Bet. 1991/92:KrU1

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU01

Museifrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

KrU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sex motioner, som samtliga angår

museifrågor. Några av motionerna innehåller yrkanden som syftar

till att museer -- befintliga eller planerade -- skall bli

centralmuseer med statligt kostnadsansvar. I en motion yrkas att

riksdagen skall ge regeringen till känna behovet av utbyggnad av

ett länsmuseum. Ett motionsyrkande har till syfte att de

frivilliga insatserna i samband med lokaliseringen och

bärgningen av regalskeppet Vasa skall komma till tydligare

uttryck på Vasamuseet.

Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motionsyrkanden. Detta

sker med hänvisning bl.a. till vissa principer och riktlinjer i

fråga om ansvar och uppgifter på museiområdet som riksdagen

antog år 1987.

Motionerna

1990/91:Kr201 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att på lämpligt sätt påminna statens sjöhistoriska museum om de

betydelsefulla enskilda insatser som möjliggjort Vasamuseets

tillkomst.

1990/91:Kr218 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som

belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens

historia till Borås,

2. att riksdagen beslutar att göra Tekomuseet i Borås till

riksmuseum, med statligt kostnadsansvar.

1990/91:Kr284 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av utbyggnad av ett länsmuseum i

Härnösand.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub628.

1990/91:Kr308 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Röhsska museet och Etnografiska museet i

Göteborg.

1990/91:Kr312 av Gudrun Schyman (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar om åtgärder för att inrätta ett internationellt

inriktat Östersjömuseum i Oxelösund.

1990/91:Kr313 av Carl G Nilsson och Arne Andersson i Ljung (m)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om möjligheterna att skapa ett svenskt jaktmuseum.

1990/91:Kr333 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett center för rörliga bilder.

Statsbidrag till museilokaler m.m.

Sedan år 1953 har staten stött investeringar i icke-statliga

lokaler för kulturändamål genom inkomster från särskilda

kulturlotterier. År 1981 avvecklades med hänvisning till det

ekonomiska läget nämnda stöd. År 1984 biföll riksdagen ett

förslag i budgetpropositionen under bostadshuvudtiteln (prop.

1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) att stöd skulle ges under

anslaget Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler

till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och

museilokaler (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 194). Det framhölls att

behovet av stöd i vissa fall var kulturpolitiskt angeläget.

Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen på

byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på området togs in i

förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler

m.m.

Vid 1989/90 års riksmöte konstaterade kulturutskottet (bet.

1988/89:KrU1 s. 13--14) att möjligheterna att i större eller

mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till

byggnadsinvesteringar inom kultursektorn genom bidrag enligt de

tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad

var beroende av efterfrågan på stöd till allmänna

samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet

konstaterade också att det till följd av dessa omständigheter

fanns en rad från kulturpolitisk synvinkel angelägna projekt

till vilka statligt stöd inte kunde utgå. Frågan om huruvida

denna situation borde leda till ett statligt stödsystem borde

enligt utskottets mening övervägas i budgetsammanhang.

Under riksmötet 1989/90 beslutade riksdagen genom bifall till

en reservation att införa ett särskilt stöd till vissa

icke-statliga kulturlokaler (1989/90:BoU14, reservation 8, rskr.

168). Enligt beslutet skall bidrag av statsmedel lämnas för ny-

eller ombyggnad -- inbegripet standardhöjande reparationer,

handikappanpassning samt utbyte och komplettering av inventarier

-- av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan

än staten. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1990:573)

om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Bidrag lämnas

med högst 30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 %

vid ombyggnad. Ansökning om bidrag provas av boverkets

samlingslokaldelegation. Bidraget uppgår innevarande budgetår

till 25 milj.kr.

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av

regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas

uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97,

bet. KrU 21, rskr. 342). Utskottet redovisade vid riksmötena

1988/89, 1989/90 och 1990/91 (bet. 1988/89:KrU1 s. 2--4,

1989/90:KrU4 s. 3--4 och 1990/91:KrU1 s. 4--5) innebörden av

dessa ställningstaganden. I korthet innebär de att

centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma

slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper,

bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och

utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k.

ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika

delar. Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer,

nämligen bland de kulturhistoriska museerna statens historiska

museer, Nordiska museet och etnografiska museet (numera benämnt

folkens museum--etnografiska), inom området konst statens

konstmuseer och inom området naturhistoria naturhistoriska

riksmuseet. Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren,

Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSK), statens

sjöhistoriska museer, arkitekturmuseet, statens musiksamlingar

samt Tekniska museet.

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal

motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att

det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala

museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer.

Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i motionssammanhang,

torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som

synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet

att det inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör

någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att

det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra någon

bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse.

I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och

utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att

länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna

dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta

ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s.

212).

I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som

inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts

ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande

museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.

Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda

till att den statliga museistrukturen helt låses i sin nuvarande

form.

Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum och

inrättandet av lokala museer konstaterade utskottet år 1989 i

ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor som bör

ankomma på regionala och lokala intressenter. Utskottet uttalade

samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på riksdag

eller regering att ta initiativ på området (1989/90:KrU4 s.

20).

Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1990/91:Kr218

yrkande 1)

Allmänna uppgifter

I mitten av 1970-talet aktualiserades inom högskolan i Borås

frågan om inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid

överläggningar år 1982 med representanter för bl.a.

länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås kommun,

statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna

biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom

man bl.a. fram till att ett museum för folkbibliotekens och

folkbildningens historia motiveras dels av det kulturpolitiska

bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens behov.

På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs

län, folkrörelsearkivet i Borås och bibliotekshögskolan inom

högskolan i Borås bildades under år 1989 en förening med namnet

Biblioteksmuseiföreningen. Föreningens ändamål är att insamla,

vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och

studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna

bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och

samhällsutvecklingen.

Biblioteksmuseiföreningen skall enligt en arbetsplan för

verksamhetsåret 1991 bl.a. fullfölja det inventeringsarbete av

bibliotekshistoriskt material som påbörjats i Älvsborgs län när

det gäller såväl socken- och folkrörelsebibliotek som

folkbibliotek i kommunal regi. Vidare skall föreningen söka

stimulera igångsättandet av liknande inventeringar i andra län.

En annan uppgift för föreningen är att fortsätta arbetet med att

lösa lokalfrågan för det planerade museet.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området

folkrörelse- och bibliotekshistoria i Borås har behandlats med

anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i

utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s.

9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16 och

1990/91:KrU1 s. 10--12. Utskottet har i dessa betänkanden

avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för

närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.

Textilmuseum i Borås (mot. 1990/91:Kr218 yrkande 2)

Allmänna uppgifter

Textilmuseum i Borås, tidigare benämnt Tekomuseum, skall vara

ett centrum för upplevelser och kunskap rörande

textiltillverkningens utveckling sett ur både teknikhistoriskt,

produktionshistoriskt och mänskligt perspektiv. Museet, som är

kommunalt, är sedan år 1984 fristående från Borås museum. Vid

riksmötet 1988/89 gav utskottet i sitt betänkande en utförlig

redovisning för museets verksamhet (1988/89:KrU1 s. 10--11).

Museet har nyligen flyttat in i nya lokaler i ett f.d.

bomullsspinneri i Borås centrum. Fastighetens konstruktion

innebär att museet bl.a. kommer att kunna uppvisa en

industrimiljö från sekelskiftet. För närvarande pågår arbete med

uppbyggnad av basutställningar, genomgång och arkivläggning av

de omfattande föremåls-, arkiv-, biblioteks- och fotosamlingarna

m.m. Byggnaden beräknas kunna öppnas för allmänheten i maj 1992.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att göra Textilmuseet till ett "riksmuseum" har

behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu

aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU

1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16

och 1990/91:KrU1 s. 10--12. Utskottet har i dessa betänkanden

avstyrkt motionsyrkandena med hänvisning till att det i princip

för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.

Etnografiska museet och Röhsska museet i Göteborg (mot.

1990/91:Kr308 yrk. 1)

Allmänna uppgifter

Etnografiska museet och Röhsska museet i Göteborg är kommunala

museer som ingår i Göteborgs museer. Etnografiska museet har --

som namnet anger -- en samling av etnografiskt material, främst

från Latinamerika, men även från andra världsdelar. Röhsska

museet är ett specialmuseum för konsthantverk och design med

uppgift att dokumentera och visa utvecklingen inom brukskonst

och dekorativ konst.

Både Etnografiska museet och Röhsska museet erhåller

statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till

regionala museer. Sådant bidrag utgår i form av grundbidrag.

Underlaget för bidragsberäkningen är det antal grundbelopp som

varje år fastställs för museerna. Statens kulturråd fördelar

grundbeloppen mellan de museer som regeringen förklarat

berättigade till statsbidrag. För budgetåret 1991/92 har

grundbeloppet preliminärt beräknats till 190600 kr.

Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om att Etnografiska museet i Göteborg skulle

betraktas som riksmuseum har behandlats vid riksmötena 1986/87,

1987/88, 1988/89 och 1990/91 och avslagits av riksdagen på

utskottets förslag (bet. KrU 1986/87:21 s. 14--15, KrU

1987/88:13 s. 8, 1988/89:KrU 19 s. 15 och 1990/91:KrU1 s.

11--12).

Utskottet har i det föregående redovisat riksdagens

principiella ställningstagande vid riksmötet 1986/87 att

ytterligare centrala museer inte borde inrättas och att det inte

är motiverat att riksdagen eller regeringen gör någon form av

klassificering av museerna utöver vad som redan gjorts

beträffande de befintliga centrala museerna och ansvarsmuseerna.

Utskottet konstaterade vid riksmötena 1986/87, 1987/88 och

1990/91 att samlingarna vid de etnografiska museerna i Stockholm

och Göteborg kompletterar varandra. Utskottet har också

understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de båda

museerna.

Östersjömuseum (mot. 1990/91:Kr312)

Allmänna uppgifter

Diskussionen om att inrätta ett skärgårdsmuseum i Oxelösund

påbörjades redan år 1966 i Södermanlands läns landsting. Under

1970- och 80-talen fortsatte planeringen av museet som fick en

allt större inriktning mot Östersjön som helhet. Ambitionen var

att i utställningar skildra ekologiska samband i Östersjön

tillsammans med människans livsvillkor i ett kulturhistoriskt

perspektiv. Strävan att åstadkomma en helhetsbeskrivning av de

ekologiska sambanden i Östersjön innebar att projektet år 1984

kom att benämnas Östersjömuseet. Huvudmän för planeringen var

länsmuseet -- Stiftelsen Södermanlands läns museer -- och

Oxelösunds kommun.

Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 milj.kr. till

utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet.

KrU 21, rskr. 342). Medlen, som disponerades av statens

kulturråd, användes bl.a. för projektet Ekologisk

kunskapsspridning, vilket innebar en strävan att integrera

ekologin i de kulturhistoriska museernas verksamhet. Ett

initiativ som togs i detta sammanhang rörde s.k. kraftcentra för

ekologisk kunskapsspridning om bl.a. situationen i Östersjön. I

samverkan med i första hand Askölaboratoriet (Stockholms

universitet) skulle det planerade Östersjömuseet utgöra ett

kraftcentrum för ekologisk kunskapsspridning om Östersjön.

Under hösten 1990 stod det klart att den totala finansieringen

av projektet inte kunde lösas på det sätt som tidigare bedömts

möjligt, eftersom Södermanlands läns landsting -- med hänvisning

till rådande ekonomiska situation -- beslutade att inte delta i

finansieringen av ett Östersjömuseum.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1989/90:KrU4 s.

16--17, avstyrkt motioner i vilka begärts statliga

investeringsmedel till ett Östersjömuseum. Utskottet hänvisade i

det nämnda betänkandet till då gällande möjligheter att erhålla

statligt stöd för ny- och ombyggnad av museer, som redovisats i

det föregående.

Jaktmuseum (mot. 1990/91:Kr313)

Allmänna uppgifter

En diskussion om inrättande av ett svenskt jaktmuseum har på

senare år förts mellan företrädare för Svenska jägareförbundet

och Nordiska museet som ansvarsmuseum. Enligt de planer som

föreligger skulle ett sådant museum kunna placeras i Kolmårdens

djurpark, där lokaler erbjudits för nämnda projekt. Från Svenska

jägareförbundet har under hand framhållits att en placering i

djurparken innebär att museet blir lättillgängligt för en stor

del av landets befolkning. Man räknar med höga besökssiffror,

eftersom djurparken årligen har ca en miljon besökare. I den

byggnad som erbjudits finns utställningslokaler och biograf-

eller konferenslokal. Vid Kolmårdens djurpark finns även en

etablerad och utbyggd serviceorganisation med kringarrangemang i

form av restauranger, hotell, parkeringsplatser m.m.

Finansieringen av museet har inte kunnat lösas, då

Jägareförbundet inte lyckats få sponsorer till investeringarna i

önskvärd utsträckning.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett särskilt jakt- och fiskemuseum har

behandlats med anledning av ett motionsyrkande i ett av

riksdagen godkänt betänkande, JoU 1975/76:22 (rskr. 106).

Jordbruksutskottet tillstyrkte i nämnda betänkande ett

motionsyrkande om utredning av frågan. Med anledning av

riksdagens beslut gav regeringen i mars 1976 statens kulturråd i

uppdrag att verkställa den begärda utredningen.

Kulturrådet har därefter i samband med att rådet utrett de

centrala museernas uppgift och ansvar för landets museiväsende

bl.a. uttalat att behovet av att inrätta och driva museer som

skulle täcka nya samlingsområden, s.k. vita fält, får lösas

inom den nuvarande centralmuseistrukturen eller inom andra

samlande och bevarande institutioner än de centrala museerna. I

riksdagsbehandlingen av den därpå följande propositionen anslöt

sig kulturutskottet -- som nämnts i det föregående -- till denna

uppfattning. Utskottet uttalade också att det för närvarande i

princip inte bör inrättas fler centralmuseer (prop. 1986/87:97,

KrU 21, rskr. 342).

Center för rörliga bilder (mot. 1990/91:Kr333)

Allmänna uppgifter

Institutioner eller myndigheter inom den sektor som motionen

berör är -- förutom statens kulturråd -- Svenska Filminstitutet

och Arkivet för ljud och bild.

Ett statligt bidrag utgår för främjande av spridning och

visning av värdefull film under anslaget Filmstöd på

utbildningsdepartementets huvudtitel. Bidraget, som för

innevarande budgetår uppgår till högst 4,5 milj.kr., fördelas av

Filminstitutet och används för lokalt arbete med video. Stödet

avser främst verksamheter med inriktning på barn och ungdom och

syftar till att förbättra möjligheterna för dessa grupper att på

egen hand arbeta med den rörliga bilden som uttryckssätt.

Arkivet för ljud och bild har i uppgift att bevara och för

forskningsändamål tillhandhålla sådana ljud- och

bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar

av skrifter och ljud- och bildupptagningar. Denna lag innehåller

i här aktuellt avseende regler om att en kopia av bl.a.

upptagningar av Sveriges Radios radio- och TV-program,

svenskproducerade fonogram och videogram skall lämnas till

arkivet för ljud och bild.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet inhämtat att den

moderna informationstekniken prövas på allt fler museer. På eget

initiativ och med stöd från statens kulturråd arbetar museerna

med film- och videoteknik. Försök pågår även med interaktiv

video. På Vasamuseet har t.ex. en datastation byggts invid Vasas

köl, avsedd för både barn och vuxna. I programmet Segla Vasa kan

besökaren laborera med barlast, vindstyrka, bestyckning etc. och

därigenom få kunskap om fartygets stabilitet och förstå varför

Vasa kantrade. Vidare kan nämnas att Nordiska museet såsom

ansvarsmuseum har ett samlat ansvar för den

informationsteknologiska utvecklingen vid museerna.

Utbyggnad av länsmuseet i Härnösand (mot. 1990/91:Kr284)

Allmänna uppgifter

Under lång tid har lokalfrågan för Länsmuseet Murberget i

Härnösand diskuterats. Museet är ett friluftsmuseum med ett

sjuttiotal byggnader, som varje sommar ger en inramning åt en

omfattande programverksamhet.

Sedan motionen väcktes har -- enligt vad utskottet inhämtat --

planerna på att bygga ett nytt länsmuseum på Murberget i

Härnösand tagit fastare form. Enligt uppgift beräknas

totalkostnaden för museet uppgå till 80 milj.kr. Av beloppet

avser landstinget svara för hälften. Vidare har boverket, som

disponerar särskilda medel för ny- eller ombyggnad av

icke-statliga kulturlokaler (se inledande avsnitt), beviljat 3,5

milj.kr. för projektet. Slutligen har beredskapsmedel om

sammanlagt 25 milj.kr. beviljats via arbetsmarknadsstyrelsen och

länsarbetsnämnden i Västernorrlands län för samma ändamål.

Utskottet har också inhämtat att landstinget i Västernorrland

under sommaren 1991 inbjudit fyra arkitektföretag till en

arkitekttävling för en ny museibyggnad som skall placeras i

anslutning till det befintliga friluftsmuseet på Murberget.

Arkitekttävlingen kommer att avgöras under hösten.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om statligt stöd till nya lokaler för Länsmuseet

Murberget i Västernorrland har tidigare behandlats av riksdagen.

Med hänvisning till möjligheterna för icke-statliga

kulturbyggnader att erhålla stöd för byggnadsinvesteringar

avslog riksdagen efter förslag från utskottet yrkanden med denna

innebörd (1989/90:KrU17, s. 21, rskr. 219).

Utskottet

Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer

I motion Kr218 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta att

förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas och

biblioteksverksamhetens historia till Borås (yrkande 1).

Eftersom utvecklingen går snabbt inom detta område är det enligt

motionärerna hög tid att samla in och på olika sätt åskådliggöra

hur våra folkrörelser vuxit fram, vilket lämpligen kan göras i

samband med ett biblioteksmuseum, eftersom mycket av framväxten

är gemensam för de båda företeelserna. Det skulle vara lämpligt

att förlägga ett folkrörelse- och biblioteksmuseum till

Borås, där bibliotekshögskolan skulle ha stor glädje av ett

sådant museum. Den kunskap som finns samlad inom

bibliotekshögskolan borde också komma väl till pass vid

uppbyggandet av ett sådant museum.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att

en biblioteksmuseiförening bildades år 1989 med uppgift att

insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och

studiecirkelbiblioteken i Sverige. Föreningen arbetar också

med att lösa lokalfrågan för det planerade museet.

I samma motion yrkas också att riksdagen beslutar att göra

Textilmuseum i Borås -- tidigare benämnt Tekomuseum -- till

"riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att det borde vara

ett riksintresse att det blir möjligt att visa tekoindustrins

historia genom såväl permanenta som tillfälliga utställningar.

För detta krävs ett nytt museum. Enligt motionärerna är det

angeläget och brådskande att göra Textilmuseet till "riksmuseum"

med statligt ekonomiskt medansvar. I och med att museet från år

1990 disponerar nya och större lokaler finns förutsättningar att

utveckla det till ett "riksmuseum". Motionärerna anser att

riksdagen skall ändra sitt tidigare ställningstagande att flera

centrala museer inte skall inrättas för närvarande.

I det föregående har det bl.a. redovisats att det vid

Textilmuseet pågår arbete med uppbyggnad av basutställning m.m.

och att museibyggnaden beräknas kunna öppnas i maj 1992.

Enligt motion Kr308 (fp) bör Etnografiska museet i

Göteborg såväl som dess motsvarighet i Stockholm betraktas som

"riksmuseum". Museerna kompletterar varandra och utgör

tillsammans ett riksintresse. Även Röhsska museet med sina

samlingar av brukskonst och dekorativ konst som belyser

riktningar och tendenser inom samtida konsthantverk och

konstindustri är enligt motionen av riksintresse. Därför

föreslår motionärerna att kulturrådet får i uppdrag att se över

möjligheterna att omvandla Etnografiska museet och Röhsska

museet i Göteborg från kommunala museer till centrala museer

(yrkande 1).

Etnografiska museet och Röhsska museet ingår båda i Göteborgs

museer som erhåller statsbidrag i form av grundbelopp för

utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala

museer. Enligt den fördelning av grundbelopp som statens

kulturråd gjort för budgetåret 1990/91 erhåller Göteborgs museer

92 grundbelopp, vilket innebär en ökning med 10 grundbelopp

jämfört med budgetåret 1989/90. Utskottet, som ansåg det

angeläget att förstärka resurserna på det regionala

museiområdet, föreslog våren 1991 en ökning av det totala

antalet grundbelopp i landet med 125 fr.o.m. den 1 januari 1992,

vilket riksdagen godkände (bet. 1990/91:KrU25, rskr. 234).

Kulturrådet beslutar i dagarna om fördelningen av grundbeloppen.

Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1990/91:KrU1 (s.

11), konstaterat att de etnografiska samlingarna i Stockholm och

Göteborg kompletterar varandra och understrukit vikten av ett

nära samarbete mellan de etnografiska museerna i dessa städer.

Ett Östersjömuseum som ett kulturellt och ekologiskt

centrum kan enligt motion Kr312 (v) utgöra en viktig bas för ett

samarbete med andra Östersjöländer. Oxelösund är enligt

motionären en lämplig placering. I motionen yrkas att riksdagen

skall besluta om åtgärder för att inrätta ett internationellt

inriktat Östersjömuseum i Oxelösund.

Som tidigare nämnts i detta betänkande har frågan om att

inrätta ett Östersjömuseum diskuterats under lång tid och

drivits av bl.a. Södermanlands läns landsting. Under hösten 1990

stod det klart att finansieringen av projektet inte kunde lösas

på det sätt som tidigare bedömts möjligt, eftersom landstinget

beslutade att inte delta i projektet.

Enligt vad utskottet har inhämtat drivs projektet emellertid

vidare av länsstyrelsen i Södermanlands län tillsammans med

Nyköpings och Oxelösunds kommuner, som satsar på en utveckling

och uppbyggnad av ett Östersjöcentrum vid Sörmlandskusten.

Grundtanken är att detta centrum skall ha tre olika

verksamhetsgrenar, nämligen forskning och undersökning,

utbildning och undervisning samt information och utställningar.

Under hösten 1991 pågår arbete med en fördjupad genomgång av

frågorna om utbyggnad av anläggningar i Nyköping och Oxelösund

samt fortsatt diskussion om finansieringen av erforderliga

investeringar och av den löpande verksamheten.

Enligt motion Kr313 (m) behövs ett svenskt jaktmuseum för

att samla, bevara och presentera det omfattande jakthistoriska

material som i dag finns utspritt och är svåråtkomligt för

allmänheten. Ansvaret för uppbyggnaden av ett jaktmuseum borde

enligt motionärerna kunna åvila Svenska jägareförbundet i direkt

samarbete med våra centrala museer, i första hand Nordiska

museet och Naturhistoriska riksmuseet. Därför yrkas att

regeringen skall tillsätta en utredning om möjligheterna att

skapa ett svenskt jaktmuseum.

Utskottet har inhämtat att jaktens och fiskets utveckling

belyses genom samlingar vid en rad museer i landet. Särskilt har

Nordiska museet ägnat sig åt insamlingsverksamhet och

dokumentation inom detta område. Även de regionala museerna har

i sitt arbete ägnat stor uppmärksamhet åt jaktens och fiskets

utveckling. Dessutom finns ett antal mindre jaktmuseer, t.ex. i

Eringsboda i Blekinge län och Eriksmåla i Kronobergs län, vilka

drivs i privat regi och enligt uppgift speglar karaktären av

resp. regions jaktseder. Nyligen invigdes även ett jaktmuseum i

Lycksele med Lycksele Hembygdsgille som huvudman.

Enligt motion Kr333 (c) är det viktigt att museiverksamheten

utvecklas och ges möjlighet att utnyttja nya

informationskanaler. För unga människor är datakommunikation,

rörliga bilder och musik ett naturligt sätt att uttrycka sig.

Därför föreslås att möjligheterna att skapa ett center eller

museum för rörliga bilder skall undersökas (yrkande 8).

Utskottet vill först erinra om att ett särskilt stöd för film-

och videogramproduktion inom museerna om 750000 kr. tidigare

utgått, nämligen fr.o.m. budgetåret 1982/83 t.o.m. budgetåret

1986/87 (prop. 1981/82:111, KrU30, rskr. 360). Avsikten med

bidraget var bl.a. att framställa program som kunde föra ut

kunskapen om museernas samlingar till en vidare krets. Numera

kan bidrag för ändamålet utgå från anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

Tidigare i detta betänkande har nämnts att den nya

informationstekniken prövas på allt fler museer. I kulturrådets

rapport Att vidga deltagandet i kulturlivet. Delrapport.

Bildkonst, museer, kulturmiljö, arkiv (Rapport från statens

kulturråd 1991:3) diskuteras olika åtgärder, vidtagna för att

vidga museernas publik. Bl.a. beskrivs den moderna

informationstekniken på museerna (s. 110). Museerna kan på eget

initiativ och i viss mån med ekonomiskt stöd från det ovan

angivna anslaget hos kulturrådet arbeta offensivt med film- och

videoteknik. Försök pågår t.ex. med interaktiv video. Utskottet

har inhämtat att det inom Svenska museiföreningen, som är en

ideell förening med uppgift att främja svenskt museiväsen, finns

en film- och videokommitté, som bevakar medieutvecklingen för

museernas räkning och förmedlar information härom bl.a. genom

sin tidning Film- och videonytt.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att museerna

alltmer utnyttjar den moderna informations- och medietekniken,

som kan bidra till att på ett pedagogiskt och intresseväckande

sätt stimulera inte minst unga människor att ta till sig den

kunskap som en utställning vill förmedla.

Då det gäller ställningstagandet till de nu aktuella

motionsyrkandena vill utskottet först erinra om att det i landet

finns tio centrala museer till vilka statligt driftbidrag utgår.

Med begreppet "riksmuseum" torde motionärerna avse centralt

museum där staten har kostnadsansvaret. Staten lämnar vidare

bidrag till regionala museer enligt förordningen (1977:547) om

statsbidrag till regionala museer. Statligt bidrag utgår också

till ett antal andra museer såsom Arbetets museum i Norrköping,

Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården,

Strindbergsmuseet och Thielska galleriet. Slutligen kan statligt

bidrag lämnas av statens kulturråd till olika slag av museer i

form av projektbidrag och bidrag till utveckling av

museiverksamheten.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt redovisat riksdagens

ställningstagande år 1987 till de centrala museernas uppgifter

och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/88:97, bet. KrU

21, rskr. 342). Utskottet ansåg att det i princip för närvarande

inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer

eller med dem jämställda museer. Utskottet framhöll också att --

i den mån ett insamlingsområde inte uppmärksammats i tillräcklig

grad eller helt förbisetts -- detta i första hand får ske inom

den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade

insatser. Utskottet ansåg inte heller att det finns skäl för

riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större

eller mindre riksintresse. Utskottet erinrade också om att

utskottet vid riksmötet 1986/87 anslöt sig till den uppfattning

som 1965 års musei- och utställningssakkunniga givit uttryck åt,

nämligen att man bör räkna med att länsmuseerna i viss

utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter

genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela

riket omfattande insamling. Denna uppfattning delades av

utskottet.

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten --

senast i betänkandet 1990/91:KrU1 -- i frågan om inrättande av

ytterligare centrala museer med statligt kostnadsansvar.

Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår

motionerna Kr218, Kr308 yrkande 1, Kr312, Kr313 och Kr333

yrkande 8.

Utbyggnad av länsmuseet i Härnösand

Enligt motion Kr284 (mp) skulle ett länsmuseum i Härnösand

höja länets attraktionskraft. Motionären begär att riksdagen

skall ge regeringen till känna behovet av utbyggnad av

länsmuseet i Härnösand.

Som tidigare nämnts i detta betänkande finns långt framskridna

planer på att bygga ett nytt länsmuseum i Härnösand med bl.a.

statlig finansiering. I det föregående har redovisats att beslut

fattats att bevilja sammanlagt 28,5 milj.kr. i statsbidrag för

nämnda ändamål. Utskottet konstaterar -- med hänvisning till den

nämnda redovisningen -- att någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionen inte är erforderlig.

Fråga om minnestavla i Vasamuseet

I motion Kr201 (m) framhålls att Vasamuseets tillkomst inte

varit möjlig utan stora insatser från privatpersoner och

företag. Särskilt omnämns Anders Franzén, som fann skeppet, och

Broströms rederi som, genom sitt dotterbolag Neptunbolaget,

bekostade stora delar av bärgningen. Dessa frivilliga insatser

har enligt motionären inte ihågkommits av museet. Det vore

därför lämpligt att statens sjöhistoriska museer med en

minnestavla eller på något annat sätt redogör för de olika

frivilliga insatser som möjliggjorde tillkomsten av museet.

Motionären hemställer av den anledningen om att statens

sjöhistoriska museer påminns om de betydelsefulla enskilda

insatser som möjliggjort Vasamuseets tillkomst.

Utskottet vill erinra om att såväl Anders Franzéns som

Neptunbolagets insatser för upptäckten av Vasa och för

Vasamuseets tillkomst tydliggörs i en film som kontinuerligt

visas för museets besökare. Av en särskild utställning som

behandlar bärgningen framgår också dessa insatser. Därutöver

finns i museet en porträttmedaljong föreställande Anders

Franzén. Medaljongen kommer enligt vad utskottet inhämtat att

kompletteras med text med i huvudsak det innehåll som motionären

önskar.

Enligt utskottets mening är den i motionen upptagna frågan av

den karaktären att det i första hand ankommer på ledningen för

Vasamuseet och styrelsen för statens sjöhistoriska museer att

pröva den. Med hänvisning till vad utskottet inhämtat

konstaterar utskottet att det finns anledning utgå från att

motionens syfte kommer att bli tillgodosett genom åtgärder av

dessa organ. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ytterligare museer

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr218, 1990/91:Kr308

yrkande 1, 1990/91:Kr312, 1990/91:Kr313 och 1990/91:Kr333

yrkande 8,

2. beträffande utbyggnad av länsmuseet i Härnösand

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr284,

3. beträffande fråga om minnestavla i Vasamuseet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr201.

Stockholm den 23 oktober 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s),

Monica Widnemark (s) och Bert Karlsson (nyd).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.