Bet. 1991/92:JoU12

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JOU12

Statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (jordbruksdepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

JoU12

NIONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag under

jordbruksdepartementets huvudtitel som skall beredas av

jordbruksutskottet. Följande delar av huvudtiteln bereds numera

av andra utskott, nämligen Litt. E Rennäring m.m.

(bostadsutskottet), Litt. H 1--2 Statens livsmedelsverk och

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.

(lagutskottet), Litt. I Utbildning och forskning

(utbildningsutskottet) och Litt. J Biobränslen

(näringsutskottet).

På de flesta punkter tillstyrker utskottet regeringens förslag

och avstyrker motionerna. Under anslaget D 9 erinrar utskottet

om att riksdagen för ett år sedan beslutat om vissa regler för

statsbidrag vid ombildning av fiskevårdsförening till

fiskevårdsområdesförening. Riksdagens utfästelser härvidlag bör

hållas, framhåller utskottet. För den händelse bidrag enligt

gällande regler inte skulle rymmas för utbetalning under

anslaget bör regeringen därför återkomma med förslag om

ytterligare anslag.

Utskottet har icke övertygats om att den väg som anvisats i

propositionen för rationalisering av utsädeskontrollen är den

rätta. Regeringen bör därför låta ytterligare utreda

förutsättningarna för en lösning som medverkar till ökad

konkurrens.

Regeringens förslag i övrigt tillstyrks. Vissa

jordbrukspolitiska frågor (bl.a. stöd till jordbruket i norra

Sverige och livsmedelsstatistik) behandlas i utskottets

betänkande 1991/92:JoU15.

Till betänkandet har fogats sex reservationer, tre särskilda

yttranden och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 10 föreslagit

A. Jordbruksdepartementet m.m.

(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 482 000 kr.

(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 5 521 000 kr.

(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 9 313 000 kr.

(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 33 000 000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

(B 1) 1. att riksdagen godkänner de övergripande målen för

verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde i

enlighet med vad som förordats,

(B 1) 2. att riksdagen till Statens jordbruksverk för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 127 045 000 kr.

(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93

statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med

sammanlagt högst 5000000 kr.,

(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets

rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 14 842 000 kr.

(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000

000 kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål

under budgetåret 1992/93,

(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr.

(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 19928000 kr.

(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.

(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 000 000 kr.

(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 435 000 000 kr.

(B 9) att riksdagen till Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 1 538 000 kr.

(B 10) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får

disponera en rörlig kredit på 1 600 000 000 kr. i

riksgäldskontoret,

(B 10) 2. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret

1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit

på 150 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

(B 10) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov

höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar

för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen,

(B10) 4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 335

502 000 kr.

(B 11) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000

kr.

(B 12) att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och

Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 24 500 000 kr.

(B 13) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93

statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,

m.m. med sammanlagt högst 4 300 000 kr.,

(B 13) 2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 4300000 kr.

C. Skogsbruk

(C 1) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under

budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000

kr. i riksgäldskontoret,

(C 1) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:

Myndighetsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag

på 310 080 000 kr.

(C 3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och

plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

(C 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93

statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 139 800 000 kr. till

skogsvård m.m.,

(C 4) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000 kr.

(C 5) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 962 000 kr.

(C 6) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000

kr.

D. Fiske

(D 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.

(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 541 000

kr.

(D 3) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

(D 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93

statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt

högst 9 388 000 kr.,

(D 4) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskets

rationalisering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 9 388 000 kr.

(D 5) att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000

kr.

(D 6) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

(D 7) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets

område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

(D 8) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 1 000 000 kr.

(D 9) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 174 000

kr.

F. Djurskydd och djurhälsovård

(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

(F 2) att riksdagen till Bidrag till statens

veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 65 293 000 kr.

(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

(F 4) att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 74 637 000 kr.

(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare

för veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 2217000 kr.

(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 30 357 000 kr.

(F 7) 1. att riksdagen godkänner målsättningen för

verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden i enlighet med

vad som förordats under avsnittet Slutsatser,

(F 7) 2. att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 370 000 kr.

(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 51 766 000 kr.

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

(G 2) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

3223000 kr.

(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.

(G 4--G 5) 1. att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

G 4--G 5) 2. att riksdagen till Bidrag till statens

maskinprovningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 7 268 000 kr.

(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 32 900 000 kr.

(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.

H. Livsmedel

(H 3) 1. att riksdagen godkänner att den övergripande

målsättningen för verksamheten inom livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden skall vara den som förordats i avsnitten

Fördjupad prövning och Slutsatser,

(H 3) 2. att riksdagen till Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på

3 646 000 kr.

(H 6) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera

en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

(H 6) 2. att riksdagen till Industrins

råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 179 000 000 kr.

(H 7) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt

nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

(H 8) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 13 229 000 kr.

Motioner

1991/92:Jo207 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar avslå regeringens förslag om höjda

djursjukvårdsavgifter.

1991/92:Jo212 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillfälligt stöd till pälsdjursuppfödningen.

1991/92:Jo216 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till trädgårdsnäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöförbättrande åtgärder inom

trädgårdsnäringen.

1991/92:Jo217 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av åtgärder för att främja biodlingen.

1991/92:Jo218 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att

bistå svensk pälsdjursnäring i enlighet med vad i motionen

anförts.

1991/92:Jo220 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för effektiv

bekämpning av varroasmittade bin och beslutar om ekonomiska

omprioriteringar i enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen till Rådgivning och utbildning, främjande av

ekologiskt lantbruk för budgetåret 1992/93 anvisar 10 000 000

kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 39 785 000

kr.,

10. att riksdagen till investeringar i bättre djurmiljö för

budgetåret 1992/93 anvisar 60 000 000 kr. på nytt anslag,

11. att riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram för

budgetåret 1992/93 anvisar 200 000 000 kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att satsa på kvinnors

verksamhet,

14. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 50 000 000

kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål

under budgetåret 1992/93,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfördelning av avgifter för

avbytarverksamheten,

16. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering m.m., för främjande av trädgårdsnäringen för

budgetåret 1992/93 anvisar 1 000 000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 5300000 kr.

1991/92:Jo232 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utsädeskontrollens organisation och utformning.

1991/92:Jo234 av Åke Selberg och Inge Carlsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en redovisning av den framtida lösningen på

avbytarverksamheten inom jordbruksnäringen.

1991/92:Jo301 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av aktiva åtgärder för att utveckla

skogsbilvägnätet i Västernorrland.

1991/92:Jo303 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande skogskalkning.

1991/92:Jo304 av John Andersson (v) vari yrkas

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93

statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 59 962 000 kr. till

byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen till stöd till byggande av skogsvägar för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag av 59 962 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bidraget bör kvarstå även kommande år.

1991/92:Jo306 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.

1991/92:Jo307 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödet till skogsbilvägar och fullföljandet

av ÖSI.

1991/92:Jo308 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statsbidraget till skogsbilvägar.

1991/92:Jo310 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fortsatta statsbidrag till skogsbilvägar innebärande att

medel för ändamålet tas i anspråk från de infrastrukturpengar

som frigörs vid försäljning av statliga företag.

1991/92:Jo311 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 7 milj.kr. för

fortsatt skogsmarkskalkning.

1991/92:Jo312 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anläggningsstöd vid plantering av

blandbestånd av ädellöv- och barrskog inom ramen för

omställningsprogrammet inom jordbruket.

1991/92:Jo313 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fortsatta statsbidrag till skogsbilvägar innebärande att

medel för ändamålet tas i anspråk från de infrastrukturpengar

som frigörs vid försäljning av statliga företag.

1991/92:Jo314 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödet till skogsbilvägar.

1991/92:Jo315 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skogsbilvägar.

1991/92:Jo316 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om

vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Jo406 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utredning av de framtida förutsättningarna för fiskets

organisationer.

1991/92:Jo407 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bidrag till fiskarorganisationerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återbäring av bensinskattemedel till

yrkesfisket.

1991/92:Jo413 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statsbidraget till bildande av

fiskevårdsområden.

1991/92:Jo420 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen under anslag D 2 på jordbruksdepartementets

område beslutar om ett oförändrat bidrag till

fiskeorganisationer budgetåret 1992/93 inom ramen för anslaget

Främjande av fiskerinäringen,

2. att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheten

att åstadkomma rättvisa förhållanden mellan olika bränsletyper

för fiskerinäringen.

1991/92:Jo421 av Kjell Ericsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att

stimulera kust- och insjöfisket.

1991/92:Jo423 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till allmän

fiskevårdsavgift,

3. att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1992/93 anvisar 2 938 264 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 7 479 264 kr.,

4. att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret

1992/93 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit

eller således 60000000 kr.,

5. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar 3 150 000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 8324000 kr.

1991/92:Jo424 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift i

enlighet med utredning av Per Wramner.

1991/92:Jo425 av Leif Carlson och Bertil Danielsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om främjande av fiskerinäringen genom

återbäring av bensinskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om oförändrat bidrag till

fiskeriorganisationerna med 914 000 kr. budgetåret 1992/93 genom

omfördelning av budgeterade medel inom anslaget D 2.

1991/92:Jo428 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om rätt till bensinskatterestitution

för licensierade yrkesfiskare med bensinmotorbåtar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfördelning av anslaget till Främjande av

fiskerinäringen (nionde huvudtiteln, D 2).

1991/92:Jo432 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om villkoren för statsbidrag för bildande av fiskevårdsområden

samt framtida medelsbehov.

1991/92:Jo438 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förslag om införande av allmän

fiskevårdsavgift.

1991/92:Jo501 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att

bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i enlighet med vad i

motionen anförts.

1991/92:Jo503 av Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om katastrofplaner och

ersättningsfrågor för de bisamhällen som berörs av sjukdomar.

1991/92:Jo514 av Gudrun Norberg m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd,

v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt behörighet för

frökontrollanstalten i Örebro att analysera och statsplombera

utsäde.

1991/92:Jo515 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt behörighet för de lokala

frökontrollanstalterna att statsplombera bruksutsäde.

1991/92:Jo517 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ej nu höja djursjukvårdsavgifterna,

3. att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar

16 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 90

637 000 kr.

1991/92:Jo522 av Carl G Nilsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nuvarande statsplomberingssystem inte

förändras till stickprovssystem i avvaktan på en harmonisering

med EG,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att erfarenheterna från de förändringar

som infördes 1984 och som gav handeln möjlighet att sälja och

leverera utsäde innan slutanalys föreligger följs upp, innan

statsplomberingssystemet förändras till stickprovssystem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de lokala frökontrollanstalterna under

respektive hushållningssällskaps huvudmannaskap ges fortsatt

behörighet att statsplombera bruksutsäde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den för de lokala

frökontrollanstalterna geografiska begränsningen upphör,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de lokala frökontrollanstalternas

skyldighet att följa den av SUK fastlagda analystaxan slopas.

1991/92:Jo523 av Jan Fransson och Åke Selberg (s) vari yrkas

att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjning av

djursjukvårdsavgiften och att omfördelning av medel sker i

enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

motionen anförts om statens ansvar och fortsatt anslag till

Hammenhögs Frö.

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

I anslutning till vissa punkter i budgetförslaget har

utskottet anordnat utfrågning med företrädare för

jordbruksverket, skogsstyrelsen ock naturvårdsverket samt

uppvaktats av företrädare för Sveriges Veterinärförbund,

Föreningen Sveriges Spannmålshandlare och Frökontrollanstalterna

i Örebro och Linköping. Utskottet har även mottagit skrivelser i

samband med ärendebehandlingen.

Utskottet

1. Jordbruksdepartementet m.fl. anslag (A 1--A 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

A1--A 4 (s.19--21).

2. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av

jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt

som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning

med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional

utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift

att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade

omställningen, dels att följa utvecklingen inom sitt område med

anledning av detta.

I propositionen konstateras att riksdagsbeslutet (prop.

1989/90:146, JoU25, rskr. 327) om en ny livsmedelspolitik ligger

fast. Jordbruksverkets verksamhetsinriktning och övergripande

mål skall enligt jordbruksministern vara oförändrade.

Jordbruksverket skall verka för en positiv utveckling av de

areella näringarna i enlighet med den nya livsmedelspolitiken.

För budgetåret 1992/93 föreslår jordbruksministern ett ramanslag

på 127045000kr. för jordbruksverket.

Motionerna

I motion Jo226 (v) yrkas att riksdagen till investeringar i

bättre djurskyddsmiljö för budgetåret 1992/93 anvisar 60

milj.kr. på nytt anslag (yrkande 10). Den nya djurskyddslagen

ställer större krav på anpassning av bl.a. animalieproduktionen

så att husdjurens naturliga behov tillgodoses. Samtidigt

befinner sig jordbruket i en svår omställningsperiod och

lågkonjunktur råder. Investeringar i bättre djurmiljö bör därför

underlättas. Den dåvarande lantbruksstyrelsen arbetade under ett

antal år med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling inom

stödområdet. Enligt motionärerna har detta stöd fungerat mycket

bra, och därför bör riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram

för landsbygdsutveckling i hela landet för budgetåret 1992/93

anvisa 200 milj.kr. (yrkande11). Inom ramen för detta

åtgärdsprogram bör tidigare stöd till kvinnors verksamhet, som

utgått inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet, få en

fortsättning och utökas (yrkande 12).

I flera motioner konstateras att den svenska pälsdjursnäringen

befinner sig i en ekonomisk kris. Enligt motionärerna bör därför

staten under en övergångstid medverka till att förutsättningarna

för näringens överlevnad förbättras. Enligt motion Jo212 (s) bör

ett tillfälligt statligt stöd införas för att förhindra

ytterligare företagsnedläggningar. Enligt motionerna Jo218 (m)

och Jo501 (c) bör möjligheterna att bistå pälsdjursnäringen

utredas.

Enligt motion Jo217 (v) finns ett stort behov av åtgärder för

att främja biodlingen. Enligt motionären utgör förändringar i

skattereglerna samt tillgång till medel för landsbygdsutveckling

och småskalig livsmedelsförädling exempel på olika sätt att

främja denna näring.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker den inriktning och de övergripande mål

för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde som

föreslås i propositionen.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om ett

ramanslag på 127045000kr.

Utskottet har tidigare framhållit att djurmiljön i

animalieproduktionen måste förbättras och anpassas till kraven i

den nya djurskyddslagen (se 1990/91:JoU22). Enligt de

beräkningar som tidigare utförts av berörda myndigheter har

jordbruksföretagen totalt sett endast i marginell omfattning

belastats med kostnader för bl.a. åtgärder som krävs enligt

djurskyddslagen. De krav som riksdagen i samband med antagandet

av lagen ställt på animalieproduktionen får dock genomslag

successivt under en övergångstid fram till utgången av år 1998.

Kostnaderna kommer således att öka vartefter de nya reglerna i

djurskyddslagen träder i kraft. Med hänsyn till det

statsfinansiella läget är utskottet dock inte berett att förorda

ett särskilt investeringsbidrag för de ändamål som anges i

motion Jo226 yrkande 10. Motionen avstyrks således i berörd del.

Med anledning av det i motion Jo226 framförda kravet på medel

till ett särskilt åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling m.m.

vill utskottet anföra följande. I propositionen konstateras att

statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av

de areella näringarna och härvid bl.a. främja en regional

utjämning av sysselsättning och välfärd. Den nya

livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren som

företagare. I riksdagsbeslutet om livsmedelspolitiken anfördes

att rådgivnings- och utbildningsinsatserna är av grundläggande

betydelse i omställningsprocessen i jordbruket. Enligt

propositionen (s. 34) skall utbildningsinsatserna prioriteras.

Insatserna för rådgivning och utbildning skall under kommande år

ha sin tyngdpunkt i utbildning i verksamhet för ny

sysselsättning och ny markanvändning. Därigenom får arbetet en

långsiktig inriktning mot kunskapsutveckling på landsbygden. Av

propositionen framgår vidare att ca 20 % av tilldelade medel för

rådgivning och utbildning använts för att genomföra

utvecklingsprojekt inom olika områden. Bl.a. har särskilda

insatser på detta område gjorts för kvinnor i jordbruket. I

detta sammanhang bör även uppmärksammas att av de medel

(15milj.kr.) för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande

åtgärder som regeringen disponerar under tionde huvudtiteln

(arbetsmarknadsdepartementet) har drygt en tredjedel beviljats

utvecklingsprojekt för ungdomar och kvinnor på landsbygden. När

det gäller det regionalpolitiska företagsstödet uppgår

kvinnornas andel av sysselsättningsökningen till ca 30 %. En

kvoteringsregel säger att minst 40 % av antalet nya

arbetstillfällen skall förbehållas vartdera könet. På

regeringens uppdrag har länsarbetsnämnderna i stödområdena

utarbetat handlingsplaner för att öka kvinnoandelen (prop.

1991/92:100, bil. 11 s. 34 och 41). Utskottet erinrar dessutom

om att riksdagen i samband med beslutet om den nya

livsmedelspolitiken våren 1990 under tionde huvudtiteln

(arbetsmarknadsdepartementet) väsentligen utökade de

regionalpolitiska medel som är avsedda för glesbygdsstöd och

regional projektverksamhet (1989/90:AU13, rskr. 346). I

förslaget som låg till grund för beslutet (prop. 1989/90:146)

framhölls bl.a. att det var naturligt att denna utökning av

medlen gick till s.k. kombinationsföretag där jordbruket ingår

som en del. Härigenom förväntades att intentionerna med det

tidigare s.k. åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige

skulle kunna fullföljas och utvecklas. Förstärkningen av

ifrågavarande anslag var inte begränsat i tiden. Utskottet vill

i detta sammanhang understryka betydelsen av att ifrågavarande

medel används för avsett ändamål. Utskottet utgår ifrån att den

kommande utvärderingen av det livsmedelspolitiska beslutet även

omfattar nu nämnda förstärkning av det regionalpolitiska stödet.

Utskottet anser att jord- och skogsbruk är mycket viktiga

näringar för landsbygden och dess utveckling. En stor del av den

samlade regionalpolitiken utgörs av landsbygdsinsatser vars

inriktning är sådan att landsbygdens resurser och

utvecklingsmöjligheter skall kunna tas till vara. För att nå

detta mål är det enligt utskottets mening väsentligt att finna

former för hur företagen i dessa områden skall kunna drivas

vidare. Utskottet vill även betona betydelsen av

sektorssamordning för att de regionalpolitiska målen skall kunna

uppnås. Detta gäller bl.a. omställningen av jordbruket,

satsningen på utbildning, kommunikationer osv. Ansvaret för den

centrala samordningen ligger på den nyligen inrättade

glesbygdsmyndigheten som har att verka för förbättringar av

glesbygds- och landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i

olika delar av landet. Utskottet är inte berett att tillstyrka

ytterligare medel för landsbygdsutveckling i enlighet med vad

som anförts i motion Jo226. De nu redovisade insatser som görs

för ett främjande av landsbygdens utveckling är i allt

väsentligt ägnade att tillgodose syftet med motion Jo226

yrkandena 11 och 12. Yrkandena bör därmed inte föranleda någon

riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt

motioner om olika former av stöd till pälsdjursnäringen (senast

1990/91:JoU22 s. 24). Vid sistnämnda tillfälle hänvisade

utskottet till det rådande statsfinansiella läget och förklarade

sig inte berett att föreslå att en viss näring erhåller statligt

stöd. Utskottet vidhåller sin uppfattning i detta avseende och

avstyrker därmed motionerna Jo212, Jo218 och Jo501.

I likhet med vad som anförs i motion Jo217 anser utskottet det

önskvärt att biodlingen kan bevaras på nuvarande nivå.

Utskottet, som tidigare betonat biodlingens betydelse vid en

omställning av jordbruket (1989/90:JoU25, s. 140), anser

emellertid att syftet med motionen bör kunna tillgodoses utan

någon åtgärd från riksdagens sida. Det kan tilläggas att

biträdande finansministern i ett frågesvar den 15 oktober 1991

beträffande skattskyldighet för biodling bl.a. framhöll att

ambitionen att ändra skattelagstiftningen i en riktning som

minskar krångel och byråkrati och förenklar tillämpningen både

för skattskyldiga och för dem som har att hantera

skattelagstiftningen kunde ge anledning att se över

gränsdragningen i detta sammanhang. Utskottet förutsätter att

regeringen i annat sammanhang återkommer till riksdagen med

förslag i enlighet med biträdande finansministerns frågesvar.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo217

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

3. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 2

(s. 24f)

4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 3)

Propositionen

Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas

(lantbruksenheternas) kostnader för fastighetsförvärv i samband

med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.

Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en

från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom

jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Därvid skall

eftersträvas att från regionalpolitisk synpunkt ändamålsenliga

företag bildas.

Med tanke på jordfondens ansträngda likviditet bör enligt

jordbruksministern en rörlig kredit på 35 milj.kr. ställas till

jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under

budgetåret 1992/93. Härigenom behålls en beredskap för inlösen

av fastigheter enligt jordförvärvslagen samt inlösen av

fastigheter från skuldtyngda jordbrukare. Anslaget förs upp med

oförändrat belopp, 1 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo226 (v) yrkande 14 har fastighetspriserna

stigit kraftigt under 1980-talet. Jordfonden har inte förstärkts

i motsvarande grad och därigenom har fonden urholkats. Enligt

motionärerna bör en rörlig kredit på 50milj.kr. ställas till

jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under

budgetåret 1992/93.

Utskottets överväganden

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, delar

jordbruksministerns bedömning att en rörlig kredit på 35

milj.kr. bör ställas till jordbruksverkets förfogande för

jordfondsändamål under budgetåret 1992/93. Utskottet avstyrker

därmed motion Jo226 yrkande 14.

5. Täckande av förluster av statlig kreditgaranti m.fl. anslag

(B4--B6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

B4, B 5 och B 6 (s. 26--28)

6. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 7)

Propositionen

De sociala åtgärder som finansieras under detta anslag är

avbytarverksamhet, företagshälsovård, socialförsäkringsskydd och

produktionsanpassningsåtgärder. Jordbruksministern, som föreslår

att ett förslagsanslag på 435000000kr. anvisas, avser att

i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag till

definitiv fördelning.

Motionerna

Enligt motion Jo226 (v) är en väl fungerande avbytarverksamhet

till en godtagbar kostnad en förutsättning för att jordbruk

skall kunna bedrivas under rimliga villkor. Avbytarverksamheten

bidrar även till att skapa sysselsättning. Många jordbrukare

drar sig dock för att anlita avbytare på grund av de höga

kostnaderna. Särskilt små jordbruksföretag drabbas av den i

förhållande till intäkterna höga kostnaden. En omfördelning bör

ske så att mindre jordbruksföretag får betala en lägre avgift

för avbytarverksamheten (yrkande 15). Enligt motion Jo234 (s)

får det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 inte medföra en

försämring för jordbruksföretagen på det sociala området. För

att trygga avbytarverksamheten när avregleringen är helt

genomförd år 1995 måste medel tillföras på annat sätt.

Verksamheten borde upprätthållas utan att medel tillförs via

statskassan, men enligt motionärerna är det ovisst om så är

möjligt. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att

redovisa den framtida lösningen på avbytarverksamheten inom

jordbruksnäringen.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s.

29).

Avbytarverksamheten har till syfte att möjliggöra för

animalieproducenterna att till rimlig kostnad få ersättare vid

semester och sjukdom. Kostnaderna för avbytartjänsten

finansieras till en tredjedel av kunderna, dvs. lantbrukarna,

och till två tredjedelar av budgetmedel.

Enligt riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik skall

ändamålen under detta anslag även tills vidare finansieras av

budgetmedel. Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till

jordbruksnäringen skall dock övervägas. Jordbruksutskottet

förutsatte därvid att ett kommande förslag i enlighet härmed

skulle redovisas för riksdagen (1989/90:JoU25 s. 98). Regeringen

har den 14 mars 1991 beslutat utreda den framtida finansieringen

av vissa sociala åtgärder för jordbrukare (dir. 1991:16, dir.

1991:108). Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 juni

1992.

Utskottet delar i stor utsträckning synpunkterna i motion

Jo234 angående avbytarverksamhetens betydelse. En fungerande

avbytarverksamhet är en av förutsättningarna för att

animalieproduktionen skall kunna upprätthållas i stora delar av

vårt land. Verksamheten är dessutom av stor betydelse för

rekryteringen av unga företagare. Ett överförande av ansvaret

för finansieringen till jordbruksnäringen får därför inte

innebära att den från social synpunkt så väsentliga

avbytarverksamheten äventyras. Enligt utskottets mening bör

verksamheten upprätthållas på sin nuvarande nivå. Utskottet

anser det dock lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta

beredningen i denna fråga och föreslår därför att motion Jo234

lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att även motion

Jo226 yrkande 15 lämnas utan vidare åtgärd.

7. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 9 (s.

30)

8. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 10)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B10

(s. 30--34).

Beträffande bemyndigandet för regeringen att vid behov höja de

rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för

inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen anser utskottet det lämpligt

att bemyndigandet begränsas till ett belopp på högst

2500000000 kr.

9. Rådgivning och utbildning (B 11)

Propositionen

I propositionen konstateras att de i enlighet med det

livsmedelspolitiska beslutet utökade rådgivnings- och

utbildningsinsatserna under omställningsperioden är mycket

angelägna. Enligt jordbruksministern bör programmet för

rådgivning och utbildning fullföljas. Med hänsyn till det

statsfinansiella läget föreslås dock att anslaget förs upp med

29785000kr., vilket innebär en besparing på 10 milj.kr.

Motionen

I motion Jo226 (v) yrkas att riksdagen till rådgivning och

utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar 10 milj.kr. utöver

regeringens förslag i syfte att stimulera det ekologiska

lantbruket (yrkande 8). Det långsiktiga målet för jordbruket

måste vara ekologisk anpassning. Enligt motionärerna kräver

detta en övergång till alternativ odling och högt ställda

miljökrav på det konventionella jordbruket. Den föreslagna

höjningen av anslaget kan enligt motionärerna användas bl.a.

till marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och

studieverksamhet.

Utskottets överväganden

Den nya livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren

som företagare. Därför har bl.a. utbildningsinsatser

prioriterats. Enligt jordbruksverkets anslagsframställning för

budgetåret 1992/93 skall insatserna för rådgivning och

utbildning under kommande år ha sin tyngdpunkt i utbildningar

för företagsledning, marknadsföring och marknadsfrågor samt

verksamhet för ny sysselsättning och ny markanvändning.

Programmet får därigenom en långsiktig inriktning mot

kunskapsförnyelse och företagsutveckling på landsbygden.

Programmets inriktning möjliggör även en kunskapsuppbyggnad som

stimulerar övergång till alternativ odling. Utskottet

konstaterar att verksamhetens inriktning i betydande

utsträckning torde kunna tillgodose de ändamål som redovisas i

motion Jo226 utan att särskilda medel anvisas enligt motionen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker

motion Jo226 yrkande 8. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om den pågående översynen av den statliga rådgivningen till

jordbruket och trädgårdsnäringen. Översynen skall vara klar

senast den 1 juli 1992.

10. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. (B 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 12

(s.35f).

11. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m.

(B13)

Propositionen

I propositionen föreslås en oförändrad ram till

trädgårdsnäringens rationalisering, dvs. 4,3 milj.kr. för

budgetåret 1992/93. En mindre del av anslaget, 0,7 milj.kr. för

budgetåret 1991/92, har använts för främjande av

trädgårdsnäringen. Som redovisats i proposition 1991/92:38 om

inriktningen av den ekonomiska politiken bör branschstöd i

princip upphöra. Bidraget för främjande av trädgårdsnäringen bör

därför avvecklas. Med hänsyn till betydelsen av att stimulera

strukturförändringar inom trädgårdsnäringen inför ett

EG-medlemskap bör bidraget till trädgårdsnäringens

rationalisering behållas t.o.m. budgetåret 1992/93. En utredning

om den svenska trädgårdsnäringen skall tillsättas. Bl.a. skall

näringens produktions- och konkurrensförhållanden i såväl ett

nationellt som internationellt perspektiv utredas.

Motionerna

Enligt motion Jo216 (c) yrkande 1 kommer efterfrågan på

bidraget för främjande av trädgårdsnäringen även i

fortsättningen att vara stort. Det kan vara mindre lämpligt att

förändra det statliga stödet innan den aviserade översynen av

trädgårdsnäringen genomförts. Det bör därför finnas beredskap

att stödja näringen ytterligare. Enligt motionärerna är det

vidare rimligt att även trädgårdsnäringen får tillgång till

medel för miljöförbättrande åtgärder. Härigenom skulle

rådgivning och metoder kunna inriktas på att reducera utsläppen

av bl.a. kemikalier, näring samt stoft och svavel från

uppvärmningsanläggningar. Frågan bör uppmärksammas av den nu

aviserade utredningen (yrkande 2). Enligt motion Jo226 (v)

yrkande 16 bör riksdagen avvisa regeringens förslag om ett

slopande av bidraget till främjande av trädgårdsnäringen. Till

bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för främjande av

trädgårdsnäringen för budgetåret 1992/93 bör anvisas 1milj.kr.

utöver regeringens förslag eller sammanlagt 5300000kr.

Behovet av sådana åtgärder är stort och ansökningarna överstiger

vida de tilldelade resurserna.

Utskottets överväganden

Regeringen har nu fattat beslut om direktiv till utredningen

om trädgårdsnäringens framtid och utvecklingsmöjligheter (dir.

1992:23). Utredningen skall vara klar den 1 november 1992. I

avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte

meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med

anledning av motion Jo216. Motionen avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidragsram för

bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och avstyrker

motion Jo226 yrkande 16.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om

medelsanvisning under detta anslag.

12. Skogsvårdsorganisationen m.fl. anslag (C 1--C 3)

Propositionen

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för

skogsbruket och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas uppgifter och

organisation m.m. framgår av förordningen (1988:855) med

instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Under anslaget C 1 tas upp ett formellt belopp av 1000kr.

till skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet exkl. frö- och

plantverksamheten.

Skogsstyrelsen har lämnat en fördjupad anslagsframställning

inför perioden 1992/93--1994/95. Däri anges behov av en rad

prioriteringar och ändringar av verksamhetens inriktning. I

propositionen erinrar jordbruksministern om att skogspolitikens

mål och medel för närvarande utreds av 1990 års skogspolitiska

kommitté (Jo 1990:03). Kommittén skall redovisa sina förslag

senast den 31 augusti 1992. I avvaktan på resultatet av

kommitténs arbete bör enligt propositionen någon treårsbudget

för skogsstyrelsen inte läggas fast. Någon ändring av

verksamhetsinriktningen bör således inte ske för närvarande.

Skogsstyrelsens verksamhet med övervakning av skogsskador och

försöksverksamhet med skogsmarkskalkning (vilken hittills

redovisats under miljödepartementets budget) bör enligt

propositionen i fortsättningen finansieras över denna

huvudtitel. Anslaget C 2 för myndighetsuppgifter bör under

budgetåret 1992/93 räknas upp med 6177000kr. för

övervakning av skogsskador och med 8077000kr. för

försöksverksamhet med skogsmarkskalkning. Sammanlagt innebär

jordbruksministerns förslag att anslaget räknas upp med närmare

32 milj.kr. till drygt 310 milj.kr.

Under anslaget C 3 Skogsvårdsorganisationens frö- och

plantverksamhet meddelar jordbruksministern att skogsstyrelsen

omfattas av en försöksverksamhet som innebär en ny

beslutsordning och en förändrad finansieringsmodell för

finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. Denna

verksamhet presenteras i finansdepartementets budgetbilaga. För

sina investeringar i anläggningstillgångar beräknas

skogsstyrelsen ta upp lån i riksgäldskontoret. Några särskilda

investeringsmedel behöver inte tas upp i statsbudgeten.

I propositionen erinras vidare om att skogsvårdsavgiften

enligt riksdagens beslut hösten 1991 har halverats den 1 januari

1992 för att helt avvecklas den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:60,

JoU3y, SkU10, rskr. 97). Bidraget till anläggning av

skogsfröplantager finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Som

ett led i de samlade besparingarna på statsbudgeten föreslår

jordbruksministern att anslaget för bidrag avvecklas helt redan

fr.o.m. nästa budgetår.

Motionerna

I motionerna Jo303 (c) och Jo311 (s) framförs kritik mot att

skogskalkningen icke erhåller ökade medel jämfört med

innevarande budgetår. Enligt den förra motionen bör storskalig

kalkning drivas på bredden tills de försurande utsläppen

minskats dramatiskt. I sistnämnda motion yrkas att riksdagen

anslår ytterligare 7 milj.kr. för fortsatt

skogsmarkskalkning (yrkande 1) samt att medel omfördelas från

naturvårdsverkets anslag (yrkande 2; behandlas i bet.

1991/92:JoU13).

Utskottets överväganden

Kalkningsfrågan behandlades utförligt av utskottet i samband

med 1991 års miljöpolitiska beslut. Utskottet erinrade då om att

skogsstyrelsen startat en praktisk försöksverksamhet år 1990 för

att få beredskap för ett framtida storskaligt kalkningsprogram.

Försöksverksamheten har i första hand lokaliserats till områden

i sydvästra Sverige med hög belastning av sur deposition.

Utskottet bedömde att skogsmarkskalkning i större omfattning

skulle komma att behövas i de mest utsatta områdena. Det

slutliga ställningstagandet borde dock göras när resultatet av

försöksverksamheten redovisats under 1992. I avvaktan på detta

borde verksamheten drivas vidare i minst samma omfattning som

den då pågående. Beträffande den långsiktiga finansieringen av

skogsmarkskalkning borde den skogspolitiska utredningen få i

uppdrag att lämna förslag. Riksdagen gjorde utskottets uttalande

till sitt i ett tillkännagivande till regeringen. Samtidigt

ökade riksdagen anslaget till åtgärder mot försurningen med 20

milj.kr., utöver den av regeringen föreslagna ökningen med 44

milj.kr., till sammanlagt 196,5 milj.kr. (prop. 1991/92:90, JoU

30 s. 143, 253, rskr. 338).

Regeringen har lämnat tilläggsdirektiv (Dir. 1991:99) till

skogspolitiska kommittén i enlighet med riksdagsbeslutet. Den av

riksdagen beslutade ökningen av kalkningsanslaget har i sin

helhet tillförts naturvårdsverkets kalkningsverksamhet.

Skogsstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning att

kalkningens effekter bör kunna avläsas inom ett par år i t.ex.

markvattenprover och humusprover. Full effekt på mineraljorden

nås troligen inte förrän efter ca 10 år. Även eventuella

effekter på avrinningsvatten, skogsproduktion och skogsskador är

av långsiktig karaktär. För att effektkontrollen skall ge

riktiga värden måste därför mätprogrammet fortsätta även sedan

den treåriga försöksperioden avslutats.

Utskottet konstaterar således att regeringen och berörda

myndigheter mycket nära följer utvecklingen av försurningsläget

och de åtgärder som bör vidtas. I avvaktan på kommande

utvärdering av skogsstyrelsens försöksverksamhet och på den

skogspolitiska kommitténs bedömningar saknas enligt utskottets

mening anledning att frångå regeringens bedömningar. Riksdagen

bör alltså bifalla regeringens förslag och avslå motionerna

Jo303 och Jo311 yrkande 1.

Utskottet har heller ingen erinran mot regeringens förslag

under C3.

13. Bidrag till skogsvård m.m. (C 4)

Propositionen

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda

skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling

efter avverkning av lågproducerande bestånd, vissa natur- och

kulturvårdsåtgärder, ädellövskogsbruk och åtgärder mot

skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga

skogsinventeringar från anslaget och eventuella kostnader för

ersättningar då tillstånd förvägras till avverkning i fjällnära

skog, enligt 19c§ skogsvårdslagen (1979:429).

Jordbruksministern anför att kostnaderna för bidrag till

anläggning av ädellövskog har ökat, och han föreslår att ramen

härför räknas upp med 0,8 milj.kr. till 15,8 milj.kr.

Anslagsposten till översiktliga skogsinventeringar (ÖSI)

finansieras helt med skogsvårdsavgiftsmedel. Finansieringskällan

bortfaller i huvudsak fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Jordbruksministern föreslår att anslagsposten till dessa

inventeringar redan nu minskas med 11 milj.kr. som ett led i

besparingsarbetet. För budgetåret 1992/93 tas upp en sammanlagd

ram av 139,8 milj.kr. för bidrag till skogsvård. För utbetalning

under anslaget beräknas knappt 142,5 milj.kr.

I sammanhanget tar jordbruksministern även upp frågan om

anslaget Bidrag till skogsbrukarnas trygghetsförsäkring.

Bidraget finansieras helt med skogsvårdsavgiftsmedel. Denna

finansieringsmöjlighet upphör nu. Som ett led i

besparingsarbetet bör bidraget avvecklas helt redan fr.o.m.

nästa budgetår. Reserverade medel under anslaget vid utgången av

budgetåret 1991/92 bör få användas för avsett ändamål.

Motionerna

I motion Jo307 (s) framhålls att ÖSI-verksamheten visat sig ge

positiva effekter genom att materialet har utnyttjats inte bara

av skogsvårdsorganisationen utan också av bolag,

skogsägarföreningar, länsstyrelser, kommuner m.fl. samt

naturligtvis av markägarna. Den kunskap om skogstillståndet som

på detta sätt samlats in har också visat sig vara ovärderlig när

nu sumpskogar och nyckelbiotoper skall lokaliseras och

beskrivas. Nu återstår det inte många år och hektar förrän det

första omdrevet är klart. Det vore olyckligt om den föreslagna

neddragningen av anslaget skulle få till följd att ÖSI kanske

inte ens kan fullföljas i sitt första omdrev. Detta bör dock

fullföljas och det inom den från början avsedda tidsperioden

t.o.m. 1994, anför motionärerna.

I motion Jo312 (m) behandlas frågan om anläggningsstöd vid

plantering av blandbestånd av ädellöv- och barrskog inom ramen

för jordbrukets omställningsprogram. Motionärerna anser att det

finns många goda skäl för att anläggningsstöd borde utgå även

vid plantering av blandbestånd som syftar till ädellövsbestånd.

Det är inte onormalt att ända upp till 75 % barrinslag används

vid t.ex. anläggning av ekskog, framhåller motionärerna. I

blandbestånd bok/lärk kan man dock acceptera 30 %

barrinblandning. Anläggningsstödet och ädellövskogsbidraget

bör enligt motionen utgå i proportion till

blandningsförhållandet ädellöv/barr.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att den skogspolitiska kommittén har att

överväga den fortsatta skogspolitiken och de

finansieringsproblem som uppstår när skogsvårdsavgiften

avskaffas. Utskottet har under en följd av år framhållit

betydelsen av den översiktliga skogsinventeringen. Som framgår

av propositionen finansieras denna helt med medel från

skogsvårdsavgiften. Utskottet delar regeringens mening att det

är rimligt att något dra ner på anslaget till ÖSI med hänsyn

till kommitténs arbete och till den ansträngda

budgetsituationen. Utskottet tillstyrker således regeringens

förslag och avstyrker motion Jo307 i denna del.

Med anledning av motion Jo312 får utskottet anföra följande.

Med ädellövskog enligt ädellövskogslagen (1984:119) avses i

detta sammanhang skogsbestånd som utgörs av lövträd till minst

70 % och av ädla lövträd till minst 50 % och vars areal är minst

ett halvt hektar.

Riksdagen beslöt i samband med 1990 års jordbrukspolitiska

reform att anläggningsstöd i samband med omställning av

jordbruksmark skall utgå till anläggning av lövskog, men inte

till barrskog. Med anledning av en motion om bidrag till

plantering av blandskog bestående av ädellöv och barr uttalade

riksdagen för ett år sedan att reglerna om anläggningsstöd bör

anpassas efter de bidragsregler som avser anläggning av

ädellövskog enligt ädellövskogslagen. Det anförda skulle ej

innebära någon ändring av inriktningen av riksdagens tidigare

beslut om anläggningsstöd. (1990/91:JoU22 s. 38, rskr. 202). Med

anledning av uttalandet medges numera att anläggningsstöd i

samband med omställning av åkermark kan utgå även vid anläggning

av ädellövskog med inblandning av högst 30 % barrträd (SFS

1991:1177).

Utskottet erinrar om att syftet med anläggningsstödet delvis

är att åstadkomma en från naturvårdssynpunkt önskvärd variation

i landskapsbilden. Detta syfte låg till grund för riksdagens

beslut år 1990 att icke medge anläggningsstöd vid plantering av

barrskog på omställd åkermark. Reglerna för anläggningsstöd

skiljer sig väsentligt från ädellövskogslagens regler.

Ädellövskogslagen syftar till att bevara landets ädellövskogar

för framtiden. Stöd enligt lagen ges såväl till anläggning av

skog som till åtgärder efter hand för att det nya beståndet

skall uppnå tillfredsställande täthet och beskaffenhet. Som

allmänt villkor för stöd gäller bl.a. att en fastställd

arbetsplan följs. Anläggningsstödet å andra sidan utgör ett

engångsbidrag i jordbrukets omställningsprogram. Det är inte

förenat med någon uppföljning. Markägaren får dock inte bryta

mot villkoren för anläggningen under tio år. Schablonerna för

bidrag enligt respektive författningar skiljer sig också

väsentligt. Det finns dock, i den mån anslagen förslår,

möjlighet att kombinera stöd enligt ädellövskogsförordningen och

anläggningsstöd.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl att med anledning

av motion Jo312 föreslå någon ändring av bestämmelserna om

anläggningsstöd. För det fall att regeringen finner ytterligare

utredning önskvärd har den möjlighet att hänvisa frågan till

jordbrukets omställningskommission (Dir. 1991:97).

14. Stöd till byggande av skogsvägar (C 5)

Propositionen

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar

enligt förordningen (1979:792; omtryckt 1988:1000) om statligt

stöd till skogsbruket.

Jordbruksministern konstaterar att hela anslaget finansieras

med skogsvårdsavgiftsmedel. Möjligheten att lämna nya bidrag för

detta ändamål bör upphöra redan fr.o.m. nästa budgetår som ett

led i besparingsarbetet. Utbetalningarna under anslaget för

nästa budgetår beräknas till knappt 40 milj.kr.

Motionerna

I flera motioner riktas kritik mot regeringens förslag att

statsbidragen till byggande av skogsvägar skall upphöra. I

motion Jo307 (s) framhålls att från samhällsekonomisk synpunkt,

och inte minst av natur- och kulturminnesvårdsskäl, är ett

fortsatt statligt stöd till skogsvägbyggande lönsamt både för

samhället och skogsbruket. I avvaktan på den skogspolitiska

kommitténs ställningstagande bör vägstödet för budgetåret

1992/93 vara oförändrat. I sak motsvarande yrkanden framställs i

de socialdemokratiska motionerna Jo308 och Jo314. I motion Jo315

(c) betonas angelägenheten av att påbörjade projekt fullföljs.

Enligt motionerna Jo301 (s) och Jo306 (s) bör skogsvägbyggandet

i Västernorrlands resp. Jämtlands län prioriteras.

Enligt motionerna Jo310 (m) och Jo313 (m) bör statsbidrag till

skogsvägar kunna finansieras med medel från de

infrastrukturpengar som frigörs vid försäljning av statliga

företag. I fyrpartimotionen Jo316 (kds, m, fp, c) lämnas förslag

om vägnätsplanering och samordning vid byggande av

skogsbilvägar. Motionärerna anser att sådan samordning kan

åstadkommas om kostnadsfri hjälp kan erbjudas markägarna vid

projektering m.m. (yrkande 1) samt direktavdrag medges för

investeringar i skogsvägar (yrkande 2; bereds av

skatteutskottet).

Enligt motion Jo304 (v) bör statsbidragsreglerna ligga kvar.

Riksdagen bör besluta om fortsatt och ökad bidragsram under

budgetåret 1992/93 (yrkande 1) och en motsvarande ökning av

anslaget (yrkande 2). Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

till känna att bidraget bör kvarstå även kommande år (yrkande

3).

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att frågan om fortsatt statsbidrag till

skogsvägbyggande varit föremål för debatt under en följd av år.

När frågan för ett år sedan behandlades av utskottet reserverade

sig en stor minoritet för att dessa bidrag borde avvecklas

(prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22, rskr. 202).

Utskottet delar regeringens mening att förutsättningar saknas

för fortsatta statsbidrag till skogsvägbyggande sedan

skogsvårdsavgiften avskaffats. Med hänsyn till den ansträngda

budgetsituationen bör möjligheten att lämna nya bidrag för detta

ändamål upphöra redan nästa budgetår. Med det anförda avstyrks

motionerna Jo301, Jo306, Jo307 i denna del, Jo308, Jo314 och

Jo315.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker även motion

Jo304. Regeringens förslag tillstyrks alltså.

Utskottet är icke berett att i detta sammanhang förorda bifall

till förslaget att eventuella intäkter från försäljning av

statliga företag skall kunna utnyttjas för att finansiera

skogsvägar. Motionerna Jo310 och Jo313 avstyrks således.

Det torde ligga inom den skogspolitiska kommitténs mandat att

undersöka frågan hur en önskvärd samordning av skogsvägarna

skall åstadkommas. Enligt utskottets mening kan därvid bl.a. det

förslag som framställs i motion Jo316 om vägnätsplanering och

samordning av skogsvägar i samband med föreslagen avdragsrätt

för investeringar i skogsvägar vara värt att uppmärksamma.

Utskottet är dock icke berett att för närvarande förorda något

riksdagsinitiativ med anledning av motion Jo316 yrkande 1.

15. Främjande av skogsvård m.m. (C 6) och Fiskeriverket (D 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 6 och D 1

(s. 46--48).

16. Främjande av fiskerinäringen (D 2)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen

och för att betala kostnader för forskning, utvecklingsarbete

och försöksverksamhet på fiskets område.

Jordbruksministern föreslår att anslaget minskas med 2,5

milj.kr. I enlighet med vad som redovisades i proposition

1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken bör

bidragen till fiskeorganisationer halveras budgetåret 1991/92

och avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Motionerna

Förslaget om avveckling av bidragen till fiskets

organisationer har kritiserats i en rad motioner. I motion Jo406

(c) yrkas att riksdagen begär en utredning av de framtida

förutsättningarna för fiskets organisationer. Motionären

framhåller att bidragsbeloppet trots sin ringa storlek är av

betydelse. Medlemmarna i yrkesfiskets fackliga organisation är

spridda runt i landets glesbygder. Radikala åtgärder måste

vidtas om organisationen skall kunna verka i fortsättningen. I

motion Jo421 (c, fp) begärs förslag till åtgärder för att

stimulera kust- och insjöfisket. I motion Jo407 (s) hävdas att

det från sysselsättningssynpunkt är oacceptabelt att inte även i

fortsättningen ge stöd till fiskarorganisationerna, som ett led

i främjande av fiskerinäringen (yrkande 1). Motionärerna erinrar

om att det i kust- och insjöfisket används bensindrivna motorer,

och att det under en följd av år lämnades restitution av skatten

på bensin som användes för yrkesmässigt fiske. När systemet

avskaffades kompenserades yrkesfisket på så sätt att ett bidrag

till fiskets organisationer infördes. Vi anser det inte rimligt

att de yrkesfiskare som måste använda bensindrivna motorer skall

belastas med högre skatter på bränslet än de som använder

dieselmotorer, anför motionärerna (yrkande 2). Motsvarande

yrkanden framställs i motionerna Jo420 (kds) yrkande 2, Jo425

(m) yrkande 1 och Jo428 (nyd) yrkande 1. Enligt motionerna Jo420

yrkande 1, Jo425 yrkande 2 och Jo428 yrkande 2 bör

fiskarorganisationerna erhålla oförändrade anslag under nästa

budgetår genom omfördelning av budgeterade medel inom anslaget D

2. Enligt motion Jo423 (v) bör en diskussion föras om hur

villkoren inom yrkeskåren på annat sätt kan bli mer jämställda,

innan anslaget till organisationerna avskaffas. Riksdagen bör

enligt motionen för kommande budgetår anvisa det av

fiskeristyrelsen äskade beloppet vilket är nära 3 milj.kr. högre

än vad regeringen föreslagit (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Av det sammanlagda anslaget på ca 7,5 milj.kr. under

innevarande budgetår får drygt 6 milj.kr. användas för

utvecklings- och försöksverksamhet på fiskets område.

Delanslaget för bidrag till fiskarorganisationer uppgår till

914000 kr. Riksdagen beslöt hösten 1991 i enlighet med

regeringens förslag i proposition 1991/92:38 om inriktningen av

den ekonomiska politiken att bl.a. bidragen till

fiskarorganisationerna bör avvecklas (FiU10). Som skäl härför

anfördes i propositionen bl.a. att kravet på besparingar inom

statsbudgeten ökade genom de skattesänkningar som samtidigt

föreslogs.

Utskottet utgår från att berörda myndigheter följer

avvecklingen av organisationsbidraget och analyserar dess

konsekvenser. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motionerna Jo406 och Jo421 synes icke påkallad. Med

motsvarande motivering avstyrks motion Jo407 yrkande 1.

Som framgår av flera motioner infördes organisationsbidragen

samtidigt som bensinskatterestitutionen avvecklades för

yrkesfiskarena. Sedermera har systemet ändrats vid olika

tillfällen. Kopplingen mellan bensinskatterestitution och

organisationsbidrag har sedan lång tid upphört. Utskottet

avstyrker därför motionerna Jo407 yrkande 2, Jo420 yrkande 2,

Jo425 yrkande 1 och Jo428 yrkande 1.

Utskottet erinrar om att främjandeanslaget till större delen

används för FoU-verksamhet inom fiskets område. Denna del av

anslaget får i regeringens förslag vidkännas den största

bantningen. Utskottet är icke berett att ytterligare skära ner

denna anslagspost som bedöms som synnerligen angelägen. Mot den

bakgrunden avstyrks motionerna Jo407 yrkande 1, Jo420 yrkande 1,

Jo425 yrkande 2 och Jo428 yrkande 2.

Av det anförda framgår att utskottet även avstyrker motion

Jo423 yrkande 3 om bibehållet anslag. Riksdagen bör bifalla

regeringens förslag.

17. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen (D 3) och Bidrag till

fiskets rationalisering m.m. (D 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 3

och D 4 (s. 48--49).

18. Lån till fiskerinäringen (D 5)

Propositionen

Från anslaget beviljas fiskerilån enligt förordningen

(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m.

Jordbruksministern förordar att anslaget förs upp med oförändrat

belopp.

Motionen

I motion Jo423 (v) yrkas att anslaget höjs med 20 milj.kr.

till 60 milj.kr. (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör

således besluta i enlighet med detta och avslå motionsyrkandet.

19. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

m.fl. anslag (D 6--D 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D

6--D 8 (s.50--51).

20. Bidrag till fiskevård m.m. (D 9)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till

kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen

(1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket.

Jordbruksministern hänvisar till att enligt proposition

1991/92:38 om den ekonomiska politiken bör detta anslag halveras

för nästa budgetår. Anslaget bör sålunda föras upp med

4174000kr. Det innebär bl.a. att kostnaderna för

förrättningar vid bildande av fiskevårdsområden får täckas av

vattenägarna i större utsträckning än hittills. Vidare bör

bidraget till fiskeorganisationerna halveras för att avvecklas

helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Av propositionen framgår vidare att frågan om en allmän

fiskevårdsavgift utretts. Utredaren föreslår att det införs en

allmän fiskevårdsavgift för att finansiera bl.a.

förrättningskostnader för bildande av fiskevårdsområden,

fiskevård och fisketillsyn. Enligt jordbruksministerns

uppfattning bör någon allmän avgift inte införas.

Motionerna

I motionerna Jo413 (s) och Jo432 (m) framhålls att en enig

riksdag för ett år sedan beslöt om höjning av anslaget för

fiskevård. Enligt beslutet skulle de som före den 1 september

1990 ansökt om ombildning av fiskevårdsförening till

fiskevårdsområdesförening medges statsbidrag även om

förrättningen inte var avslutad vid utgången av år 1990.

Motionärerna anser att villkoren för bidrag inte bör ändras. Det

är viktigt att riksdagens tidigare utfästelser fullföljs. Enligt

motion Jo423 (v) bör riksdagen under anslaget anvisa 3 150 000

kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 8 324 000 kr.

vilket motsvarar det av fiskeristyrelsen äskade beloppet

(yrkande5).

Enligt motionerna Jo423 (v) yrkande 1, Jo424 (nyd) och Jo438

(s) bör riksdagen begära att regeringen framlägger förslag om

införande av allmän fiskevårdsavgift.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att neddragningen av fiskevårdsanslaget

liksom avvecklingen av bidragen till fiskets organisationer är

en konsekvens av det statsfinansiella läget. Utskottet biträder

mot den bakgrunden regeringens förslag och avstyrker motion

Jo423 yrkande 5.

Som redovisats i motionerna Jo413 och Jo432 beslöt riksdagen

för ett år sedan att de som före den 1 september 1990 ansökt om

ombildning av fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening

skall medges statsbidrag även om förrättningen inte var avslutad

vid utgången av år 1990 (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22 s. 48

f, rskr. 202). Utskottet delar motionärernas mening att

villkoren för bidrag inte bör ändras. Det är viktigt att

riksdagens utfästelser fullföljs. För den händelse bidrag enligt

gällande regler inte skulle rymmas för utbetalning inom ramen

för anslaget bör regeringen därför återkomma med förslag om

ytterligare anslag. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna.

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att någon

allmän fiskevårdsavgift inte bör införas. Riksdagen bör således

avslå motionerna Jo423 yrkande 1, Jo424 och Jo438.

21. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet

m.m. (F 1--F 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

F1--F 2 (s.56f).

22. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet m.m.

(F 3--F 4)

Propositionen

Under anslaget F 3 tas upp ett formellt belopp på 1000kr.

till uppdragsverksamhet vid statens jordbruksverk för djurens

hälso- och sjukvård. Under anslaget F 4 anvisas medel för bidrag

till distriktsveterinärorganisationen, viss veterinärutbildning

samt stöd vid inrättande av flerveterinärstationer.

Statens jordbruksverk är chefsmyndighet för

distriktsveterinärorganisationen och skall bl.a. säkerställa

genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett gott

hälsotillstånd bland husdjuren. Länsstyrelsen svarar för

distriktsveterinärorganisationen i länet och utövar tillsyn över

andra praktiserande veterinärers verksamhet samt leder och

samordnar åtgärder mot djursjukdomar.

Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att

tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom

animalieproduktionen och hästar som används i jordbruket och

skogsbruket. Om djurskyddsskäl föreligger eller där annan

veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveterinär skyldig att

även utöva djursjukvård för övriga husdjur. I

veterinärtaxeförordningen (1975:539) föreskrivs att vid varje

förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en

särskild djursjukvårdsavgift, vars storlek bestäms av

regeringen.

Enligt jordbruksministern bör djurägare som utnyttjar

organisationens tjänster stå för en större andel av kostnaderna

än vad de för närvarande gör. Djursjukvårdsavgifterna bör därför

höjas till 100 kr. för djur inom animalieproduktionen och 150

kr. för övriga djur. Detta beräknas medföra ökade intäkter på ca

16 milj.kr. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (F 4)

beräknas till 74637000kr. Föreslagen reservation innebär

att anslaget minskas med 9595000kr. i förhållande till

innevarande budgetår.

Motionerna

Enligt motion Jo523 (s) kan den nu föreslagna höjningen av

djursjukvårdsavgiften innebära att det blir mer lönsamt att

övergå till privat verksamhet. Den nuvarande organisationen för

distriktsveterinärer riskerar därmed att slås sönder. Detta

kommer att drabba tredje part och då särskilt djurägare i

glesbygd. De viktiga delarna inom distriktsveterinärens

verksamhet som smittskydd, djurskyddstillsyn, förebyggande

djursjukvård och besättningsutredningar kommer knappast att ge

ekonomiskt underlag för den privatpraktiserande veterinärens

verksamhet. Sådan verksamhet kommer därför att minska i

omfattning. I avvaktan på resultatet av utredningen om

veterinärväsendet bör djursjukvårdsavgiften inte höjas. Ett

tillskott motsvarande den uteblivna höjningen bör finansieras

genom en omfördelning av de medel som föreslås avsättas för

bekämpande av leukos hos nöt, AD hos svin eller djursjukvård.

Detta hindrar inte att bekämpningsprogrammen ändå kan

genomföras. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag om

en höjning av djursjukvårdsavgiften. Även i motion Jo207 (v)

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om höjda

djursjukvårdsavgifter. I motion Jo517 (v) framhålls att

animalieproducenterna befinner sig i ett ekonomiskt pressat

läge. En ökning av avgifterna blir därför kännbar. Den

föreslagna höjningen riskerar dessutom att försämra djurskyddet.

Enligt motionärerna är det märkligt att regeringen inte avvaktar

den pågående utredningen om veterinärväsendet innan

finansieringen av djursjukvården förändras.

Djursjukvårdsavgifterna bör inte höjas nu (yrkande 2).

Motionärerna föreslår i enlighet härmed att ytterligare 16

milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas till

distriktsveterinärorganisationen (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att se över

veterinärväsendet (dir. 1991:35). Översynen innebär att även

distriktsveterinärorganisationen utreds. Utredningen skall vara

avslutad den 1 juli 1992.

I utredningsdirektiven framhålls bl.a. att de övergripande

målen för den veterinära verksamheten skall vara en god

djurhälsa och en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur i

hela landet, en djurhållning i enlighet med djurskyddslagens

krav och en livsmedelskontroll så att konsumenterna

tillförsäkras livsmedel som är säkra från hygienisk synpunkt.

Införselkontrollen av levande djur och livsmedel skall bedrivas

så att den gynnsamma hälsosituationen och den höga

livsmedelshygieniska nivån bibehålls i Sverige eller om möjligt

förbättras. Såväl de personella som de ekonomiska resurserna

skall användas på ett optimalt sätt.

Utskottet konstaterar att utredningen har till syfte att

långsiktigt garantera bl.a. en god djurhälsa och en väl

fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet samt en

fungerande livsmedelskontroll. Härvidlag råder således en

betydande samstämmighet mellan den nu redovisade ambitionsnivån

i dessa frågor och de krav som förs fram i motionerna Jo207,

Jo517 yrkande 2 och Jo523. Som redovisats i propositionen får

distriktsveterinärorganisationen i avvaktan på utredningens

resultat till stor del finansieras över statsbudgeten. Utskottet

gör här samma bedömning som jordbruksministern när det gäller

möjligheterna för djurägare som utnyttjar

distriktsveterinärorganisationens tjänster att stå för en större

andel av kostnaderna än vad de för närvarande gör. Utskottet

utgår från att en måttlig kostnadsökning som det här är fråga om

inte får så långtgående konsekvenser som motionärerna befarar

under det kommande budgetåret. När det gäller effekterna på

något längre sikt kan det förutsättas att veterinärutredningens

arbete ger underlag för fortsatta överväganden om

kostnadsansvaret för djursjukvården. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker utskottet motionerna Jo207, Jo517 yrkande 2 och Jo523.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under punkterna F 3 och F 4 samt avstyrker motion Jo517 yrkande

3.

23. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

m.m. (F 5--F 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

F5--F 6 (s.59f).

24. Centrala försöksdjursnämnden (F 7)

Propositionen

Enligt jordbruksministern är övergripande mål för centrala

försöksdjursnämnden att inrikta verksamheten mot åtgärder som är

ägnade att minska försöksdjursanvändningen och främja att

alternativa metoder till djurförsök utvecklas och används. Under

budgetperioden 1992/93--1994/95 bör därför inte den andel av

anvisade medel som används till forskningsändamål understiga vad

som använts under budgetåret 1990/91. Nämnden bör årligen i sin

anslagsframställning redovisa försöksdjursanvändningen i landet

och därvid om möjligt ange på vad sätt och i vilken omfattning

centrala försöksdjursnämnden påverkat försöksdjursanvändningen.

Planeringsramen för perioden 1992/93--1994/95 har beräknats

till 15322000kr., vilket motsvarar en real minskning med

5% under perioden. För budgetåret 1992/93 föreslår

jordbruksministern ett ramanslag på 5370000kr.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 7

samt föreslår att riksdagen godkänner den i propositionen

föreslagna målsättningen för verksamheten inom centrala

försöksdjursnämnden (s. 61--63).

25. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (F 8)

Propositionen

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband

med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma

husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för

kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av

bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas

under anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys

sjukdom som tidigare bekostats inom ramen för

regleringsekonomin. Jordbruksministern föreslår att anslaget

förs upp med 51766000kr.

Motionerna

Enligt motion Jo220 (m, c) är biodlarna mycket oroade över

varroasmittans spridning och många talar om en hotande

katastrof. Om man inte lyckas stoppa smittspridningen kan många

odlare komma att sluta med sin verksamhet. Detta skulle innebära

stora förluster för folkhushållet. Pollineringen av fruktträd

och andra växter kan försämras och produktionen av ren honung

med hög kvalitet äventyras. Det är förvånande att man inte

förintat alla hittills smittade samhällen. I stället tycks man

ha gett upp och gått in för att göra sig beroende av kemikalier

och gifter för att om möjligt hålla tillbaka smittspridningen.

Enligt motionärerna bör åtgärder sättas in under den närmaste

tiden, och regeringen bör omgående vidta de åtgärder som krävs

för att effektivt slå ut varroakvalstret. Kostnaderna kan täckas

genom omprioriteringar av anslaget till binäringen. Enligt

motion Jo503 (s) fanns år 1986 en katastrofplan för bekämpning

av varroa. Planen reglerade även ersättningsfrågorna vid

inträffad smitta. I dag finns inte någon plan eller

marknadsmässig ersättning åt drabbade biodlare. Detta kan leda

till att biodlare, som fått smittan i sin bigård, inte vidtar

erforderliga åtgärder. Härigenom sprids varroakvalstret vidare.

Även när det gäller yngelröta får biodlarna vidkännas ekonomiska

förluster. Enligt motionärerna bör både varroa och yngelröta

bekämpas på ett effektivt sätt. Detta kan låta sig göras bland

annat om ersättningen till biodlaren står i rimlig proportion

till den kostnad som bisamhället betingar liksom den uteblivna

vinsten för förlorad intäkt av försäljningen av produkten från

bisamhället.

Utskottets överväganden

Vid utskottets utfrågning i samband med behandlingen av

motionerna framkom bl.a. följande. När varroakvalstret

påträffades i Skåne 1991 beslutade dåvarande lantbruksstyrelsen

att omedelbart smittförklara Skåne, Blekinge, Halland samt södra

Småland. Lantbruksstyrelsen meddelade härvid regler för

flyttning av bin till och från berörda områden. Några

bekämpningsmetoder som var lämpliga att använda under våren 1991

fanns inte att tillgå varför lantbruksstyrelsen beslutade att

förinta samtliga berörda bisamhällen. Totalt avdödades 269

bisamhällen. Målet var att sänka infektionstrycket i området och

därmed fördröja kvalstrets spridning. Under hösten 1991

påträffades ytterligare ett antal infekterade bisamhällen som

antingen förintades eller förelades omedelbara

bekämpningsåtgärder. Efter de analyser som kommer att ske under

våren 1992 kommer jordbruksverket, efter samråd med binämnden,

att dels ta ställning till det smittförklarade områdets storlek

och dels till vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av

gjorda fynd. Jordbruksverket har dessutom utarbetat ett förslag

till ändrade regler för flyttning av bin till och från

smittförklarat område. Förslaget innehåller även krav på

bekämpningsåtgärder i smittade bisamhällen. De nya reglerna

beräknas gälla från biodlingssäsongen 1992.

Vid utfrågningen framkom vidare att ett fullständigt

förintande av varroakvalstret förutsätter att det totala område

där bina skall förintas fastställs. Området måste omfatta alla

bisamhällen inklusive vildbin där varroakvalster förekommer.

Samtliga bin inom området måste slås ut. Därefter måste området

förbli helt bifritt under cirka tre år för att samtliga

bisamhällen skall kunna lokaliseras. Kostnaderna för en sådan

insats omfattar ersättning till berörda biodlare,

bitillsynsmännens arbete med lokalisering och förintande,

produktionsbortfall under den bifria perioden och förluster på

grund av utebliven pollinering.

Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland

djur eller från djur till människor (epizootiska sjukdomar)

omfattas av bestämmelserna i epizootilagen (1980:361). Enligt

förarbetena till lagen syftar de åtgärder som från samhällets

sida vidtas vid utbrott av epizootiska sjukdomar till att befria

landet från sjukdomen (prop. 1979/80:61). I bisjukdomslagen

(1974:211) regleras bekämpningen av bisjukdomar. Enligt lagen

ankommer det på regeringen att föreskriva vilka bisjukdomar som

skall bekämpas. Vidare ankommer det på regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer att meddela de ytterligare

föreskifter som kan anses erforderliga för lagens tillämpning.

Sådana föreskrifter (avseende bl.a. ersättningsfrågor) har

meddelats i bisjukdomsförordningen (1974:212) och i statens

jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk

yngelröta och varroasjuka hos bin (SJVFS 1991:113).

Utskottet anser för sin del att varroakvalstret och andra

bisjukdomar måste bekämpas på ett ändamålsenligt och effektivt

sätt. Jordbruksverkets förslag till ändrade regler för flyttning

av bin till och från smittförklarat område samt krav på

bekämpningsåtgärder i smittade bisamhällen innebär härvidlag en

skärpning av nu gällande regler. Ändringarna beräknas gälla

fr.o.m. biodlingssäsongen 1992. Utskottet förutsätter att

regeringen uppmärksammar problemen med varroakvalstrets

spridning och vid behov vidtar de ytterligare åtgärder som kan

anses erforderliga. Mot bakgrund av det anförda föreslår

utskottet att motion Jo220 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo503 så till vida att

en effektiv bekämpning av varroa och yngelröta inte låter sig

genomföras utan att de därmed förenade ersättningsproblemen

löses på ett tillfredsställande sätt. Som utskottet anfört ovan

ankommer det på regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer att bl.a. meddela de ytterligare föreskrifter

(avseende bl.a. ersättningsfrågor) som kan anses erforderliga

för tillämpning av bisjukdomslagen. Mot bakgrund av det anförda

föreslår utskottet att även motion Jo503 lämnas utan vidare

åtgärd.

26. Statens utsädeskontroll: uppdragsverksamhet (G1) och

Bidrag till statens utsädeskontroll (G 2)

Propositionen

Under anslaget G 1 tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr.

till uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

SUK är centralt organ för den statliga

utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda

avgifter göra analyser, provtagning och plombering m.m. av

utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i

syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK

bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av att

lagar och förordningar på området efterlevs samt arbetar för

samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av

växtförädlingsavgifter. SUK:s organisation m.m. framgår av

förordningen (1988:860) med instruktion för statens

utsädeskontroll.

Under anslaget G 2 anvisas medel för den allmännyttiga

verksamheten vid statens utsädeskontroll. Jordbruksministern

förordar att anslaget räknas upp med 531 128 kr. för SUK:s

arbete med att implementera EES-avtalet på utsädesområdet till

3223000kr.

I propositionen diskuteras SUK:s och bl.a. de lokala

frökontrollanstalternas verksamhet, utan att dock något förslag

föreläggs riksdagen. SUK har i sin fördjupade

anslagsframställning avseende budgetåren 1991/92--1993/94 pekat

på att kapaciteten för officiell utsädeskontroll i landet är för

stor i förhållande till efterfrågan. SUK har därvid föreslagit

åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. För att

möta den minskade arbetsvolymen har SUK redan avvecklat enheten

i Umeå samt minskat personalstyrkan med totalt sett 15 personer

jämfört med 1990/91.

Jordbruksministern framhåller inledningsvis att kontroll av

utsäde är en viktig uppgift för samhället. På den kontrollen bör

ställas samma krav på effektivitet och rationellt bedrivande som

på all annan statlig verksamhet. Fortlöpande rationaliseringar

och anpassningar till marknaden bör kunna genomföras. I dag

råder överkapacitet på utsädesområdet som konsumenterna av

utsäde får betala för. Delat huvudmannaskap på detta område är

enligt jordbruksministern olämpligt. Utsädeskontrollen bör i sin

helhet läggas under statligt huvudmannaskap. Möjligheten i

utsädesförordningen att förklara de lokala

frökontrollanstalterna i Linköping och Örebro behöriga att

plombera bruksutsäde bör slopas. Även möjligheten för W. Weibull

AB att statsplombera utsäde bör slopas. Möjligheten för

frökontrollanstalterna eller andra laboratorier att utföra

föranalyser av utsäde åt företag eller s.k. jordbrukarprov

påverkas inte av förslaget. Förslaget överensstämmer i stort med

SUK:s förslag.

SUK har vidare föreslagit att ett system med

stickprovskontroll införs för bruksutsäde. Jordbruksministern

anser att utsädesproducenten i enlighet med det förslaget själv

bör svara för att kraven på frövarukvalitet uppfylls. SUK kan då

utöva sin tillsyn genom att göra stickprovskontroll i samband

med förpackningen av officiellt uttagna prover.

Enligt propositionen ingår utsädesfrågorna som en del i det

planerade EES-avtalet. För närvarande pågår en omarbetning av de

svenska utsädesbestämmelserna med målsättning att de skall vara

helt harmoniserade med gällande EG-direktiv i god tid före

ikraftträdandet av ett EES-avtal den 1 januari 1993.

Jordbruksministern aviserar förslag om ändringar av utsädeslagen

och utsädesförordningen så att de överensstämmer med EG:s

direktiv som berör frågor om plombering av frö till köksväxter,

kryddväxter och ev. prydnadsväxter. Vidare bör

växtförädlingsavgiften avskaffas och grannhandel med frö

förbjudas.

Motionerna

Regeringens i propositionen aviserade avsikt att ge statens

utsädeskontroll monopol på statsplombering av utsäde kritiseras

i motionerna Jo232 (c), Jo514 (fp, s, m, c, kds, nyd, v), Jo515

(s) och Jo522 (m). Enligt motionerna bör de lokala

frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping ges fortsatt

behörighet att statsplombera utsäde. I motion Jo522 begärs

vidare att nuvarande statsplomberingssystem inte förändras till

stickprovssystem i avvaktan på en harmonisering med EG (yrkande

1); att erfarenheterna från de förändringar som infördes 1984

och som gav handeln möjlighet att sälja och leverera utsäde

innan slutanalys föreligger följs upp, innan

statsplomberingssystemet förändras till stickprovssystem

(yrkande 2); att den för de lokala frökontrollanstalterna

geografiska begränsningen upphör (yrkande 4); samt att de lokala

frökontrollanstalternas skyldighet att följa den av SUK

fastlagda analystaxan slopas (yrkande 5).

Enligt motion Jo676 (s) bör staten ta visst fortsatt ansvar

och ge fortsatt anslag till Hammenhögs Frö. I ett läge där många

arbetstillfällen försvunnit från regionen och där

sysselsättningen är låg framstår det som ett rimligt krav att

staten vid ett ägarskifte ser till att Hammenhögs får fortsatta

möjligheter att utvecklas som företag och skälig tid att visa om

det kan anpassa sig till en ny ägares lönsamhetskrav, anför

motionärerna.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anvisning av

medel under punkterna G 1 och G 2.

Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.

Utskottet har erfarit att frågan om utsädeskontrollens

framtida verksamhet även utretts av en arbetsgrupp inom

dåvarande lantbruksstyrelsen. Utredningen sammanfattas i

lantbruksstyrelsens rapport (1990:16) Utsädesplombering --

sortprovning -- kontroll. Arbetsgruppen delar SUK:s bedömning av

den framtida utvecklingen och de konsekvenser denna kan antas få

för behovet av utsädeskontroll. En övergång till

stickprovskontroll bör göras. Däremot finns det enligt rapporten

ingen anledning att från samhällets sida eftersträva ett monopol

på statsplombering och därmed sammanhängande analysverksamhet.

Arbetsgruppen förordar därför att SUK:s verksamhet vid W.

Weibull AB flyttas till Lund och Skara samt att

frökontrollanstalterna fortsättningsvis ges behörighet att

statsplombera utsäde utan geografisk begränsning och utan att

vara bundna av en av staten fastställd taxa.

Vidare föreslår arbetsgruppen att s.k. grannhandel med frö

även fortsättningsvis skall kunna tillåtas. Med hänsyn till

jordbrukets ekonomiska läge kan det enligt rapporten inte

uteslutas att en strävan att åtminstone kortsiktigt spara

kostnader leder till en påtaglig ökning av användningen av eget

utsäde, delvis kombinerad med legorensning. Även

utsädeskvaliteten skulle kunna bli lidande härav. Det kan

emellertid inte anses vara en uppgift för samhället att via

regelsystemet försvåra ett för den enskilde jordbrukaren

rationellt handlande i detta avseende, anför arbetsgruppen.

Utskottet delar jordbruksministerns mening att man bör ställa

samma krav på effektiviteten och rationellt bedrivande vad

gäller kontrollen av utsäde som på all annan statlig verksamhet.

Det är viktigt att kontrollen organiseras på ett sådant sätt att

fortlöpande rationaliseringar och anpassningar till marknaden

kan genomföras. En övergång till stickprovskontroll kan ge

besparingar. Utskottet har emellertid icke övertygats om att den

väg som anvisas i propositionen, nämligen inrättandet av ett

statligt monopol för utsädeskontrollen, är den rätta för att

åstadkomma den erforderliga anpassningen till marknaden.

Det framgår inte av propositionen i vilken mån de förslag som

lämnats av lantbruksstyrelsen beretts i regeringskansliet.

Enligt utskottets mening finns det anledning att överväga om ej

den nödvändiga anpassningen till en minskad utsädesmarknad borde

ske genom fri konkurrens mellan flera självständiga företag.

Utskottet hyser i det hänseendet sympati för den mening som

framförs i motionerna. Regeringen bör, exempelvis genom

omställningskommissionen, låta ytterligare utreda

förutsättningarna för en lösning som inte berövar

frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping deras

plomberingsrätt. En sådan lösning torde förutsätta att nuvarande

begränsningar till vissa län av anstalternas behörighet att

plombera upphör, liksom nuvarande bestämmelser om

plomberingstaxa.

Utskottet har icke låtit sig övertygas om nödvändigheten av

att grannhandel med utsädesfrö förbjuds. För att inte onödigtvis

tynga den kostnadskänsliga näringen borde det vara möjligt att

även i fortsättningen tillämpa utsädesreglerna liberalt. Som

jordbruksministern anför bör utsädesproducenten själv svara för

att kraven på frökvalitet uppfylls.

Utskottet förutsätter att regeringen efter utredning

återkommer till riksdagen med redogörelse för hur den avser att

utforma utsädeskontrollens organisation. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo232, Jo514, Jo515 och Jo522.

Med anledning av motion Jo676 (s) får utskottet erinra om att

riksdagen nyligen beslutat sälja statens aktier i ett stort

antal företag, bl.a. Svalöf AB, under vilket Hammenhögs Frö AB

är ett dotterbolag (prop. 1991/92:69, NU10, rskr. 1991/92:92).

Näringsutskottet framhöll i det sammanhanget att försäljningarna

kommer att utsträckas under en lång tidsperiod. För att

affärsmässigt goda resultat skall uppnås måste tidpunkten för

försäljningarna av de enskilda företagen väljas med omsorg.

Jordbruksutskottet förutsätter för egen del att staten vid

försäljningen även tar vederbörlig hänsyn till de

sysselsättningspolitiska förhållandena. Någon särskild åtgärd

från riksdagens sida med anledning av motionen påkallas inte.

27. Statens växtsortnämnd m.fl. anslag

(G 3--G 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G

3--G 7 (s.72--77).

28. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 3 (s.

80--83). Genom att det livsmedelspolitiska beslutet våren 1990

innebar ändrade förutsättningar för livsmedelsekonomiska

samarbetsnämndens verksamhet gjordes redan i fjol en form av

fördjupad prövning av verksamheten (prop. 1990/91:100 bil. 11,

JoU22 s. 58). I årets proposition läggs planeringsramen för

treårsperioden 1992/93--1994/95 fast. Som övergripande mål anges

att livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall belysa den

ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet genom att göra

kalkyler och utredningar. Samarbetsnämnden skall särskilt

redovisa sammanställningar av uppgifter för att belysa de

effekter som en ny livsmedelspolitik får i lantbruket och i

senare led i livsmedelskedjan.

29. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. och Ersättningar

på grund av radioaktivt nedfall (H6--H7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 6

och H 7 (s.83--85).

Hemställan

Utskottet hemställer

Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)

1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet

att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30482000kr.,

2. beträffande anslag till lantbruksråd

att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 5521000kr.,

3. beträffande anslag till utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 9313000kr.,

4. beträffande anslag till vissa internationella

organisationer m.m.

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 33000000kr.,

Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)

5. beträffande de övergripande målen för verksamheten inom

statens jordbruksverks ansvarsområde

att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten

inom statens jordbruksverks ansvarsområde i enlighet med vad som

förordats i propositionen,

6. beträffande anslag till statens jordbruksverk

att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 127045000kr.,

7. beträffande anslag till investeringar i bättre

djurmiljö

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkande 10,

men. (v) - delvis

8. beträffande anslag till landsbygdsutveckling m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkandena 11 och 12,

men. (v) - delvis

9. beträffande stöd till pälsdjursnäringen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo212, 1991/92:Jo218

och 1991/92:Jo501,

10. beträffande åtgärder för binäringens främjande

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo217,

11. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag

beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst

5000000kr.,

12. beträffande medelsanvisning till jordbrukets

rationalisering

att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

14842000kr.,

13. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 14 medger att en rörlig

kredit på 35000000kr. i riksgäldskontoret får disponeras

för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,

men. (v) - delvis

14. beträffande anslag till markförvärv

att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 1000kr.,

15. beträffande statlig kreditgaranti

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig

kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 19928000kr.,

16. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare

att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

10000000kr.,

17. beträffande startstöd till jordbrukare

att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

30000000kr.,

18. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.

att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

435000000kr.,

19. beträffande den framtida avbytarverksamheten

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo234,

20. beträffande en omfördelning av kostnaderna för

avbytarverksamheten

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkande 15,

men. (v) - delvis

21. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m.

att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

1538000kr.,

22. beträffande inlösen av oljeväxter m.m.

att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av

oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får disponera

en rörlig kredit på 1600000000kr. i riksgäldskontoret,

23. beträffande underskott i spannmålsregleringen

att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret

1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit

på 150000000kr. i riksgäldskontoret,

24. beträffande höjning av de rörliga krediterna

att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de

rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för

inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen, dock högst till sammanlagt

2500000000kr.,

25. beträffande anslag till omställningsåtgärder i

jordbruket

att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

2335502000kr.,

26. beträffande anslag till rådgivning och utbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 8 till Rådgivning och

utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 29785000kr.,

men. (v) - delvis

27. beträffande sockerbruken på Öland och Gotland

att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och

Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 24500000kr.,

28. beträffande stöd till trädgårdsnäringen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo216,

29. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens

rationalisering

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 16 medger att under

budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens

rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 4300000kr.,

men. (v) - delvis

30. beträffande medelsanvisning till trädgårdsnäringens

rationalisering

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens

rationalisering, m.m., för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 4300000kr.,

Skogsbruk (Litt. C)

31. beträffande skogsstyrelsens kredit

att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret

1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000 kr. i

riksgäldskontoret,

32. beträffande skogsvårdsorganisationen

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

33. beträffande storskalig kalkning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo303,

34. beträffande skogsvårdsorganisationen:

myndighetsuppgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo311 yrkande 1 till

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 310 080 000 kr.,

res. 1 (s)

35. beträffande skogsvårdsorganisationen: frö- och

plantverksamhet

att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och

plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

36. beträffande översiktliga skogsinventeringar

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo307 i denna del,

res. 2 (s)

37. beträffande ramen för skogsvårdsbidrag

att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag

beviljas med sammanlagt högst 139800 000 kr. till skogsvård

m.m.,

38. beträffande bidrag till skogsvård m.m.

att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000

kr.,

39. beträffande anläggningsstöd till blandbestånd

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo312,

40. beträffande uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo307 i denna del,

1991/92:Jo308, 1991/92:Jo314 och 1991/92:Jo315,

res. 3 (s)

41. beträffande anslag och ifrågasatt bidragsram till

byggande av skogsvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo304 till Stöd till byggande av

skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 39 962 000 kr.,

men. (v) - delvis

42. beträffande skogsvägar i vissa län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo301 och

1991/92:Jo306,

43. beträffande finansiering genom infrastrukturpengar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo310 och

1991/92:Jo313,

44. beträffande vägnätsplanering och samordning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo316 yrkande1,

45. beträffande främjande av skogsvård m.m.

att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000

kr.,

Fiske (Litt. D)

46. beträffande fiskeriverket

att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.,

47. beträffande utredning om bidraget till

fiskarorganisationer

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo406 och

1991/92:Jo421,

48. beträffande bidrag till fiskarorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo407 yrkande1,

49. beträffande återbäring av bensinskattemedel

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo407 yrkande 2,

1991/92:Jo420 yrkande 2, 1991/92:Jo425 yrkande 1 och

1991/92:Jo428 yrkande 1,

res. 4 (nyd)

50. beträffande omfördelning av budgeterade medel inom

anslaget D 2

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo420 yrkande 1,

1991/92:Jo425 yrkande 2 och 1991/92:Jo428 yrkande 2,

51. beträffande främjande av fiskerinäringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 3 till Främjande av

fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 4541000kr.,

men. (v) - delvis

52. beträffande isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

53. beträffande bidragsram till fiskets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag

beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst

9388000 kr.,

54. beträffande anslag till fiskets rationalisering

att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9

388 000 kr.,

55. beträffande lån till fiskerinäringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 4 till Lån till

fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 40 000 000 kr.,

men. (v) - delvis

56. beträffande täckande av förluster

att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

57. beträffande prisreglerande åtgärder

att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets

område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.,

58. beträffande ersättning för intrång

att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000000 kr.,

59. beträffande bidrag till fiskevård m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 5 till Bidrag till

fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 4174000kr.,

men. (v) - delvis

60. beträffande statsbidraget till bildande av

fiskevårdsområden

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo413 och

1991/92:Jo432 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

61. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo423 yrkande 1,

1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438,

res. 5 (s)

men. (v) - delvis

Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)

62. beträffande statens veterinärmedicinska anstalt:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

63. beträffande bidrag till statens veterinärmedicinska

anstalt

att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska

anstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 65293000kr.,

64. beträffande djursjukvårdsavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo207, 1991/92:Jo517

yrkande 2 och 1991/92:Jo523,

res. 6 (s)

men. (v) - delvis

65. beträffande distriktsveterinärorganisationen:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

66. beträffande bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo517 yrkande 3 till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 74637000kr.,

men. (v) - delvis

67. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård

att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 2217 000kr.,

68. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder

att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 30357000kr.,

69. beträffande målsättningen för verksamheten inom centrala

försöksdjursnämnden

att riksdagen godkänner målsättningen för verksamheten inom

centrala försöksdjursnämnden i enlighet med vad som förordas i

propositionen under avsnittet Slutsatser,

70. beträffande anslag till centrala försöksdjursnämnden

att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5370000kr.,

71. beträffande bekämpning av varroakvalster

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo220,

72. beträffande ersättningsfrågor för bisamhällen som berörs

av sjukdomar m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo503,

73. beträffande anslag till bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 51766000kr.,

Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)

74. beträffande statens utsädeskontroll:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

75. beträffande bidrag till statens utsädeskontroll

att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3223000

kr.,

76. beträffande utsädeskontrollens organisation m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo232,

1991/92:Jo514, 1991/92:Jo515 och 1991/92:Jo522 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

77. beträffande statens ansvar för Hammenhögs Frö AB

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 8,

78. beträffande statens växtsortnämnd

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.,

79. beträffande statens maskinprovningar:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

80. beträffande bidrag till statens maskinprovningar

att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 268

000 kr.,

81. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 900

000 kr.,

82. beträffande bekämpande av växtsjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.,

Livsmedel (Litt. H)

83. beträffande målsättning för livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden

att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för

verksamheten inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall

vara den som förordats i propositionen i avsnitten Fördjupad

prövning och Slutsatser,

84. beträffande anslag till livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden

att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 646 000 kr.,

85. beträffande rörlig kredit för råvarukostnadsutjämning

att riksdagen medger att statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera

en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

86. beträffande anslag till industrins

råvarukostnadsutjämning, m.m.

att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 179

000 000 kr.,

87. beträffande ersättningar på grund av radioaktivt

nedfall

att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt

nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

Stockholm den 19 mars 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),

Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg

(s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i

Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G

Nilsson (m) och Sinikka Bohlin (s), dock att vid behandlingen av

punkterna 12--20 och 26--29 Lena Klevenås (s) och Carl-Olov

Persson (kds) deltagit i stället för Jan Fransson (s) och Dan

Ericsson i Kolmården (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (mom. 34)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att den

nuvarande verksamheten kan fortsätta på sådan nivå att

utvecklingsarbetet bl.a. när det gäller tekniken kring

spridningsarbetet inte avstannar. Det är mycket tveksamt om

detta krav kan upprätthållas med regeringens förslag. Det finns

skäl att erinra om att skogsstyrelsen föreslagit att

verksamheten utökas till en nivå på 30 milj.kr. under nästa

budgetår. Utskottet biträder mot den bakgrunden förslaget i

motion Jo311 yrkande 1 att tillföra anslaget ytterligare 7

milj.kr. för skogsmarkskalkning. Motionärernas förslag om

omfördelning av kalkningsanslaget behandlas i betänkandet JoU13.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande skogsvårdsorganisationen:

myndighetsuppgifter

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo311 yrkande 1 till

Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 317 080 000 kr.

2. Översiktliga skogsinventeringar (mom. 36)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo307 har de översiktliga

skogsinventeringarna visat sig ge de positiva effekter som

förväntades vid införandet av ÖSI-verksamheten. Det vore direkt

skadligt om den av regeringen föreslagna kraftiga neddragningen

av anslaget skulle få till följd att ÖSI inte ens skulle kunna

fullföljas i sitt första omdrev. Oavsett vad skogspolitiska

kommittén kan komma fram till beträffande inriktningen på

fortsatta inventeringar och dess utformning bör ÖSI-omdrevet få

fullföljas inom den från början avsedda tidsperioden t.o.m. år

1994. Riksdagen bör med anledning av motion Jo307 i denna del

göra ett särskilt uttalande härom.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande

lydelse:

36. beträffande översiktliga skogsinventeringar

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo307 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar (mom.40)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och Jo315" bort ha

följande lydelse:

Utskottet erinrar om att samhället på olika sätt och i olika

former har stött vägbyggandet alltsedan de första

skogsbilvägarnas tillkomst. Främst har detta skett i form av

ekonomiska bidrag vilka hanterats av skogsvårdsstyrelserna.

Under senare år har bidragen varit betydligt mindre än

efterfrågan. Detta i kombination med ändringar i

skattelagstiftningen har medfört att allt fler vägar börjat

byggas utan statsbidrag. Dessa vägar har ofta fått en från både

ekonomisk synpunkt och naturvårdssynpunkt olycklig och

bristfällig vägstandard. Ett fortsatt statligt stöd till

vägbyggnad i någon form är därför lönsamt både för samhället och

för skogsbruket. Borttagandet av skogsvårdsavgiften innebär att

också statsbidragen till skogsbilvägar slopas. Vägsystemets

utforming är av avgörande betydelse för ett rationellt och

miljövänligt skogsbruk. Den framtida skogspolitiken utreds just

nu i den skogspolitiska kommittén. I avvaktan på kommitténs

ställningstagande bör vägstödet därför vara oförändrat.

Regeringen bör snarast återkomma med förslag om bidragsram och

anslag för ändamålet. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo307 i denna del, Jo308, Jo314 och Jo315 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo307 i

denna del, 1991/92:Jo308, 1991/92:Jo314 och 1991/92:Jo315 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Återbäring av bensinskattemedel (mom. 49)

Christer Windén (nyd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Som framgår" och på s. 26 slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Som framgår av flera motioner infördes organisationsbidragen

samtidigt som bensinskatterestitutionen avvecklades för

yrkesfiskarena. Sedermera har systemet ändrats vid olika

tillfällen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

inte bör råda principiella skillnader i beskattning av drivmedel

för yrkesfiskare som använder bensinmotor resp. dieselmotor.

Riksdagen bör mot den bakgrunden och med anledning av motionerna

Jo407 yrkande 2, Jo420 yrkande 2, Jo425 yrkande 1 och Jo428

yrkande 1 begära att regeringen snarast återinför rätten till

restitution av bensinskatt.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande

lydelse:

49. beträffande återbäring av bensinskattemedel

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo407

yrkande 2, 1991/92:Jo420 yrkande 2, 1991/92:Jo425 yrkande 1 och

1991/92:Jo428 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 61)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och Jo438" bort ha

följande lydelse:

Möjligheterna till sportfiske är ett viktigt inslag i en aktiv

fritids- och turistpolitik. Därför är fortsatta insatser till

stöd för en utveckling av sportfisket angelägna. Tillsammans med

miljö- och naturvården är fiskevården avgörande för utvecklingen

av möjligheterna till sportfiske. Effektiv tillsyn,

ändamålsenlig information och rådgivning är tillsammans med en

fungerande lagstiftning och kunniga och engagerade medborgare

viktiga förutsättningar för detta. Regeringens deklaration att

någon allmän fiskevårdsavgift inte bör införas innebär att

sportfiskets funktion som en omfattande folklig

fritidssysselsättning hotas. Riksdagen bör mot den bakgrunden

och med anledning av motionerna Jo423 yrkande 1, Jo424 och Jo438

begära att regeringen snarast återkommer med förslag om

införande av allmän fiskevårdsavgift.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande

lydelse:

61. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo423

yrkande 1, 1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Djursjukvårdsavgiften (mom. 64)

Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke

Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Sinikka Bohlin (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 30 slutar med "och

Jo523" bort ha följande lydelse:

Den svenska veterinärorganisationen är väl utbyggd och av hög

kvalitet. En god djurhållning med höga krav på hygien och

djurskydd utgör tillsammans med en bra djursjukvård både ett

producent- och ett konsumentintresse. Den veterinära

organisationen utreds för närvarande. Utredningen beräknas vara

avslutad den 1 juli 1992. Utskottet anser att den nuvarande

veterinärorganisationen bör behållas i avvaktan på utredningens

resultat. Den av regeringen föreslagna avgiftshöjningen bör

därmed avvisas. Organisationen riskerar annars att slås sönder.

Detta skulle drabba tredje part och då särskilt djurägare i

glesbygd. Viktiga delar av distriktsveterinärens verksamhet som

smittskydd, djurskyddstillsyn, förebyggande djursjukvård och

besättningsutredningar kommer knappast att ge ekonomiskt

underlag för den privatpraktiserande veterinärens verksamhet.

Sådan verksamhet riskerar därmed att minska i omfattning. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo523 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo207 och Jo517

yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande

lydelse:

64. beträffande djursjukvårdsavgiften

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo523 och med

avslag på motionerna 1991/92:Jo207 och 1991/92:Jo517 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Bekämpning av varroakvalster (mom. 71)

Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anför:

En god princip i Sverige har länge varit att utrota smittsamma

husdjurssjukdomar. Vi konstaterar att denna tradition nu tyvärr

bryts, då utskottet i detta betänkande ställer upp för den

uppgivenhet som jordbruksverket och vissa ledande företrädare

för binäringen visar vid bekämpandet av bikvalstret varroa.

Mot bakgrund av att uppfattningen bland berörda biodlare om

sättet att bekämpa är djupt splittrad, borde hänsyn härtill ha

tagits.

Vi konstaterar att man nu givit upp kampen för att utrota

varroakvalstret och slår in på en ny väg för bekämpning,

innebärande fördröjning av utbredningen, och användande av

kemiska medel. En kostsam och äventyrlig väg, som vi i detta

läge anser felaktig.

2. Statens ansvar för Hammenhögs Frö AB (mom.77)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås anför:

Staten har ett dubbelt ansvar för Hammenhögs. Som hälftenägare

i Svalöfs AB har staten varit med om att forma Hammenhögs till

vad det i dag är som kommersiellt företag och

forskningsinstitution. Som anslagsgivare har staten bidragit

till Hammenhögs nuvarande inriktning med en omfattande

köksväxtförädling som en grund för verksamheten.

Statens ansvar innebär självfallet inte ett åtagande för all

framtid. Men i ett läge där många arbetstillfällen försvunnit

från regionen och där sysselsättningen är låg så framstår det

som rimligt krav att staten vid ett ägarskifte tillser att

Hammenhögs får fortsatta möjligheter att utvecklas som företag

och skälig tid att visa om det kan anpassa sig till en ny ägares

lönsamhetskrav.

3. Ändrade förutsättningar för svenskt jordbruk

Dan Ericsson i Kolmården (kds) anför:

Jordbruksutskottets betänkande bygger på propositionen vars

inriktning innebär att omställningen av svenskt jordbruk skall

fullföljas i enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut.

Hänsyn har ej tagits till den händelseutveckling som ägt rum

efter detta beslut. Sveriges ansökan om medlemskap i EG har

skapat en ny situation för jordbruket, och detta borde rimligen

få konsekvenser också för jordbrukspolitiken.

I propositionen hänvisas såväl till kommande proposition om

vissa jordbrukspolitiska frågor som till den tillsatta

omställningskommissionen som skall följa och stämma av det

livsmedelspolitiska beslutet.

Jag finner det angeläget att en prövning nu snabbt sker om

principerna bakom det livsmedelspolitiska beslutet 1990 håller

mot bakgrund av Sveriges ansökan om medlemskap i EG och den

faktiska utveckling som skett sedan beslutet togs. Jag

förutsätter att man i samband med behandlingen av den särskilda

jordbrukspolitiska propositionen kan diskutera

omställningsprogrammet samt att jordbrukskommissionen behandlar

dessa frågor skyndsamt.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg (v) anför:

Enligt vänsterpartiets mening innebär den nya djurskyddslagen

att det ställs större krav på anpassning av bl.a.

animalieproduktionen så att husdjurens naturliga behov

tillgodoses. Det föreligger ett stort behov av att investeringar

i bättre djurmiljö underlättas. Samtidigt befinner sig

jordbruket i en svår omställningsperiod och lågkonjunktur råder.

Riksdagen bör därför till investeringar i bättre djurmiljö för

budgetåret 1992/93 anvisa 60 milj.kr. på nytt anslag (hemställan

mom. 7).

Den tidigare lantbruksstyrelsen arbetade under ett antal år

med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling inom stödområdet.

Detta stöd har enligt min mening fungerat mycket bra, och därför

bör riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram för

landsbygdsutveckling i hela landet för budgetåret 1992/93 anvisa

200 milj.kr. Inom ramen för detta åtgärdsprogram bör tidigare

stöd till kvinnors verksamhet få en fortsättning och utökas

(hemställan mom. 8).

Fastighetspriserna har stigit kraftigt under hela 1980-talet.

Jordfonden har emellertid inte förstärkts i motsvarande grad och

därigenom har fonden urholkats. Enligt vår mening bör därför en

rörlig kredit på 50milj.kr. ställas till jordbruksverkets

förfogande för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93

(hemställan mom. 13).

En väl fungerande avbytarverksamhet till en godtagbar kostnad

är en förutsättning för att jordbruk skall kunna bedrivas under

rimliga villkor. Avbytarverksamheten bidrar även till att skapa

sysselsättning. Många jordbrukare drar sig dock för att anlita

avbytare på grund av de höga kostnaderna. Särskilt små

jordbruksföretag drabbas av den i förhållande till intäkterna

höga kostnaden. En omfördelning bör ske så att mindre

jordbruksföretag får betala en lägre avgift för

avbytarverksamheten (hemställan mom. 20).

Enligt Vänsterpartiets mening måste det långsiktiga målet för

jordbruket vara ekologisk anpassning. Enligt motionärerna kräver

detta en övergång till alternativ odling och högt ställda

miljökrav på det konventionella jordbruket. Den föreslagna

höjningen av anslaget kan enligt motionärerna användas bl.a.

till marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och

studieverksamhet. Riksdagen bör till rådgivning och utbildning

för budgetåret 1992/93 anvisar 10 milj.kr. utöver regeringens

förslag i syfte att stimulera det ekologiska lantbruket

(hemställan mom. 26).

Vänsterpartiet anser att riksdagen bör avvisa regeringens

förslag om ett slopande av bidraget till främjande av

trädgårdsnäringen. Behovet av sådana åtgärder är stort, och

ansökningarna överstiger vida de tilldelade resurserna. Till

bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för främjande av

trädgårdsnäringen bör riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisa

1milj.kr. utöver regeringens förslag eller sammanlagt

5300000kr. (hemställan mom. 29).

Enligt min mening borde utskottet liksom reservanterna i

reservation nr 3 ha tillstyrkt motion Jo311 yrkande 1 om ökat

bidrag till skogskalkning (hemställan mom. 34).

Jag biträder även reservation nr 4 om de översiktliga

skogsinventeringarnas positiva effekter. Som reservanterna anför

bör åtminstone det första ÖSI-omdrevet få fullföljas inom den

från början avsedda tidsperioden t.o.m. år 1994 (hemställan mom.

36).

Det är anmärkningsvärt att regeringen nu anför att hela

anslaget till bidrag till skogsvägar finansieras med

skogsvårdsavgiftsmedel, och att anslaget alltså skall upphöra

när nu skogsvårdsavgiften tas bort. Oss veterligen har aldrig

riksdagen beslutat om något samband mellan denna avgift och

anslaget till vägbyggen. Skogsbruk och skogsindustri har en

avgörande betydelse för vårt land. För glesbygderna och dessas

sysselsättning har skogsnäringen särskilt stor betydelse.

Skogsmarken är därtill en allsidigt utnyttjad resurs. Förslaget

om ett slopande av stödet till skogsbilvägar framstår som ett

hårt slag mot skogsbruket och andra intressen. Det är helt

omotiverat med tanke på näringens ekonomiska bidrag till landets

finanser. När man säger att meningen är att skogsägarna skall

betala vägarna själva är det, som framhålls i motion Jo304,

inget annat än bevis på att man inte vet vad saken handlar om.

Frågan gäller om vi skall få ett bra och behovsanpassat vägnät

eller ett ineffektivt, med bristande naturvårdsanpassning. I

stället för att avskaffa bidragsmöjligheterna bör dessa öka med

20 milj.kr. i förhållande till innevarande års budget.

Vägbyggnadsbidraget bör finnas kvar även under kommande år.

Riksdagen bör således bifalla vänsterns motion Jo304 och bevilja

statsbidrag för skogsvägsbyggande i enlighet med motionen

(hemställan mom. 41).

Anslaget Främjande av fiskerinäringen används bl.a. för bidrag

till fiskarorganisationer. Det är viktigt att småskaligt kust-

och insjöfiske stimuleras. Vänsterpartiet föreslår därför att

anslaget förblir på den nivå som fiskeriverket begärt. En

diskussion bör föras om hur villkoren inom yrkeskåren kan bli

mer jämställda (hemställan mom. 51).

Det finns ett stort behov av att rationalisera fiskeflottan

för att klara den strukturförändring och avreglering som nu

pågår. Det svenska fisket kommer annars inte att kunna hävda sig

i den hårdnande internationella konkurrensen. Anslaget till

fiskerilånen bör därför höjas med 20 milj.kr. Detta är särskilt

angeläget med hänsyn till att denna möjlighet att stödja fisket

inte kommer att kunna användas i fortsättningen, då den inte

står i överensstämmelse med internationella överenskommelser

(hemställan mom. 55).

Anslaget till bidrag till fiskevård bör finnas kvar

oförändrat även detta budgetår i avvaktan på ett konkret förslag

om framtida finansiering av fiskevården. Om inget sådant förslag

kommer kvarstår även i ett längre perspektiv behovet av en

delvis finansiering via statsbudgeten (hemställan mom. 59).

Det är absolut nödvändigt att arbetet med att införa en allmän

fiskevårdsavgift intensifieras, så att tillräckliga resurser kan

avsättas. Det förslag som arbetats fram kan i stora drag vara

underlag för ett förslag från regeringen. Administrationen kan

förbilligas avsevärt (hemställan mom. 61).

Animalieproducenterna befinner sig i ett ekonomiskt pressat

läge. En ökning av djursjukvårdsavgifterna blir därför kännbar.

Den föreslagna höjningen riskerar dessutom att försämra

djurskyddet. Enligt min mening är det märkligt att regeringen

inte avvaktar den pågående utredningen om veterinärväsendet

innan finansieringen av djursjukvården förändras.

Djursjukvårdsavgifterna bör inte höjas nu. I enlighet härmed

föreslås att ytterligare 16 milj.kr. utöver regeringens förslag

anvisas till distriktsveterinärorganisationen (hemställan mom.

64 och 66).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

7, 8, 13, 20, 26, 29, 41, 51, 55, 59, 61, 64 och 66 borde ha

hemställt:

7. beträffande anslag till investeringar i bättre

djurmiljö

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 10

till Investeringar i bättre djurmiljö för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 60000000kr.,

8. beträffande anslag till landsbygdsutveckling m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkandena

11 och 12 till ett särskilt åtgärdsprogram för

landsbygdsutveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 200000000kr. samt som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om kvinnors verksamhet,

13. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 14 medger att en rörlig

kredit på 50000000kr. i riksgäldskontoret får disponeras

för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,

20. beträffande en omfördelning av kostnaderna för

avbytarverksamheten

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo226 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande anslag till rådgivning och utbildning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 8 till Rådgivning och

utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 39785000kr.,

29. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens

rationalisering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 16 medger att under

budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens

rationalisering m.m. med sammanlagt högst

5300000kr.,

41. beträffande anslag och ifrågasatt bidragsram till

byggande av skogsvägar

a) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande

1 medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med

sammanlagt högst 59 962 000 kr. till byggande av skogsvägar,

b) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande 2 till Stöd till

byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 59 962 000 kr.,

c) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

att bidraget bör kvarstå även under kommande år,

51. beträffande främjande av fiskerinäringen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo423 yrkande 3 till Främjande av

fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 7 479 000 kr.,

55. beträffande lån till fiskerinäringen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo423 yrkande 4 till Lån till

fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 60000000 kr.,

59. beträffande bidrag till fiskevård m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1992/93:Jo423 yrkande 5 till Bidrag till

fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 8 324 000 kr.,

61. beträffande allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo423

yrkande 1, 1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

64. beträffande djursjukvårdsavgiften

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo207 och

1991/92:Jo517 yrkande 2 samt med avslag på motion 1991/92:Jo523

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. beträffande bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo517 yrkande 3 till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 90 637 000kr.,