Bet. 1991/92:KrU13

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU13

Stöd till trossamfund m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1991/92

KrU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen om stöd till trossamfund m.m. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning,

72007000 kr. Förslaget innefattar inte någon uppräkning av

anslagsposten till lokalbidrag. Ett motionskrav om uppräkning av

denna post med omkring 17 % till 17 milj.kr. avstyrks. Med

anledning av andra yrkanden i samma motion föreslår utskottet

att riksdagen skall uttala sig dels för att den reala uppräkning

av verksamhets- och lokalbidragen som påbörjades förra året bör

fortsätta under kommande budgetår, dels för att behovet av en

ytterligare medelsanvisning för lokalbidrag under förevarande

anslag ges hög prioritet vid beredningen av årets

kompletteringsproposition.

Ett enhälligt utskott föreslår med anledning av en

sjupartimotion att riksdagen som bidrag till återuppbyggnaden av

Katarina kyrka skall anvisa 15 milj.kr. över statsbudgeten.

Kyrkan, som har betecknats som en av Nordeuropas märkligaste

centralkyrkor från barocktiden, härjades natten till den 17 maj

1990 av en omfattande brand. Återuppbyggnadskostnaderna har ökat

väsentligt till följd av ändrade mervärdesskatteregler efter

branden.

I en reservation föreslås en medelsanvisning till Stöd till

trossamfund m.m. i enlighet med det ovan redovisade

motionskravet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 14

(civildepartementet) under C. Stöd till trossamfund m.m.

under punkt C 1 (s. 37--39) föreslagit riksdagen att till Stöd

till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett

reservationsanslag på 72007000 kr.

Motionerna

1991/92:Kr425 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den framtida utvecklingen av verksamhets-

och lokalbidraget till de fria trossamfunden,

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1992/93 höja

lokalbidragsanslaget med 2514000 kr. eller således till 17

milj.kr., vilket betyder att anslaget C 1 Stöd till trossamfund

m.m. skall upptas till 74521000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen i kommande tilläggsbudget

bör anvisa medel till extra lokalbidrag av sysselsättningsskäl,

1991/92:Kr427 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, s, m, c, kds,

nyd, v) vari yrkas att riksdagen beslutar att anslå 21 milj.kr.

till återuppbyggnaden av Katarina kyrka i Stockholm.

Utskottet

Stöd till trossamfund m.m. (C 1)

Från anslaget Bidrag till trossamfund betalas för innevarande

budgetår statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan

för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan

verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m.

(utbildningsbidrag). Föreskrifter om dessa statsbidrag finns i

förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än

svenska kyrkan. I förordningen anges vilka trossamfund som har

bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de grunder som

riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:100 bil. 15, bet. KrU10,

rskr. 111) och till vilka utbildningar bidrag får beviljas.

Ursprungligen betalades statsbidrag endast till församlingar som

var anslutna till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera

också till anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska

kyrkan, de islamiska församlingarna i Sverige, de judiska

församlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkornas

ekumeniska råd, Stockholms katolska stift och ungerska

protestantiska kyrkan.

Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden

prövas av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.

Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund.

Ledamöterna i samarbetsnämnden utses av regeringen.

I budgetpropositionen anförs att, med ändring av vad som

hitintills varit fallet, bidrag till ekumenisk verksamhet och

bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. bör med hänsyn

till bidragens storlek inte anvisas under särskilda anslag. I

stället beräknas medel för dessa ändamål under anslagsposten

Till regeringens disposition. Anslagets rubrik bör i samband

härmed ändras så att det får beteckningen Stöd till trossamfund

m.m.

Regeringens förslag innebär att anslagsposten

Verksamhetsbidrag höjs med 2 010 000 kr. till 52260000 kr.

och att anslagsposten Lokalbidrag blir oförändrad 14486000

kr.

Anslagsposten Utbildningsbidrag höjs också enligt

regeringsförslaget, nämligen med 80000 kr. till 2080000

kr.

Anslagsposten Till regeringens disposition ökas med

2181000 kr. till 3181000 kr.; eftersom det från denna

anslagspost i fortsättningen skall kunna utgå bidrag även till

ovan angivna båda ändamål innebär den redovisade

medelsberäkningen för anslagsposten en minskning i förhållande

till innevarande år. Det bör dock framhållas att, som anges i

propositionen, den reservation som vid utgången av budgetåret

1991/92 eventuellt kan finnas kvar under anslaget Bidrag till

restaurering av äldre domkyrkor m.m. bör föras över till nämnda

anslagspost.

I enlighet med det sagda föreslås en total medelsanvisning

under anslaget Stöd till trossamfund m.m. på 72007000 kr.

Efter förslag av kulturutskottet uttalade sig riksdagen våren

1990 för en real uppräkning av verksamhetsbidraget. Även en

uppräkning av lokalbidraget ansågs motiverad. Skälet för

riksdagens ställningstagande var främst den omständigheten att

antalet medlemmar i invandrarnas trossamfund ökat kraftigt under

1980-talet (bet. 1989/90:KrU13).

Med hänvisning till riksdagens begäran föreslog regeringen

förra året en uppräkning av anslaget Bidrag till trossamfund med

10 milj.kr. Av höjningen avsåg 7 milj.kr. verksamhetsbidraget

och 2335000 kr. lokalbidraget.

Som framgår av redovisningen ovan föreslås i årets

budgetproposition endast en uppräkning av verksamhetsbidraget,

nämligen med 4 %.

I motion Kr425 (s) anförs att regeringen snarast måste

fullfölja arbetet med att återställa verksamhetsbidragets värde

till den reala nivå det hade vid ingången av 1980-talet.

Motionärerna hänvisar till att detta är särskilt angeläget med

hänsyn till att invandrarsamfunden växt kraftigt under hela

1980-talet och att en offensiv invandrar- och flyktingpolitik

måste inrymma ett rejält stöd till invandrarkyrkorna.

Motionärerna uttalar också att det är ännu allvarligare att

regeringen inte föreslagit någon uppräkning av lokalbidraget.

Ett bifall till regeringsförslaget skulle omöjliggöra extra stöd

till invandrarkyrkorna.

Motionärerna pekar i sammanhanget på den betydelse

lokalbidraget har för sysselsättningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en

fortsatt real uppräkning av verksamhets- och lokalbidragen.

Bidragen har stor betydelse för de fria samfunden. Den

anslagsuppräkning som påbörjades förra året bör fortsätta under

kommande budgetår. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av

motion Kr425 i här aktuell del bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna (yrkande 1).

Då det gäller medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 är

utskottet inte berett att frångå regeringens förslag. Utskottet

avstyrker därför motion Kr425, såvitt däri yrkas en uppräkning

av anslagsposten Lokalbidrag med 2 514 000 kr. till 17 milj.kr.

och således en total medelsanvisning under anslaget på

74521000 kr. (yrkande 2). Propositionens förslag till

medelsanvisning tillstyrks således.

Enligt nämnda motion, Kr425, bör riksdagen också uttala att

regeringen i kommande tilläggsbudget bör bereda utrymme för en

omfattande sysselsättningssatsning genom att föreslå riksdagen

att anvisa medel till extra lokalbidrag för trossamfunden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att lokalbidragen

kan generera investeringar som ger god sysselsättningseffekt.

Behovet av lokalbidrag är också stort.

Då det gäller det formella yrkandet vill utskottet framhålla

att regeringens beredning av propositionen med förslag till

tilläggsbudget II uppenbarligen befinner sig i sitt slutskede.

Med beaktande härav anser utskottet att riksdagen med anledning

av motionen i denna del (yrkande 3) bör som sin mening ge

regeringen till känna att behovet av en ytterligare

medelsanvisning för lokalbidrag under förevarande anslag ges hög

prioritet vid beredningen av årets kompletteringsproposition.

Frågan om bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka

I en sjupartimotion, Kr427 (fp, s, m, c, kds, nyd, v), yrkas

att riksdagen skall anslå 21 milj.kr. till återuppbyggnaden av

Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm.

Katarina kyrka började byggas i mitten på 1600-talet. Karl X

Gustaf hade planer på att en ny stadsdel med palats och

administrationsbyggnader skulle förläggas till Södermalm.

Katarina kyrkas arkitektur och dess placering ingick som ett led

i planerna. Kyrkan togs i bruk redan under byggnadstiden men den

stod efter en brand år 1723 helt färdig först på 1730-talet, då

den kopparklädda kupolen av stadsarkitekten Adelcrantz

fullbordades. Tjugo år senare var de viktigaste beståndsdelarna

i interiören färdigställda. Katarina kyrka har betecknats som en

av Nordeuropas märkligaste centralkyrkor från barocktiden. Trots

ombyggnader och moderniseringar under 1800- och 1900-talen

behöll kyrkan sin karaktär av stor barockkyrka.

Natten till den 17 maj 1990 härjades kyrkan av en omfattande

brand. Efter branden återstod av den yttre delen av kyrkan

endast murverket. En mycket stor del av inredningen förstördes,

bl.a. orgeln som ansågs ha stort kulturhistoriskt värde.

Kostnaderna för återuppbyggnaden beräknades i januari 1991 av

församlingen -- som utgör ett s.k. enförsamlingspastorat -- till

95 milj.kr. för den yttre delen och till 96 milj.kr. för den

inre delen eller således tillhopa till 191 milj.kr. Siffrorna

avser 1990 års kostnadsläge. I motionen anges att säkrast

möjliga beräkningar av återuppbyggnadskostnaden för närvarande

pekar på en kostnad av 217 milj.kr., exklusive kostnaden för

konstnärlig utsmyckning. Det anges vidare att med tidigare

gällande mervärdesskatt hade kostnaden för återuppbyggnaden

stannat på ett 21 milj.kr. lägre belopp eller således 196

milj.kr.

För återuppbyggnaden finns tillgängliga eller har utlovats

följande medel.

Försäkringsersättning utgår med 144 milj.kr.

Kyrkofondens styrelse beviljade i augusti i fjor Katarina

församling 5 milj.kr. i extra utjämningsbidrag för

återuppbyggnaden av kyrkan.

En rad aktiviteter i syfte att skaffa medel till

återuppbyggnaden av kyrkan har genomförts, i första hand av

Katarina församling och stiftelsen Rädda Katarina. Enligt

motionen har omkring 7,5 milj.kr. insamlats hitintills.

Från Wallenbergsstiftelsen har ett bidrag om 2 milj.kr.

utlovats.

Kulturutskottet gör följande bedömning av motionsyrkandet. Det

är bl.a. med hänsyn till det stora kulturhistoriska värde

Katarina kyrka representerar skäligt att staten ekonomiskt

medverkar till återuppbyggnaden av kyrkan. Bidrag till

återuppbyggnaden bör utgå över statsbudgeten med en del av det

belopp som motsvarar kostnadsökningen för Katarina församling

till följd av ändrade mervärdesskatteregler för bl.a.

byggnadsområdet vid årsskiftet 1990/91. Med beaktande av bl.a.

det belopp som utgått från kyrkofonden bör statsbidraget

bestämmas till 15 milj.kr.

Genom den omfattande brand som Katarina kyrka drabbades av

fick frågan om försäkringsförhållandena för såväl domkyrkor som

andra församlingskyrkor än Katarina kyrka stor aktualitet.

För de medeltida domkyrkorna med visst undantag och för

klosterkyrkorna i Vadstena och Varnhem har kyrkofondens styrelse

efter uppdrag av regeringen numera gjort en samordnad

upphandling avseende försäkring av kyrkorna. Försäkringsbeloppen

har höjts väsentligt. Trots detta har premienivån avsevärt

reducerats.

Kyrkofondens styrelse har också gjort en utredning om

kyrkokommunernas försäkringsskydd. Denna fråga diskuteras

ytterligare i en arbetsgrupp med representanter för

civildepartementet, kyrkofondens styrelse och Svenska kyrkans

församlings- och pastoratsförbund (pastoratsförbundet).

Utskottet har vidare inhämtat bl.a. följande av betydelse för

frågan om försäkringsförhållandena för församlingskyrkorna.

Pastoratsförbundet har inbjudit kyrkoråden till ett antal

informationsdagar under våren där syftet är att informera om

bl.a. upphandling av försäkringar och om

kyrkoförsäkringsvillkor. Pastoraten får således anledning att --

i den mån detta inte redan skett efter branden i Katarina kyrka

-- se över försäkringsavtalen rörande församlingskyrkorna. I

anslutning till den lämnade redovisningen vill utskottet

framhålla att från kyrkofondens kansli uppgivits att det även

för experter torde ha kommit som en överraskning att en kyrka

skulle kunna drabbas av en så omfattande totalskada som den som

Katarina kyrka drabbades av.

Utskottet har gjort sin bedömning av motionsyrkandet med

utgångspunkt i att det finns skäl att utgå från att behov av

statsbidrag likartat det som är aktuellt i detta ärende inte

skall uppstå i framtiden. Det finns nämligen befogad anledning

att utgå från att det redan skett eller inom en nära framtid

kommer att ske en översyn av försäkringarna för samtliga kyrkor.

Hemställan

Utskottet hemställer

l. beträffande medelsanvisningen till Stöd till trossamfund

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr425 yrkande 2 till Stöd till

trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 72007000 kr.,

res (s)

2. beträffande den framtida medelsanvisningen under anslaget

Stöd till trossamfund m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr425 yrkande l

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande begäran om ytterligare medelsanvisning för

lokalbidrag under anslaget Stöd till trossamfund m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr425 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande bidrag till återuppbyggnaden av Katarina

kyrka

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr427 till

Bidrag till återuppbyggnaden av Katarina kyrka för

budgetåret 1992/93 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 15000000 kr.

Stockholm den 10 mars 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),

Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling

(s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Stöd till trossamfund m.m. (mom. 1)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Då det" och slutar med "tillstyrks således" bort ha

följande lydelse:

Vad gäller medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 anser

utskottet att uppräkningen av anslagsposten Lokalbidrag till

14486 000 kr. ej är tillräcklig. Mot bakgrund av behovet av

att återställa bidragsnivån till den reala nivå bidraget hade

vid ingången av 1980-talet och på grund av det rådande

arbetsmarknadsläget bör lokalbidraget höjas med 2514000 kr.

till 17 milj.kr., vilket föreslås i motion Kr425. Den totala

medelsanvisningen under anslaget bör som en följd härav

fastställas till 74521000 kr. Motionen tillstyrks således i

denna del (yrkande 2).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Stöd till trossamfund

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr425 yrkande 2

och med anledning av regeringens förslag till Stöd till

trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 74 521 000 kr.