Bet. 1991/92:KrU12

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU12

Folkbildning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1991/92

KrU12

Sammanfattning

Frågor om bidrag till folkbildningen bereds fr.o.m.

innevarande riksmöte av kulturutskottet.

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga

bidrag till folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens

och folkhögskolornas verksamhet samt motioner som väckts i

anslutning härtill.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 338,1 milj.kr.

av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften

används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till

folkbildningen.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att

-- efter pris- och löneomräkning -- göra en besparing om 300

milj.kr. på anslaget Bidrag till folkbildningen nästa budgetår.

Utskottet föreslår att riksdagen under nämnda anslag skall

anvisa 100 milj.kr. utöver regeringens förslag eller totalt

1942344000 kr. De extra medlen skall fördelas av

Folkbildningsrådet till de utbildningsanordnare inom

folkbildningen som anordnar arbetsmarknadsanpassad utbildning

under läsåret 1992/93. Folkbildningens möjligheter och förmåga

att snabbt och flexibelt anordna utbildning av skiftande

utformning och innehåll kan på detta sätt utnyttjas för att -- i

den svåra arbetsmarknadssituation som råder -- erbjuda

utbildning för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen som sin mening skall

ge regeringen till känna att folkbildningens, särskilt

studieförbundens, bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet

från studie- och informationskampanjer bör tas till vara vid

kommande information inför en folkomröstning om svensk

anslutning till EG.

Motionsyrkanden, i vilka begärs att riksdagen skall göra

särskilda uttalanden om folkhögskolans eller studieförbundens

särskilda betydelse, om konstnärernas inkomstmöjligheter inom

folkbildningen, om folkbildningens betydelse för handikappades

möjligheter till studier samt om förläggning av

högskoleutbildning i anslutning till viss folkhögskoleutbildning

m.m., avstyrks av utskottet.

Regeringens förslag att under anslaget Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen anvisa 44991000 kr.

och att under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisa

7594000 kr. tillstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats tre reservationer (s), vilka avser

dels förslag att endast 113,1 milj.kr. av

utbildningsavgiftsmedlen skall användas för att delvis

finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen, dels en

uppräkning av anslaget Bidrag till folkbildningen med 250

milj.kr. i förhållande till regeringens förslag, dels ock

ett uttalande om folkbildningens betydelse för konstnärernas

arbets- och inkomstmöjligheter.

Ett särskilt yttrande (s) om folkbildningens betydelse för

människor med funktionshinder har avgivits.

I en meningsyttring (v) uttalas att riksdagen bör anvisa 306,3

milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit under anslaget Bidrag

till folkbildningen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 9

(utbildningsdepartementet) under C Folkbildning

dels under punkt C 1 (s. 69--72) föreslagit riksdagen att

2. godkänna att 338100000 kr. av de medel som tillfaller

statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93

används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till

folkbildningen,

3. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93

anvisa ett anslag på 1842344000 kr.

dels under punkt C 2 (s. 72--74) föreslagit riksdagen att

4. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett anslag på

44991000 kr.

dels under punkt C 3 (s. 74--75) föreslagit riksdagen att

5. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret

1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7594000kr.

Motionerna

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkbildningens betydelse för

konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter.

1991/92:Kr274 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkbildningen,

3. att riksdagen till Folkbildningen för budgetåret 1992/93

anvisar 306300000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit

eller således 2148644000 kr.

1991/92:Kr403 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statsbidragen till folkbildningen.

1991/92:Kr404 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskoleutbildning vid Tidaholms Grafiska

verkstad.

1991/92:Kr405 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93

anvisar 250000000kr. utöver vad regeringen föreslagit

eller således 2092344000 kr.

1991/92:Kr407 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ge ökade medel till folkbildningen.

1991/92:Kr410 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

folkhögskoleverksamheten för att få bättre resursutnyttjande.

1991/92:Kr411 av Bo Nilsson och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av medel för att rädda

folkbildningen i Skåne,

2. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen anvisar 250

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 2092344000

kr.

1991/92:Kr412 av Lisbeth Staaf-Igelström och Jarl Lander (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om folkhögskoleverksamheten.

1991/92:Kr413 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet att förbättra rekryteringen till

teckenspråks/dövblindtolkutbildningen.

1991/92:Kr414 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av medel för utbildning av

teckenspråkstolkar vid Fellingsbro folkhögskola.

1991/92:Kr417 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för att

garantera tolkkostnaderna vid studier vid studieförbund och

folkhögskolor.

1991/92:Kr419 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förslaget i budgetpropositionen om bidraget

till folkbildningen.

1991/92:Kr420 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att besparingen på 300 milj.kr. inte skall omfatta

folkhögskolornas verksamhet.

1991/92:Kr421 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att det år 1991 fattade beslutet om

folkhögskolorna ligger fast.

1991/92:Kr422 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att folkhögskolorna bör ges sådana villkor

att de grundläggande intentionerna i 1991 års riksdagsbeslut i

allt väsentligt kan fullföljas.

1991/92:Kr428 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statsbidrag till folkbildningen.

1991/92:Kr429 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93

anvisar 250000000kr. utöver vad regeringen föreslagit

eller således 2092344000 kr.

1991/92:Kr430 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studieförbundens stora betydelse för

demokrati, livslångt lärande, medmänsklig gemenskap och kultur.

1991/92:Kr431 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om folkhögskolornas betydelse i utbildningens tjänst.

1991/92:Sf504 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen godkänner att 113100000 kr. av de medel

som tillfaller staten genom utbildningsavgiften används för att

delvis finansiera anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen.

1991/92:So224 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkbildningens betydelse för människor

med funktionshinder.

1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar öka anslaget till folkbildning i

enlighet med vad i motionen framförts.

Utskottet

Bidrag till folkbildningen

Vid riksmötet 1990/91 beslöt riksdagen att det statliga

bidraget till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och

folkhögskolor från och med budgetåret 1991/92 skall utgå från

ett nytt samlat anslag benämnt Bidrag till folkbildningen (prop.

1991/92:82, bet. UbU18, rskr. 358). Bidraget utbetalas till den

ideella föreningen Folkbildningsrådet som bildats av

Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet.

Folkbildningsrådet har givits ansvaret för fördelningen av

statsbidraget mellan studieförbund och folkhögskolor, dvs. både

fördelningen mellan dessa båda kategorier och fördelningen

mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Denna ordning

innebär en markant förändrad ansvarsfördelning mellan staten och

folkbildningen.

Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att målet för

statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara att stödja

sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt för

människor att påverka sin livssituation och till att skapa

engagemang hos dem att delta i samhällsutvecklingen.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftorna

och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället skall

prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller

kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras.

I enlighet med förslag av utbildningsutskottet beslöt

riksdagen att en treårig budgetram skulle införas för

folkbildningen och att bidraget skulle justeras under mellanåren

med hänsyn till löne- och prisutvecklingen i samhället.

I årets budgetproposition (bil. 9 s. 5, 14, 20, 69--72) anförs

att det av statsfinansiella skäl är nödvändigt att budgetåret

1992/93 göra ett avsteg från den av riksdagen beslutade

principen om en årlig justering av bidraget till folkbildningen.

Utgångspunkten i budgetarbetet har varit att, under kärva

statsfinansiella omständigheter, ge ungdomsutbildning, högre

utbildning och forskning företräde framför andra

utbildningsinsatser. Regeringen föreslår att -- efter pris- och

löneomräkning -- en besparing på 300 milj.kr. skall göras på

anslaget Bidrag till folkbildningen. Vidare skall anslaget

tillföras 338,1 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket

genom utbildningsavgiften. Anslaget föreslås föras upp med

1842344000 kr.

I motion Sf504 (s) yrkande 7 hemställs att endast

113100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom

utbildningsavgiften skall tillföras anslaget Bidrag till

folkbildningen. Motionärerna anser att samtliga avgiftsmedel på

sikt bör användas till vuxenstudiestöd i enlighet med de

ursprungliga intentionerna med avgiften.

Utskottet har inget att erinra mot att 338,1 milj.kr. av

utbildningsavgiftsmedlen används till att delvis finansiera

folkbildningsanslaget. Med avstyrkande av motionsyrkandet

tillstyrker utskottet således regeringens förslag.

Regeringens besparingsförslag tas upp i ett stort antal

motioner.

Någon besparing på bidraget till folkbildningen bör enligt

motion Kr274 (v) yrkandena 2 och 3 inte göras. Riksdagen bör

därför anvisa 306,6 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Motionärerna anser att en nedskärning av bidraget till

folkbildningen bl.a. skulle innebära ett avsteg från de

kulturpolitiska mål som riksdagen antog år 1974. Om anslaget

minskas försvåras folkhögskolans möjligheter att erbjuda sådan

utbildning som är speciellt utformad med tanke på

korttidsutbildade, handikappade, invandrare och dem som söker

sig till estetisk utbildning -- utbildning som inte erbjuds av

andra utbildningsanordnare. En minskning av anslaget skulle

enligt motionärernas mening även medföra att studieförbundens

verksamhet -- som för många utgör den enda möjligheten att

aktivt delta i kulturlivet -- i större utsträckning skulle komma

att utnyttjas av dem som har råd att betala högre avgifter.

Enligt motionerna Kr405, Kr411 och Kr429 (samtliga s) bör

riksdagen anvisa 250 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Detta innebär att motionärerna godtar en besparing med 50

milj.kr. I dessa motioner -- liksom i den tidigare nämnda motion

Kr274 (v) -- betonas folkbildningens stora betydelse för de

korttidsutbildade, för dem som avbrutit sina gymnasiestudier,

för kvinnor som varit borta från arbetsmarknaden för att vårda

barn, för handikappade och för invandrare. De framhåller också

folkbildningens betydelse för demokratin då den ger människor

möjlighet att förbättra sin förmåga att självständigt ta

ställning till olika samhällsfrågor. Med hänvisning till

likartade motiveringar föreslås i motionerna Kr403, Kr407,

Kr419, Kr428 och Ub806 yrkande 2 (samtliga s) att riksdagen

skall uttala att någon besparing på folkbildningsanslaget inte

bör göras. I motionerna begärs dock inte någon ökning av

anslagsbeloppet. Anslaget till folkbildningen bör enligt motion

So224 (s) yrkande 5 hållas på en hög nivå med tanke på

folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder.

I motion Kr420 (m) godtas den av regeringen föreslagna

besparingen. Motionären vill dock att riksdagen skall uttala att

hela besparingen om 300 milj.kr. skall avse

studieförbundsverksamheten och att folkhögskolan inte skall

drabbas av någon bidragsminskning.

Någon besparing bör enligt motionerna Kr412 (s), Kr421 (s),

Kr422 (fp, m, c) och Kr431 (c) inte göras på bidraget till

folkhögskolan.

I motion Kr410 (nyd) framhålls folkhögskolans stora betydelse.

Motionärerna anser att de svårigheter en minskning av bidraget

kan medföra bör kunna motverkas genom ett bättre

resursutnyttjande. De föreslår därför att en översyn med detta

syfte görs av folkhögskoleverksamheten.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motionerna om folkbildningens stora betydelse för möjligheten

att utjämna utbildningsklyftor och allmänt höja utbildningsnivån

i samhället. Det senare är inte minst viktigt för att kunna

bibehålla och utveckla konkurrenskraften inom näringslivet.

Genom deltagande i olika former av folkbildning förbättras

människors möjlighet och förmåga att påverka sin livssituation.

Folkbildningen är också ett viktigt instrument i strävandena att

aktivera dem som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt

eftersatta till att delta i studier och kulturverksamhet.

Utskottet vill särskilt uppmärksamma folkbildningens

möjligheter och förmåga att snabbt och flexibelt anordna

utbildning av skiftande utformning och innehåll. De resurser som

sålunda finns bör -- i den svåra arbetsmarknadssituation som

råder -- kunna utnyttjas för att erbjuda utbildning för dem som

är eller riskerar att bli arbetslösa i syfte att förbättra deras

situation på arbetsmarknaden. Utskottet anser det vara motiverat

att för angivna ändamål för budgetåret 1992/93 tillföra anslaget

till folkbildningen 100 milj.kr. utöver vad regeringen

föreslagit. Dessa ytterligare medel bör beräknas under en

särskild anslagspost och utbetalas till Folkbildningsrådet för

fördelning till de utbildningsanordnare inom folkbildningen som

anordnar arbetsmarknadsanpassad utbildning under läsåret

1992/93.

Utskottet vill anföra följande beträffande de motionsyrkanden

som innebär att riksdagen i fråga om fördelningen av anvisade

medel skall uttala sig till förmån för studieförbunden eller

folkhögskolorna. Ett bifall till sådana motionsyrkanden skulle

innebära att riksdagen frångår de principer som fastlades så

sent som vid föregående riksmöte. Utskottet anser att dessa

principer bör gälla även fortsättningsvis. Folkbildningsrådet

har således ansvaret för fördelningen av medel mellan

studieförbund och folkhögskolor. Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr412, Kr420,

Kr421, Kr422 och Kr431.

Riksdagen bör således med anledning av regeringens förslag och

här aktuella motionsyrkanden till folkbildningen anvisa ett

anslag på totalt 1942344000 kr. Det får ankomma på

arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån den särskilda

medelsanvisningen till arbetsmarknadsanpassad utbildning inom

folkbildningen bör påverka storleken av medelsanvisningen till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet erinrar om att riksdagens beslut förra året om

statsbidrag till folkbildningen innebar att det nya systemet och

dess effekter skall följas upp och utvärderas. Någon särskild

översyn av folkhögskolorna i syfte att förbättra

resursutnyttjandet torde inte vara erforderlig, varför motion

Kr410 avstyrks.

Det råder enighet om att det behövs en omfattande information

före en folkomröstning om svensk anslutning till EG. Inför

beredningen av frågan om medel till denna information vill

kulturutskottet särskilt framhålla vikten av att den bredd,

flexibilitet och tidigare erfarenhet från liknande studie- och

informationskampanjer som finns inom folkbildningen, speciellt

studieförbunden, tas till vara. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion Kr271 (s) yrkande 5 begärs ett uttalande från

riksdagen om folkbildningens betydelse för konstnärernas arbets-

och inkomstmöjligheter.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motionen att folkbildningen har betydelse för konstnärernas

arbets- och inkomstmöjligheter. Utskottet finner det emellertid

inte erforderligt med något uttalande härom från riksdagens

sida, varför motionsyrkandet avstyrks.

Med tanke på studieförbundens stora betydelse för demokrati,

livslångt lärande, medmänsklig gemenskap och kultur bör

riksdagen enligt motion Kr430 (fp) uttala sig för ett ökat

bidrag under nästföljande budgetår.

Utskottet har i det föregående behandlat frågan om

medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 och frågan om

Folkbildningsrådets ansvar för fördelningen av medel mellan

studieförbund och folkhögskolor. Utskottet anser inte att

riksdagen nu bör göra något uttalande om storleken på anslaget

till folkbildningen under nästföljande budgetår. Denna fråga får

prövas i det kommande budgetarbetet. Riksdagen bör avslå motion

Kr430.

I motion Kr417 (s) yrkande 1 begärs att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna att det behövs särskilda

åtgärder för att garantera täckning av kostnader för tolkar

för döva studerande vid studieförbund och folkhögskolor.

Enligt motionen skulle ett särskilt förslagsanslag för täckande

av sådana kostnader vara en lösning. Motionärerna anser att det

blir särskilt svårt för studieförbunden och folkhögskolorna att

täcka merkostnaderna för tolkar om anslaget till folkbildningen

minskas.

Som utskottet inledningsvis redovisat anvisas medel till

folkbildningen från och med innevarande budgetår under ett

samlat anslag, som fördelas av Folkbildningsrådet mellan

studieförbund och folkhögskolor. Utskottet erinrar om att enligt

målen för statsbidraget till folkbildningen skall verksamheter

som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt

eftersatta grupper prioriteras. Handikappade utgör därvid en

viktig målgrupp. Detta är således en av grunderna för den

fördelning av bidraget till folkbildningen som skall göras av

Folkbildningsrådet. Med hänvisning till de förutsättningar för

bidragsgivningen som sålunda gäller och till att utskottet i det

föregående föreslagit en ökning av anslaget i förhållande till

regeringens förslag föreslår utskottet att riksdagen avslår

yrkande 1 i motion Kr417.

I motion Kr404 beskrivs den verksamhet som Hellidens

folkhögskola tillsammans med Tidaholms kommun, Skaraborgs läns

landsting och Grafiska verkstadsföreningen driver vid

Tidaholms grafiska verkstad. Motionärerna redogör för

verkstadens utrustning och redovisar att t.ex. arbetssymposier

för grafiker och utbildning av olika längd anordnas vid

verkstaden. Den kompetens och utrustning som finns vid

verkstaden bör enligt motionärernas mening utnyttjas även för

konstnärlig högskoleutbildning.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på huvudmannen för

Tidaholms grafiska verkstad att besluta om hur verkstaden skall

utnyttjas. I den mån folkhögskolekurser förläggs dit är det den

anordnande folkhögskolan som beslutar att så skall ske, och om

en högskola väljer att -- inom sina ekonomiska ramar -- förlägga

konstnärlig högskoleutbildning, t.ex. i form av lokala linjer

eller fristående kurser, till verkstaden är det de ansvariga vid

högskolan som beslutar i dessa frågor. Med det anförda avstyrker

utskottet motionen.

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

I samband med riksdagens beslut om ett samlat anslag till

folkbildningen gjordes även vissa förändringar i fråga om det

statliga bidraget till handikappåtgärder inom folkbildningen.

Från och med innevarande budgetår anvisas medel under ett nytt

anslag benämnt Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen. Drygt 27,5 milj.kr. av medlen under anslaget

disponeras av nämnden för vårdartjänst för särskilt

kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskola för

personer med funktionshinder. Medlen används bl.a. till

anpassning av lokaler och internat, ökad lärartäthet, assistans,

lärarfortbildning, korta anpassningskurser för vuxna med

funktionshinder (synskadade, vuxendöva och personer med

medicinska handikapp), aktiveringskurser för dövblinda samt

teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och

dövblinda. Omkring 1,5 milj.kr. går till förvaltningskostnader i

samband med utbildningsverksamheten och 0,5 milj.kr. till

forsknings- och utvecklingsarbete. Tolk- och

översättarinstitutet vid Stockholms universitet disponerar

omkring 13,5 milj.kr. för utbildning av tolkar för tolkning åt

döva, dövblinda och vuxendöva och för utbildning av

teckenspråkslärare samt för förvaltningskostnader.

I budgetpropositionen föreslås, utöver pris- och

löneomräkning, en ökning av anslaget med 1,3 milj.kr. som

kompensation för de kraftigt ökade kostnaderna för

aktiveringskurser för dövblinda. Totalt förelås anslaget föras

upp med 44991000 kr. nästa budgetår.

För att de handikappade skall ha möjlighet till delaktighet

och jämlikhet inom folkbildningen är det väsentligt att

särskilda åtgärder vidtas som underlättar deras studier.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till uppräkning av

anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen.

I delbetänkandet (SOU 1991:97), En väg till delaktighet och

inflytande, från 1989 års handikapputredning lämnas förslag om

tolkverksamhet för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och

talskadade. Däri ingår bl.a. förslag om utbildningsinsatser för

att öka tillgången på tolkar. Betänkandet remissbehandlas för

närvarande.

Rekryteringen till teckenspråksutbildningen och

dövblindtolkutbildningen bör enligt motion Kr413 (s) förbättras.

De förslag som lämnas i motionen överensstämmer med vissa delar

av handikapputredningens förslag. Utredningen har beräknat

merkostnaderna för dessa delar av sitt förslag till 3,8 milj.kr.

Enligt motion Kr414 (s) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna behovet av medel för utbildning av 16

teckenspråkstolkar vid en tvåårig utbildning vid Fellingsbro

folkhögskola.

En bedömning av behovet av teckenspråkstolkar har i enlighet

med det sagda nyligen gjorts av 1989 års handikapputredning. Med

denna bedömning som grund har utredningen lämnat detaljerade

förslag om utbildning för olika slag av tolkar och

tolkutbildare. Utskottet, som förutsätter att

utredningsförslagen kommer att resultera i förslag om

förbättringar på tolkområdet för de döva och hörselskadade,

anser att riksdagen inte bör föregripa remissbehandlingen av

betänkandet och den fortsatta beredningen i övrigt av förslagen

i detta. Motionerna Kr413 och Kr414 avstyrks därför av

utskottet.

Bidrag till kontakttolkutbildning

Kontakttolkutbildning anordnas på många olika språk inom

huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning,

arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.

Anslaget disponeras från och med innevarande budgetår av

universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet vid

universitetet fördelar statsbidraget till studieförbund och

folkhögskolor som anordnar kontakttolkutbildning. Vid

fördelningen av statsbidraget skall institutet särskilt sträva

efter att kontakttolkutbildningen lokaliseras till de regioner

och inriktas på de språk där behovet av kontakttolkar är störst.

Institutet utövar tillsyn över utbildningen och ansvarar för att

kvaliteten upprätthålls. Det är också institutet som skall

ställa upp de övergripande målen för utbildningen. Efter pris-

och löneomräkning föreslås anslaget föras upp med 7594000

kr.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande användningen av medel från

utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Sf504 yrkande 7 godkänner att

338100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom

utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att

delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen,

res. 1 (s)

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt

motionerna 1991/92:So224 yrkande 5, 1991/92:Kr274 yrkandena 2

och 3, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr405, 1991/92:Kr407,

1991/92:Kr411, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428, 1991/92:Kr429 och

1991/92:Ub806 yrkande 2 och med avslag på motionerna

1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420, 1991/92:Kr421,

1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1942344000 kr.,

res. 2 (s)

men. (v)

3. beträffande information inför en folkomröstning om svensk

anslutning till EG

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om folkbildningens, särskilt studieförbundens,

medverkan vid information inför en folkomröstning om svensk

anslutning till EG,

4. beträffande konstnärernas arbets- och

inkomstmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 5,

res. 3 (s)

5. beträffande medelsanvisningen till folkbildningen

budgetåren efter 1992/93

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr430,

6. beträffande tolkkostnader vid studier inom studieförbund

och vid folkhögskolor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr417 yrkande 1,

7. beträffande viss högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr404,

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för

budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag

på 44991000 kr.,

9. beträffande utbildning av teckenspråkstolkar m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr413 och

1991/92:Kr414,

10. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

kontakttolkutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1992/93

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

7594000 kr.

Stockholm den 10 mars 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),

Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s),

Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Användningen av medel från utbildningsavgiften till

anslaget Bidrag till folkbildningen (mom. 1)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

utbildningsmedlen på sikt bör användas endast till att

finansiera anslag till vuxenstudiestöd. Som ett led i denna

strävan bör endast 113,1 milj.kr. av avgiftsmedlen användas för

att nästa budgetår delvis finansiera anslaget Bidrag till

folkbildningen. Riksdagen bör således med ändring av regeringens

förslag bifalla motion Sf504 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande användningen av medel från

utbildningsavgiften till anslaget Bidrag till folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf504 yrkande 7

och med anledning av regeringens förslag godkänner att

113100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom

utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att

delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen,

2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "läsåret 1992/93" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs bl.a. i motion Kr405 om

folkbildningens betydelse för de stora grupper i samhället som

har behov av återkommande utbildning i vuxen ålder. För många

korttidsutbildade är deltagande i en folkhögskolekurs eller i en

studiecirkel det första steget till vidare utbildning. Inom

folkbildningen finns möjligheter och förmåga att flexibelt

anordna utbildning som är särskilt anpassad för olika grupper,

t.ex. arbetslös ungdom, handikappade och invandrare. Utbildning

inom folkbildningen har stor betydelse för t.ex. dem som

avbrutit sin utbildning i ungdomsskolan och för kvinnor som

varit hemma och vårdat barn och som vill tillbaka till

arbetslivet. Folkbildningen har också en betydelsefull roll för

demokratin i landet då många genom studier inom folkbildningen

kan skaffa sig bättre kunskaper och förmåga att bedöma

information och därigenom lättare kan ta del i samhällsdebatten.

Andra viktiga områden för folkbildningsverksamheten är den

kulturella verksamheten, däribland amatörkulturen, samt

språkutbildningen för breda grupper i samhället.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Riksdagen bör" och slutar med "arbetsmarknadspolitiska

åtgärder" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört om folkbildningens

stora betydelse för de enskilda individerna och för samhället

som helhet kan utskottet inte acceptera den stora minskning av

anslaget som regeringen föreslår. Riksdagen bör därför till

bidrag till folkbildningen anvisa 250 milj.kr. utöver vad

regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr405,

1991/92:Kr411 yrkande 2 och 1991/92:Kr429, med anledning av

regeringens förslag och motionerna 1991/92:So224 yrkande 5,

1991/92:Kr274 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr407,

1991/92:Kr411 yrkande 1, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428 och

1991/92:Ub806 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420, 1991/92:Kr421,

1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 2092344000 kr.,

3. Konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter (mom. 4)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks"

bort ha följande lydelse:

En minskning av folkbildningsanslaget i enlighet med

regeringens förslag skulle medföra en dramatisk försämring av

arbetsmarknaden för konstnärer. Studieförbundens

kulturarrangemang ger många arbetstillfällen för konstnärerna.

De har dessutom möjlighet att som cirkelledare m.m. få

extrainkomster vid sidan av sin konstnärliga verksamhet.

Folkbildningens stora betydelse för konstnärernas möjlighet att

utöva sitt yrke och att få arbetsinkomster bör vägas in vid

bedömningen av storleken på det statliga bidraget till

folkbildningen. Riksdagen bör med bifall till motion Kr271

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

här anfört.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande konstnärernas arbets- och

inkomstmöjligheter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder,

m.m. (mom. 2 och 6)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark

(alla s) anför:

Det är enligt vår mening av största betydelse för människor

med funktionshinder att -- såsom anförs i motion So224 (s) --

anslagen till folkbildningen hålls på en hög nivå. Den

studieform som folkhögskolor och studieförbund erbjuder är

mycket väl lämpad för personer med funktionshinder, både när det

gäller kompletterande utbildning och sådan utbildning som de

behöver för att lära sig leva med sitt funktionshinder. Det är

också betydelsefullt att förtroendevalda inom handikapprörelsen

kan erbjudas studier inom folkbildningen, i all synnerhet som

allt fler beslut som berör de handikappade och

handikappförbunden fattas lokalt och regionalt. Mot denna

bakgrund är det oacceptabelt att göra sådana besparingar på

anslaget till folkbildningen som regeringen föreslagit.

Vi vill också -- liksom motionärerna i motion Kr417 --

framhålla att en sådan minskning av anslaget till folkbildningen

som regeringen föreslagit gör det svårt att bekosta den

tolkhjälp som hörselskadade behöver för att kunna studera vid

folkhögskolor och i studiecirklar.

I reservation 2 till detta betänkande har vi föreslagit att

anslaget till folkbildningen skall ökas med 250 milj.kr. i

förhållande till regeringens förslag. Mot denna bakgrund har vi

avstått från att begära sådana uttalanden från riksdagens sida

som begärs i motionerna So224 och Kr417 om behovet av en hög

anslagsnivå och behovet av särskilda medel till tolkkostnader.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Utbildning och deltagande i kulturella aktiviteter skapar

självtillit. Med tillit till den egna förmågan kan människan

påverka sin tillvaro och lita till sina möjligheter att utveckla

sitt liv, sitt arbete och samhället. Denna insikt och kultursyn

är en av grundvalarna för folkhögskolornas och studieförbundens

verksamhet. Den överensstämmer också med de kulturpolitiska mål

som riksdagen antog år 1974. Den speciella pedagogik och anda

som är cirkelstudiernas och folkhögskolekursernas särmärke har

skapat ett undervisningsklimat som ger mycket goda resultat och

som vunnit respekt i omvärlden. Folkbildningen överbryggar de

stora utbildningsklyftor som fortfarande finns och som tenderar

att öka.

Riksdagens beslut vid föregående riksmöte om en treårsbudget

för folkbildningen med årliga pris- och löneomräkningar får inte

raseras genom den av regeringen föreslagna nedskärningen.

Besparingarna på 100 milj.kr. innevarande budgetår är

tillräckliga. Folkhögskolorna måste även i framtiden ha

möjligheter att tillgodose det utbildningsbehov som inte går att

tillgodose i andra skolformer och som korttidsutbildade,

handikappade, invandrare och människor som söker sig till

estetisk utbildning har. Studieförbundens verksamheter, viktiga

för vår demokratiska fostran, är för många människor den enda

möjligheten till aktivt kulturutövande. De behöver utvecklas,

inte begränsas eller fördyras för deltagarna. Riksdagen bör

därför med bifall till motion Kr274 yrkandena 2 och 3 anvisa

2148644000 kr. för bidrag till folkbildning nästa

budgetår, eller 306300000 kr. mer än vad regeringen

föreslagit.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 2 borde ha hemställt:

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr274 yrkandena 2

och 3, med anledning av regeringens förslag och motionerna

1991/92:So224 yrkande 5, 1991/92:Kr403, 1991/92:Kr405,

1991/92:Kr407, 1991/92:Kr411, 1991/92:Kr419, 1991/92:Kr428,

1991/92:Kr429 och 1991/92:Ub806 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1991/92:Kr410, 1991/92:Kr412, 1991/92:Kr420,

1991/92:Kr421, 1991/92:Kr422 och 1991/92:Kr431 till Bidrag

till folkbildningen för budgetåret 1992/93 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 2148644000 kr.,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna2

Utskottet5

Bidrag till folkbildningen5

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen9

Bidrag till kontakttolkutbildning10

Hemställan10

Reservationer12

1. Användningen av medel från utbildningsavgiften till

anslaget Bidrag till folkbildningen (s)12

2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (s)12

3. Konstnärernas arbets- och inkomstmöjligheter (s)13

Särskilt yttrande14

Folkbildningens betydelse för människor med funktionshinder,

m.m. (s)14

Meningsyttring av suppleant (v)14