Bet. 1991/92:KrU15

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU15

Idrott

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1991/92

KrU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om

statens idrottsstöd och motioner med anknytning till denna del

av propositionen.

Utskottet behandlar inledningsvis tre motioner i vilka yrkas

uttalanden om idrottens betydelse i samhället, om utredning av

den framtida idrottspolitiken och om barn- och ungdomsboxning. I

den senare frågan framhåller utskottet Riksidrottsförbundets

ansvar att noga följa utvecklingen rörande regler och

säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat rörande

amatörboxningen. Motionerna avstyrks.

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om inriktningen av

statsstödet till idrotten samt -- med hänvisning till kommande

redovisning från Riksidrottsförbundet -- ett yrkande om

redovisning av stödets fördelning på manlig resp. kvinnlig

idrott. En motion om statliga åtgärder för att en större andel

av idrottsresorna skall företas med allmänna kommunikationsmedel

avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

idrotten med 511 173 000 kr. och avstyrker i detta sammanhang

två motionsyrkanden om ökning av det lokala aktivitetsstödet. I

anslutning härtill avstyrker utskottet motionsyrkanden om

specialdestinering av medel till kvinnlig idrott och om särskilt

stöd till ridverksamhet för barn och ungdom.

Utskottet ställer sig bakom ett regeringsförslag att AB

Tipstjänst under nästa budgetår skall få lämna bidrag av sitt

överskott till idrottsrörelsen inom en ram av 55 milj.kr. och

avstyrker en motion vari yrkas en vidare ram för sådant bidrag.

En reservation har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 8

(finansdepartementet) under huvudavsnittet I. Övriga

ändamål, punkt I 5. Stöd till idrotten

dels föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten för

budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 511 173 000

kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om stöd till idrotten från AB Tipstjänsts

överskott.

Ett i propositionen framlagt förslag om ändring i

kommunalskattelagen har överflyttats från kulturutskottet till

skatteutskottet, som behandlar förslaget i sitt betänkande

1991/92:SkU23. Förslaget avser en höjning av den övre gränsen

för skattefria tävlingspriser.

Motionerna

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

33. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av hur stor

del av det statliga stödet till idrotten som går till kvinnor

resp. män i enlighet med vad i motionen anförts,

34. att riksdagen beslutar att 10 milj.kr. specialdestineras

till flickors/kvinnors idrottsutövande av medel som föreslås

anvisade i prop. 1991/92:100, bil. 8, Stöd till idrotten.

Motionsyrkandena har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet

till kulturutskottet.

1991/92:Kr505 av Margitta Edgren och Ylva Annerstedt (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att presentera en samlad

bild av barn- och ungdomsboxningen i Sverige.

1991/92:Kr506 av Jarl Lander och Lisbeth Staaf-Igelström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens betydelse i

samhället.

1991/92:Kr510 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Stöd till idrotten för budgetåret

1992/93 anvisar 45 000 000 kr. utöver regeringens förslag för

ökat lokalt aktivitetsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det lokala aktivitetsstödets

ursprungliga realvärde bör vara återställt inom tre år,

3. att riksdagen beslutar att av AB Tipstjänsts överskott på

idrottsanknutna spel för budgetåret 1992/93 30 000 000 kr. förs

över till Riksidrottsförbundet utöver vad regeringen föreslagit,

5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

om den framtida idrottspolitiken i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1991/92:Kr511 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

idrottsresor.

1991/92:Kr512 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för idrottsstödets fördelning.

1991/92:Kr516 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den framtida inriktningen på samhällets

stöd till idrottsrörelsen.

1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisar 25 milj.kr.

till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja

ridverksamheten för barn och ungdom i enlighet med vad i

motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Utskottet har upprepade gånger framhållit idrottsrörelsens

betydelse inte endast för att erbjuda människor en meningsfull

fritidssysselsättning utan även bl.a. för att fostra ungdomar i

sådana avseenden som samarbete, demokratiska spelregler, hänsyn

och respekt för medmänniskor.

Ett belägg för den stora betydelse idrottsrörelsen har för

ungdomar utgör den omständigheten att en mycket stor del av

ungdomarna är medlemmar i idrottsföreningar. Enligt en

undersökning som gjordes år 1987 var i åldersgruppen 10--12 år

74 % av pojkarna och 65 % av flickorna medlemmar i minst en

idrottsförening.

Inriktningen i stort av idrottsrörelsens verksamhet har

nyligen behandlats inom Riksidrottsförbundet (RF). Vid

riksidrottsmötet 1989 antogs handlingsprogrammet

"Idrottspolitisk offensiv". I programmet, som avsågs ligga till

grund för idrottsrörelsens utveckling av sin verksamhet under

1990-talet, behandlas, utom annat, frågor om idrottens mål och

inriktning, förenings- och ledarutveckling, förhållandet mellan

elit- och motionsidrott, rörelsens insatser för bl.a.

handikappade och invandrare, jämställdhetsarbetet, finansiering

samt forskning och utveckling.

I samband med att programmet antogs beslutade riksidrottsmötet

att prioriteringen av de olika delarna i programmet skulle göras

så att under perioden 1990--1992 en inriktning skulle ske mot

att stärka idrottens finansieringsmöjligheter, stärka det

ideella ledarskapet inom rörelsen och stärka kampen mot dopning.

Härefter lade riksidrottsmötet 1991 fast en prioritering för

den kommande tvåårsperioden som innebar följande, nämligen

stärk idrottens trovärdighet, förbättra idrottens

förutsättningar och stärk idrottens internationella

agerande.

Det statliga stödet till idrottsrörelsen administreras genom

RF, som även har att ta befattning med anslag som avser vissa

organisationer utanför förbundet.

En stor andel av statsstödet till RF utgörs av lokalt

aktivitetsstöd till idrottens ungdomsverksamhet.

Idrottsrörelsen organiserar en stor del av de aktiviteter för

ungdomar som berättigar till sådana bidrag. Under de senaste

budgetåren har antalet bidragsberättigade aktiviteter inom RF:s

ram varit av storleksordningen 6,5 miljoner per år.

Ur RF:s verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 1990/91 kan

utläsas bl.a. följande om jämställdhetsarbetet inom

förbundet. Riksidrottsmötet 1989 fastställde en idrottens

jämställdhetsplan för 1990-talet. En punkt i programmet var

utseende av jämställdhetsansvariga inom RF:s

specialidrottsförbund och distriktsidrottsförbund. Härefter har

47 av 62 specialidrottsförbund och 19 av 22

distriktsidrottsförbund utsett sådana. Under verksamhetsåret har

RF drivit ett särskilt samarbetsprojekt tillsammans med 15

specialidrottsförbund i syfte att genom en koncentrerad insats i

ett begränsat antal förbund åstadkomma bättre resultat av

arbetet. Jämställdhetsarbetet utvärderas kontinuerligt i

samarbete med pedagogiska institutionen vid universitetet i

Umeå. Av den första utvärderingsrapporten kan utläsas bl.a. en

ökning av den kvinnliga representationen i

specialidrottsförbundens och distriktsidrottsförbundens

styrelser.

Utskottet föreslog i sitt av riksdagen godkända betänkande

1990/91:KrU17 att regeringen skulle vidta åtgärder för att RF:s

redovisning av hur dess anslag fördelas på manlig resp. kvinnlig

idrott skulle förbättras. Med hänvisning bl.a. härtill föreskrev

regeringen att RF efter utgången av budgetåret 1991/92 i samlad

form skall redovisa fördelningen i angivna hänseende tillsammans

med särskilda insatser för kvinnlig idrott.

Vissa allmänna idrottsfrågor, m.m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt två motioner som tar upp

idrottsrörelsens förhållanden i allmänhet och en motion om

förhållandena inom boxningen.

Motionärerna bakom motion Kr506 (s) betonar idrottsrörelsens

betydelse i samhället i en tid av vikande ekonomisk tillväxt.

Rörelsen tjänar som en trygghet för många ungdomar. I detta läge

bör det ideella arbete som utförs av idrottsledarna uppmuntras,

anför motionärerna. På så sätt kan social utslagning med

åtföljande kostnader motverkas. I motionen framhålls vidare de

problem för ledarutvecklingen inom idrotten som följer av

minskat statsstöd till folkbildningen. Motionärerna anför att

idrottsrörelsen behöver nya inkomstkällor för att ge

föreningarna möjlighet till ett högre aktivitetsstöd. Enligt dem

bör lotteriutredningens arbete påskyndas för att finna vägar att

överföra ytterligare medel från de statliga idrottsanknutna

spelen till idrotten.

De synpunkter som motionärerna framför överensstämmer i stort

med vad utskottet anför i det följande om olika aktuella problem

inom idrottsrörelsen. Frågeställningarna behandlas också, såväl

i RF:s anslagsframställning som i propositionen. Med hänsyn

härtill och i konsekvens med de bedömningar utskottet gör nedan

i frågan om inriktningen av samhällsstödet till idrotten anser

utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion

Kr506 inte erfordras. Då det gäller den särskilda frågan om

lotteriutredningens arbete och om ökade möjligheter för

folkrörelserna till egenfinansiering hänvisar utskottet till

sitt samtidigt härmed avgivna betänkande 1991/92:KrU14. Av

nämnda betänkande framgår bl.a. att lotteriutredningen beräknas

avsluta sitt arbete under hösten 1992.

I motion Kr510 (v) anförs att det snart har gått ett kvarts

sekel sedan en parlamentarisk utredning kring idrotten i

samhället senast tillsattes, varför enligt motionärerna det

samhälleliga stödet till idrotten sker i former som grundlades i

början av 1970-talet. Motionärerna anser att så mycket har

förändrats att riksdagen bör hemställa hos regeringen att den

tillsätter en ny idrottspolitisk utredning (yrkande 5). De anför

vidare att idrottsrörelsen kan hantera en del av sina problem

helt självständigt. Många av problemen berör dock hela

samhället. I handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv" från

1989 tas också upp en rad krav på samhället som skulle innebära

en bättre fritid för många människor. Dessa bör analyseras i ett

gemensamt forum mellan de politiska partierna och

idrottsrörelsen. En ordentlig översyn bör ske av relationerna

samhälle--idrott inför 2000-talet. Översynen bör göras i avsikt

att ge bättre möjligheter för människor att tillgodose sina

behov av fysisk träning och idrottande, anför motionärerna.

Utskottet har tidigare och senast under riksmötet 1990/91

(bet. 1990/91:KrU17) behandlat motioner om tillsättande av

utredningar i det huvudsakliga syfte som motionärerna avser.

Utskottet har då uttalat att det måste ankomma på

idrottsrörelsen att väcka frågan om tillsättande av sådana

utredningar.

Vad utskottet tidigare anfört är alltjämt giltigt. Motion

Kr510 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 5). Utskottet

vill emellertid framhålla att utvecklingen kan komma att

aktualisera en utredning om idrotten.

Motionärerna bakom motion Kr505 (fp) erinrar om att frågan om

boxning som sport för barn och ungdomar har debatterats

många gånger i riksdagen. Enligt dem kan det vara dags att åter

ta upp frågan huruvida boxning, även med hänsyn till sportens

positiva sociala sidor, är en sport för växande ungdomar. De

ifrågasätter om åldersgränser bör sättas inte bara för tävling

utan också för träning samt anför att det kan komma i fråga att

riksdagen uttalar att ingen del av statsbidraget till idrott får

gå till knatteboxning.

I utskottets betänkande KrU 1986/87:6 redovisas utförligt

tidigare behandling av amatörboxningen i riksdagen, Nordiska

rådet och Europarådet. Resultatet av äldre medicinska

utredningar refereras. Utskottet uttalade sig om

säkerhetsbestämmelserna vid amatörboxning och anförde bl.a. att

det var i hög grad anmärkningsvärt att Boxningsförbundet ansett

sig kunna ändra reglerna om matchuppehåll från sju till fem

dagar. Utskottet utgick från att beslutet snarast togs upp till

omprövning. Utskottet förutsatte att Riksidrottsförbundet skulle

göra en sammanfattande redovisning av vad som framkom i pågående

forskningsprojekt. Det fick därefter ankomma på regeringen att

ta ställning till i vilka former de närmare övervägandena

rörande amatörboxningens framtid borde komma till stånd, anförde

utskottet. Utskottet framhöll att övervägandena inte fick

begränsas till att avse de medicinska skadeverkningarna av

boxningen. En övergripande diskussion måste komma till stånd där

även etiska aspekter på boxningen tas upp, anförde utskottet.

Säkerhetsfrågorna behandlades härefter i riksdagen under

riksmötet 1988/89 (prot. 1988/89:113) med anledning av en fråga

till idrottsministern samt i en nulägesrapport som RF lämnade

till regeringen den 12 februari 1990.

I betänkandet 1989/90:KrU15 hänvisade utskottet till sina

uttalanden under riksmötet 1986/87 om behovet av överväganden om

amatörboxningens framtid. Utskottet anförde vidare att det ville

framhålla att det var synnerligen anmärkningsvärt att

Boxningsförbundet trots riksdagens bestämda uttalande och RF:s

upprepade krav ännu inte ändrat reglerna om matchuppehåll.

Utskottets tillade att det nu ankom på regeringen att ta

ställning till i vilka former de närmare övervägandena rörande

amatörboxningens framtid bör komma till stånd. Det är självklart

att barn- och ungdomsboxningen därvid måste ägnas särskild

uppmärksamhet, anförde utskottet.

Idrottsministern upplyste i budgetpropositionen till riksmötet

1990/91 att Boxningsförbundet från och med den 1 juli 1990

tillämpar en veckas obligatoriskt matchuppehåll. Ministern

anförde vidare att han utgick från att RF även fortsättningsvis

noga skulle följa utvecklingen rörande regler och

säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat avseende svensk

amatörboxning.

Utskottet har i detta ärende från RF -- som i sin tur hört

Boxningsförbundet -- under hand inhämtat vissa uppgifter om

bl.a. ungdomsboxningens omfattning. Av medlemmarna i föreningar

som är anknutna till Boxningsförbundet är enligt senaste

tillgängliga uppgifter 457 (av totalt 9 182) under 12 år.

Antalet boxare med tävlingslicens, totalt 659, innefattar 137

ungdomar (15--17 år) och 205 juniorer (18--20 år). Utöver dessa

kan enligt Boxningsförbundet antalet diplomboxare (10--14 år)

uppskattas till ca 150. Dessa senare deltar i tävling där endast

tekniska färdigheter bedöms enligt fastställda kriterier.

Antalet sammankomster inom Boxningsförbundet som berättigade

till lokalt aktivitetsstöd var år 1989 29870 och år 1990

32541.

I fråga om efterlevnaden av säkerhetsbestämmelserna anför

Boxningsförbundet att någon överträdelse av dessa bestämmelser

ej har rapporterats till förbundet efter det att förbundet

senast yttrat sig i frågan inför RF:s nulägesrapport 1990.

RF har anfört att det liksom tidigare kontinuerligt följer

Boxningsförbundets verksamhet.

Som framgår av den relativt utförliga redogörelsen i det

föregående har riksdagen tidigare understrukit vikten av att

boxningens förhållanden noga följs med hänsyn såväl till

skaderisken som till sportens särskilda karaktär i övrigt. Vad

utskottet anfört innebär också att det i första hand ankommer på

idrottsrörelsen att känna och ta ett ansvar för inte minst de

barn och ungdomar som finns inom rörelsen. Ansvaret är särskilt

stort då det gäller en sådan idrottsgren som boxning.

Det yttrande som Boxningsförbundet i detta ärende avgett under

hand är mot denna bakgrund inte klargörande. Yttrandet synes

nämligen ge vid handen att Boxningsförbundet inte gör några

aktiva insatser för att kontrollera efterlevnaden av

säkerhetsbestämmelserna för bl.a. barn och ungdomar som tillhör

förbundets klubbar. Att räkna med att klubbarna själva eller

någon annan skulle anmäla brott mot gällande bestämmelser visar

prov på en påfallande passivitet från förbundets sida i en fråga

som under en följd av år tilldragit sig statsmakternas intresse.

Det sagda leder till slutsatsen att RF:s ansvar blir desto

större; i sammanhanget bör påpekas att RF tilldelas medel för

bl.a. fördelning mellan de olika specialförbunden. Det finns mot

den redovisade bakgrunden skäl att ånyo erinra om vad som

anfördes i förra årets budgetproposition av innehåll att det är

nödvändigt att RF även fortsättningsvis noga följer utvecklingen

rörande regler och säkerhetsbestämmelser samt forskningsresultat

avseende svensk amatörboxning. Det måste dessutom förutsättas

att regeringen noga följer verksamheten på området och

informerar sig om bl.a. RF:s åtgärder på detta ansvarsområde.

Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden det inte vara

nödvändigt att riksdagen i detta sammanhang tar något initiativ

i den frågan som aktualiserats genom motion Kr505. Motionen bör

därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Inriktningen av statens stöd till idrotten

I propositionen framhålls den betydelse för folkhälsoarbetet

idrotten har genom att den bidrar till människors allsidiga

rekreation och genom att den bidrar till att aktivera

handikappade. Idrotten spelar också en stor roll vid

integrerandet av invandrare i samhället, anförs det.

Elitidrottens värde i det totala idrottsutbudet genom dess

bidrag till medborgarnas upplevelser och samhörighet på olika

nivåer och genom att väcka och bredda intresset för motion och

fysisk fostran framhålls också i propositionen.

Vikten av de ideellt arbetande ledarnas insatser för idrotten

och för samhället i stort understryks. Särskilt framhålls i

detta sammanhang det utbildningsarbete som utförs inom idrottens

studieförbund SISU.

I propositionen anförs vidare att insatser för barn och ungdom

är en viktig del av idrottsrörelsens verksamhet och att det

lokala aktivitetsstödet är av stor betydelse för den lokala

idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar.

Utöver vad som refererats i det närmast föregående behandlas i

propositionen bl.a. RF:s arbete för att skapa förutsättningar

för idrott på lika villkor över hela landet samt idrottens

forsknings- och utvecklingsarbete och insatserna för att bekämpa

dopning.

Utskottet behandlar först två motioner om inriktningen av

statsstödet till idrotten och därefter två motioner avseende

jämställd idrott resp. idrottsresor.

Motionärerna bakom motion Kr512 (s) beskriver (yrkande 1)

utvecklingen av statsstödet till idrotten -- en ökning med

22,4 % realt under budgetåren 1983/84--1991/92 -- och särskilt

av det lokala aktivitetsstödet, nämligen en ökning från 10 kr.

till 28 kr. per aktivitet under samma period. De understryker

vikten av att idrotten, liksom andra viktiga samhällsföreteelser

som åtnjuter statsstöd, får sina anslag genom riksdagsbeslut och

inte blir beroende av inkomster grundade på spel. De framhåller

att Riksidrottsstyrelsen vid sin anslagsfördelning bör ta hänsyn

till vad som anförs i det följande. RF bör intensifiera sitt

arbete för att bereda allt fler människor möjlighet till

rekreation och motion och för att aktivera handikappade. Det är

angeläget att rekrytera fler kvinnor till idrottslig verksamhet.

De som ägnar sig åt elitidrott måste ges goda förutsättningar

härför. De ideellt arbetande ledarnas insatser måste

underlättas; satsning på ledarutbildning är därför viktig. Det

lokala aktivitetsstödet har stor betydelse för den lokala

idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar. Det är

viktigt att RF, inom den anslagsram som lämnas, kraftigt räknar

upp satsningen på stödet. De utgår från att detta särskilt

beaktas av Riksidrottsstyrelsen.

Även i motion Kr516 (fp) understryks att det lokala

aktivitetsstödet är en viktig stimulans för idrottens barn- och

ungdomsverksamhet. Stödet är enligt motionärerna en bra metod

att fördela anslaget och bör spela en central roll även i

framtiden. Idrotten bör enligt dem få en ökad andel av

lotterimarknaden. I motionen framhålls vidare idrottsledarnas

insatser -- motionärerna anför att det krävs goda

arbetsförhållanden för ledarna om rekryteringen av ledare skall

bli tillräcklig. Motionärerna framhåller att idrottsrörelsens

jämställdhetsarbete måste fortsätta med oförändrat hög

ambitionsnivå. Vikten av insatser för handikapp- och

invandraridrott poängteras, liksom elitidrottens förmåga att

inspirera och skapa förebilder för andras idrottande.

De prioriteringar som motionärerna bakom de båda motionerna

förordar stämmer i allt väsentligt överens. Prioriteringarna

står också i god överensstämmelse med de överväganden som enligt

propositionen legat till grund för medelsberäkningen under

anslaget Stöd till idrotten för nästa budgetår. Enligt

utskottets mening är de överväganden som där görs rörande olika

ändamål som tillgodoses genom statsstödet till idrotten

välgrundade. Vid denna bedömning har utskottet beaktat att -- i

överensstämmelse med vad motionärerna har anfört i

fördelningsfrågan -- regeringsförslaget lägger stor vikt vid att

anslaget fördelas så att barn- och ungdomsverksamheten inom RF:s

ram främjas. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt

understryka betydelsen av det lokala aktivitetsstödet för att

direkt understödja de enskilda idrottsföreningarnas insatser för

sina ungdomar. Något uttalande av riksdagen med anledning av vad

motionärerna anfört i denna del erfordras inte.

Vad avser frågan om idrottens villkor på spelmarknaden

hänvisar utskottet till vad som anförts i det föregående vid

behandlingen av motion Kr506 om idrottsrörelsens betydelse i

samhället. Utskottet avstyrker motionerna Kr512 yrkande 1 och

Kr516 yrkande 1 i denna del.

Motionärerna bakom motion A805 (c) föreslår att en

redovisning till riksdagen sker av hur stor del av det

statliga stödet till idrotten som går till flickors/kvinnors

idrottsutövande (yrkande 33).

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i

att idrottens jämställdhetsarbete också riktas in mot att

tillgodose den kvinnliga idrottens anspråk på en skälig del av

de resurser som rörelsen disponerar för sin verksamhet, inte

minst av de medel som tillförs RF över statsbudgeten. Utskottet,

som har noterat det omfattande arbete för ökad jämställdhet som

utförs på förbundsnivå inom RF, vill tillägga att det är lika

angeläget att frågan får tillräcklig uppmärksamhet i de enskilda

föreningarnas verksamhet, så att jämställdhetsarbetet förs

framåt på alla plan. Utskottet vill även betona betydelsen av

att jämställdhetsaspekten beaktas såväl vid medelsfördelning som

då i andra sammanhang frågor om samhällsinsatser på

idrottsområdet är aktuella.

Som utskottet inledningsvis redovisat har regeringen -- efter

hemställan av riksdagen -- redan föreskrivit att RF efter

budgetåret 1991/92 i samlad form skall redovisa idrottsanslagens

fördelning mellan idrott som utövas av män resp. kvinnor

tillsammans med särskilda insatser för kvinnlig idrott. Syftet

med motionsyrkandet kommer enligt utskottets mening att

tillgodoses utan något ytterligare initiativ av riksdagen.

Motion A805 yrkande 33 bör därför inte föranleda någon åtgärd av

riksdagen.

I motion Kr511 (v) anförs att ett stort antal resor till och

från idrottstävlingar för närvarande företas med bil. Allmänna

kommunikationer utnyttjas inte, eftersom det är för dyrt och

tidsödande att göra det. Bilresorna belastar vägnätet och miljön

samt bidrar till dålig trafiksäkerhet. Trafikföretagens

rabattsystem är i dag sådana att de inte motverkar de nämnda

förhållandena, anför motionären. Enda möjligheten att komma till

rätta med problemet är att bidrag riktas till trafikföretagen.

Eftersom företagen har en betydande överkapacitet under de tider

som idrottsresorna företas, bör det på sikt finnas ett

vinstintresse för dem i ändrade idrottsresevanor. Därför borde

bidragsdelen från samhället kunna bli av rimlig omfattning.

Motionären föreslår att regeringen tar initiativ till

överläggningar med företrädare för idrottsrörelsen och

trafikföretagen i syfte att skapa ett system som minskar

idrottsresorna med bil.

Sådana förhandlingsinitiativ som motionären efterfrågar bör

enligt utskottets uppfattning i första hand komma från

idrottsrörelsens egna organ eller från trafikföretagen. Av RF:s

anslagsframställning framgår att såväl RF som

specialidrottsförbunden har uppmärksammat resekostnadsfrågan.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr511.

Anslags- och andra resursfrågor

Stöd till idrotten (I 5)

I propositionen föreslås ett anslag till RF om 511 173 000 kr.

Anslaget innefattar även medel som tidigare anvisats under

anslaget Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.

Av det föreslagna beloppet avser ca 65 milj.kr. medel som

omförts från trettonde huvudtiteln anslaget F4. Bidrag till

folkrörelserna och som avsetts för lokalt aktivitetsstöd samt 16

milj.kr. en engångsanvisning.

Utöver en ökning av anslaget -- med ca 35 milj.kr. enligt

propositionen -- kommer idrottsrörelsens ekonomi att förbättras

genom den sänkta mervärdesskatten och genom ett ökat bidrag till

rörelsen från AB Tipstjänst. Enligt beräkningarna i

propositionen kommer vid ett bifall till regeringens förslag

idrottsrörelsens ekonomi totalt att förbättras med drygt 108

milj.kr. för budgetåret 1992/93.

Anslagsfrågorna tas upp i tre motioner. I två av dem behandlas

det lokala aktivitetsstödet.

Stödet infördes 1971 och utgick då med ett belopp om 10 kr.

per aktivitet. Beloppet har härefter höjts. I

budgetpropositionen 1991 anfördes att det föreslagna anslaget

till RF gav möjlighet att fördela minst 182 milj.kr. till lokalt

aktivitetsstöd. Vid behandlingen av propositionen inhämtade

utskottet att beräkningen grundats på ett beräknat antal av 6,5

miljoner aktiviteter, varför beloppet skulle motsvara ca 28 kr.

per aktivitet för budgetåret 1991/92.

I RF:s anslagsframställning för budgetåret 1992/93 yrkar RF

att 315 milj.kr. bör beräknas för det lokala aktivitetsstödet.

RF anför att beloppet beräknats på 7 miljoner aktiviteter och 45

kr. per aktivitet. Det senare beloppet svarar enligt RF mot vad

som sattes som mål då stödet infördes.

Motionärerna bakom motion Kr510 (v) hänvisar till RF:s

uppgifter i anslagsframställningen. Enligt dem bör en höjning av

stödet ske utan att höjningen inkräktar på annan verksamhet. Av

statsbudgetskäl kan en höjning till den nivå som RF önskar --

stödets ursprungliga realvärde -- inte ske i ett enda steg. Det

förordas därför en höjning till den nämnda nivån i tre steg. För

budgetåret 1992/93 bör RF:s anslag räknas upp med 45 milj.kr.,

motsvarande en tredjedel av skillnaden mellan stödets nuvarande

nivå och dess ursprungliga, anför motionärerna (yrkande 1).

Motionärerna anser också att riksdagen bör uttala att det lokala

aktivitetsstödets ursprungliga realvärde bör vara återställt

inom tre år (yrkande 2).

Regeringsförslaget ger utrymme för RF att disponera större

belopp för det lokala aktivitetsstödet än under innevarande

budgetår. Det får ankomma på RF att -- inom ramen för tilldelade

medel -- ta ställning till storleken av stödet. Med beaktande av

den förstärkning av idrottsrörelsens ekonomi som sker även på

andra sätt än genom en ökning av medelsanvisningen under det här

aktuella anslaget anser utskottet att förslaget i propositionen

bör godtas. Utskottet avstyrker alltså motion Kr510 yrkande 1.

Utskottet har tidigare avböjt att göra uttalanden om

återställande i framtiden av det lokala aktivitetsstödets

ursprungliga realvärde. Utskottet finner inte anledning att nu

göra en annan bedömning av denna fråga och avstyrker därför

motion Kr510 yrkande 2.

I motion A805 yrkande 34 (c) hemställs att riksdagen beslutar

att 10 milj.kr. av idrottsanslaget specialdestineras till

flickors och kvinnors idrottsutövande.

Utskottet har inledningsvis redogjort för RF:s

jämställdhetsarbete och har i avsnittet ovan om inriktningen av

stödet till idrotten framfört sin syn på det angelägna i detta

arbete. De insatser för en jämlik idrott som görs inom ramen för

RF:s och specialidrottsförbundens verksamhet tillgodoser i

väsentlig mån vad som skulle vara syftet med en sådan

specialdestinering som motionärerna avser. Utskottet anser med

hänsyn till det anförda att det inte finns tillräckliga skäl att

tillstyrka motionsförslaget. En specialdestinering skulle för

övrigt stå i strid med den hittillsvarande principen för

medelstilldelningen till RF. Motion A805 yrkande 34 avstyrks

således.

Motionärerna bakom motion So270 (v) hemställer att 25 milj.kr.

anvisas till ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna

att stödja ridverksamheten för barn och ungdom. De anför att

det inte är rimligt att en typisk flickidrott som ridning är

jämförelsevis dåligt subventionerad. Bidraget avses täcka

hälften av de kostnader kommunerna tar på sig för att stödja

bl.a. den breda ridverksamheten.

Motionen avstyrks i berörd del (yrkande 5). Utskottet, som

tidigare (bet. 1990/91:KrU17) avstyrkt motionsyrkanden av samma

innebörd som det ifrågavarande, är inte berett att tillstyrka

att medel anvisas för ett sådant nytt anslag som motionärerna

avser. Utskottet vill dock hänvisa till vad som anförts i det

föregående om vikten av jämställdhet inom idrotten.

AB Tipstjänst

En del av AB Tipstjänsts vinst lämnas i bidrag till RF:s

verksamhet. Riksdagen biföll under riksmötet 1990/91 (bet.

1990/91:FiU19, rskr. 210) ett förslag från regeringen att

bolaget tills vidare borde vara oförhindrat att stödja idrotten

inom en ram av 50 milj.kr. årligen. Vissa villkor för insatserna

sattes upp.

I propositionen anförs att eftersom AB Tipstjänst använder

idrottsevenemang som spelobjekt det är rimligt att en del av

bolagets överskott går till idrotten. Däremot bör inte AB

Tipstjänst besluta om fördelningen av stödet på det sätt som var

fallet under 1991. Idrottsrörelsen bör inom sig fördela stödet,

anförs det i propositionen. Det förutsätts emellertid att viss

hänsyn tas till på vilket sätt medlen tidigare har fördelats.

I propositionen uttalas att AB Tipstjänsts bolagsstämma,

utöver de strikt kommersiellt betingade marknadsföringsinsatser

som är ett normalt led i bolagets verksamhet, skall ges

möjlighet att besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat

bidrag till RF att användas följande budgetår. För budgetåret

1992/93 föreslås ramen för stöd efter beslut av bolagsstämman

uppgå till 55 milj.kr.

I motion Kr510 (v) hemställs att riksdagen beslutar att av AB

Tipstjänsts överskott på idrottsanknutna spel 30 milj.kr. utöver

vad regeringen har föreslagit förs över till RF (yrkande 3).

Motionärerna anser att en avsevärt större del av överskottet än

regeringen har föreslagit bör kunna överlämnas till idrotten, i

synnerhet som enligt dem frågan om kompensation till rörelsen

för dess förluster till följd av skattereformen inte kommit till

någon lösning.

Vad som anförs i propositionen innebär -- om riksdagen godtar

bedömningarna -- att RF framdeles kommer att kunna fördela

bidraget från AB Tipstjänst i enlighet med de prioriteringar som

idrottsrörelsen själv gör. Utskottet vill framhålla det

värdefulla i en sådan beslutsordning, som ytterligare förstärker

idrottens ställning som en självständig folkrörelse.

Ställningstagandet i propositionen står i god överensstämmelse

med det synsätt på rätten för AB Tipstjänst att ge stöd till

idrotten som kulturutskottet vid olika tillfällen gett uttryck

åt (se främst yttr. 1988/89:KrU5y och bet. 1989/90:KrU2).

Utskottet tillstyrker därför att RF fritt får fördela det

överskott som AB Tipstjänst ställer till förfogande för

idrotten.

I frågan om storleken av den ram inom vilken AB Tipstjänst bör

kunna besluta om stöd till idrotten leder utskottets

överväganden till slutsatsen att det inte finns skäl att avvika

från regeringens förslag. Motion Kr510 yrkande 3 avstyrks

därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om idrottsrörelsens betydelse i

samhället

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr506,

2. beträffande utredning om den framtida idrottspolitiken

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr510 yrkande 5,

3. beträffande barn- och ungdomsboxning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr505,

4. beträffande inriktningen av statsstödet till idrotten

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr512 yrkande 1 i

denna del och 1991/92:Kr516 yrkande 1 i denna del,

5. beträffande idrottens inkomster från spelmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr512 yrkande 1 i

denna del och 1991/92:Kr516 yrkande 1 i denna del,

res. (s)

6. beträffande redovisning av hur anslaget till

idrottsrörelsen fördelas på manlig och kvinnlig idrott

att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 33,

7. beträffande idrottsresor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr511,

8. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr510 yrkande 1 till Stöd till

idrotten för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 511 173 000 kr.,

9. beträffande fråga om återställande av det lokala

aktivitetsstödets realvärde

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr510 yrkande 2,

10. beträffande specialdestinering av medel till flickors

och kvinnors idrottsutövande

att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 34,

11. beträffande stimulansbidrag för att stödja

ridverksamheten för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1991/92:So270 yrkande 5,

12. beträffande stöd till idrotten från AB Tipstjänsts

överskott

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Kr510 yrkande 3

godkänner det förslag som innefattas i vad som anförs i

propositionen.

Stockholm den 27 februari 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s),

Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s),

Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds),

Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),

Stig Bertilsson (m) och andre vice talman Christer Eirefelt

(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Idrottens inkomster från spelmarknaden (mom. 5)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Vad avser" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Vad avser -- = utskottet 3 rader -- i samhället. I anslutning

härtill vill utskottet anföra följande. Utskottet delar den

uppfattning som framförts av motionärerna bakom motion Kr512 om

vikten av att idrotten i det väsentliga får sina anslag genom

beslut av riksdagen. Idrottsrörelsen, som är så viktig i det

svenska samhället, skall enligt utskottets mening inte ha sin

verksamhet grundad på och beroende av svenska folkets spelvanor.

Denna princip måste ligga till grund för övervägandena om

möjligheten av tillskott till idrottsrörelsen av medel från

olika spel. Vad utskottet anfört härom bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Detta innebär samtidigt att

utskottet avstyrker motion Kr516 yrkande 1 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande idrottens inkomster från spelmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr512

yrkande 1 i denna del och med avslag på motion

1991/92:Kr516 yrkande 1 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om idrottens

beroende av inkomster från spel,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Inledning 3

Vissa allmänna idrottsfrågor, m.m. 4

Inriktningen av statens stöd till idrotten 7

Anslags- och andra resursfrågor 10

Stöd till idrotten (I 5) 10

AB Tipstjänst 11

Hemställan 12

Reservation 13

Idrottens inkomster från spelmarknaden (s) 13