Bet. 1991/92:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JOU11

Forskning och försök rörande alternativ till burhållning

inom äggproduktionen

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1991/92:68 om

pågående försök rörande alternativ till burhållning av värphöns

jämte en motion. Utskottet föreslår att riksdagen lämnar utan

erinran vad regeringen anfört i skrivelsen och avstyrker

motionen.

Skrivelsen

I skrivelsen har regeringen (jordbruksdepartementet) berett

riksdagen tillfälle att ta del av en redogörelse för pågående

försök rörande alternativ till burhållning av värphöns inom

äggproduktionen.

Inledning

I sitt betänkande 1990/91:JoU18 förordade jordbruksutskottet

-- utöver den tidigare beslutade kontrollstationen år1993 --

en lägesavstämning under våren 1991 för pågående försök med

alternativa produktionsmetoder inom äggproduktionen och ansåg

att regeringen borde lämna en redovisning härav. Riksdagen

beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr.137).

Redovisning av pågående försökm.m.

Sveriges lantbruksuniversitet

Institutionen för husdjurens utfodring och vård inledde

försök med alternativ till burhållning av värphöns budgetåret

1987/88. Försöken är i huvudsak inriktade på att kartlägga olika

problem och att utveckla både detaljlösningar och övergripande

lösningar på dessa. Tre projekt pågår parallellt på

försöksstationen Funbo-Lövsta. Ett projekt bedrivs sedan

mars1988 på gården Marielund och är ett fältförsök i

avdelningens regi. Institutionen studerar ett modifierat

schweiziskt system med 4600 lösgående höns uppdelade på fyra

avdelningar. Det s.k. Lövstaprojektet startade i september 1988.

I detta projekt sker en utveckling i mindre skala av dels

Marielundssystemet, dels av Lövstasystemet med 230--470 djur per

grupp. I det s.k. LövstaII-projektet studeras olika

smågruppssystem, t.ex. minivoljärer för 15 djur.

I sin summering av hittills framkomna resultat anger

institutionen att det har varit möjligt att förbättra systemen i

flera avseenden jämfört med för 3,5år sedan. Det gäller t.ex.

utformningen av reden och sittpinnar, sänkning av frekvensen

golvägg och förbättring av äggkvaliteten. Förutom att

alternativen till burhållningen ger hönsen ett kraftigt ökat

beteendemönster visar försöken att även skelettstyrkan påverkas

positivt. De problem som har förekommit har framför allt gällt

förekomst och behandling av endo- och ektoparasiter, risker för

att medicinering ger restsubstanser i äggen och därmed förlorad

produktion samt uppkomst av fotbölder och

bröstbensdeformationer. Höga dödlighetstal på grund av

fjäderplockning/hackning/kannibalism har förekommit i vissa

fall. Arbetsmiljön för personalen är ett problem både i fråga om

luftkvalitet och ergonomi.

Institutionen planerar att på Marielund studera de långsiktiga

effekterna av en stor alternativ anläggning. Avsikten är att

följa upp nya utformningar av reden, viloplanskonstruktioner,

sitt- och anflygningsstänger och djurmaterial. En viktig del av

studierna kommer att utgöras av utvidgade arbetsmiljöstudier som

avses bedrivas i samarbete med institutionen för lantbrukets

byggnadsteknik.

I LövstaI-projektet avser institutionen att genomföra fler

studier av olika vita djurmaterial, och institutionen kommer

även att studera en ny typ av reden. Försöksresultaten hittills

har visat att uppfödningssättet är av avgörande betydelse för

totalresultatet under värpperioden.

Tillsammans med institutionen för systematisk zoologi vid

Lunds universitet genomför institutionen en pilotstudie av

möjligheten till biologisk bekämpning av kvalster.

Vid institutionen för husdjurshygien bedrivs forskning om

sambandet mellan djurmiljö och djurhälsa. Syftet är att kunna

identifiera sjukdomsutlösande faktorer i miljön och att anvisa

förebyggande åtgärder för att åstadkomma en god djurhälsa.

Institutionen anger fem problemområden som kräver särskilda

insatser parallellt med den grundläggande etologiska forskningen

såsom hackning, fjäderätning och kannibalism, kronisk

pododermatit, olycksfall där djur fastnar i inredningen samt

bröstbensdeformationer.

Följande projekt bedrivs inom ramen för forskning och försök

om alternativ till burhållning inom äggproduktionen.

Undersökningar av sambandet mellan miljö och hälsotillstånd i

värphönsbesättningar med golvhållning.

Etologiska studier kring djurens naturliga beteende.

Studier av riskfaktorer för utveckling av fotbölder.

Golvhållning av höns i s.k. voletagesystem. I den första

försöksomgången har hälsoläget allmänt sett varit

tillfredsställande. Vid hälsokontrollerna har dock konstaterats

dålig befjädring, långa klor, bröstbensdeformationer och

hackskador i kammarna i varierande grad.

Efter ansökan hos statens jordbruksverk startade år1990 ett

försök liknande det på Stora Segerstad i en kommersiell

värphönsbesättning. Institutionen genomför en utvärdering av

anläggningen från djurhälso- och djurskyddssynpunkt.

Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik genomför egna

projekt samt deltar i de projekt som bedrivs vid institutionen

för husdjurens utfodring och vård och institutionen för

husdjurshygien. Ett referensmaterial har tagits fram om gaser

och damm i fjäderfästallar. Underlaget är till stor hjälp vid

fortsatt forskning när det gäller alternativa system för

inhysning av värphöns. Institutionen har utvecklat ett nytt

uppfödningssystem för unghöns. Systemet är anpassat till de nya

alternativa systemen för äggproduktion med lösgående höns. Ett

projekt där arbetsmiljön i alternativa värphönsstallar studeras

löper under tre år och skall vara avslutat år1993. Sannolikt

krävs nya former av gödselhantering samt vidareutveckling av

ventilationstekniken. Institutionen planerar att under det

kommande verksamhetsåret, om medel tillförs, utarbeta normer för

utvärdering av klimat och luftföroreningar i nya

inhysningssystem för värphöns. Om medel tillförs avser

institutionen också att utveckla ett ventilationssystem för

utsugning av gödselgaser i system för lösgående värphöns.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens veterinärmedicinska anstalt har medverkat i de försök

med alternativa system för värphöns som bedrivs i Sverige och

deltagit i erfarenhetsutbyte med bl.a. Norge. I samarbete med

institutionen för husdjurens utfodring och vård pågår försök med

vaccinering mot koccidios, där målet är att inom en snar framtid

få fram ett vaccin.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket och skogs- och jordbrukets forskningsråd har

beslutat att ett samlat program skall utarbetas för forskning,

utveckling och försök inom området alternativ burhållning av

värphöns. Ett förslag till program har därefter utarbetats av en

särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har angett tre

problemområden, nämligen biologi, teknik inkl. arbetsmiljö och

ekonomi. Gruppen har föreslagit ett program för forskning,

försök och utveckling inom områdena koccidios, grundläggande

etologiska studier, modellförsök på Lövsta, luftkvalitet samt

uppföljning av nya system i praktisk drift. Arbetsgruppen har

föreslagit att drygt 2,5milj.kr. avsätts för dessa ändamål

budgetåret 1991/92.

Verket har nyligen tillsatt en särskild referensgrupp för

fjäderfäfrågor. I gruppen ingår bl.a. representanter för

forskningen på området, näringen och djurskyddsorganisationer.

Internationell forskning och samarbete

I Schweiz har man efter en folkomröstning år1978 beslutat

införa förbud mot konventionell burhönshållning fr.o.m.

år1992. För att inhämta utländska erfarenheter av forskning

och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns

gjorde lantbruksstyrelsen hösten 1990 ett studiebesök i Schweiz.

För att fördjupa nordiskt samarbete har initiativ tagits av

bl.a. institutionen för husdjurshygien till en gemensam nordisk

arbetsgrupp, Nordisk Forskargrupp för Alternativ Hönshållning,

som bildades i november 1990. Institutionens forskare har också

kontakter med forskare i andra länder, och ett fördjupat

samarbete efterfrågas bl.a. från Schweiz och Tyskland.

Motionen

1991/92:Jo21 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna behovet av analys och

förslag till kompletterande åtgärder så att beslutet att

avveckla burhönshållningen kan genomföras planenligt.

Utskottet

Riksdagens beslut våren1988 om den nya djurskyddslagen

innebar bl.a. att burhönssystemet skulle avvecklas, främst på

den grunden att det inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser

djurens grundläggande behov. I sammanhanget uttalade

jordbruksutskottet att forskning och försök beträffande olika

system tills vidare borde bedrivas parallellt. Utskottet

föreslog vidare att en utvärdering av detta arbete skulle göras

i form av en s.k. kontrollstation efter en femårsperiod, dvs.

år1993. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag

(prop.1987/88:93, JoU22, rskr.327). I februari 1991

konstaterade utskottet att de försök med olika former av

golvuppfödning som då pågick inte i alla avsenden hade varit

framgångsrika. Det var framför allt problem med djurhälsan och

arbetsmiljön som varit svåra att bemästra. Den utveckling som

hade redovisats för utskottet föranledde utskottet att utöver

den tidigare beslutade kontrollstationen år 1993 förorda en

lägesavstämning för pågående försök under våren 1991 i samband

med att lantbruksstyrelsen och skogs- och jordbrukets

forskningsråd skulle fördela forskningsmedel för budgetåret

1991/92 (1990/91:JoU18, rskr.137).

Av regeringens skrivelse framgår att statens jordbruksverk

kommer att avsätta särskilda medel för forskning, försök och

utveckling inom området alternativ till burhållning av värphöns.

För samma ändamål har lantbruksuniversitetet, som bedriver den

huvudsakliga forskningen på området, för budgetåret 1991/92

avsatt 1113000kr. Denna forskning finansieras innevarande

budgetår även i enlighet med följande. Arbetsmiljöfonden

613000kr., statens jordbruksverk 310000kr., Stiftelsen

Lantbruksforskning 302000kr., ett flertal

djurskyddsföreningar 325000kr. samt konstruktörer av stallar

och inredningar.

Utskottet kan konstatera att jämfört med situationen för drygt

tre år sedan har de försök som pågår medfört att de alternativa

uppfödningssystemen för värphöns i flera avseenden förbättrats.

Problem kvarstår dock framför allt vad gäller det

veterinärmedicinska området, äggens kvalitet samt arbetsmiljön

för personalen. Som framhålls i motion Jo21 innehåller

regeringens skrivelse visserligen en utförlig redogörelse för

pågående forskning och försök på områdena men saknar en

bedömning av möjligheterna att komma till rätta med de brister

som kvarstår. Av skrivelsen framgår inte heller näringens bidrag

till utvecklingen eller huruvida försök förekommer som är

inriktade på en småskalig produktion. Utskottet förutsätter

emellertid att dessa frågor kommer att tas upp i samband med den

till år1993 beslutade kontrollstationen. Likaså förutsätter

utskottet att avsatta resurser är tillräckliga för att inom den

av riksdagen angivna tidsperioden åstadkomma tillfredsställande

alternativa uppfödningssystem i enlighet med djurskyddslagens

intentioner om en djurhållning som främjar djurens möjligheter

till ett naturligt beteende. Med det anförda finner utskottet

syftet med motion Jo21 i allt väsentligt tillgodosett. Motionen

bör således inte medföra någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran samt avslår

motion 1990/91:Jo21.

Stockholm den17 december1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson(s), Ivar

Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Jan Fransson(s), Bengt

Rosén(fp), Inga-Britt Johansson(s), Lennart Brunander(c),

Åke Selberg(s), Mona Saint Cyr(m), Inge Carlsson(s),

Christer Windén (nyd), Kaj Larsson(s), Carl G Nilsson (m),

Sinikka Bohlin (s) och Carl-Olov Persson (kds).