Bet. 1991/92:JuU25

Justitieutskottets betänkande

1991/92:JUU25

Nytt kriminalregister m.m.

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

JuU25

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 3 (justitiedepartementet) har

regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad

justitieministern anfört om riktlinjerna för uppbyggnaden av ett

nytt kriminalregister och ett nytt misstankeregister (s. 55).

Utskottet

Bakgrund

Det allmänna kriminalregistret innehåller uppgifter om

personer som är dömda till andra påföljder än enbart böter. För

registret gäller bestämmelserna i lagen (1963:197) om allmänt

kriminalregister (kriminalregisterlagen). Rikspolisstyrelsen

(RPS) och polismyndigheterna ute i landet för olika slag av

polisregister. För dessa gäller bestämmelserna i lagen (1965:94)

om polisregister m.m. (polisregisterlagen).

År 1971 fördes det allmänna kriminalregistret över från

kriminalvårdsstyrelsen till RPS. I samband med överföringen

fördes kriminalregistret samman med det centrala personregister

som RPS då förde och som innehöll uppgifter om såväl påföljder

som misstankar om brott. Det samordnade registret, som förs med

hjälp av ADB, kallas person- och belastningsregistret (PBR). För

de olika delarna av PBR gäller skilda regelkomplex. Innehållet i

den del som gäller kriminalregistret regleras av

kriminalregisterlagen. För PBR i övrigt gäller

polisregisterlagen.

PBR ingår som ett delsystem i BROTTSRI som i sin tur utgör en

del av rättsväsendets informationssystem. Detta består inte av

en databank på en och samma anläggning utan av en rad från

varandra fristående men begreppsmässigt och tekniskt samordnade

rutiner på olika anläggningar. Syftet med rättsväsendets

informationssystem är bl.a. att förenkla och förbättra

informationsutbytet mellan myndigheterna i rättsväsendet.

Arbetet leds av samarbetsorganet för rättsväsendets

informationssystem (SARI).

I BROTTSRI ingår system med rutiner i brottmålsförfarandet i

vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt

system för förfarandet inom kriminalvården. Förutom PBR omfattar

BROTTSRI bl.a. system för ordningsbot och för strafföreläggande

och för register över påföljder som har betydelse för

körkortsfrågor.

Frågan om den centrala brottsregistreringen i framtiden

behandlades i proposition 1987/88:122 om ändringar i kriminal-

och polisregisterlagarna m.m. I propositionen konstaterades att

det nuvarande PBR var föråldrat och komplicerat såväl i tekniskt

avseende som när det gällde den rättsliga regleringen och att

det behövdes genomgripande förändringar i fråga om den

registrering som för närvarande görs i PBR. Vid en teknisk

översyn borde man enligt propositionen i första hand överväga en

lösning som innebär att belastnings- och misstankeuppgifter

skall finnas i skilda register. Ett nytt system borde också vara

mer flexibelt än det nuvarande så att ändringar i fråga om

registerinnehåll och registerutdrag kan göras utan stora

kostnader. Enligt propositionen borde vidare registreringen av

påföljder av betydelse för körkortsfrågor integreras med den

registrering som för närvarande sker i PBR. Dessa uttalanden

godtogs under riksdagsbehandlingen (JuU 1987/88:34, rskr. 283).

I en skrivelse till regeringen den 30 mars 1990 (jfr SARI

rapport 1989:2) har SARI föreslagit att den registrering som för

närvarande görs i PBR och registret över påföljder som har

betydelse för körkortsfrågor i framtiden skall göras i två

olika register. I det ena registret -- av SARI kallat

kriminalregistret -- skall antecknas sådana påföljdsuppgifter

som gäller bl.a. domar och slutliga beslut i brottmål, godkända

ordningsförelägganden och strafförelägganden, regeringsbeslut om

nåd och påföljder av betydelse för körkortsfrågor. I det andra

registret -- av SARI kallat misstankeregistret -- bör antecknas

kortfattade uppgifter om bl.a. brottsanmälningar,

åklagarinträde, delgivning av misstanke om brott och beslut att

väcka åtal. De båda registren bör enligt SARI regleras i skilda

författningar. För andra register inom polisen, såväl

ADB-register som manuella register, bör det enligt SARI

fortfarande finnas en polisregisterlag. Både kriminalregistret

och misstankeregistret bör enligt SARI:s skrivelse förläggas

till RPS:s enhet i Kiruna.

Vid anmälan av datalagsfrågor m.m. i 1991 års

budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 4 s. 16 och 17) tog

föredragande departementschefen upp frågan om den framtida

utformningen av brottsregistreringen. Departementschefen sade

sig i stort ansluta sig till SARI:s förslag till förändring av

lagstiftningen om brottsregister samt att det fortsatta tekniska

utvecklingsarbetet på brottsregistreringen borde ske efter de

riktlinjer som SARI föreslagit. Departementschefen anmälde

samtidigt att en promemoria med förslag till ny

brottsregisterlagstiftning var under utarbetande i

justitiedepartementet.

I årets budgetproposition förklarar justitieministern att hon

kan ansluta sig till de överväganden som tidigare gjorts i

ärendet och att uppbyggnaden av brottsregistreringen således bör

utformas efter de linjer som SARI har föreslagit. Hon nämner att

arbetet med utformningen av förslag till ny

brottsregisterlagstiftning pågår inom departementet och att

utgångspunkten för arbetet är de förslag till kriminal- och

misstankeregister som SARI lagt fram. Inriktningen är, säger

hon, att de nya registren i fråga om innehållet i huvudsak bör

motsvara vad som i dag registreras i PBR och registret över

påföljder som har betydelse i körkortsfrågor. En

departementspromemoria med förslag till lagstiftning kommer att

sändas ut på remiss inom kort.

Riksåklagaren (RÅ) och RPS utvecklar nu nya rutiner för

strafföreläggande resp. ordningsföreläggande med sikte på att de

skall kunna tas i bruk under år 1992. RPS:s enhet i Kiruna skall

ombesörja viss databehandling i de nya rutinerna men också ha

självständiga uppgifter när det gäller uppbörd av böter i

ordningsföreläggande och strafföreläggande och maskinell

framställning av olika meddelanden. Enheten i Kiruna avses få nu

aktuella uppgifter redan när de nya rutinerna för

ordningsföreläggande och strafföreläggande tas i bruk.

SARI har utrett två alternativ för en uppbyggnad av

misstankeregistret och kriminalregistret vid enheten i

Kiruna (se SARI rapport 1989:2). På uppdrag av SARI gör nu

statskontoret en utredning av säkerhetsfrågor m.m. vid

datakommunikation mellan rättsväsendets myndigheter och enheten.

I propositionen förklarar justitieministern att de riktlinjer

för lagstiftningen om brottsregistreringen som hon dragit upp

gör det möjligt att dels utvidga det tekniska arbetet för

misstankeregistret och kriminalregistret och dels att inleda

konstruktionsfasen för de bägge registren. Enligt vad hon vidare

anför behöver emellertid de nyss nämnda alternativen

detaljstuderas. Detta gäller bl.a. successiv avveckling av äldre

register och successiv uppbyggnad av nya register samt

tidsplanering och kostnadsberäkning.

Överväganden

Olika frågor om brottsregistrering har tidigare uppmärksammats

i riksdagen, bl.a. såsom anges i propositionen i ett

lagstiftningsärende år 1988 om ändringar i kriminal- och

polisregisterlagarna (prop. 1987/88:122, JuU34, rskr. 283).

Utskottet vill här erinra om att utskottet i det ärendet

uttalade sig för att pågående reformarbete borde bedrivas med

all möjlig skyndsamhet. Detta gällde inte minst den också

tidigare uppmärksammade frågan om den enskildes rätt till insyn

i polisregister. Under hänvisning till att utskottet redan i

sitt betänkande JuU 1984/85:27 hade uttalat sig för skyndsamhet

i saken underströk utskottet i 1988 års ärende kraftigt vikten

av att arbetet på en lösning av denna fråga bedrevs energiskt

och med skyndsamhet. I september 1990 underströk utskottet på

nytt intresset av skyndsamhet i ärendet (1990/91:JuU1 s. 28).

Utskottet, som inte finner anledning till erinran mot vad

justitieministern anfört i budgetpropositionen om riktlinjerna

för uppbyggnaden av ett nytt kriminalregister och ett nytt

misstankeregister, vill erinra om sina tidigare uttalanden på

området och ånyo inskärpa vikten av skyndsamhet i

översynsarbetet. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande riktlinjer för ett nytt kriminalregister m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga

3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 28 april 1992

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Jerry

Martinger (m), Ulla-Britt Åbark (s), Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s), Birgit Henriksson (m), Nils Nordh (s),

Karl Gustaf Sjödin (nyd), Göran Magnusson (s), Lars Sundin (fp),

Sigrid Bolkéus (s), Christel Anderberg (m), Kent Carlsson (s),

Anders Svärd (c) och Kjell Eldensjö (kds).