Bet. 1991/92:JuU19

Justitieutskottets betänkande

1991/92:JUU19

Anslag till rättshjälp m.m.

Innehåll

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

JuU19

Propositionen

I proposition 1991/92:100, bilaga 3, (justitiedepartementet)

har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1992/93

till Rättshjälpskostnader anvisa ett förslagsanslag på

649 400 000 kr. (F1, s. 130--133),

till Rättshjälpsmyndigheten anvisa ett ramanslag på 10 714 000

kr. (F2, s. 133--135),

till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet anvisa ett

förslagsanslag på 1 000 kr. (F 3, s. 135--137),

till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag anvisa ett

förslagsanslag på 9260000 kr. (F 4, s. 137 och 138),

till Vissa domstolskostnader m.m. anvisa ett förslagsanslag på

247125000kr. (F 5, s. 138),

till Diverse kostnader för rättsväsendet anvisa ett

förslagsanslag på 22100000kr. (F 6, s. 139).

Motioner

1991/92:Ju401 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om nämndemännens ersättning och arbetsmiljö.

1991/92:Ju402 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av bättre utbildning för

nämndemännen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en höjd ersättning till

nämndemännen.

1991/92:Ju403 av Nils Nordh (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av förbättringar i nämndemännens ekonomiska villkor.

1991/92:Ju404 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ersättning till nämndemän.

1991/92:Ju405 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

rörande ekonomisk ersättning till nämndemän.

1991/92:Ju406 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nämndemäns resor och möjlighet till

utbildning.

1991/92:Ju407 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att samma regler om ersättning för

förlorad arbetsförjänst som i dag gäller för kommunala

förtroendeuppdrag även skall gälla för nämndemän,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av information, utbildning

och fortbildning för gamla och nyvalda nämndemän.

1991/92:Ju408 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning till nämndemän,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning för vissa studiebesök,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrad information till nämndemän,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information till nämndemän från vissa

organisationer.

1991/92:Ju410 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättning för förlorad arbetsinkomst för

nämndemän,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning av nyvalda nämndemän.

1991/92:Ju411 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen ser över

ersättningsreglerna för nämndemän.

1991/92:Ju414 av Inger Hestvik och Sten-Ove Sundström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättningen till nämndemän.

1991/92:Ju415 av Johnny Ahlqvist och Monica Öhman (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av nämndemannasystemet när det

gäller den ekonomiska ersättningen och sammansättningen av

kåren.

1991/92:Ju416 av Birgitta Hambraeus och Stina Eliasson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ersättning och information till

nämndemän.

1991/92:Ju417 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ersättningen till nämndemän,

2. att riksdagen anvisar 1 000 000 kr. för budgetåret 1992/93

under anslaget D 1 för information till nämndemän.

1991/92:Ju419 av Per Stenmarck och Bo Arvidson (m) vari yrkas

att riksdagen beslutar om sådan ändring av kommunallagen att

nämndemän får ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt samma

grunder som kommunalt förtroendevalda.

1991/92:Ju422 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ersättning till nämndemän för förlorad

arbetsförtjänst.

1991/92:Ju423 av Rolf Clarkson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en allsidig översyn av nämndemannainstitutionen.

1991/92:Ju424 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts vad avser omfördelning av anslaget till

domstolsväsendet.

1991/92:Ju426 av Ian Wachtmeister (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskaffande av politisk tillsättning av

nämndemän.

1991/92:Ju429 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ekonomiska medel för informationsinsatser

för nämndemän.

1991/92:Ju702 av Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av lagändringar vad

gäller advokatverksamhet.

Utskottet

Anslag till rättshjälpskostnader

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 649 400 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Anslag till rättshjälpsmyndigheten

Regeringen föreslår ett ramanslag på 10 714 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Anslag till allmänna advokatbyråer: uppdragsverksamhet

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Anslag till allmänna advokatbyråer: driftbidrag

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 9 260 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Anslag till vissa domstolskostnader m.m.

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 247 125 000 kr.

Utskottet, som hänvisar till vad som anförs nedan (s. 7 f)

angående information för nämndemän m.m., avstyrker bifall till

motion Ju417 i denna del och tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning.

Anslag till diverse kostnader för rättsväsendet

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 22 100 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Övriga frågor

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motioner som

väckts under den allmänna motionstiden vid 1991/92 års riksmöte

och som har anknytning till de anslag som utskottet behandlar i

detta betänkande.

Ersättning till nämndemän

Regler om ersättning till nämndemän finns i förordningen

(1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra

uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m. Enligt förordningen

utgår ersättning till nämndemän dels som arvode för

sammanträde med 300 kr. per dag (2 § 1 p och 2 p), dels --

under förutsättning av löneavdrag eller annan inkomstförlust på

grund av uppdraget -- som tilläggsbelopp för den del av

inkomstförlusten som inte täcks av arvodet (2a § 1 st). Arvodet

och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga 650 kr. (2a

§ 4 st). För nämndemän i länsrätt utgår arvode även för

förberedelsearbete med 300 kr. per dag (2 § 2 p).

I motionerna Ju401, Ju402, Ju403, Ju404, Ju405, Ju406, Ju407,

Ju408, Ju410, Ju411, Ju414, Ju415, Ju416, Ju417, Ju419, Ju422,

Ju423 och Ju424 framförs krav på att ersättningen för uppdraget

som nämndeman skall höjas; motionärerna hänvisar genomgående

till den sedan den 1 januari 1992 gällande kommunallagen (SFS

1991:900). Enligt den lagen (4 kap. 12 §) har förtroendevalda

rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de

pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör

sina uppdrag. Motionärerna anför att den nuvarande, begränsade,

rätten till ersättning leder till en rekrytering till

nämndemannauppdraget som medför att vissa grupper av

befolkningen är överrepresenterade i nämndemannakåren medan

andra är underrepresenterade. I några av motionerna framförs

krav även på att reseersättningen till nämndemännen skall höjas.

Principen för ersättning till nämndemän lades fast år 1985 (se

JuU 1984/85:25). Justitieutskottet uttalade då i sitt av

riksdagen godkända betänkande (s. 8 f) att utskottet under många

år ansett det nödvändigt att få till stånd en mer allsidig

sammansättning av nämndemannakåren och i detta syfte framhållit

att en höjning av arvodena måste ske. Här bakom låg bl.a.

intresset att komma till rätta med det otillfredsställande

förhållandet att sådana yrkesarbetande -- bl.a. industriarbetare

-- som får vidkännas fullt löneavdrag vid tjänstgöring i rätten

är underrepresenterade i nämndemannakåren.

Utskottet behandlade år 1991 ett motionsyrkande med begäran om

en översyn av ersättningsnormerna för nämndemän (1990/91:JuU27).

Vid behandlingen av detta yrkande anförde utskottet (s. 7 f) att

vad utskottet uttalade år 1985 alltjämt äger giltighet.

Bestämmelserna om ersättning till nämndemän innebär emellertid,

anförde utskottet, på grund av begränsningen beträffande

arvodets storlek, alltjämt en svårighet att få till stånd den

allsidiga sammansättning av nämndemannakåren som utskottet

efterlyst. Detta förhållande fann utskottet otillfredsställande;

en översyn av ersättningsnormerna för nämndemän borde därför

ske. Som en utgångspunkt för denna översyn borde, enligt

utskottet, ligga förslaget i proposition 1990/91:117 Om en ny

kommunallag att förtroendevalda skall få rätt till skälig

ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och

semesterförmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag. I

ärendet gav riksdagen som sin mening till känna att regeringen

borde ta initiativ till att en utredning som den skisserade kom

till stånd.

Regeringen uppdrog i beslut den 7 november 1991 åt

domstolsverket att analysera ersättningsnormernas effekter på

sammansättningen av nämndemannakåren och redovisa förslag till

förändringar enligt vad riksdagen begärt. Även andra faktorer än

ekonomiska som påverkar rekryteringen av nämndemän skall enligt

beslutet redovisas och analyseras. De ekonomiska konsekvenserna

av förslagen skall redovisas särskilt, varvid förslag till

finansiering av eventuella merkostnader för statsverket enligt

direktiven bör lämnas. Uppdraget skall vara slutfört senast den

1 juni 1992.

Utskottet kan konstatera att den av riksdagen beställda

utredningen kommit till stånd, och att denna skall vara slutförd

inom några månader. Med hänsyn härtill saknas anledning till

något särskilt uttalande av riksdagen i frågan. Utskottet vill

emellertid för sin del tillägga att utskottet förutsätter att

regeringen, sedan resultatet av utredningen presenterats, med

skyndsamhet vidtar de åtgärder som visar sig nödvändiga för att

råda bot på de rekryteringssvårigheter som tidigare påpekats.

Vad särskilt gäller frågan om reseersättning till nämndemännen

noterar utskottet att den bereds inom justitiedepartementet och

kommer att behandlas i samband med resultatet av den utredning

domstolsverket verkställer. Med dessa uttalanden avstyrker

utskottet bifall till samtliga nu aktuella motioner.

I motion Ju415 begärs en översyn av nämndemannakårens

sammansättning.

Nämndemannakårens sammansättning har varit föremål för översyn

vid flera tillfällen.

Riksdagen beslutade i december 1979 om en översyn av

nämndemännens tjänstgöringsförhållanden m.m. (JuU 1979/80:8,

rskr. 88). Enligt justitieutskottet (s. 9) borde undersökningen

i första hand avse nämndemannakårens sammansättning och mynna ut

i de förslag till ändringar i gällande ordning som kunde

befinnas erforderliga för att säkerställa en allsidig

rekrytering. Resultatet av undersökningen, som redovisades i Ds

Ju 1981:20 Nämndemännens tjänstgöringsförhållanden m.m., visade

(s. 43 f) bl.a. att nämndemannakåren inte var så allsidigt

sammansatt som var önskvärt. Det fanns en viss

överrepresentation av män. Genomsnittsåldern var markant högre

bland nämndemännen än bland befolkningen i övrigt; de offenligt

anställda var fler och de privatanställda färre, inte minst i

storstadsområdena. Industriarbetarna var färre och lantbrukarna

fler. Bland nämndemännen var de icke förvärvsarbetande färre

bland nämndemännen än bland befolkningen i övrigt.

Domstolsverket genomförde år 1986 en uppföljande undersökning

av nämndemannakårens sammansättning. Resultatet av

undersökningen, som redovisades i DV rapport 1986:4, visade att

nämndemannakårens sammansättning inte hade förändrats på något

avgörande sätt. Kvinnorepresentationen i tingsrätterna hade ökat

något; dock hade nämndemannakåren blivit äldre. Andelen

lantbrukare bland nämndemännen hade halverats men var

fortfarande högre än bland befolkningen i övrigt. Gruppen

industri- och privatanställda hade minskat ytterligare medan

andelen offentliganställda ökat.

Regeringen uppdrog den 8 september 1988 åt domstolsverket att

redovisa nämndemannakårens sammansättning vad gällde bl.a.

ålder, kön och yrke. Undersökningens resultat redovisades i DV

rapport 1989:2 Nämndemannakårens sammansättning. Av rapporten

framgick bl.a. att förändringar i nämndemannakårens

sammansättning vad gällde kön, ålder, yrke och

anställningsförhållanden varit små sedan undersökningen år 1986.

Överrepresentationen av äldre nämndemän kvarstod. De äldre

nämndemännen var något äldre än tidigare eftersom 70-årsgränsen

tagits bort. Bland de nyvalda nämndemännen fanns en klar

tendens: allt fler var yngre. Vad gällde yrkestillhörighet var

nämndemän med administrativt arbete markant fler än samma grupp

inom totalbefolkningen, medan industriarbetare var klart

underrepresenterade; en mindre förändring i riktning mot större

representativitet kunde dock iakttas. Bland nämndemännen var de

offentliganställda betydligt fler än bland totalbefolkningen;

bland de nyvalda nämndemännen var dominansen av de

offentliganställda än högre.

Av uppgifter avseende nämndemannakårens sammansättning för

perioden den 1 januari 1992 t.o.m. den 31 december 1994

inhämtade från domstolsverket framgår bl.a. dels att antalet

nämndemän som år 1992 fyllt eller kommer att fylla 70 år är 652

av totalt 7 837 nämndemän, dels att, år 1992, mer än hälften

av de manliga nämndemännen är 59 år gamla eller äldre och mer än

hälften av de kvinnliga nämndemännen är 55 år gamla eller äldre.

Frågan om nämndemannakårens sammansättning hänger -- som

framgått tidigare -- nära samman med bl.a. frågan om den

ekonomiska ersättningen för nämndemannauppdraget. Den utredning

som regeringen uppdragit åt domstolsverket att utföra, omfattar

frågor om sammansättningen av nämndemannakåren och faktorer som

påverkar rekryteringen av nämdemän. Motionsspörsmålet är således

redan uppmärksammat i regeringskansliet. Anledning saknas därför

enligt utskottets uppfattning för riksdagen att initiera några

åtgärder med anledning av motionsönskemålet, och utskottet

avstyrker bifall till motion Ju415 i denna del.

Information för nämndemän m.m.

Motionerna Ju402, Ju406, Ju407, Ju408, Ju410, Ju416, Ju424 och

Ju429 innehåller önskemål om ökade informations- och

utbildningsinsatser för nämndemän.

Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsönskemål,

senast i betänkandet 1989/90:JuU24. I sitt av riksdagen godkända

betänkande anförde utskottet (s. 7 f) följande.

Frågor om information till och utbildning av nämndemän

behandlades av utskottet i november 1989. Utskottet underströk

då i enlighet med tidigare ställningstaganden i sitt av

riksdagen godkända betänkande (1989/90:JuU5) att någon mer

organiserad eller permanent verksamhet syftande till en egentlig

juridisk utbildning för nämndemännen inte kunde anses lämplig

med hänsyn till den ställning som lekmän som nämndemännen intar

inom rättskipningen. Däremot har utskottet funnit behov av ökade

informations- och utbildningsinsatser om de regler som styr

rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex. sekretess och

tystnadsplikt. Utskottet konstaterade vid frågans behandling i

november att utbildningsinsatser inom detta område nyligen

genomförts. Hösten 1988 anvisade riksdagen nämligen 5 milj. kr.

på tilläggsanslag för en bred informationsinsats för att ge

nämndemännen grundläggande kunskaper om verksamheten i

domstolarna och andra grundkunskaper för att delta i

rättskipningsarbetet. En särskild utbildningsdag har nu

genomförts vid praktiskt taget alla tingsrätter, och resultatet

betraktas av justitieministern som mycket gott.

Medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov

anvisas över domstolsverkets budget. Vissa medel återstår också

av 1988 års tilläggsanslag.

Flertalet nämndemän har som framgått helt nyligen fått en

grundläggande utbildning. Enligt utskottets mening ankommer det

i fortsättningen främst på domstolarna att sörja för det

grundläggande utbildningsbehovet hos en nyvald nämndeman -- så

sker också i praktiken. Det bör också nämnas att domstolsverket

har tagit fram ett informationsmaterial som riktar sig till

nämndemän och som tingsrätterna kan använda. Härtill kommer att

det finns ytterligare skriftligt material som riktar sig i

första hand till allmänheten och som kan vara lämpliga i arbetet

med att orientera en nyvald nämndeman om domstolsförfarandet

m.m.

Utskottet, som finner anledning att ånyo fästa uppmärksamheten

på att nämndemannauppdraget är ett lekmannauppdrag, anser

att det finns goda möjligheter att inom givna ekonomiska ramar

tillgodose nämndemännens utbildningsbehov liksom även att

tillgodose behovet av information om ändringar i lagstiftningen

m.m.

Utskottet kan vidare konstatera att Nämndemännens riksförbund

är mycket aktivt när det gäller här aktuella frågor och att

förbundet tilldelas medel härför över domstolsverkets anslag.

Justitieutskottet anförde att någon åtgärd från riksdagens

sida med anledning av motionen inte torde vara erforderlig, och

utskottet avstyrkte bifall till motionen.

Av uppgifter utskottet inhämtat från domstolsverket framgår

att, för innevarande budgetår, 350 000 kr. har anslagits till

Nämndemännens riksförbund. Detta anslag är avsett att möjliggöra

utgivningen av förbundets tidning; från anslaget skall även utgå

bidrag för nämndemännens studiebesök. Av det tilläggsanslag på 5

milj.kr. som riksdagen anvisade till information till nämndemän

hösten 1988 återstår cirka 500 000 kr.; detta belopp är

emellertid reserverat för olika projekt. Domstolsverket genomför

i samverkan med bl.a. nämndemännens riksförbund ett projekt

syftande till att ta fram ett antal filmer om verksamheten vid

domstolarna samt om domstolarnas organisation och historia. En

referensgrupp bestående av företrädare för nämndemännen och

domstolarna har knutits till projektet. Ett videofilmsystem

bestående av fem filmer med olika teman är slutmålet: Sveriges

domstolar (historia, organisation och arbetsuppgifter),

rättegångar i tingsrätt och länsrätt samt domarrollen.

Parallellt med filmerna utarbetas tryckt informationsmaterial;

olika versioner produceras med avseende på olika målgruppers

särskilda egenskaper. Av de planerade filmerna återstår två. I

samband med nämndemännens riksförbunds kongress i Malmö den

24--26 april 1992 kommer under en dag att lämnas information om

nämndemännens roll i rättskipningen; olika ämnesområden som har

anknytning till nämndemännens verksamhet i domstolarna kommer

att behandlas. För att möjliggöra denna informations- och

uppföljningsdag har domstolsverket av de tidigare omtalade 5

milj.kr. utbetalat 319 000 kr.

I enlighet med vad utskottet tidigare uttalat är det

nödvändigt att nämndemännen får information om de regler som

styr rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex.

tystnadsplikt och jäv. Som utskottet anfört ankommer det främst

på domstolarna att sörja för det grundläggande

utbildningsbehovet av en nyvald nämndeman. Till stöd för sådana

utbildningsinsatser finns, förutom de filmer som ovan

redovisats, ett av domstolsverket särskilt utarbetat

informationsmaterial. Inom nämndemännens riksförbund och lokalt

bland nämndemannaföreningar sker viss utbildning och

studiebesöksverksamhet t.ex. på kriminalvårdsanstalter och

vårdinrättningar för missbrukare. Mot bakgrund av det anförda

och vad som tidigare redovisats saknas enligt utskottets

uppfattning anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med

anledning av motionsönskemålen. Det är emellertid angeläget att

frågan även framgent uppmärksammas i det löpande budgetarbetet.

Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner i här aktuella

delar.

Tillsättning av nämndemän

I motion Ju426 yrkas att det nuvarande förfaringssättet att

välja nämndemännen bland personer utsedda av politiska partier

skall avskaffas. I stället bör, enligt motionären, nämndemännen

vara slumpvis utvalda svenska medborgare.

Deltagandet av nämnd i rättegångsförfarandet har i Sverige

mycket gamla traditioner. Nämnden finns omtalad alltifrån äldre

Västgötalagen (1220-talet) och har alltsedan dess, i skiftande

former och omfattning, deltagit i den dömande verksamheten.

Förfarandet att utse nämndemän blev enhetligt år 1823; genom

Kunglig förordning den 18 december 1823 fick bönderna på

sockenstämman valrätt. Från och med år 1863 skedde valet av

kommunalstämman (Kunglig förordning den 21 mars 1862), och sedan

dess har valet skett av en politisk församling bland personer

som föreslagits av de företrädda politiska partierna.

Nämndemännen utses alltjämt genom val som beträffande nämndeman

i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige och beträffande

nämndeman i hovrätt, länsrätt och kammarrätt förrättas i

huvudsak av landstinget.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat vikten av att

lekmannamedverkan i dömandet utövas av så många yrkeskategorier

som möjligt. Även frågan om uppdragets karaktär av politiskt

uppdrag har varit föremål för riksdagens ställningstagande i

olika sammanhang.

Genom lagstiftning år 1975 (prop. 1975/76:64, JuU18, rskr.

124) infördes i rättegångsbalken en uttrycklig bestämmelse

enligt vilken en minoritet i kommunfullmäktige kan påkalla

proportionellt val. Genom denna möjlighet förhindras ett

majoritetsparti att till nämndemän utse endast företrädare för

det egna partiet. I det ärendet uttalade riksdagen bl.a. att (s.

30) även om valkorporationen är politiskt sammansatt följer

därav inte att nämndemansuppdraget kan uppfattas som förenat med

ett politiskt ansvar på samma sätt som fallet är beträffande

andra politiska uppdrag.

År 1978 behandlade justitieutskottet en motion i vilken

begärdes förslag till lagstiftning om partipolitiskt

proportionell indelning av nämndemän till tjänstgöring i nämnd

vid tingsrätt. Utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända

betänkande (JuU 1978/79:8 s. 7) följande.

Vid utskottets remissbehandling av motionen har

remissinstanserna uttalat sig i avstyrkande riktning om en

lagstiftning enligt motionärernas förslag. Av remissyttrandena

framgår att man vid tingsrätterna i allmänhet eftersträvar en

partipolitiskt jämn fördelning av nämndemännen i de olika

nämnderna. I flera yttranden framhålls risken för att en

obligatorisk regel om sådan fördelning skulle komma att innebära

en politisering av nämndemansuppdraget som inte är önskvärd.

Vidare pekas på att en sådan regel kan minska möjligheterna att

tillgodose andra önskemål om en jämn fördelning inom nämnden,

exempelvis när det gäller ålder och kön. Härutöver framförs

invändningar av praktisk natur.

Genom remissbehandlingen av motionen har enligt utskottets

mening inte visats annat än att den nuvarande ordningen vid

indelning av nämndemän till tjänstgöring i tingsrätterna

fungerar tillfredsställande när det gäller att ge nämnden en

allsidig politisk sammansättning. Vidare har påvisats att en

lagstiftning enligt motionärernas förslag skulle kunna innebära

nackdelar från såväl principiella som praktiska synpunkter.

Motionsyrkandet bör därför enligt utskottets mening ej vinna

riksdagens bifall.

I samband med att justitieutskottet behandlade ett

regeringsförslag om bl.a. antalet nämndemän i tingsrätt (prop.

1982/83:126, JuU32, rskr. 314) erinrade justitieutskottet (s.

19) om att det råder en bred enighet om att den

lekmannamedverkan som föreligger i våra domstolar är av stort

värde av flera skäl. Utskottet uttalade därvid att

lekmannainflytandet först och främst utgör en garanti för att

domstolarnas avgöranden ligger i linje med allmänna

rättsuppfattningar i samhället. Av särskilt värde är, anförde

utskottet, lekmannamedverkan när det gäller bedömningsfrågor,

t.ex. angående påföljdsval och bevisvärdering; lekmännens

medverkan bidrar därigenom till att medborgarnas förtroende för

rättskipningen upprätthålls. Vidare tillgodoser lekmännen

medborgarnas intresse av insyn i domstolarnas verksamhet,

uttalade utskottet.

År 1988 behandlades ett regeringsförslag (prop. 1987/88:138,

JuU38, rskr. 360) vars syfte var att främja en mer allsidig

rekrytering till uppdragen som nämndemän; bl.a. föreslogs att

det i de författningar som gäller val av nämndemän skulle

införas en föreskrift om att det vid valen skall eftersträvas

att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn

till ålder, kön och yrke.

I propositionen (s. 23 f) uttalades att uppmaningen om en

allsidig sammansättning av nämndemannakåren i första hand

riktade sig till de organ som väljer nämndemän, men det

framhölls att också de nominerande organen har en stor del av

ansvaret för en allsidig sammansättning; den nya regleringen

innebär att de väljande och nominerande organen skall vara

skyldiga att eftersträva representativitet. Justitieministern

framhöll (s. 16) bl.a. att det fanns anledning att särskilt

understryka vikten av en mer allsidig nämndemannarekrytering;

ett sätt att markera detta kunde vara att låta statsmakternas --

och ytterst medborgarnas -- starka önskemål om en större

allsidighet komma till uttryck direkt i lag. Justitieministern

anförde vidare att om ett särskilt ansvar läggs på

valförsamlingarna för att nämndemannakåren blir allsidigt

sammansatt är det viktigt att tanken bakom detta får slå igenom

även när domstolarna lägger upp tjänstgöringsschema för

nämndemännen; domstolarna bör, när de sätter samman sina

nämndemannagrupper, låta sig vägledas av samma principer som

enligt förslaget skall beaktas av valförsamlingarna. I samma

lagstiftningsärende uttalade justitieministern även att för att

domstolarnas verksamhet skall omfattas med förtroende hos dem

som kommer inför rätta är det viktigt att de möts av företrädare

för allmänheten som de kan identifiera sig med och som de

förstår kan sätta sig in i deras situation; egentligen handlar

det om den gamla principen att få bli dömd av sina likar.

Som framgår av det anförda har riksdagen vid upprepade

tillfällen behandlat frågor med anknytning till

tillsättningsförfarandet av nämndemän. Utskottet har därvid inte

funnit anledning att överväga en förändring av det förfarande

som enligt utskottets uppfattning fungerat väl sedan lång tid

tillbaka. Justitieutskottet vill tillägga att genom att valet av

nämndemän föregås av en nominering är det möjligt att tillgodose

vad riksdagen uttalat (JuU 1975/76:18) beträffande de personer

som skall utöva uppdraget som nämndeman -- uppdraget innebär

utövande av en domarfunktion, för vilken största vikt måste

fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet,

rättrådighet och självständighet.

Mot bakgrund av det anförda saknas enligt utskottets

uppfattning anledning att till följd av motion Ju426 överväga

ett förändrat förfarande vid val av nämndemän. Utskottet

avstyrker bifall till motionen. I sammanhanget vill utskottet

också stryka under att nämndemannauppdraget har en särskild

karaktär genom att därtill inte är knutet uppgifter av politisk

natur.

Utskottet vill här nämna att det vid den europeiska

kommissionen för de mänskliga rättigheterna för närvarande förs

en talan mot Sverige som kan ha ett visst intresse i

sammanhanget. Talan grundas, kort sagt, på det förhållandet att

jurymän i ett tryckfrihetsmål tillhört ett politiskt parti i

följd varav domstolen -- med hänsyn till omständigheterna i

målet -- inte kunde anses oavhängig och opartisk såsom krävs i

artikel 6:1 i den europeiska konventionen angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Advokatsamfundets disciplinnämnd

I motion Ju702 förespråkas en förändrad sammansättning av

ledamöterna i Advokatsamfundets disciplinnämnd; motionärerna

anser att majoriteten av ledamöterna skall vara offentliga

representanter samt att som ordförande skall utses en högt

kvalificerad domare.

I utskottets betänkande 1989/90:JuU26 -- vartill här hänvisas

-- lämnas en redogörelse (s. 11) för disciplinnämndens

sammansättning och för reglerna i rättegångsbalken om

advokatverksamhet. I samma betänkande redovisas också utskottets

ställningstaganden år 1982 i samband med att den nuvarande

ordningen med två officiella representanter i disciplinnämnden

infördes (prop. 1981/82:57, JuU34); i det ärendet avstyrktes ett

motionsförslag som det nu aktuella.

Utskottet har även under senare år behandlat ett likalydande

motionsyrkande som det nu aktuella (1989/90:JuU26 och

1990/91:JuU27). Utskottet har därvid, bl.a. efter att ha

inhämtat synpunkter från de officiella representanterna, ansett

att de skäl som år 1982 åberopades mot den i motionen föreslagna

ordningen alltjämt har giltighet och har därför avstyrkt bifall

till motionen.

Utskottet, som saknar anledning att nu göra någon annan

bedömning, avstyrker bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till rättshjälpskostnader

att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 649 400 000 kr.,

2. beträffande anslag till rättshjälpsmyndigheten

att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 10 714 000 kr.,

3. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Allmänna advokatbyråer:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

4. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:

Driftbidrag

att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 260 000 kr.,

5. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ju417 yrkande 2

till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 247 125 000 kr.,

res. (s)

6. beträffande anslag till diverse kostnader för

rättsväsendet

att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 100 000 kr.,

7. beträffande ersättning till nämndemän

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju401, 1991/92:Ju402

yrkande 2, 1991/92:Ju403, 1991/92:Ju404, 1991/92:Ju405,

1991/92:Ju406 i denna del, 1991/92:Ju407 yrkande 1,

1991/92:Ju408 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ju410 yrkande 1,

1991/92:Ju411, 1991/92:Ju414, 1991/92:Ju415 i denna del,

1991/92:Ju416 i denna del, 1991/92:Ju417 yrkande 1,

1991/92:Ju419, 1991/92:Ju422, 1991/92:Ju423 och

1991/92:Ju424 i denna del,

8. beträffande nämndemannakårens sammansättning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju415 i denna del,

9. beträffande information för nämndemän m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju402 yrkande 1,

1991/92:Ju406 i denna del, 1991/92:Ju407 yrkande 2,

1991/92:Ju408 yrkandena 3 och 4, 1991/92:Ju410 yrkande 2,

1991/92:Ju416 i denna del, 1991/92:Ju424 i denna del och

1991/92:Ju429,

10. beträffande tillsättning av nämndemän

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju426,

11. beträffande Advokatsamfundets disciplinnämnd

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju702.

Stockholm den 17 mars 1992

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m),

Göthe Knutson (m),

Ulla-Britt Åbark (s),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Birthe Sörestedt (s),

Birgit Henriksson (m),

Liisa Rulander (kds),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Göran Magnusson (s),

Lars Sundin (fp),

Sigrid Bolkéus (s) och

Kent Carlsson (s).

Reservationer

Information för nämndemän m.m. (mom. 5)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "till medelsanvisning" bort

ha följande lydelse:

Utskottet, som hänvisar till vad som anförs nedan (s. 7 f)

angående information för nämndemän m.m., tillstyrker bifall till

motion Ju417 i denna del och föreslår att till vissa

domstolskostnader m.m. anvisas 1 milj.kr. utöver var regeringen

föreslagit dvs. 248 125 000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "I enlighet" och slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet tidigare uttalat är det

nödvändigt att nämndemännen får information om de regler som

styr rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex.

tystnadsplikt och jäv. Som utskottet anfört ankommer det

visserligen främst på domstolarna att sörja för det

grundläggande informationsbehovet av en nyvald nämndeman, men

med hänsyn till det stora antalet nyvalda nämndemän är behovet

av information i frågor som har anknytning till nämndemännens

verksamhet stor. En förutsättning för att nämndemännen skall

kunna fullgöra sina uppdrag är att de ges grundläggande

kunskaper om deras roll i rättskipningen. För att tillgodose det

behov av information som finns har därför utskottet under

anslaget till vissa domstolskostnader m.m. ovan (s. 4)

föreslagit riksdagen att med bifall till motion Ju417 i denna

del, utöver vad regeringen föreslagit, anvisa ytterligare 1

milj.kr. för detta syfte. Utskottet vill också uttala att det är

angeläget att frågan om information till nämndemännen framgent

uppmärksammas i det löpande budgetarbetet. Med hänsyn till vad

utskottet uttalat och förordat är emellertid något initiativ

från riksdagens sida med anledning av de här behandlade

motionerna inte erforderligt.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju417 yrkande 2

till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 248 125 000 kr.