Bet. 1991/92:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JOU04

Livsmedelskontroll

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

1991/92

JoU4

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande motionsyrkanden om

livsmedelskontroll från föregående riksmöte. Med anledning av en

motion(m) föreslår utskottet en översyn av vissa bestämmelser

som har betydelse för småskalig livsmedelsproduktion m.m. Övriga

motionsyrkanden avstyrks. Motionskraven om importförbud för

livsmedel som producerats med i Sverige otillåtna metoder

avstyrks bl.a. med hänvisning till Sveriges åtaganden inom ramen

för GATT-samarbetet och till det nyligen ingångna EES-avtalet.

Till betänkandet har fogats en reservation (c) och en

menings- yttring (v).

Motioner

1990/91:Jo226 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samma krav skall ställas på importerade och svenska produkter i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Jo234 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)

vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att samma krav skall ställas på

importerade livsmedel som gäller på de inhemskt producerade

livsmedlen.

1990/91:Jo242 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud mot import av livsmedel som

producerats på ett i Sverige förbjudet sätt.

1990/91:Jo267 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud mot import av trädgårdsprodukter

som odlats på ett i Sverige ej tillåtet sätt.

1990/91:Jo405 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

importförbud av produkter där fisken fångats med drivnät.

1990/91:Jo502 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av pastöriseringslagstiftningen

i syfte att modernisera den i harmoni med ny kunskap och teknik.

1990/91:Jo503 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av märkning om tillsatser i vin

även på vinförpackningarna.

1990/91:Jo509 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vätterröding svartlistas till dess de

genomsnittliga värdena för dioxiner i rödingen håller sig under

5 pikogram dioxin (Eadon) per gram fisk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fiskarna av röding runt Vättern skall

hållas ekonomiskt skadeslösa av förorenaren och att underlaget

för beräkningen skall vara de normala fångsterna som har

rapporterats de senaste åren.

1990/91:Jo510 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får

i uppdrag att tillsammans med naturvårdsverket och

kemikalieinspektionen utreda och identifiera förekomsten av

miljögifter i livsmedel från såväl inhemska som importerade

produkter,

2. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får

i uppdrag att bygga upp en stickprovsverksamhet, i likhet med

den avseende bekämpningsmedelsrester, för kontroll av

förekomsten av miljögifter i livsmedel.

1990/91:Jo511 av Lars Norberg och Marianne Samuelsson (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att åtgärder bör vidtas för att återintroducera gamla

energisnåla och hälsosamma metoder för livsmedelskonservering i

Sverige i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Jo512 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om begränsningen av kostnadsutvecklingen för den statliga

köttbesiktningskontrollen.

1990/91:Jo514 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får

i uppdrag att inbjuda konsumentorganisationer till samarbete

kring internationella frågor,

2. att riksdagen hos regeringen begär uppföljning av det

livsmedelspolitiska beslutet och förslag till ytterligare

åtgärder i syfte att stimulera småskalig förädling och ökad

närhet mellan producenter och konsumenter,

4. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får

i uppgift att se över och effektivisera varuinformationen inom

livsmedelsområdet,

5. att riksdagen hos regeringen begär att livsmedelsverket får

i uppdrag att utöka kontrollen av importerade livsmedel,

6. att riksdagen begär förslag till nya regler med förhöjd

ambitionsnivå för kontrollen av importerade livsmedel.

1990/91:Jo515 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär åtgärder i syfte att åstadkomma

campylobacterfri kyckling i vårt land.

1990/91:Jo518 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

restsubstanser från i Sverige förbjudna ämnen vid import.

1990/91:Jo521 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att livsmedel som producerats på ett i

Sverige förbjudet sätt ej skall få importeras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att svenska bestämmelser som tillkommit

för att skydda människors och djurs hälsa bör tillämpas fullt ut

även för importerade livsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att snarast

bringa importkontrollen i nivå med EGs importkontroll.

1990/91:Jo524 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att svenska kvalitetskrav på mat

inte eftersätts i förhandlingsarbetet inom Sveriges framtida

relationer med EG.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub820.

1990/91:Jo531 av Carl G Nilsson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att växtnäringens betydelse för

livsmedlens kvalitet bör belysas i en särskild studie,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lika villkor för importerade och inhemskt

producerade livsmedel vad avser kvalitetskrav och

odlingsbetingelser, bl.a. tillförsel av växtnäring.

1990/91:Jo535 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring

av livsmedelslagen att livsmedel som säljs oförpackade omfattas

av kravet på märkning med ursprungsland,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring

i livsmedelslagen att även lösviktsförsäljning av frukt och

grönsaker omfattas av krav på märkning med ursprungsland,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring

i livsmedelslagen som anger att ursprungsland skall anges för

den största ingående råvarumängden i en livsmedelsprodukt.

Utskottet

Importkontrollen

Motionerna

Ett flertal motioner syftar till importförbud för livsmedel

som producerats med metoder som inte är tillåtna i Sverige.

Enligt motionerna Jo226(mp) yrkande13 och Jo234 (c)

yrkande2 skall "samma krav" ställas på importerade som på

svenska produkter. Liknande yrkanden framförs i motionerna Jo242

yrkande2 och Jo521 yrkande1 (bådac) medan enligt motion

Jo267(c) yrkande4 importförbudet bör gälla för

trädgårdsprodukter.

Har restsubstanser av ämnen förbjudits i Sverige för att

skydda konsumenten bör enligt vad som framförs i motion

Jo518(m) följaktligen inte heller några restsubstanser av

dessa ämnen accepteras vid import. Lika villkor bör enligt

motion Jo531(m) yrkande2 gälla för importerade och inhemskt

producerade livsmedel vad avser kvalitetskrav och

odlingsbetingelser, bl.a. tillförsel av växtnäring.

I vänsterpartiets motion Jo405 yrkande1 begärs förslag om

importförbud för fiskprodukter där fisken fångats med drivnät.

Enligt motion Jo514 från samma parti bör statens livsmedelsverk

(SLV) få i uppdrag att genom fler stickprov utöka kontrollen av

importerade livsmedel (yrkande5) och förslag utarbetas om nya

regler med förhöjd ambitionsnivå för importkontrollen

(yrkande6).

Centern framför i motion Jo521 krav på att svenska

bestämmelser som tillkommit för att skydda människors och djurs

hälsa bör tillämpas fullt ut även vid import (yrkande2).

Enligt motionens yrkande3 bör åtgärder snarast vidtas för att

bringa den svenska importkontrollen i nivå med importkontrollen

inom EG. I motion Jo524 från samma parti betonas vikten av att

svenska kvalitetskrav på mat inte eftersätts i

förhandlingsarbetet vad gäller Sveriges framtida relationer med

EG.

Utskottets överväganden

Vid sin förra behandling av livsmedelskontrollen hösten 1990

hade utskottet anledning att ta ställning till bl.a. ett antal

motioner som syftade till importförbud för trädgårdsprodukter

och andra livsmedel som producerats med metoder som inte är

tillåtna i Sverige. I sin motivering redovisade utskottet

relativt utförligt vissa bakgrundsuppgifter om importkontrollen,

reglerna för användning av bekämpningsmedel, aktuella

bestämmelser om handelshinder i GATT-avtaletm.m. Utskottet

gjorde även en analys av de definitionsproblem som måste lösas

vid en sådan jämförelse mellan svenska och utländska

produktionsmetoder som förutsattes i de då aktuella motionerna

(1990/91:JoU5). Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att

ensidiga åtgärder från Sveriges sida skulle allvarligt försvåra

ett fortsatt svenskt deltagande i arbetet med att uppnå

internationella samförståndslösningar på detta område.

Åtgärderna är inte heller förenliga med Sveriges åtaganden i

GATT-avtalet och strider dessutom mot den särskilda

GATT-överenskommelsen i april 1989 om att tullar och

icke-tariffära handelshinder för jordbruksprodukter inte skall

höjas eller utvidgas till nya produkter. Mot denna bakgrund var

det enligt utskottets mening inte realistiskt att nu införa en

lång rad nya handelshinder. Eventuella motåtgärder från övriga

handelsnationer skulle dessutom försvåra de svenska

exportmöjligheterna (s.19). Som framgår av utskottets

problemanalys krävs dessutom preciseringar på en lång rad olika

punkter för att innebörden av "samma krav" på all

livsmedelsproduktion hos exportländerna skall klargöras.

Ett flertal av de motionsyrkanden som utskottet i detta

sammanhang har att behandla har i allt väsentligt samma

inriktning som de förra året aktuella motionerna. Vad utskottet

då anförde äger givetvis fortfarande sin giltighet. Utskottet

konstaterar att inte heller de nu aktuella motionerna innehåller

några preciseringar i förhållande till den problemanalys som

utskottet gjorde i betänkandet 1990/91:JoU5.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt fästa

uppmärksamheten på att EFTA- och EG-ländernas förhandlare

nyligen kommit överens om ett EES-avtal som bl.a. syftar till

fri rörlighet för varor. Avtalet innebär att Sverige förbinder

sig att tillämpa relevanta delar av EGs gemensamma regelverk,

däribland Romfördragets artiklar om förbud mot olika typer av

handelshinder. Detta är framför allt av betydelse för handeln

med sådana jordbruksprodukter som definieras som varor. I

samband med EES-avtalet har Sverige dessutom ingått ett

bilateralt handelsavtal med EG om vissa jordbruksprodukter m.m.

Det bilaterala avtalet innefattar i huvudsak kvoter (i båda

riktningarna) för kött, ost, frukt, frysta grönsaker (bl.a.

frysta ärter) och vodka. Inom kvoterna skall full frihandel

gälla. Parterna har genom en utvecklingsklausul också uttalat

sin föresats att gå vidare i liberaliserande riktning. Härutöver

innehåller EES-avtalet gemensamma regler på det veterinära och

fytosanitära området. Avsikten är att avtalet om ett europeiskt

ekonomiskt samarbetsområde skall träda i kraft den 1januari

1993. En proposition beräknas bli framlagd i början av år1992.

Det anförda innebär att riksdagen knappast kan bifalla

motioner om ytterligare importrestriktioner för livsmedel utan

att samtidigt göra förbehåll om omförhandling av EES-avtalet och

det bilaterala avtalet. Detta framstår inte som någon

meningsfull åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna Jo226

yrkande13, Jo234 yrkande2, Jo242 yrkande2, Jo267

yrkande4 och Jo521 yrkande1.

Med anledning av motion Jo521 yrkande3 gör utskottet den

bedömningen att ett eventuellt svenskt medlemskap i EG inte

kommer att negativt påverka den importkontroll som riktar sig

mot länder utanför Gemenskaperna. Med detta uttalande och med

vad utskottet anfört ovan avstyrks motionsyrkandet.

Utöver vad som ovan anförts finner utskottet inte något

särskilt riksdagens uttalande med anledning av motion Jo531

yrkande2 påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.

I anslutning till motionerna Jo521 yrkande2 och Jo524 bör

framhållas att den svenska livsmedelskontrollen ställer samma

krav på importerade livsmedel som på svenskproducerade när det

gäller eventuella hälsorisker för konsumenterna. Utskottet vill

upprepa sina tidigare uttalanden (se bl.a. 1990/91:JoU5) att det

föreligger stor enighet om att det inte är främmande ämnen i

kosten utan felaktiga matvanor som är det verkliga

hälsoproblemet. Man bör givetvis inte förringa de eventuella

hälsorisker som är förknippade med förekomsten av främmande

ämnen i livsmedel. Av livsmedelsverket fastställda gränsvärden

sätts med betryggande säkerhetsmarginal och när det gäller

riskbedömning m.m. deltar svenska myndigheter i ett omfattande

internationellt samarbete. Utskottet vill i detta sammanhang

ånyo betona vikten av att man inom ramen för ingångna avtal

ständigt strävar efter att flytta fram positionerna på

livsmedelskontrollens område. En nordisk utgångspunkt i pågående

GATT-förhandlingar är att även andra än rent hälsomässiga skäl i

vissa fall bör kunna accepteras i GATTs regelsystem. Även frågor

av etisk innebörd är föremål för förhandlingar (se bl.a.

prop.1988/89:68 s.13 och 1990/91:JoU5 s.18f.). Som

anförs i propositionen kan det vara fråga om t.ex. förbud att

saluhålla valkött, använda köttmjöl från sjuka djur eller

utnyttja djur med hjälp av genteknik. Det kan också vara fråga

om att veterinärmedicinska preparat, t.ex. hormoner, används i

tillväxtbefrämjande syfte. Vidare pågår ett arbete på det

sanitära och fytosanitära området. Som utskottet tidigare

uttalat är det viktigt att man når framgång i arbetet för att

åstadkomma ett vidgat kvalitetsbegrepp liksom att en

internationalisering av kraven är en angelägen uppgift.

Utskottets uppfattning strider således inte mot de tankegångar

som framförs av motionärerna. Någon särskild riksdagens åtgärd

med anledning av motionsyrkandena är emellertid inte påkallad.

Motionerna Jo521 yrkande2 och Jo524 avstyrks i den mån de inte

kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Motion Jo518 ger utskottet anledning att -- utöver det ovan

anförda -- framhålla att vad särskilt beträffar

bekämpningsmedelsanvändningenm.m. den svenska

livsmedelskontrollen av konsumenthälsoskäl ställer samma krav på

importerade livsmedel som på livsmedel producerade inom landet.

Som anförts ovan sätts gränsvärdena med betryggande marginal och

för bekämpningsmedel som av konsumenthälsoskäl har förbjudits av

kemikalieinspektionen tolereras inte någon som helst förekomst

av medlet. Vid livsmedelsverket pågår en översyn av

gränsvärdeslistan, varvid man -- med ledning av

rekommendationerna i Codex Alimentarius -- syftar till

harmonisering med de regler som gäller inom EG. Codex

Alimentarius tjänar i detta arbete som riktmärke men de svenska

gränsvärdena kan såväl följa som avvika från Codex

rekommendationer. I vissa fall är de svenska reglerna strängare

och i de fall de är mildare har hänsyn tagits till bl.a.

livsmedlets karaktär, dvs. är livsmedlet av sådan art att

konsumtionen rimligtvis är begränsad anses högre gränsvärden

kunna tolereras. Med det anförda finner utskottet syftet med

motionen i allt väsentligt tillgodosett. Någon ytterligare

riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo518 finner utskottet

inte påkallad.

Med anledning av motion Jo405 yrkande1 om importförbud för

produkter där fisken fångats med drivnät hänvisar utskottet till

den resolution om moratorium för drivnätfiske i högsjö (High

Seas) fr.o.m. den 1juli 1992 som FN antog hösten 1991. Enligt

vad utskottet erfarit har därutöver USA med bl.a. Sverige,

Australien, Canada och Nya Zeeland som s.k. medförslagsställare

den 11 oktober i år lagt fram förslag om totalförbud för denna

form av fiske. Utskottet har inhämtat att inom EG har nyligen

fattats beslut om ett principiellt totalförbud för längre

nätlänkar än 2,5km för drivnätfisket i EGs zoner med undantag

av Östersjön, där man -- för att åstadkomma en för området

gemensam lösning -- överlämnat frågan till fiskerikommissionen

för Östersjön. Förbudet är avsett att gälla från den 1juli

1992. Med det anförda finner utskottet syftet med motionen i

denna del tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Genom den nya organisation som genomfördes vid

livsmedelsverket den 1juli 1991 kommer enligt verkets

bedömning kapaciteten för stickprovskontroller att utökas

ytterligare. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av

motion Jo514 yrkandena5 och6 finner utskottet därför inte

påkallad. Motionsyrkandena avstyrks.

Märkning av livsmedelm.m.

Motionerna

Behovet av märkning av tillsatser i vin även på

vinförpackningarna framhålls i motion Jo503(c).

Enligt partimotion Jo514(v) yrkande4 bör livsmedelsverket

få till uppgift att se över och effektivisera varuinformationen

inom livsmedelsområdet.

Livsmedelslagen bör enligt motion Jo535(c) ändras så att

märkning med ursprungsland krävs för livsmedel som säljs

oförpackade (yrkande1), för lösviktsförsäljning av frukt och

grönsaker (yrkande2) samt för den största ingående

råvarumängden i en livsmedelsprodukt (yrkande3).

Utskottets överväganden

Utskottet har vid tidigare tillfällen, bl.a. våren 1989, tagit

ställning till motionsyrkanden om märkning av tillsatser i vin.

I sitt betänkande 1988/89:JoU14 anförde utskottet bl.a.

följande. Alla viner kontrolleras av Vin- & Spritcentralen innan

de får saluföras. Få länder har lika sträng kontroll som Sverige

beträffande oönskade tillsatser. Märkning med avseende på

tillsatserna -- främst bisulfit och sorbinsyra -- måste enligt

utskottets mening komma att begränsas till de s.k. härtappade

vinerna, vilket skulle kunna ge det missvisande intrycket att

endast dessa viner innehåller konserveringsmedel. Utskottet

ansåg därför att den allmänna information som finns i

Systembolagets prislista är att föredra. Utskottet vidhåller sin

tidigare uppfattning och avstyrker motion Jo503.

Nya märkningsregler för livsmedel träder i kraft den 1 januari

1992. Syftet är att konsumenten bättre skall kunna jämföra pris

och kvalitet och bedöma näringsinnehållet i livsmedlet.

Härigenom torde syftet med motion Jo514 yrkande4 komma att bli

i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

De nya märkningsbestämmelserna innebär krav på märkning med

produktionsland för förpackade livsmedel, krav som är mer

långtgående än de regler som gäller inom EG. Det är utskottets

mening att konsumenterna genom ett medvetet beteende ytterligare

kan bidra till att seriösa grossister och detaljister medverkar

i utvecklingen av en förbättrad varuinformation. Enligt vad

utskottet erfarit har regeringen och branschen kommit överens om

information om ursprungsland även för oförpackade livsmedel vid

s.k. självplock. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Jo535 yrkandena1 och2 i den mån de inte kan anses

tillgodosedda. En ändring i livsmedelslagen så att krav ställs

på märkning med ursprungsland för den största ingående

råvarumängden i en livsmedelsprodukt skulle innebära att Sverige

inför märkningskrav som saknar motsvarighet i andra länder. Det

finns anledning anta att ett sådant krav skulle komma att anses

som tekniskt handelshinder och därmed vara oförenligt med

Sveriges åtaganden på det internationella handelsområdet.

Utskottet avstyrker således även motionens yrkande3.

Övriga frågor

Motionerna

För att lagstiftningen bättre skall stämma överens med ny

kunskap och teknik på området finns enligt motion Jo502(m)

behov av en översyn av reglerna om pastörisering. Åtgärder bör

enligt motionärerna i motion Jo511(mp) vidtas för att

återinföra gamla energisnåla och hälsosamma metoder för

livsmedelskonservering i Sverige.

I motion Jo509(mp) framförs krav på svartlistning av

vätterrödingen till dess de genomsnittliga värdena för dioxiner

i rödingen håller sig under 5pikogram dioxin (Eadon) per gram

fisk (yrkande1). Fiskarena av röding runt Vättern skall hållas

ekonomiskt skadeslösa av förorenaren. Underlaget för beräkningen

skall vara de normala fångster som har rapporterats de senaste

åren (yrkande2).

Livsmedelsverket bör enligt motion Jo510(s) yrkande1 få i

uppdrag att tillsammans med statens naturvårdsverk och

kemikalieinspektionen utreda och identifiera förekomsten av

miljögifter i livsmedel från såväl inhemska som importerade

produkter. För kontroll av förekomsten av miljögifter i

livsmedel bör SLV även få i uppdrag att bygga upp en

stickprovsverksamhet liknande den som förekommer beträffande

bekämpningsmedelsrester (yrkande2).

Kostnadsutvecklingen för den statliga

köttbesiktningskontrollen måste enligt motionären i motion

Jo512(m) begränsas. Livsmedelsverkets verksamhet bör därför

bli föremål för en översyn i syfte att åstadkomma en mer

effektiv kostnadskontroll.

Vänsterpartiet anser i sin partimotion Jo514 att

livsmedelsverket bör få i uppdrag att inbjuda

konsumentorganisationer till samarbete kring internationella

frågor (yrkande1). Det livsmedelspolitiska beslutet bör följas

upp och förslag framläggas om ytterligare åtgärder i syfte att

stimulera småskalig förädling och ökad närhet mellan producenter

och konsumenter (yrkande2).

Åtgärder för att åstadkomma campylobacterfri kyckling i vårt

land efterlyses i motion Jo515(m).

Växtnäringens betydelse för livsmedlens kvalitet bör enligt

motion Jo531(m) yrkande1 belysas i en särskild studie.

Utskottets överväganden

Som utskottet anförde i samband med det livsmedelspolitiska

beslutet våren 1990 (1989/90:JoU25) skall konsumenterna ges goda

möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag, där

skillnaderna kan avse exempelvis smak, ursprung och

förädlingsgrad men även produktionssätt. Även producenternas

intresse för nya produkter och produktionsformer kan förväntas

öka, eftersom dessa blir relativt sett lönsammare än tidigare.

Så har t.ex. under de senaste åren den småskaliga verksamheten

uppmärksammats alltmer. Utskottet redovisar nedan (s.10f.)

de uppdrag regeringen givit livsmedelsverket med anledning av

det livsmedelspolitiska beslutet och som avser förutsättningarna

för en småskalig livsmedelsproduktion. När det gäller fördelarna

med en småskalig livsmedelsproduktion och dess betydelse för

landsbygdsutveckling m.m. vill utskottet hänvisa till tidigare

gjorda positiva uttalanden i detta hänseende. I anslutning till

motion Jo502 om pastöriseringsreglerna vill utskottet framhålla

det angelägna i att stränga livsmedelshygieniska krav

upprätthålls för all produktion av livsmedel. Samtidigt är det

viktigt att de positiva effekterna av den småskaliga

livsmedelsproduktionen verkligen kan tillvaratas. Här föreligger

enligt utskottets mening en målkonflikt som bör undersökas

närmare. Utskottet förordar därför att det görs en

förutsättningslös översyn av bestämmelserna om pastörisering av

mjölk och andra livsmedelshygieniska bestämmelser. Detta kan

också ha betydelse för den småskaliga livsmedelsproduktionen och

teknikutvecklingen på detta område. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo502 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

De äldre metoder för livsmedelskonservering som beskrivs i

motion Jo511 förekommer även i dag om än i blygsam skala. Enligt

vad utskottet erfarit motsätter sig livsmedelsverket på intet

sätt användningen av dessa metoder. Några åtgärder i enlighet

med motionen anser utskottet således inte påkallade. Motionen

avstyrks.

Frågan om svartlistning av vätterrödingen och ersättning för

inkomstbortfall till yrkesfiskare av röding behandlades av

utskottet våren 1989. Utskottet hänvisade då till en av

livsmedelsverket 1987 gjord undersökning av dioxinhalten i

röding fångad på olika platser i Vättern. Undersökningen

resulterade i en rekommendation av verket som innebar en

begränsning av konsumtionen till i genomsnitt två gånger per

månad, vilket enligt verket inte torde innebära någon

inskränkning av konsumtionsvanorna. Även om det tolerabla

veckointaget skulle överskridas någon enstaka gång ansåg

livsmedelsverket detta inte innebära någon hälsorisk. Vad gäller

ersättning till yrkesfiskarena gjorde utskottet den bedömningen

att en utvidgning av miljöskadeförsäkringen i denna riktning

skulle medföra väsentliga och oönskade ändringar av

försäkringsvillkoren. Med ett avsevärt utvidgat ansvarsområde

skulle konstruktionen med en försäkring äventyras, en utgång som

inte skulle gynna vare sig yrkesfiskarena eller andra som

drabbas av miljöskador (1988/89:JoU14 s.23f.). Utskottets

inställning är i detta avseende oförändrad. Motion Jo509

avstyrks således.

Utskottet delar den oro över förekomsten av miljögifter i

livsmedel som kommer till uttryck i motion Jo510. Enligt vad

utskottet erfarit pågår emellertid vid livsmedelsverket ett

ständigt arbete med dessa frågor. Vid sidan av

miljöövervakningsprogrammet (PMK) bedriver naturvårdsverket

sedan år 1988 en kartläggning av förekomsten av dioxiner och

dioxinliknande ämnen. Kartläggningen omfattar bl.a.

livsmedelsprodukter, framför allt fisk men även kött- och

mjölkprodukter. I detta arbete deltar även livsmedelsverket,

fiskeriverket och kemikalieinspektionen. Något särskilt

uttalande med anledning av motionen finner utskottet därför inte

påkallat. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med det anförda.

Den nya organisation för livsmedelsverket som infördes den

1juli 1991 med bl.a. ett nytt system för köttkontrollen

förväntas medföra bibehållen ambitionsnivå med något minskad

bemanning. Härigenom torde syftet med motion Jo512 komma att bli

tillgodosett. Motionen avstyrks.

Med anledning av motion Jo514 vill utskottet anföra följande.

Det har kommit till utskottets kännedom att livsmedelsverket

våren 1991 sammankallade till möte med en rad

konsumentorganisationer. Man kom då överens om att

organisationerna skulle bli remissinstanser i internationella

frågor främst vad gäller Codex Alimentarius. Härmed torde syftet

med motionens yrkande1 i väsentliga delar vara tillgodosett.

Motionsyrkandet avstyrks.

Vid utskottets behandling av regeringens proposition om

livsmedelskontroll (1988/89:68) anslöt sig utskottet till de av

jordbruksministern anförda synpunkterna på den småskaliga

slakteriverksamheten. I samband därmed framhöll utskottet att

dessa intressen kunde tillvaratas bl.a. genom att kraven på

anläggningarna anpassades till de förutsättningar som gäller för

varje enskild anläggning. Det i propositionen aviserade

uppdraget till livsmedelsverket redovisades i maj1990. Verket

konstaterade att gällande regler inte utgjorde något hinder för

småskalig verksamhet. I sammanhanget kan även nämnas den s.k.

ALA-gruppen (arbetsgruppen lantbruk och samhälle) vid Ultuna som

på uppdrag av regeringen tillsammans med STU (styrelsen för

teknisk utveckling) sedan april 1988 bl.a. har arbetat med

frågan om förbättrade förutsättningar för småskalig

slakteriverksamhet. Uppdraget redovisades den 1juli 1991 och

av slutrapporten framgår att under perioden hade ett relativt

stort antal småskaliga livsmedelsföretag etablerats. Utskottet

har vidare erfarit att regeringen den 27 juni 1991 givit

livsmedelsverket i uppdrag att följa och analysera utvecklingen

med anledning av det livsmedelspolitiska beslutetm.m. I

uppdraget ingår bl.a. att redovisa förutsättningarna för en

småskalig livsmedelsproduktion inom ramen för

livsmedelslagstiftningen samt hur ändringar i lagstiftningen och

tillämpningen påverkar dessa förutsättningar, t.ex. angående

utformningen av äggkontrollen. Redovisningen skall göras i

verkets anslagsframställning åren 1992--1994. Livsmedelsverket

skall vid behov uppmärksamma regeringen på utvecklingen inom

resp. område. Vidare har regeringen den 5 september 1991

uppdragit åt livsmedelsverket att överväga möjligheterna att

ytterligare förenkla förutsättningarna för småskalig

slakteriverksamhet och mot bakgrund härav utarbeta ett

informationsmaterial som riktar sig till berörda parter. Den

översyn av vissa livsmedelshygieniska bestämmelser som utskottet

förordat ovan torde också ha betydelse för de frågor som tas upp

i motion Jo514. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att

motion Jo514 yrkande2 bör lämnas utan riksdagens vidare åtgärd

i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller åtgärder mot campylobacter i kyckling har

utskottet erfarit att det pågår ett intensivt samarbete mellan

branschen och berörda myndigheter -- livsmedelsverket och

statens veterinärmedicinska anstalt -- för att minimera

förekomsten av campylobacter. De senaste åren har antalet

smittade flockar minskat från 50 % till 10--15%. Förbättrade

hygieniska rutiner har medfört att även andelen

salmonellasmittade flockar har minskat ytterligare. Med det

anförda finner utskottet syftet med motion Jo515 tillgodosett.

Motionen bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller sambandet mellan växtnäring och livsmedlens

kvalitet får det enligt utskottets mening främst anses vara en

fråga för forskningen att utröna huruvida vissa odlingsformer

verkligen har kvalitetsnedsättande effekter. Det anförda innebär

att utskottet avstyrker motion Jo531 yrkande1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande importförbud för livsmedel som producerats

med i Sverige otillåtna metoderm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo226 yrkande13,

1990/91:Jo234 yrkande2, 1990/91:Jo242 yrkande2,

1990/91:Jo267 yrkande4 och 1990/91:Jo521 yrkande1,

res. (c) - delvis

2. beträffande harmonisering med EG av importkontrollen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo521 yrkande3,

res. (c) - delvis

3. beträffande lika villkor beträffande kvalitetskrav m.m.

för importerade och inhemskt producerade livsmedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo531 yrkande2,

4. beträffande Sveriges agerande för ett vidgat

kvalitetsbegrepp m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo521 yrkande2 och

1990/91:Jo524,

res.(c) - delvis

5. beträffande restsubstanser från i Sverige förbjudna

ämnen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo518,

6. beträffande drivnätfiske

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo405 yrkande1,

7. beträffande utökad importkontroll

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkandena5 och6,

8. beträffande märkning av tillsatser i vin

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo503,

9. beträffande översyn av varuinformationen m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande4,

10. beträffande märkning av livsmedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo535,

res.(c) - delvis

11. beträffande översyn av

pastöriseringsbestämmelsernam.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo502 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande äldre konserveringsmetoder

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo511,

13. beträffande svartlistning av vätterrödingen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo509,

14. beträffande miljögifter i livsmedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo510,

15. beträffande kostnadsutvecklingen för den statliga

köttkontrollen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo512,

16. beträffande samarbete med konsumentorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande1,

17. beträffande åtgärder för att stimulera småskalig

förädlingm.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo514 yrkande2,

men.(v) - delvis

18. beträffande campylobacter i kyckling

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo515,

19. beträffande växtnäringens betydelse för

livsmedelskvaliteten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo531 yrkande1.

Stockholm den 7 november 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Bengt Rosén (fp), Inga-Britt Johansson (s), Lennart

Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge

Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén

(nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Patrik Norinder (m),

Lena Klevenås (s) och Kent Carlsson (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige

otillåtna metoderm.m. (mom. 1, 2,4 och10)

Lennart Brunander(c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5

börjar med "Ett flertal" och slutar med "avstyrks

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I vårt land ställs stränga krav på den inhemska

livsmedelsproduktionen. Det är framför allt bestämmelserna om

hänsyn till miljö, hälsa, djurskydd och livsmedelskvalitet som

ger uttryck för en hög ambitionsnivå. Det kan konstateras att

vid en internationell jämförelse de svenska kraven är mer

långtgående än motsvarande krav i flertalet av de länder som

exporterar livsmedel till Sverige.

När det gäller vegetabilieproduktionen har de svenska kraven

kommit till uttryck i ett program för omfattande neddragningar

av bekämpningsmedelsanvändningen och övergång till mindre

hälsofarliga preparat. Som en konsekvens härav är svenska

produkter genomgående av högre kvalitet än utländska med

avseende på resthalter av bekämpningsmedelm.m. I uppfödningen

av djur för livsmedelsproduktion får inte hormoner och

antibiotika användas i tillväxtbefrämjande syfte, hårda

karensregler gäller efter medicinering, djurskyddsreglerna

är mer långtgående än i andra länder och det kan konstateras att

sjukdomar på djur som också angriper människan, t.ex.

salmonella, genom ett konsekvent arbete med hälsokontroll och

smittskydd helt har kunnat elimineras eller hållas på lägre nivå

än i något annat land.

Riksdagen beslutade år 1989 att konsumentkrav skall kunna

utgöra laglig grund för förbud eller restriktioner för

importerade livsmedel. I GATT-förhandlingarna är en nordisk

utgångspunkt att andra än rent hälsomässiga skäl i vissa fall

bör kunna accepteras i GATTs regelsystem. Även frågor av etisk

innebörd är föremål för förhandlingar. Det kan vara fråga om

t.ex. förbud att saluhålla valkött, använda köttmjöl från sjuka

djur eller utnyttja djur med hjälp av genteknik. Det kan också

vara fråga om att veterinärmedicinska preparat, t.ex. hormoner,

används i tillväxtbefrämjande syfte. Vidare pågår ett arbete på

det sanitära och fytosanitära området. Det är enligt utskottets

mening angeläget att ingen möda sparas i arbetet med att

åstadkomma såväl ett vidgat kvalitetsbegrepp som en

internationalisering av kraven. Regeringen bör i det fortsatta

arbetet på handelspolitikens område verka för att det ställs

lika höga krav på all livsmedelsproduktion som på den svenska

livsmedelsproduktionen. Det anförda innebär att utskottet delar

många av de tankegångar som förs fram i motionerna Jo242 och

Jo521. Vad utskottet sålunda uttalat med anledning av

motionernas yrkanden2 resp.1 bör ges regeringen till känna.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo226

yrkande13, Jo234 yrkande2 och Jo267 yrkande4 tillgodosett.

Motionsyrkandena bör således inte medföra någon vidare

riksdagens åtgärd.

Som anförs i motion Jo521 ställer EG betydligt högre krav för

godkännande av slakterier och andra köttproducenter utanför

Gemenskaperna än för motsvarande livsmedelsproduktion inom EG.

Med utgångspunkt från konsumentintresset bör regeringens strävan

vara att åstadkomma en mer rimlig överensstämmelse mellan de

olika kontrollnivåerna. Vad utskottet anfört med anledning av

motionens yrkande3 bör ges regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5

börjar med "I anslutning" och på s. 6 slutar med "utskottet

anfört" bort ha följande lydelse:

Generellt sett torde kunna konstateras att ur

konsumentsynpunkt är svenska livsmedel säkrare och därmed av

bättre kvalitet än flertalet importerade livsmedel. Svenskt kött

kontrolleras regelmässigt med inriktning på förekomst av

bekämpningsmedelsrester, tungmetaller, hormoner, antibiotika och

andra veterinärläkemedel. Med få undantag är svenska

trädgårdsprodukter anmärkningsfria vad gäller rester av

bekämpningsmedel; det är i huvudsak de importerade produkterna

som uppvisar resthalter av ämnen som har förbjudits i Sverige av

hälso-, miljö- eller arbetsmiljöskäl. Utskottet delar synsättet

i motionerna Jo521 och Jo524 och anser således att regeringen

bör verka för att den höga ambitionsnivå som präglar svensk

livsmedelslagstiftning inte eftersätts i det alltmer

intensifierade internationella samarbetet på området. Vad

utskottet anfört med anledning av motionerna Jo521 yrkande2

och Jo524 bör ges regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "De nya" och slutar med "yrkande3" bort ha följande

lydelse:

Riksdagen beslutade våren 1989 att förpackade livsmedel skall

märkas med uppgift om produktens ursprungsland. I likhet med

motionären i motion Jo535 anser utskottet att märkningskravet

bör omfatta även oförpackade livsmedel såsom kött, fisk och ost.

En sådan märkning skulle enkelt kunna ske genom t.ex. en skylt

eller ett anslag i anslutning till varans exponering. Vad

utskottet anfört med anledning av motionens yrkande1 bör ges

regeringen till känna.

Som anförs i motion Jo535 finns en branschöverenskommelse som

innebär att produktionslandet skall anges vid lösförsäljning av

frukt och grönsaker. Utskottet har emellertid erfarit att det

förekommer brister i efterlevnaden av överenskommelsen. Det

finns därför anledning att utvidga det lagstadgade kravet på

märkning med ursprungsland på förpackade livsmedel att omfatta

även oförpackade. Vad utskottet anfört med anledning av

motionens yrkande2 bör ges regeringen till känna.

I en alltmer internationaliserad handel skulle en

ursprungsmärkning omfattande den större ingående mängden i en

"blandprodukt", såsom korv, köttbullar, charkuterivaror, sylt,

saft och marmelader, för den svenske konsumenten innebära en

betydligt förbättrad varuinformation. I enlighet med yrkande3

i motion Jo535 anser utskottet att regeringen i olika

internationella fora bör verka för en utveckling i denna

riktning. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under1, 2, 4 och10 bort

ha följande lydelse:

1. beträffande importförbud för livsmedel som producerats

med i Sverige otillåtna metoderm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo242

yrkande2 och 1990/91:Jo521 yrkande1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan

vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo226 yrkande13,

1990/91:Jo234 yrkande2 och 1990/91:Jo267 yrkande4,

2. beträffande harmonisering med EG av importkontrollen

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo521 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande Sveriges agerande för ett vidgat

kvalitetsbegreppm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo521

yrkande2 och 1990/91:Jo524 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. beträffande märkning av livsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo535 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av

utskottet.

Annika Åhnberg(v) anför:

Importförbud för livsmedel som producerats med i Sverige

otillåtna metoderm.m.

Med anledning av flera motioner från allmänna motionstiden

1991 behandlar utskottet yrkanden om utökad kontroll av

importerade livsmedel. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Sedan

motionerna framlades har EES-förhandlingarna slutförts och

EES-avtalet står i fokus när det gäller frågor om

importkontroll, även om diskussionen naturligtvis måste gälla

också livsmedelsimport från länder utanför EG.

Vänsterpartiet har upprepade gånger väckt förslag som avser

att förbättra importkontrollen så att konsumenterna garanteras

hög livsmedelskvalitet. Även i det nu aktuella betänkandet

behandlas flera sådana yrkanden från vänsterpartiet. I de fall

dessa avslås med hänvisning till åtgärder som har vidtagits

sedan motionerna lades fram kommer vi att följa utvecklingen på

området. Om de vidtagna åtgärderna inte leder till önskat

resultat återkommer vi i frågan.

När det gäller behovet av skärpt importkontroll i förhållande

till internationella regler och avtal samt risker för att sådan

kontroll används som täckmantel för att skapa handelshinder,

avser vi återkomma i samband med att riksdagen våren 1992

behandlar EES-avtalet med anledning av en aviserad proposition.

Märkning av livsmedel

Vänsterpartiet anser i likhet med centern att kravet på

märkning med ursprungsland av förpackade livsmedel bör omfatta

även oförpackade livsmedel såsom kött, fisk och ost. Eftersom

det förekommer brister i efterlevnaden av den

branschöverenskommelse som innebär att produktionslandet skall

anges vid försäljning i lös vikt av frukt och grönsaker finns

det enligt vår uppfattning anledning att utvidga det lagstadgade

märkningskravet även till denna typ av försäljning. Som anförs i

motion Jo535 skulle i en alltmer internationaliserad handel en

ursprungsmärkning omfattande den större ingående mängden i en

"blandprodukt" för den svenske konsumenten innebära en betydligt

förbättrad varuinformation. Regeringen bör därför i olika

internationella fora verka för en utveckling i denna riktning.

Det anförda innebär att vänsterpartiet kommer att stödja

centerns reservation vad avser mom.10 i hemställan.

Översyn av pastöriseringsbestämmelsernam.m.

Jordbruksutskottet har i detta betänkande avstyrkt motion

Jo514 yrkande2 från vänsterpartiet om att initiera ett arbete

i syfte att underlätta framväxten av småskalig

livsmedelsproduktion. Samtidigt tillstyrker utskottet en motion

(m) från den allmänna motionstiden 1991, som kräver översyn av

framför allt pastöriseringsreglerna i syfte att befrämja

småskalig livsmedelsproduktion. Det omvända förhållandet -- att

tillstyrka motion Jo514 yrkande 2 och avstyrka motion Jo502 --

hade i stället varit logiskt.

Vänsterpartiet har inte någon invändning mot att aktuella

regler ses över i syfte att befrämja småskalig

livsmedelsförädling. Vi biträder därför utskottets förslag att

uppdra åt regeringen att företa en förutsättningslös översyn av

regelsystemet. Reglerna om pastörisering är emellertid

definitivt inte det främsta hindret för småskalig verksamhet och

i förhållande till sakfrågan är uppdraget därför alltför

begränsat. Med utgångspunkt i motion Jo514 yrkande 2 hade

uppdraget kunnat göras mer ändamålsenligt. Hindren för småskalig

livsmedelsproduktion är förvisso många och av olika karaktär.

Livsmedelsverkets avgifter för besiktning, högt ställda krav på

livsmedelslokaler, monopoliserad förädlingsindustri och

svårigheter att göra inbrytningar hos livsmedelsgrossister är

bara några exempel.

Försäljning av opastöriserad mjölk är en oseriös affärsidé med

uppenbara hälsorisker för konsumenterna. Under sken av mer

naturenlig och förment alternativ produktion lanseras sådan

mjölk. Människor har redan insjuknat på grund av t.ex.

campylobacter i opastöriserad mjölk. En ändring av

livsmedelslagstiftningen i den riktning som motion Jo502 anger

är heller inte någon liten förändring utan en grundläggande

förändring av målet för hela livsmedelslagstiftningen att skydda

konsumenterna.

Det finns anledning att ifrågasätta livsmedelsverkets sätt att

handlägga ärenden som rört försäljning av opastöriserad mjölk.

Lyhördhet för konsumenter, producenter och kommunala myndigheter

hade kunnat leda till att problem lösts och uppslitande

rättsliga och andra processer undvikits. Men berättigad kritik

av livsmedelsverket får inte medföra att konsumenternas intresse

av god livsmedelshygien åsidosätts!

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom.17 borde ha hemställt:

17. beträffande åtgärder för att stimulera småskalig

förädlingm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo514 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

översyn av pastöriseringsbestämmelserna m.m.