Bet. 1991/92:JuU23

Justitieutskottets betänkande

1991/92:JUU23

Anslag till polisväsendet

Innehåll

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1991/92

JuU23

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1991/92:100, bilaga 3 (justitiedepartementet),

har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1992/93

till Rikspolisstyrelsen anvisa ett ramanslag på 558 630 000

kr. (B 1, s.89 och 90),

till Säkerhetspolisen anvisa ett förslagsanslag på 400 000 000

kr. (B 2, s. 90),

till Polishögskolan anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. (B

3, s. 90 och 91),

till Statens kriminaltekniska laboratorium anvisa ett

ramanslag på 38923000 kr. (B 4, s. 91),

till Lokala polisorganisationen anvisa ett ramanslag på 9 256

527 000 kr. (B 5, s. 92--94).

Motioner

1991/92:Ju201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av ett nytt polishus i Uddevalla och att projektet

bör påbörjas senast under budgetåret 1992/93.

1991/92:Ju202 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om projektering och byggande av nytt polishus i Södertälje.

1991/92:Ju203 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av en central tjänsteförslagsnämnd för

polisväsendet.

1991/92:Ju204 av Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av insatser för att bekämpa den ekonomiska

brottsligheten.

1991/92:Ju205 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för en bättre uppföljning av

arbetsmiljöbrott.

1991/92:Ju206 av Lars Andersson och John Bouvin (nyd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en medborgarkommission angående utredningen om mordet på Olof

Palme bör tillsättas.

1991/92:Ju208 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bättre radiokommunikationer till

fjällräddningen.

1991/92:Ju209 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förstärkta och utökade insatser i kampen mot

den ekonomiska brottsligheten.

1991/92:Ju210 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av beslut om långsiktiga

målsättningar som ett medel i brottsbekämpningen.

1991/92:Ju211 av Elisabeth Fleetwood och Ingrid Hemmingsson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om säkerhets- och

kommunikationsutrustningar för fjällräddningen.

1991/92:Ju212 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om principen för fördelning av kostnader vid

idrottsevenemang m.m.

1991/92:Ju213 av Ulla-Britt Åbark och Sten-Ove Sundström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bidrag till fjällräddare. Detta

bidrag bör kunna inrymmas i den befintliga budgetramen.

1991/92:Ju214 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas som påskyndar

byggandet av ett nytt polishus på Södermalm i Stockholm.

1991/92:Ju215 av Roland Larsson (c) och Karl-Göran Biörsmark

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fast organiserad samverkan

mellan kustbevakning och polis.

1991/92:Ju216 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utvidga lagstödet till förmån för

hemlig avlyssning m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användandet av okonventionella

spaningsmetoder i bekämpningen av narkotikabrottsligheten,

3. att riksdagen hos regeringen begär att rikspolisstyrelsen

får i uppdrag att verka för ökat samarbete mellan Säpo och den

"öppna polisverksamheten" vid narkotikabrottslighet.

1991/92:Ju217 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om samverkan mellan tull och polis i Norrbotten

samt övriga gränstrakter.

1991/92:Ju218 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i

polislagen att det framgår att det åligger polisen särskilt att

förebygga brott,

2. att riksdagen hos regeringen begär att rikspolisstyrelsen

får i uppdrag att införa kvarterspolisverksamhet i alla

polisdistrikt,

3. att riksdagen hos regeringen begär att rikspolisstyrelsen

verkar för att kvarterspolisverksamhet skall utgöra grunden för

all polisverksamhet enligt Örebromodellen.

1991/92:Ju221 av Ulf Lönnqvist (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om nödvändigheten av att vidta åtgärder för att skapa

ändamålsenliga lokaler för polis- och åklagarmyndighet i Handens

polisdistrikt.

1991/92:Ju222 av Ingvar Svensson m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att betrakta beivrandet av den ekonomiska

brottsligheten som högprioriterat område.

1991/92:Ju223 av Liisa Rulander (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbildning i frågor rörande incest.

1991/92:Ju420 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett rättscentrum i Nacka.

1991/92:Ju516 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av kriminalpolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om våldsbrottslighetens utveckling.

1991/92:Ju621 av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

skärpning av gällande skattebrottslag.

1991/92:Ju626 av Christina Linderholm (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges möjlighet att delta i

polissamarbete inom EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om polisens störningsverksamhet i

försäljnings- och brukarled.

1991/92:Ju806 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat stöd till barn som brottsoffer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning av den personal, poliser,

psykologer, jurister, barnhälsovårdspersonal m.fl. som har att

göra med barn i svåra situationer.

1991/92:Ju808 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information, utbildning och forskning

angående olika åtgärder vid vård och stöd till brottsoffer.

1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten bör ha samma höga

prioritering som vålds- och narkotikabrott,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de förslag som redovisas i RÅ:s och

RPS:s utredning blir föremål för skyndsam beredning i

regeringskansliet samt att ytterligare väsentligt utökade

ekonomiska resurser bör avsättas till polis- och åklagarväsendet

för kraftigt förstärkta insatser mot ekobrott,

3. att riksdagen beslutar om särskilda och skyndsamma åtgärder

och resurser med anledning av den allvarliga situationen inom

Stockholmspolisen,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en

genomlysning och utvärdering av samtliga näringsbranscher och

områden inom rättsväsendet, som ännu inte varit föremål för en

utvärdering,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att samhällets reaktioner mot

miljöbrottslighet skärps,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av bättre samordning av

brottsutredande verksamhet samt att organisationen för

ekorotlarna överförs till ny huvudman.

1991/92:Ju811 av Lars Andersson (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

i vad avser lämpligheten av omedelbart införande av nya svenska

pass som svårligen kan förfalskas.

1991/92:Ju813 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret

1992/93 anvisar 3 milj.kr. till statens kriminaltekniska

laboratorium.

1991/92:Ju819 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medborgerligt rättsansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utnyttjande av beredskapspolis,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av reservpolis,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättslig reformation inom rättsväsendet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrad rättskunskap,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunal kriminalpolitisk aktivering,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunala brottsofferjourer.

1991/92:Ju825 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret

1992/93 anvisar 23 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit

eller således 581 830 000 kr.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att rikspolisstyrelsen bör ges

erforderliga styrmedel för att kunna styra resursanvändningen

inom ekobrottsområdet,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppdrag att göra en samlad översyn av relevant

civil-, närings-, exekutions- och strafflagstiftning för att

minska möjligheterna till och motverka ekonomisk brottslighet.

1991/92:Ju826 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökade insatser mot den

ekonomiska brottsligheten.

1991/92:Ju827 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skärpta åtgärder mot miljöbrottslighet.

1991/92:Ju832 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar 45

milj.kr. till rikspolisstyrelsen för ekobrottsbekämpning, att

användas på det sätt som redogörs för i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att polisen även fortsättningsvis skall

åläggas att prioritera bekämpningen av den ekonomiska

brottsligheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att finna ett styrmedel så att

polisen följer denna prioritering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förändrad rekrytering av

ekobrottsutredare hos polisen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att utveckla samarbetet mellan

myndigheterna och vikten av nära personliga kontakter mellan

olika myndighetsföreträdare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av en ökad satsning på

metodutveckling,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att snarast åtgärda

situationen i Stockholm,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av

skattebrottslagen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att begränsa möjligheten att

sent under utredningen komma med nya uppgifter om bokföringen.

1991/92:Ju833 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioriteringen av åtgärder mot vålds- och

narkotikabrottsligheten samt den ekonomiska kriminaliteten i det

brottsbekämpande arbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade insatser mot brottslighet med

invandrarfientliga och rasistiska inslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklandet av samverkan mellan

myndigheterna i det lokala brottsförebyggande arbetet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning och administrativa rutiner vid

polisen för hjälp och stöd åt brottsoffer,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatt decentralisering inom

polisväsendet,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rikspolisstyrelsens uppgifter avseende

uppföljning och utvärdering av statsmakternas beslut i

prioriteringsfrågor,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om polismansfunktionen,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om personalpolitiken inom polisväsendet.

1991/92:Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skattebrott inte skall bedömas allvarligare än brott mot person.

1991/92:Sf619 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kyrkofrid och riksdagsfrid.

1991/92:Sf620 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om polisresurser för att förhindra brott.

Utskottet

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet

Grundläggande prioriteringsfrågor

I den av riksdagen antagna propositionen om polisens

arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och

rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU18, rskr. 164) har förutsatts

att statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta

ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett

skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda

att utgöra riktlinjer för den resursanvändning och

resursfördelning som sedan beslutas av de regionala och lokala

polismyndigheterna.

I årets budgetproposition föreslås, i överensstämmelse med vad

som efter hand införs vid flertalet andra myndigheter inom

statsförvaltningen, en ny form av styrning inom polisväsendet.

Detta styrsystem, som bygger på mål- och resultatstyrning och på

att medel för verksamheten anvisas över ramanslag, innebär ett

ytterligare steg mot en målstyrning av polisverksamheten från

riksdagens och regeringens sida.

Justitieministern uttalar i budgetpropositionen (s. 76 f) att

följande mål och riktlinjer bör gälla för polisen under

budgetåret 1992/93.

Kriminalpolitiska mål

Målen för polisverksamheten skall vara att minska

brottsligheten och öka människors trygghet i samhället.

Polisverksamhet i allmänhet

Polisverksamheten skall i ökad utsträckning inriktas mot

brottsförebyggande åtgärder i vid mening och mot

brottsförhindrande åtgärder (brottsförebyggande

polisverksamhet). I polisens metodutvecklingsarbete skall

utvecklandet av den brottsförebyggande polisverksamheten ges en

framskjuten plats. En viktig del i detta arbete bör vara att

integrera brottsförebyggande åtgärder med annan polisverksamhet,

såsom övervakningsverksamhet, kvarters- och

områdespolisverksamhet och vissa former av

brottsutredningsverksamhet. I detta ligger också att

fotpatrulleringen bör öka och att polisen måste bli mera synlig

i samhället.

I den förebyggande polisverksamheten bör särskild

uppmärksamhet ägnas åt ungdomar som är i riskzonen för att dras

in i kriminalitet samt åt vaneförbrytare och andra som svarar

för en förhållandevis stor del av brottsligheten.

Det som nu anförts utgör inte något avsteg från principen om

att det är en av huvuduppgifterna för polisen att utreda brott

som hör under allmänt åtal. Det är självfallet nödvändigt att

tillräckliga resurser även i fortsättningen avdelas för denna

verksamhet. Den ökade betoningen av den förebyggande

polisverksamheten bör dock förenas med en utveckling av

arbetsmetoder och samarbetsformer när det gäller

brottsutredningar. Det är angeläget att alla möjligheter tas

till vara när det gäller att effektivisera

utredningsverksamheten och därigenom öka andelen uppklarade

brott.

Samarbetet mellan polis och åklagare när det gäller

förundersökningar bör utvecklas med syfte att utnyttja

myndigheternas samlade resurser effektivare i utredningsarbetet.

När det gäller inriktning mot olika slag av brottslighet är

det i första hand en uppgift för polismyndigheterna att själva

göra prioriteringar med utgångspunkt från brottens straffskalor

och andra omständigheter av betydelse, exempelvis lokala

förhållanden. En ökad inriktning bör dock göras mot våldsbrott

och narkotikabrott med hänsyn till den stora betydelsen för den

enskilde som dessa brottstyper har.

Brottsoffer

De enskilda personer som utsätts för brott skall sättas i

centrum för polisens uppmärksamhet och omsorg. Samarbetet med

brottsofferjourer bör utvecklas.

Personer som utsätts för akut brottshot måste skyddas. Behovet

av akut skydd för utsatta kvinnor mot olika former av våldsbrott

måste därvid särskilt beaktas. Som redan anförts kommer

regeringen att ta initiativ till en försöksverksamhet med

livvaktsskydd för hotade kvinnor.

Trafiken

Huvudmålet för trafikövervakningen skall vara att öka

trafiksäkerheten. Därvid skall kontrollen av trafiknykterheten

och fordonshastigheten ges en framskjuten plats.

Europaintegrationen

Sveriges närmande till EG kommer att ställa delvis nya krav

när det gäller internationellt polissamarbete och andra

metodfrågor. Parallellt härmed kan den internationella

brottsligheten med anknytning till andra delar av Europa antas

komma att öka. Detta måste uppmärksammas i det långsiktiga

utvecklingsarbetet inom polisen.

Rekrytering m.m.

-- -- --

Ett väl fungerande samspel mellan polisen och allmänheten är

av stor betydelse för framgången i polisarbetet. En målmedveten

satsning bör göras på att rekrytera fler personer med

invandrarbakgrund till polisyrket.

Effektivisering

Myndigheter på alla nivåer inom polisväsendet skall bedriva

ett målmedvetet effektiviseringsarbete. Därvid skall bl.a.

eftersträvas ett nära samarbete över polisdistriktsgränserna och

länsgränserna för att tillvarata polisväsendets samlade resurser

bättre. Också samarbete med myndigheter och institutioner

utanför polisväsendet är viktigt. Genom effektiviseringar och

rationaliseringar skall säkerställas att polisverksamheten kan

bedrivas på ett önskvärt sätt.

Utvecklandet av metoder för styrning och uppföljning och andra

rutiner inom ramen för det nya budgetsystemet skall också ges en

framträdande plats i utvecklingsarbetet inom polisen.

I flera motioner framförs krav beträffande prioriteringen inom

polisväsendet.

I motion Ju516 framförs önskemål om att inriktningen av

kriminalpolitiken skall vara bl.a. att förebygga brott och att

bekämpa våldsbrottslighetens utveckling.

Utskottet kan konstatera att motionsönskemålen sammanfaller

med de mål och riktlinjer som justitieministern anser bör gälla

för polisen under budgetåret 1992/93. Motionsönskemålen får

anses tillgodosedda.

Krav på ökade insatser mot brott med invandrarfientliga och

rasistiska inslag framförs i motion Ju833. I motion Sf620 tas

frågor om brott av flyktingar upp.

Utskottet kan instämma i det angelägna i att bekämpa brott som

har invandrarfientliga och rasistiska inslag. Enligt vad

justitieministern anför i budgetpropositionen skall polisen

prioritera brottsförebyggande arbete och bekämpning av

våldsbrottsligheten. Båda dessa områden omfattar bekämpningen av

brott mot eller av bl.a. invandrare. Någon särbehandling av

brottsbekämpning på grund av etniska omständigheter bör enligt

utskottets uppfattning inte ske utan det är brottens grovhet,

tillsammans med av statsmakterna angivna mål och riktlinjer för

polisverksamheten, som är avgörande för prioritering av

brottsbekämpningen. Någon åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motionerna påkallas mot denna bakgrund inte.

I motion Ju626 framförs önskemål om att polisens

störningsverksamhet mot narkotikabrottsligheten skall

prioriteras i den lokala polisorganisationens arbete.

Bekämpning av narkotikabrottsligheten är ett av de områden som

polisen skall prioritera. Det ankommer i huvudsak på de enskilda

polismyndigheterna att bestämma vilka metoder som skall användas

i detta arbete. Anledning saknas för något riksdagens uttalande

och utskottet avstyrker bifall till motionen i nu aktuell del.

Krav på kraftigare reaktioner mot miljöbrottsligheten

förespråkas i motionerna Ju810 och Ju827.

Jordbruksutskottet behandlade förra våren proposition

1990/91:90 En god livsmiljö. I sitt av riksdagen godkända

betänkande (1990/91:JoU30, rskr. 338) anförde utskottet

beträffande sanktionssystemet i miljöskyddslagen (s. 123 f) att

miljöskyddsavgift utdömts endast i ett fåtal fall trots att

reglerna för denna sanktionsavgift skärpts vid ett par

tillfällen. Utskottet delade regeringens mening att

miljöskyddskommittén (dir. 1989:32) inom ramen för sitt arbete

med att samla miljölagarna, bl.a. miljöskyddslagen, i en

miljöbalk borde föreslå en sådan utformning av reglerna om

ekonomiska sanktioner att ett system med avgifter i framtiden

kan fungera som en verksam del av sanktionssystemet. Med

anledning av ett motionsyrkande förordade utskottet att

riksdagen borde ge regeringen till känna, att frågan om huruvida

miljöskyddsavgift bör kunna utdömas oavsett om en överträdelse

av koncessionsvillkoren medfört ekonomisk vinning eller ej borde

övervägas närmare. Utskottet biträdde i övrigt regeringens

förslag att det borde stå kommittén fritt att utforma förslag

till miljöbalkens straffrättsliga regler på sätt kommittén

finner lämpligt.

Inom miljöskyddskommittén pågår arbete med att utforma förslag

bl.a. till miljöbalkens straffrättsliga regler. Med hänsyn

härtill saknas anledning för något riksdagens uttalande, och

utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju810 och Ju827

såvitt nu är i fråga.

Motionerna Ju832 och Ju833 innehåller önskemål om ökad

uppföljning av statsmakternas beslut i prioriteringsfrågor samt

om styrmedel för att kunna tillse att statsmakternas beslut om

prioriteringar följs.

I förordningen (1989:773) med instruktion för

rikspolisstyrelsen sägs (2 § 2 p.) att rikspolisstyrelsen skall

svara för att de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och

regeringen lägger fast för polisverksamheten förmedlas till

polisorganisationen. Rikspolisstyrelsen skall i sin

tillsynsverksamhet särskilt beakta (2 a § 2 st. 1 p.) att de

prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har

lagt fast för polisverksamheten får genomslag i polisarbetet. Om

prioriteringarna inte följs skall rikspolisstyrelsen enligt

tredje stycket genom påpekanden och anmaningar söka åstadkomma

rättelse. Vid behov skall rikspolisstyrelsen anmäla förhållandet

till regeringen som då har att vidta erforderliga åtgärder för

att åstadkomma rättelse. Med hänsyn till de informations- och

uppföljningsmöjligheter samt styrmedel som sålunda finns saknas

anledning för riksdagen att föranstalta om sådana åtgärder som

begärs i motionerna Ju832 och Ju833, och utskottet avstyrker

bifall till motionerna i här behandlade delar.

I motion Ju210 begärs att en långsiktig målsättning skall

gälla i arbetet med brottsbekämpningen; motionärerna anför att

målet bör kunna vara att under en viss tidsperiod minska

brottsligheten med 25%.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att målsättningen

med samhällets brottsbekämpande verksamhet är att minska

brottsligheten. Att riksdagen på sätt motionärerna begär skall

kvantifiera denna målsättning ställer sig utskottet tveksamt

till och utskottet avstyrker bifall till motionen. Annorlunda

ställer sig saken i det praktiska arbetet på att utveckla medel

och mål för verksamheten. Här kan nämnas att rikspolisstyrelsen

i manifestet Rakt på brottsligheten uttalar en målsättning

att sänka brottsligheten med 20 % de närmaste tio åren.

I motion Ju218 framförs krav på ändring av polislagen så att

det av denna framgår att det åligger polisen särskilt att

förebygga brott.

I polislagens (1984:387) 2 §, som bär rubriken "Polisens

uppgifter", sägs bl.a. att "till polisens uppgifter hör att...

förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen

och säkerheten..." Motionen, i nu aktuell del, är tillgodosedd

och utskottet avstyrker bifall till densamma.

En begäran om att rikspolisstyrelsen skall införa

kvarterspolisverksamhet i alla polisdistrikt samt att denna

verksamhet skall bedrivas enligt "Örebromodellen" framförs i

motion Ju218.

Utskottet kan instämma i att kvarterspolisverksamheten är av

stor betydelse, och utskottet finner det angeläget att

fortsatta, kraftfulla satsningar sker på denna verksamhet inom

den lokala polisorganisationen. Utskottet har vid upprepade

tillfällen, senast förra våren (1990/91:JuU23), uttalat att

kvarterspolisverksamhet är av stor betydelse, inte minst i

brottsförebyggande syfte. I det betänkandet konstaterade

utskottet att regeringen, med anledning av riksdagens

tillkännagivande (1990/91:JuU1, rskr. 1) börjat vidta åtgärder

för att förstärka kvarterspolis- och områdespolisverksamheten.

Utskottet konstaterade att det är nödvändigt att fortsatta

åtgärder vidtas utan dröjsmål.

Utskottet vidhåller alltså sin tidigare uppfattning. Samtidigt

vill utskottet erinra om att omfattningen och utformningen av

kvarterspolisverksamheten är en fråga som i första hand avgörs

på lokal nivå med utgångspunkt i statsmakternas

prioriteringsbeslut. Utskottet avstyrker bifall till motionen.

I motion Ju833 förespråkas en utökad samverkan mellan polisen,

skolan och socialtjänsten.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att samverkan

mellan polisen, skolan och socialnämnden fungerar väl. Det

lokala samarbetet regleras i cirkuläret (1970:513) om

intensifierat samarbete mellan socialnämnd, skola och polis. En

sådan samverkan utgör ett värdefullt led i polisens

brottsförebyggande verksamhet. Den satsning som sker på

kvarterspolisverksamheten underlättar kontakterna mellan polisen

och andra lokala organ. Anledning för något riksdagens uttalande

på grundval av motionen saknas.

Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

I motionerna Ju204, Ju209, Ju222, Ju621, Ju810, Ju825, Ju826,

Ju832, Ju833 och Sk808 framförs krav på olika åtgärder i

bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Bland de i

motionerna aktualiserade önskemålen finns prioritering av

bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, ökade resurser

inom rättsväsendet i olika avseenden, lagändringar och

förändringar av styrmekanismer.

Utskottet behandlade förra våren ett flertal motioner med krav

på intensifierade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

(1990/91:JuU23). Utskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända

betänkande bl.a. att det är nödvändigt att en mera övergripande

översyn sker av åtgärderna mot den ekonomiska brottsligheten.

En sådan översyn som riksdagen förra året beställde har

verkställts. Riksåklagaren och rikspolisstyrelsen har gemensamt

företagit en utredning angående vissa frågor om ekonomisk

brottslighet. I en nyligen avlämnad rapport över utredningens

resultat presenteras förslag till en rad förändringar i olika

avseenden som på både kort och lång sikt kan leda till en ökad

effektivitet i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.

Utskottet kan konstatera att den av riksåklagaren och

rikspolisstyrelsen verkställda utredningen omfattar de

frågeställningar som utskottet förra våren behandlade.

Utredningen belyser också flertalet av de spörsmål som förts

fram i de nu aktuella motionerna. Riksåklagarens och

rikspolisstyrelsens utredning är föremål för övervägande inom

regeringskansliet. Utskottet utgår ifrån att regeringen

återkommer i frågan. Anledning saknas därför för något initiativ

från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Lokalförsörjning inom polisväsendet

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för polisväsendet.

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde

redovisas i form av en rullande treårsplan (prop. 1990/91:100,

bil. 9, FiU26, rskr. 239). Inom ramen för treårsplanen beslutar

regeringen om genomförande av enskilda byggnadsprojekt.

Sedan förstatligandet år 1965 har i landets 117 polisdistrikt

genom om- och tillbyggnader eller nybyggnader ställts i ordning

ändamålsenliga lokaler för polisen i flertalet centralorter och

lokalvaktområden. I samband härmed har i flera fall lokaler

iordningställts för häkte, åklagarmyndighet, lokal

skattemyndighet och kronofogdemyndighet.

I budgetpropositionen (s. 86--88) redovisar justitieministern

beträffande lokalförsörjningen för polisväsendet att det för

närvarande pågår två större nybyggnadsprojekt, dels

förvaltningsbyggnad i Malmö, etapp 1, dels nybyggnad av

förvaltningsbyggnad i Karlskrona. Lokalerna i Malmö är avsedda

för polismyndigheten, tingsrätten och häktet och beräknas vara

färdigställda i oktober 1993. Förvaltningsbyggnaden i Karlskrona

beräknas vara färdigställd i april 1992; den är avsedd för

polismyndigheten, åklagarmyndigheten och häktet.

Justitieministern redovisar vidare att i tilläggsbudget I för

budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25, FiU6, rskr. 105) medel har

beräknats för följande projekt: Gällivare (förvaltningsbyggnad

avsedd för polisen; planerad byggstart till slutet av mars år

1992), Vetlanda (förvaltningsbyggnad; byggstart i början av år

1992), Huddinge (lokaler för polismyndigheten,

åklagarmyndigheten och häktet; byggnadsstyrelsen skall under

våren redovisa ett reviderat byggnadsprogram till regeringen),

Solna (lokaler för polismyndigheten; byggnadsstyrelsen skall

under budgetåret 1991/92 redovisa projektet för regeringen) samt

Örebro (lokaler för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och

häktet; byggnadsstyrelsen redovisade i december 1991

systemhandlingar till regeringen och hemställde om bygguppdrag).

Justitieministern anför vidare att en förvaltningsbyggnad i

Uddevalla för polis, åklagare och häkte kommer till utförande

under den kommande treårsperioden.

För den kommande treårsperioden anges rikspolisstyrelsen föra

upp som mest angeläget projekt en ombyggnad av polishögskolan i

Solna, etapp II och III. Vidare prioriterar rikspolisstyrelsen

större byggnadsprojekt för de närmaste åren i följande ordning:

Vetlanda, Uddevalla, Halmstad, Vänersborg, Gällivare, ett s.k.

teknikhus i kvarteret Kronoberg samt vissa projekt för

polismyndigheterna i Stockholm och Göteborg.

Byggnadsstyrelsen har som mest angelägna projekt med en

planerad byggstart under budgetåren 1991/92--1994/95 redovisat

ombyggnad av polishögskolan i Solna etapp II och III, två mindre

projekt inom kvarteret Kronoberg i Stockholm, en nybyggnad för

polisområde 3 vid polismyndigheten i Stockholm samt nybyggnad av

förvaltningsbyggnader för polismyndigheterna i Vetlanda och

Uddevalla. Byggnadsstyrelsen har i detta sammanhang även tagit

upp förvaltningsbyggnad i Solna.

I flera motioner framförs önskemål om ny- och ombyggnader av

polishus i flera orter. Detta gäller Uddevalla (Ju201),

Södertälje (Ju202), Södermalmspolisen (polisområde 3) i

Stockholm (Ju214), Handen (Ju221) och Nacka (Ju420). Enligt

motionärerna är de nuvarande lokalerna i ett otillfredsställande

skick med hänsyn såväl till den där tjänstgörande personalen som

för allmänheten.

Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning att det

beträffande de i motionerna berörda orterna föreligger behov av

nya lokaler för berörda myndigheter. Denna uppfattning har

utskottet för samtliga aktuella orter uttryckt tidigare (se

bl.a. 1990/91:JuU23 s. 16 f). Utskottet har därvid uttalat att

motsvarande behov föreligger beträffande andra orter i landet

och att det inte är möjligt för utskottet att prioritera ett

eller flera angelägna projekt framför andra. Utskottet vidhåller

denna uppfattning. Av vad tidigare anförts framgår dels att en

ny förvaltningsbyggnad i Uddevalla kommer att uppföras inom den

kommande treårsperioden, dels att en nybyggnad för polisområde 3

vid polismyndigheten i Stockholm uppmärksammats i den löpande

projekteringen.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju201, Ju202,

Ju214, Ju221 och Ju420.

Anslag till rikspolisstyrelsen

Regeringen föreslår ett ramanslag på 558 630 000 kr.

I motionerna Ju825 och Ju832 begärs en ökning av anslaget med

drygt 23 resp. 45 milj.kr. för en intensifiering av bekämpningen

av den ekonomiska brottsligheten. I motion Ju832 föreslås bl.a.

sådana åtgärder som utskottet behandlat ovan (s. 11 f). Vidare

nämns särskilt införande av en s.k. finanspolis. Den skall ha

till uppgift främst att utreda s.k. tvättning av pengar som

utgjort vinning av brottslig verksamhet.

Beträffande frågan om ytterligare resurser för bekämpning av

den ekonomiska brottsligheten hänvisar utskottet till vad som

anförts ovan (s. 11), och utskottet avstyrker bifall till

motionerna Ju825 och Ju832 i denna del.

Utskottet kan däremot ställa sig bakom förslaget i motion

Ju832 om att det bör inrättas en finanspolis vid

rikspolisstyrelsen vars huvudsakliga uppgift skall vara att

bedriva spaning för att uppdaga brott i samband med s.k.

tvättning av pengar som utgjort vinning av brottslig verksamhet.

För att möjliggöra uppbyggnad av en finanspolis beräknar

utskottet 8 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit under

anslaget till rikspolisstyrelsen. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande ovan medför att utskottet

föreslår att riksdagen, för inrättandet av en finanspolis,

tillför anslaget till rikspolisstyrelsen 8 milj.kr. utöver

regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till

566630000 kr.

Anslag till säkerhetspolisen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Anslag till polishögskolan

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Anslag till statens kriminaltekniska laboratorium

Regeringen föreslår ett ramanslag på 38 923 000 kr.

I motion Ju813 föreslås att anslaget till statens

kriminaltekniska laboratorium skall ökas med 3 milj.kr. utöver

vad regeringen föreslagit.

Utskottet, som ansluter sig till justitieministerns

medelsberäkning, avstyrker bifall till motionen och tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning.

Anslag till lokala polisorganisationen

Regeringen föreslår ett ramanslag på 9 256 527 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna att justitieministern

i budgetpropositionen beträffande personalsituationen anför

bl.a. att vakansläget inom polisen är bekymmersamt -- antalet

vakanta tjänster uppgår till ca 900 --; för att komma till rätta

härmed beslutade regeringen under hösten år 1991 om ökad

antagning till polishögskolan. Justitieministern anför att det

är angeläget att polisbristen i landet snarast blir avhjälpt;

regeringen bör sätta som mål att antalet utbildade poliser i

landet senast år 1995 bör motsvara nuvarande antal fasta

polistjänster, eller ca 16 700.

Övriga frågor

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motioner som

väckts under den allmänna motionstiden vid 1991/92 års riksmöte

och som behandlar frågor med anknytning till polisen.

Polisväsendet

I motion Ju833 framförs önskemål om förändringar i olika

avseenden inom polisväsendet. Motionärerna anför att det bör ske

en fortsatt decentralisering. Vidare anförs att

polismansfunktionen bör förändras till en allroundpolis.

Motionen innehåller även en begäran om en utveckling av

personalpolitiken inom polisväsendet; motionärerna anför att en

väl utvecklad personalpolitik har avgörande betydelse för

polisens möjligheter att utföra ett bra arbete.

Genom införandet i hela landet av länspolismästarmodellen

(1991/92:JuU9, rskr. 124) har decentraliseringen inom

polisväsendet drivits långt. Så har skett även till lokal nivå

där polismyndigheterna i fortsättningen, inom av statsmakterna

uppställda ramar, kommer att kunna avgöra även frågor om t.ex.

antalet polismän (se budgetpropositionen s. 78 f). --

Beträffande frågan om en allroundpolis anför justitieministern i

budgetpropositionen (s. 57) att en utveckling pågår mot en mer

allmänt inriktad polisiär yrkesroll som innebär bl.a. att

skillnaderna mellan ordningspolis, kriminalpolis osv. minskar;

därigenom kan polisen användas på ett mera flexibelt sätt, allt

efter hur behoven skiftar. Det är, fortsätter hon, ägnat att öka

effektiviteten hos den samlade polisverksamheten. I linje med

denna utveckling har polismyndigheterna sedan den 1 juli 1990

befogenheter att bestämma om sin egen organisation anför

justitieministern; detta har exempelvis vid några myndigheter

lett till att ordningsavdelningen och kriminalavdelningen har

förts samman till en operativ avdelning. -- Frågan om ett

personalpolitiskt handlingsprogram inom polisväsendet bereds för

närvarande inom rikspolisstyrelsen.

Utskottet kan konstatera att de önskemål som framförts i

motion Ju833 i nu aktuella delar är tillgodosedda och, såvitt

avser ett personalpolitiskt handlingsprogram, föremål för

överväganden inom rikspolisstyrelsen. Med hänsyn härtill saknas

anledning för något riksdagens uttalande och utskottet avstyrker

bifall till motionen.

Utbildningsfrågor m.m.

I motion Ju205 framförs önskemål om åtgärder för att komma

till rätta med arbetsmiljöbrott, bl.a. förbättrad utbildning för

polisen.

Ett motsvarande motionsyrkande behandlade

arbetsmarknadsutskottet våren 1991 i samband med att utskottet

behandlade propositionen Arbetsmiljö och rehabilitering (prop.

1990/91:140, AU22, rskr. 302). Arbetsmarknadsutskottet anförde

(s. 28) att motionsförslaget anknöt till vad som förordats av

arbetsolycksutredningen och hade därmed prövats av regeringen

vid beredningen av propositionen. Enligt utskottet var det med

hänsyn därtill inte påkallat för riksdagen att göra ett

tillkännagivande till regeringen i dessa frågor. Utskottet

avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.

Justitieutskottet saknar anledning att nu göra någon annan

bedömning och avstyrker bifall till motion Ju205.

Motionerna Ju223 och Ju806 innehåller önskemål om utbildning

för bl.a. poliser i frågor rörande sexualbrott mot barn.

Liknande motionsönskemål har utskottet återkommande behandlat,

senast våren 1991. I sitt av riksdagen godkända betänkande

(1990/91:JuU23 s. 23 f), vartill här hänvisas, redogjorde

utskottet för det omfattande arbete med frågor som har

anknytning till problematiken kring framför allt vålds- och

sexualbrott mot kvinnor och barn. Utskottet anförde bl.a. att

detta arbete är viktigt och pekade i sammanhanget på att

riksdagen (1990/91:JuU15, rskr. 152) uppdragit åt regeringen att

ta initiativ till att erforderliga utbildningsinsatser och andra

åtgärder kontinuerligt äger rum för de yrkesutövare inom

rättsväsendet som tar befattning med sexualbrott som begåtts mot

barn. Enligt utskottets uppfattning saknades, med hänsyn till

redan vidtagna och planerade åtgärder, anledning för något

riksdagens uttalande.

Riksdagen har nyligen beslutat om ändringar i brottsbalkens

bestämmelser om sexualbrotten (prop. 1991/92:35, JuU7, rskr.

159). Ändringarna syftar bl.a. till att stärka skyddet för barn

och ungdomar mot att bli utnyttjade i sexuella sammanhang och

till att i strafflagstiftningen ytterligare markera allvaret i

sexuella övergrepp mot barn.

Vad utskottet anförde förra året äger alltjämt giltighet.

Härtill kan tilläggas att det vid polishögskolan sker utbildning

i frågor om sexualbrott mot barn; i denna utbildning deltar

psykologer, jurister och socialarbetare. Utskottet vill

understryka vikten av att denna utbildning också i

fortsättningen ges tillräckliga resurser. Något riksdagens

uttalande med anledning av motionerna Ju223 och Ju806 är inte

erforderligt.

Svenska pass

I motion Ju811 begärs att ett nytt, förfalskningssäkert,

svenskt pass skall införas; enligt motionären är det svenska

passet lätt att förfalska.

Det nya svenska passet, som utfärdas sedan den 1 januari 1989,

tillverkas av Tumba bruk. Giltighetstiden är i allmänhet tio år.

För att försvåra förfalskning innehåller passet, enligt

uppgifter utskottet inhämtat från Statens kriminaltekniska

laboratorium i Linköping, bl.a. följande säkerhetsdetaljer. På

insidan av pärmen och på sidorna 1 och 3 finns en bård tryckt i

koppartryck. Bårderna på sidorna 1 och 3 är identiska och har en

dold bild (latent image) samt en ram i form av en mikrotext. På

sidan 1 är bl.a. "SVERIGE" tryckt med koppartrycksrelief.

Passets sida 2 innehåller all personinformation samt det tryckta

passnumret som dessutom är perforerat i resten av passet från

och med sidan 3. När passet utfärdas täcks personinformationen

på sidan 2 över med ett plastlaminat. Detta innehåller en dold

bild i form av Sveriges riksvapen och texten passport. Passet är

sytt och inte som sin föregångare häftat. Papperet i passet är

ett specialpapper. Det har ett dubbelverkande vattenmärke med

riksvapnet. Vattenmärkenas placering varierar från sida till

sida. Papperet innehåller kemikalier, som missfärgar papperet om

det sker en kemisk radering med hjälp av lösnings- eller

oxidationsmedel. I passet finns flera detaljer som kan iakttas

med hjälp av en ultraviolett lampa, bl.a. fluorescenstryck på

pärmen och inlagan, fluorescerande fiber i papperet, och

dessutom är en del av tråden med vilket passet är sytt

fluorescerande.

Av den lämnade redogörelsen framgår att det svenska passet

uppfyller mycket högt ställda krav på säkerhet; det är dessutom,

så som motionären önskar, tillverkat av Tumba bruk. Anledning

för något riksdagens uttalande saknas således. Utskottet

avstyrker bifall till motionen.

Fjällräddning

I motionerna Ju208 och Ju211 begärs att ytterligare anslag

skall tillföras fjällräddningen för inköp av bl.a. utrustning

för radiokommunikationer. Önskemål om bidrag till fjällräddare

för anskaffning av den utrustning som behövs för uppdraget

framförs i motion Ju213; enligt motionärerna bör bidraget kunna

rymmas inom den befintliga budgetramen.

Anslag till fjällräddningen för inköp av utrustning är en

fördelningsfråga. Det ankommer närmast på rikspolisstyrelsen att

inom givna anslag prioritera inköp av teknisk utrustning; detta

sker i samverkan med lokala och regionala polismyndigheter. Som

framgått tidigare kommer ett nytt budgetsystem med rambudget att

införas. Detta system kommer att öka möjligheterna för polisen

att anskaffa den materiel som behövs särskilt för en viss

region; handläggningen av frågor om inköp av sådan gemensam

utrustning kommer att ske på regional nivå.

Utskottet vill betona det angelägna i att brister i

utrustningen inte får försvåra det värdefulla arbete som utförs

inom fjällräddningen. Som framgår av vad ovan anförts kommer det

nya budgetsystemet med rambudget att medföra ökade möjligheter

att tillgodose de särskilda krav på utrustning som gäller för en

viss region inom landet. Detta förhållande gäller all polisiär

utrustning, och utskottet kan inte specialdestinera medel för

inköp av en sorts utrustning framför en annan. Utskottet

avstyrker bifall till de nu aktuella motionerna.

Tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet

I motion Ju203 yrkas att det skall införas en central

tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet. Motionären anför bl.a.

att det nuvarande förfarandet för tillsättning av polischefer är

mycket tungrott.

Utskottet ser positivt på förslaget att införa en central

tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet i enlighet med vad som

anförs i motion Ju203. En sådan nämnd skulle, enligt utskottets

uppfattning, förenkla det nuvarande omständliga förfarandet för

tillsättning av polischefer. Även tillsättningen av

polisintendenttjänster bör beredas av en dylik nämnd.

Frågan om inrättandet av en central tjänsteförslagsnämnd inom

polisväsendet har aktualiserats i justitiedepartementet genom

rikspolisstyrelsens fördjupade anslagsframställning för

polisväsendet avseende budgetåren 1992/93--1994/95. Enligt

uppgifter utskottet inhämtat från justitiedepartementet är

frågan föremål för överväganden inom departementet. Utskottet

utgår ifrån att detta arbete bedrivs med målsättningen att en

central tjänsteförslagsnämnd skall inrättas inom polisväsendet.

Något uttalande från riksdagen utöver vad utskottet anfört ovan

med anledning av motion Ju203 är med hänsyn till det pågående

beredningsarbetet inte erforderligt.

Brottsoffer

Motion Ju806 innehåller krav på ökat stöd till barn som

utsatts för sexuella övergrepp.

Utskottet kan instämma i att det är angeläget att barn som

utsatts för brott får stöd och hjälp. Detta gäller alldeles

speciellt när fråga varit om sexuella övergrepp. Utskottet kan

här hänvisa till justitieministerns uttalanden i

budgetpropositionen (s. 77) där hon understryker att de enskilda

personer som utsätts för brott skall sättas i centrum för

polisens uppmärksamhet och omsorg. Något särskilt uttalande från

riksdagen fordras således inte och utskottet avstyrker bifall

till motionen i här behandlade delar. Utskottet kan även här

erinra om att riksdagen nyligen beslutat om ändringar i

brottsbalkens bestämmelser om sexualbrotten (prop. 1991/92:35,

JuU7, rskr. 159); ändringarna syftar bl.a. till att stärka

skyddet för barn mot att bli utnyttjade i sexuella sammanhang.

I motionerna Ju808 och Ju833 framförs krav på bättre

utbildning för de personer, t.ex. poliser, som kommer i kontakt

med brottsoffer.

Utskottet har under innevarande vår behandlat ett

motionsönskemål som anknyter till det nu aktuella

(1991/92:JuU18). I det betänkandet påminner utskottet om

polisens medverkan i brottsofferverksamheten. Frågor om

omhändertagande av brottsoffer ingår som delmoment i all

polisutbildning. Enligt ett regeringsuppdrag den 12 september

1991 skall rikspolisstyrelsen genomföra fortbildning av berörda

yrkesgrupper på central, regional och lokal nivå inom

rättsväsendet, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården i

frågor som rör våld mot kvinnor. Utbildningen, som skall

genomföras i samarbete med domstolsverket, riksåklagaren och

socialstyrelsen, skall starta under hösten år 1992.

Utskottet kan konstatera att det för polisen och även för

andra yrkeskategorier regelbundet genomförs utbildning i frågor

om behandling av brottsoffer. Anledning saknas för något

riksdagens tillkännagivande och utskottet avstyrker bifall till

motionerna Ju806, Ju808 och Ju833 i nu behandlade delar.

I motion Ju819 efterlyser motionären en kommunal

kriminalpolitisk aktivering; varje kommun bör enligt motionären

åläggas att ansvara för att en brottsofferjour upprättas i

samverkan med ideella organisationer.

Utskottet har behandlat brottsofferverksamheten och

brottsofferjourer i sitt betänkande 1991/92:JuU18. För

närvarande finns brottsofferjourer inrättade i omkring 50

polisdistrikt och inrättandet av ytterligare sådana pågår.

Anledning saknas enligt utskottets uppfattning att genom

lagstiftningsåtgärder tvinga kommunerna att upprätta

brottsofferjourer. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju819

i nu aktuella delar.

Polisens spaningsmetoder

Olika krav på förändringar av polisens spaningsmetoder i

kampen mot narkotikabrottsligheten framförs i motion Ju216.

Motionären, som förespråkar okonventionella spaningsmetoder,

pläderar för att bl.a. hemlig avlyssning skall tillåtas.

Frågan om bl.a. hemlig avlyssning har behandlats i

SÄPO-kommitténs slutbetänkande (SOU 1990:51) Säkerhetspolisens

arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet. Betänkandet

är föremål för beredning inom justitiedepartementet. Utskottet

utgår ifrån att regeringen redovisar sina överväganden i frågan

i kommande budgetproposition. Med hänsyn till pågående

överväganden saknas anledning för något riksdagens uttalande med

anledning av den nu aktuella motionen.

Internationellt polisarbete

I motion Ju626 framförs önskemål om åtgärder som möjliggör ett

svenskt deltagande i polissamarbetet inom den Europeiska

unionen.

I proposition 1989/90:155 om förnyelse inom polisen

behandlades internationellt polisiärt samarbete. I propositionen

anfördes (s. 105 f) bl.a. att Sverige skall förstärka och

utveckla samarbetet på polisområdet med andra länder i kampen

mot den internationella brottsligheten; därvid är det särskilt

angeläget att finna vägar för ett utvidgat och mer reglerat

samarbete på polisområdet med länderna i EG.

Justitieutskottet anförde med anledning av propositionen bl.a.

följande (1990/91:JuU1 s. 25 f).

Utskottet delar civilministerns uppfattning om betydelsen av

att Sverige fortsätter att utveckla ett nära samarbete med andra

länder och mellanfolkliga organisationer i kampen mot den

internationella brottsligheten. Med den utveckling mot ökad

öppenhet som sker i vår omvärld följer en alltmer

internationellt orienterad brottslighet. Effektiviteten i vårt

inhemska polisarbete mot den internationella kriminaliteten är i

många fall helt beroende av ett utvecklat samarbete med främst

andra länders polisorgan.

Som civilministern anför bör samarbetet med andra länder ske i

huvudsak på samma sätt som hittills. Det bör således utvecklas

inom ramen för det arbete på området som äger rum inom FN och

Europarådet och genom Interpol. Samtidigt är det särskilt

angeläget att finna vägar för ett utvidgat och mer reglerat

samarbete på polisområdet med länderna i EG. Här kan nämnas

verksamheten inom den s.k. TREVI-gruppen, som består av

EG-ländernas justitie-/inrikesministrar. Verksamheten tar sikte

på samarbete mot bl.a. terrorism och narkotikabrottslighet. Att

utveckla samarbetet på polisområdet med EG och dess

medlemsländer utgör en naturlig del i Sveriges strävanden att

åstadkomma ett fördjupat och breddat samarbete med EG över huvud

taget. För utvecklingen av samarbetet med EG är, som

civilministern framhåller, Sveriges ställning i förhållande till

arbetet inom TREVI av stor betydelse.

Som framgår av det ovan anförda tog riksdagen under riksmötet

1990/91 ställning till samarbetet med andra länder på

polisområdet i kampen mot den internationella brottsligheten. I

detta sammanhang behandlades samarbetet även med EG och dess

medlemsländer. Huvudansvaret för det internationella samarbetet

ligger på rikspolisstyrelsen. Med hänsyn till riksdagens

tidigare ställningstagande och till att ett fortgående

internationellt samarbete äger rum saknas anledning för något

riksdagens uttalande på grund av motionen.

Samverkan mellan polisen och andra myndigheter

Motion Ju215 innehåller förslag om ett utökat samarbete mellan

polisen och kustbevakningen.

Olika frågor om sjöpolisen och kustbevakningen har under lång

tid övervägts av en rad utredningar. Justitieutskottet och dess

föregångare första lagutskottet har vid flera tillfällen

behandlat frågorna, senast i betänkandet 1990/91:JuU23 s. 25 f.

I det betänkandet konstaterade utskottet att arbete med

direktiven till en utredning pågick samt erinrade om sina

tidigare uttalanden i ämnet.

Frågan om samarbete mellan polisen och kustbevakningen är

föremål för överväganden inom ramen för utredningen om översyn

av sjöpolisen (dir. 1991:58). Enligt direktiven är

huvuduppgiften för utredningen att utreda hur sjöpolisens

verksamhet skall utformas för att allmän ordning och säkerhet

skall kunna upprätthållas med tillräcklig effektivitet till

sjöss och i skärgården. Detta skall enligt direktiven kunna ske

på ett sätt som innebär att samhällets resurser för ändamålet

används på det mest rationella och ekonomiska sättet. I

uppdraget ingår att undersöka förutsättningarna för en

ytterligare samverkan och samordning mellan sjöpolisen och

kustbevakningen. Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara

slutfört före utgången av juni 1992.

Som framgår ovan pågår en utredning som skall belysa bl.a. den

frågeställning som aktualiserats genom motionen. Med hänsyn till

det pågående utredningsarbetet är något särskilt uttalande från

riksdagen med anledning av motion Ju215 inte erforderligt. En

annan sak är att utskottet vidhåller sin uppfattning att

framförda krav på en utbyggnad av sjöpolisen är väl underbyggda

och att ett utdraget översynsarbete rörande förhållandet mellan

sjöpolisen och kustbevakningen inte bör få hindra en behövlig

men länge eftersatt utbyggnad av sjöpolisverksamheten. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion Ju217 lämnas förslag till åtgärder för att åstadkomma

en bättre samverkan mellan tullen och polisen.

Av uppgifter utskottet inhämtat från justitiedepartementet

framgår att frågan om samarbete mellan tull och polis är föremål

för överväganden inom departementet. Anledning saknas därför för

riksdagen att vidta någon särskild åtgärd. Utskottet avstyrker

bifall till motion Ju217.

Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m.

Motion Ju212 innehåller yrkande om riksdagens tillkännagivande

att det allmänna även fortsättningsvis skall svara för

bevakningskostnaderna vid idrottsevenemang och andra

tillställningar.

I proposition 1989/90:155 om förnyelse inom polisen föreslogs

att möjligheterna till avgiftsfinansiering inom polisens område

borde utredas. Enligt civilministern (s. 35 f) borde en

utgångspunkt vara att avgiftsfinansiering bör kunna tillämpas i

första hand när det gäller uppgifter som har karaktär av

särskild service åt företag, organisationer eller enskilda.

Givetvis får avgift inte tas ut för det skydd till liv och

egendom som var och en har rätt att kräva av polisen, anförde

civilministern; inte heller får ett avgiftssystem utformas så

att det får negativa följder t.ex. när det gäller mötesfriheten

samt polisens förhållande till allmänheten eller allmänhetens

benägenhet att vidta brottsförebyggande åtgärder. Civilministern

anförde vidare.

Ett exempel på fall där avgiftsfinansiering bör kunna

övervägas är bevakning av vissa tillställningar och

sammankomster, där avgift idag inte tas ut för polisens

medverkan. Jag syftar på exempelvis större musikgalor, som

primärt ordnas i vinningssyfte och som kan kräva stora insatser

från polisens sida för att upprätthålla ordningen på platsen. I

den allmänna debatten har kritik riktats mot att polisen måste

satsa ibland betydande resurser på bevakning av evenemang som

anordnas i vinstsyfte medan annan angelägen polisverksamhet får

stå tillbaka av brist på resurser. Med en annan

kostnadsfördelning skulle olägenheterna i detta avseende för

polisens del kunna minska.

Justitieutskottet konstaterade (1990/91:JuU1 s. 18) att de

uttalanden som gjordes i propositionen präglades av att en

eventuell avgiftsfinansiering måste föregås av noggranna

överväganden och komma i fråga endast för vissa verksamheter av

kommersiell natur. Utskottet hade inget att erinra mot att

frågan om avgiftsfinansiering av polisverksamhet skulle bli

föremål för en särskild utredning enligt de riktlinjer som

angavs i propositionen.

I en interpellationsdebatt den 13 november 1991 (riksdagens

protokoll 1991/92:24, 8 §) angående polisövervakningen vid

större idrottsarrangemang erinrade justitieministern om att

riksdagen godtagit de riktlinjer i fråga om att utreda en

avgiftsfinansiering på polisens område som föreslagits i

propositionen om förnyelse inom polisen. Frågan om

avgiftsfinansiering av polisens verksamhet är aktuell även i

anslutning till det arbete med en ny ordningslag som bedrivs

inom justitiedepartementet anförde justitieministern, som uppgav

att hon i det sammnhanget överväger att föreslå att polisen

skall kunna ta betalt för övervakningen vid allmänna

sammankomster som utgör kommersiella arrangemang i form av s.k.

pop- och rockkonserter som anordnas i vinningssyfte.

Justitieministern anförde vidare att hon i anslutning till det

arbete som nu pågår med frågorna om avgiftsfinansiering anser

det naturligt att ta upp även frågan om avgifter för polisens

ordningshållning vid idrottsevenemang. Det är självklart att

ändrade regler inte får utformas så att de utgör ett hinder för

det viktiga och värdefulla arbete som de ideella folkrörelserna

svarar för i vårt land; självfallet får ändrade regler inte

heller utformas så att de grundlagsskyddade yttrande-, mötes-

och demonstrationsfriheterna träds för när, slutade hon.

Utskottet, som i sak vidhåller sitt ställningstagande i

betänkandet 1990/91:JuU1, noterar att frågan om avgifter för

polisens bevakning vid olika former av arrangemang är föremål

för beredning inom justitiedepartementet. Med hänsyn härtill

saknas anledning för något riksdagens uttalande på grund av

motion Ju212.

Medborgarkommission

I motion Ju206 framförs önskemål om en medborgarkommission för

granskning av polisutredningen med anledning av mordet på Olof

Palme.

Utskottet behandlade förra våren ett liknande motionsyrkande

(1990/91:JuU23 s. 27 f). Utskottet anförde då att ett flertal

utredningar företagits med anledning av mordet på Olof Palme,

bl.a. av en parlamentarisk kommission. Enligt utskottets

uppfattning saknades anledning för riksdagen att initiera någon

sådan utredning som motionärerna efterlyst. Utskottet avstyrkte

bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet saknar anledning att nu göra någon annan bedömning

än förra året och avstyrker bifall till motionen.

Kyrkofrid och riksdagsfrid

En begäran om att kyrko- och riksdagsfrid skall införas för

asylsökande som skall utvisas framförs i motion Sf619. Enligt

motionärerna skall husrannsakan i kyrkolokal och

riksdagsbyggnaden i syfte att omhänderta en person som skall

utvisas ur riket få ske endast efter tillstånd av en för lokalen

ansvarig person.

Motsvarande motionsönskemål behandlade utskottet våren 1991

(1990/91:JuU23 s. 30 f). Utskottet vidhöll sin tidigare

uppfattning att det inte är motiverat att införa en särreglering

för tvångsingripanden i kyrkolokaler. Utskottet ansåg det inte

heller befogat med någon särreglering såvitt avsåg riksdagens

lokaler. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker

bifall till motionen.

Informations- och rättsfrågor

I motion Ju819 betonar motionären att rättssamhället måste

byggas på allas ansvar och en medverkan mellan rättsväsendet och

medborgarna. För att uppnå målet om medborgerligt rättsansvar

anser motionären att den pågående reformeringen av rättsväsendet

måste präglas av en helhetssyn. Som en del i det

kriminalpolitiskt brottsförebyggande arbetet vill motionären

betona och förstärka skolans undervisning i rättskunskap.

En förutsättning för en fungerande rättsstat är bl.a. att

medborgarna har förtroende för rättsväsendet. Den pågående

översynen av olika delar av rättsväsendet syftar till att

effektivisera det rättsliga förfarandet för att åstadkomma ett

snabbt, effektivt och rättssäkert förfarande. Ett viktigt led i

det kriminalpolitiska arbetet är, som framgår av vad som

tidigare anförts under grundläggande prioriteringsfrågor, att

förebygga brott. En beståndsdel i detta arbete är den

undervisning som sker i skolan i rättskunskap. Det

brottsförebyggande arbetet i skolan behandlade utskottet

utförligt i betänkande 1989/90:JuU29 s. 17 vartill här hänvisas.

Något uttalande från riksdagen är inte nödvändigt. Utskottet

avstyrker bifall till motionen.

Beredskapspolis och reservpolis

I motion Ju819 framförs önskemål om att beredskapspolisen

skall utnyttjas, inte bara i samband med extraordinära

situationer utan även för t.ex. bevakningsuppgifter vid

idrottstillställningar o.d. För att kunna permanenta en sådan

ordning föreslås också att en ny poliskategori, reservpolis,

skall inrättas.

Av uppgifter utskottet inhämtat från justitiedepartementet

framgår att en utredning av frågan om inrättande av en

reservpolisstyrka skett inom departementet; därvid har kontakter

tagits med rikspolisstyrelsen och militära myndigheter.

Resultatet av utredningen visade bl.a. att en reservpolis, även

efter omfattande utbildningsinsatser, inte skulle komma att

besitta någon erforderlig polisiär utbildning, att lagändringar

skulle fordras, att tillgängligheten över tiden skulle variera

samt att reservpolisen sannolikt inte skulle kosta mindre att

använda än vanliga poliser. Dessa och andra omständigheter

talade mot inrättandet av en reservpolisstyrka. Frågan är inte

längre aktuell inom departementet.

Enligt utskottets uppfattning saknas, med hänsyn bl.a. till

resultatet av den inom justitiedepartementet verkställda

utredningen, anledning att ytterligare belysa frågorna om

inrättandet av en s.k. reservpolis. Utskottet avstyrker bifall

till motion Ju819 i nu aktuella delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju516 yrkandena 1 och 6,

2. beträffande bekämpning av brott

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju833 yrkande 2 och

1991/92:Sf620 yrkande 2,

res. 1 (s)

3. beträffande bekämpning av narkotikabrottslighet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju626 yrkande 3,

4. beträffande miljöbrottslighet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju810 yrkande 7 och

1991/92:Ju827,

5. beträffande uppföljning av statsmakternas

prioriteringsbeslut

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju832 yrkande 5 och

1991/92:Ju833 yrkande 23,

res. 2 (s)

6. beträffande långsiktig målsättning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju210,

7. beträffande polisens brottsförebyggande arbete

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju218 yrkande 1,

8. beträffande kvarterspolisverksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju218 yrkandena 2 och 3,

9. beträffande samverkan mellan polis och lokala

myndigheter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju833 yrkande 3,

10. beträffande åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju204, 1991/92:Ju209,

1991/92:Ju222, 1991/92:Ju621, 1991/92:Ju810 yrkandena 1, 2, 3, 5

och 8, 1991/92:Ju825 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ju826,

1991/92:Ju832 yrkandena 4, 6, 7, 8, 10, 16 och 17, 1991/92:Ju833

yrkande 1 samt 1991/92:Sk808 yrkande 1,

res. 3 (s)

11. beträffande polishus i Uddevalla

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju201,

12. beträffande polishus i Södertälje

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju202,

13. beträffande polishus på Södermalm i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju214,

14. beträffande lokaler för polis och åklagare i Handen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju221,

15. beträffande rättscentrum i Nacka

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju420,

16. beträffande resurser för bekämpning av den ekonomiska

brottsligheten

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju825 yrkande 1 och

1991/92:832 yrkande 1 i denna del,

res. 4 (s)

17. beträffande inrättande av finanspolis

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju832 yrkande 1

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 5 (m, fp, c, kds)

18. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen

att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 566 630 000 kr.

res. 6 villk. res. 4 (s)

res. 7 villk. res. 5 (m, fp, c, kds)

19. beträffande anslag till säkerhetspolisen

att riksdagen till Säkerhetspolisen för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.,

20. beträffande anslag till polishögskolan

att riksdagen till Polishögskolan för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

21. beträffande anslag till statens kriminaltekniska

laboratorium

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ju813 till

Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1992/93

anvisar ett ramanslag på 38 923 000 kr.,

res. 8 (s)

22. beträffande anslag till lokala polisorganisationen

att riksdagen till Lokala polisorganisationen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 256 527 000 kr.,

23. beträffande polisväsendet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju833 yrkandena 22, 24 och

25,

res. 9 (s)

24. beträffande arbetsmiljöbrott

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju205,

25. beträffande utbildning beträffande sexualbrott

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju223 och

1991/92:Ju806 yrkande 2,

26. beträffande svenska pass

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju811,

27. beträffande fjällräddning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju208, 1991/92:Ju211

och 1991/92:Ju213,

28. beträffande tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju203,

29. beträffande stöd till barn

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju806 yrkande 1,

30. beträffande brottsoffer

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju808 yrkande 4 och

1991/92:Ju833 yrkande 19,

31. beträffande kommunala brottsofferjourer

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju819 yrkandena 10 och

12,

32. beträffande polisens spaningsmetoder

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju216,

res. 10 (nyd)

33. beträffande internationellt polissamarbete

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju626 yrkande 2,

34. beträffande samverkan mellan polis och kustbevakning

att riksdagen dels avslår motion 1991/92:Ju215, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. beträffande samverkan mellan polis och tull

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju217,

36. beträffande bevakningskostnader vid idrottsarrangemang

m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju212,

res. 11 (s)

37. beträffande medborgarkommission

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju206,

38. beträffande kyrkofrid och riksdagsfrid

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf619 yrkande 29,

39. beträffande informations- och rättsfrågor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju819 yrkandena 1, 4 och

5,

40. beträffande beredskapspolis och reservpolis

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju819 yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 8 april 1992

På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lövdén

I beslutet har deltagit: Lars-Erik Lövdén (s), Göthe

Knutson (m), Ulla-Britt Åbark (s), Bengt-Ola Ryttar (s),

Ingbritt Irhammar (c), Birthe Sörestedt (s), Birgit Henriksson

(m), Nils Nordh (s), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Göran Magnusson

(s), Lars Sundin (fp), Sigrid Bolkéus (s), Christel Anderberg

(m), Kent Carlsson (s), Liselotte Wågö (m), Anders Svärd (c),

Kjell Eldensjö (kds) och Bengt Harding Olson (fp).

Bengt-Ola Ryttar (s), Birgit Henriksson (m), Nils Nordh (s)

och Lars Sundin (fp) har inte deltagit i besluten under mom.

16--18.

Kent Carlsson (s), Liselotte Wågö (m) och Bengt Harding Olson

(fp) har inte deltagit i besluten under mom. 1--15 och 19--40.

Reservationer

1. Bekämpning av brott (mom. 2)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "bakgrund inte" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan instämma i det angelägna i att bekämpa brott som

har invandrarfientliga och rasistiska inslag. Enligt vad

justitieministern anför i budgetpropositionen skall polisen

prioritera brottsförebyggande arbete och bekämpning av

våldsbrottsligheten. Båda dessa områden omfattar bekämpningen av

brott mot bl.a. invandrare. Mot bakgrund av den kraftiga ökning

av brottslighet som har sin grund i främlingsfientlighet anser

utskottet emellertid att dessa åtgärder inte är tillräckliga.

Vid sidan om ökad upplysning, förebyggande åtgärder och skärpt

lagstiftning måste polisen och även rättsväsendet i övrigt öka

insatserna mot denna typ av brottslighet. Ytterligare resurser

måste avsättas för spaning och utredning av brott med

främlingsfientlig bakgrund. Vad utskottet nu anfört med

anledning av motion Ju833 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet avstyrker bifall till motion

Sf620.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bekämpning av brott

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju833 yrkande 2

och med avslag på motion 1991/92:Sf620 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Uppföljning av statsmakternas prioriteringsbeslut (mom. 5)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "I förordningen" och slutar med "behandlade delar"

bort ha följande lydelse:

I förordningen (1989:773) med instruktion för

rikspolisstyrelsen regleras bl.a. rikspolisstyrelsens

informations- och uppföljningsskyldighet beträffande de

riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast för

polisverksamheten. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen

se till att en översyn sker av bl.a. rikspolisstyrelsens

skyldigheter i dessa avseenden. Inriktningen på en sådan översyn

bör vara att rikspolisstyrelsen skall få en betydelsefull roll

när det gäller att följa upp och utvärdera på vilket sätt

statsmakternas beslut om prioriteringsfrågor omsätts i

praktiken. Vidare bör övervägas vilka styrmedel som behövs och

hur dessa skall vara utformade för att säkerställa att av

statsmakterna gjorda prioriteringar följs. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande uppföljning av statsmakternas

prioriteringsbeslut

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Ju832

yrkande 5 och 1991/92:Ju833 yrkande 23 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (mom. 10)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar på s. 12 med "av

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att den av riksåklagaren och

rikspolisstyrelsen verkställda utredningen omfattar

frågeställningar som utskottet behandlade förra våren.

Utredningen belyser flera av de spörsmål som förts fram i de nu

aktuella motionerna. Emellertid finns enligt utskottets

uppfattning ytterligare frågor som bör utredas; t.ex. bör en

fullständig översyn ske av skattebrottslagen. Men det krävs

också åtgärder av annat slag. Bl.a. måste bekämpningen av den

ekonomiska brottsligheten prioriteras inom polisens

utredningsverksamhet och åtgärder krävs för att rekrytera,

utbilda och behålla nya grupper av utredare med kvalificerade

kunskaper i framför allt ekonomi, skatterätt och datafrågor. Den

av riksåklagaren och rikspolisstyrelsen verkställda utredningen

är föremål för övervägande inom regeringskansliet. Med hänsyn

till det angelägna i att utan dröjsmål intensifiera och utöka

kampen mot den ekonomiska brottsligheten utgår utskottet från

att övervägandena sker med skyndsamhet och att regeringen

snarast för riksdagen presenterar förslag till åtgärder mot den

ekonomiska brottsligheten. Därvid bör regeringen beakta vad

utskottet nu anfört. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Ju204,

1991/92:Ju209, 1991/92:Ju222, 1991/92:Ju621, 1991/92:Ju810

yrkandena 1, 2, 3, 5 och 8, 1991/92:Ju826, 1991/92:Ju832

yrkandena 4, 6, 7, 8, 10, 16 och 17 och 1991/92:Ju833 yrkande 1

samt med avslag på motionerna 1991/92:Ju825 yrkandena 2 och 3

och 1991/92:Sk808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

4. Resurser för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten

(mom. 16)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Birthe Sörestedt, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Beträffande frågan" och slutar med "denna del" bort

ha följade lydelse:

Enligt utskottets uppfattning fordras, i överensstämmelse med

vad som anförs i motion Ju832, ytterligare 37 milj.kr. för en

intensifiering av kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju825.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande resurser för bekämpning av den ekonomiska

brottsligheten

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju832 yrkande 1

i denna del och med avslag på motion 1991/92:Ju825 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Inrättande av finanspolis (mom. 17)

Göthe Knutson (m), Ingbritt Irhammar (c), Christel Anderberg

(m), Liselotte Wågö (m), Anders Svärd (c), Kjell Eldensjö (kds)

och Bengt Harding Olson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan instämma i att åtgärder måste vidtas för att

komma till rätta med den problematik som s.k. tvättning av

pengar innebär. Emellertid anser utskottet att frågan om

inrättandet av en finanspolis bör anstå till dess pågående

beredning inom regeringskansliet av riksåklagarens och

rikspolisstyrelsens utredning angående vissa frågor om ekonomisk

brottslighet avslutats. Det saknas därför för närvarande skäl

till ytterligare medelsanvisning under anslaget till

rikspolisstyrelsen.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha

följande lydelse

17. beträffande inrättande av finanspolis

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju832 yrkande 1 i denna

del.

6. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Birthe Sörestedt, Göran

Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "566

630 000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande ovan medför att utskottet

föreslår riksdagen att till rikspolisstyrelsen anvisa 45

milj.kr. utöver regeringens förslag. Anslaget bör såledels

bestämmas till 603 630 000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen

att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 603 630 000 kr.

7. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Göthe Knutson (m), Ingbritt Irhammar (c), Christel Anderberg

(m), Liselotte Wågö (m), Anders Svärd (c), Kjell Eldensjö (kds)

och Bengt Harding Olson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "566

630 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande ovan medför att utskottet

föreslår riksdagen att bifalla regeringens förslag till

medelsanvisning till rikspolisstyrelsen.

18. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen

att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret

1992/93 anvisar ett ramanslag på 558 630 000 kr.

8. Statens kriminaltekniska laboratorium (mom. 21)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet, som ansluter" och slutar med "till

medelsanvisning" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan instämma i vad som anförs i motion Ju813 om

betydelsen av att verksamheten vid statens kriminaltekniska

laboratorium även fortsättningsvis kan bedrivas med samma

kvalitet och omfattning som för närvarande. För att möjliggöra

detta fordras enligt utskottets uppfattning att riksdagen till

statens kriminaltekniska laboratorium anvisar 3 milj.kr. utöver

vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under moment 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande anslag till statens kriminaltekniska

laboratorium

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju813 till

Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1992/93

anvisar ett ramanslag på 41 923 000 kr.

9. Polisväsendet (mom. 23)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Genom införandet" och slutar med "till motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att bl.a. införandet av

länspolismästarmodellen och polisdistriktens möjligheter att,

inom av statsmakterna givna ramar, kunna besluta om antalet

polismän har inneburit ytterligare decentralisering inom

polisväsendet (se budgetpropositionen s. 78 f). Emellertid bör

en fortsatt decentralisering ske. I detta syfte kan det finnas

skäl att se över polisdistriktsindelningen. I samband med en

sådan översyn bör även övervägas en omorientering av

polismansfunktionen till en allroundpolis.

I sin yrkesutövning utsätts polispersonalen ofta för stora

påfrestningar. En väl utvecklad personalpolitik har avgörande

betydelse för polisens möjligheter att utföra ett bra arbete.

Frågor som rör utbildning, arbetsmiljö och arbetsledning bör ges

hög prioritet inom polisväsendet. Enligt utskottet bör de frågor

som nu behandlats bli föremål för utredning, varvid utskottet

särskilt vill betona vikten av att ett personalpolitiskt

handlingsprogram för polisen snarast utarbetas. Det bör ankomma

på regeringen att föranstalta om dessa åtgärder. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande polisväsendet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju833 yrkandena

22, 24 och 25 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

10. Polisens spaningsmetoder (mom. 32)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som

börjar med "Frågan om" och slutar med "aktuella motionen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan instämma i vad som anförs i motion Ju216 om att

radikala åtgärder måste vidtas för att kampen mot

narkotikabrottsligheten skall bli framgångsrik. Enligt

utskottets uppfattning bör i detta syfte såväl hemlig avlyssning

som andra okonventionella spaningsmetoder tillåtas. Frågor om

bl.a. hemlig avlyssning bereds för närvarande inom

justitiedepartementet. Regeringen bör snarast presentera ett

lagförslag för riksdagen som tillgodoser vad utskottet nu

anfört. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande polisens spaningsmetoder

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju216 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. (mom. 36)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "motion Ju212" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin uppfattning att en avgiftsfinansiering

på polisens område bör kunna komma i fråga för vissa

verksamheter av rent kommersiell natur. Emellertid är det

viktigt att slå fast att den sedan lång tid förhärskande

principen om att samhället skall svara för kostnaderna för

polisbevakning vid idrottsarrangemang och liknande av

folkrörelserna anordnade tillställningar även fortsättningsvis

skall gälla. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha

följande lydelse:

36. beträffande bevakningskostnader vid idrottsarrangemang

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju212 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Fjällräddning (mom. 27)

Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe

Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus

(alla s) anför:

Som utskottet anför är fjällräddningsverksamheten värdefull

och får inte försvåras av brister i utrustningen. Vi anser i

enlighet med vad som anförs i motionerna Ju208 och Ju213 att de

onöjaktigheter som i detta avseende råder snaras måste åtgärdas.

Det utrustningsbehov som aktualiserats under den gångna vinterns

fjällräddningsinsatser måste beaktas vid materielanskaffning på

alla nivåer inom polisväsendet.

Innehållsförteckning

Andra huvudtiteln 1

Propositionen 1

Motioner 1

Utskottet 7

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet 7

Grundläggande prioriteringsfrågor 7

Kriminalpolitiska mål 7

Polisverksamhet i allmänhet 7

Brottsoffer 8

Trafiken 8

Europaintegrationen 8

Rekrytering m.m. 8

Effektivisering 8

Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten 11

Lokalförsörjning inom polisväsendet 12

Anslag till rikspolisstyrelsen 13

Anslag till säkerhetspolisen 14

Anslag till polishögskolan 14

Anslag till statens kriminaltekniska laboratorium 14

Anslag till lokala polisorganisationen 14

Övriga frågor 14

Polisväsendet 14

Utbildningsfrågor m.m. 15

Svenska pass 16

Fjällräddning 17

Tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet 17

Brottsoffer 18

Polisens spaningsmetoder 19

Internationellt polisarbete 19

Samverkan mellan polisen och andra myndigheter 20

Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. 21

Medborgarkommission 22

Kyrkofrid och riksdagsfrid 22

Informations- och rättsfrågor 22

Beredskapspolis och reservpolis 23

Hemställan 23

Reservationer 26

1. Bekämpning av brott (mom. 2) 26

2. Uppföljning av statsmakternas prioriteringsbeslut (mom.

5) 27

3. Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (mom. 10)

27

4. Resurser för bekämpning av den ekonomiska

brottsligheten (mom. 16) 28

5. Inrättande av finanspolis (mom. 17) 29

6. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18) 29

7. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18) 30

8. Statens kriminaltekniska laboratorium (mom. 21) 30

9. Polisväsendet (mom. 23) 30

10. Polisens spaningsmetoder (mom. 32) 31

11. Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. (mom.

36) 32

Särskilt yttrande 32

Fjällräddning (mom. 27) 32