Bet. 1991/92:JoU20

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JOU20

Reglering av priserna på fisk m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

1991/92

JoU20

Sammanfattning

Utskottet instämmer inledningsvis med en motion (m) att den

pågående liberaliseringen inom EFTA av handeln med fisk och

fiskprodukter måste respekteras av alla parter, samt att Sverige

i de kommande medlemsförhandlingarna med EG bör förmå förhandla

sig till lika stora andelar i EG:s gemensamma fiskepolitiska

resurser som Sverige avstår från i samband med medlemskapets

verkställighet. Motionen påkallar dock ingen särskild åtgärd

från riksdagens sida.

I proposition 1991/92:120 läggs fram förslag om reglering av

priserna på fisk, m.m., under budgetåret 1992/93. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att

normkvantiteten för sill och strömming även nästa regleringsår

bör fastställas till 40 000 ton (i stället för föreslagna

30000 ton). Merkostnaden bör disponeras ur prisregleringens

kassa. Därigenom bifalls helt eller delvis motioner (s, c, v).

Motioner (s, c) om ökade medel för utsättning av fisk samt om

insatsmedel för produktutveckling av sill tillgodoses delvis

genom förslagen i propositionen och föranleder inget

riksdagsuttalande. Utskottet betonar, med anledning av motioner

(s, m, c), vikten av att Sveriges delegation vid höstens

Warszawaförhandlingar om fisket med kraft driver frågan om skydd

åt torsken samt initierar diskussioner om internationell

fiskekontroll och redskapsbegränsning vid fiske efter hotade

arter. Inte heller dessa motioner bör föranleda någon särskild

åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till motioner (c, v) om tillsättande av en

utredning av det svenska fiskets utvecklingsmöjligheter noterar

utskottet att jordbruksministern aviserat en utredning med denna

inriktning.

I betänkandet behandlas även ett antal fristående motioner i

ämnen som inte berörs i propositionen.

Utskottet föreslår med anledning av motioner (s, m, c) ett

riksdagsuttalande av innehåll att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till begränsning av antalet mängdfångande

redskap vid fiske på allmänt vatten och frifiskevatten.

Med anledning av motioner (nyd, v) föreslår utskottet ett

riksdagsuttalande om skyddet av den fritt lekvandrande laxen i

Östersjöområdet. Regeringen bör intensifiera förhandlingar med

övriga strandstater och vidta åtgärder för reglering av

laxfisket i den svenska fiskezonen. Den svenska fiskerinäringen

bör erbjudas kompensationsåtgärder.

Vidare föreslås ett tillkännagivande om snabbutredning av

fiskevårdsfrågorna i Vänern med sikte på införande av en

särskild fiskevårdsavgift. Därigenom tillgodoses motionerna (s,

fp, c, kds).

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition

1991/92:120 föreslagit

att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1992--den 30

juni 1993 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed

hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de

grunder som förordats i propositionen.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1991/92:Jo36 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för

att utreda möjligheter och förutsättningar för det svenska

fisket på såväl kort som lång sikt.

1991/92:Jo37 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att lämna förslag till åtgärder angående det svenska

fiskets utvecklingsmöjligheter och problem inför framtiden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att normkvantitet på sill/strömming för

budgetåret 1992/93 skall ligga på oförändrad nivå i förhållande

till innevarande budgetår.

1991/92:Jo38 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om normkvantiteten för sill/strömming för

regleringsåret 1992/93,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ytterligare 11 milj.kr. disponeras ur

prisregleringens kassa.

1991/92:Jo39 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheten att pröva en ökad normkvantitet

beträffande sill/strömming.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1991/92:Jo404 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till redskapsbegränsning till skydd

för yrkesfisket på det sätt som anförts i motionen.

1991/92:Jo405 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fisket i Vänern.

1991/92:Jo408 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för det svenska fisket.

1991/92:Jo410 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts beträffande laxfiskeavgift och

fiskebestämmelser för Vänern.

1991/92:Jo412 av Christer Windén och Dan Eriksson i Stockholm

(nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av total fredning av lax i de till

Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ytterligare begränsningar av

fiske efter lax med mängdfångande redskap längs norrlandskusten

samt i och strax utanför älvarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att verka för en internationell

överenskommelse om fredning på laxens uppväxtområden i hela

Östersjön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att snarast inleda

förhandlingar med yrkesfiskets organisation om de

kompensationsåtgärder som föreslås i laxutredningen (DS Jo

1984:5) och som skulle möjliggöra ett yrkesfiske efter lax utan

att äventyra den naturreproducerade laxen.

1991/92:Jo415 av Sven-Olof Petersson och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skydd av torskreproduktionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag till katastrofskydd för

fiskerinäringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regler för återbetalning av statliga

fiskerilån,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillfälligt räntestöd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser vad gäller utsättning och odling

av vissa fiskarter.

1991/92:Jo416 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar av fiskereglerna,

2. att riksdagen hos regeringen begär att man i det pågående

arbetet med fiskeriförordning inför ett system med

redskapsbegränsningar för biologiskt utsatta fiskeslag i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Jo417 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändrad gräns för trålfiske i Öresund.

1991/92:Jo419 av Harald Bergström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder för fiskerinäringen i

Östersjölandskapen.

1991/92:Jo422 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av åtgärder för att säkra den naturreproducerande

laxen i Östersjön.

1991/92:Jo426 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning av

fiskevårdsfrågorna i Vänern i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1991/92:Jo427 av Nic Grönvall m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrad övervakning och kontroll av

fisket i Östersjön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att stärka fri konkurrens på

lika villkor mellan EFTA-länderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenska fiskerättigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förstärkning av fiskets ekonomi.

1991/92:Jo429 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skydd för fisket i Vänern och begär att

frågan föreläggs riksdagen för slutgiltigt beslut.

1991/92:Jo431 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om temporära

ekonomiska åtgärder i syfte att mildra nuvarande kris vad gäller

Östersjöfisket,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag kring

redskapsanvändningen, syftande till ett bättre långsiktigt

stabilt fiske,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett intensifierat miljösamarbete mellan

Östersjöländerna.

1991/92:Jo433 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av fiskebestämmelserna för lax och

öring i Vänern,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag till laxfiskeavgift för Vänern.

1991/92:Jo434 av Ingbritt Irhammar och Gunhild Bolander (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring av reglerna om amortering av

fiskerilån,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppgift att utreda yrkesfiskets situation.

1991/92:Jo435 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande införande av en särskild avgift

för fiske efter lax och öring i Vänern.

1991/92:Jo437 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införande av särskild avgift för fiske efter lax och öring i

Vänern, till en början som försöksverksamhet.

1991/92:Jo439 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen utreder förutsättningarna för en

begränsning i antalet fiskeredskap för icke yrkesverksamma

fiskare i enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

arbetet med föroreningarna i Östersjön intensifieras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

de ekonomiska insatserna för forskning kring utsättning av torsk

i Östersjön ökas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationell redskapsbestämmelse för

fiske i Östersjön,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökad amorteringsfrihet av statliga

fiskerilån,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förläggning av förädlingsindustri för fisk

till Simrishamn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om livsmedelsproduktion i sydöstra Skåne.

Uppvaktning m.m.

Utskottet har under beredningen av ärendet mottagit

uppvaktning av representanter för Världsnaturfonden WWF,

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och Svenska

Naturskyddsföreningen. Utskottet har även mottagit skrivelser i

anslutning till de frågor som behandlas i betänkandet.

Utskottet

Fiskprisregleringen m.m.

Propositionen

Enligt propositionen bör prisregleringen på fisk under

regleringsåret 1992/93 utformas enligt fiskeriverkets förslag.

Det innebär en fortsatt anpassning och neddragning av det

generella ekonomiska stödet till fisket i enlighet med vad som

har kommits överens om i internationella förhandlingar om

liberaliserad handel med bl.a. fisk och fiskprodukter.

Regeringen uppdrog den 19 december 1991 åt fiskeriverket att

avge förslag beträffande prisregleringen på fisk m.m. för

budgetåret 1992/93. Förslaget skulle rymmas inom en total

utgiftsram på 100 milj.kr. Kostnader för olika former av

pristillägg skulle inom denna ram få uppgå till högst 50

milj.kr. Vidare skulle inom den totala utgiftsramen föreslås

offensiva åtgärder inom fiskerinäringen i syfte att öka

rationaliseringen och förbättra konkurrenskraften inför den

ökade internationaliseringen. Prisregleringssystemets

förenlighet med EG:s gemensamma fiskeripolitik och relevanta

artiklar i Romfördraget skulle utredas. Fiskeriverket skulle vid

fullgörandet av uppdraget samråda med kommerskollegium, Svensk

Fisk, ekonomisk förening, Sveriges Fiskares Riksförbund och

Fiskbranschens Riksförbund. Fiskeriverket har i skrivelse den 13

februari 1992 redovisat sitt förslag med anledning av uppdraget.

Fiskeriverkets förslag innebär bl.a. att de sammanlagda

kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår

beräknas till 109,9 milj.kr. Behållningen i prisregleringskassan

och hos Svensk fisk beräknas komma att uppgå till sammanlagt ca

108 milj.kr. vid regleringsårets utgång.

För innevarande regleringsår har normkvantiteten för

sill/strömming fastställts till 40000 ton och normpriset

för stor och liten sill/strömming till 3,55kr./kg resp.

2,75kr./kg. För regleringsåret 1992/93 föreslår verket, mot

bakgrund av den av regeringen angivna kostnadsramen, att

normkvantiteten för sill/strömming fastställs till 30000 ton

och att normpriset för stor sill/strömming fastställs till

3,00kr./kg och för liten sill/strömming till oförändrat 2,75

kr./kg. Inom ramen för den totala normkvantiteten föreslås att

fiskeriverket får bemyndigande att fastställa olika andelar

stödberättigande kvantiteter för olika kuststräckor.

Fiskeriverket framför vidare olika förslag om särskilda

insatser.

Jordbruksministern kan för egen del biträda fiskeriverkets

förslag till prisreglering på fisk under regleringsåret 1992/93.

Det innebär att kostnaderna för prisregleringen för

regleringsåret 1992/93 skall rymmas inom totalt 100 milj.kr. och

att kostnaderna för olika former av pristillägg inom denna ram

får uppgå till högst 50 milj.kr. Detta är en minskning med 10%

resp. 31% i förhållande till de beräknade kostnaderna för

innevarande regleringsår. Minskningen är enligt

jordbruksministerns bedömning i linje med internationella

överenskommelser om att avskaffa generella

konkurrenssnedvridande statsstöd till fiskerinäringen.

Vad gäller förslagen till offensiva åtgärder inom

fiskerinäringen framhåller jordbruksministern att den svenska

fiskerinäringen står inför stora förändringar den närmaste

framtiden till följd av internationella överenskommelser.

EFTA-länderna har träffat en överenskommelse om frihandel med

fisk och fiskprodukter. Det mellan EFTA och EG träffade

EES-avtalet berör bl.a. fisket. EES-avtalet skall underställas

riksdagen. Vidare har Sverige ansökt om medlemskap i EG.

Medlemskapsförhandlingar som rör bl.a. fisket väntas inledas

under innevarande år. Mot denna bakgrund är det av största vikt

att rationaliseringen av fiskeflottan fortsätter och att

hanteringen av fångsterna i de efterföljande leden förbättras

och effektiviseras i syfte att möta den ökade internationella

konkurrensen, anser jordbruksministern. De medel som finns till

förfogande inom ramen för prisregleringen på fisk bör därför i

större utsträckning än hittills användas för åtgärder som

främjar detta syfte.

Utsättning av fisk under regleringsåret 1992/93 bör enligt

propositionen genomföras inom de ekonomiska ramar som

fiskeriverket har föreslagit, nämligen 9,2 milj.kr. Det innebär

en höjning med 2,4 milj.kr. jämfört med den ram som angetts för

innevarande år. Svensk fisks informations- och

upplysningsverksamhet bör under nästa regleringsår bedrivas inom

lika stor ekonomisk ram som gäller för innevarande regleringsår.

Särskilt stöd till yrkesfisket på ostkusten bör under

regleringsåret 1992/93 lämnas med samma belopp och enligt samma

regler som gäller för innevarande regleringsår. För att

stimulera avsättning av sill/strömming bör 2milj.kr. användas

för produktutveckling under nästa regleringsår. 5milj.kr. bör

disponeras för bidrag till investeringar som syftar till att

höja kvaliteten på fisk och 1,7milj.kr. för kompetenshöjande

åtgärder.

Fiskeriverket har i enlighet med sina direktiv utrett det

nuvarande prisregleringssystemets förenlighet med EG:s

gemensamma fiskeripolitik och relevanta artiklar i Romfördraget.

Verkets förslag redovisas i en bilaga till propositionen. Därav

framgår att den svenska prisregleringsavgiften inte är förenlig

med EG:s regelsystem. De former av pristillägg som finns i den

svenska regleringen är heller inte tillåtna i EG:s

marknadsreglering. Beträffande överskottshanteringen anför

fiskeriverket att fiskarna måste bilda en producentorganisation

(PO) för att en överskottshantering över huvud skall få ske inom

EG. Förslagen kommer att behandlas i det fortsatta arbetet inför

de kommande förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EG.

Jordbruksministern anger vissa riktlinjer i syfte att

underlätta fiskerinäringens anpassning inför ett förväntat

svenskt medlemskap i EG. Han förordar att

prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar

prisregleringen och alla generella pristillägg, avvecklas i och

med utgången av regleringsåret 1992/93, till följd av de

ovannämnda internationella överenskommelserna inom EFTA och om

EES. Regleringsföreningen Svensk Fisks förutsättningar att

fortsätta sin verksamhet ändras. Inför anpassningen till EG bör

en producentorganisation bildas. Det är rimligt att staten

bidrar med vissa prisregleringsmedel under uppbyggnaden av

denna. Den informationsverksamhet som Svensk Fisk bedriver i dag

bör fortsätta. Finansieringen av denna verksamhet bör ankomma på

fiskbranschen i vid bemärkelse, medan finansieringen av

utsättning av fisk och den kollektiva trygghetsförsäkringen på

fiskets område blir en fråga för yrkesfisket.

Fiskeriverket har i uppdrag att senast den 1 juni i år

redovisa förslag till anpassningar på fiskets område med

anledning av EES-avtalet. Därvid kommer även underlag att lämnas

för regeringens beslut till långsiktiga åtgärder som bör

finansieras med de 30 milj.kr. som reserverats för

konsumentfrämjande åtgärder. Jordbruksministern avser att om så

behövs återkomma till riksdagen med förslag till

anpassningsåtgärder.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang dels de motioner som

väckts med anledning av propositionen, dels även vissa

fristående motioner om samma frågor samt om yrkesfiskets problem

i övrigt.

I den fristående motionen Jo427 (m) diskuteras de

internationella frihandelsavtalen om fisket inom EFTA och

EES. Motionärerna uttrycker en förmodan att andra EFTA-länder

sökt sig fram till nya subventionsformer som indirekt stöder

fisket och som skulle kunna undgå kritik enligt EFTA-avtalet och

efterlyser åtgärder för att stärka fri konkurrens på lika

villkor mellan EFTA-länderna (yrkande 2). Sverige bör i kommande

EG-förhandlingar förhandla sig till lika stora andelar i EG:s

samlade fiskepolitiska resurser som Sverige avstår från i

samband med medlemskapets verkställighet. Fisk skall bytas mot

fisk och inget annat, anför motionärerna (yrkande 3).

Regeringens förslag om prisregleringen lämnas i stort sett

utan invändningar i motionerna. Från flera håll yrkas dock att

normkvantiteten för sill/strömming skall ligga på oförändrad

nivå under budgetåret 1992/93 i förhållande till innevarande

budgetår. Så är fallet i motion Jo37 (v) yrkande 2 liksom i

motion Jo38 (s) yrkande 1. Ett likartat yrkande återfinns i

motion Jo39 (c). Enligt motion Jo38 yrkande 2 bör ytterligare 11

milj.kr. få disponeras ur prisregleringens kassa för att täcka

kostnaden för den högre normkvantiteten.

I några fristående motioner framställs förslag om offensiva

åtgärder av samma slag som de som återfinns i propositionen. I

motion Jo415 (c) efterlyses insatser vad gäller utsättning och

odling av vissa fiskarter. Enligt motionärerna bör detta vara en

uppgift för det nya Östersjölaboratoriet i Karlskrona (yrkande

6). Enligt motion Jo676 (s) bör de ekonomiska insatserna för

forskning kring utsättning av torsk i Östersjön ökas (yrkande

3), och en förädlingsindustri för fisk förläggas till Simrishamn

(yrkande 6). I motionen förordas även att livsmedelsproduktion

förläggs till sydöstra Skåne, där det finns kunnig arbetslös

arbetskraft, samtidigt som de olönsamma enheterna avvecklas i

övriga delar av landet (yrkande 7).

Förslag om en utredning av det svenska fisket väcks i

flera motioner mot bakgrund av den allvarliga situation

fiskerinäringen befinner sig i för närvarande. I motion Jo36 (c)

anförs att det svenska fisket är att betrakta som en av de

viktigaste basnäringarna. Detta gäller i synnerhet i kust- och

skärgårdsområden där fisket med tillhörande kringverksamheter

svarar för en betydande del av den totala näringsverksamheten.

Betydande investeringar har under årens lopp gjorts såväl i

båtar och fartyg som i utrustning och beredningsindustri. Dessa

investeringar uppgår till avsevärda belopp, och satsningarna har

skett för att stärka och utveckla den svenska fiskenäringen.

Motionärerna gör en genomgång av dagens akuta problem, nämligen

ett sviktande torskfiske på grund av dålig reproduktion sedan

flera år, dålig lönsamhet för sill- och strömmingsfisket och för

laxfisket, samt osäkerhet inför EES-avtalet och en kommande

eventuell EG-anslutning med avveckling av prisregleringen som

nödvändigt villkor. Motionärerna yrkar att riksdagen begär att

en utredning tillsätts för att utreda möjligheter och

förutsättningar för det svenska fisket på såväl kort som lång

sikt. I motionerna Jo37 (v) yrkande 1 och Jo434 (c) yrkande 2

framställs yrkanden av samma innebörd.

I ett antal motioner förslås konkreta åtgärder för att klara

yrkesfiskarenas akuta ekonomiska svårigheter.

Enligt motion Jo408 (s) bör riksdagen göra ett

tillkännagivande om åtgärder för det svenska fisket. Den

ekonomiska situationen är allvarlig för många fiskeföretag. En

rad åtgärder är nödvändiga för att klara den besvärliga

situationen i Blekinge: utöka amorteringstiden för fiskerilån

och lånegarantier från 20 till 25 år; fördela torskkvoten mellan

de olika kuststräckorna; undersök förutsättningarna för ökad

odling och utsättning av torsk, lax, öring, ål och piggvar. I

sak likartade yrkanden framställs i motionerna Jo415 (c)

yrkandena 3 och 4, Jo419 (kds), Jo676 (s) yrkande 5, Jo427 (m)

yrkande 4, Jo431 (m) yrkande 1 och Jo434 (c) yrkande 1.

Förslag om svenska initiativ till internationella åtgärder

för att främja Östersjöfisket framförs i några motioner.

Enligt motion Jo415 (c) krävs skydd av torskreproduktionen.

Motionärerna föreslår att aktuella lekplatser bör fredas från

fiske under lektiden (yrkande 1). I motion Jo427 (m) krävs

förbättrad övervakning och kontroll av fisket i Östersjön.

Regeringen bör inleda internationella samtal i det syftet

(yrkande 1). Enligt motionerna Jo431 (m) yrkande 3 och Jo676 (s)

yrkande 2 bör riksdagen göra ett tillkännagivande om ett

intensifierat miljösamarbete mellan Östersjöländerna för att

föroreningarna skall minska. I motion Jo676 yrkande 4 efterlyses

även en internationell redskapsbestämmelse för fiske i

Östersjön. Förslag härom bör presenteras vid

Warszawakommissionens nästa årliga möte.

I motion Jo415 (c) yrkande 2 begärs förslag till

katastrofskydd för fiskerinäringen. Enligt motionärerna bör

möjligheterna undersökas för ett ekonomiskt skydd åt fiskare som

lider allvarlig skada av miljöföroreningarna i Östersjöområdet

och Skagerrak.

Enligt motion Jo417 (fp) bör riksdagen göra ett

tillkännagivande om ändrad gräns för trålfiske i Öresund.

Trålfiske borde över huvud inte få förekomma i sundet, anser

motionären.

Utskottets överväganden

Riksdagen godkände för två år sedan ändring av

EFTA-konventionen som innebar att fullständig frihandel med fisk

och andra marina produkter skall råda fr.o.m. år 1994 (prop

1989/90:123, JoU22, rskr. 341). I propositionen gjordes den

bedömningen att det övergripande målet för fiskepolitiken, så

som det redovisats för riksdagen år 1985, kunde ligga fast.

Däremot måste det statliga stödet till fisket anpassas både vad

gäller prisstödet och andra generella ekonomiska stöd.

Anpassningen skulle vara fullt genomförd till utgången av år

1993. Utskottet utgick vid behandlingen från att regeringen och

övriga berörda organ och utredningar skulle noga följa

utvecklingen i övriga EFTA-länder för att anpassa regelsystemet

till de ändrade bestämmelserna i konventionen. Utskottet anslöt

sig till handelsministerns uttalande om angelägenheten av att

inte dåvarande obalanser i fiskets konkurrensförhållanden

accentueras genom handelssnedvridande statliga stödåtgärder.

Utskottet har inte ändrat mening i detta avseende och utgår från

att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för den händelse

konkurrensförhållandena skulle snedvridas genom åtgärder i något

annat konventionsland. Utskottet har således ingen annan mening

härvidlag än den som framförs i motion Jo427 (m). Utskottet

delar även motionärernas mening att det blir av avgörande

betydelse för svenskt fiskes framtid att Sverige i de kommande

förhandlingarna om medlemskap i EG förmår att förhandla sig till

lika stora andelar i EG:s samlade fiskepolitiska resurser som

Sverige avstår från i samband med medlemskapets verkställighet.

Det anförda synes stå i full överensstämmelse med regeringens

intentioner. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av

yrkandena 2 och 3 i motionen påkallas alltså inte.

I den nu föreliggande propositionen erinrar jordbruksministern

om att avtal träffats mellan EFTA-länderna och EG om ett

EES-avtal. Avtalet innebär för fiskets del bestämmelser bl.a. om

minskning av gränsskyddet för fisk och fiskprodukter och

avskaffande av konkurrenssnedvridande statsstöd till

fiskerisektorn. Avtalet avses träda i kraft den 1 januari 1993.

I konsekvens med de träffade internationella överenskommelserna

avvecklas enligt propositionen de generella pristilläggen och

prisregleringsavgiften på fisk i och med utgången av

regleringsåret 1992/93.

Utskottet utgår från att dessa frågor får sin närmare

reglering i samband med den planerade riksdagsbehandlingen av

EES-avtalet.

Utskottet biträder i väsentliga delar regeringens förslag i

propositionen om prisreglering m.m. på fiskets område. Det

innebär att anpassningen till den frihandelsregim som avtalats

mellan EFTA-länderna fortsätter. Prisstöd kommer inte att kunna

lämnas sedan prisregleringsavgifterna avskaffats. Med hänsyn

till de akuta svårigheter fiskerinäringen upplever i dagsläget

är dock utskottet benäget att något minska takten i anpassningen

jämfört med regeringens förslag. Utskottet återkommer i det

följande till bl.a. de problem som uppstått till följd av den

drastiskt minskade tillgången på torsk. För att i någon mån

styra över fångstansträngningarna till andra fiskslag förordar

utskottet att riksdagen i enlighet med förslagen i motionerna

Jo37 yrkande 2, Jo38 yrkande 1 och Jo39 fastställer

normkvantiteten för sill/strömming till 40000ton för

regleringsåret 1992/93. Det anförda får till konsekvens att

kostnadsramen i enlighet med förslaget i motion Jo38 yrkande 2

bör öka med 11 milj.kr. vilka medel får disponeras ur

prisregleringens kassa.

Utskottet delar regeringens bedömning att de medel som står

till förfogande inom ramen för prisregleringen för fisk i större

utsträckning än hittills bör användas för åtgärder som främjar

näringens konkurrenskraft. Regeringens förslag att öka ramen för

utsättning av fisk bör godtas. Enligt vad utskottet erfarit

fäster fiskeriverkets forskare stora förhoppningar vid den

pågående försöksverksamheten med odling av torsk för utsättning

i havet och som även beskrivs i bilagan till propositionen.

Regeringens förslag är ägnat att i väsentliga delar tillgodose

syftet med motionerna Jo415 yrkande 6 och Jo676 yrkande 3. Dessa

påkallar alltså ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet biträder även förslaget i propositionen att

2milj.kr. bör användas för produktutveckling av sill/strömming

under nästa regleringsår. Härigenom finns möjlighet att till

viss del tillgodose syftet med motion Jo676 yrkande6 om

förädlingsindustri för fisk i Simrishamn. Inte heller detta

yrkande påkallar något uttalande från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker i detta sammanhang yrkande 7 i motion

Jo676 om industrilokalisering.

Utskottet har stor förståelse för de krav som ställs i

motionerna Jo36 (c), Jo37 (v) och Jo434 (c) om en utredning av

det svenska fiskets problem och utvecklingsmöjligheter.

Yrkesfisket brottas i dag med stora svårigheter genom att

tillgången på torsk i Östersjön minskat starkt och genom att

priserna på andra viktiga fångstslag som sill/strömming och lax

sjunkit. Övergången till frihandel innebär att

prisregleringsavgifterna tas bort, liksom även prisstödet vilket

medfört viss inkomstgaranti. En ny situation kräver nytänkande,

anpassning och effektivisering av produktions- och salumetoder i

en traditionell näring. Den regionala utvecklingen är

bekymmersam i den allmänt sviktande konjunkturen.

Utskottet betonar att det är angeläget att Sverige även i

framtiden har en vital och bärkraftig fiskerinäring. Fisket har

stor betydelse för försörjningen i många regioner, och inte

minst i glest bebyggda trakter. Fisk som näringsmedel

rekommenderas av livsmedelsverket som god föda med hög kvalitet.

Utskottet har ingen invändning mot de riktlinjer för den

framtida anpassningen av fisket till ett eventuellt EG-inträde

som skisseras i propositionen. Utskottet har även erfarit att

jordbruksministern aviserat en mera systematisk utredning av

fiskets utvecklingsmöjligheter. En sådan utredning synes

berättigad, och utskottet utgår från att den kommer att

genomföras. Därmed kommer motionärernas syfte att i väsentlig

mån tillgodoses. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning

av motionerna Jo36 (c), Jo37 (v) yrkande 1 och Jo434 (c) yrkande

2 påkallas alltså icke.

Regeringens förslag i propositionen bör således godkännas av

riksdagen med de ändringar som föranleds av utskottets

ställningstagande till förslagen om normkvantitet för

sill/strömming.

Åtskilliga fiskeföretag befinner sig i akut ekonomiskt

trångmål. I motionerna Jo408 (s), Jo415 (c) yrkande 3 och 4,

Jo419 (kds) delvis, Jo427 (m) yrkande 4, Jo431 (m) yrkande 1,

Jo434 (c) yrkande 1 och Jo676 (s) yrkande 5 begärs förslag om

temporära ekonomiska åtgärder såsom förlängd räntefrihet och

lättnader i amortering av fiskerilån m.m. Även dessa motioner

synes bli tillgodosedda utan någon särskild riksdagsåtgärd.

Fiskeriverket har nämligen i skrivelse den 9 april föreslagit

regeringen en rad åtgärder till stöd för yrkesfisket. I

skrivelsen konstaterar verket en ökad frekvens av utebliven

betalning av fiskerilån och garantilån från fiskeriföretag runt

hela Sveriges kust. Verket föreslår därför vissa lättnader i

bestämmelserna för betalning av fiskerilån, nämligen

Att amorteringsfrihet och räntefrihet får lämnas med högst

fyra år i stället för nu gällande två år avseende

fiskerilån/fiskberedningslån;

Att amorteringstiden/-planen får bestämmas till högst 25 år i

stället för nu gällande 20 år avseende

fiskerilån/fiskberedningslån och garantilån;

Att amorteringsfrihet får lämnas med två år avseende

garantilån utöver gällande regel att amorteringen skall börja

senast två år efter den första lyftningsdagen.

I en riksdagsdebatt den 7 april ställde sig jordbruksministern

positiv till fiskeriverkets förslag. Utskottet utgår från att de

föreslagna ändringarna kommer att genomföras. Därigenom blir

syftet med motionerna tillgodosett.

Utskottet finner även de motioner som innehåller yrkanden om

svensk aktivitet i de internationella förhandlingarna inom

Gdansk-konventionen om fisket i Östersjön värda beaktande.

Enligt vad utskottet erfarit har torskpopulationen nu minskat så

kraftigt att fiskeriverkets forskare befarar att bortåt 60--70 %

av den storvuxna torsken kommer att fiskas upp vid lekplatserna

under årets säsong (april--juli) mot normalt ett par tiotals

procent. Det kommer därför enligt havsfiskelaboratoriet att bli

nödvändigt att freda lekplatserna nästa år, om inte en hotande

långsiktig minskning av torskbeståndet skall bli verklighet. Mot

den bakgrunden föreligger starka motiv för att den svenska

delegationen vid höstens förhandlingar i Warszawakommissionen

för fisket i Östersjön kräver fredning av lekplatserna under

torskens lektid nästa år. Utskottet utgår från att så sker utan

att riksdagen vidtar någon särskild åtgärd med anledning av

motion Jo415 yrkande 1.

Utskottet utgår även från att de förslag som väckts i

motionerna Jo427 (m) yrkande 1 och Jo676 (s) yrkande 4 om

internationell samverkan för övervakning och kontroll av fisket

i Östersjön resp. om internationell redskapsbestämmelse beaktas

vid Warszawa-förhandlingarna utan något särskilt

riksdagsuttalande.

Bättre vattenmiljö är en förutsättning för fortsatt

framgångsrikt fiske i Östersjöområdet. Som anförs i motionerna

Jo431 och Jo676 måste arbetet med att komma till rätta med

föroreningar intensifieras. Frågor om Östersjöns miljö hanteras

i allmänhet av utskottet som vattenvårdsproblem. Utskottet har i

många betänkanden framhållit vikten av att Sverige verkar aktivt

i internationella sammanhang för att förbättra Östersjöns miljö.

Den förändrade politiska situationen i Europa har även medfört

att Östersjösamarbetet utvecklats under senare år. Nyligen har

den vid 1990 års Ronnebykonferens tillsatta internationella

arbetsgruppen framlagt en rapport om rening av de 100 svåraste

utsläppskällorna till havet. Miljöministrarna i länderna runt

Östersjön har enligt vad som meddelats i

kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) antagit en plan

för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige deltar

alltså aktivt i en internationell verksamhet för att rena

Östersjöns vatten. Syftet med motionerna Jo431 yrkande 3 och

Jo676 yrkande 2 synes därmed tillgosett.

Riksdagen har vid ett par tidigare tillfällen avslagit

motionsyrkanden om inrättande av en katastroffond för fisket som

skulle bispringa fiskare som drabbas av plötsliga

miljöstörningar. Utskottet har därvid dels pekat på de allmänna

möjligheter samhället har i sysselsättnings- och socialpolitiken

att bistå personer som råkat i svårigheter, dels framhållit att

regeringen alltid har möjlighet att ingripa i en

katastrofsituation. Utskottet finner icke att motion Jo415 bör

föranleda något ändrat ställningstagande. Motionen avstyrks

således i berörd del (yrkande 2).

Det åligger fiskeriverket att utfärda sådana föreskrifter om

fiskets vård och bedrivande som behövs för fisket i Sveriges

fiskezon. Riksdagen bör avslå motion Jo417 (fp) om

trålfiskeförbud i Öresund med hänvisning till fiskeriverkets

ansvar.

Vissa andra aktuella fiskefrågor

Motionerna

Redskapsbegränsningar

I motionerna Jo404 (c), Jo416 (s) yrkande 1, Jo431 (m) yrkande

2 och Jo439 (c) förordas sådana förändringar av fiskereglerna

att någon form av begränsning av användningen av mängdfångande

redskap införs för fritidsfisket. Motionärerna begär att frågan

utreds. Bl.a. anförs att det nuvarande fisketrycket på sina håll

är ohållbart på sikt; yrkesfisket utsätts för kvotering medan

det olicensierade fisket kan expandera; det bör inte längre vara

tillåtet att använda fiskeredskap i en omfattning som uppenbart

överstiger vad som behövs för vanligt fritids- och

husbehovsfiske; som exempel anges Danmark där man nyligen infört

vissa begränsningar av fritidsfisket. Enligt motion Jo416

yrkande 2 bör även ett system med redskapsbegränsningar för

biologiskt utsatta fiskslag införas.

Bevarande av de naturlekande vilda laxstammarna

I motion Jo412 (nyd) yrkas på tillkännagivanden om behovet

av total fredning av lax i de till Sverige hörande

uppväxtområdena i södra Östersjön (yrkande 1) och ytterligare

begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs

Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna (yrkande 2).

Sverige bör verka för en internationell överenskommelse om

fredning av laxens uppväxtområden i hela Östersjön (yrkande 3)

samt snarast inleda förhandlingar med yrkesfiskets organisation

om de kompensationsåtgärder som föreslås i laxutredningen (DS Jo

1984:5) och som skulle möjliggöra ett yrkesfiske efter lax utan

att äventyra den naturreproducerade laxen. I motion Jo422 (v)

krävs åtgärder för att säkra den naturreproducerande laxen i

Östersjön.

Laxfond Vänern

I flera motioner framförs yrkanden om stöd till projektet

"Laxfond Vänern", en kombinerad turist- och fiskesatsning. I

motion Jo426 (c) yrkas på en snabbutredning för att utröna

förutsättningarna för införande av en särskild fiskevårdsavgift

för fiske i Vänern. Yrkanden med likartad syftning framställs i

motionerna Jo410 (kds), Jo429 (s), Jo433 (fp) yrkande 2, Jo435

(kds) och Jo437 (fp). I motionerna Jo405 (fp) och Jo433 (fp)

yrkande 1 ges synpunkter på fiskebestämmelserna i Vänern.

Utskottets överväganden

Redskapsbegränsningar för fritidsfisket

Det kustnära fisket med mängdfångande redskap kan i dag

bedrivas med stor effektivitet från små båtar och med moderna

redskap. I flera motioner påpekas att det förekommer missbruk av

den fria fiskerätten, och motionärerna förespråkar införande av

redskapsbegränsningar.

Fisket på allmänt vatten och frifiskevatten är av hävd fritt

för varje svensk medborgare. Riksdagen har under senare år vid

flera tillfällen haft anledning att ta ställning till förslag om

redskapsbegränsningar vid fiske som är icke-yrkesmässigt. Senast

år 1990 bekräftades dock principen att fiske på allmänt vatten

och frifiskevatten i samma utsträckning som hittills bör vara

fritt för var och en. Om en begränsning av fisket är nödvändig

med hänsyn till hushållningen med fiskbeståndet skall den i

första hand vara generell, anförde departementschefen i

proposition 1989/90:123. I det fall visst utrymme ändå finns för

fiske med fångstintensiva redskap och det är fråga om allmänt

vatten skall sådant fiske i första hand medges den för vars

försörjning fisket är av väsentlig betydelse. Fiske med trål får

bedrivas endast av den för vars försörjning fisket är av

väsentlig betydelse. I sitt av riksdagen godkända betänkande

(1989/90:JoU22) erinrade utskottet om att redan 1973 års

fiskevattensutredning på sin tid uppmärksammat att

konfliktsituationer ibland uppstår till följd av konkurrens om

t.ex. vissa fiskarter, fiskeplatser eller möjligheterna att

sälja fångsten. Utskottet konstaterade för egen del att de

problem som behandlats av 1973 års kommitté liksom även av en

senare utredning, nämligen 1981 års fiskekommitté, fortfarande

gör sig gällande. Utskottet var dock icke berett att föreslå

någon ändring av de regler som nu gäller och som grundar sig på

en fastighetsrätt med lång tradition och avstyrkte på den

grunden en motion om redskapsbegränsningar.

Utskottet erinrar om att det inte finns något licenstvång för

yrkesfiske i Sverige. Däremot förutsätter prisstöd till fisket

liksom stöd enligt stödförordningen (1985:439) att fiskeföretag

som åtnjuter stöd innehar licens för yrkesfiske.

Enligt vad utskottet erfarit har bestämmelser om begränsning

av fritidsfiskares mängdfångande redskap (högst sex fasta

fiskeredskap eller rörliga nät) nyligen införts i Danmark. Dessa

fritidsfiskare har även att betala en avgift om 250 kr. per år

medan fritidsfiskare med handredskap betalar en avgift om 100

kr. per år. Medlen används till finansiering av fiskevårdande

åtgärder, främst utsättning av fisk.

Utskottet delar den mening som framförs i motionerna.

Riksdagen bör alltså begära att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om begränsningar av husbehovs- och

fritidsfiskares redskapsinsatser vid fiske med mängdfångande

redskap på frifiskevatten och allmänt vatten. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo404, Jo416

yrkandena 1 och 2, Jo431 yrkande 2 och Jo439 som sin mening ge

regeringen till känna.

Bevarande av de naturlekande vilda laxstammarna

Med anledning av motionerna Jo412 och Jo422 får utskottet

framhålla följande.

Fisket efter lax och frågan om bevarandet av de vilda

laxstammarna i Östersjöområdet har under en följd av år varit

föremål för överväganden i riksdagen. I samband med behandlingen

av EFTA-överenskommelsen om fisket våren 1990 belystes frågan

ingående (prop. 1989/90:123, JoU22 s. 22--24). Utskottet anförde

i det sammanhanget att "laxfisket bör utformas så att det inte

hotar de naturreproducerande stammarna och så att deras

genetiska mångfald bevaras. Alla fiskande har ett gemensamt

ansvar för att medverka till att rädda den naturreproducerande

laxen. Det är nödvändigt att vidta ytterligare effektiva

åtgärder för att skydda den. Åtgärderna måste beröra såväl älv-

och kustfisket som det traditionella havsfisket.

Ansträngningarna att få till stånd internationell reglering av

havsfisket efter lax bör fortsätta."

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp inom fiskeristyrelsen

i PM 1989-02-21 föreslagit totalförbud för laxfiske med

drivlinor och drivnät i Bottenhavet och Bottenviken samt i

Östersjön under sommarmånaderna. Vidare föreslogs fiskeförbud

längs kusterna med fasta redskap resp. totalt fiskeförbud under

vissa tider. Åtgärderna borde följas upp genom internationella

överenskommelser om motsvarande fiskeförbud i övriga

Östersjöstaters vatten. Arbetsgruppens förslag har dock avvisats

av fiskeristyrelsens resp. fiskeriverkets styrelse i ett par

omgångar.

För närvarande och sedan några år finns det enligt samstämmiga

uppgifter gott om lax i Östersjöområdet. Huvuddelen utgörs av

individer som odlats och satts ut av kraftbolagen efter

kompensationsodlingar enligt meddelade vattendomar. Samtidigt

har under de senaste åren antalet laxar som leker fritt i de

outbyggda älvarna och vilka skall svara för den genetiska

variationen i framtidens laxbestånd minskat radikalt. Vid den

inledningsvis omnämnda uppvaktningen framhölls att naturlaxen

klassas som hänsynskrävande (kategori 4) i den lista över

hotade svenska ryggradsdjur som naturvårdsverket och databanken

för hotade arter tagit fram. Vissa populationer bedöms t.o.m.

som akut hotade (kategori1).

Merparten av laxfisket bedrivs i dag som havsfiske i

uppväxtområdena. En stor del av fångsten utgörs av icke

fullvuxna fiskar. Från såväl ekonomisk som ekologisk synpunkt är

det mera rationellt att fånga fisken när den vid tre, kanske

fyra års ålder, storväxt och med hög kvalitet söker sig tillbaka

till sin hemälv för lek. Det har visats i en försöksverksamhet

som finansierats med prisregleringsmedel att man genom s.k.

fördröjd utsättning på lämpliga platser nära land kan få den

odlade laxen att återvandra till utsättningsplatsen. Genom

lämpligt utformade restriktioner för havs-, kust- och älvfisket

bör det enligt fiskeriverket finnas förutsättningar att rädda de

vilda laxstammar som fortfarande existerar.

Ett skäl till viss passivitet i fråga om reglering av

laxfisket ansågs i mitten av 1980-talet vara, att fisket bl.a.

öster om Gotland (i den s.k. vita zonen) skedde utan någon som

helst reglering. Sedan överenskommelse träffats med dåvarande

Sovjetunionen om uppdelning av zonen mellan Sverige och Sovjet

bedömde utskottet år 1988 att det skulle bli lättare att att nå

resultat inom Gdanskkonventionens ram som säkrar laxens

fortlevnad (1988/89:JoU2).

Utskottet vill för sin del framhålla att Sverige har ett stort

ansvar för laxens fortlevnad i Östersjöområdet. Angelägenheten

att skydda kvarvarande naturreproducerande laxbestånd

understryks, vilket framhölls redan 1985 av dåvarande

jordbruksministern, av att laxreproduktionen i andra

Östersjöländer i stor utsträckning upprätthålls på artificiell

väg och är beroende av svenskt avelsmaterial om ett lämpligt

geninnehåll skall kunna behållas hos materialet (prop.

1984/85:143). Vad regeringen anförde för sju år sedan och vad

utskottet anfört i frågan i bl.a. de avsnitt som här citerats är

fortfarande giltigt. Utskottet anser alltså att åtgärder snarast

bör vidtas för att få stopp på den pågående utarmningen av de

vilda naturlekande populationerna. Regeringen bör enligt

utskottets mening intensifiera de förhandlingar som i omgångar

pågått under flera år för att få till stånd överenskommelser med

andra Östersjöländer i detta syfte. Åtgärder bör vidtas för

reglering av laxfisket i den svenska fiskezonen. Samtidigt är

det angeläget att fiskerinäringens intressen i laxfisket

beaktas, och att kompensation kan erbjudas, exempelvis

kompensationsfiske vid fiskeplatser dit den "fördröjt utsatta"

laxen söker sig. Det bör enligt utskottets mening vara en

uppgift för regeringen att tillsammans med ansvariga myndigheter

vidta de mått och steg som är möjliga och önskvärda i detta

syfte. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo412

och Jo422 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Laxfond Vänern

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år behandlat

frågan om stöd till "Laxfond Vänern". Utskottet har i

sammanhanget framhållit det angelägna i att de naturliga

stammarna bevaras (i första hand Gullspångslax och

Gullspångsöring, Klarälvslax och Klarälvsöring men även stammar

i de mindre åarna). I sitt av riksdagen godkända betänkande

1990/91:JoU25 framhöll utskottet att en reform för finansiering

av angelägna fiskevårdsåtgärder vilken innefattade införande av

allmän fiskevårdsavgift även borde komma Laxfond Vänern till

del. Riksdagen har sedermera beslutat att icke införa allmän

fiskevårdsavgift (prop. 1991/92:100, JoU12, rskr. 212).

Utskottet har erfarit att Stiftelsen Laxfond Vänern satt upp

som mål att bygga upp en grundfond om 90 milj.kr. Stiftarna --

kommunerna -- beräknas enligt stiftelsen bidra med 30 milj.kr.,

staten med 30 milj.kr. och näringslivet med 30 milj.kr. Fonden

skall utnyttjas för att bygga upp ett turistfiske, och man

räknar med att även yrkesfisket skall gynnas.

Utskottet har vidare erfarit att en avelsstation för den

storväxta och åtråvärda Gullspångslaxen nu är under uppförande

med medel som vederbörande kraftbolag ställt till förfogande.

Därmed kan det långsiktiga bevarandearbetet för Gullspångslaxens

och Gullspångsöringens genetiska status intensifieras.

Utskottet finner de motioner beaktansvärda vari förordas ett

eventuellt införande av en särskild fiskevårdsavgift för Vänern.

Med hjälp av denna skulle den statliga delen av

laxfondsprojektet kunna finansieras. Enligt utskottets mening

bör en snabbutredning tillkallas om fiskevårdsfrågorna i Vänern

med sikte på införande av en särskild fiskevårdsavgift. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

Jo410, Jo426, Jo429, Jo433 yrkande 2, Jo435 och Jo437 som sin

mening ge regeringen till känna.

Utfärdande av lokala fiskevårdsbestämmelser åligger

fiskeriverket resp. vederbörande länsstyrelser. Fiskeriverket

har nyligen utfärdat förslag till föreskrifter om ändring i

föreskrifterna (FIFS 1984:15) om fisket efter lax, öring och ål

samt om trålfisket i Vänern. Utskottet ser inget skäl för

riksdagen att göra något uttalande om dessa föreskrifter och

avstyrker motionerna Jo405 och Jo433 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande svenska fiskerättigheter m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo427 yrkandena 2 och 3,

2. beträffande normkvantiteten för sill/strömming

att riksdagen med anledning av propositionen samt med

anledning av motionerna 1991/92:Jo37 yrkande 2, 1991/92:Jo38

yrkande 1 och 1991/92:Jo39 fastställer normkvantiteten för

sill/strömming till 40000ton för regleringsåret 1992/93,

3. beträffande kostnadsramen

att riksdagen med anledning av propositionen samt med bifall

till motion 1991/92:Jo38 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna att kostnadsramen för prisregleringen för

regleringsåret 1992/93 bör få ökas med högst 11000000kr.

utöver det belopp som förordas i propositionen,

4. beträffande utsättning av fisk

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo415 yrkande 6 och

1991/92:Jo676 yrkande 3,

5. beträffande produktutveckling

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 6,

6. beträffande industrilokalisering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 7,

7. beträffande utredning av det svenska fiskets

utvecklingsmöjligheter

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo36, 1991/92:Jo37

yrkande 1 och 1991/92:Jo434 yrkande 2,

8. beträffande regeringens förslag i övrigt

att riksdagen i de frågor som ej omfattas av mom. 2 och 3

medger att för tiden den 1 juli 1992--den 30 juni 1993 reglering

av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt

användningen av medel får ske enligt de grunder som förordats i

propositionen,

9. beträffande vissa kreditlättnader

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo408, 1991/92:Jo415

yrkandena 3 och 4, 1991/92:Jo419, 1991/92:Jo427 yrkande 4,

1991/92:Jo431 yrkande 1, 1991/92:Jo434 yrkande 1 och

1991/92:Jo676 yrkande 5,

10. beträffande fredning av torskens lekplatser

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo415 yrkande 1,

11. beträffande internationell samverkan för övervakning och

kontroll

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo427 yrkande 1,

12. beträffande internationell redskapsbestämmelse

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 4,

13. beträffande intensifierat miljösamarbete

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo431 yrkande 3 och

1991/92:Jo676 yrkande 2,

14. beträffande katastrofskydd för fiskerinäringen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo415 yrkande 2,

15. beträffande trålfiskeförbud i Öresund

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo417,

16. beträffande begränsning av redskapsinsatser

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo404,

1991/92:Jo416, 1991/92:Jo431 yrkande 2 och 1991/92:Jo439 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande bevarande av de naturlekande vilda

laxstammarna

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo412 och

1991/92:Jo422 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. beträffande särskild fiskevårdsavgift för Vänern

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo410,

1991/92:Jo426, 1991/92:Jo429, 1991/92:Jo433 yrkande 2,

1991/92:Jo435 och 1991/92:Jo437 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande föreskrifter om fiskets vård och

bedrivande

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo405 och

1991/92:Jo433 yrkande 1.

Stockholm den 14 maj 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),

Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Dan

Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson

(s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m)

och Lena Klevenås (s).