Bet. 1991/92:JoU13

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JOU13

Statsbudgeten för budgetåret 1992/93

(miljö- och naturresursdepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

JoU13

FJORTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen under

miljödepartementets huvudtitel i proposition 1991/92:100

bilaga15 (budgetpropositionen) med undantag av de anslag som

är upptagna under avsnittenB, litt. B8.

Kemikalieinspektionen och B9. Särskilda projekt inom

bekämpningsmedelskontrollen, samt avsnitten D, E ochF. Dessa

avsnitt behandlas av försvarsutskottet resp. bostadsutskottet. I

anslutning till behandlingen av bilaga15 tar utskottet upp

sammanlagt 39motionsyrkanden till behandling. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Regeringens förslag om medelsanvisningm.m. tillstyrks.

Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om

övergripande mål för verksamheten inom statens naturvårdsverk

och om en förstärkning med 11140000kr. för nationell

miljöövervakning. Vidare tillstyrker utskottet att regeringen

bemyndigas att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk

förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden om högst 60milj.kr. för budgetåret

1993/94.

Till betänkandet har fogats fem reservationer(s) och en

meningsyttring(v).

Propositionen

Regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) har i

proposition 1991/92:100 bilaga15 föreslagit

A. Miljö- och naturresursdepartementet m.m.

(A 1) att riksdagen till Miljö- och naturresursdepartementet

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

48994000kr.

(A 2) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16143000kr.

B. Miljövård

(B 1) 1. att riksdagen godkänner det övergripande målet för

verksamheten inom statens naturvårdsverk i enlighet med vad som

förordats i avsnittet Förslag.

(B 1) 2. att riksdagen till Statens naturvårdsverk för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 416301000kr.

(B 2) att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

204484000kr.

(B 3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i

samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla

naturområden som innebär åtaganden om högst 60000000kr.

för budgetåret 1993/94.

(B 3) 2. att riksdagen till Investeringar på miljöområdet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

135445000kr.

(B 4) att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 151783000kr.

(B 5) att riksdagen till Landskapsvårdande åtgärder för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

247250000kr.

(B 6) att riksdagen till Sanering och återställning av

miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 19880000kr.

(B 7) att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18155000kr.

(B 10) att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas

miljöfond för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

22000000kr.

(B 11) att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

16507000kr.

(B 12) att riksdagen till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 25000000kr.

(B 13) att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt

samhälle: Avfallshantering för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 17199000kr.

(B 14) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid statens

naturvårdsverk inom de kostnadsramar som förordats i det

föregående.

(B 14) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av

lokaler vid vissa myndigheter för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 7300000kr.

Motioner

1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att information om Sveriges åtaganden i

samband med UNCED måste spridas till beslutsfattare och

allmänhet.

1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studier avseende erfarenheterna av de

landskapsvårdande åtgärderna samt utformningen av fortsatt stöd.

1991/92:Jo225 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl(m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordning av olika stöd till

odlingslandskapet m.m.

1991/92:Jo311 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att omfördelning av medel sker i

enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:Jo603 av Sonia Karlsson m.fl.(s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en besöksanläggning i

Tåkern--Ombergs-området.

1991/92:Jo604 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förstärkt forskning kring rinnande vatten.

1991/92:Jo609 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av insatser för handikappanpassning av naturreservat.

1991/92:Jo610 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sanering av Järnsjön i Emån.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl.(s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en svensk redovisning av konsekvenser av

en konvention till skydd för den biologiska mångfalden,

44. att riksdagen beslutar öka anslaget B 1 med 11milj.kr.

till 427301000kr.,

45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att använda beredskapsmedel i naturvårdens

tjänst,

46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kalkningsprogrammet,

47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevarande av odlingslandskapet.

1991/92:Jo616 av Lena Hjelm-Wallén m.fl.(s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Ridö--Sundbyholms-arkipelagen i Mälaren

bör avsättas som nationalpark.

1991/92:Jo620 av Mats Lindberg och John Andersson(s,v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bildandet av Blaikfjällets

naturreservat.

1991/92:Jo637 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kalkning av försurade sjöar i Östergötland.

1991/92:Jo638 av Karl-Göran Biörsmark och Roland

Larsson(fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om byggandet av ett

eventuellt informationscentrum vid Tåkern.

1991/92:Jo643 av Alf Egnerfors och Reynoldh Furustrand(s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att

Ridö--Sundbyholms-arkipelagen i Mälaren avsätts som

nationalpark.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen till eko-kommunprojektet för budgetåret

1992/93 anvisar 5000000kr.,

13. att riksdagen till visst internationellt samarbete (B 11)

för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000kr. utöver vad

regeringen föreslagit,

15. att riksdagen till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar 2500000kr.

utöver vad regeringen har föreslagit eller således

27500000kr.,

20. att riksdagen till bidrag till miljöarbete för budgetåret

1992/93 anvisar 30043000kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 224527000kr.,

21. att riksdagen till miljöforskning för budgetåret 1992/93

anvisar 15000000kr. utöver vad regeringen har föreslagit

eller således 166783000kr.,

22. att riksdagen till investeringar på miljöområdet för

budgetåret 1992/93 anvisar 100000000kr. som ett

engångsanslag utöver vad regeringen föreslagit eller således

235445000kr.,

23. att riksdagen, under förutsättning att ovanstående yrkande

om engångsanslag beviljas, avvisar regeringens begäran om

bemyndigande att under budgetåret 1992/93 ikläda staten

ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i värdefulla naturområden,

24. att riksdagen till drift och förvaltning av skyddade

arealer för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000kr. utöver

vad regeringen föreslagit,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning för landskapsvård,

26. att riksdagen till landskapsvårdande åtgärder för

budgetåret 1992/93 anvisar 250000000kr. utöver vad

regeringen föreslagit att fonderas enligt vad i motionen

anförts,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

finansiering av utökade saneringsåtgärder i miljöskadade

områden,

28. att riksdagen till sanering och återställning av

miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar

10000000kr. utöver vad regeringen föreslagit,

29. att riksdagen till skyddsåtgärder i samband med

företagskonkurser m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

15000000kr.

1991/92:Jo667 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av uppföljning av FN:s konferens Miljö och utveckling

i Rio de Janeiro.

1991/92:Jo673 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen till anläggande av våtmarker för budgetåret

1992/93 anvisar 20000000kr. på nytt anslag,

7. att riksdagen till skydd av hotade arter för budgetåret

1992/93 anvisar 2100000kr. utöver vad regeringen

föreslagit,

10. att riksdagen till naturvårdsinriktad verksamhet för

budgetåret 1992/93 anvisar 15000000kr. att fördelas till

länsstyrelserna,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökade anslag till köp av

reservatmark om domänverkets tillgångar privatiseras.

1991/92:Jo679 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att garantera att Sveriges kommuner nås av

detaljerad och lättförståelig information om FN-konferensens

resultat, i synnerhet i de frågor som gäller de kommunala

åtgärder som måste vidtas för att uppfylla Sveriges

internationella åtaganden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge direktiv till kommunerna för att de

skall kunna utarbeta kommunala handlingsplaner i de frågor som

kräver åtgärder på kommunal nivå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att analysera existerande nationella

åtgärdsprogram inom miljö- och utvecklingsområdet samt

presentera nya program reviderade utifrån de åtaganden som FN:s

konferens om Miljö och utveckling ålägger Sverige.

1991/92:Jo682 av Margareta Winberg m.fl.(s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts beträffande en utredning om en

forskningsstation i Ammeråns dalgång.

Utskottet

1. Miljö- och naturresursdepartementet m.fl. anslag (A1 och

A2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A1 och A2

(s.30 och31).

2. Statens naturvårdsverk

Propositionen

I enlighet med regeringens beslut den 6juni 1991 om

kompletterande direktiv för anslagsframställning för statens

naturvårdsverk (SNV) för budgetåren 1992/93--1993/94 har verket

lämnat en förenklad anslagsframställning.

Arbetet inom naturvårdsverket drivs vidare enligt den

verksamhetsinriktning som anges i riksdagens beslut

(1990/91:JoU30, rskr.338) med anledning av 1991 års

miljöpolitiska proposition 1990/91:90 En god livsmiljö samt i

enlighet med de förändringar i verkets instruktion

(SFS1991:934) som regeringen beslutat om med anledning av

betänkandet (SOU1991:32) Naturvårdsverkets uppgifter och

organisation.

I huvudsak yrkar naturvårdsverket oförändrad resurstilldelning

för de kommande två budgetåren med undantag för

kalkningsverksamheten, som enligt verket bör utvidgas till den

omfattning som föreslogs i verkets fördjupade

anslagsframställning år 1990. Verket avser i övrigt att genom

omprioriteringar uppfylla statsmakternas intentioner.

Förstärkning inom givna ramar bör enligt naturvårdsverket i

princip ske inom områdena miljöövervakning, miljöutredningar,

kalkning av sjöar och vattendrag, inköp av mark, åtgärder mot

miljöskador, vård av naturreservat, information och utbildning

samt uppföljning och utvärdering. För att kunna genomföra dessa

förstärkningar avser verket att göra neddragningar på

forskningsverksamheten inom försurningsområdena som i

fortsättningen avses rymmas inom anslaget B4. Miljöforskning.

Ytterligare neddragningar avser verket att göra vad gäller

naturresursinventeringar, regionalt och nationellt

miljödatasystem, som delvis får rymmas inom

miljöövervakningen, och ärendehandläggning.

Naturvårdsverket avser att i samråd med riksrevisionsverket

föreslå regeringen en uppjustering av den årliga taxan för

myndigheternas arbete enligt miljöskyddslagen. Justeringen

motsvaras dels av de höjda kostnaderna för miljöövervakningen,

dels av att inflationen sedan årsavgifterna introducerades år

1989 minskat det reala värdet av avgifterna. Verket framhåller

att den svenska industrin därigenom får svara för kostnaderna

för en utvidgad miljöövervakning. Det framstår därför som

naturligt att också skogs- och jordbruket åläggs ett motsvarande

kostnadsansvar.

Naturvårdsverket redovisar i anslagsframställningen sin första

övergripande resultatredovisning. Verket har koncentrerat sin

redovisning på en uppföljning av de konkreta mål som

statsmakterna fastställt för miljövården samt en analys av hur

verkets arbete bidragit till måluppfyllelsen.

Som övergripande mål för naturvårdsverket anges i

propositionen att verket skall vara samlande och pådrivande i

miljövårdsarbetet -- nationellt och internationellt. Verkets

arbete skall syfta till att säkerställa god miljö och biologisk

mångfald.

Laboratorieverksamheten vid naturvårdsverket, som finansieras

med medel från anslaget B1, skall föras över till annan

huvudman. Från detta anslag bör därför 6780000 kr. föras

till Sveriges lantbruksuniversitet och 25688000 kr. till

Stockholms universitet.

Medel för nationell miljöövervakning bör även fortsättningsvis

finansieras från anslaget B1Statens naturvårdsverk. För

nästa budgetår räknar departementschefen, i enlighet med det

miljöpolitiska beslutet våren 1991, med en förstärkning om

11140000kr. för detta ändamål.

Motionerna

Enligt motion Jo612(s) yrkande44 bör naturvårdsverket

tillföras 11milj.kr. utöver regeringens förslag för vård och

förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket bör få i uppdrag

att tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen undersöka hur

beredskapsmedel kan användas i naturvårdens tjänst

(yrkande45). Vänsterpartiet begär i motion Jo646 yrkande24

ytterligare 10milj.kr. för drift och förvaltning av skyddade

arealer och enligt motion Jo673 yrkande7 från samma parti bör

anslaget höjas med 2,1milj.kr. att anvisas för skydd av hotade

arter. Behovet av insatser för handikappanpassning av

naturreservat framhålls i motion Jo609(s).

Utskottets överväganden

Naturvårdsverkets organisation

Sedan den 1juli 1991 gäller delvis nya regler för

naturvårdsverkets verksamhet. Arbetet inom verket drivs vidare

enligt den verksamhetsinriktning som anges i riksdagens

miljöpolitiska beslut våren 1991 (1990/91:JoU30, rskr.338). I

de kompletterande direktiv för naturvårdsverkets

anslagsframställning för budgetåren 1992/93--1993/94 som

regeringen beslutade om den 6juni 1991 angavs bl.a. följande.

Naturvårdsverket skall utveckla prestationsmål, och

redovisningen skall spegla effektiviteten och produktiviteten i

verkets eget arbete. Vidare skall verket följa upp Sveriges

miljömål och i detta sammanhang analysera hur verkets arbete har

bidragit till måluppfyllelsen. Detta innebär bl.a. att verket

behåller sin roll som central förvaltningsmyndighet men att

andra prioriteringar gäller för verksamheten. Bl.a. har större

delen av tillsynen enligt miljöskyddslagen (1969:387) överförts

till länsstyrelser och kommuner. Verket har därmed fått en

renodlad roll med starkare tonvikt på målstyrning, vägledning,

samordning och uppföljning. Det ankommer numera på

naturvårdsverket att bestämma antalet enheter inom verket liksom

att tillsätta chefstjänster för enheterna. Verket består i dag

av en verksstab och sju huvudenheter som i stort motsvarar

tidigare avdelningar. Vid sidan härav finns en forskningsnämnd,

en nyinrättad miljöövervakningsnämnd samt ett tillsynsråd med

endast rådgivande funktion. Genom den nya organisationen skapas

enligt verket större flexibilitet inför förändringar i

omvärlden.

Som anförs i propositionen har naturvården en central roll i

miljöpolitiken. I enlighet med riksdagens beslut våren 1991 har

naturvårdsarbetet för innevarande budgetår fått förstärkta

resurser för säkerställande av värdefull natur. För att få en

effektiv användning av resurserna arbeter naturvårdsverket med

att konkretisera naturvårdsarbetet, bl.a. genom att identifiera

indikatorer som kan spegla förändringar i naturmiljön och ge

underlag för prioriteringar. Bland viktiga mätbara kriterier för

naturvårdsarbetet kan nämnas statusen för de hotade arterna,

skyddsnivån för värdefulla naturtyper och biotoper samt

effektiviteten i naturvårdsförvaltningen. Av propositionen

framgår att naturvårdsverket anser att förstärkning inom givna

ramar i princip bör ske bl.a. inom området vård av

naturreservat. Utskottet har erfarit att skogsstyrelsen har

inlett inventeringar av sumpskogar och nyckelbiotoper i samråd

med bl.a. naturvårdsverket. Skogsstyrelsen har uttalat sin

avsikt att samordna de olika projekten till en mer omfattande

inventering av naturresurser i skogen. Utskottet, som ansluter

sig till förslaget om det övergripande målet för

naturvårdsverkets verksamhet, delar miljöministerns bedömning av

resursbehovet för naturvården och anser att den målsättning som

riksdagen angav våren 1991 kan uppnås med de medel som föreslås

för ändamålet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Jo612 yrkande44 och Jo646 yrkande24.

Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion

Jo612 yrkande45.

Som anförs ovan är statusen för hotade arter en av flera

viktiga indikatorer på förändringar i naturmiljön. När det

gäller skyddet för småbiotoper kommer enligt vad utskottet

erfarit naturvårdsverket att i samråd med skogsstyrelsen

redovisa ett förslag senast den 30juni 1992. Även frågan om

markavvattning i vissa delar av landet skall utredas. Utskottet,

som delar miljöministerns bedömning av medelsbehovet, finner

sålunda inte anledning att tillmötesgå motion Jo673 yrkande7

om ytterligare medel för detta ändamål. Motionsyrkandet

avstyrks.

Så till vida delar utskottet de synpunkter på behovet av

insatser för handikappanpassning som förs fram i motion Jo609

att det är ett vitalt samhällsintresse att alla medborgare får

möjlighet att ta del av de kultur- och naturupplevelser vårt

land erbjuder. Redan i dag finns i många reservat anläggningar

som underlättar för besökarna, såsom handikappanpassade stigar,

utsiktstorn och toaletter. Det bör emellertid anses vara en

fråga för naturvårdsverket och berörda länsstyrelser att inom

givna anslagsramar åstadkomma lämpliga avvägningar mellan olika

insatser. Utskottet är således inte berett att tillmötesgå

motionen i den del den avser inrättande av ett särskilt anslag

för ändamålet. Motionen avstyrks.

3. Bidrag till miljöarbete

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av

andra myndigheter än naturvårdsverket samt till organisationer

för arbete inom verkets ansvarsområde. Det gäller i stor

utsträckning medel till länsstyrelserna för återställning av

skador orsakade av luftföroreningar och försurning. Det gäller

också medel till länsstyrelserna för regional miljöövervakning.

Över detta anslag anvisas även bidrag till ideella

organisationer.

Medel för verksamheter inom skogsstyrelsen, livsmedelsverket

och riksantikvarieämbetet som hittills anvisats över anslaget

B2 Bidrag till miljöarbete föreslås i fortsättningen bli

anvisade direkt till dessa myndigheter. Till skogsstyrelsen

överförs därför 14254000kr. för övervakning av skogsskador

och skogsmarkskalkning, till livsmedelsverket 2000000kr.

och till riksantikvarieämbetet 8553000kr. Medel för

regional miljöövervakning bör även fortsättningsvis finansieras

från anslaget B2.

Miljöministern föreslår en minskning av anslaget med

4518000kr. avseende resurser till regeringens disposition.

Motionerna

För kalkningsåtgärder begär Vänsterpartiet i motion

Jo646yrkande20 en höjning av anslaget med 30043000kr.

Enligt motion Jo311(s) yrkande2 bör från anslaget överföras

7milj.kr. till anslagetC2 under jordbruksdepartementets

huvudtitel för att -- i enlighet med motionens yrkande1 --

användas för skogsmarkskalkning. I motion Jo612(s) yrkande46

förutsätts att regeringens avsikt är att naturvårdsverkets

treåriga kalkningsprogram skall fullföljas. Motionärerna i

motion Jo637(s) begär ytterligare medel till kalkning av

försurade sjöar i Östergötland.

Utskottets överväganden

Försurningen av mark och vatten är ett av våra mest allvarliga

miljöproblem. Mark, växter och djur hotas inte bara av vårt sätt

att utnyttja naturresurserna; även nedfallet av försurande ämnen

riskerar att långsiktigt påverka markens produktionsförmåga och

antalet växt- och djurarter. Den fortgående försurningen och

övergödningen är alltjämt det överskuggande problemet för

svenskt vidkommande. Arbetet måste bedrivas med stor

långsiktighet, och gjorda investeringar i kalkningsverksamheten

måste säkerställas. En fortsatt kalkningsverksamhet är därför

nödvändig för att försurningens effekter skall kunna minskas.

Erfarenheterna av kalkning av sjöar och vattendrag är numera

omfattande och visar att insatserna är positiva och effektiva. I

samband med 1991 års miljöpolitiska beslut (prop.1990/91:90,

JoU30, rskr.338) behandlades kalkningsfrågorna utförligt av

utskottet. Utskottet redogjorde då för den praktiska

försöksverksamhet med skogsmarkskalkning som skogsstyrelsen

startade år 1990 i syfte att få en beredskap för ett framtida

storskaligt kalkningsprogram. I första hand var

försöksverksamheten lokaliserad till områden i sydvästra Sverige

med hög belastning av sur deposition. Utskottet gjorde den

bedömningen att skogsmarkskalkning i större omfattning skulle

komma att behövas i de mest utsatta områdena men ansåg att det

slutliga ställningstagandet borde göras när resultatet av

försöksverksamheten redovisats, vilket kommer att ske under

år1992. I avvaktan härpå borde verksamheten drivas vidare i

minst samma omfattning. Som ett resultat av riksdagens

ställningstagande har den skogspolitiska kommittén genom

tilläggsdirektiv (dir.1991:99) fått i uppdrag att framlägga

förslag om framtida finansiering av skogsmarkskalkningen. Den

höjning av anslaget Bidrag till miljöarbete om 44milj.kr. som

regeringen föreslog för kalkningsändamål ansåg utskottet

otillräcklig. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets

förslag att ytterligare 20milj.kr. skulle tillföras anslaget.

I årets budgetproposition föreslår miljöministern att

skogsstyrelsens verksamhet, som hittills redovisats över

miljödepartementets budget, i fortsättningen finansieras över

jordbruksdepartementets budget. Samtidigt förordas en viss

uppbyggnad av kalkningsinsatserna i Norrlands inland och

fjälltrakter, och miljöministern gör den bedömningen att behovet

av kalkningsinsatser kommer att bli stort och kräva delvis ny

teknik. Som anförs i propositionen är den totala kalkningen, som

till största delen avser sjöar och vattendrag, omfattande och

verksamheten utvecklas successivt. Återföring av erfarenheter av

tidigare projekt och effektiviseringar genomförs kontinuerligt.

Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till regeringens

beräkning av oförändrade resurser för budgetåret 1992/93.

Omkalkningar bör ha fortsatt hög prioritet. Det bör tilläggas

att naturvårdsverket avser att inom givna ramar förstärka bl.a.

arbetet med kalkning av sjöar och vattendrag.

I samband med sin behandling av jordbruksdepartementets

budgetbilaga (prop.1991/92:100, bil.10, JoU12) har utskottet

beträffande skogsmarkskalkningen konstaterat att regeringen och

berörda myndigheter mycket nära följer utvecklingen av

försurningsläget och av de åtgärder som bör vidtas. I avvaktan

på kommande utvärdering av skogsstyrelsens försöksverksamhet och

på den skogspolitiska kommitténs betänkande saknade utskottet

anledning att i det sammanhanget frångå regeringens bedömningar

och avstyrkte motioner om ytterligare medel för ändamålet.

Utskottet gör samma bedömning av den kalkningsverksamhet som

pågår inom naturvårdsverkets ansvarsområde såväl vad avser

medelstilldelningen som verksamhetens inriktning. Det anförda

innebär att utskottet avstyrker motion Jo646 yrkande20 om en

höjning av anslaget.

I sitt betänkande 1991/92:JoU12 har utskottet avstyrkt motion

Jo311 yrkande1 om en höjning av anslaget C1 med 7milj.kr.

I enlighet härmed avstyrker utskottet motionens yrkande2 om en

överföring av motsvarande belopp från det nu behandlade

anslaget.

Vad utskottet anfört ovan tillgodoser i allt väsentligt syftet

med motion Jo612 yrkande46. Utskottet utgår från att det inte

råder några delade meningar om att kalkningsprogrammet bör

fullföljas i enlighet med riksdagens intentioner.

Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet saknar anledning att utöver det ovan anförda

särskilt tillmötesgå kravet i motion Jo637 om medel till

kalkning av försurade sjöar i Östergötland. Den frågan bör

ankomma på berörda myndigheter att avgöra. Motionen avstyrks.

4. Investeringar på miljöområdet

Propositionen

Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla

naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas

med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden som

förvaltas av naturvårdsverket. Från anslaget beviljas även

ersättningar enligt bl.a. naturvårdslagen (1964:822) och kan

lämnas bidrag till kommuner eller kommunala stiftelser för skydd

av mark för naturvårdsändamål. Dessutom får anslaget användas

för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband

med säkerställande av mark för naturvårdsändamål.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo646 yrkande22 att

100milj.kr. anvisas som ett engångsanslag för gjorda

markförvärv eller förvärv som är föremål för förhandling. Under

förutsättning av bifall till yrkandet bör riksdagen enligt

yrkande23 i samma motion avvisa regeringens begäran om

bemyndigande att ikläda staten ekonomisk förpliktelse

beträffande värdefulla naturområden. Om domänverkets tillgångar

privatiseras bör enligt motion Jo673 yrkande11 från samma

parti anslaget för köp av reservatsmark höjas.

Medel bör enligt motionärerna i motionerna Jo603(s) och

Jo638(fp,c) anvisas för en besöks/informationsanläggning vid

sjön Tåkern. Ridö--Sundbyholms-arkipelagen bör avsättas som

nationalpark -- motionerna Jo616och Jo643 (bådas). Enligt

motionärerna i motion Jo620(s,v) bör Blaikfjällets

naturreservat i första hand förändras så att den privata

skogsmarken undantas från reservatsbildning. Motionärerna i

motion Jo682(s) anser att förutsättningarna för en

forskningsstation i Ammeråns dalgång bör utredas.

Utskottets överväganden

I likhet med miljöministern anser utskottet det mycket

angeläget att statens förvärv av värdefulla naturområden kan

bibehållas på dagens höga nivå. Med den omprioritering av

resurser motsvarande 20milj.kr. som nämns i propositionen bör

detta vara möjligt. Utskottet ansluter sig till förslaget om

medelstilldelning under förevarande anslag och tillstyrker det

föreslagna bemyndigandet för regeringen att under budgetåret

1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden

som innebär åtaganden om högst 60milj.kr. för budgetåret

1992/93. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion

Jo646 yrkandena22 och23.

Utskottet har under en följd av år betonat vikten av en hög

ambitionsnivå när det gäller bevarande av skyddsvärda

naturområden. Våren 1991 uttalade utskottet i samband med det

miljöpolitiska beslutet att en ansvarsfull ekonomisk politik

alltid kommer att innebära vissa begränsningar i fråga om de

ekonomiska resurser som kan avdelas för att bevara skyddsvärda

naturområden m.m. Även på detta område ansåg utskottet det

viktigt att åstadkomma en lämplig och ändamålsenlig fördelning

av ansvaret mellan samhället och den enskilde. Utskottet pekade

i sammanhanget på principen om varje samhällssektors ansvar för

miljö- och naturvård inom ramen för sin verksamhet och

hänvisade till propositionens förslag om biotopskydd och ökade

möjligheter att hindra arbetsföretag som skadar naturmiljön. I

sitt yttrande till näringsutskottet hösten 1991 över

privatisering av statligt ägda företagm.m. (1991/92:JoU5y)

anförde utskottet bl.a. att det allmänt sett torde vara lättare

att hävda miljö- och naturvårdens intressen i de fall staten är

ägare till marken. Utskottet uttalade vidare att domänverket som

förvaltare av en betydande del av den statligt ägda marken har

ett stort ansvar för miljö- och naturvården i skogsbruket.

Utskottet fann det önskvärt att en eventuell försäljning av

domänverket inte försvårar möjligheterna att ta tillvara miljö-

och naturvårdens intressen och visade på möjligheterna att genom

utökad samverkan med skogsbruket hitta alternativa lösningar för

säkerställande av vissa naturtyper och biotoper. Nuvarande

finansieringsformer för förvärv av skyddsvärda områden skulle

t.ex. kunna kompletteras med att mark som förvaltas av

domänverket erbjuds i utbyte mot sådan mark som är skyddsvärd

från miljö- och naturvårdssynpunkt. Det anförda innebär att

utskottet inte är berett att tillmötesgå förslaget i motion

Jo673 yrkande11 om ökade anslag till köp av reservatsmark i

samband med en privatisering av domänverket. Motionsyrkandet

avstyrks.

Utskottet har tidigare och senast våren 1991 (1990/91:JoU30)

avstyrkt motioner om inrättande av en besöksanläggning vid sjön

Tåkern med hänvisning till att en särskild fond -- Tåkernfonden

-- bildats för vård av naturen vid sjön. Utskottet har inte

ändrat sitt ställningstagande i denna fråga och avstyrker

motionerna Jo603 och Jo638.

Även frågan om avsättande av Ridö--Sundbyholms-arkipelagen som

nationalpark har tidigare varit föremål för utskottets

ställningstagande (1989/90:JoU11, rskr.108). Området, som i

dag är skyddat som naturreservat, uppfyller enligt

naturvårdsverkets bedömning inte de kriterier som verket

uppställer för nationalparker. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Jo616 och Jo643.

Med anledning av motion Jo620 om förändring av Blaikfjällets

naturreservat vill utskottet erinra om att inrättande av

naturreservat är ett förvaltningsärende som åvilar vederbörande

länsstyrelse. Enligt 11kap.7§ regeringsformen får

riksdagen inte bestämma hur förvaltningsmyndighet skall besluta

i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild. Utskottet har

erfarit att länsstyrelsens beslut om inrättande av Blaikfjällets

naturreservat har överklagats av enskilda markägare. Ärendet

bereds för närvarande i regeringskansliet. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet delar många av de synpunkter på Ammeråns naturvärden

som förs fram i motion Jo682. När det gäller frågor om

inrättande och lokalisering av forskningsstationer är emellertid

utskottets principiella inställning att dessa frågor förutsätter

en vetenskaplig bedömning av forskningsbehovet som sådant och

kunskaper om lokala förhållanden m.m. i en omfattning som inte

kan tillgodoses inom ramen för riksdagens behandling av ärendet.

Utskottet vill även erinra om utredningen om vissa

forskningsfrågor inom miljöområdet (dir.1991:88) som senast

den 30juni 1992 skall lägga fram förslag som är avsedda att

ligga till grund för en kommande forskningspolitisk proposition.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionen.

5. Miljöforskning

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för miljöforskning. Medlen

disponeras av naturvårdsverket. En särskild forskningsnämnd med

företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om

anslagets användning. Via anslaget finansieras också statens del

av den med näringslivet gemensamma kollektiva miljöforskningen

vid Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL).

Naturvårdsverket avser att, i allt större utsträckning,

inrikta forskningsverksamheten på studier av

klimatförändringarnas effekter, bioteknik, sambandet

miljö--hälsa samt miljöekonomi.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo646 yrkande21 ytterligare

15milj.kr. bl.a. för forskning om organiska gifter, för

naturvårdsverkets deltagande i EG:s ramprogram och för

internationellt samarbete. Enligt motion Jo604(fp) bör

forskningen om vattendrag och deras omgivningar förstärkas.

Utskottets överväganden

Med anledning av motion Jo646 yrkande21 om ytterligare medel

för olika forskningsändamål vill utskottet inledningsvis erinra

om utredningen om vissa forskningsfrågor inom miljöområdet

(dir.1991:88). Utredningen skall senast den 30juni 1992

framlägga sina förslag som är avsedda att utgöra underlag för

nästa forskningspolitiska beslut. I direktiven är det särskilt

angivet att konsekvenserna av ett fördjupat internationellt

forskningssamarbete skall analyseras och att den närmare

integrationen med EG inom miljöforskningsområdet bör belysas

särskilt. Utskottet har vidare inhämtat att naturvårdsverket

fr.o.m. den 1januari 1993 på samma villkor som medlemsländerna

kommer att delta i EG:s hela ramforskningsprogram, i vilket

miljöforskningen ingår som en del. Verket har uppskattat

kostnaden för detta till sammanlagt 43milj.kr. för perioden

1992/93--1993/94, varav 20milj.kr. för budgetåret 1992/93. I

likhet med miljöministern anser utskottet att dessa kostnader

bör täckas inom ramen för de medel naturvårdsverket förfogar

över. Miljöministern uttalade nyligen i ett frågesvar

(prot.1991/92:65) att han bedömde möjligheterna som goda att

Sverige via EG:s budget kommer att kunna finansiera

forskningsprojekt som vi hittills finansierat själva.

Miljöministern uttalade även att regeringen har förutsett det

ökade behovet av information om de olika EG-programmen och

kommer att senare under våren ta ställning till hur

informationen skall administreras.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning. Mot bakgrund härav och med hänvisning till

det ovan anförda avstyrks motion Jo646 yrkande21.

Genom naturvårdsverkets särskilda vetenskapliga kommitté för

sjöar och vattendrag finansieras ett antal projekt på området,

t.ex. effekter på vattendragen av dikning och markavvattning,

vattendragens funktioner i det ekologiska systemet, pesticider i

vattendrag och denitrifikation. Utskottets principiella

inställning till behovet av forskning inom ett särskilt område

-- i det här fallet vattendrag och deras omgivning -- är att det

bör vara en fråga för vederbörande forskningsorgan att inom

ramen för tillgängliga medel prioritera mellan olika

forskningsprojekt. I sammanhanget vill utskottet erinra om att

riksdagen våren 1990 behandlade forskningens inriktning för de

kommande tre budgetåren, dvs. perioden 1990/91--1992/93

(prop.1989/90:90, JoU17, rskr.336). Frågor om forskningens

inriktning för perioden därefter kommer att behandlas av

riksdagen när nästa forskningspolitiska proposition har lagts

fram. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo604.

6. Landskapsvårdande åtgärder

Propositionen

Anslaget används för bevarande av jordbruksmark av

riksintresse för naturvården. Den centrala administrationen

sköts av riksantikvarieämbetet, jordbruksverket och

naturvårdsverket. Medlen fördelas som ersättning genom

civilrättsliga avtal mellan staten (länsstyrelserna) och

enskilda jordbrukare för upprätthållen hävd av aktuella marker.

Syftet är dels att bevara natur- och kulturvärden, dels att

upprätthålla ett öppet landskap om detta är nedläggningshotat.

Beslut om anslagsnivåerna har fattats av riksdagen (prop.

1990/91:90, JoU30, rskr.338) för perioden 1990/91--1992/93 om

totalt 550 milj.kr. fördelat på de tre åren med 100, 200 resp.

250milj.kr.

Motionerna

Enligt motion Jo646(v) yrkande26 bör anslaget höjas med

250milj.kr. att fonderas för att tas i anspråk när ett bättre

system för landskapsvården har utarbetats. Socialdemokraterna

framför i motionerna Jo203 yrkande9 och Jo612 yrkande47 krav

på att regeringen genomför studier av erfarenheterna av de

landskapsvårdande åtgärderna och utformar det fortsatta stödet

så att uppsatta mål nås. De olika stöden till

odlingslandskapetm.m. bör enligt motion Jo225(m) samordnas

-- bl.a. bör länsstyrelserna ges ökade befogenheter.

Vänsterpartiet anser att resurserna för landskapsvård bör komma

till användning under omställningsperioden, att administrationen

bör förenklas och att länsstyrelsernas lantbruksenheter bör få

huvudansvaret för fördelningen av medel (Jo646 yrkande25).

Utskottets överväganden

Ett viktigt mål för den nya livsmedelspolitiken är att slå

vakt om ett varierat och rikt odlingslandskap och bevara den

biologiska mångfalden. Genom stödet för landskapsvårdande

åtgärder kan samhället ingå avtal med enskilda jordbrukare att

mot ersättning genom betesdrift hålla landskapet öppet. För

budgetåret 1992/93 uppgår stödet till 250milj.kr. Enligt

riksdagens beslut våren 1990 (prop.1989/90:146, JoU25,

rskr.327) om livsmedelspolitiken skall storleken på bidraget

för åren därefter bedömas när erfarenheter av de gångna årens

verksamhet vunnits. Den 20 december 1990 gav regeringen

naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

-- jordbruksverket och riksantikvarieämbetet -- fortlöpande

följa och utvärdera miljöeffekterna av den nya

livsmedelspolitiken (prop.1989/90:146, JoU25, rskr.327). I

uppdraget ingår bl.a. att utvärdera formerna för och

omfattningen av de olika stödformerna. En första redovisning

skall lämnas till regeringen den 30 juni 1992. Därefter skall

naturvårdsverket årligen i samband med anslagsframställningen

redovisa uppdraget. Den 21november 1991 tillsatte regeringen

en särskild kommission (dir.1991:97) med uppgift att förbereda

en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 1990 års

livsmedelspolitiska beslut. Enligt direktiven bör kommissionen

vid sin avstämning av besluten avseende mål och medel för att

bevara ett öppet och levande kulturlandskap också pröva frågan

om arealersättning som en metod för bevarandearbetet.

Kommissionen bör löpande redovisa sina slutsatser och lämna

förslag om erforderliga förändringar i gällande beslut.

Miljöministern framhåller i propositionen som angeläget att de

länsvisa programmen för bevarande av odlingslandskapets natur-

och kulturvärden avslutas så snart som möjligt, och regeringen

har uttalat sin avsikt att inför nästa budgetår pröva om alla

länsstyrelser schablonmässigt skall tilldelas lika stora belopp

för administration av landskapsvårdsmedlen och för

utbildningsinsatser avseende landskapsvård, eller om

fördelningen skall ske på annat sätt.

Utskottet delar miljöministerns uppfattning att -- i avvaktan

på regeringens ställningstagande till landskapsvårdens

omfattning och former -- tidigare riksdagsbeslut skall gälla,

vilket innebär att naturvårdsverkets totala ram för

fördelningsbeslut bör vara 550milj.kr. för treårsperioden

1990/91--1992/93. Utskottet tillstyrker således regeringens

förslag om medelstilldelning och avstyrker därmed motion Jo646

yrkande26.

Utskottet gör samma bedömning som motionärerna i motionerna

Jo203, Jo225, Jo612 och Jo646 när det gäller vikten av att slå

vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och bevara den

biologiska mångfalden. En samordning av de olika bidragen för

landskapsvårdande åtgärder skulle även enligt utskottets mening

bättre stämma överens med den av riksdagen förordade

helhetssynen på odlings- och kulturlandskapet. Som framgår av

redogörelsen ovan är regeringen uppmärksam på problemet, och

utskottet förutsätter härvidlag att åtgärder i detta syfte

kommer att vidtas då erforderligt beslutsunderlag föreligger. I

avvaktan härpå är utskottet inte berett att utöver det anförda

tillmötesgå motionskraven och avstyrker således motionerna Jo203

yrkande9, Jo225 och Jo612 yrkande47 i den mån de inte kan

anses tillgodosedda.

På samma grund avstyrks även motion Jo646 yrkande25.

7. Sanering och återställning av miljöskadade områden

Propositionen

I enlighet med riksdagens miljöpolitiska beslut

(prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338) skall anslaget i huvudsak

användas för genomförande av ett femårigt program för sanering

och återställning av miljöskadade områden. En fortsättning av

programmet skall föregås av en utvärdering mot slutet av

femårsperioden.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo646 höjning av anslaget med

10milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande28), att

15milj.kr. avsätts för skyddsåtgärder i samband med

företagskonkurser (yrkande29) och förslag om finansiering av

utökade saneringsåtgärder i miljöskadade områden (yrkande27).

Medel bör enligt motion Jo610(fp) omprioriteras för sanering

av Järnsjön i Emån.

Utskottets överväganden

I sitt betänkande våren 1991 om miljöpolitiken anslöt sig

utskottet till förslagen om ett femårigt program för sanering

och återställning av miljöskadade områden och om

medelstilldelning, dvs. 25milj.kr. per år. Programmet skall

utvärderas mot slutet av femårsperioden, och först när

utvärderingen har gjorts ansåg utskottet att riksdagen bör ta

ställning till en förändring av medelstilldelningen. Utskottet

delar miljöministerns bedömning att de ökande kostnaderna för

handräckning i samband med företagskonkurser med

kostnadstäckning från förevarande anslag innebär ett problem som

snarast måste ses över. Till uppgifterna för den nyligen

tillsatta utredningen för översyn av

miljöskadeförsäkringenm.m. (dir.1992:13) hör att

undersöka hur en varaktig lösning för denna typ av

akutinsatser kan utformas och finansieras samt att utarbeta

erforderliga förslag. Inriktningen bör enligt direktiven vara

att den som genom sin verksamhet kan orsaka ett skyddsingripande

också skall betala kostnaderna härför. Utredningens förslag bör

redovisas senast den 31december 1992. Utskottet har inhämtat

att frågan om ytterligare medel på tilläggsbudget för

innevarande år för sådana kostnader övervägs inom

regeringskansliet. Utskottet ansluter sig till miljöministerns

bedömning av medelsbehovet och av inriktningen för utredningens

arbete och avstyrker således motion Jo646 yrkandena28 och29.

Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motion Jo646

inför det hot som miljöskadade områden utgör mot hälsa och

miljö. I sitt betänkande våren 1991 om miljöpolitiken

konstaterade utskottet i likhet med miljöministern bl.a. att

åtgärder beträffande gruvavfallsupplag, som utgör den största

enskilda svenska källan till belastningen av metaller på

Östersjön, även i fortsättningen skall ha högsta prioritet. Som

anförs ovan kommer förslag om lösning för vissa akutinsatser när

det gäller miljöskadade områden att framläggas vid slutet av

innevarande år. I avvaktan härpå och med hänvisning till det i

övrigt anförda avstyrker utskottet motionens yrkande27.

Motioner om Emån och Emådalen har under en följd av år varit

föremål för riksdagens behandling. Så sent som våren 1991

beslutades att Emån skulle omfattas av naturresurslagen

(1987:12), och ån blev därmed skyddad mot planerad

vattenkraftutbyggnad (prop.1990/91:90, BoU18, rskr.342). I

sitt miljöpolitiska betänkande hänvisade utskottet bl.a. till

ett uttalande av miljöministern att regeringen noggrant följer

det s.k. Emåprojektet. Som anförs i motion Jo610 pågår åtgärder

för sanering av bl.a. Emån, det s.k. Järnsjöprojektet, inom

ramen för naturvårdsverkets femåriga sanerings- och

återställningsprogram. Utskottet delar många av de synpunkter

som förs fram i motionen på miljön i och omkring Emån och

förutsätter att berörda myndigheter inom ramen för anvisade

medel beaktar behovet av åtgärder inom angivna område. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Jo610 i den mån motionen inte

kan anses tillgodosedd.

8. Koncessionsnämnden för miljöskydd m.fl. anslag (B7 och

B10)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B7 och B10

(s.45, 46 och49).

9. Visst internationellt miljösamarbete

Propositionen

Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i

vissa internationella organisationer och för internationellt

samarbete inom miljöområdet. Från anslaget lämnas bidrag till

svenska ideella miljöorganisationers internationella verksamhet.

Motionerna

För naturvårdsverkets bilaterala samarbete med Öst- och

Centraleuropa och för stöd till miljöorganisationernas

internationella arbete med inriktning på Europa och

Rio-konferensen begär Vänsterpartiet i motion Jo646 yrkande13

att anslaget höjs med 5milj.kr. utöver regeringens förslag.

FN:s konferens Miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni

1992 är föremål för flera motionsyrkanden. I partimotion

Jo612(s) begärs i yrkande6 en svensk redovisning av

konsekvenserna av en konvention till skydd för den biologiska

mångfalden. Vänsterpartiet betonar i motion Jo667 behovet av

uppföljning av konferensens beslut i form av t.ex. projekt,

handlingsplaner och en miljökampanj. Enligt motion Jo679(s)

bör garantier ges för att Sveriges kommuner nås av en detaljerad

och lättförståelig information om FN-konferensens resultat, i

synnerhet de frågor som gäller de kommunala åtgärder som måste

vidtas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden

(yrkande1). Kommunerna måste få direktiv för att kunna

utarbeta kommunala handlingsplaner i de frågor som kräver

åtgärder på kommunal nivå (yrkande2). Existerande nationella

åtgärdsprogram inom miljö- och utvecklingsområdet måste

analyseras och nya program presenteras, reviderade utifrån de

åtaganden som konferensen ålägger Sverige (yrkande3). I motion

U627(fp) yrkande2 framhålls att information om Sveriges

åtaganden i samband med konferensen måste spridas till

beslutsfattare och allmänhet.

Utskottets överväganden

För budgetåret 1992/93 föreslås i budgetpropositionen att

medel anvisas för bilateralt miljösamarbete under

utrikesdepartementets huvudtitel. För samarbetet med Öst- och

Centraleuropa föreslår regeringen att totalt en miljard kronor

avsätts. De insatser i och i samarbete med Öst- och

Centraleuropa som inletts på miljöområdet kommer enligt

miljöministern att fortsätta i än högre grad. Samarbetet avser

främst Östersjön samt ett kraftigt förstärkt samarbete med

myndigheterna i resp. land. Medel för miljösamarbetet med Öst-

och Centraleuropa kommer att anvisas från en ram på

430milj.kr. som redovisas under utrikesdepartementets

huvudtitel. Frågan om medlens vidare fördelning är föremål för

utrikesutskottets beredning inom ramen för utskottets

budgetbehandling (1991/92:UU16). Inom naturvårdsverket pågår ett

särskilt samarbetsprogram på miljöområdet med Polen för åren

1991--1992. För ändamålet disponeras även för nästa budgetår

2milj.kr. Programmet är inriktat på informationsutbyte och

kunskapsöverföring samt på att Polen skall öka den egna

tillverkningen av miljöskyddsutrustning. För det treåriga

program som drivs av beredningen för ekonomiskt-tekniskt

samarbete (BITS) har för perioden anslagits sammanlagt

270milj.kr., varav ca 65% avser miljörelaterat samarbete.

Fram till den 30 juni 1991 hade beredningen beslutat om

miljöinsatser i Polen för ca 38milj.kr.

Utskottet ansluter sig till miljöministerns förslag om bidrag

till de svenska ideella miljöorganisationernas internationella

verksamhet och till det Internationella

försurningssekretariatet. Även i övrigt delar utskottet

miljöministerns bedömning av medelsbehovet under detta anslag.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan

avstyrks motion Jo646 yrkande13 om en höjning av anslaget.

Utskottet har nyligen i ett yttrande till utrikesutskottet

(1991/92:JoU8y) behandlat ett antal motioner om FN:s konferens

Miljö och utveckling. Sammanfattningsvis konstaterade utskottet

att det svenska förberedelsearbetet bedrivs med sikte på att

Sverige kraftfullt skall medverka till att FN-konferensen blir

en framgång för det multilaterala miljösamarbetet inom FN:s ram

och i linje med de övergripande målen för den svenska

miljöpolitiken.

Miljöministern förväntar en fortsatt stark aktivitet inom FN:s

miljöprogram bland arbetsgrupper och kommittéer rörande bl.a.

biologisk mångfald. Pågående förhandlingar är inriktade på en

konvention som syftar till att bevara mångfalden och främja ett

hållbart nyttjande av både vilda och domesticerade djur och

växter samt att reglera principerna för rätten till de genetiska

resurserna. Utskottet förutsätter att Sverige även på detta

område aktivt kommer att medverka i det internationella arbetet

och att regeringen på lämpligt sätt vidtar förberedelser härför.

Något särskilt uttalande härom finner utskottet emellertid inte

påkallat. Motion Jo612 yrkande6 bör således inte föranleda

någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet delar uppfattningen i motion U627 om vikten av att

de överenskommelser som Sverige kommer att ingå i samband med

UNCED efterlevs av svenska myndigheter och beslutsfattare.

Utskottet utgår från att regeringen på lämpligt sätt kommer att

verka för att information om konferensens resultat får en sådan

spridning i samhället att de kan ligga till grund för en

miljöanpassad samhällsutveckling, särskilt på den kommunala

nivån. Något särskilt uttalande härom anser utskottet inte

påkallat. Motionerna U627 yrkande2, Jo667 och Jo679 bör

således lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

10. Stockholms internationella miljöinstitut

Propositionen

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till

stiftelsen Stockholms internationella miljöinstitut (SEI). I

proposition 1987/88:85 har beräknats att 25milj.kr. per år

avdelas under budgetåren 1989/90--1992/93.

SEI har till uppgift att främja utvecklingen av ny teknik för

en miljöanpassad och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling.

Arbetet med klimat- och försurningsfrågorna har varit

högprioriterade under senare år. SEI har etablerat ett fast

samarbete med FN-sekretariatet inför förberedelserna inför

1992års konferens om miljö och utveckling.

Motionen

I motion Jo646 yrkande15 begär Vänsterpartiet en höjning av

anslaget med 2,5milj.kr.

Utskottets överväganden

Utskottet kan konstatera att SEI nu har etablerat sig som en

internationellt erkänd kraft på miljöområdet. I likhet med

miljöministern gör utskottet den bedömningen att det bör finnas

intresse hos andra länder och organisationer att medverka till

finansieringen av den framtida verksamheten vid SEI. När det

gäller den långsiktiga finansieringen av institutets verksamhet

har utskottet inhämtat att förslag härom kommer att föreläggas

riksdagen i samband med nästa års budgetproposition. På grund av

det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

medelstilldelning och avstyrker motion Jo646 yrkande15.

11. Forskning för ett avfallssnålt samhälle:

Avfallshanteringm.fl. anslag (B13 och B14)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B13 och

B14 (s.51--53).

12. Övriga anslag

Motionerna

I motion Jo646 yrkande6 begär Vänsterpartiet 5milj.kr.

till det s.k. eko-kommunprojektet. Enligt motion Jo673 från

samma parti bör 20milj.kr. anslås för anläggande av våtmarker

(yrkande6) och 15milj.kr. för naturvårdsinriktad verksamhet.

Medlen bör fördelas av länsstyrelserna (yrkande10).

Utskottets överväganden

Som anförs i motion Jo646 måste arbetet med en ekonomisk och

ekologiskt uthållig utveckling vara en fråga för alla

samhällsnivåer. I detta arbete har kommunerna ett betydande

ansvar. Det systematiska och sektorsövergripande arbete som

pågår inom det s.k. eko-kommunprojektet är i detta sammanhang av

stor vikt. Utskottet är emellertid inte berett att tillmötesgå

motionens yrkande6 om medel för ändamålet på särskilt anslag

och avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet har vid upprepade tillfällen uttalat sig om

våtmarkernas stora betydelse för vattenhushållningen och

bibehållande av ett levande landskap och även framhållit den

roll dessa områden spelar när det gäller kvävereningen. För

återskapande av våtmarker bör enligt utskottets mening ett

utnyttjande av anläggningsstödet stimuleras. Utskottet är

således inte berett att ansluta sig till motion Jo673 yrkande6

om ytterligare medel för ändamålet. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet avstyrker även motion Jo673 yrkande10 om särskilda

medel för naturvårdsinriktad verksamhet vid länsstyrelserna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljö- och naturresursdepartementet

att riksdagen till Miljö- och naturresursdepartementet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

48994000kr.,

2. beträffande utredningarm.m.

att riksdagen till Utredningarm.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16143000kr.,

3. beträffande naturvårdsverkets ansvarsområde

att riksdagen godkänner att det övergripande målet för

verksamheten inom statens naturvårdsverk skall vara i enlighet

med vad regeringen förordat i avsnittet Förslag,

4. beträffande statens naturvårdsverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Jo612 yrkande44, 1991/92:Jo646

yrkande24 och 1991/92:Jo673 yrkande7 till Statens

naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett

ramanslag på 416301000kr.,

res.1(s)

men. (v) - delvis

5. beträffande beredskapsmedel i naturvården

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande45,

res. 2(s)

6. beträffande handikappanpassning av naturreservat

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo609,

7. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Jo311 yrkande2 och 1991/92:Jo646

yrkande20 till Bidrag till miljöarbete för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 204484000kr.,

men. (v) - delvis

8. beträffande kalkningsprogrammet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande46,

res.3(s)

9. beträffande kalkning av försurade sjöar i Östergötland

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo637,

10. beträffande investeringar på miljöområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande22 till Investeringar

på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 135445000kr.,

men. (v) - delvis

11. beträffande värdefulla naturområden

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande23

bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten

ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär

åtaganden om högst 60000000kr. för budgetåret 1993/94,

men. (v) - delvis

12. beträffande inköp av reservatsmark

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo673 yrkande11,

men. (v) - delvis

13. beträffande besöksanläggning vid Tåkern

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo603 och

1991/92:Jo638,

14. beträffande Ridö--Sundbyholms-arkipelagen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo616 och

1991/92:Jo643,

15. beträffande Blaikfjällets naturreservat

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo620,

16. beträffande forskningsstation vid Ammerån

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo682,

17. beträffande miljöforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande21 till

Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 151783000kr.,

men. (v) - delvis

18. beträffande forskning om vattendragenm.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo604,

19. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande26 till

Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 247250000kr.,

men. (v) - delvis

20. beträffande utformning av stödet till landskapsvårdande

åtgärderm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande9,

1991/92:Jo225, 1991/92:Jo612 yrkande47 och 1991/92:Jo646

yrkande25,

res.4(s)

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande28 till Sanering och

återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 19880000kr.,

men. (v) - delvis

22. beträffande skyddsåtgärder i samband med

företagskonkurserm.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo646 yrkandena27

och29,

men. (v) - delvis

23. beträffande sanering av Järnsjön i Emån

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo610,

24. beträffande koncessionsnämnden för miljöskydd

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18155000kr.,

25. beträffande bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas

miljöfond för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

22000000kr.,

26. beträffande visst internationellt miljösamarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande13 till Visst

internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 16507000kr.,

men. (v) - delvis

27. beträffande redovisning av konvention till skydd för den

biologiska mångfalden

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande6,

res.5(s)

28. beträffande uppföljningm.m. av FN:s konferens Miljö

och utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:U627 yrkande2,

1991/92:Jo667 och 1991/92:Jo679,

men. (v) - delvis

29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo646 yrkande15 till Stockholms

internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 25000000kr.,

men. (v) - delvis

30. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle:

Avfallshantering

att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle:

Avfallshantering för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 17199000kr.,

31. beträffande lokalanskaffningar m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning

av inredning och utrustning av lokaler vid statens

naturvårdsverk inom de kostnadsramar som har förordats i

propositionen,

32. beträffande inredning och utrustning av lokaler vid

vissa myndigheter

att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid

vissa myndigheter för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 7300000kr.,

33. beträffande särskilda anslag för det s.k.

eko-kommunprojektetm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo646 yrkande6 och

1991/92:Jo673 yrkandena6 och10.

men. (v) - delvis

Stockholm den 26mars1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Lennart

Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge

Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén

(nyd), Kaj Larsson (s), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m),

Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Statens naturvårdsverk(mom.4)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Som anförs i propositionen" och slutar med

"yrkande24" bort ha följande lydelse:

Som anförs -- -- -- (= utskottet) -- -- -- i skogen. Med

anledning av ökade kostnader för vård och förvaltning av

naturreservat på grund av utökad areal förstärktes resurserna

med 26milj.kr. i samband med riksdagens miljöpolitiska beslut

våren 1991 (prop.1991/92:90, JoU30, rskr.338). Utskottet kan

konstatera att arealen nu kommer att öka ytterligare och

ansluter sig därför till motion Jo612 yrkande44 om en höjning

av anslaget med 11milj.kr. Det anförda innebär att utskottet

avstyrker motion Jo646 yrkande24.

dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande statens naturvårdsverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1991/92:Jo612 yrkande44 och med avslag på

motionerna 1991/92:Jo646 yrkande24och 1991/92:Jo673

yrkande7 till Statens naturvårdsverk för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 427301000kr.,

2. Beredskapsmedel i naturvården (mom.5)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Det ovan" och slutar med "yrkande45" bort ha

följande lydelse:

Under förra lågkonjunkturen kunde viktigt naturvårdsarbete

utföras genom att beredskapsarbeten tillskapades för vård och

skötsel av naturreservat. Nu föreligger motsvarande situation på

arbetsmarknaden inte minst i norra Sverige där också behoven av

vård av naturreservat finns. I likhet med motionärerna i motion

Jo612 anser utskottet att regeringen därför bör ge

naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med

arbetsmarknadsstyrelsen undersöka hur beredskapsmedel kan

användas i naturvårdens tjänst. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo612 yrkande45 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande beredskapsmedel i naturvården

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo612

yrkande45 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Kalkningsprogrammet (mom.8)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10

börjar med "Vad utskottet" och på s.11 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Mark, växter och djur hotas inte bara av vårt sätt att

utnyttja naturresurserna; även nedfallet av försurande ämnen

riskerar att långsiktigt påverka markens produktionsförmåga och

antalet växt- och djurarter. Den fortgående försurningen och

övergödningen är alltjämt det överskuggande problemet för

svenskt vidkommande. Erfarenheterna av kalkning av sjöar och

vattendrag är numera omfattande och visar att insatserna är

positiva och effektiva. Arbetet måste bedrivas med stor

långsiktighet och gjorda investeringar i kalkningsverksamheten

måste säkerställas. Den kraftiga förstärkning om 40milj.kr. av

kalkningsverksamheten som för innevarande budgetår föreslogs i

proposition 1990/91:90 En god livsmiljö baserades på

naturvårdsverkets treåriga kalkningsprogram. Programmet innebar

en stegvis uppbyggnad av verksamheten, bl.a. i form av

nykalkning i Norrland och säkerställande av redan utförd

kalkning. I planen ingick en upptrappning med 20milj.kr. för

budgetåret 1992/93 och ytterligare 40milj.kr. för budgetåret

1993/94. Utskottets dåvarande majoritet avvek från denna plan

och föreslog att anslaget skulle höjas med 20milj.kr. redan

under budgetåret 1991/92 (JoU30, rskr.338). I årets

budgetproposition saknas den ursprungliga planmässiga ökningen

för nästa budgetår. Utskottet förutsätter emellertid att

regeringens avsikt är att kalkningsprogrammet därmed kommer att

fortsätta i enlighet med naturvårdsverkets förslag. Vad

utskottet anfört med anledning av motion Jo612 yrkande46 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande kalkningsprogrammet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo612

yrkande46 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Utformning av stödet till landskapsvårdande åtgärder

(mom.20)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.16

börjar med "Utskottet gör" och slutar med "anses tillgodosedda"

bort ha följande lydelse:

Ett viktigt mål för den nya livsmedelspolitiken är att slå

vakt om ett varierat och rikt odlingslandskap och bevara den

biologiska mångfalden. Genom stödet för landskapsvårdande

åtgärder kan samhället ingå avtal med enskilda jordbrukare att

mot ersättning genom betesdrift hålla landskapet öppet. För

budgetåret 1992/93 uppgår stödet till 250milj.kr. Enligt

riksdagens beslut våren 1990 (prop.1989/90:146, JoU25,

rskr.327) om livsmedelspolitiken skall storleken på bidraget

för åren därefter bedömas när erfarenheter av de gångna årens

verksamhet vunnits. Som anförs i motionerna Jo203 och Jo612 bör

regeringen under innevarande år företa en utvärdering av stödet,

vilket lämpligen kan ske inom ramen för

omställningskommissionens arbete. En redogörelse bör lämnas i

budgetpropositionen för budgetåret 1993/94, och det fortsatta

stödet bör vara så utformat att uppsatta mål nås. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Jo203 yrkande9 och Jo612

yrkande47 bör ges regeringen till känna. Med det anförda

finner utskottet syftet med motionerna Jo225 och Jo646

yrkande25 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena bör

inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande utformning av stödet till landskapsvårdande

åtgärder m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo203

yrkande9 och 1991/92:Jo612 yrkande47 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan

vidare åtgärd motionerna 1991/92:Jo225 och 1991/92:Jo646

yrkande25,

5. Redovisning av konvention till skydd för den biologiska

mångfalden (mom.27)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Miljöministern förväntar" och slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

På grund av vårt sätt att utnyttja naturresurserna, särskilt

inom jord- och skogsbruket, men också på grund av kemisk

påverkan, har under de senaste decennierna skett en mycket snabb

ökning av antalet arter som hotas av utrotning. En konvention

till skydd för den biologiska mångfalden måste därför ta sin

utgångspunkt i brukandet av naturresurserna. Konventionen kommer

med all sannolikhet att få stora konsekvenser även för svenskt

jord- och skogsbruk. I likhet med motionärerna i motion Jo612

anser utskottet att regeringen tydligt måste redovisa hur

förpliktelserna gentemot en konvention skall kunna uppfyllas.

Sverige måste handla snabbt, bl.a. för att öka tilltron till

konventionen från andra länders sida. Utskottet ansluter sig

till motionens yrkande6 att regeringen bör redovisa

konsekvenserna av konventionen innan FN:s konferens Miljö och

utveckling äger rum. Vad utskottet anfört med anledning av

motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande redovisning av konvention till skydd för den

biologiska mångfalden

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo612 yrkande6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg(v) anför:

Statens naturvårdsverk

I enlighet med näringsutskottets betänkande 1991/92:NU38 har

riksdagen begärt att regeringen -- efter att ha prövat frågan om

överföring utan ersättning av mark från domänverket till

naturvårdsfonden -- återkommer med förslag härom. När mark har

inköpts måste den också skötas. Riksdagen bör därför bifalla

Vänsterpartiets motion Jo646 yrkande24 om ytterligare

10milj.kr. för drift och förvaltning av skyddade arealer

(Hemställan mom.4).

Vänsterpartiet välkomnar regeringens förslag om höjning av

anslaget för åtgärder till skydd av hotade arter. Med tanke på

den tidigare alltför knappa resurstilldelningen finns emellertid

ett uppdämt behov av medel för detta viktiga arbete. Riksdagen

bör således bifalla motion Jo673 yrkande7 om ytterligare

2,1milj.kr. för ändamålet (Hemställan mom.4).

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr2, ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande45 om att

regeringen bör ge naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med

arbetsmarknadsstyrelsen undersöka hur beredskapsmedel kan

användas i naturvårdens tjänst (Hemställan mom.5).

Bidrag till miljöarbete

För vårt land är försurningen ett av de mest akuta

miljöproblemen, och läget har förvärrats. Kalkningsverksamheten

är endast en nödåtgärd i avvaktan på att källorna till

miljöproblemen kan angripas. Det föreligger stort behov av både

nykalkning och omkalkning i tidigare behandlade områden. Behovet

av nykalkning är särskilt stort i Norrlands inland, men även i

landets södra delar krävs omfattande insatser. De medel

regeringen anvisar är klart otillräckliga. Riksdagen bör därför

bifalla Vänsterpartiets motion Jo646 yrkande20 om ytterligare

30043000kr. för kalkningsåtgärder (Hemställan mom.7).

Investeringar på miljöområdet

Regeringen föreslår att naturvårdsverket redan nu skall få

disponera medel ur budgeten för budgetåret 1993/94 för att

finansiera de omfattande inköp av mark som har gjorts eller är

föremål för förhandlingar. Samtidigt redovisar regeringen att

den förestående privatiseringen av naturvårdsverket troligen

kommer att leda till behov av ökat skydd för såväl de tidigare

domänreservaten som annan mark i domänverkets ägo. Det framstår

därför inte som troligt att den framtida verksamheten kan drivas

med de medel som kommer att återstå av kommande budget.

Riksdagen bör därför bifalla Vänsterpartiets motion Jo646

yrkande22 om 100milj.kr. som ett engångsanslag för ändamålet

(Hemställan mom.10).

Riksdagen bör bifalla även motion Jo646 yrkande23 att avvisa

regeringens begäran om bemyndigande att ikläda staten ekonomisk

förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i

värdefulla naturområden (Hemställan mom.11).

Enligt sin instruktion skall domänverket bedriva skogsbruk på

samma villkor som andra markägare. I dag planerar regeringen att

privatisera domänverkets tillgångar, vilket kan innebära att det

i framtiden kommer att behövas stora anslag för markinlösen, om

reservat skall bildas på mark som tidigare har ägts av

domänverket. Vänsterpartiet anser att frågan måste belysas i

samband med en eventuell privatisering av domänverket. Riksdagen

bör därför bifalla motion Jo673 yrkande11 (Hemställan

mom.12).

Miljöforskning

Ständigt förbättrade kunskaper är en förutsättning för att vi

skall kunna lösa miljöproblemen. Miljöforskning är därför ett

oerhört angeläget område. För att den tidigare nivån på anslaget

för miljöforskning skall kunna upprätthållas behövs en

tioprocentig höjning. Forskning om organiska gifter är ett

forskningsområde som minskat i omfattning, och som behöver

förstärkas. Naturvårdsverket har begärt ökade resurser för sitt

deltagande i EG:s ramforskningsprogram. Det internationella

samarbetet inom miljöforskningen måste prioriteras, men det får

inte ske på bekostnad av annan angelägen forskningsverksamhet.

Sammanfattningsvis innebär det anförda att riksdagen bör bifalla

motion Jo646 yrkande21 (Hemställan mom.17).

Landskapsvårdande åtgärderm.m.

I samband med riksdagens livsmedelspolitiska beslut våren 1990

hävdade Vänsterpartiet att det årliga behovet av medel för

landskapsvård skulle komma att uppgå till minst 500milj.kr.

Med tanke på de stora ännu inte ianspråktagna resurserna anser

vi emellertid att för ändamålet 250milj.kr. utöver regeringens

förslag bör anvisas att fonderas för att tas i anspråk när ett

bättre system för landskapsvården har utformats. Riksdagen bör

således bifalla motion Jo646 yrkande26 (Hemställan mom.19).

Sanering och återställning av miljöskadade områden

Stora områden i vårt land har förgiftats av utsläpp, och

miljontals kubikmeter mark och sjöbotten läcker årligen tonvis

med tungmetaller och klorerade organiska föreningar.

Naturvårdsverket har framhållit det ökade behovet av resurser

för skyddsåtgärder i samband med företagskonkurser.

Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 10milj.kr.

utöver regeringens förslag. Riksdagen bör därför bifalla motion

Jo646 yrkande28 (Hemställan mom.21).

Den totala kostnaden för sanering av miljöskadade områden kan

komma att uppgå till fem miljarder kronor, vilket är

konsekvensen av decenniers utsläpp från industrier och andra

verksamheter. I förhållande härtill framstår de resurser som är

möjliga att avsätta via statsbudgeten som fullständigt

otillräckliga. Vänsterpartiet anser att regeringen bör framlägga

ytterligare förslag om finansieringen av utökade

saneringsåtgärder i miljöskadade områden. För

miljöskyddsåtgärder i samband med företagskonkurser bör en

omfördelning inom anslaget ske med 15milj.kr. Riksdagen bör

därför bifalla motion Jo646 yrkandena27 och29 (Hemställan

mom.22).

Visst internationellt miljösamarbete

För naturvårdsverkets bilaterala samarbete med Öst- och

Centraleuropa samt för stöd till miljöorganisationernas

internationella arbete med inriktning på Europa och inför FN:s

konferens Miljö och utveckling bör anslaget höjas med

5milj.kr. utöver regeringens förslag. Riksdagen bör således

bifalla motion Jo646 yrkande13 (Hemställan mom.26).

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr5, ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande6 om att

regeringen bör redovisa konsekvenserna av en konvention till

skydd för den biologiska mångfalden (Hemställan mom.27).

Lika viktigt som att Sverige deltar i förberedelsearbetet

inför FN:s konferens Miljö och utveckling är att konferensen

följs upp med aktivt arbete. Visad handlingskraft på hemmaplan

är en framgångsrik väg för att skapa förtroende internationellt.

Myndigheter på olika nivåer, landsting, kommuner och ideella

organisationer måste samarbeta för att förverkliga konferensens

beslut. Nationalkommittén för FN-konferensen bör redovisa vad

som måste göras för att Sverige skall uppfylla sina åtaganden

härvidlag. De nationella åtgärdsprogrammen inom miljöområdet

måste revideras mot bakgrund av konferensens resultat. Miljö-

och naturresursdepartementet bör avsätta resurser för

projektanslag, så att kommuner och föreningar kan erhålla medel

för att upprätta handlingsplaner. Projektanslag bör kunna

beviljas även för en riksomfattande miljökampanj sedan

konferensen har ägt rum. Riksdagen bör således bifalla motion

Jo667 (Hemställan mom.28).

Stockholms internationella miljöinstitut

Vid Stockholms internationella miljöinstitut pågår ett mycket

angeläget arbete när det gäller u-länderna. Verksamheten främjar

utvecklingen av ny teknik för en miljöanpassad och hållbar

samhällsutveckling. Vänsterpartiet finner regeringens bedömning

att andra länder och organisationer kommer att ha intresse av

att finansiera verksamheten oansvarig. Vänsterpartiet anser att

anslaget, som under flera år legat på en oförändrad nivå, bör

höjas med 2,5milj.kr. Riksdagen bör således bifalla motion

Jo646 yrkande15 (Hemställan mom.29).

Särskilda anslag för det s.k. eko-kommunprojektetm.m.

Ett antal kommuner ingår sedan mer än ett år tillbaka i det

s.k. eko-kommunprojektet. Arbetet bedrivs på olika sätt från

kommun till kommun, men grundtanken är gemensam, dvs. ett

systematiskt arbete för en genomgripande förändring av samhället

till en bättre ekologisk anpassning. Projekten är

sektorsövergripande, och gränserna mellan kommuner, myndigheter

och centrala, regionala och lokala nivåer måste överskridas.

Arbete pågår med nya lösningar för reningsverk,

avfallshantering, stöd till alternativ odlingm.m. För det

fortsatta arbetet med projektet anser Vänsterpartiet att ett

statligt tillskott om sammanlagt 15milj.kr. behövs för den

kommande treårsperioden. Riksdagen bör därför bifalla motion

Jo646 yrkande6 om 5milj.kr. för budgetåret 1992/93

(Hemställan mom.33).

Inom ramen för 1990 års livsmedelspolitiska beslut anslog

riksdagen ett rambelopp om 400milj.kr. för anläggande av

energiskog, lövskog och våtmarker. Med tanke på den stora

betydelse återskapande av våtmarker har både från

naturvårdssynpunkt och för att förhindra näringsämnesläckage

till hav och sjöar, anser Vänsterpartiet att rambeloppet för

anläggningsstödet bör höjas med 20milj.kr. för budgetåret

1992/93. Dessa medel bör anvisas för anläggande av våtmarker.

Riksdagen bör således bifalla motion Jo673 yrkande6

(Hemställan mom.33).

Både länsstyrelser och kommuner är i behov av omfattande

resursförstärkningar för sin naturvårdsinriktade verksamhet.

Vänsterpartiet föreslår för detta ändamål 15milj.kr., vilket

motsvarar 50 nya tjänster, att fördelas av länsstyrelserna.

Riksdagen bör därför bifalla motion Jo673 yrkande10

(Hemställan mom.33).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom.4, 7, 10, 11, 12, 17, 19, 21, 22, 26, 28, 29 och 33 borde

ha hemställt:

4. beträffande statens naturvårdsverk

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motionerna 1991/92:Jo646 yrkande24 och 1991/92:Jo673

yrkande7 och med avslag på motion 1991/92:Jo612 yrkande44

till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar

ett ramanslag på 428401000kr.,

7. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1991/92:Jo646 yrkande20 och med avslag på motion

1991/92:Jo311 yrkande2 till Bidrag till miljöarbete för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

234527000kr.,

10. beträffande investeringar på miljöområdet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande22 till

Investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 235445000kr.,

11. beträffande värdefulla naturområden

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande23

avslår regeringens begäran om bemyndigande att under budgetåret

1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden

som innebär åtaganden om högst 60000000kr. för budgetåret

1993/94,

12. beträffande inköp av reservatsmark

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo673

yrkande11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts i denna del,

17. beträffande miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande21 till

Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 166783000kr.,

19. beträffande landskapsvårdande åtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande26 till

Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 497250000kr.,

21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade

områden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande28 till Sanering och

återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 29880000kr.,

22. beträffande skyddsåtgärder i samband med

företagskonkurserm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo646

yrkandena27 och29 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts i denna del,

26. beträffande visst internationellt miljösamarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande13 till Visst

internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 21507000kr.,

28. beträffande uppföljningm.m. av FN:s konferens Miljö

och utveckling

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo667 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del

samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1991/92:U627

yrkande2 och 1991/92:Jo679,

29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande15 till Stockholms

internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 27500000kr.,

33. beträffande särskilda anslag för det s.k.

eko-kommunprojektetm.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo646

yrkande6 och 1991/92:Jo673 yrkandena6 och10 dels till

Eko-kommunprojektet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 5000000kr., dels till Anläggande

av våtmarker för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 20000000kr., dels ock till

Naturvårdsinriktad verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 15000000kr.