Bet. 1991/92:KrU14

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU14

Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1991/92

KrU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag om ungdoms-

och folkrörelsefrågor som regeringen har lagt fram i

budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning till Statens ungdomsråd (5590000 kr.),

till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.

(102008000 kr.), till Stöd till internationellt

ungdomssamarbete (7212000 kr.), till Lotterinämnden

(2129000 kr.) och till Bidrag till folkrörelserna

(34617000 kr.).

I anslutning till förslagen i budgetpropositionen tar

utskottet upp några yrkanden som avser olika ungdomsprojekt.

Motionsförslagen avstyrks med hänvisning till att barn- och

ungdomsdelegationen har möjlighet att lämna bidrag till den typ

av projekt som motionärerna avser.

Utskottet behandlar även ett antal motionsförslag rörande

lotterilagstiftningen. Yrkanden som syftar till förbättrad

ekonomi för folkrörelserna avstyrks bl.a. med hänvisning till

att lotteriutredningens arbete inte bör föregripas. Beträffande

motionsförslag om internationella regler för kasinospel och

automatspel hänvisar utskottet även till den kartläggning som

för närvarande görs av en arbetsgrupp inom finansdepartementet

om den internationella kasinoverksamheten i våra grannländer.

Utskottet behandlar även motionsyrkanden som syftar till en

väsentlig nedskärning av bidragen till organisationer. Bl.a.

konstaterar utskottet att medel för stöd till organisationer för

vitt skilda ändamål och med vitt skilda syften anvisas över

statsbudgeten. Medelsanvisningen prövas av riksdagen för varje

bidragsområde efter bedömning av de olika utskotten. Utskottet

erinrar också om att flera områden som motionärerna avser är

eller har nyligen varit föremål för ingående prövning från

bidragssynpunkt samt hänvisar till att civilministern i

budgetpropositionen anfört att det kan finnas behov av att

överväga om en samlad översyn skall göras för att klarlägga

föreningslivets ekonomiska villkor. Utskottet avstyrker

motionerna. Slutligen avstyrks motionsyrkanden som syftar till

en begränsning av stödet till Folkets hus-rörelsens verksamhet.

En reservation och ett särskilt yttrande har fogats till

betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bil. 14

(civildepartementet)

dels under punkt E 1 (s. 47) föreslagit riksdagen att till

Statens ungdomsråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett

förslagsanslag på 5590000 kr.,

dels under punkt E 2 (s. 49) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 102 008 000

kr.,

dels under punkt E 3 (s. 51) föreslagit riksdagen att till

Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret

1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7 212 000 kr.,

dels under punkt F 1 (s. 54) föreslagit riksdagen att till

Lotterinämnden för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 2

129 000 kr.,

dels under punkt F 4 (s. 59) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1992/93 anvisa ett

reservationsanslag på 34 617 000 kr.

Motionerna

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fortsättning av "Kulturbudkavlen".

1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en fortsättning på verksamheten

"Kulturbudkavlen".

1991/92:Kr401 av Eva Johansson och Margareta Israelsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att anordna ett statligt lotteri

där behållningen skall tillfalla barn- och

ungdomsorganisationernas verksamhet.

1991/92:Kr406 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om uppbyggnaden av fonden för Stockholm Water

Prize på det sätt som förordas i motionen.

1991/92:Kr408 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift

att granska Folkets hus-rörelsens verksamhet och föreslå

besparingsåtgärder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det allmänna stödet till Folkets hus

måste begränsas till ett minimum.

1991/92:Kr409 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för ett reformerat

organisationsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om genomförande av reformen under en tid av

tre år,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen

begär en ordentlig översyn av hela organisationsbidragssystemet.

1991/92:Kr415 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett kasino i Malmö.

1991/92:Kr416 av Peter Kling och Dan Eriksson i Stockholm

(nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

lotterilagstiftningen i syfte att möjliggöra kasinospel

(roulettspel, tärningsspel, kortspel) enligt internationella

regler i Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

lotterilagstiftningen i syfte att möjliggöra automatspel enligt

internationella regler i Sverige.

1991/92:Kr423 av Annika Åhnberg och Eva Zetterberg (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett projektanslag för verksamheter såsom

Fryshuset i Stockholm.

1991/92:Kr424 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att likställa studieförbunden med andra folkrörelser i

lotterilagen.

1991/92:Kr426 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1992/93 beslutar minska de

statliga organisationsbidragen med sammanlagt 2 000 000 000 kr.,

2. att riksdagen, om yrkande 1 bifalls och om det befinns

nödvändigt, hos regeringen begär ett utarbetat förslag till

minskade anslag för organisationsbidrag i så god tid att det kan

börja gälla redan fr.o.m. den 1 juli 1992.

1991/92:Kr510 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytterligare trisslotteriomgångar till

förmån för svensk idrott.

1991/92:Kr512 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att folkrörelserna bör ges förbättrade

villkor på spelmarknaden.

Utskottet

Statens ungdomsråd (E 1)

I budgetpropositionen erinrar civilministern om att statens

ungdomsråd är föremål för en översyn inom ramen för en utredning

(C 1991:06) om statens insatser inom barn- och ungdomsområdet.

Detta arbete skall vara avslutat före utgången av april 1992.

Mot bakgrund av denna översyn föreslås inga större förändringar

av verksamhetens inriktning eller omfattning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Statens ungdomsråd för nästa budgetår skall anvisa ett

förslagsanslag på 5590000 kr.

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)

Syftet med det statliga stödet till central och lokal

ungdomsverksamhet är att främja demokratisk fostran genom barns

och ungdomars engagemang i föreningslivet samt att medverka till

en meningsfull fritid för barn och ungdomar. I propositionen

föreslås att anslaget höjs med drygt 3,6 milj.kr. till

102008000 kr. Av beloppet är bl.a. drygt 2,2 milj.kr.

avsedda att disponeras engångsvis av regeringen för aktiviteter

inom ungdomsområdet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

I två motioner behandlas frågan om en fortsättning av

Kulturbudkavlen, en försöksverksamhet som barn- och

ungdomsdelegationen under en treårsperiod -- fr.o.m. den 1 juli

1989 t.o.m. den 30 juni 1991 -- bedrivit i syfte att främja

ungdomskultur med betoning på ungdomars egen skapande

verksamhet.

Enligt motion Kr271 (s) har genom Kulturbudkavlen modeller

bildats för utveckling av ungdomars eget skapande, främst inom

teater-, dans- och musikområdet. Motionärerna anser att

regeringen skall skapa goda möjligheter för dessa verksamheters

utveckling (yrkande 25). Motion Kr273 (s) har i denna del samma

innehåll (yrkande 5).

Barn- och ungdomsdelegationen, som disponerar medel från

allmänna arvsfonden, har möjlighet att även framgent lämna

bidrag till den typ av projekt som motionärerna avser. Mot den

bakgrunden avstyrker utskottet motion Kr271 yrkande 25 och

motion Kr273 yrkande 5.

I motion Kr423 (v) behandlas den typ av verksamhet för

ungdomar som bedrivs i det s.k. Fryshuset i Stockholm.

Motionärerna anser att ett särskilt anslag för projekt av det

slag som genomförs i Fryshuset bör inrättas. Anslaget bör

uppgå till 5 milj.kr.

Enligt utskottets uppfattning är den verksamhet som bedrivs

vid Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård Fryshuset i Stockholm av

stort värde. Bidrag till det slag av projekt som motionärerna

avser lämnas av barn- och ungdomsdelegationen. Även dessa bidrag

lämnas av medel från allmänna arvsfonden. Utskottet avstyrker

med hänsyn härtill motion Kr423.

Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)

I propositionen föreslås att anslaget höjs med 3162000 kr.

till 7212000 kr. Från anslaget lämnas bidrag till Landsrådet

för Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte. Genom ett EES-avtal får Sverige

möjlighet att delta i EG:s ungdomsutbytesprogram Youth for

Europe. För detta ändamål har ett medelsbehov om 3 milj.kr.

beräknats.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Lotterinämnden (F 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Lotterinämnden för nästa budgetår skall anvisa ett ramanslag på

2129000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motioner

rörande lotterilagstiftningen.

I motion Kr512 (s) yrkande 2 understryks vikten av

förbättrade villkor på spelmarknaden för folkrörelserna.

Utskottet vill erinra om att lotterilagen som reglerar

lotteriverksamheten är föremål för översyn av en parlamentariskt

sammansatt kommitté, lotteriutredningen (C 1991:01). Enligt sina

direktiv (dir. 1991:22) skall kommittén undersöka i vad mån

folkrörelserna i högre grad än för närvarande kan finansiera sin

verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel. Kommittén

beräknas avsluta sitt arbete under hösten 1992.

Utredningsarbetet har således samma syfte som motionen. Med

hänsyn härtill och då resultatet av utredningsarbetet inte bör

föregripas avstyrks motion Kr512 yrkande 2.

I motion Kr424 (m) behandlas frågan om studieförbundens

möjligheter att anordna lotterier. Motionen syftar till att

även studieförbunden skall få anordna lotterier som ett led i

finansieringen av sin verksamhet.

Det ligger inom ramen för lotteriutredningens arbete att pröva

den fråga som tas upp i motionen. Med hänsyn härtill och till

att resultatet av utredningens arbete inte bör föregripas bör

motion Kr424 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tar härefter upp tre motionsyrkanden som rör

statliga lotterier och som hänvisats till kulturutskottet.

Ett sätt för idrottsrörelsen att minska de negativa följderna

av skatteomläggningen 1991 är enligt motion Kr510 (v) att ge

Svenska Penninglotteriet i uppdrag att anordna fyra extra

omgångar av Trisslotteriet till förmån för svensk idrott

(yrkande 4).

Utskottet behandlade utförligt liknande motionsyrkanden förra

året (bet. 1990/91:KrU18 s. 17--18). Yrkandena avstyrktes bl.a.

med hänsyn till att om ett statligt spelbolag skulle ordna extra

omgångar av Trisslotteriet eller annat eget lotteri till förmån

för visst icke-statligt ändamål, detta självfallet i motsvarande

mån begränsar bolagets egna möjligheter att bedriva sin

verksamhet och att inom ramen för av staten fastställda regler

nå ett så gott resultat som möjligt. Utskottet uttalade även att

bolagens vinst i princip skall inlevereras till staten för att

användas till ändamål som beslutas under politiskt ansvar.

Vidare hade utskottet den uppfattningen att inte bara storleken

av direkt statligt stöd till folkrörelserna utan även stöd som

reellt sett är att jämställa med sådant statligt stöd i princip

skall beslutas av riksdagen. Enligt utskottets mening borde

stödet således prövas utifrån en bedömning av vilket faktiskt

stödbehov som föreligger och inte göras beroende av hur

framgångsrikt ett visst statligt lotteri är.

Utskottet är inte berett att ändra sin inställning i denna

fråga. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr510 (v) yrkande 4.

I två motioner behandlas frågor om anordnande av

ändamålslotterier.

I motion Kr401 (s) föreslås att staten under en längre tid

skall anordna ett lotteri, från vilket behållningen skall

tillfalla barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet. Motion

Kr406 (c) syftar till att Svenska Penninglotteriet skall anordna

ett ändamålslotteri till förmån för Stockholm Water Foundation

för uppbyggnad av en fond för Stockholm Water Prize.

Vid behandling av förslag om stöd till ungdomsverksamhet

hösten 1990 genom statliga lotterier uttalade utskottet att

stor restriktivitet bör iakttas då det gäller önskemål om

anordnande av särskilda statliga lotterier (bet. 1990/91:KrU8 s.

8).

När det gäller finansieringen av barn- och

ungdomsorganisationernas verksamhet vill utskottet även erinra

om att lotteriutredningen i enlighet med sitt uppdrag skall

föreslå åtgärder som positivt kan påverka folkrörelsernas

möjligheter att påverka sina intäkter från lotterier och spel.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr401 och Kr406.

I två motioner framställs krav på att internationella regler

för kasinospel och automatspel skall införas i Sverige.

I motion Kr415 (m) framhålls att internationell kasinoverksamhet

i Malmö skulle tillgodose många viktiga samhällsintressen genom

att bl.a. befrämja turism och tillföra landet valuta. I motion

Kr416 (nyd) begärs ändring av lotterilagen i syfte att införa

internationella spelregler för kasino- och automatspel.

Utskottet vill erinra om att det i lotteriutredningens uppdrag

ingår att göra en översyn av lotterilagen. Vidare har

skatteministern nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att

kartlägga den internationella kasinoverksamheten i våra

grannländer. Avsikten med kartläggningen, som skall redovisas

senast den 15 april 1992, är bl.a. att den skall ge en

realistisk bild av vad som kan uppnås genom etablering av

kasinon, alternativt vilka effekterna blir på sikt om kasinon

inte inrättas i Sverige. Med hänvisning till att utredningarnas

resultat inte bör föregripas avstyrker utskottet motionerna

Kr415 och Kr416.

Bidrag till folkrörelserna (F 4)

Medel som anvisas under anslaget Bidrag till folkrörelserna,

som inrättades fr.o.m. budgetåret 1991/92, är avsedda för bidrag

till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet av

olika slag för att kompensera dem för deras ökade kostnader till

följd av skattereformen. I budgetpropositionen föreslås att

anslaget nästa budgetår skall uppgå till 34617000 kr.,

vilket innebär en minskning med drygt 65 milj.kr. Minskningen

beror på att idrottens del i anslaget föreslås föras över till

anslaget Stöd till idrotten under sjunde huvudtiteln.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner som

innehåller yrkanden som avser bidrag till organisationer, båda

väckta av företrädare för Ny demokrati.

Motion Kr409 syftar till en förändring av principerna för

organisationsbidragen. Nya bidragsregler bör successivt

införas under en treårsperiod. Motionärerna, som framhåller att

de statliga organisationsbidragen uppgick till 7,5 miljarder

kronor år 1989, lämnar vissa synpunkter på önskvärda

förändringar av bidragsvillkoren. Motionens syfte är

uppenbarligen att minska statens kostnader för

organisationsbidragen.

I motion Kr426, som hänvisar till motion Kr409, föreslås en

minskning av organisationsbidragen med 2 miljarder kronor

fr.o.m. nästa budgetår.

Utskottet vill med anledning av motionerna inledningsvis

redovisa följande. Enligt en rapport från statskontoret,

Statligt föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6), som gjorts

på uppdrag av den förra regeringen, uppgick det statliga stödet

budgetåret 1989/90 till föreningslivet till ca 7,5 miljarder

kronor, ett belopp som angetts i motion Kr409. Mottagarna av

bidragen var ett stort antal frivilliga organisationer.

Huvuddelen av bidragen eller 54 % riktade sig till

riksorganisationer. Övriga medel var antingen inte bundna till

någon särskild nivå eller riktade sig till lokal verksamhet.

Bidragen fördelades på olika mottagare och ändamål enligt

följande (milj.kr.).

Humanitär verksamhet 1 891,0 (Bidragsmottagare i denna grupp

är t.ex. Röda korset och Rädda barnen, som på uppdrag av SIDA

utför biståndsinsatser.)

Trossamfund 54,3

Försvarsanknutna organisationer 207,9

Idrott 261,5

Studieförbund 1453,2

Ungdomsorganisationer 177,3

Handikapporganisationer 137,6

Föreningsdaghem 315,0

Arbetsmarknadsorganisationer 110,3

Obundna bidrag 501,4 (För ett flertal bidrag anges inte någon

typ av förening som mottagare. Det är i stället verksamheten som

bidraget avser att stödja. Ett exempel är socialdepartementents

bidrag för insatser mot aids, som kan ges till alla

organisationer som vidtar åtgärder mot aids.)

Övriga 287,1 (Härmed avses vanligtvis enskilda organisationer

som erhåller medel för att bedriva verksamhet med anknytning

till någon sektorsmyndighets område.)

Lönebidragsanställda 2088,0

Statskontorets rapport innehåller -- förutom den nämnda

kartläggningen av det anslagsfinansierade stödet till

föreningslivet -- också förslag till hur en en fördjupad

prövning, baserad på uppföljning och utvärdering, kan göras av

stödet.

Utskottet konstaterar att uppgifterna i motion Kr409 om en

nivå på organisationsstödet om 7,5 miljarder kronor

uppenbarligen hämtats från statskontorets rapport. Med denna

utgångspunkt konstaterar utskottet vidare att en mycket stor del

av nämnda belopp avser stöd som inte kan betraktas som

organisationsstöd i egentlig mening. Det finns skäl att

härvidlag främst hänvisa till den i det föregående lämnade

redovisningen, av vilken framgår bl.a. att vid framräkningen av

angivna belopp medtagits en post om 1 891 milj.kr. som avser

humanitärt stöd som kanaliseras via hjälporganisationer och en

post om 2 088 milj.kr. som avser lönebidrag. Anställning med

lönebidrag är en stödform som syftar till att stimulera

arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappade för

vilka andra åtgärder inte kan vidtas för att underlätta en

arbetsplacering. Om man räknar bort dessa båda poster reduceras

beloppet 7,5 miljarder kronor med i det närmaste 4 miljarder

kronor.

Över statsbudgeten anvisas härutöver medel för stöd till

organisationer för vitt skilda ändamål och med vitt skilda

syften under ett stort antal anslag. Den i det föregående

lämnade redovisningen ger en övergripande bild härav.

Kulturutskottet kan självfallet inte på grundval av några

allmänna synpunkter som redovisas i en motion förorda en

omedelbar ändring av gällande bidragsvillkor eller en

nedskärning av organisationsstödet med 2 miljarder kronor

fr.o.m. den 1 juli i år. Redan med hänsyn till att i praktiken

endast en extremt kort tid skulle stå till buds för utredning av

frågan kan utskottet inte heller förorda en utredning med samma

syfte. Utskottet vill erinra om att medelsanvisning över

statsbudgeten prövas av riksdagen för varje bidragsområde efter

bedömning i de olika utskotten. I kulturutskottet bereds, såvitt

här är av intresse, frågor om storleken av bidragen till

ungdomsorganisationer, idrottsrörelsen, trossamfunden och andra

folkrörelser samt till studieförbunden. Vidare vill utskottet

erinra om att det står en ledamot fritt att framställa yrkanden

om minskningar av den medelsanvisning till visst ändamål som

föreslagits i budgetpropositionen även om han eller hon inte

väckt en motion i frågan. Med hänsyn till det anförda saknas det

skäl att pröva motionens nedskärningsförslag i relation till

varje anslag som avser organisationsstöd. Utskottet avstyrker

motion Kr426.

Då det härefter gäller förslaget i motion Kr409 vill utskottet

erinra om att flera av de områden som avses i motionen är

föremål för eller har nyligen varit föremål för ingående

prövning från bidragssynpunkt. I detta hänseende vill utskottet

erinra om de inom kulturutskottet pågående övervägandena rörande

stödet till bl.a. studieförbunden.

Till det sagda kommer att civilministern i budgetpropositionen

(s. 21) bl.a. anför att det är angeläget att nära följa upp

folkrörelsernas finansieringsfrågor, inte minst från skatte- och

avgiftssynpunkt. I samband med detta kan det enligt

civilministern finnas behov att överväga om en samlad översyn

skall göras för att klarlägga föreningslivets ekonomiska

villkor. Slutligen vill utskottet hänvisa till

lotteriutredningens arbete. Utredningen skall, som nämnts ovan,

enligt sitt uppdrag undersöka om folkrörelserna i högre grad än

för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade

intäkter av lotterier och spel. Kommittén beräknas avsluta sitt

arbete under hösten 1992.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion

Kr409.

I motion Kr408 (nyd) föreslås att Folkets hus-rörelsens

verksamhet skall granskas i en utredning samt att det

allmänna stödet till Folkets hus-rörelsen skall begränsas till

ett minimum.

Enligt utskottets uppfattning är de föreningsägda

samlingslokalerna i landet viktiga mötesplatser för olika

kulturformer och en förutsättning för många lokala föreningars

kulturverksamhet särskilt på landsbygden och i mindre orter. Som

exempel på aktiviteter inom Folkets hus-rörelsen kan nämnas att

visningsorganisationen av kvalitetsfilm, Bio Kontrast, under år

1990 arrangerade ca 2 500 föreställningar i landet med närmare

137 000 åskådare i sina lokaler. Utskottet avstyrker motion

Kr408.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens ungdomsråd för budgetåret 1992/93 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5590000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central

och lokal ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för

budgetåret 1992/93 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 102008000 kr.,

3. beträffande fortsättning av Kulturbudkavlen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 25 och

1991/92:Kr273 yrkande 5,

res. (s)

4. beträffande anslag för projekt av det slag som genomförs

i Fryshuset

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr423,

5. beträffande medelsanvisningen till Stöd till

internationellt ungdomssamarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd

till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1992/93

under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

7212000 kr.,

6. beträffande medelsanvisningen till Lotterinämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Lotterinämnden för budgetåret 1992/93 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2129000 kr.,

7. beträffande förbättrade villkor på spelmarknaden för

folkrörelserna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr512 yrkande 2,

8. beträffande studieförbundens möjligheter att anordna

lotterier

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr424,

9. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr510 yrkande 4,

10. beträffande anordnande av ändamålslotterier

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr401 och

1991/92:Kr406,

11. beträffande internationella regler för kasinospel och

automatspel

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr415 och

1991/92:Kr416,

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkrörelserna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1992/93 under

trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

34617000 kr.,

13. beträffande förändring av principerna för

organisationsbidragen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr409,

14. beträffande minskning av organisationsbidragen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr426,

15. beträffande Folkets hus-rörelsens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr408.

Stockholm den 27 februari 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s),

Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s),

Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds),

Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),

Birgitta Wistrand (m) och andre vice talman Christer Eirefelt

(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Fortsättning av Kulturbudkavlen (mom. 3)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Barn- och ungdomsdelegationen" och slutar med "Kr273

yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har många ungdomars initiativ

och skaparlust kunnat fångas upp genom Kulturbudkavlen. I likhet

med motionärerna anser utskottet därför att en fortsättning av

verksamheten med Kulturbudkavlen är angelägen. Vad utskottet

sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr271

yrkande 25 och Kr273 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande fortsättning av Kulturbudkavlen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr271 yrkande

25 och 1991/92:Kr273 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Bidrag till organisationer

Anne Sörensen (nyd) anför:

I budgetpropositionen (s. 20--21) framhålls bl.a. att statens

samlade stöd till föreningslivet efter hand skapat ett stort

bidragsberoende hos föreningslivet och att det statliga stödet

framstår som alltför detaljreglerat, samtidigt som målen är

otydliga och uppföljningen bristfällig. Mot denna bakgrund har

civilministern aviserat att en samlad översyn kan komma att

göras för att klarlägga föreningslivets ekonomiska villkor. Jag

utgår från att denna översyn kommer till stånd. Syftet med Ny

demokratis motionskrav blir därigenom tillgodosett i fråga om en

översyn av organisationsbidragssystemet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna2

Utskottet4

Statens ungdomsråd (E 1)4

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)4

Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)5

Lotterinämnden (F 1)5

Bidrag till folkrörelserna (F 4)7

Hemställan9

Reservation11

Fortsättning av Kulturbudkavlen (mom. 3)11

Särskilt yttrande11

Bidrag till organisationer11