavarande sätt. I näringsutskottets avvikande mening till

det nu aktuella yttrandet påtalas att det i propositionen inte

ens antyds att den föreslagna ändringen i aktiebolagslagen får

den effekt som näringsutskottet här har berört.

Finansutskottet anser att i det nya system med fem

pensionsfonder som utskottet förordar bör möjligheterna att

delegera rösträtten för en del av aktierna till de lokala

fackliga organisationerna bibehållas. Utskottet avstyrker därför

propositionens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande överlåtande av rösträtten till lokal facklig

organisation

att riksdagen med bifall till

motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5

yrkande 1 i denna del avslår regeringens förslag till lag om

ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713) och lag om ändring i

bankaktiebolagslagen (1987:618).

Särskilda yttranden

1. Användningen av fondernas tillgångar (mom. 2)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anför:

Regeringen har i detta sammanhang inte lagt fram något förslag

om hur fonderna bör användas i framtiden. Förslag härom kan

väntas till våren. Vi anser att löntagarfondernas samlade

tillgångar är en del av pensionssystemet. Medlen skall därför

inte kunna användas till annat än pensioner. Vi kommer att hävda

detta när förslag om hur fonderna skall användas kommer att

föreläggas riksdagen. I avvaktan härpå har vi avstått från att

reservera oss mot utskottets beslut att i detta sammanhang,

eftersom regeringens förslag ännu inte föreligger, ta ställning

till fondernas framtida användning.

2. Användningen av fondernas tillgångar (mom. 2)

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Det är bra att löntagarfonderna avvecklas och att det sker

skyndsamt. Regeringen avstår i propositionen från att direkt

föreslå hur fondernas tillgångar skall användas. Jag anser att

fondernas medel skall ombildas till en privat investeringsbank

för att kunna användas för miljöfrämjande åtgärder och

understödja nya, små och medelstora företags

riskkapitalförsörjning. Ägare i banken bör bli de som levererat

in medlen. Aktierna bör fördelas efter det inbetalade beloppets

storlek. Aktiekapitalet bör uppgå till ca tio procent av det

totala kapitalet. Fondförmögenheten skall således inte säljas

utan omfördelas helt eller delvis till ett bankaktiebolag. I

fonderna finns likvida tillgångar som kan utgöra grundkapital

för en utlåning till små och medelstora företag.

Det har under beredningen i utskottet framgått att man inte nu

är beredd att ta ställning till hur tillgångarna skall användas.

Jag har därför avstått från att framföra detta alternativ som en

reservation i betänkandet. Det finns all anledning att återkomma

när det blir aktuellt att diskutera hur fondernas medel skall

användas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

Jag instämmer i de reservationer som fogats till betänkandet

av de socialdemokratiska företrädarna i utskottet.

I propositionen finns ingen hemställan om hur fondmedlen bör

användas i framtiden. Ett förslag om detta har aviserats till

våren.

Eftersom löntagarna avstått löneutrymme för uppbyggnad av

fonderna vill jag dock redan nu understryka att fonderna

självklart måste användas för att stärka pensionssystemet.

Blir beslutet ändå att löntagarfondernas tillgångar skall

utskiftas anser jag att tillgångarna bör användas för satsningar

i infrastruktur och för utveckling av ny produktion.

Mot bakgrund av det anförda anser jag

dels att utskottets hemställan under mom. 1, 3 och 4 bort

vara likalydande med de i reservationerna 1--3 (s),

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande användningen av fondernas tillgångar

att riksdagen med anledning av

motion 1991/92:Fi5 yrkande 2 samt med avslag på motion

1991/92:Fi6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1991/92:Fi4 yrkande 3 förordats om användningen av

löntagarfondernas tillgångar,

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande

1991/92:NU1y

Bilaga 2

Avveckling av löntagarfonderna

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1991/92:36 om avveckling av

löntagarfonderna och de motioner, 1991/92:Fi4--6, som har väckts

med anledning av denna proposition.

Verkställande direktör Lennart Låftman, fjärde

löntagarfondstyrelsen (Mellansvenska löntagarfonden), har inför

näringsutskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Inledning

Systemet med löntagarfondstyrelser för förvaltning av vissa

medel som ingår i allmänna pensionsfonden infördes år 1984.

Förvaltningen avser nytillkommande fondmedel som till stor del

har inbragts genom en särskild vinstdelningsskatt. Sedan uttaget

av sådan skatt liksom rätten för de fem löntagarfondstyrelserna

att få ytterligare medel överförda för förvaltning numera har

upphört har frågan om löntagarfondstyrelsernas fortbestånd,

vilken under de gångna åren har varit starkt kontroversiell,

inte fullt samma räckvidd som tidigare. Vad den nu gäller är om

löntagarfondstyrelserna med de speciella regler som har

fastställts för deras verksamhet är ett lämpligt instrument för

förvaltning av en del av allmänna pensionsfondens medel. Av

propositionen och motionerna framgår att inget av

riksdagspartierna nu förespråkar att löntagarfondstyrelserna

skall bestå. Delade meningar råder däremot om hur det

fortsättningsvis skall förfaras med löntagarfondstyrelsernas

tillgångar och om hur allmänna pensionsfonden i dess helhet bör

förvaltas.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:36 lagändringar som

i korthet innebär följande. De fem löntagarfondstyrelserna

avvecklas vid utgången av år 1991, dvs. praktiskt taget

omgående. Förvaltningen av deras tillgångar och skulder överförs

därvid till en avvecklingsstyrelse. Denna skall bestå av fem

ledamöter som utses av regeringen. De förvaltade tillgångarna

placeras enligt de bestämmelser som nu gäller för

löntagarfondstyrelserna. Placeringarna skall emellertid göras

"med inriktning på en framtida utskiftning" av fondmedlen.

Lokala fackliga organisationer har nu viss möjlighet att få

rösta för aktier som innehas av en löntagarfondstyrelse. Detta

skall inte ha någon motsvarighet i fråga om aktier som

avvecklingsstyrelsen övertar. Den ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385) som föreslås medför att bestämmelsen om möjlighet

för fjärde och femte fondstyrelserna att överlåta rösträtt till

fackliga organisationer slopas.

Den tilltänkta utskiftningen av tillgångarna behandlas något

närmare i ett särskilt avsnitt i propositionen. Innehållet i

detta betecknas som "förslag" från föredragande statsrådets

sida. Det omfattas emellertid formellt inte av dennes hemställan

till regeringen och sålunda inte heller av regeringens förslag

till riksdagen.

Enligt regeringen skall frågan om hur löntagarfondstyrelsernas

samlade tillgångar slutligt skall användas bli föremål för

fortsatt beredning. En delfråga skall tas upp separat med sikte

på ett riksdagsbeslut våren 1992; den gäller förutsättningarna

för en överföring av "fondförmögenheten" -- eller snarare en del

av denna -- i form av sparpremier till sparare på

allemansfondskonton inom allemanssparandet. De medel som inte

tas i anspråk för sparstimulerande åtgärder bör, heter det,

användas för andra åtgärder som stimulerar tillväxten i den

svenska ekonomin. Medel borde sålunda avsättas för att främja

forskning och utbildning vid främst universitet och högskolor på

områden som bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a.

miljöstrategisk och medicinsk forskning. Som ett mål anges att

tillgångarna skall ha slutligt utskiftats senast den 1 juli

1994.

I propositionen redovisas inledningsvis de grundläggande motiv

som åberopades när förslaget om införande av systemet med

löntagarfondstyrelser lades fram. Sammanfattningsvis åsyftades

att detta system skulle bidra till att skapa en

fördelningspolitiskt acceptabel tillväxt- och

stabiliseringspolitik och ett ökat löntagarinflytande i det

ekonomiska livet och till att motverka privat makt- och

förmögenhetskoncentration. Regeringen hävdar nu att systemet --

inklusive finansieringsåtgärderna -- i flera avseenden har

skadat samhällsekonomin. Det skulle sålunda bl.a. ha resulterat

i att näringslivet undandragits riskvilligt kapital.

Verkningarna på pensionstryggheten skulle snarast ha varit

negativa.

Motionerna

Den nyligen avgångna socialdemokratiska regeringen planerade,

meddelas det i motion 1991/92:Fi5 (s), att under riksmötet

1991/92 lägga fram en proposition med förslag till ny

organisation för allmänna pensionsfonden. Detta skulle baseras

på promemorian (Ds 1991:14) AP-fondens förvaltning -- en

översyn, som publicerades och remissbehandlades våren 1991.

Enligt det tillämnade förslaget skulle den nuvarande ordningen

med en fond och tio fondstyrelser -- av vilka fem är

löntagarfondstyrelser -- ersättas med en uppdelning av

fondmedlen på fem från varandra fristående fonder, vilkas

styrelser skulle ha stor frihet att inom ramen för likalydande

fondbestämmelser själva bestämma sin placeringspolitik. Samtliga

fondstyrelser skulle sålunda kunna göra ganska betydande

placeringar i aktier, och ett visst mått av utländska tillgångar

skulle tillåtas. Liksom nu löntagarfondstyrelserna skulle de ha

möjlighet att överlåta rösträtt för aktier till fackliga

organisationer.

Enligt motionen borde allmänna pensionsfondens organisation

och placeringsregler ändras i överensstämmelse med det nu nämnda

förslaget. Motionärerna tar avstånd från planerna på en

utskiftning av löntagarfondstyrelsernas medel. De markerar detta

genom att föreslå "ett förtydligande" i lagen (1983:1092) med

reglemente för allmänna pensionsfonden. Utan ändring i sak

skulle det slås fast att medel som har tillförts fonden får

användas endast för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader

och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension.

Det primära yrkandet i motionen är att riksdagen skall avslå

propositionen.

Samma huvudyrkande ställs i motion 1991/92:Fi4 (v). I denna

förordas vidare att löntagarfonderna helt integreras med

allmänna pensionsfonden i övrigt. Reglementsändringar skulle

medge vidgade placeringsmöjligheter, omfattande också

placeringar i aktier. Fackliga organisationer skulle kunna få

delegerad rösträtt för aktier. Tanken att fondmedel skall kunna

användas till sparpremier tar motionärerna bestämt avstånd

ifrån. För den händelse riksdagen mot deras vilja beslutar att

löntagarfondstyrelsernas tillgångar skall utskiftas borde,

enligt ett andrahandsyrkande, medlen användas för satsningar på

infrastruktur och för utveckling av ny produktion.

Tanken på sparpremier avvisas även i motion 1991/92:Fi6 (nyd).

Fondförmögenheten får inte utskiftas, säger motionärerna, utan

bör användas för en satsning på miljön och i övrigt för nya, små

och medelstora företags försörjning med riskkapital. De menar

att ett "utskiftningsförbud" bör stadgas i lag. Begreppet

utskiftning ges tydligen av dessa motionärer en annan innebörd

än i propositionen. Deras yrkande går ut på att regeringen efter

utredning skall lägga fram förslag om att

löntagarfondstyrelsernas medel helt eller delvis skall användas

som kapital i en privat investeringsbank med nyss antydd

inriktning. När det i motiveringen talas om ett bankaktiebolag

åsyftas uppenbarligen den sålunda föreslagna investeringsbanken,

inte ett sådant företag som avses i bankaktiebolagslagen

(1987:618).

Näringsutskottets överväganden

Avveckling av löntagarfonderna

Näringsutskottets uppfattning är att löntagarfonderna har

skadat tilltron inom näringslivet till Sverige som industriland.

Som följd av detta har tillväxten i den svenska ekonomin

drabbats. Detta har i sin tur bidragit till att urholka

tryggheten i pensionssystemet och försämrat de ekonomiska

förutsättningarna för, inte minst, redan eftersatta grupper i

samhället.

Näringsutskottet instämmer sålunda i den kritiska bedömning av

tankegångarna bakom löntagarfondsystemets tillskapande och av

systemets funktion i praktiken som propositionen ger uttryck

för. En rad olika, delvis svårförenliga argument anfördes för

systemet. Något som förespråkarna knappast medgav var emellertid

att inrättandet av löntagarfondstyrelserna innebar ett betydande

mått av socialisering. Det är värdefullt att den nya regeringen

nu, i detta och andra sammanhang, ingriper för att till

väsentlig del avveckla statens ägarengagemang i näringslivet.

Därigenom upphävs och förebyggs intressekonflikter som är

ofrånkomliga när staten vid sidan av sin uppgift att fastställa

regler för näringslivet i dess helhet ikläder sig rollen som

företagsägare.

Med intresse konstaterar näringsutskottet att man från

socialdemokratisk sida inte längre slår vakt om

löntagarfondsystemet såsom det nu är utformat. Däri synes ligga

ett erkännande av att grunden för systemet var bristfällig.

De invändningar som systemet har gett anledning till är

emellertid i stort sett lika befogade när det gäller den skiss

till ändrad ordning för förvaltning av allmänna pensionsfonden

som finns i motion 1991/92:N5 (s) och den däri åberopade

promemorian.

Det förslag till ändring i 3§ lagen med reglemente för

allmänna pensionsfonden som framläggs i den nämnda motionen

syftar, som motionärerna understryker, inte till någon ändring i

sak utan till ett förtydligande av lagtexten. Även utifrån den

principiella utgångspunkt som anges i motionen ter sig, menar

näringsutskottet, ändringsförslaget mindre lämpligt. Hur

reglementet bör vara utformat i angivet hänseende bör bli

föremål för en samlad bedömning när faktiska ändringar i

medelsanvändningen är aktuella. Så är inte fallet nu, eftersom

regeringens lagförslag endast avser överflyttning till en

avvecklingsstyrelse av den förvaltning som för närvarande sker

genom löntagarfondstyrelsernas försorg. Några åtgärder som

skulle strida mot den princip som motionärerna vill ange genom

en delvis ny formulering kan, såsom de själva konstaterar, inte

vidtas med stöd av lagen i dess nu gällande lydelse.

Näringsutskottet tillstyrker alltså -- med undantag för en

formell justering, vilken berörs sist i detta avsnitt -- de

ändringar i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden som

regeringen föreslår i propositionen. Vidare tillstyrker

näringsutskottet att, likaledes enligt regeringens förslag, de

nuvarande bestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385),

försäkringsrörelselagen (1982:713) och bankrörelselagen

(1987:618) slopas som ger styrelse i allmänna pensionsfonden

möjlighet att överlåta rösträtt för aktier till fackliga

organisationer.

Som argument mot den linje som näringsutskottet här gör sig

till talesman för anförs i motion 1991/92:Fi5 (s) att

löntagarfondstyrelsernas placeringar spelar en betydande roll

för de små och medelstora företagens kapitalförsörjning och att

behovet av riskkapital till sådana företag förutses öka. I

augusti 1991 uppgick löntagarfondstyrelsernas innehav av aktier

i onoterade företag till ca 700 milj.kr., konstaterar

motionärerna. Näringsutskottet vill framhålla att detta belopp

utgör endast ca 3% av löntagarfondstyrelsernas totala

förmögenhet. Funktionen att tillhandahålla riskkapital till små

och medelstora företag kan således knappast betraktas som

någonting centralt i deras verksamhet. Näringsutskottet

betraktar riskkapitalförsörjningen till dessa företag som en av

de mest angelägna näringspolitiska frågorna. Härvidlag hänvisar

utskottet till sitt betänkande 1991/92:NU14, som avlämnas inom

kort. Där behandlas proposition 1991/92:51, vari regeringen har

framlagt förslag om en ny småföretagspolitik, innefattande bl.a.

åtgärder som skall leda till en effektivare riskkapitalmarknad.

Vad gäller propositionens förslag till ändring i lagen med

reglemente för allmänna pensionsfonden vill utskottet slutligen

göra ett påpekande av rent formell natur. Om, såsom föreslås,

två punkter i övergångsbestämmelserna utgår, är det onödigt att

detta föranleder omnumrering av de övriga punkterna. Enligt

förslaget upphävs vissa paragrafer i lagen, varvid ifrågavarande

paragrafnummer lämnas utan innehåll. Motsvarande teknik bör

tillämpas i fråga om övergångsbestämmelserna. Vid bifall i sak

till regeringens lagförslag bör alltså den tredje dels-satsen

utgå ur ingressen och orden "den nya punkten 5" i fjärde

dels-satsen utbytas mot "punkt 6".

Fortsatt beredningsarbete

En sådan utskiftning av löntagarfondstyrelsernas tillgångar

som den av regeringen föreslagna avvecklingen av dessa styrelser

syftar till måste föregås av en grundlig beredning.

Det ter sig naturligt att riksdagen nu tar ställning till de

riktlinjer för en utskiftning av de berörda fondmedlen som

kommer till uttryck i propositionen.

Som tidigare nämnts aviserar regeringen att beredningen skall

ske i två steg, det första med inriktning på att riksdagen under

våren 1992 skall kunna besluta om att en del av

fondförmögenheten skall i form av sparpremier utskiftas till

sparare i allemansfonder, det andra avseende en slutlig, total

utskiftning.

Näringsutskottet tar nu upp frågan om sparpremier.

Regeringens intentioner härvidlag möter motstånd i alla tre

motionerna. Varje form av utskiftning av

löntagarfondstyrelsernas tillgångar är oförenlig med de

principer som kommer till uttryck i motion 1991/92:Fi5 (s). I

motion 1991/92:Fi4 (v) betecknas det som oacceptabelt att sådana

medel skulle "på ett mer eller mindre godtyckligt sätt" delas ut

som sparpremier. "Av rättviseskäl" avvisas i motion 1991/92:Fi6

(nyd) tanken på en utskiftning av medel i form av sparpremier.

Näringsutskottet kommer på denna punkt till samma slutsats som

motionärerna. Riksdagen bör, menar näringsutskottet, uppmana

regeringen att inte gå vidare med uppslaget att från

löntagarfondstyrelserna överförda medel skulle användas för

sparpremier.

Stockholm den 26 november 1991

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Birgitta

Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh

Furustrand (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström (nyd), Leif

Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo

Bernhardsson (s) och Anita Modin (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och

Anita Modin (alla s) anser

dels att den del av yttrandet -- under rubriken Avveckling

av löntagarfonderna -- som börjar med "Näringsutskottets

uppfattning" och slutar med "effektivare riskkapitalmarknad"

bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till yrkandena i motionerna

1991/92:Fi5 (s) och 1991/92:Fi4 (v) om att regeringens

lagförslag skall avslås. Regeringen bör anmodas att i stället

lägga fram förslag till en sådan organisation och sådana

placeringsregler som förordas i den förstnämnda motionen. Det

totala kapitalet i allmänna pensionsfonden bör alltså delas upp

på fem från varandra fristående fonder, och styrelsen för varje

fond bör ha avsevärd frihet att själv -- inom ramen för vissa i

lag angivna restriktioner -- bestämma placeringsinriktningen.

Det sistnämnda innebär bl.a. att tillgångarna i betydligt större

utsträckning än nu kan utnyttjas för aktieplaceringar, också i

onoterade företag. Löntagarfondstyrelserna får därigenom

möjlighet att medverka till en väsentlig förbättring av de små

och medelstora företagens riskkapitalförsörjning. Regeringens

förslag innebär tvärtemot att dessa företag -- som regeringen

påstår sig vilja slå vakt om -- förlorar en viktig källa till

riskkapital.

På denna punkt vill utskottet särskilt understryka vad som

sägs i motion 1991/92:Fi5 (s) om regeringens förslag.

Löntagarfonderna spelar en betydande roll för de små och

medelstora företagens kapitalförsörjning. Dessa företags behov

av riskkapital kan förutses öka till följd av den

kreditåtstramning som bankernas och finansbolagens stora

kreditförluster resulterar i. Alla möjligheter att motverka

finanskrisens verkningar för de mindre företagen måste tas till

vara. En sådan förändring som regeringen nu föreslår skulle

förvärra kreditåtstramningens verkningar och fördjupa

konjunkturnedgången.

Näringsutskottet vill tillägga att det är anmärkningsvärt att

regeringen, när den nu vill avveckla löntagarfondstyrelserna och

därmed möjligheten för dessa att delegera rösträtt för aktier

till fackliga organisationer, samtidigt vill slopa motsvarande

möjlighet för fjärde och femte fondstyrelserna. Vid

löntagarfondstyrelsernas tillkomst hade fjärde fondstyrelsen

redan sådan möjlighet och utnyttjade den också i betydande

utsträckning (se prop. 1983/84:50 s. 149). Detta skedde i

enlighet med ett enhälligt uttalande av näringsutskottet (NU

1973:58 s.26) att denna fondstyrelse som regel borde delegera

rösträtten för sina aktier i olika företag på ifrågavarande

sätt. Näringsutskottet vill särskilt påtala att det i

propositionen inte ens antyds att den föreslagna ändringen i

aktiebolagslagen får den effekt som utskottet nu har berört.

I det följande återkommer utskottet till frågan om

inriktningen av ett fortsatt utredningsarbete rörande allmänna

pensionsfonden.

dels att sist i yttrandet bort tillfogas ett avsnitt av

följande lydelse:

I det föregående har förordats att allmänna pensionsfondens

samlade kapital, inklusive löntagarfondstyrelsernas tillgångar,

skall, såsom föreslås i motion 1991/92:Fi5 (s), delas upp på fem

från varandra fristående fonder med placeringsregler som bl.a.

ger väsentligt ökat utrymme för aktieplaceringar. Den fortsatta

beredningen av frågor rörande allmänna pensionsfondens

organisation och inriktningen av dess verksamhet bör ta sikte på

att de lagändringar som krävs för en sådan reform blir väl

underbyggda och kommer till stånd snarast möjligt. Riksdagen bör

göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

Näringsutskottet instämmer med regeringen i att det är viktigt

att möjligheterna att varaktigt uppnå en högre ekonomisk

tillväxt i den svenska ekonomin stärks. Detta sker om allmänna

pensionsfonden får utvecklas såsom utskottet här rekommenderar.

Motion 1991/92:Fi4 (v) tillgodoses delvis genom ett sådant

uttalande som näringsutskottet nu har förordat.

Vad gäller motion 1991/92:Fi6 (nyd) kan konstateras att den av

näringsutskottet förespråkade ändringen i 3§ lagen med

reglemente för allmänna pensionsfonden innebär ett tydligt

sådant "utskiftningsförbud" som det enligt denna motion bör

stadgas om i lag. Ambitionen att små och medelstora företags

riskkapitalförsörjning skall stödjas, vilken präglar motionen,

har även näringsutskottet gett uttryck åt. Utskottet tar

emellertid avstånd från motionärernas idéer om att

löntagarfondstyrelsernas medel skulle användas för en privat

investeringsbank och att de företag som tidigare genom skatter

har bidragit till fondmedlen skulle få särskilt inflytande över

dessas användning.

2. Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Hadar Cars

(fp), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Göran Hägglund

(kds) och Olle Lindström (m) anser att den del av yttrandet --

under rubriken Fortsatt beredningsarbete -- som börjar med "Det

ter" och slutar med "för sparpremier" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till vad nu har sagts saknas anledning för

riksdagen att ta ställning till föredragande statsrådets

uttalande om former för en framtida utskiftning av de berörda

fondmedlen. Regeringens kommande förslag härvidlag bör avvaktas.

Näringsutskottet kommenterar således varken propositionen i

denna del eller därtill anknutna resonemang och yrkanden i

motionerna.

3. Bengt Dalström (nyd) anser att sist i yttrandet bort

tillfogas ett avsnitt av följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till de riktlinjer för det

fortsatta beredningsarbetet som kommer till uttryck i motion

1991/92:Fi6 (nyd). Sammanfattningsvis innebär de följande.

Löntagarfondstyrelsernas tillgångar får inte utskiftas i

egentlig mening utan bör hållas samman för stora satsningar på

miljöfrämjande åtgärder och på riskkapitalförsörjning för

näringslivet. Små och medelstora företag, i synnerhet nya

företag, måste då särskilt komma i åtanke.

En viktig uppgift bör vara att pröva motionärernas uppslag om

en investeringsbank för de nyss angivna ändamålen. Som

motionärerna framhåller är det angeläget att man därvid finner

former för att ge näringslivet, som med skattemedel har till

väsentlig del svarat för uppbyggnaden av

löntagarfondstyrelsernas kapital, skäligt inflytande över hur

fondmedlen används.

Av det sagda följer att näringsutskottet i det väsentliga tar

avstånd från de synpunkter på allmänna pensionsfondens framtid

som framförs i motionerna 1991/92:Fi5 (s) och 1991/92:Fi4 (v),

utom för så vitt de innebär att betydelsen av ekonomisk tillväxt

och förbättrad riskkapitalförsörjning för att främja en sådan

understryks.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Vänsterpartiets uppfattning i ärendet överensstämmer i stort

med den som man från socialdemokratiskt håll ger uttryck åt i

detta yttrande. Som grund för den fortsatta beredningen av

frågor rörande allmänna pensionsfondens organisation och

inriktningen av dess arbete bör emellertid i första hand tjäna

vad som anförs i motion 1991/92:Fi4 (v).

För den händelse riksdagen skulle bifalla regeringens förslag

trots de invändningar som har riktats mot detta är det angeläget

att riksdagen samtidigt slår fast att löntagarfondstyrelsernas

tillgångar i sin helhet bör användas för satsningar i

infrastruktur och för utveckling av ny produktion.

Innehåll

Sammanfattning1

Inledning1

Propositionens förslag1

Motionsyrkandena2

Utskottet3

Allmänna utgångspunkter3

Användningen av fondernas tillgångar4

Organisationen av fonderna6

Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation9

Hemställan9

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1) (s)11

2. Organisationen av fonderna (mom. 3) (s)12

3. Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation

(mom.4) (s)13

Särskilda yttranden

1. Användningen av fondernas tillgångar (mom.2) (s)13

2. Användningen av fondernas tillgångar (mom.2) (nyd)14

Meningsyttring av suppleant (v)14

Bilagor

1. Propositionens lagförslag16

2. Näringsutskottets yttrande (1991/92:NU1y)25