Bet. 1991/92:JoU15

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JOU15

Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

JoU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition

om vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m., jämte följdmotioner

och fristående motioner med sammanlagt 87 yrkanden. Med

anledning av två motioner (c, kds) föreslår utskottet att

riksdagen av regeringen begär en redovisning av de möjliga

formerna för en exportfinansiering av jordbruksprodukter. Vidare

föreslår utskottet, med anledning av motioner från s, nyd och v,

ett uttalande om behovet av en skärpt konkurrenslagstiftning i

syfte bl.a. att motverka koncentrationen inom livsmedelssektorn.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och

överväganden såvitt avser bidrag till köttexport, stöd till

jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, avskaffande

av högstprissystemet för mjölk och statistiken på

livsmedelsområdet.

Till betänkandet har fogats 6 reservationer (s, nyd), 1

särskilt yttrande och 1 meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition

1991/92:96 föreslagit att riksdagen godkänner vad som förordats

i fråga om

1. dispositionen av medel för att finansiera export av kött

under budgetåren 1991/92--1993/94 (avsnitt 2.2),

2. stödformer för jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.2),

3. stödnivån till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.3),

4. stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt

3.4),

5. utjämningssystemet för mejeriprodukter (avsnitt 4),

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som

anförts om statistiken på livsmedelsområdet (avsnitt 5).

Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93 har

regeringen föreslagit att riksdagen under nionde huvudtiteln

(B 8) till stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i

norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 955 000 000 kr.

(H 8) till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 13 966 000 kr.

De delar av propositionen som avser prisstödet till

rennäringen och ersättningar för viltskador m.m. (avsnitten 6.1

och 6.2 samt anslaget E3, Ersättningar för viltskador m.m.)

behandlas av bostadsutskottet i betänkandet 1991/92:BoU17.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om stöd till jordbruket och

viss livsmedelsindustri i norra Sverige för budgetåret 1992/93.

Stödnivån för jordbruket i norra Sverige höjs med i genomsnitt

15 %.

Vidare föreslås ändringar i prisstödet till rennäringen.

Denna del av propositionen behandlas av bostadsutskottet.

I propositionen läggs också fram förslag rörande statistiken

inom livsmedelssektorn.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1991/92:Jo22 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en plan som visar hur det svenska jordbruket

skall klara den livsmedelspolitiska målsättningen om matpriser

på Europanivå och livsmedel producerade på ett miljövänligt

sätt.

1991/92:Jo23 av John Andersson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärdsprogrammet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder

för att behålla mejerier inom stödområde 1,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uttransportstödet inom stödområde 1,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om intransportstöd inom stödområde 1.

1991/92:Jo24 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om enhetspris på mjölk.

1991/92:Jo25 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av införande av ett

regionalpolitiskt stöd till den gotländska lantbruksnäringen.

1991/92:Jo26 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av framtidsinriktade åtgärder för

jordbruket,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppdrag att belysa livsmedelsindustrin och detaljhandelns

framtidsutsikter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av skärpt konkurrenslagstiftning,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

arealersättning kopplad till bestämda krav i enlighet med vad i

motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en tydlig ursprungsmärkning av

livsmedel,

6. att riksdagen till Särskilt åtgärdsprogram för

budgetåret 1992/93 anvisar 100 000 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsningen på kvinnor via

åtgärdsprogrammet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förändrad stödområdesindelning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändrade villkor för getnäringen,

10. att riksdagen till Stöd till livsmedelsindustrin inom

stödområdet för budgetåret 1992/93 anvisar 10 000 000 kr. utöver

vad regeringen föreslagit,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändring av transportstöd och stöd till

livsmedelshandel i glesbygd,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar

när det gäller insamlande av statistik inom livsmedelssektorn,

13. att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1992/93 anvisar 4 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1991/92:Jo27 av Christer Windén och Claus Zaar (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om justering av gränsskyddet och dess

allmänna inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omställningen, stödet till jordbruket samt

utgångsläget för EG-förhandlingarna,

3. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av

regeringens strategi samt dess kortsiktiga och långsiktiga mål

för jordbrukspolitiken med anledning av förhandlingarna i GATT

samt de förestående förhandlingarna i samband med EG-inträdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prisstödet som stödform i norra Sverige,

5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt lämplig

myndighet att noga övervaka att stödet till jordbruket i norra

Sverige får avsedd effekt och inte påverkar effektiviteten

negativt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stödet till norra Sverige skall främja

även den lokala förädlingsindustrin,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om maktkoncentrationen i mejerinäringen och

nödvändigheten av att åtgärder vidtas snarast,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av övervakning av och åtgärder mot

maktkoncentrationen inom livsmedelsindustrin,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av den kommande

konkurrenslagstiftningen och dess syfte.

1991/92:Jo28 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så

att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde

4.

1991/92:Jo29 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till södra Sveriges skogs- och

mellanbygder.

1991/92:Jo30 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i

norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på

35000000 kr. genom omfördelning av medel inom ramen för

anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformningen av regleringsbrevet angående

regionala utvecklingsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambandet mellan avskaffandet av

högstpriset på konsumtionsmjölk och en fungerande konkurrens på

den svenska mejerimarknaden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bemyndigande för jordbruksverket att

aktivt använda gränsskyddet som ett instrument för att

åstadkomma konkurrens på mejerimarknaden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag till en skärpt

konkurrenslagstiftning.

1991/92:Jo31 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den snarast återkommer till

riksdagen med förslag till jordbrukspolitiska inriktningsbeslut,

som kan ligga till grund för kommissionens arbete och utgöra

klara "spelregler" för marknadens aktörer inför anpassningen

till Europapolitiken.

1991/92:Jo32 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt stöd till forsknings- och

försöksverksamhet vid SLU/Röbäcksdalen.

1991/92:Jo33 av Harry Staaf (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att den snarast möjligt bör

återkomma till riksdagen med förslag till jordbrukspolitiska

riktlinjer om förändringar i omställningsprogrammet och övrig

harmonisering till EG,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att frågan om exportfinansiering och

gränsskyddsnivå bör föranleda förslag från regeringen i syfte

att stärka svenskt jordbruk.

1991/92:Jo34 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att det svenska jordbruksstödet ges en sådan utformning som

innebär att det på ett långsiktigt sätt kan anpassas till det

stöd som näringen kan förväntas få inom EG i framtiden.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Jo201 av Gudrun Norberg och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om klarläggande om omställningsareal inför

EG-förhandlingar.

1991/92:Jo202 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge statens jordbruksverk i uppdrag att

utarbeta ett förslag till kombinerat areal/djurstöd för

jordbruket inom stödområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av Norrlandsstödet.

1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riksdagens energipolitiska beslut och

utnyttjandet av jordbruksmark för energiproduktion,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om redovisningen av samt inriktningen i

omställningskommissionens arbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag för anpassning till EG:s prisnivå.

1991/92:Jo204 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder för att

främja odling utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel

skall ingå i den aviserade utvärderingen av omställningen av det

svenska jordbruket.

1991/92:Jo205 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödet till jordbruket i norra Sverige.

1991/92:Jo206 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till

åtgärdsprogram för att stimulera övergång från mineraloljor till

miljövänliga vegetabiliska oljor.

1991/92:Jo208 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bidrag till stamutsädesproduktion av potatis.

1991/92:Jo209 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att se över reglerna för bidrag

till jordbrukets omställning.

1991/92:Jo210 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av

primärproduktionens lönsamhet under 1992/93 och att regeringen

vid behov föreslår åtgärder,

2. att riksdagen hos regeringen begär kompletteringar till

nuvarande livsmedelspolitik, i syfte att underlätta och säkra

förestående EG-förhandlingar och därför lämplig disponering av

åkerarealen.

1991/92:Jo211 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statliga insatser för att underlätta omställningen eller

avvecklingen för jordbrukets dränerings- och

täckdikningsföretag.

1991/92:Jo213 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrade regler för lagring av stallgödsel.

1991/92:Jo214 av Jerzy Einhorn (kds) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att jordbruksverkets

utredning i fråga om skäktning (ärende 838/89, 857/91

regeringsbeslut 1991-06-20) kompletteras med sakkunniga

företrädare för muslimskt och judiskt samfund,

2. att riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningar

för att slopa importavgiften på matvaror nödvändiga för utövning

av i landet förekommande religioner,

1991/92:Jo219 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en analys av de ekonomiska

konsekvenserna till följd av beslut om vissa nya bestämmelser

kring djurskydd och miljö samt förslag om åtgärder i anledning

härav.

1991/92:Jo221 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär åtgärder och förslag beträffande

växtnäringsstyrning i jordbruket i enlighet med vad i motionen

anförts.

1991/92:Jo222 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av satsning på inhemsk linodling och förädling.

1991/92:Jo223 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning och utvecklingsarbete

beträffande den svenska getnäringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omräkning

av prisstödet till getnäringen inom ramen för prisstödet till

jordbruket i norra Sverige.

1991/92:Jo224 av Christer Windén (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige i internationella fora med kraft

bör verka för internationellt sänkta gränsskydd.

1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag på

handlingsprogram för framtidsinriktat jordbruk i enlighet med

vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att

omställningskommissionen får i uppdrag att under våren 1992

lämna förslag till riktlinjer för de närmaste åren,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principen för gränsskyddsjustering,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag på

handlingsprogram för en småskalig livsmedelsproduktion,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag på renodlade

miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel, samt

förslag på hur avgifterna skall återföras till näringen i

enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att främja ekologiskt

lantbruk,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arealersättning baserad på vallproduktion,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beredskapsarbeten inom jordbruket,

1991/92:Jo227 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts som subventionering av skolköttet med medel

som motsvarar exportstödet.

1991/92:Jo228 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slamhantering.

1991/92:Jo229 av Anita Johansson och Håkan Strömberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bibehålla prisregleringsavgifter på

handelsgödsel.

1991/92:Jo230 av Lennart Daléus och Pär Granstedt (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om odlingslandskapet i Stockholms län.

1991/92:Jo231 av Birger Andersson m.fl. (c, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så

att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde

4.

1991/92:Jo233 av Carl Olov Persson och Harry Staaf (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förmalningsavgiften inte skall uttas från vete som odlats i

enlighet med KRAV:s regler,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt

alternativodlarstöd så att den areal som ingår i tecknade

KRAV-avtal generellt sett får lika stort ekonomiskt stöd som om

areal hade anmälts till omställning från livsmedelsproduktion.

1991/92:Jo235 av Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omställningsarealen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om jordbruket i Skaraborg.

1991/92:Jo302 av Ingegerd Sahlström och Owe Andréasson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om begränsning av granplantering.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppföljning av omställningen inom

jordbruket.

1991/92:Jo652 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vidgad användning av vegetabiliska oljor.

1991/92:Jo655 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förbud mot mineralbaserade hydrauloljor och

om stimulans för övergång till vegetabiliska hydrauloljor.

1991/92:Jo673 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny

formulering av 4§ lagen om skötsel av jordbruksmark, så att

större hänsyn till naturvården garanteras.

1991/92:Bo411 av Stina Gustavsson och Rune Backlund (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformningen av mera generella stöd till

skogs- och mellanbygderna i södra Sverige för bibehållande av

ett öppet landskap.

Offentlig utfrågning

Utskottet har den 9 april 1992 anordnat en offentlig

utfrågning om livsmedelsindustrins konkurrenskraft och

utveckling inför Sveriges medlemskap i EG.

Uppvaktning, inkomna skrivelser m.m.

Utskottet har uppvaktats av företrädare för Solanum och AB

Felix. Skrivelser har inkommit från bl.a. länsstyrelsernas

lantbruksenheter i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands,

Jämtlands och Värmlands län.

Utskottet

Frågor om omställningen inom jordbruket, gränsskydd m.m.

Propositionen

Uruguayrundan i GATT

I ett avsnitt med rubriken Uruguayrundan i GATT redovisar

jordbruksministern läget i de pågående GATT-förhandlingarna och

de aktuella förslagen om neddragning av olika stödformer. Ett

totalförslag presenterades i december 1991, och siktet är

inställt på att parterna skall komma överens under våren 1992.

Förslaget innebär på jordbruksområdet bl.a. en neddragning av

internstödet med 20 %, att allt gränsskydd görs om till tullar

och sänks med i genomsnitt 36 % samt att exportsubventionerna

skall minskas med 36 % i monetära termer och med 24 %

kvantitetsmässigt.

Riksdagen beslutade i juni 1991 om en sänkning av gränsskyddet

på jordbruksprodukter med i genomsnitt 10 %. Mot bakgrund av den

starka kritik som riktats mot beslutet gav regeringen den 24

oktober 1991 statens jordbruksverk i uppdrag att utreda vilka

importförändringar som gränsskyddssänkningen medfört och hur

denna sänkning påverkat eller kan komma att påverka

producentpriserna i jordbruket.

Jordbruksverket anför i sin utredning, som lämnades till

regeringen den 2 december 1991, att det är svårt att efter så

kort tid bedöma konsekvenserna av gränsskyddssänkningen,

eftersom denna genomfördes samtidigt som avregleringen inleddes.

Vidare konstaterar verket att gränsskyddssänkningen inte hindrat

avräkningspriserna att stiga vid den förbättrade balans mellan

produktion och konsumtion som uppnåtts för animalieprodukter

under år 1991. För vegetabilieprodukter har

gränsskyddssänkningen i de flesta fall inte påverkat

avräkningspriserna. Det kvarvarande överskottet på spannmål

innebär att det fortfarande är en skillnad mellan gränsskyddat

pris och marknadspris. Enligt verket är det för tidigt att

bedöma de långsiktiga effekterna av gränsskyddssänkningen, men

eftersom gränsskyddets nivå ger en övre gräns för vilket pris

som kan tas ut på den svenska marknaden, kommer det lägre

gränsskyddet -- under förutsättning av stigande kostnader -- på

sikt att återverka på marknadspriserna och därmed också på

avräkningspriserna.

Jordbruksministern är inte beredd att nu föreslå några

förändringar av gränsskyddets nivå. Ett avtal inom ramen för

GATT:s Uruguayrunda kommer troligen att leda till en successiv

sänkning av gränsskyddet.

En utgångspunkt för de pågående GATT-förhandlingarna är att

exportstöd hör till de stödformer som har de mest

handelssnedvridande effekterna och som därför måste reduceras.

I samband med det livsmedelspolitiska beslutet (1989/90:JoU25)

underströk jordbruksutskottet att den grundläggande principen om

ömsesidighet som utskottet understrukit vad gällde gränsskyddets

nivå m.m. även skulle gälla i fråga om exportsubventioner.

Utskottet var dock inte berett att föreslå någon avvikelse från

den förhandlingslinje som Sverige intagit i GATT. En

förutsättning för detta ställningstagande var enligt utskottet

att de fortsatta förhandlingarna blir framgångsrika vad gäller

avskaffandet av handelssnedvridande stöd. Riksdagens beslut

fattades i ett läge då de pågående GATT-förhandlingarna

beräknades bli klara i december 1990. Ytterligare en anledning

till att frågan om exportsubventioner på nytt bör prövas -- om

GATT-förhandlingarna inte leder till ett avskaffande -- är

anpassningen till EG och dess jordbrukspolitik. Denna aspekt av

frågan skall i första hand behandlas av den kommission

(Jo1991:07) som regeringen nyligen tillsatt och som har i

uppdrag att förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som

omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Kommissionen

skall i sitt arbete beakta effekter och faktorer som inte var

kända eller förutsedda vid tidpunkten för beslutet, i första

hand konsekvenserna av en anslutning till EG.

Propositionen innehåller i denna del även en redovisning av

vissa kompensationsbelopp under regleringsåret resp. budgetåret

1990/91. Det totala kompensationsbeloppet i form av direktbidrag

uppgick till 2443,5 milj.kr. Innevarande budgetår (1991/92)

har riksdagen beslutat om en besparing av beloppet med 50

milj.kr. Återstående 2 393,5 milj.kr. har använts i form av

djurbidrag eller för kollektiva åtgärder inom animalie- och

matpotatisproduktionen (1 478,5 milj.kr.), för amortering av

den räntefria rörliga kredit som ställts till förfogande för att

täcka kostnaderna för 1990 års spannmålsöverskott (755

milj.kr.), utökad ram för anläggningsstödet (100 milj.kr.) och

till skördeskadefonden (60 milj.kr.).

I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 10, JoU12)

har anmälts att direktbidragen som ett led i det nödvändiga

besparingsarbetet bör reduceras med 175 milj.kr. för budgetåret

1992/93. Ett ställningstagande till hur kompensationsbeloppet

för budgetåret 1992/93 skall utbetalas får anstå till dess

förhandlingarna i GATT är avslutade. Överväganden bör då också

göras med beaktande av att anpassningen till EG av svenskt

jordbruk och svensk jordbrukspolitik inte får försvåras.

Omställningen inom jordbruket m.m.

Jordbruksministern erinrar om att i riksdagens beslut om en ny

livsmedelspolitik framhölls den stora enigheten om det

nödvändiga i en successiv avreglering och en övergång till ett

mer marknadsinriktat system. Utgångspunkten för

livsmedelspolitiken bör vara att produktionen i princip skall

vara underkastad samma villkor som andra näringar. Övergången

till ett mer marknadsinriktat system skulle enligt riksdagen ske

under socialt acceptabla former. Den hittillsvarande

utvecklingen efter avregleringen har överlag varit positiv.

Konsumenterna kunde under år 1991 uppleva att priserna på

livsmedel i genomsnitt förblev oförändrade medan

konsumentpriserna totalt sett ökade med 8,1 %. Samtidigt kunde

producenterna i vissa fall notera stigande avräkningspriser. Den

marknadsbalans som var ett av den livsmedelspolitiska reformens

syften har uppnåtts inom mejeri- och animalieområdet. Även inom

vegetabilieområdet har utvecklingen gått mot en bättre

marknadsanpassning.

Innebörden av riksdagens livsmedelspolitiska beslut år 1990 är

i fråga om spannmålsproduktionen framför allt att den interna

marknadsregleringen för spannmål avskaffas den 1 juli 1991 och

att inlösensystemet för spannmål avvecklas stegvis för att vara

helt avvecklat den 1 juli 1994. Vidare utbetalas under en

övergångsperiod arealbaserat inkomststöd till jordbrukarna medan

särskilda åtgärder vidtas för att stimulera en varaktig

omställning av åkermarken till annan produktion än livsmedel.

Omställningsprogrammet syftar till att underlätta omställningen

till balans mellan produktion och konsumtion av spannmål.

Anslutningen till omställningsstödet har under det första året

varit större än vad som ursprungligen beräknades och omfattar nu

ca 350000 ha. Omställningsarealen finns främst i slättbygderna

i mellersta Sverige. Ansökningarna om anläggningsstöd, vilket

lämnas för anläggning av lövskog, energiskog och våtmarker,

omfattar ca 62000 ha. Intresset för anläggningsstöd har varit

störst i södra Sverige.

Trots denna anslutning till omställningsprogrammet ger den

nuvarande produktionen ett årligt överskott av spannmål som vid

normal skörd uppgår till drygt 1 miljon ton.

Världsmarknadspriserna på spannmål är fortfarande låga och

medför betydande exportkostnader. Om det även fortsättningsvis

kommer att produceras överskott av spannmål i denna

storleksordning kommer detta att leda till sjunkande priser för

producenterna. Det är således angeläget att omställningen

fullföljs.

Sedan det livsmedelspolitiska beslutet fattades har Sverige

ansökt om medlemskap i EG. Regeringen har publicerat en s.k.

grönbok där en första kartläggning av konsekvenserna av ett

medlemskap inom resp. område redovisas. Av denna studie framgår

att EG:s stöd till jordbruket i dag ligger på en lägre nivå än

det svenska. En anpassning till stödnivån är därför nödvändig,

vilket förutsätter förändringar av den svenska

jordbruksproduktionen i olika avseenden.

På jordbrukets område kompliceras bedömningarna av behovet av

förändringar av att EG nu behandlar ett förslag till

genomgripande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).

Förslaget innebär bl.a. ökad inriktning på direktstöd till

jordbrukarna, lägre stödpriser, produktionsbegränsningar och

ökad miljöhänsyn.

Det är ännu för tidigt att göra några närmare bedömningar av

vilka förändringar som kan komma att vidtas i fråga om EG:s

framtida jordbrukspolitik. Vissa delar av den nuvarande

politiken kommer dock med all sannolikhet att även framdeles

ingå i CAP, t.ex. marknadsregleringen på spannmålsområdet med

inlösensystem för spannmål och exportstöd.

En särskild kommission har tillsatts för att förbereda

avstämningen av det livsmedelspolitiska beslutet år 1990, i

första hand med hänsyn till konsekvenserna av en anslutning till

EG. Kommissionen skall löpande redovisa resultatet av sitt

arbete och ge förslag till förändringar.

Regeringens ambition är att Sverige snarast möjligt blir

fullvärdig medlem av EG. Detta kommer sannolikt att innebära att

svenskt jordbruk vid tiden för omställningsperiodens slut står

inför att anpassa sig till de förhållanden och regler som gäller

inom EG. Då EG för närvarande är inne i en reformprocess är det

i dag för tidigt att mer exakt bedöma vilka förändringar som kan

bli resultatet av reformarbetet.

Det finns alltså anledning till försiktighet i fråga om att i

dag fatta beslut om större principiella förändringar av den

svenska jordbrukspolitiken och omställningsprogrammet. Med

hänsyn till dels att spannmålssektorn fortfarande befinner sig i

obalans, dels den osäkerhet som jordbrukarna känner beträffande

omställningen, finner jordbruksministern det naturligt att

omställningskommissionen behandlar denna fråga med förtur. För

att intentionerna i 1990 års beslut skall nås bör en

utgångspunkt därvid vara att jordbrukarnas omställning ökar så

att marknadsbalans på spannmålsområdet så snart som möjligt

uppnås. En ytterligare utgångspunkt bör vara att omställningen

inte medför att svenska jordbruk, som har förutsättningar att

vara konkurrenskraftiga i EG, slås ut.

Frågor av denna karaktär är för närvarande föremål för

diskussion inom EG, bl.a. i samband med den reformering av

jordbrukspolitiken som är aktuell.

Det är enligt jordbruksministern glädjande att de miljömässiga

aspekterna på jordbruket uppmärksammas i allt högre omfattning i

vår omvärld. I det beslut om livsmedelspolitiken som fattades år

1990 var miljöhänsynen av avgörande betydelse för reformens

utformning, bl.a. vad gäller behovet av ett mindre

kemikalieberoende jordbruk. Jordbruksministern ser det därför

som naturligt att omställningskommissionen i sitt arbete, mot

bakgrund av utvecklingen inom EG, beaktar behovet av mer

principiella förändringar i omställningsbesluten också vad

gäller åtgärder för alternativ odling.

Motionerna

Utskottet har ansett det lämpligt att i detta avsnitt behandla

de motioner som berör livsmedelspolitikens utformning i stort

samt gränsskyddet, livsmedelspriserna, konkurrensfrågorna och

anpassningen till EG:s jordbrukspolitik. Även motioner som

främst tar upp det inhemska omställningsarbetet behandlas i

detta avsnitt.

I motion Jo22 (s) anförs att beslutet om den

livsmedelspolitiska reformen ligger fast och att omställningen

skall fullföljas. Det får inte hindra att vi inom ramarna för

reformen vidtar de åtgärder som är möjliga för att sänka de

svenska livsmedelspriserna till den nivå som råder inom EG.

Motionärerna pekar på några möjligheter: att skärpa

konkurrenslagstiftningen, att bemyndiga jordbruksverket att

aktivt använda gränsskyddet som ett instrument för att

åstadkomma en konkurrenssituation på livsmedelsmarknaden, att

inleda bilaterala förhandlingar med EG om import och export av

livsmedel för att öka utbudet och konkurrensen på den svenska

livsmedelsmarknaden. Motionen utmynnar i en begäran att

regeringen snarast återkommer med en plan som visar hur det

svenska jordbruket skall klara den livsmedelspolitiska

målsättningen om matpriser på Europanivå och livsmedel

producerade på ett miljövänligt sätt.

I motion Jo203 (s) anförs att i avvaktan på ett GATT-avtal

måste en anpassning ske till EG:s priser. Regeringen bör lägga

fram förslag som leder till en nödvändig begränsning av

matpriserna (yrkande 4).

Vänsterpartiet föreslår i motion Jo226 en utredning som skall

analysera behovet av jordbruksproduktion inriktad på annat än

livsmedel, på ett framtidsinriktat jordbruk som bedrivs varsamt

och ekologiskt anpassat. Omställningskommissionen bör redan

under våren 1992 lämna förslag till riktlinjer för de närmaste

årens jordbrukspolitik. Vänsterpartiet avvisar i motionen tanken

på en generell arealersättning och föreslår att kommissionen

prövar frågan om arealersättning med inriktning på landskapsvård

och baserad på viss andel vall. Härigenom stimuleras övergång

till ett jordbruk med bättre ekologisk anpassning. I

övergångsskedet finns ett stort behov av att inrätta

beredskapsarbeten inom jordbruket. Enligt motionen bör

jordbrukarna hos länsarbetsnämnderna kunna ansöka om inrättande

av beredskapsarbeten inom jordbruket (yrkandena 1, 2, 9 och 13).

I motion Jo226 yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om

principen för gränsskyddsjustering. Motionen innehåller i denna

del inga konkreta förslag utan endast ett konstaterande att

regeringens underlåtenhet att ändra tidigare beslut om

gränsskyddsjustering innebär ett erkännande i efterhand att

beslutet var riktigt. Enligt yrkande 4 bör regeringen utreda och

lämna förslag om ett handlingsprogram för småskalig

livsmedelsproduktion.

Enligt motion Jo26 (v) måste de av samhället avsatta

resurserna för jordbrukets omställning användas för att

stimulera det framtidsinriktade jordbruket. Ansträngningarna

måste öka när det gäller att utveckla olika typer av

bioenergiproduktion och industriproduktion. Regeringen bör

återkomma med en analys av jordbrukets framtida

utvecklingsmöjligheter (yrkande 1). Enligt yrkande 2 är det ett

samhällsintresse att analysera livsmedelsindustrins

framtidsutsikter. Av särskilt intresse är att bedöma

möjligheterna att uppnå en fungerande konkurrens i lyhördhet för

konsumenternas krav. I yrkande 3 framhålls behovet av en skärpt

konkurrenslagstiftning. Inför de kommande EG-förhandlingarna

måste göras klart att även den åkerareal som är i omställning

ingår i Sveriges jordbruksareal. En arealersättning kan ges en

utformning som stimulerar till övergång till alternativ odling

och som samtidigt ger oss möjligheter att hantera det oklara

läget i jordbrukets omställning. Det står nu helt klart att det

blir svårt att klara omställningen inom de tänkta tidsramarna

eftersom omställningsalternativen (energi- och

industriproduktion) inte i praktiken föreligger.

Arealersättningen måste därför kopplas till vissa krav (yrkande

4). Enligt yrkande 5 måste reglerna om ursprungsmärkning av

livsmedel vara så utformade att de underlättar konsumenternas

medvetna val och inte, som nu, försvårar dem.

Även i motion Jo30 yrkande 5 (s) förordas en skärpt

konkurrenslagstiftning. Yrkandet är delvis knutet till

regeringens förslag om avskaffande av högstpriset på mjölk m.m.

som i övrigt behandlas i ett följande avsnitt. Enligt motionen

bör regeringen redan nu lägga förslag till skärpt

konkurrenslagstiftning för att avskaffa det monopol som råder på

mejerimarknaden.

Enligt motion Jo27 (nyd) bör referenspriserna sänkas så snart

en klar tendens till överskydd kan identifieras. Motsvarande

höjning bör övervägas om den svenska produktionens marknadsandel

drastiskt minskar på grund av priset. Genom sänkning av skatter

och avgifter bör Sverige ge bönderna möjlighet att driva lönsamt

jordbruk med högst det gränsskydd som råder inom EG.

Gränsskyddet får dock aldrig användas som instrument att hålla

olönsam industri under armarna på bekostnad av

livsmedelspriserna för konsumenterna (yrkande 1). Svenska bönder

skall ges möjligheter att konkurrera med övriga länder i EG på

lika villkor. Fria, oberoende företagare som kan konkurrera på

en fri marknad ger de bästa förutsättningarna (yrkande 2).

Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa sin strategi samt

såväl kortsiktiga som långsiktiga mål (yrkande 3). Krafttag

krävs mot maktkoncentrationen i såväl mejerinäringen som i

grossist- och detaljistledet. Den svenska livsmedelsindustrin

domineras av KF, bondekooperationen och några få multinationella

företag. Speciellt LRF har tillåtits att effektivt ta död på

nästan alla alternativ inom sitt område. Regeringen bör ta

initiativ till åtgärder som försvårar monopolbildning eller

andra former av prissamverkan, marknadsdelning, samgående av

leverantörer och förädlare och distributörer och allt annat som

kan leda till konkurrensbegränsningar. Behovet av övervakning

och åtgärder mot maktkoncentrationen i livsmedelsindustrin

framhålls (yrkandena 7 och 8). Den kommande

konkurrenslagstiftningen måste möjliggöra att rådande

missförhållanden i livsmedelsproduktionen kan elimineras, dvs.

den skall främja fri konkurrens som leder till lägre matpriser

(yrkande 9).

I motion Jo224 (nyd) yrkas att regeringen med kraft verkar i

internationella fora för sänkt gränsskydd.

Enligt motion Jo227 yrkande 1 (nyd) bör skolköttet

subventioneras med medel som motsvarar exportstödet för kött.

I motion Jo31 (kds) yrkas att regeringen snarast återkommer

till riksdagen med förslag till jordbrukspolitiska

inriktningsbeslut som kan ligga till grund för kommissionens

arbete och utgöra klara spelregler för marknadens aktörer inför

anpassningen till Europapolitiken.

I motion Jo33 (kds) anförs att regeringen snarast möjligt bör

återkomma med förslag till jordbrukspolitiska riktlinjer om

förändringar i omställningsprogrammet och övrig harmonisering

till EG. Vidare yrkas att frågan om exportfinansiering och

gränsskyddsnivå bör föranleda förslag från regeringen i syfte

att stärka svenskt jordbruk.

Enligt motion Jo34 (c) bör det svenska jordbruksstödet ges en

sådan utformning att det på ett långsiktigt sätt kan anpassas

till det stöd som näringen kan förväntas få inom EG i framtiden.

Ett flertal fristående motioner berör frågor om jordbrukets

omställning och andra principiella frågor kring

jordbrukspolitiken. Enligt motion Jo201 (fp) bör begreppet

omställningsareal klarläggas inför EG-förhandlingarna. I

motionerna Jo203 (s) och Jo612 (s) anförs att omställningen

skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut och

regeringens uttalanden i budgetpropositionen samt att regeringen

fortlöpande bör redovisa uppföljningen för riksdagen.

Omställningskommissionen bör granska i vad mån jord som sedan

lång tid tillbaka varit ur bruk har anmälts för omställning och

omställningsstöd utgått. Enligt motion Jo203 bör vidare

riksdagens energipolitiska beslut ligga fast och utnyttjandet av

mark för energiproduktion stödjas, liksom FoU-arbetet på detta

område.

I motion Jo210 (kds) yrkas att primärproduktionens lönsamhet

följs upp under 1992/93 och att regeringen vid behov föreslår

åtgärder för att undvika kapitalförstöring och motverka sociala

problem inom näringen. Livsmedelspolitiken bör kompletteras i

syfte att underlätta och säkra förestående EG-förhandlingar och

lämplig disponering av åkerarealen.

I motion Jo209 (s) yrkas att omställningskommissionen ser över

den nuvarande bidragsfloran utifrån satta miljömål så att målen

kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.

I motion Jo211 (c) anförs att staten bör underlätta

omställningen eller avvecklingen för jordbrukets dränerings- och

täckdikningsföretag.

I motion Jo222 (v) understryks linodlingens betydelse från

olika synpunkter. Inom ramen för de resurser som samhället nu

satsar för att bidra till jordbrukets omställning måste enligt

motionen skapas utrymme för en satsning på inhemsk linodling och

förädling.

I motion Jo235 (c) anförs att omställningskommissionen snabbt

bör klargöra villkoren för den omställda åkerarealen inför ett

svenskt medlemskap i EG. Vidare yrkas att riksdagen gör ett

tillkännagivande om "vad i motionen i övrigt anförts om

jordbruket i Skaraborgs län".

I motion Jo302 (s) framhålls att det finns både miljöskäl och

landskapsvårdsskäl som talar för att granplanteringen begränsas

i samband med jordbrukets omställning. Motionärerna nämner

Hallands län som ett exempel på ett område som är miljökänsligt

och drabbat av miljöförstöring och där regler för granplantering

bör övervägas.

I motion Jo214 (kds) yrkas att jordbruksverkets utredning om

skäktning kompletteras med sakkunniga från muslimskt och judiskt

samfund. Vidare yrkas att importavgifterna slopas för matvaror

som är nödvändiga för religionsutövning.

I motion Jo208 (v) understryks behovet av bidrag till

stamutsädesproduktion av potatis.

Utskottets överväganden

Redovisning av en samlad strategi inför jordbrukets

Europaanpassning m.m.

Enligt riksdagsbeslutet våren 1990 om livsmedelspolitiken

(1989/90:JoU25) skall jordbruket i princip vara underkastat

samma villkor som andra näringar. Det innebär bl.a. att

jordbruket endast skall ha ersättning för efterfrågade varor och

tjänster. I det fall efterfrågan gäller kollektiva varor och

tjänster skall dessa kunna köpas av samhället. Detta avser t.ex.

beredskap, landskapsvård och regionalpolitik. Den interna

marknadsregleringen avvecklas. Gränsskyddet bibehålls och görs

avhängigt av en eventuell överenskommelse inom ramen för GATT.

Den 1 juli 1991 justerades gränsskyddet nedåt med ca 10 % i

samband med att s.k. referenspriser infördes (1990/91:JoU31).

Enligt 1990 års riksdagsbeslut är det inte möjligt att direkt

ta steget från en reglerad till en fri marknad. Övergången skall

därför ske under socialt acceptabla former. Övergångsperioden

omfattar i princip en femårsperiod från den 1 juli 1991. Under

perioden är ett antal olika övergångsåtgärder i funktion.

I riksdagsbeslutet ägnades stor uppmärksamhet åt frågan om

uppföljning av reformens effekter. Utskottet uttalade enhälligt

att en samlad uppföljning bör föreläggas riksdagen vid

årsskiftet 1994--1995 (1989/90:JoU25 s. 131).

Regeringen har lämnat uppdrag till statens jordbruksverk,

statens pris- och konkurrensverk, statens naturvårdsverk,

statens livsmedelsverk och livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att noga följa utvecklingen inom resp. ansvarsområde.

Myndigheterna skall regelbundet redovisa utvecklingen och

eventuella behov av åtgärder till regeringen. År 1990 tillsattes

också en särskild konsumentberedning med uppgift att

kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska

reformen ur ett konsumentperspektiv.

I november 1991 beslutade regeringen att tillsätta en

kommission för att förbereda en avstämning av jordbrukets

omställning. Kommissionen skall därvid beakta effekter och

faktorer som inte var kända vid tidpunkten för det

livsmedelspolitiska beslutet, i första hand konsekvenserna av en

anslutning till EG.

Jordbruksverket lämnade en första redovisning av effekterna av

den livsmedelspolitiska reformen till regeringen den 1 oktober

1991. I en nyligen publicerad rapport från mars 1992 görs en

uppdatering och redovisas aktuella uppgifter om reformens

effekter på strukturen inom jordbruket, marknaden, priserna m.m.

Dessutom redovisas en mer fullständig statistik beträffande de

olika omställningsåtgärderna inom jordbruket (rapport 1992:5).

Som framgår av propositionen har en särskild kommission

tillsatts för att förbereda avstämningen av det

livsmedelspolitiska beslutet år 1990, i första hand med hänsyn

till konsekvenserna av en anslutning till EG. Kommissionen skall

löpande redovisa resultatet av sitt arbete och ge förslag till

förändringar. Utskottet vill understryka att syftet med

tillsättandet av kommissionen är just att få underlag för sådana

förslag och riktlinjer som efterlyses i de motioner som berör

bl.a. jordbrukets Europaanpassning, gränsskyddsfrågorna,

GATT-förhandlingarna och behovet av en stark och

konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri vid ett

svenskt inträde i EG. Det är synnerligen angeläget att detta

arbete påskyndas.

Med hänsyn till Sveriges ansökan om medlemskap i EG har

förutsättningarna för det livsmedelspolitiska beslutet år 1990

förändrats. Likformigheten när det gäller konkurrensförhållanden

mellan Sverige och t.ex. EG-länderna har satts ur spel. Det

finns därför anledning att redan nu pröva innehållet i det

livsmedelspolitiska beslutet och det pågående

omställningsprogrammet. Utskottet anser att regeringen, mot

bakgrund bl.a. av att Sverige ansökt om medlemskap i EG, snarast

möjligt bör lämna en samlad redovisning till riksdagen angående

det pågående omställningsprogrammet med förslag om eventuella

förändringar av detta. Såväl kortsiktiga som långsiktiga mål i

en samlad jordbrukspolitisk strategi bör redovisas, där behoven

av anpassningar med anledning av ett svenskt medlemskap i EG

särskilt beaktas. Utskottet förutsätter att regeringen efter

förslag av omställningskommissionen återkommer till riksdagen

med förslag om jordbrukspolitiska riktlinjer i enlighet med det

anförda och utgår från att sådana förslag kommer att framläggas

utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo22 i

motsvarande del, Jo26 yrkande 1, Jo27 yrkandena 2 och 3, Jo31,

Jo33 yrkande 1, Jo201, Jo210, Jo226 yrkandena 1, 2 och 4

och Jo235 yrkande 1. I den mån motionerna tar upp mer

specificerade frågor om gränsskyddet och konkurrensfrågorna

hänvisar utskottet till vad som anförs i det följande.

Enligt motion Jo612 yrkande 50 bör regeringen fortlöpande

redovisa uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen för

riksdagen. Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts om

uppföljningen och anser att något särskilt uttalande från

riksdagens sida ej är påkallat.

I anslutning till yrkande 4 i motion Jo226 vill utskottet

tillägga att regeringen nyligen tillsatt en utredare som skall

lägga fram förslag som kan underlätta utvecklingen av småskalig

livsmedelsproduktion (dir. 1992:21). Utredningen skall redovisas

senast den 1 november 1992. Motionen är i huvudsak tillgodosedd

och påkallar ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Gränsskyddet m.m.

I anslutning till motionsyrkandena om gränsskyddets utformning

och tillämpning har utskottet funnit anledning att erinra om den

politiska och formella innebörden av riksdagens beslut år 1990.

Utskottet hänvisar härvidlag även till vad som anfördes i

utskottets betänkande 1990/91:JoU31 (s. 22 f.). En utgångspunkt

är att principerna för 1990 års beslut ligger fast. Det innebär

bl.a. att ett gränsskydd i form av rörliga införselavgifter

skall bibehållas i avvaktan på resultatet av

GATT-förhandlingarna. Frågan om förändringar av gränsskyddet,

såväl tekniskt som nivåmässigt, bör avgöras i den takt som en

kommande överenskommelse i GATT anger. Någon ensidig neddragning

eller förändring i övrigt av gränsskyddet för Sveriges del bör

inte komma i fråga. Samtidigt har utskottet understrukit det

angelägna i att en reform av livsmedelspolitiken utformas och

tillämpas på ett sätt som gagnar även konsumenternas intressen.

Det ansågs viktigt att motverka att de vinster som borde komma

konsumenterna till del stannar i något förädlings- eller

handelsled. Det förutsattes också att tillträdet till den

svenska marknaden skulle upprätthållas under övergångstiden. En

förutsättning för att de positiva effekterna av reformen skulle

komma konsumenterna till del är att marknaderna fungerar väl och

att industri- och handelsleden inte tar prissänkningar eller

uteblivna prisökningar i anspråk. Därför måste pris- och

konkurrensförhållandena följas noggrant.

När det gäller den rättsliga grunden för uttag av

införselavgifter vill utskottet erinra om att riksdagen genom

lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter har

bemyndigat regeringen eller, efter regeringens bestämmande,

jordbruksverket, att ge föreskrifter om avgifter på importerade

varor för att skydda priserna på jordbruksprodukter. Den

skyddade prisnivån beslutas ytterst av riksdagen och fastställs

numera, i enlighet med 1991 års beslut om gränsskyddet, i form

av referenspriser för olika produkter.

I förordningen (1991:914) om avgifter på vissa

jordbruksprodukter m.m. finns närmare bestämmelser om

jordbruksverkets verksamhet på detta område. Avgifterna skall

som huvudregel utformas så att de motsvarar skillnaden mellan

referenspriset och världsmarknadspriset. Ett beslut om t.ex.

sänkta införselavgifter enligt denna huvudregel förutsätter

således att världsmarknadspriserna ökat och kan enligt gällande

regler inte förekomma om syftet endast är att öka konkurrensen

på den inhemska marknaden. I vissa fall får dock jordbruksverket

genomföra tillfälliga och riktade ändringar av gränsskyddet i

form av s.k. restitution av införselavgifter. Detta regleras i

21 § nyssnämnda förordning (ändrad senast genom SFS 1991:1514).

Enligt paragrafen får jordbruksverket medge befrielse från och

återbetalning av införsel- och fettvaruavgifter 1. om det är

motiverat av hänsyn till förhållandena på den inhemska marknaden

2. om det behövs för att upprätthålla importen eller 3. om det

annars finns särskild anledning.

Enligt vad utskottet erfarit utfärdar jordbruksverket med

jämna mellanrum, i många fall veckovis eller månadsvis,

föreskrifter om ändrade införselavgifter. Ändringarna för

vegetabilier sker något oftare än för animalieprodukter.

Ändringar i världsmarknadspriserna för animalier tillåts således

slå igenom i något högre grad på den svenska marknaden.

Föreskrifter om restitution av införselavgifter har meddelats

t.ex. för detaljer av nötkött, kalvkött och griskött (SJVFS

1992:21).

I anslutning till synpunkterna i motion Jo22 på bilaterala

förhandlingar med EG vill utskottet tillägga att Sverige i

samband med EES-avtalet ingått ett bilateralt handelsavtal med

EG om vissa jordbruksprodukter, vilket innefattar bl.a. export-

och importkvoter med full frihandel för kött, ost, frukt och

frysta grönsaker inom kvoterna. Genom en s.k. utvecklingsklausul

förutsätter parterna att man går vidare i liberaliserande

riktning. Det kan då bli aktuellt att justera kvoterna till en

för marknaden anpassad nivå.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo22 i den del

som avser gränsskyddet m.m., Jo27 yrkande 1 och Jo203 yrkande 4.

Det bör tilläggas att utskottet givetvis anser det angeläget att

gränsskyddet tillämpas så att det ger en smidig och effektiv

anpassning av införselavgifterna efter förhållandena på

världsmarknaden och därigenom underlättar tillträdet för

importerade livsmedel. Som framgår av redovisningen ovan har

jordbruksverket också fått ökade möjligheter att besluta om

restitution av införselavgifter om det t.ex. är påkallat med

hänsyn till förhållandena på den inhemska marknaden.

Motion Jo33 yrkande 2 berör såväl gränsskyddet som frågan om

exportfinansiering. Även i motion Jo34 berörs exportstödet.

Utskottet konstaterar att 1990 års livsmedelspolitiska beslut

resulterat i en obalans mellan Sverige och de länder, främst

EG-länderna, som alltjämt tillämpar ett system med

exportsubventioner. Mot bakgrund av Sveriges ansökan om

medlemskap i EG är det rimligt att söka uppnå likformighet på

exportområdet, särskilt med tanke på jordbruksproduktionens

årsmåns- och säsongsvariationer. I och med att möjligheten att

bilda särskilda exportbolag ej föreligger, något som det

livsmedelspolitiska beslutet tog fasta på, måste andra lösningar

sökas. Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa möjliga

former för en exportfinansiering. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna Jo33 yrkande 2 och Jo34 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

I anslutning till motion Jo224 vill utskottet framhålla att

den i stor utsträckning överensstämmer med Sveriges

förhandlingsposition i GATT-förhandlingarna. Utskottet delar i

huvudsak motionärens uppfattning men anser att motionen inte

påkallar någon åtgärd från riksdagens sida i avvaktan på

resultatet av dessa förhandlingar.

Motion Jo226 yrkande 3 syftar endast till ett konstaterande

från riksdagens sida om innebörden eller tolkningen av att

regeringen avstått från att föreslå ändringar i 1991 års beslut

om anpassning av gränsskyddet. Yrkandet kan därför inte läggas

till grund för någon preciserad eller verkställbar åtgärd från

regeringens sida och bör avslås.

Livsmedelsindustrin, konkurrenslagstiftningen m.m.

I anslutning till motionsyrkandena om skärpt

konkurrenslagstiftning m.m. erinrar utskottet om att det för

livsmedelssektorn införts särskilda regler i lagen (1991:921) om

förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.

Vidare bör framhållas att konkurrenskommittén i betänkandet (SOU

1991:59) Konkurrens för ökad välfärd föreslagit en ny

konkurrenslag. Efter beredning i regeringskansliet har

näringsdepartementet utarbetat ett förslag till vissa

skärpningar av lagförslaget och anpassning till EG:s

konkurrensregler i Romfördraget (Ds 1992:18). Förslaget är för

närvarande på remiss, och en proposition kommer att avlämnas

till hösten. En lagrådsremiss planeras bli framlagd redan under

innevarande vårsession.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man måste vidta

kraftfulla åtgärder mot koncentrationen inom livsmedelssektorn.

Monopolbildning, prissamverkan och marknadsuppdelning är exempel

på skadliga företeelser som leder till konkurrensbegränsningar.

Detta måste motverkas på ett effektivt sätt. Monopol eller

oligopol skapar i avsaknad av fri konkurrens med tiden

ineffektivitet. Det saknas i sådana system ofta incitament för

effektivisering som leder till lägre priser. Det är därför

angeläget att stärka de konkurrensbevakande myndigheternas

befogenheter.

Den kommande konkurrenslagstiftningen måste främja fri

konkurrens, som är ett intresse från både konsument- och

producentsynpunkt. Den fria konkurrensen kan i sin tur leda till

lägre matpriser. Det är också angeläget att framhålla vikten av

en effektiv konkurrens i alla led, inte minst mot bakgrund av

introduktionen på Europamarknaden. Lagstiftningen bör syfta till

att ytterligare stärka konsumentens valfrihet och möjlighet att

påverka urval, kvantitet och kvalitet. Vad utskottet anfört om

förhållandena inom livsmedelssektorn och innehållet i en ny

konkurrenslagstiftning bör riksdagen, med anledning av

motionerna Jo22 i motsvarande del, Jo26 yrkande 3, Jo27

yrkandena 7--9 och Jo30 yrkande 5, som sin mening ge regeringen

till känna.

Även i motion Jo30 yrkande 3 understryks behovet av en

fungerande konkurrens på livsmedelsmarknaden. Motionen berör i

denna del i huvudsak förslaget om avskaffande av

högstprissystemet för mjölk och behandlas i ett följande

avsnitt.

Behovet av utredningar rörande livsmedelsindustrin och

detaljhandeln understryks bl.a. i propositionens avsnitt om

statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och

konsumtionen (s. 29 f.). Vidare har jordbruksverket påbörjat en

utredning om livsmedelsindustrin och EG. En första delrapport

har nyligen framlagts. På uppdrag av NUTEK har genomförts en

utredning angående livsmedelsbranschens struktur, marknad och

ekonomi samt trender och påverkansfaktorer. Utskottet har den 9

april 1992 anordnat en offentlig utfrågning angående

livsmedelsindustrins konkurrenskraft och utveckling inför ett

svenskt medlemskap i EG. Med det anförda anser utskottet motion

Jo26 yrkande 2 i huvudsak tillgodosett. Yrkande 12 i motionen om

avslag på propositionens avsnitt om livsmedelsstatistik samt

yrkande 13 om höjning av anslaget till livsmedelsstatistik

behandlas i ett följande avsnitt.

Vissa omställningsfrågor m.m.

I anslutning till motion Jo203 yrkandena 1 och 3 vill

utskottet framhålla att det inte råder några delade meningar om

att riksdagens energipolitiska beslut bör ligga fast och att

utnyttjandet av mark för energiproduktion, jämte forsknings- och

utvecklingsarbetet, bör stödjas. Efter det motionen väcktes har

regeringen lagt fram en proposition om bioenergi, som bl.a.

innebär att 625 milj.kr. anvisas för att främja ökad användning

av biobränslen. Utskottet har nyligen i ett yttrande till

näringsutskottet (JoU6 y) uttalat sig till förmån bl.a. för en

satsning även på utveckling av småskalig teknik för biobränslen.

Det råder inte heller några delade meningar om att omställningen

skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut. Med det

anförda föreslår utskottet att motionen i dessa delar lämnas

utan vidare åtgärd.

Med hänvisning till omställningskommissionens uppdrag

avstyrker utskottet även motionsyrkandena om vissa villkor för

en eventuell arealersättning (Jo26 yrkande 4 och Jo226 yrkande

9).

I anslutning till motion Jo214 erinrar utskottet om att

jordbruksverket enligt särskilda föreskrifter (SJVFS 1991:64)

kan medge restitution av införselavgifter för judiskt rituellt

slaktat kött med högst 65 ton årligen. Utskottet anser det i hög

grad tveksamt om det är möjligt eller lämpligt att generellt

införa avgiftsbefrielse för samtliga livsmedel som kan ha

samband med religionsutövning. Det skulle bl.a. kunna leda till

betydande definitions- och kontrollsvårigheter. Frågan bör

bedömas från fall till fall efter hand som eventuella

kostnadsproblem aktualiseras som i någon nämnvärd grad kan

påverka möjligheterna att utöva främmande religioner i Sverige.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen, i den

mån den ej tillgodoses med vad utskottet ovan anfört.

När det gäller ursprungsmärkning av livsmedel har

jordbruksministern i flera sammanhang aviserat en ändring av de

regler som gäller för märkning av förpackade livsmedel med

avseende på ursprungsland. Utskottet anser för sin del att dessa

regler kommit att utformas på ett sätt som ej tillgodoser

konsumenternas berättigade krav på information om livsmedels

ursprung. Med anledning härav utgår utskottet från att reglerna

ändras på ett sätt som tillgodoser synpunkterna i motion Jo26

yrkande 5. Motionen bör i avvaktan på de av jordbruksministern

aviserade ändringarna inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Utskottet har nyligen behandlat motioner med krav på

samordning av de olika stödformerna för landskapsvårdande

åtgärder m.m. (1991/92:JoU13 s. 15 f.). Som framgår av

betänkandet har berörda myndigheter fått i uppdrag att

fortlöpande följa och utvärdera miljöeffekterna av den nya

livsmedelspolitiken. Vidare skall omställningskommissionen vid

sin avstämning av besluten avseende mål och medel för att bevara

ett öppet och levande kulturlandskap också pröva frågan om

arealersättning som en metod för bevarandearbetet. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo209 om

ett särskilt uppdrag till omställningskommissionen beträffande

denna fråga.

I anslutning till motion Jo208 om statligt stöd till

produktion av potatisutsäde vill utskottet framhålla att 1990

års reform av livsmedelspolitiken bl.a. syftade till en

avreglering och marknadsanpassning av jordbruket. Utskottet har

inte funnit anledning att föreslå några särskilda statliga

stödinsatser till utsädesproduktionen och avstyrker motionen.

Det kan tilläggas att den del av stödet till jordbruket i norra

Sverige som avser potatisodling också omfattar odling av

potatisutsäde.

De statliga insatserna för att stimulera dränerings- och

dikningsföretagen enligt motion Jo211 bör som hittills ske inom

ramen för rationaliseringsstödet. Utskottet avstyrker motionen.

Riksdagen har under en följd av år behandlat motioner avseende

linodling och linförädling. Utskottet delar synpunkterna i

motion Jo222 att linodlingen är värd att uppmärksammas i samband

med jordbrukets omställning och i andra sammanhang. Frågan

behandlades på ett positivt sätt av näringsutskottet i

betänkandet 1990/91:NU25. Jordbruksutskottet delar

näringsutskottets bedömning att linfrågorna är viktiga och att

det är önskvärt att linhanteringen får ökad omfattning. Med

hänvisning till de åtgärder som redovisas i näringsutskottets

betänkande anser utskottet att det inte finns anledning för

riksdagen att ta något ytterligare initiativ i saken.

Motion Jo235 yrkande 3 syftar till ett tillkännagivande om

"vad i motionen i övrigt anförts om jordbruket i Skaraborgs

län". Såvitt utskottet kan utläsa innehåller motionen inga

konkretiserade förslag rörande jordbruket i Skaraborgs län.

Motionen kan därför inte läggas till grund för någon

tillräckligt preciserad framställning från riksdagens sida.

Enligt förordningen (1987:411, ändrad bl.a. genom SFS

1991:1578) om beredskapsarbete kan sådant arbete anordnas för

staten, en kommun eller landstingskommun eller för en enskild.

Det finns således inget formellt hinder mot att en jordbrukare

hos länsarbetsnämnden aktualiserar frågan om inrättande av

beredskapsarbete. Med det anförda avstyrks motion Jo226 yrkande

13.

Motion Jo302 om omställningsstöd till granplantering bygger

uppenbarligen på den felaktiga föreställningen att en stor del

av den omställda åkerarealen efter 1990 års beslut skulle komma

att planteras med barrskog. Enligt en enkät som skogsstyrelsen

gjorde under år 1991 hade barrskogsplantering utförts på ca

3000 ha i hela landet. Denna siffra bör jämföras med den

totala areal som anmälts för omställning, ca 350000 ha. När

det gäller anläggningsstöd kan tilläggas att detta stöd, efter

förslag från utskottet i samband med den livsmedelspolitiska

reformen, inte får ges till barrskogsplantering. Utskottet

avstyrker motion Jo302.

Utskottet har erfarit att jordbruksverket fått i uppdrag att

undersöka möjligheterna att tillämpa en slaktmetod som dels är

förenlig med de krav som bör ställas från djurskyddssynpunkt,

dels kan accepteras från judisk och muslimsk religiös synpunkt.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 januari

1993. Utskottet ser det som en självklarhet att man i denna

översyn samråder med företrädare för berörda religioner. Yrkande

1 i motion Jo214 bör således kunna tillgodoses utan något

särskilt uttalande från riksdagen sida.

Exportbidrag för kött

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. s. 9) att de

medel som anvisats för att finansiera export av kött under

budgetåren 1991/92--1993/94 vid behov får föras över mellan

budgetåren för att medge en större flexibilitet.

Enligt motion Jo227 skulle köttet som serveras i

skolbespisningarna kunna subventioneras med det belopp som

avsatts för exportstöd. En subvention med t.ex. 20 kr. per kg

för 2 000 ton skulle kosta 40 milj.kr.

Enligt utskottets mening är beslutet om exportbidrag till kött

en del av 1990 års livsmedelspolitiska reform som ej bör

frångås. Utskottet avstyrker därför motion Jo227 yrkande 1.

Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

m.m.

Propositionen

Med hänsyn till jordbrukets betydelse i norra Sverige och de

begränsningar för jordbruksproduktion som klimatet medför lämnas

sedan länge statligt stöd till jordbruket där. Riksdagen

beslutade i samband med det livsmedelspolitiska beslutet att

jordbruket i norra Sverige även fortsättningsvis skall stödjas

genom prisstöd och stöd till kombinationsverksamheter. Det

särskilda åtgärdsprogrammet förlängdes i två år. Medel för att

stödja jordbruksföretag med kombinationsverksamhet tillfördes

anslaget för regionala utvecklingsinsatser med 100 milj.kr. per

år.

Under rubriken Internationella aspekter lämnas en redovisning

av läget i GATT-förhandlingarna och det regionalpolitiska stödet

inom EG. Jordbruksministern bedömer i likhet med jordbruksverket

och flera andra remissinstanser att den internationella

utvecklingen bör avvaktas innan större principiella förändringar

av stödet genomförs. Den nyligen tillsatta

omställningskommissionen har fått i uppdrag att närmare utreda

dessa frågor.

Det särskilda åtgärdsprogrammet har snart pågått i en

femårsperiod och medelsanvändningen har uppgått till totalt 345

milj.kr. Erfarenheterna har varit goda. Enligt

jordbruksministern är det viktigt att stöd även framdeles kan

avsättas för kombinationsverksamheter av det slag som

åtgärdsprogrammet omfattat. Han erinrar om de medel som tillförs

anslaget för regionala utvecklingsinsatser, det s.k.

glesbygdsstödet, fr.o.m. budgetåret 1990/91. Syftet med denna

förstärkning är att stödja jordbruksföretag med

kombinationsverksamheter. Det bör således finnas goda

möjligheter att även efter det att åtgärdsprogrammet upphör

finansiera verksamheter av denna typ.

Jordbruksministern anser att de mål för jordbruket i norra

Sverige som lades fast i det livsmedelspolitiska beslutet bör

gälla tills vidare. Beräkningsmodellen för stödet till

jordbruket i norra Sverige används oförändrad för

stödberäkningarna för budgetåret 1992/93. En uppräkning av

stödnivån med 15 % som ett genomsnitt av samtliga produkter

föreslås, vilket beräknas ge en total kostnad för stödet på 889

milj.kr. Såväl stödformer som områdesindelning bör behållas

oförändrade tills vidare. Nuvarande konstruktion med en

fördelning på pristillägg och djurbidrag behålls således. Enligt

jordbruksverkets modellberäkningar höjs stödet till mjölk-,

kött- och fläskproduktion. Stödet till smågrisproduktionen blir

oförändrat. Den övre gränsen om 60 suggor per företag höjs till

120 suggor. Stödet till äggproduktionen höjs till 13:45 kr. per

höna i områdena 1 och 2 och till 4:90 kr. i områdena 3 och 4.

Stödet till getskötsel höjs från 700 till 750 kr. per mjölkande

get. Arealbidraget för potatisodling behålls oförändrat.

Höjningarna bör utbetalas som djurbidrag med utgångspunkt i

djurantalet år 1992. Jordbruksverket ges i uppdrag att ge

förslag till fördelning mellan produktslag samt belopp per djur

i de olika stödområdena efter samråd med näringen.

När det gäller områdesindelningen anser jordbruksministern att

ställningstagande till förändringar bör anstå till dess det

klarlagts vilka förändringar av stödet som kan behöva vidtas med

anledning av ett EG-medlemskap.

Livsmedelsindustrin i stödområdet tillförs 66 milj.kr. under

budgetåret 1992/93. Det innebär en besparing på 10 milj.kr.

jämfört med innevarande budgetår. Inom ramen på 66 milj.kr. bör

högst 42 milj.kr. avsättas för mejerier, 22 milj.kr. för

slakterier och 2 milj.kr. för äggpackerier. Det s.k.

uttransportstödet avskaffas den 1 juli 1992, vilket förutsätter

avskaffande av högstprissättningen på mjölk (se följande

avsnitt).

Utjämningssystemet för mejeriprodukter

Det förenklade systemet för lönsamhetsutjämning mellan

mejeriprodukter som infördes den 1 juli 1991 skall trappas ned

stegvis och vara helt avvecklat den 1 juli 1995. Takten i

nedtrappningen, liksom gränsskyddsjusteringar med anledning av

avtrappningen, skall enligt propositionen beslutas av

regeringen. Den interna avregleringen fullföljs genom att

högstpriset på konsumtionsmjölk avskaffas den 1 juli 1992.

Motionerna

I vänstermotionen Jo26 yrkande 8 yrkas att jordbruksnämndens

tidigare framlagda förslag om ändringar i stödområdesindelningen

nu genomförs. Härmed avses förslagen beträffande vissa kommuner

och församlingar i Värmlands län samt Grangärde församling i

Ludvika kommun, vilka närmare redovisas i bilaga 2 till prop.

1990/91:99 (s.57). Enligt yrkande 9 bör getnäringen stimuleras

på samma sätt som fårnäringen inom ramen för det totala

anslaget. Ett liknande yrkande framförs i motion Jo223 (v)

yrkande 2. Enligt yrkande 1 i samma motion bör SLU och

lantbruksenheterna satsa på forskning och utveckling rörande

getnäringen.

I motion Jo28 (c, fp, kds, m) upprepas det tidigare framförda

kravet enligt motionerna Jo205 (s) och Jo231 (c) att

Bergslagsdelen av norra Västmanland överförs till stödområde 4.

Enligt motion Jo27 (nyd) bör Sverige så långt möjligt

tillämpa, förespråka och rekommendera prisstödet som stödform

vid alla förhandlingar med EG. Prisstödet är nämligen överlägset

arealbidraget från en rad olika synpunkter. Prisstödet innebär

ett incitament för kritisk granskning och effektivisering av den

egna verksamheten. Det innebär också enklare administration och

bättre kontrollmöjligheter m.m. Vidare bör regeringen ge lämplig

myndighet i uppdrag att övervaka att stödet får avsedd effekt

och inte leder till stagnation eller kvävning av nya, kreativa

initiativ (yrkandena 4 och 5).

Enligt motion Jo202 (fp) finns det inom stödområdet

jordbruksföretag som inte har animalieproduktion. För denna

produktion behövs ett arealstöd. Även för animalieproduktionen

är en kombination av arealstöd/djurstöd att föredra. Om det i

samband med GATT-avtalet uppstår behov att avveckla prisstödet

bör jordbruksverket få i uppdrag att utarbeta ett förslag i

enlighet med motionen. Om det i framtiden inte är möjligt att

som tidigare bestrida Norrlandsstödet med budgetmedel bör

lånefinansiering tillgripas. Skulden bör betalas med f.d.

regleringsmedel efter budgetåret 1995/96 då de ej längre skall

användas för omställningen av jordbruket.

Det särskilda åtgärdsprogrammet berörs i flera motioner. I

motion Jo30 (s) anförs att programmet varit en värdefull

stimulans för fortsatt verksamhet och sysselsättning i jord- och

skogsbruk samt i s.k. kombinationsföretag. Motionärerna

redovisar utförligt de skäl som talar för en fortsättning av

programmet och föreslår att det förlängs med en tvåårsperiod.

För budgetåret 1992/93 bör anvisas 35 milj.kr. genom

omfördelning inom ramen för anslaget till omställningsåtgärder i

jordbruket. Enligt yrkande 2 i motionen bör regleringsbrevet

avseende anslaget till regionala utvecklingsinsatser utformas så

att det klart framgår att jordbruksnäringen och

kombinationsföretag skall stärkas. I motion Jo32 (s) understryks

särskilt värdet av verksamheten vid Röbäcksdalen och yrkas med

hänvisning härtill en fortsättning av programmet.

Enligt motion Jo26 yrkande 6 (v) bör 100 milj.kr. anvisas för

en fortsättning av åtgärdsprogrammet under budgetåret 1992/93.

Medlen bör som nu användas flexibelt och komma såväl

kombinationssysselsättning som forskning och utveckling till

del. De särskilda satsningarna på kvinnors sysselsättning och

företagsamhet bör fortsätta och utvidgas (yrkande 7). Enligt

vänstermotion Jo23 yrkande 1 bör åtgärdsprogrammet fortsätta i

två år.

Propositionens förslag om stödet till livsmedelsindustrin i

norra Sverige möter invändningar i flera motioner. I motion Jo23

(v) anförs att t.ex. mejeriet i Lycksele har ett geografiskt

mycket stort upptagningsområde och att en koncentration till

Umeå skulle få orimliga konsekvenser. En utveckling mot

ytterligare koncentration i mejerinäringen i norra Sverige

skulle ge negativa effekter för både jordbruket och andra

intressen. Problematiken kring de aktuella produktionsenheterna

måste snarast utredas och förslag föreläggas riksdagen för att

behålla mejerierna inom stödområde 1. I avvaktan på detta bör

uttransportstödet i stödområde 1 behållas tills vidare. Ett

högre intransportstöd till produktionsenheterna inom stödområdet

bör införas inom befintliga ramar (yrkandena 2--4). I motion

Jo26 anförs att kombinationen av slopat uttransportstöd och

bevarat intransportstöd kan leda till utslagning av mejerier.

Motionärerna föreslår därför ett stöd på 10 milj.kr. som skall

motverka en minskning av antalet mejerier i den glesbygd som

stödet avser att stärka. Detta kan uppnås t.ex. genom ett

förändrat intransportstöd och ett stöd till de affärer i

glesbygd som nu riskerar att drabbas av avsevärda

kostnadsstegringar (yrkandena 10 och 11).

Motion Jo24 (s) anför liknande farhågor beträffande

utvecklingen inom mejerinäringen. Följden kan bli att de

konsumenter som bor på 40--50 mils avstånd från mejeriet får

betala ett oacceptabelt högt pris för mjölken. Det är därför

motiverat att mejeriföreningen åläggs att tillämpa ett

enhetspris till alla kunder inom sitt försäljningsområde.

I motion Jo27 (nyd) anförs att stödet till livsmedelsindustrin

främjar såväl jordbruket som förädlingsindustrin. Det är i den

senare som de för glesbygden så värdefulla arbetstillfällena kan

utvecklas. Etableringsstöd till småskaliga mejerier och s.k.

containerslakterier kan vara en lämplig utvecklingsform (yrkande

6).

I motion Jo30 (s) behandlas främst konkurrensfrågorna i

samband med ett avskaffande av högstpriset på konsumtionsmjölk.

Konkurrensen på den svenska mejerimarknaden är i dag närmast

obefintlig. SMR har i praktiken monopol på mjölkråvaran. Till

detta kommer ett gränsskydd som hindrar import av k-mjölk från

andra länder, t.ex. Danmark. För att inte konsumenterna skall

drabbas av orimliga höjningar av mjölkpriset genom avskaffandet

av högstpriset på k-mjölk måste en fungerande konkurrens råda på

den svenska mejerimarknaden innan högstpriset avskaffas. En

sådan kan åstadkommas genom en sänkning av gränsskyddet och en

skärpt konkurrenslagstiftning. Regeringen måste redan nu

bemyndiga jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som

ett instrument för att åstadkomma en konkurrenssituation på

mejerimarknaden. Vidare måste regeringen redan nu lägga fram

förslag om skärpt konkurrenslagstiftning (yrkandena 3 och 4).

Utskottets överväganden

Stödformer och områdesindelning m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att nuvarande

konstruktion för stödet till jordbruket i norra Sverige bör

behållas tills vidare med en fördelning på pristillägg och

djurbidrag. Som framgår av propositionen kommer

omställningskommissionen att närmare utreda bl.a. den framtida

konstruktionen av Norrlandsstödet mot bakgrund av den

internationella utvecklingen. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo202.

Också de synpunkter som anförs i motion Jo27 yrkande 4 om

fördelarna med prisstöd resp. arealbidrag kan tillgodoses inom

ramen för omställningskommissionens uppdrag. I anslutning till

yrkande 5 i motionen vill utskottet framhålla att det givetvis

liksom hittills ankommer på jordbruksverket att fortlöpande

övervaka effekterna av stödet till jordbruket i norra Sverige.

Motionen påkallar således ingen särskild åtgärd i dessa delar.

Utskottet är inte berett att föreslå någon förändring av

getstödet utöver den höjning av stödet per mjölkande get som

aviseras i propositionen. När det gäller forskning och

utveckling utgår utskottet från att det i samband med kommande

forskningsproposition kommer att finnas underlag för en djupare

diskussion om lantbruksforskningens inriktning m.m. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Jo26 yrkande 9 och Jo223

yrkandena 1 och 2.

När det gäller stödområdesindelningen delar utskottet

jordbruksministerns uppfattning att det inte nu finns anledning

att göra några ändringar i denna indelning. Utskottet utgår från

att omställningskommissionen i sitt arbete avseende stödet till

jordbruket i norra Sverige prövar även denna fråga. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna Jo26 yrkande 8, Jo28,

Jo205 och Jo231.

Åtgärdsprogrammet

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att det

särskilda åtgärdsprogrammet haft en rad positiva effekter när

det gäller att stimulera kombinationsverksamheter och skapa

sysselsättningstillfällen på landsbygden. Regeringens förslag om

anslag till regionala utvecklingsinsatser m.m., som

jordbruksministern hänvisar till, har nyligen behandlats av

riksdagen (1991/92:AU13). Utskottet vill liksom tidigare

understryka vikten av att medlen används för att stärka

jordbruksnäringen och till verksamheter som drivs i kombination

med jordbruksföretag. Det bör således finnas goda möjligheter

att även efter det att åtgärdsprogrammet upphör finansiera

verksamheter av denna typ. Utskottet ansluter sig till

regeringens överväganden i denna del och förutsätter att

åtgärder för forskning i Norrland även kan innefattas i de

regionalpolitiska insatser som jordbruksministern hänvisar till.

Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo23 yrkande 1, Jo26

yrkandena 6 och 7, Jo30 yrkande 1 och Jo32.

Vad utskottet ovan anfört om användningen av medel från

anslaget till regionala utvecklingsinsatser bör kunna tillgodose

motion Jo30 yrkande 2.

Stödet till livsmedelsindustrin

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

livsmedelsindustrin i stödområdet tillförs 66 milj.kr. under

budgetåret 1992/93 och att det s.k. uttransportstödet avskaffas

den 1 juli 1992. Utskottet delar i stor utsträckning de

synpunkter som motionärerna anfört om nackdelarna med en

ytterligare koncentration inom mejerinäringen. Det får

förutsättas att regeringen och jordbruksverket noga följer

utvecklingen i det berörda området. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Jo23 yrkandena 2--4 och Jo26 yrkandena 10

och 11.

Motion Jo27 yrkande 6 innehåller förslag om en sådan

inriktning av Norrlandsstödet att det även omfattar den lokala

livsmedelsindustrin, t.ex. i form av etableringsstöd till

småskaliga mejerier och s.k. containerslakterier. Enligt

utskottets mening bör dessa synpunkter kunna tillgodoses inom

ramen för de regionalpolitiska stödformerna, som utskottet

berört ovan. Vidare får det förutsättas att

omställningskommissionens överväganden kan ge underlag för

fortsatta överväganden om inriktning och utformning av

Norrlandsstödet. Motionen föranleder i övrigt inget uttalande

från utskottets sida.

Utjämningssystemet för mejeriprodukter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta avsnitt. Det

innebär att nedtrappningen av det förenklade systemet för

lönsamhetsutjämning mellan mejeriprodukter som infördes den 1

juli 1991 och gränsskyddsjusteringarna med anledning av

nedtrappningen skall beslutas av regeringen.

När det gäller avskaffandet av högstpriset på konsumtionsmjölk

hänvisar utskottet till vad i det föregående anförts om

livsmedelsindustrin och konkurrenslagstiftningen m.m. Utskottet

noterar i sammanhanget också jordbruksministerns uttalanden på

s. 20 i propositionen. Den nya konkurrenslagstiftningen inom

livsmedelssektorn innebär enligt jordbruksministern förbättrade

möjligheter för de konkurrensvårdande myndigheterna att ingripa

vid bristande konkurrens. Dessutom kommer sannolikt

importkonkurrensen att öka i och med närmandet till EG. Också

gränsskyddet kommer att finnas kvar som ett medel att styra den

inhemska prisnivån. Gränsskyddsnivån på konsumtionsmjölk skall

beräknas på samma sätt som gäller för övriga prisreglerade

produkter, dvs. som skillnaden mellan referenspriset och

världsmarknadspriset. I likhet med jordbruksministern vill

utskottet understryka vikten av att effekterna av förslaget

följs ur ett konsumentperspektiv. En skärpt bevakning av

konkurrensförhållandena inom mejeriområdet kan vara motiverad.

Såväl konsumentberedningen som SPK har i uppdrag att följa och

rapportera prisförändringar på livsmedel. Det innebär att vi har

goda möjligheter att följa effekterna av förändringen och vid

behov vidta åtgärder.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Jo30 yrkandena 3 och 4, i den mån den ej tillgodoses med vad

utskottet anfört i det föregående och i detta avsnitt.

Utskottet anser det inte vara någon realistisk lösning att

bibehålla ett reglerat högstpris eller enhetspris för ett visst

mejeri inom stödområdet medan högstpriset avskaffas i övriga

delar av landet. Med anledning härav avstyrks motion Jo24.

Vissa regionalpolitiska frågor i övrigt

Motionerna

I motion Jo25 (c, s) behandlas de speciella problem som

drabbar Gotlands län i samband med omställningen av jordbruket.

I motion Jo29 (c) behandlas motsvarande problem i södra Sveriges

skogs- och mellanbygder. Enligt den förstnämnda motionen finns

det starka motiv för att införa ett särskilt regionalpolitiskt

stöd till lantbruksnäringen på Gotland. I motion Jo29 yrkas att

omställningskommissionen får i uppdrag att ta fram förslag till

stöd för en fortsatt mjölk- och köttproduktion i södra Sveriges

skogs- och mellanbygder.

Utskottets överväganden

Utskottet har tidigare vid behandlingen av denna typ av

motioner anfört att önskemålen om särskilda regionala insatser i

princip bör tillgodoses inom ramen för sådana jordbrukspolitiska

och regionalpolitiska stödformer som är rikstäckande eller

generellt verkande. Det gäller t.ex. de olika typer av

omställningsstöd som ingår i den livsmedelspolitiska reformen

samt glesbygdsstödet m.m. Av arbetsmarknadsutskottets betänkande

1991/92:AU13 framgår t.ex. att länsstyrelserna i Kronobergs,

Kalmar, Gotlands och Blekinge län för innevarande budgetår

disponerar 11, 17, 19 resp. 22 milj.kr. för regionala

utvecklingsinsatser. Vidare pekar arbetsmarknadsutskottet på det

s.k. sysselsättningspaketet, som bl.a. kommer Gotlands och

Blekinge län till del. Jordbruksutskottet hänvisar också till

sina egna uttalanden i betänkandet 1990/91:JoU31 (s. 13) om

jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt bl.a. i

Gotlands län. Som utskottet anförde bör det ingå i uppföljningen

av det livsmedelspolitiska beslutet att beakta de

regionalpolitiska effekterna av reformen, framför allt i de

regioner där de areella näringarna är av särskild betydelse för

sysselsättning och samhällsstruktur. Med det anförda föreslår

utskottet att motionerna lämnas utan någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Jordbrukets miljöfrågor, alternativ odling m.m.

Motionerna

Flera fristående motioner berör olika frågor kring jordbrukets

miljöeffekter, vegetabiliska oljor, småskalig

livsmedelsproduktion och alternativ odling m.m.

Enligt motion Jo204 bör åtgärder för att främja odling utan

handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ingå i utvärderingen

av omställningen. I motion Jo226 (v) föreslås olika åtgärder för

att främja den ekologiska odlingen -- anslagshöjningar,

marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och

studieverksamhet m.m. Konsumenternas efterfrågan på

alternativodlade produkter måste kunna mötas av ett utbud från

producenterna. Avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel

bör omformas till renodlade miljöavgifter och användas för att

stimulera ekologiskt lantbruk, forskning och utveckling m.m.

Dessutom bör en fond byggas upp för miljöinvesteringar i

jordbruket.

I tre motioner förordas olika åtgärder för att stimulera en

övergång från mineraloljor till vegetabiliska oljor i jord- och

skogsbruket, nämligen Jo206 (c), Jo652 (c) och Jo655 (c).

Enligt motion Jo213 (m) bör kraven på lagringskapacitet för

stallgödsel sänkas från 8 månaders till 6 månaders lagringstid.

I motion Jo219 (m) redovisas olika bestämmelser om jordbrukets

hänsyn till miljö och djurskydd som föranleder ökade

investeringskostnader för jordbruksföretagen. Som exempel nämns

bl.a. kraven på lagringskapacitet för stallgödsel,

måttbestämmelser för burhöns, utevistelse/rastgård för mjölkkor

m.m. Motionen utmynnar i ett yrkande om en analys av de

ekonomiska konsekvenserna av vissa nya bestämmelser om miljö och

djurskydd och om förslag om åtgärder med anledning härav.

I motion Jo221 (m) hemställs om åtgärder och förslag om

växtnäringsstyrning i jordbruket.

I motion Jo228 (m) anförs att det krävs lagstiftning om

slamhanteringen i jordbruket. Antingen måste ett förbud mot

spridning av avloppsslam från kommunala reningsverk på åkermark

införas eller måste lagen om kemiska produkter utvidgas till att

omfatta sådant slam.

Enligt motion Jo230 (c) krävs åtgärder för att rädda

odlingslandskapet i Stockholms län och motverka de negativa

effekterna av jordbrukets omställning. Det behövs t.ex. resurser

för att styra omställningen mot åtgärder som bevarar

kulturlandskapet som extensivt bete, och likaså behövs

satsningar på odling av energi- och industrigrödor. I motion

Bo411 (c) anförs att det behövs mer generella stöd för att

bevara en levande landsbygd och kulturlandskap i södra Sveriges

skogs- och mellanbygder. I motion Jo673 (v) yrkas att 4 §

skötsellagen omformuleras så att större hänsyn till naturvården

garanteras i samband med att åkermark tas ur produktion.

Enligt motion Jo229 (s) finns det flera verksamheter som för

sin finansiering är beroende av prisregleringsavgifterna på

handelsgödsel. Hit hör den verksamhet som bedrivs vid

Trädgårdsodlingens elitplantstation i Balsgård och

Moviumsekretariatet vid SLU. Med stöd av restituerade

avgiftsmedel har dessa organisationer kunnat bygga upp en

verksamhet som börjar återspegla den stora betydelse

fritidsodlingen har för den breda allmänheten och för samhället

som helhet.

I motion Jo233 (kds) yrkas att förmalningsavgiften slopas för

alternativodlat vete och att areal som omfattas av KRAV-avtal

får ett stöd som motsvarar omställningsstödet.

Utskottets överväganden

Utskottet vill inledningsvis framhålla att jordbrukets

miljöfrågor är viktiga och att de i flera sammanhang blivit

föremål för riksdagsbeslut som präglas av ett successivt

framflyttande av positionerna i miljö- och naturvårdsarbetet.

Ett av målen för den livsmedelspolitiska reformen är att

åstadkomma en förbättrad miljö, ett mer varierat

odlingslandskap, en ökad genetisk mångfald och ett bevarande av

landskapets kulturvärden. Under åren 1988, 1990 och 1991 har

riksdagen fattat beslut om miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket. En redovisning av dessa beslut görs i bilaga 10 till

årets budgetproposition (s. 76--77).

I den nu behandlade propositionen anför jordbruksministern att

det är glädjande att de miljömässiga aspekterna på jordbruket

uppmärksammas i allt större omfattning i vår omvärld (prop. s.

9). I det beslut om reformering av livsmedelspolitiken som

fattades år 1990 var miljöhänsynen av avgörande betydelse för

reformens utformning, bl.a. när det gäller behovet av ett mindre

kemikalieberoende jordbruk. Jordbruksministern ser det därför

som naturligt att omställningskommissionen i sitt arbete, mot

bakgrund av utvecklingen inom EG, beaktar behovet av mer

principiella förändringar i omställningsbesluten också vad

gäller åtgärder för alternativ odling. Enligt utskottets mening

bör motion Jo233 yrkande 2 om ett stöd till alternativodlingen

som motsvarar omställningsstödet prövas i detta sammanhang.

Någon särskild åtgärd med anledning av motionsyrkandet är ej

påkallad.

Det kan tilläggas att ett särskilt, tidsbegränsat stöd till

alternativ odling utgår enligt närmare bestämmelser i

förordningen (1989:11) om stöd till alternativ odling och i

jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 1991:139. Stödbeloppen

varierar efter skördeområde med mellan 700 och 2 900 kr. per ha.

Det anförda är ägnat att i stor utsträckning tillgodose syftet

med motionerna Jo204 och Jo226 yrkande 7. Motionerna påkallar

ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om ändring av 4 § lagen (1979:425) om skötsel av

jordbruksmark behandlades senast i utskottets betänkande

1990/91:JoU30. Utskottet har ej funnit anledning till ändrat

ställningstagande och avstyrker därför motion Jo673 yrkande 5.

Det kan tilläggas att nya, detaljerade bestämmelser om bl.a.

jordbrukets hänsynstagande till naturvårdsintressena trätt i

kraft den 1 januari 1992. Utskottet hänvisar härvidlag till

jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och

kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av jordbruksmark och

vid annan markanvändning i jordbruket (SJVFS 1991:97).

I samband med det miljöpolitiska beslutet tog utskottet

ställning till frågan om miljöavgifternas disposition

(1990/91:JoU30 s. 246). Utskottet är ej berett att frångå detta

ställningstagande och avstyrker således motion Jo226 yrkande 6.

När det gäller spridning av avloppsslam på åkermark hänvisar

utskottet till redovisningen i betänkandet 1989/90:JoU16 (s. 63

f.). Ett åtgärdsprogram har inletts med inriktning på att senast

år 1995 få slam som kan garanteras vara riskfritt att använda

även i ett långsiktigt perspektiv. Enligt betänkandet bör

deponering av slam på sikt upphöra. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo228 yrkande 1.

Vidare avstyrker utskottet motion Jo213 om sänkta krav för

lagring av stallgödsel. Kraven på lagringskapacitet för

stallgödsel är en väsentlig del i det åtgärdsprogram angående

jordbrukets miljöeffekter som riksdagen tidigare beslutat och

bör ej omformuleras.

Frågan om kompensation till jordbruket för miljö- och

djurskyddskraven behandlades senast i betänkandet 1990/91:JoU31

(s. 32 f.). Utskottet utgår från att de svenska bestämmelserna

på detta område och deras betydelse för jordbrukets

konkurrenssituation kommer att undersökas närmare i samband med

arbetet för att förbereda en anpassning till EG. I avvaktan på

att dessa förutsättningar klargörs är utskottet inte berett att

föreslå någon ändring av det ställningstagande som redovisas i

nyssnämnda betänkande.

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo221 så till vida att

det är viktigt att få ökad kunskap om växternas behov av

växtnäring och att miljöbelastningen kan minska om tillförseln

av växtnäring anpassas efter behoven på ett så effektivt sätt

som möjligt. Det system för växtnäringsstyrning som beskrivs i

motionen kan enligt utskottets mening utgöra en viktig del i

arbetet med att minska kväveutlakningen från jordbruket.

Utskottet har erfarit att bl.a. sockernäringen tagit initiativet

till ett system för växtnäringsstyrning som för närvarande

omfattar 2 300 odlare. När det gäller ett eventuellt statligt

engagemang i ett sådant system anser utskottet att det i första

hand bör vara en uppgift för den statliga rådgivningen att

beakta de frågor som motionären tar upp. I direktiven till

utredningen om den statliga rådgivningen till jordbruket (dir.

1991:83) anförs bl.a. att rådgivningen under

omställningsperioden skall främja en miljöanpassad växtodling

och djurproduktion. Enligt det livsmedelspolitiska beslutet

skall årligen anvisas 40 milj.kr. under perioden

1991/92--1995/96 för rådgivning, information och

projektverksamhet som behövs för att underlätta omställningen.

Vidare skall jordbruksverket erhålla ett anslag om 27,6 milj.kr.

för bl.a. miljöinriktad växtodlingsrådgivning. Motionen avstyrks

i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet

anfört.

I anslutning till motion Jo230 om odlingslandskapet i

Stockholms län vill utskottet framhålla att 1991 års

gränsskyddssänkning -- såvitt framgår av jordbruksverkets

utvärdering -- inte tycks ha haft några negativa effekter på

avräkningspriserna till jordbruket. Partipriserna på t.ex.

nötkött har tvärtom stigit under hösten 1991 och har under en

period t.o.m. legat över referensprisnivån. I övrigt hänvisar

utskottet till vad som anförs i budgetpropositionen bil. 15 s.

43 f. Naturvårdsverket skall utvärdera formerna för och

omfattningen av de olika stödformerna. Det är enligt

miljöministern angeläget att de länsvisa programmen för

bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden avslutas

snarast möjligt. Inför nästa budgetår kommer regeringen att

pröva om alla länsstyrelser skall tilldelas lika stort belopp

för administration av landskapsvårdsmedel och för

utbildningsinsatser avseende landskapsvård eller om fördelningen

skall ske på annat sätt. Vidare vill utskottet fästa

uppmärksamheten på att även omställningskommissionen har i

uppdrag att avstämma det livsmedelspolitiska beslutet avseende

mål och medel för att bevara ett öppet och levande

kulturlandskap. Därvid skall kommissionen pröva frågan om

arealersättning som en metod att bevara öppna landskap. I

avvaktan på den uppföljningsverksamhet som pågår på detta område

anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon särskild

åtgärd från riksdagens sida.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om utvärdering av

stödformer m.m. och omställningskommissionens uppdrag avstyrker

utskottet motion Bo411 yrkande 2 om mer generella stöd till

skogs- och mellanbygderna i södra Sverige.

Frågor om vegetabiliska och miljövänliga oljor har erhållit

stor uppmärksamhet i forskning och utveckling. Statens

maskinprovningar t.ex. disponerar särskilda medel för ett

projekt avseende vegetabiliska oljors lämplighet i hydraulsystem

hos anläggnings- och skogsmaskiner och har bildat en särskild

referensgrupp i ämnet. Utskottet anser för sin del att det finns

starka skäl som talar för en ökad användning av vegetabiliska

oljor i jord- och skogsbruket. Här bör finnas möjlighet att med

olika medel stimulera utveckling och användning av sådana oljor.

Genom t.ex. ekonomiska styrmedel kan man åstadkomma en övergång

från mineraloljor till vegetabiliska oljor. Genom en tillämpning

av substitutionsprincipen enligt lagen om kemiska produkter kan

användningen av mindre hälso- och miljöfarliga alternativ

främjas. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda

myndigheter medverkar till en positiv utveckling på detta område

och föreslår att motionerna Jo206, Jo652 och Jo655 lämnas utan

någon särskild åtgärd.

Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall vissa

internavgifter, däribland prisregleringsavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel samt förmalningsavgiften,

behållas under en övergångstid som löper ut den 30 juni 1995.

Utskottet utgår från att regeringen i samband med uppföljningen

av den livsmedelspolitiska reformen överväger nya former för

finansiering av de verksamheter som helt eller delvis

finansierats med internavgifter. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo229 i den mån den ej tillgodoses med det

anförda.

När det gäller motion Jo233 yrkande 1 om slopande av

förmalningsavgiften för alternativodlat vete anser utskottet att

denna fråga bör prövas av omställningskommissionen i samband med

dess arbete kring frågor om alternativ odling. Utskottet

avstyrker motionen i denna del.

Statistiken inom livsmedelssektorn

Propositionen

I propositionen redovisar jordbruksministern utförligt vissa

bedömningar angående den framtida inriktningen av statistiken

inom livsmedelssektorn (s. 21--35). Dessa överväganden återges

här i en kort sammanfattning.

Jordbruksstatistik -- strukturstatistik/registeruppgifter

Lantbruksregistret bör behållas med nuvarande uppläggning år

1992, därefter bör neddragningar motsvarande 3 milj.kr. göras.

En viss ändrad uppgiftsinsamling bör genomföras samt

snabbstatistik tas fram för att kunna följa upp effekterna av

omställningen. Den framtida strukturstatistiken och behovet av

registeruppgifter bör utredas vidare med utgångspunkt i ett

svenskt EG-medlemskap i mitten av 1990-talet.

Skördeuppskattningar

Nuvarande metod för att bedöma skördens storlek, s.k. objektiv

skördeuppskattning, bör behållas oförändrad år 1992. Fr.o.m.

1993 års objektiva skördeuppskattning bör neddragningar

motsvarande 7 milj.kr. göras. En metod som bygger på uppgifter

från jordbrukarna själva bör utvecklas för att ersätta nuvarande

objektiva skördeuppskattning. Härvid skulle kostnaderna för

skördestatistiken uppskattningsvis kunna minskas från nuvarande

20 milj.kr. till 2 milj.kr.

Ekonomisk statistik

Begränsningar bör göras i deklarationsundersökningen (DU) och

jordbruksekonomiska undersökningar (JEU). Studier bör påbörjas

över vilken typ av ekonomisk undersökning som motsvarar EG:s

framtida krav. Genom fördjupat samarbete mellan berörda

myndigheter och fristående statistikproducenter bör

möjligheterna prövas att ta fram snabbstatistik. Speciella

samkörningar mellan lantbruksregistret och inkomst- och

förmögenhetsundersökningen bör göras för att kunna följa

jordbrukarhushållens inkomstsammansättning under

omställningsperioden.

Övrig statistik

Den särskilda sysselsättningsstudie som nu genomförs avseende

1990 års förhållanden bör följas upp med en liknande studie i

slutet av omställningsperioden. Arbetskraftsundersökningen som

är planerad år 1993 bör därmed inte genomföras.

Undersökningarna över gödsel- och

bekämpningsmedelsanvändningen bör tills vidare knytas till de

objektiva skördeuppskattningarna. När nuvarande metod för

skördeuppskattningar upphör bör särskilda miljöundersökningar

göras.

Drivmedelsundersökningen bör göras intermittent vart femte år.

Jordbruksfastigheternas prisutveckling bör följas.

Statistik rörande trädgårdsnäringen

Strukturuppgifter avseende trädgårdsnäringen bör tills vidare

liksom hittills knytas till lantbruksregistret.

Trädgårdsräkningen avseende kalenderåret 1993 bör genomföras som

planerats. Studier om vilka krav ett svenskt EG-medlemskap

ställer bör påbörjas.

Statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och

konsumtionen

Prisutvecklingen i livsmedelspartihandeln bör följas.

Årliga internationella prisjämförelser bör göras med

utgångspunkt i de köpkraftspariteter som tas fram inom OECD.

En särskild undersökning avseende livsmedelsdetaljhandeln bör

genomföras.

Undersökningarna om hushållens livsmedelsutgifter och

kostvanor bör göras tätare än för närvarande.

Frågor om brister i statistiken rörande livsmedelsindustrin

bör lösas inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.

En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn

SCB:s arbete med att utarbeta ett livsmedelsstatistiskt

program bör fullföljas.

Motionen

I motion Jo26 (v) anförs att eventuella förändringar inom

statistikområdet bör anstå tills omställningsperioden är över.

Enligt yrkande 12 i motionen bör riksdagen avslå regeringens

förslag i denna del.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att avsnitt 5 i propositionen om

statistiken inom livsmedelssektorn framläggs för riksdagens

information och inte bör bli föremål för yrkanden om godkännande

eller avslag från riksdagens sida. Utskottet förutsätter att

skördeskadeskyddets behov av statistik tillgodoses i enlighet

med tidigare åtaganden. Utskottet har för sin del inget att

invända mot regeringens överväganden i denna del och föreslår

att riksdagen lämnar redovisningen utan erinran. I enlighet med

det anförda avstyrks motion Jo26 yrkande 12.

Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93

B 8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige

Propositionen

Statens jordbruksverk disponerar anslaget för främst

pristillägg enligt förordningen (1985:672) om stöd till jordbruk

och livsmedelsindustri i norra Sverige samt enligt förordningen

(1989:896) om bidrag till vissa jordbruksföretag. I ett tidigare

avsnitt har behandlats det stöd som bör ges till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige fr.o.m. den 1 juli 1992.

Medelsbehovet under anslaget beräknas därmed till 995000000

kr.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i det

föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag om

medelsanvisning.

H 8. Livsmedelsstatistik

Propositionen

Kostnaderna för livsmedelsstatistik under detta anslag har

beräknats till sammanlagt 13966000 kr. Därvid har

jordbruksministern beräknat 250000 kr. för

anpassningsåtgärder/utvecklingsarbete inför ett EG-medlemskap.

Kostnader för lantbruksregistret motsvarande 600000 kr. skall

vidare finansieras från anslaget E 8. Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser under sjunde huvudtiteln.

Motionen

I motion Jo26 yrkande 13 föreslås en höjning av anslaget

jämfört med regeringens förslag med 4 milj.kr. Beloppet skall

främst avse de senare leden i livsmedelskedjan. Yrkandet

sammanhänger med yrkande 12 i motionen som syftar till att det

för närvarande inte görs några förändringar i fråga om

statistiken inom livsmedelssektorn.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

livsmedelsstatistik och avstyrker motion Jo26 yrkande 13.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning av en samlad strategi inför

jordbrukets Europaanpassning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo22 i motsvarande

del, 1991/92:Jo26 yrkande 1, 1991/92:Jo27 yrkandena 2 och 3,

1991/92:Jo31, 1991/92:Jo33 yrkande 1, 1991/92:Jo201,

1991/92:Jo210, 1991/92:Jo226 yrkandena 1, 2 och 4,

1991/92:Jo235 yrkande 1 och 1991/92:Jo612 yrkande 50,

res. 1 (s) - delvis

men. (v) - delvis

2. beträffande gränsskyddet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo22 i motsvarande

del, 1991/92:Jo27 yrkande 1, 1991/92:Jo203 yrkande 4,

1991/92:Jo224 och 1991/92:Jo226 yrkande 3,

res. 1 (s) - delvis

3. beträffande exportfinansiering

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo33 yrkande

2 och 1991/92:Jo34 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 2 (s)

4. beträffande konkurrenslagstiftningen och

livsmedelsindustrin m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo22 i

motsvarande del, 1991/92:Jo26 yrkande 3, 1991/92:Jo27 yrkandena

7--9 och 1991/92:Jo30 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört samt avslår motion 1991/92:Jo26

yrkande 2,

5. beträffande vissa omställningsfrågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo26 yrkandena 4 och

5, 1991/92:Jo203 yrkandena 1 och 3, 1991/92:Jo208,

1991/92:Jo209, 1991/92:Jo211, 1991/92:Jo214, 1991/92:Jo222,

1991/92:Jo226 yrkandena 9 och 13, 1991/92:Jo235 yrkande 3 och

1991/92:Jo302,

6. beträffande exportbidrag för kött

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om dispositionen av medel för att finansiera export av kött

under budgetåren 1991/92--1993/94 samt avslår motion

1991/92:Jo227 yrkande 1,

res. 3 (nyd)

7. beträffande stödformer för jordbruket i norra Sverige

m.m.

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om stödformer för jordbruket i norra Sverige och

stödområdesindelningen samt avslår motionerna 1991/92:Jo26

yrkandena 8 och 9, 1991/92:Jo27 yrkandena 4 och 5, 1991/92:Jo28,

1991/92:Jo202, 1991/92:Jo205, 1991/92:Jo223 och 1991/92:Jo231,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

8. beträffande det särskilda åtgärdsprogrammet m.m.

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om åtgärdsprogrammet samt avslår motionerna 1991/92:Jo23 yrkande

1, 1991/92:Jo26 yrkandena 6 och 7, 1991/92:Jo30 yrkandena 1 och

2 och 1991/92:Jo32,

res. 5 (s)

men. (v) - delvis

9. beträffande stödnivån i norra Sverige

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om stödnivån till jordbruket i norra Sverige,

10. beträffande stödet till livsmedelsindustrin i norra

Sverige

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige samt avslår

motionerna 1991/92:Jo23 yrkandena 2--4, 1991/92:Jo24,

1991/92:Jo26 yrkandena 10 och 11 och 1991/92:Jo27 yrkande 6,

men. (v) - delvis

11. beträffande utjämningssystemet för mejeriprodukter

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om utjämningssystemet för mejeriprodukter samt avslår motion

1991/92:Jo30 yrkandena 3 och 4,

res. 6 (s)

12. beträffande vissa regionalpolitiska frågor i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo25 och 1991/92:Jo29,

13. beträffande jordbrukets miljöfrågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo204, 1991/92:Jo206,

1991/92:Jo213, 1991/92:Jo219, 1991/92:Jo221, 1991/92:Jo226

yrkandena 6 och 7, 1991/92:Jo228 yrkande 1, 1991/92:Jo229,

1991/92:Jo230, 1991/92:Jo233, 1991/92:Bo411 yrkande 2,

1991/92:Jo652, 1991/92:Jo655 och 1991/92:Jo673 yrkande 5,

men. (v) - delvis

14. beträffande statistiken på livsmedelsområdet

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om statistiken på livsmedelsområdet samt avslår motion

1991/92:Jo26 yrkande 12,

men. (v) - delvis

15. beträffande anslag till jordbruket i norra Sverige

m.m.

att riksdagen till Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 955000000 kr.,

16. beträffande anslag till livsmedelsstatistik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo26 yrkande 13 till

Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 13966000 kr.

men. (v) - delvis

Stockholm den 28 april 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),

Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan

Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson

(s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m)

och Lena Klevenås (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Redovisning av en samlad strategi inför jordbrukets

Europaanpassning m.m. (mom. 1 och 2)

Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Som framgår" och på s. 18 slutar med "riksdagens

sida" bort ha följande lydelse:

I motion Jo22 behandlas jordbrukets och livsmedelsindustrins

situation i det nya läge som uppstått sedan Sverige bl.a. sökt

medlemskap i EG. Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motionen att strukturen inom den svenska livsmedelsindustrin

kännetecknas av koncentration och konkurrensbegränsningar och

att dessa förhållanden har motverkat en effektiv utveckling av

livsmedelsindustrin och hämmat konkurrensen inom landet. Ett

svenskt medlemskap i EG kommer att öka konkurrensen på

livsmedelsmarknaden, och för att den svenska livsmedelsindustrin

skall kunna hävda sig i den konkurrensen måste en utveckling och

effektivisering ske. För att åstadkomma dennna effektivisering

måste skärpningen av konkurrenslagstiftningen fullföljas.

Den livsmedelspolitiska reformen och de åtgärder som vidtogs i

samband med den har medfört att prisökningstakten på svenska

livsmedel minskat. En ytterligare faktor som påverkar de svenska

livsmedelspriserna är resultatet av de pågående

GATT-förhandlingarna om en liberalisering av den internationella

jordbrukshandeln. I avvaktan på ett kommande avtal måste

anpassningen av de svenska livsmedelspriserna till de priser som

råder inom EG påbörjas redan nu.

I likhet med motionärerna uttalar utskottet att beslutet om

den livsmedelspolitiska reformen ligger fast och att

omställningen skall fullföljas. De olika stegen i reformen måste

drivas på och utvecklas. Avregleringen och arbetet med

konkurrenslagstiftningen skall fullföljas, och möjligheterna

till en ökad import och export av livsmedel skall tillvaratas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det redan nu, i

avvaktan på ett GATT-avtal och inom ramarna för reformen, finns

möjlighet att vidta åtgärder för att förbereda jordbruket inför

EG-inträdet och för att sänka de svenska livsmedelspriserna till

den nivå som råder inom EG. I motionen redovisas några av dessa

möjligheter: att skärpa konkurrenslagstiftningen, att bemyndiga

jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som instrument

för att åstadkomma en konkurrenssituation på livsmedelsmarknaden

samt att inleda bilaterala förhandlingar med EG om import och

export av livsmedel för att öka utbudet och konkurrensen på den

svenska livsmedelsmarknaden. Genom att pröva en utveckling av

dessa instrument bör regeringen snarast återkomma till riksdagen

med en plan som visar hur det svenska jordbruket skall klara den

livsmedelspolitiska målsättningen om matpriser på Europanivå och

livsmedel producerade på ett miljövänligt sätt.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo22 i

motsvarande del och Jo203 yrkande 4 om en redovisning från

regeringens sida och om tillämpningen av gränsskyddet bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner som avser redovisning av jordbrukspolitiska riktlinjer

inför jordbrukets Europaanpassning och gränsskyddet avstyrks i

den mån de ej tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "När det" och på s. 19 slutar med "inhemska

marknaden" bort utgå,

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande redovisning av en samlad strategi inför

jordbrukets Europaanpassning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo22 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt avslår motionerna 1991/92:Jo26 yrkande 1,

1991/92:Jo27 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Jo31, 1991/92:Jo33

yrkande 1, 1991/92:Jo201, 1991/92:Jo210, 1991/92:Jo226

yrkandena 1, 2 och 4, 1991/92:Jo235 yrkande 1 och

1991/92:Jo612 yrkande 50,

2. beträffande gränsskyddet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo22 i

motsvarande del och 1991/92:Jo203 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår

motionerna 1991/92:Jo27 yrkande 1, 1991/92:Jo224 och

1991/92:Jo226 yrkande 3,

2. Exportfinansiering (mom. 3)

Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Motion Jo33" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Innehållet i såväl motion Jo33 yrkande 2 som motion Jo34

innebär ett avsteg från riksdagsbeslutet om omställning av

livsmedelspolitiken. Omställningsbeslutet står fast och skall

fullföljas, något som också har uttalats av jordbruksministern.

Om detta råder full politisk enighet.

Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna Jo33 yrkande 2

och Jo34.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande exportfinansiering

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och

1991/92:Jo34,

3. Exportbidrag för kött (mom. 6)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Motion Jo227 innebär att staten subventionerar skolmaten med

det belopp som motsvarar subventionerna för motsvarande

köttöverskott. En annan fördel med motionen är att vi på detta

sätt behåller en traditionell matkultur i skolan till en låg

kostnad för samhället. Det är alltså även ett matkulturintresse.

Statsbidragen till den subventionerade skolmaten skall inte

överstiga medelsbehovet för subventionering av köttexporten. Det

i motionen framlagda förslaget kostar med andra ord ingenting

utan innebär en omfördelning av motsvarande anslag.

Mot anförda bakgrund föreslår utskottet, i enlighet med vad

som anförs i motion Jo227, att de medel som avsätts för

exportstöd för nöt- och fläskkött i stället används för att

subventionera det kött som serveras i skolbespisningarna. Det

bör ankomma på regeringen att utforma ett system för

subventionering inom den tillgängliga ramen, som för budgetåret

1992/93 är 150 milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Jo227 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. I enlighet härmed bör riksdagen avslå

regeringens förslag om disposition av medel som avsatts för att

finansiera köttexporten.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande exportbidrag för kött

att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande av vad

i propositionen förordats i fråga om dispositionen av medel för

att finansiera export av kött under budgetåren 1991/92--1993/94

samt med anledning av motion 1991/92:Jo227 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Stödformer för jordbruket i norra Sverige m.m.

(mom. 7)

Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet är" och slutar med "och 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är rimligt att getstödet utformas på

det sätt som föreslås i motion Jo26 yrkande 9, dvs. att

getnäringen erhåller samma stöd som fårnäringen. Regeringen bör

med verkan redan fr.o.m. budgetåret 1992/93 komplettera de

nuvarande stödformerna med ett sådant stöd. Detta bör riksdagen,

med anledning av motionerna Jo26 yrkande 9 och Jo223 yrkande 2,

som sin mening ge regeringen till känna.

Yrkande 1 i motion Jo223 bör för närvarande inte föranleda någon

åtgärd utan torde aktualiseras på nytt i samband med nästa

forskningspolitiska proposition.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande stödformer för jordbruket i norra Sverige

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo26 yrkande

9 och 1991/92:Jo223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört och i övrigt godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om stödformer för jordbruket i

norra Sverige och stödområdesindelningen samt avslår motionerna

1991/92:Jo26 yrkande 8, 1991/92:Jo27 yrkandena 4 och 5,

1991/92:Jo28, 1991/92:Jo202, 1991/92:Jo205, 1991/92:Jo223

yrkande 1 och 1991/92:Jo231,

5. Det särskilda åtgärdsprogrammet m.m. (mom. 8)

Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo30 av Göran Persson m.fl. (s) spelar de

areella näringarna i norra Sverige en central roll för

sysselsättning, övrigt näringsliv, samhällsservice,

infrastruktur och beredskapsmål m.m. Staten har av bl.a. dessa

skäl tagit på sig ett särskilt ansvar för jordbruket. För att

jordbruksföretagen i norra Sverige skall uppnå en varaktig

sysselsättning och inkomst måste jordbruket i många fall

kombineras med andra sysselsättningar. Vidare krävs att

stödåtgärderna för jordbruket i norra Sverige kombineras med

fortsatta satsningar på forskning och utvecklingsarbete för att

bli effektiva.

År 1987 infördes ett treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i

norra Sverige. Programmet innebar en värdefull stimulans för

fortsatt verksamhet och sysselsättning i jord- och skogsbruk

samt i s.k. kombinationsföretag. Det nuvarande åtgärdsprogrammet

avslutas den 1 juli 1992. Genom programmet har ca 1 000

arbetstillfällen tillkommit eller tryggats inom det norrländska

jordbruket.

Erfarenheterna av åtgärdsprogrammet har varit goda. Som anförs

i motionen finns fortfarande behov av ytterligare satsningar på

utvecklingsprojekt och forskningsverksamhet, inte minst mot

bakgrund av den omställning av jordbruket som nu pågår.

Forskning och utveckling och ett tillvaratagande av de

fördelar som det norrländska klimatet ger från

livsmedelskvalitets- och miljösynpunkt kan i framtiden komma att

spela en större roll för norrländsk livsmedelsproduktion än vad

Norrlandsstödet gör i dag.

I norra Sverige är småskalig förädling av regionala

jordbruksprodukter av stor betydelse som

kombinationssysselsättning till jordbruket. Genom avregleringen

ökar möjligheterna till nyföretagande inom livsmedelsområdet och

därmed till en utveckling av kombinationsverksamheten. Detta

kräver dock ett utvecklingsarbete av såväl lokala produkter som

distribution och marknadsföring.

Vid Röbäcksdalen utanför Umeå bedrivs, med medel från

åtgärdsprogrammet, en praktiskt inriktad forsknings- och

försöksverksamhet som syftar till att öka mångsidigheten och

konkurrenskraften hos jordbruks- och trädgårdsnäringen i norra

Sverige. Utskottet delar även de synpunkter som framförs i

motion Jo32 av Mats Lindberg m.fl. (s) om vikten av denna

verksamhet.

En väl förankrad förädlingsindustri som bygger på småskalig

förädling av lokala och regionala produkter och en effektiv

gemensam marknadsföring av dessa produkter öppnar möjligheter

för jordbruket i norra Sverige att få avsättning för sina varor

inte bara i Sverige utan också på den europeiska marknaden, där

ett ökat intresse för livsmedlens kvalitet är tydligt. Detta är

viktigt inte minst inför ett svenskt medlemskap i EG, och de

kvalitetsfördelar som det norrländska jordbruket har bör därför

i god tid utvecklas och tas till vara.

Mot angivna bakgrund ansluter sig utskottet till yrkande 1 i

motion Jo30 och yrkande 1 i motion Jo23 om en fortsättning av

åtgärdsprogrammet under ytterligare en tvåårsperiod. För

budgetåret 1992/93 bör riksdagen anvisa 35 milj.kr. för

ändamålet. Detta bör finansieras genom en omfördelning av de

medel som anvisats under nionde huvudtiteln (1991/92:JoU12,

rskr. 212) för omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Härigenom

tillgodoses även motion Jo32. Vidare ansluter sig utskottet till

yrkande 2 i motion Jo30 att regeringen bör utforma

regleringsbrevet till anslaget för regionala utvecklingsinsatser

så att det klart framgår att anslaget skall användas till att

stärka jordbruksverksamheten och de verksamheter som drivs i

kombination med jordbruksföretag.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses till viss del

motion Jo26 yrkandena 6 och 7.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande det särskilda åtgärdsprogrammet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo23 yrkande

1, 1991/92:Jo30 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Jo32, med avslag

på motion 1991/92:Jo26 yrkandena 6 och 7 och med ändring av

riksdagens beslut den 23 april 1992 i fråga om anslaget B 10

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under nionde huvudtiteln

a) till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 300 502 000

kr.,

b) till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

35 000 000 kr.,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en fortsättning av åtgärdsprogrammet och utformningen

av regleringsbrevet i fråga om anslag till regionala

utvecklingsprojekt,

6. Utjämningssystemet för mejeriprodukter (mom. 11)

Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 29 slutar med

"detta avsnitt" bort ha följande lydelse:

Utskottet är positivt till den avreglering av det svenska

jordbruket som nu sker och som kommer att vara till fördel för

konsumenterna.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo30 (s)

att konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden är närmast

obefintlig. Av den anledningen kan övergångsvisa problem uppstå

där monopolindustrin utnyttjar sin frihet att sätta priser och

på ett otillbörligt sätt skaffar sig ekonomiska fördelar på

konsumenternas bekostnad. Detta visade sig mycket tydligt när

Arla i mars 1992 höjde priserna på sina icke konkurrensutsatta

mejerivaror.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det finns all

anledning att dra lärdom av det inträffade och är inte berett

att bifalla ett borttagande av högstpriset på konsumtionsmjölk,

eftersom det ännu inte föreligger en fungerande konkurrens på

marknaden. Ett sätt att åstadkomma en önskvärd konkurrens är,

som föreslås i motionen, att regeringen bemyndigar

jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som ett

instrument för att åstadkomma konkurrens på mejerimarknaden.

Detta kan ske inom ramen för det jordbrukspolitiska beslutet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

regeringens förslag i fråga om utjämningssystemet för

mejeriprodukter och föreslår att riksdagen med anledning av

motion Jo30 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande utjämningssystemet för mejeriprodukter

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo30 yrkandena 3

och 4 avslår regeringens begäran om godkännande av vad i

propositionen förordats i fråga om utjämningssystemet för

mejeriprodukter och som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Christer Windén (nyd) anför:

Utskottet föreslår ett tillkännagivande av innebörd att

regeringen för riksdagen redovisar möjliga former för

exportfinansiering fram till EG-inträdet. Jag anser att en sådan

redovisning även bör innehålla förslag till en knytning till

budgeten för katastrofhjälp och bistånd till länder som drabbats

av hungersnöd. Mot bakgrund av den akuta situationen i Östeuropa

och Baltikum bör temporär hjälp till dessa områden särskilt

prövas.

Det är angeläget att hitta former för exportstöd som inte

omotiverat belastar skattebetalarna och de svenska matpriserna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg (v) anför:

Redovisning av en samlad strategi inför jordbrukets

Europaanpassning m.m. (mom. 1)

Som anförs i vänstermotionen Jo26 är livsmedelsproduktionen

den mest grundläggande produktionen i ett samhälle.

Förutsättningen för att samhället i övrigt skall fungera och

utvecklas är en god livsmedelsförsörjning. För detta krävs en

livsmedelsproduktion av uthållig karaktär på lämpliga jordar och

en utvecklad handel för att försörja områden utan sådana

naturgivna förutsättningar. I verkligheten är vi långt ifrån en

sådan optimal lösning på problemen med livsmedelsförsörjningen.

Orsakssambanden är många och komplicerade. I-ländernas

omfattande subventioner av det egna jordbruket och utestängande

av produkter från u-länder är några av skälen.

Försöken att förändra dessa strukturer har hittills inte varit

så framgångsrika. Förhandlingarna i GATT har sedan länge gått i

stå och tycks enligt de senaste meddelandena inte leda till

några påtagliga resultat över huvud taget. EG:s

protektionistiska jordbrukspolitik är en av bromsklossarna.

Förutom att den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, slukar mer

än hälften av gemenskapens gemensamma budget tycks de olika

EG-länderna nu i ökande omfattning komplettera detta stöd med

egna nationella stöd till jordbruket.

I Sverige har den livsmedelspolitiska reformen år 1990 getts

helt andra (och sämre) förutsättningar i och med att Sverige

ansökt om medlemskap i EG. Hade detta varit känt då reformen

inleddes skulle utformningen ha blivit annorlunda. Nu har

Sveriges bönder först kastats in i en snabb och omfattande

omställning och därefter fått beskedet att ett nytt och

invecklat regleringssystem väntar runt hörnet. Den proposition

som nu lagts fram är på intet sätt klargörande när det gäller

jordbrukets utvecklingsmöjligheter och problem inför en

eventuell Europaanpassning. Som anförs i motion Jo226 yrkande 2

bör omställningskommissionen därför med det snaraste lämna

förslag till riktlinjer för de närmaste årens jordbrukspolitik.

Det gäller frågor kring den omställda arealens användning m.m.

Vänsterpartiet anser dessutom att regeringen bör återkomma

till riksdagen med en mer långsiktig analys av jordbrukets

framtida utvecklingsmöjligheter och förslag till åtgärder från

samhällets sida för att bidra till en gynnsam utveckling.

Analysen bör grundas på de synpunkter som utförligt redovisas i

motionerna Jo26 och Jo226. Förslagen bör utmynna i ett

handlingsprogram för ett framtidsinriktat och ekologiskt

anpassat jordbruk, som i så hög grad som möjligt bygger på

tanken om det naturliga kretsloppet. Modern teknik, satsning på

bioenergi och andra nya grödor, forskning och utveckling och

odlingsmetoder som anpassas till naturens krav kan tillsammans

bidra till att skapa ett sådant jordbruk. Ett arealstöd baserat

på vallproduktion som föreslås i motion Jo226 yrkande 9 kan

också bidra till detta. Likaså kan åtgärder för att främja

linodlingen i enlighet med synpunkterna i motion Jo222 utgöra

ett viktigt bidrag till denna utveckling. Även med ett

ekologiskt anpassat jordbruk kommer vi att ha utrymme för att

producera råvaror för andra ändamål än livsmedel. I motion Jo226

ges en rad exempel på hur jordbruket kan bidra till att få fram

biologiskt nedbrytbara produkter och över huvud taget fungera

som en resurs i miljöarbetet. Denna fråga har nära samband med

de frågor om småskalig livsmedelsproduktion som berörs i motion

Jo226 yrkande 4. Den ovan angivna analysen bör därför också

innefatta förslag till ett handlingsprogram för att öka

omfattningen av den småskaliga livsmedelsproduktionen.

När det gäller gränsskyddet kan nu konstateras att 1991 års

beslut om justering av gränsskyddet ingalunda fått de negativa

effekter för jordbruket som hävdades av bl.a. näringens

företrädare. När nu den borgerliga regeringen avstår från att

ändra den principiella grunden för 1991 års beslut innebär detta

enligt min mening ett erkännande av att beslutet var riktigt.

Enligt min mening borde utskottet således ha ställt sig bakom

motionerna Jo26 yrkande 1 och Jo226 yrkandena 1, 2 och 4. Övriga

motioner som syftar till en redovisning från regeringens sida av

jordbrukspolitikens inriktning avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom det ovan anförda.

Exportfinansiering (mom. 3)

I propositionen framhåller jordbruksministern att en

utgångspunkt för de pågående GATT-förhandlingarna är att

exportstöd hör till de stödformer som har de mest snedvridande

effekterna och därför måste reduceras. Utskottets majoritet

delar uppenbarligen inte regeringens uppfattning på denna punkt

utan begär en redovisning av formen för exportfinansiering.

Enligt min mening borde den svenska ambitionen vara att bidra

till att olika länders exportsubventioner upphör. Då måste

ansträngningarna ökas för att finna former för anpassning för

Sveriges del som bygger på andra beståndsdelar. Jag delar därför

uppfattningen i reservation 2 (s) att motionerna Jo33 yrkande 2

och Jo34 borde ha avslagits.

Stödformer för jordbruket i norra Sverige m.m. (mom. 7, 8 och

10)

Det råder allmän enighet om att det särskilda

åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige har gett en

mängd värdefulla effekter. Trots det föreslår regeringen ingen

fortsättning av åtgärdsprogrammet. Vänsterpartiet har i

budgetbehandlingen föreslagit att programmet permanentas och

utvidgas till hela landet. Oavsett hur riksdagen ställer sig

till detta förslag bör riksdagen i detta sammanhang uttala sig

för en fortsättning av åtgärdsprogrammet och anvisa 100 milj.

kr. för budgetåret 1992/93. Medlen bör användas flexibelt och

komma såväl kombinationssysselsättning som forskning och

utveckling till del. De särskilda satsningarna på kvinnors

sysselsättning och företagsverksamhet bör fortsätta och

utvidgas.

När det gäller stödområdesindelningen har tidigare framlagda

och välgrundade förslag till ändringar avslagits med hänsyn till

kommande mer grundläggande förändringar. Också denna gång

avvisas förslagen om ändringar. Eftersom frågan om grundläggande

förändringar alltmer förskjuts in i framtiden, medan problemen

för dem som missgynnas av indelningen kvarstår, bör riksdagen nu

förorda en ändring av stödområdesindelningen. Denna ändring bör

ske i enlighet med dåvarande jordbruksnämndens förslag i januari

1989. Det innebär för Värmlands del att kommunerna Sunne,

Munkfors, Filipstad, Kil och Forshaga samt Älvsbacka och Nyeds

församlingar i Karlskoga kommun hänförs till stödområde 3 samt

för Kopparbergs län att Grangärde församling i Ludvika kommun

hänförs till stödområde 3.

Getnäringen är en liten men betydelsefull nischproduktion inom

jordbruket. Den har många positiva inslag.

Förädlingsverksamheten är förlagd till gården, vilket är

fördelaktigt inom områden med långa transportsträckor.

Getnäringen bör därför stimuleras på ett bättre och mer

effektivt sätt än för närvarande. Ett sätt vore att inom ramen

för Norrlandsstödet jämställa villkoren för getnäringen med dem

som gäller för fårnäringen. Som anförs i motion Jo223 krävs

dessutom ytterligare satsningar på marknadsföringsåtgärder och

forskning och utveckling i fråga om getnäringen. Jag ansluter

mig härvidlag delvis till den socialdemokratiska reservationen

under mom. 7.

Vänsterpartiet har i princip inget att invända mot att det

s.k. uttransportstödet avskaffas i enlighet med regeringens

förslag. Det finns emellertid en risk att kombinationen av

bevarat intransportstöd och slopat uttransportstöd leder till

utslagning av mejerier i glesbygd. Vi föreslår därför ett

särskilt stöd på 10 milj.kr. som bör utformas så att det inte

bidrar till en minskning av antalet mejerier i den glesbygd som

stödet avser att stärka. Det kan uppnås t.ex. genom ett

förändrat intransportstöd och ett stöd till de affärer i

glesbygd som nu riskerar att drabbas av avsevärda

kostnadsstegringar.

Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Jo26 yrkandena

6--11. Motion Jo23 tillgodoses till viss del genom det anförda,

i synnerhet när det gäller det särskilda åtgärdsprogrammet och

åtgärder för att motverka utslagning av mejerier inom

stödområdet.

Jordbrukets miljöfrågor m.m. (mom. 13)

Även om vi i Sverige har en internationellt sett god

miljöanpassning av jordbruket är det ändå otvivelaktigt så att

jordbruket i väsentlig grad bidrar till miljöproblemen. I

försurningssammanhang är kväveföreningen ammoniak viktig. Från

olika led i hanteringen av naturgödsel avgår ammoniak till

luften. I genomsnitt kommer 40 % av ammoniaknedfallet från

inhemska källor. Lokalt i jordbruksbygder kan andelen vara

mycket större. Det finns ett stort behov av forsknings- och

utvecklingsarbete kring naturgödselhantering. Det finns också

behov av investeringar i gödselvårdsanläggningar m.m.

På handelsgödsel och bekämpningsmedel läggs dels

miljöavgifter, dels prisregleringsavgifter. Med anledning av

1990 års stora spannmålsskörd höjdes prisregleringsavgiften för

att bidra till finansieringen av exporten av

spannmålsöverskottet. Regeringen har därefter åter sänkt

prisregleringsavgiften och inom ramen för omställningsåtgärderna

finansierat den ökade kostnaden för spannmålsöverskottet, som

därmed blev ofinansierad. Avgifterna på handelsgödsel bör

därför, enligt förslaget i motion Jo226 yrkande 6, omvandlas

till renodlade miljöavgifter och bestämmas utifrån behovet av en

god miljöanpassning. Avgifterna bör gå tillbaka till den berörda

verksamheten och användas för att stimulera ekologiskt lantbruk,

forskning och utveckling kring miljöåtgärder m.m. Dessutom bör

en fond byggas upp för miljöinvesteringar i jordbruket. Genom

fonden skall medel anvisas som underlättar finansieringen av

miljöinvesteringar. Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt

återkomma med ett sådant förslag på renodlade miljöavgifter.

Det långsiktiga målet för jordbruket måste, som närmare

utvecklats i den inledande meningsyttringen ovan, vara en

ekologisk anpassning. Det finns två vägar dit: dels att främja

övergången till alternativ odling, dels att ställa hårdare

miljökrav på jordbruket. Som anförs i motion Jo226 yrkande 7

måste en rad åtgärder vidtas för att öka omfattningen av den

alternativa odlingen. Det handlar bl.a. om att hanteringsleden

närmast efter primärproduktionen -- slakt och vidareförädling,

distribution, grossist- och detaljistleden -- kan ge utrymme för

de alternativa produkterna i sin hantering. Vidare måste den

växande efterfrågan hos konsumenterna mötas av producenternas

utbud. Som Vänsterpartiet tidigare anfört måste dessutom

särskilda medel anvisas för satsningar av typen

marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och

studieverksamhet.

Jag anser också att 4 § lagen om skötsel av jordbruksmark bör

ändras i enlighet med förslaget i motion Jo673 yrkande 5. Med

dagens regler föreligger anmälningsplikt endast om mark som tas

ur produktion har mer än ringa betydelse för jordbruket på

brukningsenheten. Om avsikten med denna bestämmelse är att

främja naturvårdens intressen måste det framhållas att det ofta

är mark med ringa betydelse för jordbruket som är mest

betydelsefull för naturvården. Regeringen bör få i uppdrag att

lämna förslag till ändrad formulering som innebär att

anmälningsplikt föreligger också i fråga om mark som har

betydelse för naturvården.

Jag anser således att utskottet i mom. 13 borde ha ställt sig

bakom motionerna Jo226 yrkandena 6 och 7 och Jo673 yrkande 5.

Statistiken på livsmedelsområdet m.m. (mom. 14 och 16)

Regeringen föreslår en rad förändringar när det gäller

statistikinsamling inom livsmedelssektorn. Vi delar

uppfattningen att det här liksom på andra områden bör finnas en

ambition att hålla kostnaderna nere, samt att den minskade

inblandningen från samhällets sida i livsmedelssektorn kan leda

till minskat behov av statistik. Men enligt Vänsterpartiets

mening bör dessa förändringar anstå tills omställningsperioden

är över. För att kunna bedöma effekterna av den

livsmedelspolitiska reformen är det nödvändigt med en statistik

som är kontinuerlig. Att byta rutiner just i

omställningsperioden är därför inte lämpligt. Riksdagen bör

således med anledning av motion Jo26 yrkande 12 uttala att

regeringen inte för närvarande bör genomföra några förändringar

på detta område.

När det gäller medelsanvisningen delar jag uppfattningen att

det behövs förstärkningar när det gäller statistiken inom de

senare leden av livsmedelssektorn. För budgetåret 1992/93 bör

anvisas 4 milj. kr. utöver regeringens förslag för detta

ändamål.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1, 7, 8, 10, 13, 14 och 16 borde ha hemställt

1. beträffande redovisning av en samlad strategi inför

jordbrukets Europaanpassning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo26 yrkande

1 och 1991/92:Jo226 yrkandena 1, 2 och 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts samt avslår motionerna

1991/92:Jo22 i motsvarande del, 1991/92:Jo27 yrkandena 2 och 3,

1991/92:Jo31, 1991/92:Jo33 yrkande 1, 1991/92:Jo201,

1991/92:Jo210, 1991/92:Jo235 yrkande 1 och 1991/92:Jo612 yrkande

50,

7. beträffande stödformer för jordbruket i norra Sverige

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo26

yrkandena 8 och 9 och 1991/92:Jo223 samt med avslag på

motionerna 1991/92:Jo27 yrkandena 4 och 5, 1991/92:Jo28,

1991/92:Jo202, 1991/92:Jo205 och 1991/92:Jo231 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts om

stödområdesindelningen och stöd till getnäringen m.m. samt i

övrigt godkänner vad i propositionen anförts i fråga om

stödformer för jordbruket i norra Sverige,

8. beträffande det särskilda åtgärdsprogrammet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo23 yrkande

1 och 1991/92:Jo26 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på

motionerna 1991/92:Jo30 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Jo32 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en

fortsättning av åtgärdsprogrammet m.m. samt till Särskilda

åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.,

10. beträffande stödet till livsmedelsindustrin i norra

Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo26 yrkandena

10 och 11 samt med avslag på motionerna 1991/92:Jo23 yrkandena

2--4, 1991/92:Jo24 och 1991/92:Jo27 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om stöd till

livsmedelshandel i glesbygd m.m. och i övrigt godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om stödet till

livsmedelsindustrin i norra Sverige samt till Stöd till

livsmedelsindustrin inom stödområdet för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.,

13. beträffande jordbrukets miljöfrågor m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo226

yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Jo673 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts samt avslår motionerna

1991/92:Jo204, 1991/92:Jo206, 1991/92:Jo213, 1991/92:Jo219,

1991/92:Jo221, 1991/92:Jo228 yrkande 1, 1991/92:Jo229,

1991/92:Jo230, 1991/92:Jo233, 1991/92:Bo411 yrkande 2,

1991/92:Jo652 och 1991/92:Jo655,

14. beträffande statistiken på livsmedelsområdet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo26 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

16. beträffande anslag till livsmedelsstatistik

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo26 yrkande 13 till

Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 17966000 kr.