Bet. 1991/92:JoU24

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JOU24

Förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för

budgetåret1992/93,m.m.

(kompletteringspropositionen,bilagaI:12)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

JoU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1991/92:150 om slutlig

reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,m.m.

(kompletteringspropositionen), bilagaI:12, om en samlad

strategi för ökad användning av ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken jämte fem följdmotioner och en motion från den

allmänna motionstiden 1992. Bl.a. följande frågor behandlas:

Ekonomiska styrmedel inom jordbruks-, trafik- och

energisektorerna

Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet

Miljöräkenskaper

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning,

vilket innebär att till Bidrag för miljöarbete bör anvisas

1,2milj.kr. utöver vad riksdagen tidigare anvisat

(1991/92:JoU13, rskr.213).Vidare godkänner utskottet de av

regeringen redovisade riktlinjerna för fortsatt användning av

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och inom transportsektorn,

miljöklassindelning av bensin, ekonomiska styrmedel inom

avfallsområdet, på användning av HCFC och på utsläpp av

klorerade organiska ämnen samt möjligheter till utökad

användning i Sverige av utsläppsramar.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a.

regeringens förslag samt till pågående och aviserat arbete på

områdena.

Till betänkandet har fogats 11 reservationer (s, nyd), ett

särskilt yttrande (s) och en meningsyttring (v).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Mot bakgrund av tidigare fastlagda principer redovisas en

samlad strategi för hur ekonomiska styrmedel skall användas i

praktiken. Målsättningen är att miljöpolitiken i högre

utsträckning skall vara en integrerad del av den ekonomiska

politiken.

Redovisningen innefattar jordbruks-, energi- och

trafiksektorerna vad gäller miljöproblemen samt nuvarande

användning av ekonomiska styrmedel. Användningen av kemikalier

och uppkomsten av avfall tas upp ur samma perspektiv.

Ytterligare 1,2milj.kr. bör anvisas för statistiska

centralbyråns (SCB) utveckling av fysiska miljöräkenskaper.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1991/92:Jo40 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Sveriges fortsatta arbete med miljöindex och gröna

nationalräkenskaper.

1991/92:Jo41 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöräkenskaper,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning för att studera hur

skattesystemet kan få en än mer miljöanpassad profil och

breddning av användningen av ekonomiska styrmedel,

3. att riksdagen beslutar höja miljöavgiften på handelsgödsel

så att det kompenserar tidigare genomförd sänkning av

prisregleringsavgiften,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag om hur lagstiftning och andra

styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga

inriktningen mot mer miljöanpassade fordon,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen nu bör förbereda nästa steg

i miljöklassningen av fordon,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kilometerskatter vid en anpassning till

den inre marknaden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om administrativa styrmedel som komplement

till energibeskattningen av industrin,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbeta fram en ny lista över

miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller starkt begränsas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om HCFC, s.k. mjuka freoner,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av en skatt på osorterat avfall,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avgifter på utsläpp av klororganiska

substanser.

1991/92:Jo42 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om grunderna för en miljöpolitisk

helhetsstrategi,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

grundläggande omläggning av skattesystemet i enlighet med vad i

motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om definition av skatt resp. avgift på

miljöområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om initiativ till åtgärder för att återställa

Östersjön,

5. att riksdagen till bidrag till miljöarbete för budgetåret

1992/93 anvisar 3 800 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit

eller således 5000000 kr. utöver vad som beslutats av

riksdagen vid behandling av proposition 1991/92:100 bil. 14,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionalt

differentierade drivmedelspriser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöklasser för fordon,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöklassning av drivmedel och förbud mot

blyad bensin,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återföra transportkostnader till rätt

kostnadsställe,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avgift på avfall,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avgifter på arsenik och krom i

träskyddsmedel,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om destruktionsavgifter på s.k. frysmöbler,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om destruktionsavgifter på däck,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöklassning av elapparater,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om renodlade miljöavgifter på handelsgödsel

och bekämpningsmedel,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud mot kadmium i handelsgödsel,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avgift på utsläpp av adsorberbar organisk

halogen (AOX),

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöavgifter på militär verksamhet.

1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om främjande av biobränslen som drivmedel för

fordon,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om främjande av alternativa drivsystem för

fordon, t.ex. i form av elmotorer eller vätgasmotorer,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sopsortering i hushåll, inom offentliga

sektorn och i näringslivet.

1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de miljöpolitiska styrmedlen måste

inordnas i en övergripande strategi.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Bo701 av Bo Holmberg och Sören Lekberg (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en mer resurssnål och miljövänlig

avfallshantering.

Utskottet

Strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken

Propositionen

Miljöministern gör följande bedömning av strategin för

fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken:

Utformningen av skatter och avgifter bör avvägas så att

miljökostnader beaktas på samma sätt som andra

samhällskostnader.

I den utsträckning som ekonomiska styrmedel medför ökade

inkomster till staten bör detta ske inom ramen för ett sänkt

skattetryck. Återföring av medel till skatt- eller

avgiftsskyldiga kan övervägas av konkurrensskäl.

Möjligheten att differentiera miljörelaterade avgifter inom

olika samhällssektorer bör ses över.

Subventioner till näringsliv, kommuner och hushåll bör ses

över med hänsyn till miljöeffekter.

Berörda sektorsmyndigheter har ett ansvar för att utvärdera

miljörelaterade ekonomiska styrmedel inom resp. sektor. Statens

naturvårdsverk har ansvaret för att utvärderingarna sammanställs

regelbundet.

Sverige bör fortsätta att i det internationella

miljösamarbetet verka för att gemensamma kostnadseffektiva

ekonomiska styrmedel införs för att lösa gränsöverskridande

miljöproblem.

De styrmedel som finns och som verkar inom och mellan sektorer

bör löpande ses över med syfte att åstadkomma den mest effektiva

styrningen mot de miljömål som har angivits.

Motionerna

I motion Jo41 yrkande2 begär Socialdemokraterna en utredning

för att studera hur skattesystemet skall få en än mer

miljöanpassad profil och breddning av användningen av ekonomiska

styrmedel. Vänsterpartiet redogör i motionerna Jo42 yrkande1

och Fi44 yrkande2 för sin syn på grunderna för en

miljöpolitisk helhetsstrategi. Marknadsmekanismernas oförmåga

att tillfredsställande hantera rättvisa, solidaritet och hänsyn

till naturen kräver en aktiv samhällsstyrning, innebörden i

begreppen tillväxt och ekonomi måste förändras så att respekt

för den ekologiska verkligheten upprättas. De generella skatte-

och avgiftssystemen måste ändras så att de bidrar till en

positiv miljöutveckling. Mot denna bakgrund begärs i motion Jo42

yrkande2 en utredning om en grundläggande omläggning av

skattesystemet. Skillnaden mellan skatt resp. avgift på

miljöområdet bör enligt motion Jo42 (v) yrkande3 av riksdagen

definieras så att en skatt ospecificerat skall tillfalla staten

som inkomst, medan en avgift skall återföras till det

verksamhetsområde som avgiftsbelagts. I motionens yrkande18

begär Vänsterpartiet att regeringen ges i uppdrag att analysera

de militära verksamheternas miljöeffekter och lämna förslag om

miljöavgifter. Exempelvis bör militärt flyg inte undantas från

miljöavgifter på flygbränsle.

Utskottets överväganden

I propositionen uttalar miljöministern sin avsikt att under

mandatperioden låta systematiskt se över möjligheten att

differentiera ytterligare miljörelaterade avgifter som i dag kan

vara av enhetlig karaktär. Vidare bör göras en översyn av

statliga subventioner och en miljöanpassning övervägas där så

anses befogat. Som miljöministern anför kan en sådan översyn

också vara angelägen ur ett handelspolitiskt perspektiv och mot

bakgrund av den pågående EG-anpassningen. I undantagsfall kan

subventioner övervägas om de bedöms vara mest effektiva i valet

mellan olika styrmedel. Det kan finnas anledning att ytterligare

stimulera verksamhet inom olika områden som syftar till ökad

resurshushållning. Miljöministern anför vidare att utformningen

av skatter och avgifter bör avvägas så att miljökostnader

beaktas på samma sätt som andra samhällskostnader. Utskottet

ansluter sig till vad miljöministern anför om handlingslinjerna

för den fortsatta användningen av ekonomiska styrmedel och vill

härutöver anföra att de stora förändringar som under senare år

har skett på miljöområdet har lett till bl.a. ökad användning av

ekonomiska styrmedel. Det kan konstateras att Sverige har infört

fler ekonomiska styrmedel än något annat land, och det finns ett

stort internationellt intresse för de åtgärder som hittills

vidtagits i Sverige på detta område. Från effektivitetssynpunkt

finns det starka skäl som talar för ett ökat inslag av

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, vilket emellertid inte

innebär att dessa styrmedel allmänt sett är att föredra framför

andra typer av styrmedel eller åtgärder. Valet av styrmedel

måste givetvis alltid göras med utgångspunkt i miljöproblemets

karaktär och det mål man vill uppnå. Med det anförda finner

utskottet syftet med motion Jo41 yrkande2 i väsentliga delar

tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

I Vänsterpartiets motioner Jo42 och Fi44 föreslås ett

riksdagsuttalande om grunderna för en miljöpolitisk

helhetsstrategi. Bl.a. anförs att marknadsmekanismernas oförmåga

att tillfredsställande hantera solidaritet, rättvisa och hänsyn

till naturen kräver en aktiv samhällsstyrning. Utskottet vill i

anslutning härtill framhålla att ett demokratiskt samhällssystem

som bygger på marknadsekonomi har betydligt bättre

förutsättningar att föra en aktiv och effektiv miljöpolitik än

andra samhällssystem, i synnerhet de som är baserade på

planekonomi. Den internationella utvecklingen har eftertryckligt

visat att de kommunistiska systemen inte kunnat förena ekonomisk

utveckling med ett varsamt och långsiktigt hållbart utnyttjande

av miljö- och naturresurserna. Utskottet delar emellertid

motionärernas åsikt så till vida att det i alla samhällssystem

krävs en konsekvent och målmedveten miljöpolitik. Det kan i

sammanhanget nämnas att Världsbanken nyligen publicerat en

rapport om miljö och utveckling (World Development Report 1992).

I rapporten framhålls bl.a. att miljövärdena underskattats under

alltför lång tid. Fortsatt eller ökad ekonomisk och mänsklig

utveckling kan förenas med bättre miljöförhållanden endast i

kombination med en fast politik och institutionella

förändringar. En stark politik och starka institutioner behövs

för att förmå beslutsfattare -- företag, hushåll, lantbrukare

och regeringar -- att tillämpa metoder som är mindre skadliga

för miljön.

I övrigt hänvisar utskottet till regeringens uttalanden under

rubriken Val av styrmedel i miljöpolitiken. Bl.a. framhålls att

ekonomiska beslut skall stå i överensstämmelse med grundläggande

ekologiska lagar. Vad utskottet här anfört innebär att yrkande 1

i motion Jo42 och yrkande2 i motion Fi44 om grunderna för en

miljöpolitisk helhetsstrategi inte påkallar någon särskild

åtgärd från riksdagens sida. Med hänvisning härtill och till vad

utskottet anfört ovan med anledning av motion Jo41 yrkande2

avstyrks även motion Jo42 yrkande2.

Gränsdragningen mellan skatter och avgifter i statsrättsligt

avseende regleras ytterst i 8kap.3§ regeringsformen (RF).

Riksdagen bör inte göra uttalanden om tolkning och tillämpning

av lag annat än i samband med lagstiftning. Frågan huruvida en

pålaga är en skatt eller avgift får således bedömas från fall

till fall och kan inte påverkas av att riksdagen a priori gör

något uttalande om definitionen av skatter och avgifter i

enlighet med yrkande3 i motion Jo42. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Skatteutskottet har nyligen tagit ställning till motioner om

miljöbeskattning av försvarets fordon och flygplan. Utskottet

avstyrkte motionerna och uttalade bl.a. att en allmän

energibeskattning eller en koldioxidbeskattning endast skulle

leda till att försvarsanslaget måste höjas i motsvarande mån och

dessutom kräva att skattelagarna anpassas efter de särskilda

förhållandena på detta område. Med hänsyn bl.a. till att

försvarets användning inte grundar sig på kommersiella

överväganden ansåg utskottet det tveksamt om skatter som

motiveras av miljöstyrningsskäl skulle få någon inverkan på de

militära flygplanens användning och utformning. I vart fall

framstod enligt utskottet andra metoder som mer ändamålsenliga.

Enligt vad utskottet hade erfarit skulle regeringen komma att

inom kort ta upp dessa frågor i sina årliga anvisningar till

överbefälhavaren (1991/92:SkU22, rskr.188). Jordbruksutskottet

gör samma bedömning som skatteutskottet och avstyrker motion

Jo42 yrkande18.

Ekonomiska styrmedel inom olika samhällssektorer

Propositionen

Jordbruket

En förändring av miljöavgiften på handelsgödsel och

bekämpningsmedel bör övervägas då prisregleringsavgiften

avskaffas. Dessförinnan måste utredas på vilken nivå som en

miljöavgift eller skatt är kostnadseffektiv för att åstadkomma

minskning av växtnäringsläckaget och minskning av hälso- och

miljörisker vid användande av bekämpningsmedel.

Som riksdagen tidigare redovisat (1990/91:JoU30, rskr. 338)

bör en omläggning av miljöavgiften på bekämpningsmedel från per

kilo aktiv substans till en dosavgift övervägas i samband med

att prisregleringsavgiften avskaffas.

Trafiken

Riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 innebar ett ökat

sektorsansvar för att minska miljöproblemen, bl.a. för

transportsektorn. Inom ramen för den då antagna särskilda

strategin för ett miljöanpassat transportsystem skall

transportsektorn eftersträva att kraftigt begränsa miljöstörande

effekter samt begränsa klimatpåverkan i enlighet med den av

riksdagen antagna klimatstrategin.

Enligt regeringsförklaringen hösten 1991 skall en omfattande

modernisering av järnvägen och övrig infrastruktur ske under

1990-talet. Arbetet med att ersätta fossilbränslen skall

påskyndas. Miljövänliga drivmedel skall särskilt gynnas.

Strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn

I strategin för ett miljöanpassat transportsystem ingår frågor

om kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en viktig del.

Chefen för kommunikationsdepartementet har låtit utarbeta ett

underlag inför en översyn av användningen av ekonomiska

styrmedel inom transportsektorn. Miljöministern delar

kommunikationsministerns bedömningar i dessa frågor och har

därtill för avsikt att ta initiativ till ett utredningsuppdrag

beträffande miljöklassning av bensin och ökning av differensen

mellan blyad och blyfri bensin.

Utgångspunkten bör vara att användningen av ekonomiska

styrmedel skall utformas i samklang med vad som gäller i EG

eller i en vidare krets. Vissa styrmedel bör dock även i

framtiden kunna utformas från ett nationellt perspektiv.

I miljöpolitiken inom transportsektorn bör miljöaspekterna

utredas på tre särskilt viktiga områden. Den nuvarande

utformningen av bilförmånerna bidrar till en användning av

förmånsbilen som ökar miljöbelastningen från trafiken.

Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en särskild

utredare i samband med en översyn av vissa regler i

inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I detta arbete kommer även

miljöaspekterna av bilförmånerna att beaktas. Det är angeläget

att drivmedlens miljöprestanda förbättras med olika

styrmedel. En uppföljning av nuvarande miljöklasser på

dieselolja bör göras och miljöklassning av bensin utredas.

Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda hur ett sådant

miljöklassystem kan utformas. När det gäller beskattningen av

den tunga trafiken utreds kilometerskatten i ett särskilt

sammanhang (dir.1991:106). Utredningen har fått i uppdrag att

lämna förslag till ett EG-anpassat beskattningssystem för

dieseldrivna fordon. Vidare kommer miljökonsekvenserna i

förhållande till dagsläget att analyseras.

Miljöklassningen av fordon behöver utvecklas i ett europeiskt

perspektiv och i största möjliga utsträckning harmoniseras med

EG:s bestämmelser. Det är av stor vikt att Sverige aktivt bidrar

i den europeiska utvecklingsprocessen.

När det gäller storstädernas trafikproblem bygger

förhandlingsuppgörelserna i Stockholms- och Göteborgsregionerna

på förutsättningen att kommunerna får möjlighet att använda nya

former av ekonomiska styrmedel i syfte att dämpa bilanvändningen

i stadskärnorna och för att finansiera kollektivtrafikens

investeringar och kringfartsleder. Regeringen bör återkomma med

förslag till riksdagen om lagstiftning i detta ämne.

Inom Helsingforskommissionen har frågan om miljöklassificering

av fartyg aktualiserats. Arbetet tar sikte på att införa

individuella och internationellt giltiga miljöindex för fartyg.

På det nationella planet bör undersökas om ekonomiska

styrmedel i viss omfattning skulle kunna utnyttjas för vissa

delar av den nationella sjöfarten. Sjöfartsverket har nyligen i

en rapport redovisat uppgifter angående utsläppen från

fritidsbåtar och anser att det finns behov att begränsa

fritidsbåtarnas utsläpp.

Den ovan nämnda översynen bör även omfatta en undersökning av

förutsättningarna för en framtida miljöklassificering av

flygplan avseende avgasutsläpp.

Miljöklassindelning av oljor

Några förändringar i miljöklassystemet bör inte göras innan

effekterna av det nuvarande systemet hunnit avläsas.

Miljöklassindelning av bensin

Det finns i dag en svensk standard på bensin som endast

omfattar vissa parametrar avseende exempelvis bensen och

svavelhalt. Med en miljöklassindelning kan bensinkvaliteten

kontrolleras avsende andra parametrar än bly. Naturvårdsverket

bör få i uppdrag att utreda hur ett miljöklassystem för bensin

kan utformas. I detta sammanhang bör också prövas att öka

differentieringen mellan blyad och oblyad bensin.

Energisektorn

Kraftiga åtgärder behövs för att miljöanpassa energisystemet,

och miljöministern framhåller som angeläget att utveckla

långsiktigt hållbara energisystem.

Utgångspunkten för regeringens fortsatta arbete är den av

riksdagen beslutade klimatstrategin (prop. 1990/91:88, NU40,

rskr.373 och prop. 1990/91:90, JoU30, rskr.338). Som ett led

i den nödvändiga omställningen av energisystemet måste skatter

och avgifter utformas så att de bl.a. främjar energieffektivitet

och användningen av förnybara och miljövänliga energislag. Inom

EG pågår just nu ett arbete med att introducera en skatt på

bl.a. koldioxid som en del av Gemenskapens klimatstrategi.

Chefen för finansdepartementet har redogjort för en omläggning

av energiskatterna. Förslaget innebär en kraftig höjning av

koldioxidskatten från 25öre till 32öre per kg koldioxid,

vilket är en väsentlig skärpning av de klimatpolitiska

ambitionerna. Omläggningen innehåller också ett nytt system för

uttag av industrins miljöskatter som ligger väl i linje med

Sveriges höga miljöpolitiska ambitioner. Biobränslenas

konkurrenskraft i hushållssektorn förstärks. Emellertid kvarstår

behovet att få till stånd en ytterligare ökning av användningen

av förnybar energi och därmed en minskning av användningen av

fossila bränslen också i övriga sektorer.

Från miljösynpunkt bör frågan om kraftvärmebeskattningen

utredas skyndsamt. En särskild arbetsgrupp inrättas med detta

syfte.

I samband med omläggningen av energibeskattningen avsätts

500milj.kr. för att finansiera insatser vad gäller förnybar

energi, hushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och

Östeuropa. Dessa medel skall användas för att genomföra

ytterligare åtgärder för att stärka biobränslenas

konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av

andra förnybara energikällor.

Nyligen har miljöministrarna i länderna runt Östersjön antagit

en plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Vidare

har planer utarbetats för visst bilateralt miljösamarbete med

främst de baltiska länderna och Polen. Statens

kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut har

presenterat en rad åtgärder i såväl kort som långt perspektiv

för att förbättra säkerheten vid de mest närbelägna

kärnkraftverken på andra sidan Östersjön. Dessa två program

skall delvis kunna finansieras inom ramen för de ovan nämnda

500milj.kr. Huvudfinansieringen avses dock ske genom det

särskilda anslaget för Östeuropasamarbetet.

Kemikalier och avfall

Problem, strategier och styrmedel

Producenter av varor och kemiska produkter har det yttersta

ansvaret för den miljöpåverkan och misshushållning med

resurserna som kan bli följden av såväl tillverkning och

användning som slutbehandling i avfallsledet. Producentens

ansvar behöver utkrävas tydligare än hittills. Den som ger

upphov till avfall skall också stå för kostnaderna i samband med

avfallshanteringen.

En grundläggande strategi för att begränsa riskerna med hälso-

och miljöfarliga ämnen i ett långsiktigt perspektiv är att ange

en tidpunkt för avveckling som ligger så långt fram i tiden att

företagen själva hinner ta fram alternativa, mindre farliga

ämnen och tekniker.

En annan grundläggande strategi är att utnyttja

internationellt samarbete för att få en effektiv långsiktig

kemikaliekontroll. Samarbetet inom ramen för OECD samt med EG är

särskilt betydelsefullt.

En rad olika styrmedel och åtgärder behövs för att minska

användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen och produkter,

t.ex. öka kunskaperna om kemiska ämnen och produkter, förbättra

informationen, byta ut farliga produkter mot mindre farliga på

frivillig väg eller genom överenskommelser, se till att

hanteringen inte leder till en exponering som kan skada hälsa

eller miljö för de produkter som inte kan bytas ut, totalförbud

eller strikta begränsningar av vissa ämnen samt ekonomiska

styrmedel för att påverka marknadens aktörer i önskvärd

riktning.

Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet

Effektiva styrmedel bör utformas för att minska

avfallsvolymen, öka återanvändning och återvinning samt

förbättra metoderna för avfallshanteringen. En särskild

arbetsgrupp bör klarlägga effekterna av en avfallsskatt och

pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att

uppnå dessa mål. Arbetsgruppen bör beakta de åtgärder som redan

har genomförts eller kommer att genomföras i kommunerna och

föreslå ytterligare åtgärder för att stimulera till

källsortering, miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av

deponier. Regeringen bör ta ställning till eventuella förslag

före årsskiftet 1992/93.

Styrmedel på användning av HCFC

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att närmare utreda hur

styrmedel kan utformas för att stimulera en utveckling av

alternativ till HCFC, s.k. mjuka freoner, inom samtliga

användningsområden. Vidare bör de samhällsekonomiska

konsekvenserna av nya styrmedel belysas. Uppdraget bör redovisas

senast den 1oktober1992. Regeringen kan därefter under nästa

riksmöte återkomma med ställningstagande till förslaget.

Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen

Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram

en plan för omprövningen av villkoren för den miljöfarliga

industrin. Planen skall vara färdig till den 1juli1992.

Målet för planen är att industrins utsläpp inom en tioårsperiod

skall minskas till sådana nivåer att miljön inte skadas och

hälsan inte påverkas. Skogsindustrin skall prioriteras vid

omprövningen. För att kunna uppnå målet med planen måste man

fastställa den nivå där utsläppen inte längre påverkar miljön.

En ytterligare åtgärd för att påskynda en minskning av

utsläppen av klorerade organiska ämnen från massaindustrin kan

vara att införa en miljöavgift eller skatt. Genom en sådan

pålaga på de aktuella utsläppen ges industrin ett ekonomiskt

incitament för att minska dem.

Som grund för naturvårdsverkets utredning bör ligga

miljöavgiftsutredningens del- och slutbetänkanden. Problem som

ytterligare måste utredas är bl.a. vid vilken utsläppsnivå

miljön inte längre påverkas, mot vilken nivå skatten eller

avgiften skall vara styrande, pålagans storlek för att den skall

få en styrande effekt samt i vilken mån en sådan avgift eller

skatt blir så hög att den kommer att påverka branschens

lönsamhet och konkurrensförmåga.

Det är viktigt att svensk industri inte utsätts för strängare

krav eller kraftigare pålagor än industrin i viktiga

konkurrentländer. Regeringen kommer därför att verka för

internationella åtgärder. Innan en eventuell miljöavgift/skatt

införs avser regeringen även att ta upp frågan med de länder som

gränsar till svenska vatten. Samtidigt förutsätter detta att

motsvarande åtgärder införs inom ramen för exempelvis

HELCOM-samarbetet (Helsingforskommissionen).

Motionerna

Jordbruket

Miljöavgiften på handelsgödsel bör enligt motion Jo41 (s)

yrkande3 höjas så att avgiften kompenserar tidigare genomförd

sänkning av prisregleringsavgiften. Vänsterpartiet anser i

motion Jo42 yrkande15 att avgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel bör omvandlas till renodlade miljöavgifter och

återföras till jordbruket på sätt som ytterligare stimulerar

minskad användning. Enligt motionens yrkande16 bör kadmium i

handelsgödsel förbjudas.

Trafiken

Socialdemokraterna begär i motion Jo41 yrkande4 förslag om

hur lagstiftning och andra styrmedel bör utvecklas med hänsyn

till den långsiktiga inriktningen mot mer miljöanpassade fordon.

Enligt motionens yrkande5 bör regeringen förbereda nästa steg

i miljöklassningen av fordon och redovisa hur en miljöanpassning

av kilometerskatten skall kunna anpassas till den inre marknaden

(yrkande6). Enligt Vänsterpartiets motion Jo42 yrkande7 bör

antalet miljöklasser för fordon utökas med ytterligare en för

särskilt miljövänliga fordon, som får fordonsskatten minskad med

4000kr. jämfört med klass1. Regeringen bör framlägga

förslag om transportavgift som återförs till transportsystemet

som stimulansbidrag för miljöförbättrande åtgärder (yrkande9)

och om regionalt differentierade drivmedelspriser för att minska

bilismen i storstadsregionerna (yrkande6). Biobränslen som

drivmedel och alternativa drivsystem för fordon, t.ex. i form av

elmotorer eller vätgasmotorer, bör främjas enligt motion Fi42

(nyd) yrkandena 22 resp. 23.

När det gäller miljöklassning av drivmedel och förbud mot

blyad bensin bör enligt motion Jo42 yrkande8 naturvårdsverkets

uppdrag utvidgas till att omfatta samtliga drivmedel och

uppdraget konstrueras så att en styrande effekt bort från

fossilbränslen uppnås.

Energisektorn

Socialdemokraterna framför i motion Jo41 yrkande7 synpunkter

på administrativa styrmedel som komplement till

energibeskattningen av industrin. Krav bör t.ex. införas på

energiredovisning inom företagen, och krav på koldioxidutsläpp

och energihushållning bör ingå i naturvårdsverkets

omprövningsplan för industrins utsläppsvillkor. I motion

Jo42(v) yrkande4 framläggs förslag om åtgärder för att

återställa Östersjön, som bör göras till en "bubbla" när det

gäller havsföroreningar. En förÖstersjöländerna gemensam fond

bör inrättas och för svensk del kunna finansieras bl.a. med en

Östersjöavgift på verksamheter som innebär negativ belastning på

Östersjön. Elapparater bör enligt motionens yrkande14 indelas

i klasser efter energisnålhet, och de sämsta apparaterna bör

avgiftsbeläggas.

Kemikalier och avfall

I motion Jo41 begär Socialdemokraterna att berörda myndigheter

arbetar fram en ny lista över miljöfarliga ämnen som bör

avvecklas eller starkt begränsas (yrkande8). Skatt bör införas

på osorterat avfall (yrkande10). Avgifter på det avfall som

slutdeponeras eller bränns och på arsenik och krom i

träskyddsmedel med 200kr. perkg arsenik och 100kr. perkg

krom bör införas enligt motion Jo42 (v) yrkandena10 resp.11.

Destruktionsavgift bör införas i försäljningsledet på s.k.

frysmöbler och för däckförsäljningen med 10kr. per däck, som

bör användas för forskning och utveckling samt för att öka

kostnadstäckningsgraden i däckåtervinningen (yrkandena12

resp.13). Synpunkter på sopsorteringen i hushåll, inom

offentliga sektorn och i näringslivet framförs i motion Fi42

(nyd) yrkande24. Vad som går att återvinna skall återvinnas,

vad som kan brännas och ge energitillskott skall avskiljas, och

återföring bör i möjligaste mån ske till naturens kretslopp. I

motion Bo701 (s) framläggs förslag om en mer resurssnål och

miljövänlig avfallshantering. De boende måste ges god och

kontinuerlig information, insamlingssystemen måste vara enkla,

smidiga och överblickbara och den egna arbetsinsatsen måste

belönas. Motionärerna anser det vara naturligt att

bostadsorganisationerna får möjlighet att påverka den konkreta

utformningen av kommande regler och bostadsrättsföreningarna bör

få "aktivt stöd". Miljöavgifter inom avfallssektorn skall

återföras så att bostadssektorn ges rimliga resurser för

forskning och utveckling.

Enligt motion Jo41(s) yrkande9 bör i naturvårdsverkets

uppdrag även ingå att utreda frågan om miljöskatt på HCFC.

Avgifter på utsläpp av klororganiska substanser får enligt

motion Jo41(s) yrkande11 effekt endast om de införs

gemensamt för alla anläggningar som har Östersjön som recipient.

Vänsterpartiet begär i motion Jo42 yrkande17 införande av en

avgift på 50kr. perkg adsorberbar organisk halogen (AOX).

Utskottets överväganden

Jordbruket

I sitt miljöpolitiska beslut våren 1991 uttalade riksdagen att

en omläggning av miljöavgiften på bekämpningsmedel från per kilo

aktiv substans till en dosavgift bör övervägas i samband med att

prisregleringsavgiften avskaffas (prop. 1990/91:90, JoU30,

rskr.338). Dessförinnan måste utredas på vilken nivå en

miljöavgift eller skatt är kostnadseffektiv för att åstadkomma

minskning av växtnäringsläckaget och minskning av hälso- och

miljörisker vid användande av bekämpningsmedel. Som framgår av

propositionen kommer jordbruksministern att inom kort föreslå

att regeringen fattar beslut om ett sådant uppdrag till statens

jordbruksverk. Utskottet vill i sammanhanget erinra om

kemikalieinspektionens uppdrag att tillsammans med

jordbruksverket och naturvårdsverket utforma en ny konstruktion

av miljöavgifterna, relaterad till medlens farlighet och

riskerna med användningen. Uppdraget skall redovisas senast den

1juni 1992. Utskottet vill även erinra om att riksdagen i

olika sammanhang beslutat om långtgående miljökrav för

jordbruket och näringens hänsynstagande till naturvårdens

intressen och att den tidigare genomförda särskilda höjningen av

prisregleringsavgiften inte motiverats av miljöskäl

(prop.1991/92:25, JoU7, rskr.49). I enlighet härmed och med

hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört avstyrker

utskottet motion Jo41 yrkande3.

Utskottet har nyligen behandlat ett motionsyrkande om

förändring av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel

till renodlade miljöavgifter (prop.1991/92:96, JoU15,

rskr.253). Motionsyrkandet avstyrktes med hänvisning till det

miljöpolitiska beslutet våren 1991 då utskottet tog ställning

till frågan om miljöavgifternas disposition. På samma grund

avstyrker utskottet motion Jo42 yrkande15.

Utredningen för införande av miljöavgift på kadmium i

handelsgödsel har avgett sitt betänkande (SOU1992:14).

Förslagen bereds i regeringskansliet inför en till hösten 1992

aviserad proposition i samband med EES-avtalet. I avvaktan härpå

och med hänvisning till vad utskottet anfört ovan avstyrks

motion Jo42 yrkande16.

Trafiken

Som anförs i propositionen bör i miljöpolitiken inom

transportsektorn miljöaspekterna utredas på tre särskilt viktiga

områden, nämligen utformningen av bilförmånerna, drivmedlens

miljöprestanda och beskattningen av den tunga trafiken.

Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en särskild

utredare i samband med en översyn av vissa regler i

inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I detta arbete kommer

även miljöaspekterna av bilförmånerna att beaktas. En

uppföljning av nuvarande miljöklasser på dieselolja bör göras

och miljöklassning av bensin utredas. Miljöministern har uttalat

sin avsikt att ge naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett

sådant miljöklassystem kan utformas. När det gäller den tunga

trafiken utreds kilometerskatten i ett särskilt sammanhang

(dir.1991:106). I likhet med miljöministern anser utskottet

att miljöklassningen av fordon behöver utvecklas i ett

europeiskt perspektiv och i största möjliga utsträckning

harmoniseras med EG:s bestämmelser. Det är av stor vikt att

Sverige aktivt bidrar i den europeiska utvecklingsprocessen, och

utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen

inom EG på detta område. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Jo41 yrkandena 4--6 i den mån motionsyrkandena inte kan

anses tillgodosedda.

Skatteutskottet har nyligen behandlat frågan om en elitklass

för elbilar och särskilt miljövänliga fordon. Skatteutskottet

var inte berett att tillstyrka då aktuella motioner men ansåg

förslagen värda att uppmärksamma. Utskottet utgick från att

regeringen tar upp och prövar behovet av en elitklass för

särskilt miljövänliga fordon i lämpligt sammanhang

(1991/92:SkU22). Jordbruksutskottet ansluter sig till

skatteutskottets bedömning härvidlag. Med det anförda finner

utskottet syftet med motion Jo42 yrkande7 i väsentliga delar

tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå motion Jo42

yrkande9 om transportavgift och avstyrker således

motionsyrkandet.

Enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år1988

(prop.1987/88:50, TU13, rskr.159) kunde de problem som

sammanhänger med framför allt storstadstrafiken inte lösas inom

ramen för ett generellt skattesystem. Av denna anledning

tillsattes storstadstrafikkommittén (SOU1989:43). Som anförs i

propositionen har användningen av ekonomiska styrmedel i

storstädernas trafikpolitik aktualiserats genom

storstadsförhandlarnas överenskommelser. När det gäller

storstädernas trafikproblem bygger förhandlingsuppgörelserna i

Stockholms- och Göteborgsregionerna på förutsättningen att

kommunerna får möjlighet att använda nya former av ekonomiska

styrmedel i syfte att dämpa bilanvändningen i stadskärnorna och

för att finansiera kollektivtrafikens investeringar och

kringfartsleder. I propositionen aviseras förslag till riksdagen

om lagstiftning i frågan. Utskottet utgår från att regeringen

återkommer med förslag som bidrar till en lösning av de problem

som tas upp i motion Jo42. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionens yrkande6 i den mån motionsyrkandet inte

kan anses tillgodosett.

I enlighet med energiöverenskommelsen tillkallades våren 1991

en kommission, biobränslekommissionen (I1991:01), med uppgift

att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad

kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till

åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Enligt

sina direktiv (dir.1991:11) skulle kommissionen med förtur

redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning

av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. Hösten 1991

avlämnade kommissionen sitt delbetänkande (SOU1991:93) El från

biobränslen. Utredningen förutsätts redovisa det samlade

resultatet av sitt arbete senast den30 juni 1992. I

regeringsförklaringen hösten 1991 uttalades att arbetet med att

ersätta fossilbränslen med biobränslen bör påskyndas. Målet är

att nya fordon skall kunna drivas utan fossilbränslen.

Miljövänliga drivmedel skall gynnas särskilt. I sitt betänkande

om vissa jordbrukspolitiska frågorm.m. (1991/92:JoU15)

uttalade sig utskottet nyligen positivt om bl.a. möjligheten att

genom t.ex. ekonomiska styrmedel åstadkomma en övergång från

mineraloljor till vegetabiliska oljor. Genom en tilllämpning

av substitutionsprincipen enligt lagen om kemiska produkter kan

användningen av mindre hälso- och miljöfarliga alternativ

främjas. Utskottet förutsatte att regeringen och berörda

myndigheter medverkar till en positiv utveckling på detta

område. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på

biobränslekommissionens slutbetänkande bör motion Fi42

yrkande22 inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

Näringsutskottet har nyligen behandlat motioner om utveckling

av elbilen (prop.1991/92:100, NU20, rskr.237). Utskottet såg

positivt på möjligheterna att elbilen skall kunna bli ett

miljövänligt alternativ till traditionella

förbränningsmotordrivna bilar. Det var enligt utskottets mening

angeläget att regeringen noga följer utvecklingen på området och

även aktivt medverkar till att främja utvecklingen av en elbil.

Jordbruksutskottet delar näringsutskottets uppfattning i frågan

och avstyrker motion Fi42 yrkande23 i den mån motionsyrkandet

inte kan anses tillgodosett.

Som anförs i propositionen har på senare tid

tillverkningsmetoderna ändrats så att risken ökat för att

bensinens miljöegenskaper blir sämre när det gäller andra

parametrar än bly. Det gäller framför allt ökad halt av

aromatiska kolväten som bensen och ökad flyktighet av bensinen.

Med en miljöklassindelning kan bensinkvaliteten kontrolleras

avseende andra parametrar. Utskottet delar miljöministerns

uppfattning att naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda hur

ett miljöklassystem för bensin kan utformas. I detta

sammanhang bör också prövas att öka differentieringen mellan

blyad och blyfri bensin. Många av de frågor som tas upp i motion

Jo42 kommer således att bli behandlade inom ramen för

naturvårdsverkets uppdrag. Utskottet är emellertid inte berett

att tillmötesgå motion Jo42 yrkande8 i den del yrkandet syftar

till förbud mot blyad bensin. Motionsyrkandet avstyrks.

Energisektorn

Enligt riktlinjerna för den långsiktiga energipolitiken är

målet att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på

villkor som är konkurrenskraftiga med dem som gäller i

omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö

kan bära. Landets energiförsörjning skall tryggas genom ett

energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på

varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt genom

en effektiv energihushållning. Kraftiga åtgärder behövs för att

miljöanpassa energisystemet och, som miljöministern framhåller,

det är angeläget att utveckla långsiktigt hållbara energisystem

(prop. 1990/91:88, NU40, rskr.373). I regeringsförklaringen

slås fast att miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och

vindkraft utvecklas och stimuleras och att energihushållningen

främjas. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet är den av

riksdagen beslutade klimatstrategin (1990/91:NU40 och

prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Som ett led i den

nödvändiga omställningen av energisystemet måste skatter och

avgifter utformas så att de bl.a. främjar energieffektivitet och

användningen av förnybara och miljövänliga energislag. Den

föreslagna omläggningen av energiskatterna innehåller ett nytt

system för uttag av industrins miljöskatter som enligt

utskottets mening ligger väl i linje med Sveriges höga

miljöpolitiska ambitioner. Biobränslenas konkurrenskraft i

hushållssektorn förstärks. Emellertid kvarstår behovet att få

till stånd en ytterligare ökning av användningen av förnybar

energi och därmed en minskning av användningen av fossila

bränslen också i övriga sektorer. Det belopp om 500milj.kr.

som föreslås anvisas i samband med omläggningen av

energibeskattningen är avsett att finansiera insatser vad gäller

bl.a. förnybar energi och hushållning. Medlen skall användas för

att genomföra ytterligare åtgärder för att stärka biobränslenas

konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av

andra förnybara energikällor. Den utvidgade miljörapportering

som utskottet nyligen har förordat (prop.1991/92:137, JoU21)

kommer enligt utskottets mening att ge bättre förutsättningar

för energihushållningen. Utskottet vill i sammanhanget också

erinra om vad ovan anförts om biobränslekommissionens arbete.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer industrins

energianvändning och vid behov återkommer med förslag om

åtgärder som syftar till att uppfylla de nationella miljömålen.

Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo41

yrkande7 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör

inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

De åtgärder för hushållning med energi som utskottet har

redogjort för ovan kommer enligt utskottets mening att på sikt

bidra till att energisnåla elapparater kommer att gynnas på

bekostnad av de mer energikrävande. Syftet med motion Jo42

yrkande14 kommer därmed att bli tillgodosett utan införande av

den avgift som förordas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Motion Jo42 yrkande4 ger utskottet anledning att erinra om

den plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans som

nyligen har antagits av miljöministrarna i länderna runt

Östersjön. Vidare har planer utarbetats för visst bilateralt

miljösamarbete med främst de baltiska länderna och Polen.

Utskottet vill även erinra om den ram på 430milj.kr. från

vilken medel för ändamålet anvisas under utrikesdepartementets

huvudtitel (prop.1991/92:100, UU16, rskr.233). Som utskottet

anförde i sitt budgetbetänkande (1991/92:JoU13, rskr.213)

pågår inom naturvårdsverket ett särskilt samarbetsprogram på

miljöområdet med Polen för åren 1991--1992. För ändamålet

disponeras även för nästa budgetår 2milj.kr. Programmet är

inriktat på informationsutbyte och kunskapsöverföring samt på

att Polen skall öka den egna tillverkningen av

miljöskyddsutrustning. För det treåriga program som drivs av

beredningen för ekonomiskt-tekniskt samarbete (BITS) har för

perioden anslagits sammanlagt 270milj.kr., varav ca 65%

avser miljörelaterat samarbete. Sammantaget har dessa åtgärder

den inriktning som anges i motion Jo42 yrkande4. Utskottet

anser därför inte att motionen påkallar någon särskild åtgärd i

denna del.

Kemikalier och avfall

Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning av

utformningen av grundläggande strategier på kemikalieområdet.

Som anförs i propositionen behövs en rad styrmedel och åtgärder,

bl.a. ökade kunskaper om kemiska ämnen och produkter, förbättrad

information, utbyte av farliga produkter mot mindre farliga på

frivillig väg eller genom överenskommelser, att se till att

hanteringen inte leder till exponering som kan skada hälsa eller

miljö för de produkter som inte kan bytas ut, totalförbud eller

strikta begränsningar av användningen av vissa ämnen samt

ekonomiska styrmedel för att påverka marknadens aktörer i

önskvärd riktning.

Kemikalieinspektionen och naturvårdsverket fortsätter sitt

arbete med begränsning av användningen av hälso- och

miljöfarliga kemikalier i syfte att genomföra de förslag

myndigheterna lade fram i det s.k. begränsningsuppdraget. Detta

sker genom konkreta förslag och genom uppföljning av åtgärdernas

effekt. Härutöver arbetar inspektionen med att utöka antalet

miljöfarliga ämnen som bör omfattas av begränsningsplaner. Inom

OECD:s s.k. kemikaliegrupp har igångsatts ett motsvarande

arbete, det s.k. högvolymprojektet som avser de ca1000 s.k.

högvolymkemikalier som utgör nästan 99% av

kemikalieanvändningen, och länderna arbetar gemensamt för att

utöka kunskaperna om de mest använda kemikalierna. Målet är

bl.a. att före utgången av år 1993 ha tagit fram dokumentation

om sammanlagt 147 ämnens miljö- och hälsoeffekter. Det kan

konstateras att kemikalieinspektionen tar mycket aktiv del i

detta arbete. I inspektionens regi har t.ex. nyligen ett

OECD-möte om denna urvalsprocess ägt rum i Stockholm. Vid

inspektionen pågår dessutom ett ständigt arbete med att genom

redovisning av innehållet i olika ämnen, klassificering och

märkning komplettera och följa upp förteckningen över

miljöfarliga ämnen. Utskottet kan konstatera att

kemikalieinspektionen har varit framgångsrik i sin viktiga

funktion att påverka utvecklingen mot ett samhälle där

användningen av kemiska ämnen inte innebär oacceptabla effekter

på hälsa och miljö.

Vad utskottet anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med

motion Jo41 yrkande8. Motionsyrkandet bör inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Som utskottet har konstaterat pågår ett aktivt arbete på

kemikaliekontrollens område. Som anförs ovan vidtas åtgärder på

bred front som sammantaget syftar till en begränsning av

riskerna med hälso- och miljöfarliga ämnen. Hit hör t.ex.

ekonomiska styrmedel och ökade kunskaper, förbättrad

information, utbyte av farliga produkter mot mindre farliga,

totalförbud eller strikta begränsningar av användningen av vissa

ämnen samt ett internationellt samarbete. Som framhålls i

motionen har arsenik och krom allvarliga miljö- och

hälsoeffekter och Sverige har förbundit sig att genomföra

långtgående begränsningar i användningen av medlen. Utskottet

finner emellertid inte anledning att förorda införande av den

avgift som begärs i motion Jo42 yrkande11. Motionen avstyrks i

denna del.

Enligt den gällande avvecklingsplanen för CFC kommer efter

utgången av år1994 kyl- och frysskåp att tillverkas utan

CFC-föreningar. Eftersom kyl- och frysskåp är produkter med

relativt lång livslängd kommer problemet med CFC att bestå under

ca15 år efter det att produkterna har gjorts CFC-fria, och ett

ordnat omhändertagande av CFC ur kasserade skåp är därför

nödvändigt. I enlighet med det miljöpolitiska beslutet våren

1991 har efter ändringar i förordningen (1988:716) om CFC och

halonm.m. (SFS1991:1534) och renhållningsförordningen

(1990:984, ändrad SFS1991:1537) kommunerna fr.o.m. den

1januari 1995 skyldighet att ombesörja att CFC-innehållet i

kasserade kyl- och frysskåp omhändertas på ett miljöriktigt

sätt. I sammanhanget vill utskottet erinra om de möjligheter

kommunerna har att fr.o.m. den 1januari 1992 differentiera

avfallstaxan (SFS1991:647). Enligt uppgift har utsläppen av

CFC minskat med cirkaen tredjedel under det senaste året.

Utskottet ser emellertid allvarligt på CFC-föreningarnas

kraftigt negativa miljö- och klimatpåverkan och förutsätter att

regeringen noga följer utvecklingen på området. Utskottet är

emellertid inte berett att förorda den särskilda

destruktionsavgift som föreslås i motion Jo42 yrkande12.

Motionsyrkandet avstyrks således.

Till de uppgifter som kommer att åligga den särskilda

arbetsgrupp som aviseras av miljöministern hör att klarlägga

effekterna av en avfallsskatt och pröva dess lämplighet som

kostnadseffektivt styrmedel för att uppnå dessa mål. Regeringen

avser att ta ställning till eventuella förslag före årsskiftet

1992/93. Syftet med yrkande10 i motion Jo41 kommer enligt

utskottet därmed att bli tillgodosett utan något särskilt

uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.

Riksdagens beslut våren 1990 om vissa avfallsfrågor innebär

bl.a. att källsortering bör utvecklas med sikte på att allt

avfall som går till slutbehandling fr.o.m. år 1994 sorteras i

kategorier som möjliggör ett från resurshushållningssynsätt

lämpligt omhändertagande. En ökad satsning på källsortering bör

enligt riksdagsbeslutet leda till att förbränning och deponering

av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid

slutet av år 1993 (prop.1989/90:100, JoU16, rskr.241).

Utskottet vill i sammanhanget erinra om kommunernas möjligheter

att differentiera avfallstaxan. Den särskilda arbetsgrupp som

aviseras i propositionen bör enligt miljöministern föreslå

ytterligare åtgärder för att stimulera till källsortering,

miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av deponier. Mot

bakgrund av företagna och planerade åtgärder finner utskottet

att syftet med motion Jo42 yrkande10 kommer att bli i allt

väsentligt tillgodosett utan införande av den avgift som

förordas i motionen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet förutsätter att de synpunkter som framläggs i motion

Fi42 yrkande24 om sopsortering i allt väsentligt kommer att

bli tillgodosedda genom de åtgärder som aviseras i regeringens

förslag. I övrigt hänvisar utskottet till sitt nyligen avgivna

betänkande om avfallsfrågor (1991/92:JoU17). Utskottet

förutsätter att aviserade åtgärder fullföljs inom den av

regeringen förordade tidsplanen. Med det anförda avstyrks

motionsyrkandet.

Motionärerna i motion Bo701 föreslår ett antal åtgärder som

syftar till att uppnå en mer resurssnål och miljövänlig

avfallshantering. Utskottet delar motionärernas synpunkter så

till vida att det ankommer på såväl samhället, fastighetsägaren

som den boende att ta gemensamt ansvar för att behandlingen av

hushållsavfallet förbättras. Allmänhetens förtroende för

samhällets vilja och förmåga att lösa avfallsproblemen är en god

grund för hushållens medverkan när det gäller bl.a.

källsorteringen. Flera av de åtgärder som har genomförts och

planeras på avfallsområdet, bl.a. kommunernas möjlighet att

differentiera avfallstaxan, den aviserade arbetsgruppens

uppgift att klarlägga effekterna av en avfallsskatt och andra

åtgärder som främjar källsortering och återvinning, ger även

hushåll och fastighetsägare incitament till ökad källsortering.

Utskottet finner att syftet med motion Bo701 i väsentlig del kan

tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida

och avstyrker motionen.

Frågan om hantering av uttjänta bildäck behandlades av

utskottet våren 1991 (1990/91:JoU30). Utskottet hänvisade då

till den arbetsgrupp under ledning av statens industriverk med

intressenter inom bildäcksbranschen som arbetar med att utveckla

ett återvinningssystem där en återlämningspremie diskuteras. I

arbetet ingår också frågan om att säkerställa avsättningen för

insamlade däck. Utskottet förutsatte att regeringen i samband

med ytterligare styrmedel inom avfallsområdet särskilt

uppmärksammar bildäcken. Utskottets inställning härvidlag är

oförändrad. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo42

yrkande13 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

För att göra en snabb avveckling av CFC möjlig har en viss

användning av HCFC tillåtits. Som en följd av riksdagens

miljöpolitiska beslut får efter den 31december 1992 HCFC

endast användas yrkesmässigt vid framställning av hård- och

skumplast för isoleringsändamål och som arbetsmedium i kyl-,

värme- och andra klimatanläggningar (SFS1991:1534). I samband

med riksdagsbeslutet konstaterade utskottet emellertid att även

om HCFC är mindre skadlig än CFC medför användningen av HCFC en

fortsatt nedbrytning av ozonskiktet och bidrar till

växthuseffekten. Mot denna bakgrund fann utskottet det uppenbart

att även HCFC måste avvecklas. Användningen har trots detta ökat

under senare år. För att denna utveckling skall kunna brytas

står utskottet inte främmande för att en avgift på HCFC kan bli

nödvändig för att påskynda utvecklingen i önskad riktning.

Skulle dessa åtgärder inte ge avsett resultat kan ett förbud mot

HCFC komma att övervägas. Utskottet förutsätter att regeringen

noga följer utvecklingen på området och vid behov återkommer

till riksdagen med förslag i frågan. Det anförda innebär att

utskottet på nuvarande ståndpunkt inte är berett att förorda ett

riksdagsuttalande av den innebörd som föreslås i motion Jo41

yrkande9 och avstyrker motionsyrkandet i den mån det inte kan

anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

Utskottet delar miljöministerns uppfattning om vikten av att

svensk industri inte utsätts för strängare krav eller kraftigare

pålagor än industrin i våra viktigaste konkurrentländer.

Regeringen har därför uttalat sin ambition att verka för

internationella åtgärder på området. Som anförs i propositionen

avser regeringen även att ta upp frågan med de länder som

gränsar till svenska vatten innan en eventuell miljöavgift/skatt

införs. En förutsättning är emellertid att motsvarande åtgärder

införs inom ramen för exempelvis HELCOM-samarbetet

(Helsingforskommissionen). Det föreligger i detta avseende

således inte något motsatsförhållande mellan utskottets

synpunkter och de åsikter som framförs i motion Jo41

yrkande11. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan

anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

Till den 1juli 1992 skall naturvårdsverket ha färdigställt

en plan för omprövning av villkoren för den miljöfarliga

industrin. Målet för planen är att industrins utsläpp inom en

tioårsperiod skall minskas till sådana nivåer att miljön inte

skadas och hälsan inte påverkas. Miljöministern anför att en

ytterligare åtgärd för att påskynda en minskning av utsläppen av

klorerade organiska ämnen kan vara att införa en miljöavgift

eller skatt. Regeringen aviserar därför att naturvårdsverket

skall få i uppdrag att utreda mot vilken nivå en skatt eller

avgift skall vara styrande, storleken på denna för att en

styrande effekt skall uppnås samt i vilken mån en skatt eller

avgift blir så hög att den kommer att påverka branschens

lönsamhet och konkurrensförmåga. I naturvårdsverkets uppdrag

skall ingå att beakta miljöavgiftsutredningens del- och

slutbetänkanden (SOU1989:21, 1989:83 och 1990:59). Uppdraget

skall redovisas så att en avgift eller skatt bör kunna införas

senast den 1juli 1993. Det anförda innebär att motion Jo42

yrkande17 kommer att bli tillgodsedd utan någon vidare

riksdagens åtgärd. Motionsyrkandet avstyrks.

Utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter

Miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k.

bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter, har

väckt ökat intresse under senare år. Förenklat innebär detta att

man sätter ett tak, ett ramvillkor, för de totala utsläppen av

en viss förorening t.ex. inom ett visst område. Ramvillkoren kan

utformas på olika sätt, exempelvis att gälla enbart för vissa

dominerande typer av utsläppskällor och inte för samtliga. Inom

ramen finns sedan möjlighet att minska utsläppen där det är mest

kostnadseffektivt. Utsläppsramar är i första hand lämpliga att

använda då de samlade utsläppen av ett ämne behöver minskas men

när det från miljösynpunkt saknar betydelse var

utsläppsminskningen sker inom det aktuella området.

Utsläppsramar har i princip formen av ett administrativt

styrmedel.

Önskan att introducera mer flexibilitet i miljöpolitiken gör

det enligt miljöministern rimligt att överväga introduktion av

överlåtbara utsläppsrätter i Sverige inom några väl valda

områden.

Miljöministern uttalar sin avsikt att senare i år föreslå att

regeringen ger naturvårdsverket i uppdrag att närmare utarbeta

konkreta förslag om ökad användning av utsläppsramar inom några

områden, bl.a. för att öka flexibiliteten och därmed

kostnadseffektiviteten vad gäller reduktion av kväveläckaget

till vissa kustnära havsområden.

Utskottet har ingen erinran mot vad miljöministern anför om

utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter.

Miljöräkenskaper

Propositionen

Miljöstatistik och miljöräkenskaper, som möjliggör bättre

information om viktiga samband mellan miljö och ekonomi, kan

bidra till att förverkliga de miljöpolitiska målen och till att

vidtagna åtgärder kan utvärderas på ett effektivt sätt.

Miljöräkenskapsutredningen föreslår i sitt betänkande

(SOU1991:37) att Sverige inleder ett mer systematiskt arbete

med att utveckla miljöräkenskaper. Med utgångspunkt från

utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter har

regeringen därför gett konjunkturinstitutet i uppdrag att

utveckla metoder och modeller för att redovisa viktiga samband

mellan miljö och ekonomi. Regeringen bör under våren ge

statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utveckla och

komplettera miljöstatistiken samt utveckla fysiska miljö- och

naturresursräkenskaper. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att

utveckla system med miljöindex som kan ge en samlad bild av

tillståndet i de svenska ekosystemen.

För SCB:s arbete behöver ytterligare medel tillföras. För att

förbättra och utveckla miljöstatistiken samt fysiska

miljöräkenskaper på vissa områden anvisas 1,2milj.kr. under

budgetåret 1992/93. När det gäller SCB:s fortsatta arbete bör en

samlad bedömning av medelsbehovet göras i samband med att SCB:s

fördjupade anslagsframställning för åren 1993/94--1995/96

behandlas.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Jo41 yrkande1 att

regeringen årligen återkommer till riksdagen med redovisning om

hur arbetet med miljöräkenskaper fortskrider och vad som händer

i det internationella samarbetetsamt för riksdagen presenterar

förslagom hur arbetet skall föras vidare. Liknande tankegångar

framförs i motion Jo40 från samma parti. För arbetet med

miljöstatistik och naturresursräkenskaper bör enligt

Vänsterpartiets motion Jo42 yrkande5 anvisas 3,8milj.kr.

utöver regeringens förslag eller sammanlagt 5milj.kr. till

centrala myndigheter, lokala projekt och utökat internationellt

samarbete på området.

Utskottets överväganden

För att målet att miljöpolitiken i högre utsträckning skall

vara en integrerad del av den ekonomiska politiken skall kunna

uppnås, måste ekonomiska beslut stå i bättre överensstämmelse

med grundläggande ekologiska lagar. Inriktningen skall vara att

produkter och verksamheter fullt ut bär sina miljökostnader. I

detta arbete utgör miljöstatistik och miljöräkenskaper

värdefulla instrument som dessutom kan tjäna som underlag för en

breddad användning av ekonomiska styrmedel på miljöområdet. Det

är därför tillfredsställande att ett systematiskt och brett

arbete med att utveckla miljöräkenskaper nu har inletts.

Utskottet förutsätter att regeringen vid lämpligt tillfälle

återkommer med information om arbetets fortskridande men anser

det inte påkallat med något särskilt uttalande härom från

riksdagens sida. Utskottet är inte heller berett att i nuvarande

sammanhang förorda något samlat förslag i enlighet med motion

Jo40. Motionerna Jo40 och Jo41 yrkande1 avstyrks i den mån de

inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ytterligare

medelstilldelning för förbättring och utveckling av

miljöstatistik och miljöräkenskaper. Med anledning av motion

Jo42 yrkande5 om en höjning av anslaget vill utskottet erinra

om att för konjunkturinstitutets uppdrag, som preliminärt

omfattar en femårsperiod, har under finansdepartementets

huvudtitel avsatts 600000kr. per år under perioden med

början budgetåret 1992/93. I övrigt skall uppdraget

externfinansieras. Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande strategi för fortsatt användning av

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om strategi för fortsatt användning av styrmedel i

miljöpolitiken,

2. beträffande utredning om skattesystemetm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande2,

1991/92:Jo42 yrkandena 1 och2 och 1991/92:Fi44 yrkande2,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande definition av skatt resp. avgift på

miljöområdet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande3,

4. beträffande de militära verksamheternas miljöeffekter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande18,

men. (v) - delvis

5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande3 och

1991/92:Jo42 yrkande15,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande förbud mot kadmium i handelsgödsel

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande16,

res. 3 (s)

7. beträffande strategi för ekonomiska styrmedel inom

transportsektorn

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om en strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn,

8. beträffande miljöanpassade fordonm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkandena4--6

och 1991/92:Jo42 yrkande7,

res. 4 (s)

9. beträffande transportavgiftm.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkandena6 och9,

men. (v) - delvis

10. beträffande främjande av biobränslen som drivmedel för

fordon

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande22,

11. beträffande alternativa drivsystem för fordon

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande23,

res. 5 (nyd)

12. beträffande miljöklassindelning av bensin

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om miljöklassindelning av bensin och avslår motion 1991/92:Jo42

yrkande8,

men. (v) - delvis

13. beträffande administrativa styrmedel som komplement till

energibeskattning av industrin

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande7,

res. 6 (s)

14. beträffande miljöklassindelning av elapparater

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande14,

men. (v) - delvis

15. beträffande Östersjöns miljö

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande4,

men. (v) - delvis

16. beträffande ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet,

17. beträffande förteckning över miljöfarliga ämnen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande8,

res. 7 (s)

18. beträffande avgift på arsenik och krom

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande11,

men. (v) - delvis

19. beträffande destruktionsavgift på s.k. frysmöbler

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande12,

res. 8 (s)

20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande10 och

1991/92:Jo42 yrkande10,

res. 9 (s)

men. (v) - delvis

21. beträffande sopsortering i hushåll, inom den offentliga

sektorn och i näringslivet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande24,

22. beträffande resurssnål och miljövänlig

avfallshantering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo701,

23. beträffande destruktionsavgift på däck

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande13,

men. (v) - delvis

24. beträffande styrmedel på användning av HCFC

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om styrmedel på användning av HCFC och avslår motion

1991/92:Jo41 yrkande9,

25. beträffande miljöavgift på utsläpp av klorerade

organiska ämnen

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen och

avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande17,

men. (v) - delvis

26. beträffande avgifter på utsläpp av klororganiska

substanser

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande11,

res. 10 (s)

27. beträffande möjligheter till utökad användning av

utsläppsramar

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

under avsnittet om möjligheter till utökad användning av

utsläppsramar,

28. beträffande miljöräkenskaper

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo40 och 1991/92:Jo41

yrkande1,

res. 11 (s)

29. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande5 till Bidrag till

miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 1200000kr.

utöver vad som tidigare anvisats (1991/92:JoU13).

men. (v) - delvis

Stockholm den 26maj1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar

Virgin(m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s),

Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge

Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén

(nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s),

Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Utredning om skattesystemetm.m. (mom.2)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5

börjar med "I propositionen" och på s.6 slutar med

"Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med Socialdemokraterna kan utskottet konstatera att

regeringens beskrivning av strategin för ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken är en i allt väsentligt korrekt genomgång av den

handlingslinje som antogs genom riksdagens miljöpolitiska beslut

våren 1991 (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Utskottet

delar regeringens uppfattning att valet av styrmedel alltid

måste göras med utgångspunkt i miljöproblemens karaktär och det

mål man vill uppnå. Som miljöministern anför måste ekonomiska

styrmedel utformas med hänsyn till avvecklingen av

gränskontroller då den inre marknaden inom EES-området tar form.

Regeringen redovisar emellertid inte någon strategi för att

driva på utvecklingen inom EG och EFTA. Som framhålls i motion

Jo41 är en samlad genomgång av miljöavgifter inte nödvändig.

Däremot behövs en systematisk genomgång för att uppmärksamma

effekterna av bl.a. skatter som motverkar hushållning med

naturresurser och miljö. Även frågan om en mer systematisk

användning av taxor och avgifter i miljöstyrande syfte behöver

uppmärksammas, och en breddad användning av ekonomiska styrmedel

såsom överlåtbara utsläppsrätter behöver studeras utifrån ett

konkret fall, nämligen kvävereningen. Utskottet instämmer därför

i motionens båda krav på en utredning för att studera hur

skattesystemet skall få en mer miljöanpassad utformning och på

en bredare användning av ekonomiska styrmedel. Inför den

västeuropeiska integrationen bör Sverige aktivt agera i frågan

om miljöavgifter. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo41 yrkande2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utredning om skattesystemetm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande2

och med avslag på motionerna 1991/92:Jo42 yrkandena1 och2

och 1991/92:Fi44 yrkande2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Höjning av avgiften på handelsgödselm.m. (mom.5)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "I sitt" och slutar med "yrkande3" bort ha följande

lydelse:

I propositionen behandlas frågan om en strategi för att minska

jordbrukets användning av bekämpningsmedel och läckaget av

näringsämnen. Utskottet instämmer i vad miljöministern anför om

en omformning av prisregleringsavgiften till en styrande

miljöavgift i samband med regleringsavgiftens avskaffande. Den

redan genomförda sänkningen av avgiften har emellertid gett helt

felaktiga signaler när det gäller inriktningen på omställningen

av jordbruket. Som anförs i motion Jo41 bör avgiften på

handelsgödsel därför höjas så att den kompenserar den tidigare

genomförda sänkningen av prisregleringsavgiften. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo41 yrkande3 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande3

och med avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande15 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Förbud mot kadmium i handelsgödsel (mom.6)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Utredningen för" och slutar med "yrkande16" bort

ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening nu hög tid att införa förbud

mot kadmium i handelsgödsel. Utskottet ansluter sig därför till

motion Jo42 yrkande16. Vad utskottet anfört med anledning av

motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande förbud mot kadmium i handelsgödsel

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljöanpassade fordonm.m. (mom.8)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.14

börjar med "Som anförs" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöministern anser utskottet att en strategi

bör utarbetas för ett ökat kostnadsansvar för trafiksektorn. Den

socialdemokratiska regeringen inledde ett omfattande arbete med

en strategi för ett miljöanpassat trafiksystem. I strategin

ingick åtgärder vad gäller de enskilda fordonen. Som anförs i

motion Jo41 måste ambitionen även fortsättningsvis vara att de

miljökrav som ställs på fordonen är teknikneutrala, och

utvecklingen måste präglas av långsiktighet. Införande av

bilavgaslagen var ett första viktigt steg i utvecklandet av

styrmedel som en pådrivande faktor inom trafiksektorn. I

enlighet med yrkande4 i motion Jo41 bör regeringen återkomma

till riksdagen med förslag om hur lagstiftning och andra

styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga

inriktningen mot mer miljöanpassade fordon.

Miljöministerns uttalande om utvecklingen av

miljöklassindelningen av fordon i ett europeiskt perspektiv är

enligt utskottets mening mycket oklart formulerat. Utskottet

delar synpunkten att provnings- och kontrollmetoder successivt

måste utarbetas med utgångspunkt i en gemensam europeisk bas men

ambitionen måste vara en bibehållen kravnivå. Om regeringens

uttalande innebär att man anser tiden mogen att formulera nästa

steg i miljöklassningssystemet stämmer detta överens med

utskottets uppfattning i frågan. Några riktlinjer för detta

arbete saknas i propositionen. Utskottet ansluter sig därför

till kravet i motion Jo41 yrkande5 att regeringen bör

förbereda nästa steg i miljöklassindelningen av fordon.

Ett av syftena med 1988 års trafikpolitiska beslut var att

lastbils- och järnvägstrafiken skulle kunna konkurrera på mer

jämbördig nivå. Detta innebar bl.a. att kilometerskatten höjdes

mycket kraftigt. Som miljöministern anför kan

kilometerskattesystemet under nuvarande omständigheter inte

förenas med EG:s inre marknad. Utskottet anser emellertid att

regeringen i denna fråga har gett upp på förhand. Systemet kan

mycket väl utvecklas så att en harmonisering blir möjlig. Enligt

vad utskottet erfarit pågår inom EG-kommissionen interna

diskussioner om utformningen av en mer miljöanpassad

beskattning. Motsvarande ambitioner har inte uttalats av den

svenska regeringen som endast anför att miljökonsekvenserna

kommer att analyseras i förhållande till nu gällande

omständigheter. Som framhålls i motion Jo41 yrkande6 bör

regeringen redovisa för riksdagen hur de svenska miljökraven

skall kunna förenas med ett förverkligande av den inre

marknaden.

Utskottet delar synpunkten i motion Jo42 yrkande7 att

antalet miljöklasser för fordon bör utökas med ytterligare en

klass för särskilt miljövänliga fordon. Fordonsskatten för denna

klass bör vara 4000kr. lägre än vad som gäller för fordon i

nuvarande miljöklass1.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Jo41

yrkandena 4--6 och Jo42 yrkande7 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande miljöanpassade fordonm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo41

yrkandena4--6 och 1991/92:Jo42 yrkande7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Alternativa drivsystem för fordon (mom.11)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.15

börjar med "Näringsutskottet har" och slutar med "anses

tillgodosett" bort ha följande lydelse:

För att utsläppen av koldioxid från trafiken på sikt skall

kunna upphöra krävs ett helt nytt tänkande, och andra alternativ

än den konventionella förbränningsmotorn måste främjas. Som

anförs i motion Fi42 är eldrivna bilar och fordon med

vätgasmotorer exempel på framtidens transportmedel. Även om

dessa lösningar ligger flera år framåt i tiden bör man redan nu

bana väg för och ytterligare uppmuntra sådana innovationer. Nya

regler som skattemässigt gynnar helt "rena" fordon bör prövas.

Utskottet ansluter sig därför till motionens yrkande23 att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar

i bilavgaslagen (1986:1386) som syftar i denna riktning. Vad

utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande alternativa drivsystem för fordon

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi42 yrkande23

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Administrativa styrmedel som komplement till

energibeskattning av industrin(mom.13)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.16

börjar med "Enligt riktlinjerna" och slutar med "riksdagens

sida" bort ha följande lydelse:

Enligt riktlinjerna -- -- -- (=utskottet) -- -- --

miljövänliga energislag. De ekonomiska styrmedlen måste

kompletteras med krav på t.ex. energiredovisning för företagen.

Vidare bör naturvårdsverkets pågående översyn av industrins

utsläppsvillkor kompletteras med krav på koldioxidutsläpp och

energihushållning. Motsvarande krav bör gälla vid

koncessionsnämndens prövning i tillståndsärenden. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo41 yrkande7 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande administrativa styrmedel som komplement till

energibeskattning av industrin

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Förteckning över miljöfarliga ämnen (mom.17)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Vad utskottet" och slutar med "riksdagens sida" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar miljöministerns uppfattning att tidsbestämda

mål och gränser är effektiva vägar för att avveckla eller

kraftigt begränsa användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen.

Det arbete som hittills utförts med avvecklingsplaner har varit

framgångsrikt och planerna har haft en pådrivande effekt. Som

anförs i motion Jo41 bör nu en ny förteckning utarbetas över de

hälso- och miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller starkt

begränsas, och takten i arbetet måste öka. Vad utskottet anfört

med anledning av motion Jo41 yrkande8 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande förteckning över miljöfarliga ämnen

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Destruktionsavgift på s.k. frysmöbler (mom.19)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Enligt den" och slutar med "avstyrks således" bort

ha följande lydelse:

Enligt den -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på området. Som

framhålls i motion Jo42 är i dag en mycket stor mängd freoner

bundna i frysmedier och isoleringsmaterial. Det är av vikt att

nyproduktionen upphör, men det är också mycket betydelsefullt

att det CFC som finns i cirkulation omhändertas på lämpligt

sätt. Destruktionsförfarandet är kostsamt. Utskottet ansluter

sig därför till motionens yrkande12 att en miljöavgift bör

påföras de s.k. frysmöblerna. Avgiften kan lämpligen tas ut i

försäljningsledet och bör användas för att påskynda ett ökat

omhändertagande av dessa produkter. Vad utskottet anfört med

anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande destruktionsavgift på s.k. frysmöbler

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Skatt på osorterat avfallm.m. (mom.20)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Till de" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks"

bort ha följande lydelse:

I samband med årets budgetproposition aviserade regeringen

tillsättande av en arbetsgrupp för att klarlägga effekterna av

en avfallsskatt. I den nu aktuella propositionen aviseras på

nytt tillsättande av en sådan arbetsgrupp. På grund av denna

senfärdighet från regeringens sida föreligger enligt utskottets

mening stor risk för att det av riksdagen uppsatta målet, att

inget osorterat avfall efter år 1993 får lämnas till förbränning

eller deponering, inte kommer att uppnås. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag om en styrande

avfallsavgift som bör uppgå till cirka200kr. per ton

osorterat avfall. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo41 yrkande10 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande10

och med avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande10 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Avgifter på utsläpp av klororganiska

substanser(mom.26)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "utskottet anfört"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar -- -- -- (=utskottet) -- -- --

HELCOM-samarbetet (Helsingforskommissionen). Regeringens

redovisning av naturvårdsverkets uppdrag att utreda en avgift

eller skatt på utsläppen av klorerade organiska ämnen är enligt

utskottets mening mycket dubbeltydig. Av propositionen framgår

att avgiften bör kunna införas senast den 1juli 1993,

samtidigt som motsvarande åtgärder införs inom ramen för

Östersjösamarbetet. Enligt vad utskottet erfarit har inte några

konkreta förslag i frågan diskuterats inom ramen för HELCOM.

Utskottet har visserligen inte något att erinra mot införande av

den aviserade avgiften men anser i likhet med motionärerna i

motion Jo41 att en avgift skulle få bättre effekt om den

infördes gemensamt för samtliga anläggningar som har Östersjön

som recipient. Vad utskottet anfört med anledning av motionens

yrkande11 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande avgifter på utsläpp av klororganiska

substanser

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Miljöräkenskaper (mom.28)

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22

börjar med "För att" och slutar med "utskottet anfört" bort ha

följande lydelse:

För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på miljöområdet.

Utskottet anser det positivt att regeringen har gett

konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och

naturvårdsverket erforderliga uppdrag och resurser för att

förverkliga miljöräkenskapsutredningens förslag. Frågan är

emellertid enligt utskottets mening av så stor betydelse att

regeringen redan nu borde ha framlagt ett sammanhållet program

för arbetet med miljöräkenskaper. Utskottet anser att regeringen

därför årligen bör redovisa för riksdagen hur arbetet med

miljöräkenskaper fortskrider och informera riksdagen om vad som

sker i det internationella samarbetet på området. Vad utskottet

anfört med anledning av motionerna Jo40 och Jo41 yrkande1 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande miljöräkenskaper

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo40 och

1991/92:Jo41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Resurssnål och miljövänlig avfallshantering

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anför:

Eftersom vi i jordbruksutskottets nyligen behandlade

betänkande om avfallsfrågor (1991/92:JoU17) i en reservation

(nr1) uttalade att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag om åtgärder för att begränsa avfallets

volym och förbättra behandlingen av det avfall som uppkommer,

har vi avstått från att på nytt reservera oss i samma fråga. Vår

ståndpunkt står givetvis fast, men vi vill tillägga att -- för

att systemen skall bli så praktiskt användbara som möjligt --

det är nödvändigt att de boende likaväl som fastighetsägarna har

möjlighet att påverka utvecklandet av system för

källsorteringen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg(v) anför:

Utredning om skattesystemetm.m.

Enligt min mening borde utskottet ha tillstyrkt motionerna

Jo42 yrkandena1 och2 och Fi44 yrkande2 med krav på

utredning om en grundläggande omläggning av skattesystemet på

grundval av en miljöpolitisk helhetsstrategi. Strategin bör

beakta att marknadsmekanismernas oförmåga att tillfredsställande

hantera rättvisa, solidaritet och hänsyn till naturen kräver en

aktiv samhällsstyrning och att innebörden i begreppen tillväxt

och ekonomi måste förändras så att respekt för den ekologiska

verkligheten upprättas. Även de generella skatte- och

avgiftssystemen måste förnyas så att de bidrar till en positiv

miljöutveckling. Riksdagen bör således bifalla motionsyrkandena

(Hemställan mom.2).

De militära verksamheternas miljöeffekter

Militär verksamhet ger upphov till många miljöproblem. Det

faktum att krig i sig är så fruktansvärda och förödande har

kanske gjort att miljöproblemen i övrigt i militära sammanhang

kommit i skymundan. En strävan till nedrustning utesluter

emellertid inte att krav på miljöanpassning måste ställas på den

befintliga militära verksamheten. Det får förutsättas att

försvarsmakten och de anslagsgivande myndigheterna har ett

kostnadsansvar som leder till att miljöavgifter kan få styrande

effekt även inom detta område. Vänsterpartiet föreslår därför

att regeringen får i uppdrag att analysera de militära

verksamheternas miljöeffekter och lämna förslag om miljöavgifter

på militära verksamheter. Militärt flyg bör t.ex. inte undantas

från miljöavgifter på flygbränslet. Riksdagen bör således

bifalla motion Jo42 yrkande18 (Hemställan mom.4).

Höjning av avgiften på handelsgödselm.m.

Det är ur miljösynpunkt olämpligt att avgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel omväxlande höjs och sänks.

Avgifterna bör omvandlas till renodlade miljöavgifter att

återföras till jordbruket på sätt som ytterligare stimulerar

minskad användning. Nivån måste fastställas så att negativ

miljöpåverkan undviks. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42

yrkande15 (Hemställan mom.5).

Förbud mot kadmium i handelsgödsel

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr3, med anledning av motion Jo42 yrkande16 ha

beslutat om tillkännagivande att kadmium i handelsgödsel bör

förbjudas (Hemställan mom.6).

Miljöanpassade fordonm.m.

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr4, med anledning av motionerna Jo41

yrkandena4--6 och Jo42 yrkande7 ha beslutat om

tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag om hur lagstiftning och andra styrmedel bör

utvecklas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen mot mer

miljöanpassade fordon. Vidare bör regeringen förbereda nästa

steg i miljöklassningen av fordon samt redovisa hur en

miljöanpassning av kilometerskatten skall kunna harmoniseras med

den inre marknaden. Slutligen bör antalet miljöklasser för

fordon utökas med ytterligare en klass för särskilt miljövänliga

fordon, som får fordonsskatten reducerad med 4000kr. jämfört

med fordon i nuvarande miljöklass1 (Hemställan mom.8).

Transportavgift

Biltrafikens negativa effekter är störst i tätortsregionerna,

där samtidigt andra transportalternativ finns. Det är således i

storstadsområdena som åtgärder för att minska bilismen i första

hand bör vidtas. Därför bör drivmedelspriserna differentieras

regionalt.

Genom ekonomiska styrmedel kan även en kostnad påföras rätt

kostnadsbärare. Inom näringslivet har s.k. "just in time"-system

under senare år genomförts i stor omfattning. Därigenom har

kostnaden för bl.a. lagerhållning förts över från företagen till

samhället, som bekostar infrastrukturen och andra kostnader som

trafiken ger upphov till. Samhället bör kunna återföra sina

kostnader till företagen på ett sådant sätt att transporter blir

en resurs som man måste hushålla mycket noga med. Belastningen

på miljön från trafiken måste minska. Vänsterpartiet föreslår

därför att regeringen får i uppdrag att se över om man genom

någon form av avgiftsbeläggning kan återföra kostnaderna till

rätt kostnadsbärare. Avgifterna bör återföras till

transportsystemet i form av stimulansbidrag för

miljöförbättrande åtgärder. Riksdagen bör således bifalla motion

Jo42 yrkandena6 och9 (Hemställan mom.9).

Miljöklassindelning av bensin

Vänsterpartiet anser att det aviserade uppdraget till

naturvårdsverket att utreda utformningen av ett miljöklassystem

för bensin bör utvidgas till att omfatta samtliga drivmedel.

Systemet bör konstrueras så att man uppnår en styrande effekt

mot minskad användning av fossilbränslen. Eftersom det finns

tillgängliga alternativ bör förbud införas mot blyad bensin.

Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande8 (Hemställan

mom.12).

Administrativa styrmedel som komplement till energibeskattning

av industrin

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr6, med anledning av motion Jo41 yrkande7 ha

beslutat om tillkännagivande om komplettering av de ekonomiska

styrmedlen med krav på t.ex. energiredovisning för företagen.

Vidare bör naturvårdsverkets översyn av industrins

utsläppsvillkor kompletteras med krav på koldioxidutsläpp och

energihushållning. Motsvarande krav bör gälla vid

koncessionsnämndens prövning i tillståndsärenden (Hemställan

mom.13).

Miljöklassindelning av elapparater

Vänsterpartiet anser att elsnåla apparater bör gynnas framför

mer energikrävande. Hushållsapparater och andra elapparater bör

därför delas in i klasser efter energisnålhet. De mest

energikrävande bör påföras en avgift, de mest resurssnåla bör

avgiftsbefrias och däremellan kan eventuellt ytterligare klasser

finnas. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande14

(Hemställan mom.14).

Östersjöns miljö

Enligt en nyligen avslutad internationell konferens krävs

insatser motsvarande cirka150 miljarder kronor för att

återställa Östersjöns miljö. Mot bakgrund härav framstår

hittills avsatta och föreslagna resurser som helt otillräckliga.

Vänsterpartiet föreslår därför att Sverige tar initiativ till

att göra Östersjön till en "bubbla" när det gäller

havsföroreningar. Avsikten är att de åtgärder som ger störst

förbättringar skall komma till stånd så snabbt som möjligt.

Varje Östersjöstat avsätter resurser till en gemensam fond.

Nivån på ersättningen beräknas utifrån resp. lands ekonomiska

och sociala utvecklingsnivå. Från den gemensamma fonden skall

kunna ansökas om medel för investeringar i reningsåtgärder. För

svensk del skulle avsättningen till fonden kunna finansieras

bl.a. genom en särskild Östersjöavgift på verksamheter som

medför negativ belastning på Östersjön.

Sverige har åtagit sig att halvera sina kväveutsläpp till

Östersjön, vilket föranlett riksdagen att fatta beslut om höga

krav på ytterligare åtgärder för att rena utsläppen från

kommunala avloppsreningsverk. Dessa utsläpp svarar för

cirka10--20% av de svenska antropogena utsläppen till havs-

och vattenområdena. Kostnaderna för ytterligare åtgärder är

höga. Vänsterpartiet anser att man bör överväga möjligheten att,

i de fall där kostnaderna för en marginell förbättring blir

oproportionerligt höga, genom en miljöavgift frigöra resurser

för mer kostnadseffektiva åtgärder. Sådana avgifter skulle kunna

transfereras genom den föreslagna fonden. Sammanfattningsvis

innebär det ovan anförda att riksdagen bör bifalla motion Jo42

yrkande4 (Hemställan mom.15).

Avgift på arsenik och krom

Arsenik och krom har allvarliga miljö- och hälsoeffekter.

Sverige har förbundit sig att genomföra långtgående

begränsningar när det gäller användningen av ämnena, men

hittills genomförda åtgärder har inte gett tillräckligt

resultat. Vänsterpartiet föreslår därför att arsenik och krom i

träskyddsmedel avgiftsbeläggs med 200kr. per kilo arsenik och

100kr. per kilo krom. Riksdagen bör således bifalla motion

Jo42 yrkande11 (Hemställan mom.18).

Destruktionsavgift på s.k. frysmöbler

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr8, med anledning av motion Jo42 yrkande12 ha

beslutat om tillkännagivande om att införa en destruktionsavgift

i försäljningsledet på s.k. frysmöbler (Hemställan mom.19).

Skatt på osorterat avfallm.m.

Vänsterpartiet anser att en avgift bör införas på det avfall

som slutdeponeras eller bränns. En sådan avgift är nödvändig,

dels för att snabbare styra utvecklingen mot minskade

avfallsmängder, dels för att finansiera åtgärder som möjliggör

en mer kretsloppsliknande avfallshantering. Avgiftsmedlen bör

fonderas och göras tillgängliga för t.ex. mindre kommuner, som

inom ramen för den egna taxefinansierade

renhållningsverksamheten har svårt att finansiera

källsorteringssystem, komposteringssystem m.m. Avgiftens

konstruktion och nivå, som emellertid inte bör vara lägre än

100kr. per ton, bör utredas närmare. Det anförda innebär att

riksdagen bör bifalla motion Jo42 yrkande10 (Hemställan

mom.20).

Destruktionsavgift på däck

I vårt land förbrukas årligen 53000ton däck. De

cirka55% som inte återanvänds hamnar på soptippar eller i

naturen. Vänsterpartiet föreslår därför att en avgift på t.ex.

10kr.per däck påförs däckförsäljningen att användas för

forskning om och utveckling av mer miljövänliga däcksystem och

för att öka kostnadstäckningsgraden i däckåtervinningen.

Riksdagen bör därför bifalla motion Jo42 yrkande13 (Hemställan

mom.23).

Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen

Trots att frågan om avgift på utsläpp av klorerade organiska

ämnen har varit föremål för flera utredningar föreslår nu

regeringen ytterligare en utredning. Vänsterpartiet föreslår i

stället att en avgift införs i enlighet med förslagen i

miljöavgiftsutredningens slutbetänkande. Även om utvecklingen

snabbt har gått i gynnsam riktning är klorerade organiska ämnen

fortfarande ett stort miljöhot, särskilt i Östersjön. Eftersom

klorerade ämnen är svårnedbrytbara och ansamlas i levande vävnad

måste utvecklingen mot minskad användning av dessa ämnen

ytterligare påskyndas. Vänsterpartiet begär därför införande av

en miljöavgift på 50kr.per kilo adsorberbar organisk halogen

(AOX). Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande17

(Hemställan mom.25).

Avgifter på utsläpp av klororganiska substanser

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr10, med anledning av motion Jo41 yrkande11 ha

beslutat om tillkännagivande om avgifter på utsläpp av

klororganiska substanser (Hemställan mom.26).

Bidrag till miljöarbete

Regeringens förslag att anvisa ytterligare 1,2milj.kr. för

förbättring och utveckling av miljöstatistik och

naturresursräkenskaper är otillräckligt. Vänsterpartiet har

beräknat de sammanlagda kostnaderna för centrala myndigheter,

lokala projekt och utökat internationellt samarbete för

budgetåret 1992/93 till 5milj.kr., dvs. 3,8milj.kr. utöver

vad regeringen föreslår. Riksdagen bör således bifalla motion

Jo42 yrkande5 om ytterligare 5milj.kr. för ändamålet

(Hemställan mom.29).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom.2, 4, 5, 9, 12, 14, 15, 18, 20, 23, 25 och29 borde ha

hemställt:

2. beträffande utredning om skattesystemetm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo42

yrkandena1 och2 och 1991/92:Fi44 yrkande2 och med avslag

på motion 1991/92:Jo41 yrkande2 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

4. beträffande de militära verksamheternas miljöeffekter

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande18

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande15

och med avslag på motion 1991/92:Jo41 yrkande3 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

9. beträffande transportavgiftm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42

yrkandena6 och9som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

12. beträffande miljöklassindelning av bensin

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande8

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

14. beträffande miljöklassindelning av elapparater

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

15. beträffande Östersjöns miljö

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

18. beträffande avgift på arsenik och krom

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande11

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande10

och med avslag på motion 1991/92:Jo41 yrkande10 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

23. beträffande destruktionsavgift på däck

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande13

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

25. beträffande miljöavgift på utsläpp av klorerade

organiska ämnen

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande17

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt i

övrigt lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om

miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen,

29. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Jo42 yrkande5 till Bidrag till

miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000kr.

utöver vad som tidigare anvisats (1991/92:JoU13).