Bet. 1991/92:KrU18

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU18

Allmän kulturverksamhet m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1991/92

KrU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser

kulturfrågor av övergripande eller av allmän natur. Vidare

behandlas i budgetpropositionen framlagda förslag till

medelsanvisning under tre av de fyra anslag som tas upp under

rubriken Allmän kulturverksamhet m.m. Anslaget Stöd till

icke-statliga kulturlokaler har behandlats av bostadsutskottet i

betänkandet 1991/92:BoU11. Kulturutskottet behandlar också vissa

motionsyrkanden som rör ett av anslagen eller har nära samband

med detta.

Kulturutskottet föreslår enhälligt att det skall tillsättas en

kulturpolitisk utredning med parlamentarisk sammansättning och

med huvuduppgift att utvärdera i vad mån 1974 års

kulturpolitiska mål uppfyllts. Särskild uppmärksamhet bör ägnas

decentraliseringsmålet. Utredningen skall också bl.a. redovisa

sin principiella syn på hur de mål som föreslås för framtiden

skall uppnås. En prövning skall ske av frågan om särskilda

statliga insatser bör göras för att främja tillkomsten av

kulturella centra utanför Stockholm.

Utskottet har blivit övertygat om att det är nödvändigt att

regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar beslut

som långsiktigt löser frågan om hur en ändamålsenlig förvaltning

skall kunna ske av den centrala del av det svenska kulturarvet

som många av våra kulturmiljöer utgör. Kulturutskottet föreslår

mot denna bakgrund -- också enhälligt -- att det förslag som

lagts fram av en utredare om inrättandet av en nationell

stiftelse för kulturmiljöförvaltning blir föremål för ingående

överväganden.

Motioner som avser bl.a. insatser för barn- och

ungdomskultur, vissa konkreta regionala kulturfrågor,

folkbiblioteksfrågor, kulturturism och kulturadministration

avstyrks.

Regeringens förslag till medelsanvisning till Statens

kulturråd (23852000 kr.) och till Bidrag till samisk kultur

(6872000 kr.) tillstyrks.

Även förslaget i propositionen till medelsanvisning till

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

tillstyrks (113744000 kr.). Detta innebär bl.a. att flera

motionsyrkanden om en ökad medelsanvisning under anslaget

avstyrks, nämligen för bidrag till centrumbildningar, för kultur

i arbetslivet och för försöksverksamhet med länskonstnärer.

Vid betänkandet har fogats tolv reservationer och ett särskilt

yttrande. Vidare har en meningsyttring avgivits.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 12

(utbildningsdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m.

avsnittet Allmän kulturverksamhet m.m.

dels under punkt B 1 (s. 14--15) föreslagit riksdagen att

till Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett

förslagsanslag på 23852000 kr.,

dels under punkt B 2 (s. 15--24) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på

113744000 kr.,

dels under punkt B 3 (s. 24--26) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 anvisa ett

reservationsanslag på 6872000 kr.

Motionerna

1991/92:Kr204 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att stimulera till fortsatta enskilda

kulturinitiativ genom resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna,

Södertälje kommun.

1991/92:Kr205 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bibliotekens öppethållande på söndagarna.

1991/92:Kr209 av Birger Hagård (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

fideikommisslagen.

1991/92:Kr212 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att folkbibliotekens bokutlåning också i

framtiden skall vara avgiftsfri.

1991/92:Kr213 av Per Olof Håkansson och Iréne Vestlund (s)

vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sättet för besked om stöd till verksamma

inom kulturområdet.

1991/92:Kr228 av Siw Persson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det angelägna i att låta se över statens

kulturråds organisation, lokalisering och beräkningsgrunder.

1991/92:Kr232 av Bertil Persson (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bevarande av de värdefullaste svenska

slotts- och herrgårdsmiljöerna.

1991/92:Kr239 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om översynen av det administrativa systemet i

svensk kulturpolitik.

1991/92:Kr240 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om klarare fördelning av ansvar för och medel

till landets stora specialmuseer.

1991/92:Kr252 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen till Bidrag för utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet för anslagsposten Kultur i arbetslivet anvisar

2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således

8331000 kr.

1991/92:Kr253 av Roland Larsson och Karl-Göran Biörsmark (c,

fp) vari yrkas

att riksdagen för budgetåret 1992/93 beviljar Stiftelsen

Internationella Vadstena-Akademien ett i förhållande till

regeringens förslag med 500000 kr. förhöjt anslag att

finansieras genom motsvarande reducering av de medel som står

till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet.

1991/92:Kr257 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen till centrumbildningarna för budgetåret

1992/93 anvisar 1800000 kr. utöver vad regeringen har

föreslagit eller således 9018000 kr.,

1991/92:Kr270 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibehållande av grundbidragssystemet på

museiområdet.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avgiftsfria boklån,

2. att riksdagen till Bidrag för utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet för anslagsposten Kultur i arbetslivet anvisar

2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således

8331000 kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att Svenska riksteaterns

produktioner är tillgängliga även på orter med mindre scener,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att beakta kulturinstitutionernas behov

vid beredningen av kommunalekonomiska kommitténs förslag,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nya utgångspunkter för kulturpolitiken,

17. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk

utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om en

nationell kulturfond för investeringar i kulturbyggnader och

kulturturism i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge nationella uppdrag till

kulturinstitutioner utanför Stockholm,

20. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen för

riksdagen redovisar resultatet av förda förhandlingar om

finansieringen av Dansens Hus,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att öka de samlade offentliga

bidragen till Dansens Hus,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Moderna museet,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de regionala kulturinstitutionerna och

amatörkulturen,

28. att riksdagen under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet för anslagsposten Till

kulturrådets disposition anvisar ett belopp som är 1000000

kr. lägre än det av regeringen beräknade eller således

17236000 kr.,

29. att riksdagen under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, m.m., för en ny

anslagspost benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer,

anvisar 3000000 kr.,

1991/92:Kr272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den kulturella identiteten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ökat internationellt

kulturutbyte,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat stöd från enskilda och företag till

kulturen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att inom en treårsperiod skapa

förutsättningar att fördubbla anslagen till kulturen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i kulturdepartementets budget 1993/94

anvisa ytterligare 1 miljard kronor till kultursektorn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om önskade prioriteringsområden i

kulturdepartementets budget för 1993/94,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturens lönsamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbättrat resursutnyttjande av kulturella

medel,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

kulturturismen kan främjas i enlighet med vad som i motionen

anförts,

12. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om minskad

byråkrati och rationalisering av fördelningspolitiken kring

kulturmedel.

1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Riksteatern, Riksutställningar och

Rikskonserters produktion för de mindre scenerna i glesbygden,

6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om kulturfonder.

1991/92:Kr274 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om barn- och ungdomskultur,

1991/92:Kr276 av Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd)

vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om finansieringen av länsmuseerna.

1991/92:Kr277 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Röhsska museet.

1991/92:Kr279 av Olle Schmidt och Bertil Persson (fp, m) vari

yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Konsthallen Rooseum.

1991/92:Kr283 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd får i

uppdrag att studera förutsättningarna för att inrätta en

nationalscen i Skåne.

1991/92:Kr287 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bildande av en stiftelse med syfte att

bevara och förvalta natur- och kulturmiljöer.

1991/92:Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ytterligare fonder för

stipendier inom idrott och kultur.

1991/92:Sk673 av Harriet Colliander och Anne Sörensen (nyd)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att länsmuseerna skall vara självständiga

och fria kulturinstitutioner.

Utskottet

Övergripande frågor m.m.

En kulturpolitisk utredning

De kulturpolitiska målen

Riksdagen fastställde år 1974 åtta mål för den statliga

kulturpolitiken (prop. 1974:28, bet. KrU15 s. 3 och 19--20,

rskr. 248). Målen har inte ändrats sedan de lades fast. Enligt

målen skall kulturpolitiken

medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella

förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och

främja kontakt mellan människor,

motverka kommersialismens negativa verkningar inom

kulturområdet,

främja en decentralisering av verksamhet och

beslutsfunktioner inom kulturområdet,

utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och

behov,

möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

garantera att äldre tiders kultur tas till vara och

levandegörs,

främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom

kulturområdet över språk- och nationsgränserna.

Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska

kulturpolitiken fastställdes, har målen fått ett konkret

innehåll genom bl.a. beslut i budgetsammanhang och genom

särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.

Det bör här framhållas att de mål för den statliga

kulturpolitiken, som i enlighet med det anförda fastställts, är

avsedda att kunna tjäna som vägledning då kommuner och landsting

beslutar om mål för sin kulturpolitik.

Aktuella motionsförslag samt viss tidigare riksdagsbehandling

Det råder fortfarande i princip enighet om de kulturpolitiska

målen. Under årens lopp har emellertid i olika sammanhang, bl.a.

i riksdagsmotioner och i reservationer i kulturutskottet,

framställts krav på en komplettering av målen med andra sådana.

I motioner har uttalats önskemål om särskilda kulturpolitiska

mål fastställda med utgångspunkt i begreppen frihet, mångfald

och kvalitet. Företrädarna i kulturutskottet för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet har i gemensamma

reservationer till utskottsbetänkanden under senare år förordat

en prövning av en komplettering av målen. De har därvid yrkat i

första hand att prövningen skall avse frågan huruvida särskilda

mål om konstnärlig kvalitet och rimliga arbetsvillkor för

landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas. De har också

anfört synpunkter av innehåll att det bör övervägas om det nu

gällande s.k. decentraliseringsmålet bör omformuleras så att det

klarare framgår att samhället skall verka för att det i alla

delar av landet kan utvecklas ett allsidigt kulturliv.

Kraven har -- sedan de med mycket utförliga motiveringar

avstyrkts av utskottet (se senast bet. 1990/91:KrU20 s. 9) --

avslagits av riksdagen.

I den nu aktuella motionen Kr272 (nyd) återupprepas kraven på

att det uttryckligen skall slås fast att kulturpolitiken skall

värna om frihet, mångfald och kvalitet (yrkande 1). Yrkandet

innefattar också krav på att det skall slås fast att kulturen

skall göras tillgänglig för så många som möjligt. Utskottet vill

här skjuta in att -- som närmare redovisas i ett följande

avsnitt -- statens kulturråd inom en nära framtid kommer att

redovisa ett uppdrag att samla och analysera erfarenheter som

vunnits i arbetet för att aktivera nya grupper i

kulturverksamheten. Till här behandlade motionsyrkande kan också

hänföras synpunkter i motionen om ett bättre samspel mellan

staten, landstingen och kommunerna i syfte att förbättra

bedömningen av det totala ekonomiska stödet till olika

konstarter och kulturaktiviteter. En precisering av de olika

aktörernas roll och ansvar för kulturpolitiken bör enligt

motionen göras.

Vad som anförs i nämnda motion i sist angivna hänseende ger

utskottet anledning nämna att i den socialdemokratiska motionen

Kr271 -- som delmotivering till ett yrkande som behandlas senare

i detta betänkande (yrkande 14) -- framhålls att en första

utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör vara att den

skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan olika

kulturverksamheter i landet; ett i verklig mening nationellt

kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och erfarenhetsutbyte

mellan olika konst- och kulturområden.

I motion Kr272 anförs även vissa synpunkter om den kulturella

identiteten, synpunkter som nära ansluter till det

kulturpolitiska mål som innebär att vi skall värna om vårt

kulturarv (yrkande 2).

En utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut har påyrkats

av företrädare för Centerpartiet under de senaste åren (se bl.a.

res. 3 till bet. 1990/91:KrU20). Enligt kraven finns ett behov

av att få till stånd en samlad utvärdering av hur de olika målen

uppnåtts. Det finns anledning tro att medlen för att nå målen i

centrala delar måste förnyas bl.a. vad gäller

decentraliseringsmålet. Vid en utvärdering måste också de

ändrade förutsättningarna på det mediepolitiska området vägas

in, har det hävdats.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet våren

1989 uttalade att det är utomordentligt viktigt att det sker en

kartläggning och utvärdering av gjorda insatser på kulturområdet

och att slutsatser för framtiden dras av vad som därvid kommer

fram (bet. 1988/89:KrU15 s. 10). En övergripande parlamentarisk

utredning om kulturpolitiken skulle dock, om den tillsattes

under den närmaste tiden, anförde utskottet, innebära betydande

risker för att angelägna delreformer skulle skjutas på

framtiden. Inom olika delar av kultursektorn hade nämligen

särskilda utredningsuppdrag givits och det fanns anledning utgå

från att ytterligare sådana skulle tillkomma. Utskottets synsätt

stämde överens med vad som anförts i den då aktuella

budgetpropositionen (prop. 1988/89:l00 bil. 10, s. 327--328).

Motionskrav på området har under åren 1990 och 1991 avstyrkts

med i huvudsak samma motivering (bet. 1989/90:KrU17 s. 12,

l990/91:KrU20 s. 10).

I fyra motioner, Kr240 (m), Kr271 (s), Kr277 (fp) och Kr283

(fp), vilka väckts under den allmänna motionstiden i år,

framställs yrkanden som har nära samband med det kulturpolitiska

decentraliseringsmålet. Motionerna kan sägas avse den

övergripande frågan om kulturinstitutionerna utanför Stockholm

bör få nationella uppdrag som åtminstone i vissa fall kan

begränsa det ansvar de centrala institutionerna nu har. En

närliggande följdfråga är vilka ekonomiska konsekvenser för

staten ett sådant delat ansvar bör leda till.

Den utförligaste diskussionen förs i motion Kr271 i

motiveringen till yrkande 19. Motionärerna framhåller att de

nationella kulturinstitutionerna är kraftcentra för vårt lands

kulturliv. De utför inom sina respektive konstområden uppgifter

som är betydelsefulla för hela landet. De ger också

Stockholmsregionens invånare ett förnämligt kulturutbud, som

nästan helt och hållet finansieras över statsbudgeten.

Motionärerna anknyter i den fortsatta diskussionen till

synpunkter som framfördes i den rapport rörande statlig

kulturpolitik i Sverige som en europeisk expertgrupp för något

år sedan genomförde inom ramen för programmet för Europarådets

länderexaminationer. I rapporten framhålls bl.a. att ett nytt

program för statens stöd till kulturen bör syfta till bl.a. att

det utanför Stockholm byggs upp ett begränsat antal kulturella

centra med internationellt rykte. Motionärerna framhåller att

detta skulle gynna vitalitet och rörlighet i kulturlivet. De

anför slutligen:

Redan i dag har Göteborgs, Malmö, Sundsvalls och Umeå kommuner

genom en ambitiös kulturpolitik påtagit sig uppgifter som är av

betydelse för hela västra, södra och norra Sverige -- och därmed

för hela landet. I huvudsak är dock detta ett resultat av

målmedvetna kommunala insatser.

En central statlig uppgift för nittiotalets kulturpolitik är

att gynna uppkomsten av fler kulturella centra utanför

Stockholm. Investeringsbidraget till byggandet av en ny

musikteater i Göteborg om 347 milj.kr. markerar härvidlag en

inledning. Men för att fullfölja denna början krävs fortsatta

långsiktiga insatser som utformas i samråd med berörda kommuner.

Målet bör vara att i varje landsända åstadkomma starka

kulturverksamheter som har ett nationellt uppdrag.

I två motioner anförs synpunkter på den angivna frågan i vad

avser museiområdet. I motion Kr240 (m) erinras om de pågående

övervägandena rörande dokumentationsansvaret och

arbetsfördelningen mellan landets sjöfartsmuseer. Det påpekas

vidare i motionen att det på konsthantverks- och formområdet

redan finns ett specialmuseum av rikskaraktär, nämligen Röhsska

konstslöjdmuseet. Motionärerna pekar vidare på att de båda

etnografiska museerna i Stockholm och Göteborg har samlingar som

kompletterar varandra och att vinster skulle kunna göras genom

en samordning mellan museerna. Motionen syftar till att det bör

göras en genomgång av dokumentations-, forsknings- och

insamlingsansvaret hos de stora specialmuseerna, främst i Malmö,

Göteborg och Stockholm. I motion Kr277 (fp) framförs likartade

synpunkter vad gäller Röhsska konstslöjdmuseet. Motionärerna

framhåller att museet i praktiken redan har karaktär av

riksinstitution och att det därför bör få i uppdrag att ansvara

för erforderlig samordning på området och inneha rollen av

centralt museum.

Slutligen redovisas här motion Kr283 (fp), enligt vilken

kulturrådet bör få i uppdrag att studera möjligheterna att

inrätta en nationalscen i Skåne.

Utskottets bedömning

Som redovisats i det föregående gjorde utskottet våren 1989

uttalanden som hade den innebörden att en övergripande

parlamentarisk utredning om kulturpolitiken borde komma till

stånd inom en inte alltför avlägsen framtid.

Enligt den plan som lagts fast för en övergång till treåriga

budgetramar skall kultursektorn inträda i systemet efter förslag

i nästa års budgetproposition. Den första treårsbudgeten skall

således omfatta de tre budgetåren 1993/94--1995/96. Till grund

för regeringens förslag skall ligga i första hand myndigheternas

fördjupade anslagsframställningar vilka skall inges till

regeringen senast den 1 september i år. Vidare aviseras i årets

budgetproposition (bil. 12 s. 1 och 8) en översyn och en analys

avseende frågor som rör kultursektorns myndighetsstruktur,

ansvars- och kostnadsfördelning, anslagsstrukturen och

marknadens betydelse för kulturverksamheten.

Kulturutskottet anser att det är nödvändigt att riksdagen nu

tar ställning till frågan om huruvida en kulturpolitisk

utredning skall tillsättas. Vid sina överväganden har utskottet

kommit fram till att det är nödvändigt att beslut om en sådan

utredning bör fattas redan under innevarande riksmöte, om

resultatet av utredningens arbete fullt ut skall kunna påverka

de beslut på kulturområdet som i fråga om treårsbudgeten för

perioden 1996/97--1998/99 skall fattas våren 1996.

Utskottet förordar mot den angivna bakgrunden att en

kulturpolitisk utredning tillsätts.

Utskottets bedömning bygger på att utredningen arbetar med

snabbhet så att resultatet av utredningsarbetet -- efter

remissbehandling -- kan läggas till grund för bl.a. direktiv

till myndigheterna våren 1994 i fråga om de fördjupade

anslagsframställningar som skall avges påföljande höst.

Den tidsplan för utredningsarbetet som utskottet förordar

innebär att detta inte bör påverka det pågående arbetet med

fördjupade anslagsframställningar för den första perioden med en

treårig budgetram eller rubba förutsättningarna för den

strukturöversyn som i enlighet med det anförda skall komma till

stånd.

I enlighet med det anförda bör den av utskottet förordade

utredningen vara långsiktig.

Utskottet anger i det följande fyra uppgifter för den

kulturpolitiska utredningen.

l. Utredningens huvuduppgift bör -- mot bakgrund av den

utförliga redovisning utskottet lämnat i det föregående -- vara

att utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts.

Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas åt bedömningen av

decentraliseringsmålet. Vad utskottet anför i ett följande

avsnitt bör beaktas vid utvärderingsarbetet.

2. Utredningen bör vidare -- på grundval av resultatet av

utvärderingen -- ta ställning till frågan om huruvida det finns

skäl att förorda en jämkning av innehållet i de gällande

kulturpolitiska målen.

3. Behovet och lämpligheten av att ytterligare kulturpolitiska

mål läggs fast bör prövas.

4. Utredningen bör redovisa sin principiella syn på genom

vilka medel de mål som föreslås för framtiden skall uppnås.

Frågan om särskilda statliga insatser bör göras för att främja

tillkomsten av kulturella centra i landet bör ingående prövas

med utgångspunkt i decentraliseringsmålet. Utskottet anför i det

följande vissa synpunkter på frågan. Även frågan om hur

samspelet på kulturområdet mellan stat, landsting och kommun

skall utformas bör utredas. I linje härmed ligger den fråga som

tagits upp motionsvägen om samspelet mellan olika kulturformer.

Även den frågan bör övervägas.

Decentraliseringsmålet torde vara det av de kulturpolitiska

målen som under de gångna 18 åren tilldragit sig störst

uppmärksamhet. Orsaken härtill är att det år 1974 fanns mycket

betydande behov av stöd till den regionala utvecklingen på

kulturområdet. De statliga insatserna -- likaväl som insatserna

från huvudmännen -- har därefter varit mycket betydande. Ännu

kvarstår dock önskemål om insatser av betydande omfattning.

Samtidigt föreligger mera övergripande förslag om att

specialdestinerade bidrag skall avskaffas. Utskottet tänker

härvidlag på föreliggande förslag av kommunalekonomiska

kommittén (SOU 1991:98). Enligt utskottets mening behövs en

grundläggande analys av bl.a. målformulering och bedömning av

ansvarsfördelning innan det kan komma i fråga att man för in

kulturstödet i ett generellt system. Av betydelse för

bedömningen av decentraliseringsmålet är också de överväganden

som görs av regionutredningen (C 1991:09), som bl.a. skall

analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad

(dir. 1991:31). Som anges i budgetpropositionen (bil. 14 s. 8)

är avsikten att utredningen inom kort skall följas upp av en

parlamentarisk beredning.

Då det gäller frågan om särskilda statliga insatser för att

främja tillkomsten av kulturella centra i landet vill utskottet

anföra följande.

De centrala kulturinstitutionerna har varit -- och är -- av

stor betydelse för hela landets kulturliv. Detta har både direkt

och indirekt i olika sammanhang understrukits av statsmakterna

och även kommit till uttryck bl.a. i budgetbedömningar.

Det sagda står inte i motsättning till att man utifrån ett

riksperspektiv diskuterar om hur man bäst skall ta till vara och

utveckla de mycket stora kulturella resurser -- materiella och

immateriella -- som finns även på andra håll i landet än i

Stockholm. Den kulturella växtkraft som finns i landet måste tas

till vara. Staten har ett övergripande ansvar för hur detta

skall ske. Åtgärder i detta syfte måste enligt utskottets mening

kunna vidtas utan att detta innebär -- eller upplevs som -- att

centrala institutioner försvagas. Det måste tvärtom, särskilt i

ett mera långsiktigt perspektiv, vara ett intresse för dessa

institutioner att få en möjlighet att genom sin kompetens och

sina resurser medverka till ytterligare utveckling av

kulturområdet i fråga.

I sammanhanget är de synpunkter som ånyo aktualiserats genom

Europarådsrapporten om starka kulturella centra utanför

Stockholm inte utan intresse (Statlig kulturpolitik i Sverige,

Rapport från en europeisk expertgrupp, Kulturpolitik i Europa

2:2 s. 146 och 156). Vilka betydande problem ett statligt

ställningstagande för sådana centra kan rymma kan man dock få en

föreställning om genom att se på det arbete som föregick

tillkomsten av en ny opera i Göteborg. Det krävdes ett

långtgående samarbete mellan kommunerna och landstingen i

regionen för att -- trots ett mycket betydande statligt stöd --

en finansiering skulle bli möjlig. Tillkomsten av sådana centra

som anges ovan skulle kräva ett regionalt samarbete i ännu högre

grad, eftersom ett sådant samarbete måste avse inte endast

ett kulturområde. Det kan därför -- redan av denna anledning

-- anföras starka skäl för att låta utvecklingen av regionala

kulturcentra bli helt beroende av regionala initiativ. Å andra

sidan talar andra skäl för att staten på ett mera övergripande

sätt bör medverka till utvecklingen av regionala centra på

kulturområdet.

Utskottet har genom diskussionen i det föregående önskat peka

på problem som kan vara förknippade med inrättandet av

kulturella centra. Utskottet anser att det är av värde att en

fortsatt diskussion äger rum inom den av utskottet förordade

utredningen.

Utredningen bör vara parlamentarisk. Företrädare för samtliga

riksdagspartier bör ingå i utredningen.

Vad utskottet sålunda anfört om en parlamentarisk utredning om

kulturpolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna med anledning av följande motioner, nämligen motionerna

Kr240, Kr271 yrkande 19, Kr272 yrkandena 1 och 2, Kr277 och

Kr283.

Synpunkter rörande kulturens lönsamhet

Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) vill också att riksdagen

som sin mening skall ge regeringen till känna vissa synpunkter

på kulturens lönsamhet (yrkande 8).

Motionärerna framhåller att det sällan föreligger renodlade

ekonomiska motiv bakom kultursatsningar. Utskottet har inte

svårt att ansluta sig till denna uppfattning. Snarare måste

uttalandet ses som en underdrift. Utskottet delar också

uppfattningen att kultursektorn har stor betydelse i

samhällsekonomin. Däremot vill utskottet klart ta avstånd från

uttalanden i motionen om att det är hög tid att börja betrakta

kulturen som en näring. En följd av ett sådant betraktelsesätt

borde rimligen bli bl.a. att sådana kultursatsningar som inte

kan bevisas vara ekonomiskt lönsamma skall upphöra. Det försök

till samhällsekonomiskt resonemang som görs i motionen i syfte

att motivera offentligt kulturstöd visar också vilka svårigheter

det möter att med trovärdighet bevisa värdet av satsningar på

kulturen om man begränsar sig till att betrakta den rent

ekonomiska lönsamheten. Sålunda anförs i motionen att

kultursektorn, bl.a. i form av skatter och sociala avgifter,

betalar tillbaka mer än den får i offentligt kulturstöd. Härvid

förbiser emellertid motionärerna att de sociala avgifter som i

dag tas ut -- med ganska betydande belopp -- inte utan vidare

kan avräknas mot utgifterna för kulturstödet, eftersom de

sociala avgifterna skall finansiera kulturarbetarnas förmåner

inom bl.a. socialförsäkringssystemet.

Utskottet anser att frågan om offentliga kultursatsningar även

i fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra

värderingar än rent ekonomiska. Detta hindrar självfallet inte

att det -- om man drar slutsatser med försiktighet -- kan vara

av intresse att göra sådana undersökningar som motionärerna

åsyftar, där bedömningen av kultursatsningar görs utifrån ett

ekonomiskt perspektiv. Utskottet vill erinra om att det under

förra året publicerades studien (Ds 1991:22) Kultur som

lokaliseringsfaktor. Studien avser satsningar som görs på kultur

i Tyskland. I studien förs fram tolv teser, däribland tesen att

kulturen är ekonomiskt lönsam. I detta sammanhang vill utskottet

också erinra om den positiva inställning till kultursatsningar

utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv, som utskottet i olika

sammanhang gett uttryck åt, och som i allt väsentligt vunnit

riksdagens stöd (se. bl.a. yttr. 1989/90:KrU7y).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 8

i motion Kr272.

Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet

I den socialdemokratiska motionen Kr271 framförs i tre punkter

vad som enligt motionärerna bör utgöra utgångspunkter för

kulturpolitiken på 1990-talet. I sammanfattning -- och med viss

komplettering med vad som angetts i de socialdemokratiska

budgetpropositionerna under åren 1988--1991 -- anför

motionärerna följande.

1974 års kulturpolitik utgjordes av dels allmänt formulerade

mål och riktlinjer för det kulturpolitiska arbetet, dels

konkreta reformprogram för olika delar av kulturområdet. Målen

äger givetvis giltighet för lång tid framåt. Reformprogrammen

måste däremot förändras och utvecklas i takt med att

erfarenheter vinns och nya behov kommer till uttryck.

Reformprogrammen är nu genomförda. För det närmaste årtiondet

behöver fastställas nya program. I det socialdemokratiska

treårsprogrammet för kulturen framhölls följande riktlinjer för

nittiotalet. Förtur skulle ges åt att

förbättra de konstnärliga yrkesutövarnas arbetsvillkor genom

att bredda deras arbetsmarknad och höja ersättningarna för

det offentliga utnyttjandet av deras verk,

förstärka kulturen i hela landet,

förbättra barns och ungdomars möjligheter att möta kultur och

utveckla eget skapande,

stimulera bredd och kvalitet i amatörverksamheterna,

utveckla de nationella kulturinstitutionerna.

Dessa riktlinjer för nittiotalets kulturpolitik är fortfarande

giltiga. Men den konkreta tillämpningen behöver utformas så att

bättre hänsyn kan tas till redan inträffade förändringar i

kultur- och mediemiljön och till sådana förändringar som kan

väntas inträffa under nittiotalet.

Till ovanstående riktlinjer bör läggas ytterligare en,

nämligen att ett metodskifte bör genomföras i fråga om statens

ansvar för att kulturen skall utvecklas i hela landet.

Uppgiften att bygga upp kulturens länsinstitutioner är nu i

huvudsak avklarad. Det finns i dag ett fungerande nätverk av

länsteatrar, länsmuseer och länsorkestrar. Den fortsatta

utvecklingen av dessa är i huvudsak huvudmännens ansvar. Denna

insikt får dock inte leda till slutsatsen att behovet av en

kulturpolitik som är inriktad på hela landet har minskat i

betydelse; det är en självklarhet att riksdag och regering skall

ha ett fortsatt ansvar för att garantera kulturens

tillgänglighet i hela landet. Vad som nu behöver diskuteras är

hur de framtida statliga insatserna skall utformas för att vara

till största nytta för det lokala och regionala kulturlivet.

En första utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör

vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan

olika kulturverksamheter i landet. Ett i verklig mening

nationellt kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och

erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och kulturområden.

Utskottet anmärker här att dessa synpunkter övervägs även under

det inledande avsnittet om en kulturpolitisk utredning.

En andra utgångspunkt bör vara att de framtida statliga

insatserna koncentreras till de områden som kommunerna inte kan

eller har svårt att själva klara av.

En tredje utgångspunkt för de statliga insatserna bör vara att

stimulera förnyelsen genom att ge oetablerade kulturverksamheter

och unga artister en chans att nå sin publik.

Motionärerna framför utifrån den grundsyn som sålunda

redovisats -- och som motionärerna vill att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna -- konkreta yrkanden på

sex områden av betydelse för kulturen i hela landet. Yrkandena

behandlas av utskottet senare i detta betänkande, i särskilda

budgetbetänkanden under våren eller, i ett fall, i ett

betänkande under hösten 1992.

Utskottet gör följande bedömning.

De förslag som den av utskottet förordade kulturpolitiska

utredningen kommer att lägga fram kan då det gäller den senare

delen av 1990-talet få betydelse för bedömningen av sådana

synpunkter som redovisats i det föregående. Utskottet vill

därutöver framhålla att riksdagen inte bör föregripa de

ställningstaganden bl.a. i fråga om stödet till kulturen i hela

landet som riksdagen skall göra nästa år vid behandlingen av

frågan om treårsbudgeten på kulturområdet. I enlighet med det

sagda bör det enligt utskottets mening i detta sammanhang inte

läggas fast några utgångspunkter för kulturpolitiken på

1990-talet. Motion Kr271 yrkande 14 avstyrks därför.

Insatser för barn- och ungdomskultur

I motion Kr274 (v) tas upp frågor om insatser för barn- och

ungdomskultur. I mycket stark sammanfattning kan sägas att

motionärerna menar att det statliga stödet till barn- och

ungdomskulturen inte har varit tillräckligt och att många

människor därför inte kunnat utveckla den medfödda förmåga de

har till fantasi, skapande och uttrycksförmåga. En sådan

utveckling är nödvändig för att motverka passivitet och

destruktivitet och ger glädje och självförtroende. En

genomgripande genomlysning av förhållandena behövs, menar

motionärerna (yrkande 1).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla

följande. Utskottet har i en rad sammanhang framhållit

betydelsen av att stöd ges till barn- och ungdomskultur.

Utskottet hänvisar till vad utskottet anförde i sitt betänkande

1990/91:KrU20 (s. 11 och 12) om bl.a. ett treårigt

utvecklingsarbete där erfarenheterna från kulturprojekten i

skolan skall prövas systematiskt. Utskottet vill också nämna att

kulturrådet i denna månad för regeringen skall redovisa bl.a.

vilka insatser kulturinstitutionerna gör för barn och ungdom.

Det omfattande material som tagits fram på området kommer att

bearbetas vidare inom ramen för arbetet med myndighetens

fördjupade anslagsframställning. I denna kommer kulturrådet att

redovisa sina slutsatser i vad avser såväl principiell

inriktning som behovet av långsiktiga planer och ökade resurser.

Det förtjänar också nämnas att stöd till kulturprojekt för barn

och ungdom kan utgå även från allmänna arvsfonden (se härom

bl.a. bet. 1991/92:KrU14). I ett längre perspektiv kan

självfallet resultatet av arbetet av den av utskottet i det

föregående förordade utredningen få betydelse för den i motionen

upptagna frågan.

Enligt utskottets mening är det inte påkallat med någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Vissa biblioteksfrågor

Frågan om avgifter för den service som de allmänna

folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt

godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken

skall vara kostnadsfria. Med hänsyn härtill påkallar enligt

utskottets mening följande motionsyrkanden, vari denna fråga tas

upp, inte någon riksdagens åtgärd, nämligen motion Kr212 (s) och

motion Kr271 (s) yrkande 1.

Även frågan om folkbibliotekens öppethållande är en

kommunal fråga. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr205 (kds).

I motionen förordas att regeringen för kommunerna skall betona

vikten av att låta något bibliotek i varje kommun ha

söndagsöppet.

Vissa regionala kulturfrågor, m.m.

Ett förslag i motion Kr271 (s) innebär att -- inför

byggstarten av nya lokaler för moderna museet -- museets

ansvar för konstbildning och konstutställningar i hela

landet skall fastställas (yrkande 22).

I egenskap av ansvarsmuseum har statens konstmuseer ett

särskilt samordnings- och utvecklingsansvar inom konstområdet.

Ansvaret är rikstäckande och omfattar bl.a. samverkan med

konstförenings- och folkbildningsrörelsen. Ansvarsmuseiuppgiften

har lagts fast i första hand genom beslut av riksdagen våren

1987 (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 347). Uppgiften har

vidareutvecklats av statens kulturråd och museerna själva. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet

inte erfordrar någon åtgärd av riksdagen. Detta avstyrks.

Med anledning av motion Kr279 (fp, c), som syftar till att

statens kulturråd skall medverka i ansträngningarna att

konsthallen Rooseum i Malmö skall kunna fortleva, har

utskottet inhämtat följande.

Sedan motionen väcktes, har det kommunalråd i Malmö kommun som

har ansvaret för kulturfrågor gjort en framställning hos

kulturrådet om myndighetens medverkan till att rädda

institutionen. Kulturrådet har ställt sig positivt till en sådan

medverkan, och fortlöpande kontakter mellan företrädare för

kommunen och för kulturrådet äger rum i det angivna syftet.

Något slutligt resultat av ansträngningarna att rädda Rooseum

har ännu inte uppnåtts.

Utskottet anser med hänsyn till vad som redovisats i det

föregående att det inte är erforderligt med någon riksdagens

åtgärd med anledning av motionen. Denna avstyrks därför.

Frågan om huvudmannaskapet för länsmuseerna tas upp i

motion Sk673 (nyd) yrkande 2. Motionärerna framhåller att om ett

länsmuseum -- något som skett i Södermanlands län -- förlorar

sin självständighet och går upp i en landstingskommunal

kulturstiftelse blir resultatet en politisering av verksamheten

och ökad byråkrati. Motionärerna framhåller också att

länsmuseerna inte bör tillåtas få avdelningsliknande status inom

landstingen i ett läge, där landstingen kan komma att avskaffas.

Motionärerna anser att institutionerna skall vara självständiga

och fria institutioner.

Utskottet konstaterar att den hitintills vanliga

konstruktionen av huvudmannaskapet för länsmuseerna haft och har

stort värde. Detta konstaterande står inte i motsättning till

att även andra lösningar av huvudmannaskapsfrågan kan vara

lämpliga. Utskottet är inte berett att med anledning av

motionskravet lagstiftningsvägen eller genom att förorda en

ändring i statsbidragsbestämmelserna ingripa i den regionala

självbestämmanderätten på detta område. Motionsyrkandet avstyrks

därför.

I motion Kr271 (s) framhålls angelägenheten av att Svenska

riksteatern ökar produktionen av föreställningar som är

lämpliga för de allra minsta scenerna och för lokaler som saknar

scen (yrkande 12). I motion Kr273 (s) framställs samma yrkande.

Motionären vill därutöver uppmärksamma behovet av att

Riksutställningar fortsätter och kanske ännu mer utvecklar

utställningsverksamhet lämplig för glesbygdens små

samlingslokaler. Även tillgängligheten till Svenska

rikskonserters produktion måste utökas, anser motionärerna

(yrkande 2).

Som motionärerna framhåller har Riksteatern nyligen antagit

ett program inför 90-talet i vilket man bl.a. betonar sitt

ansvar för publiken i glesbygd och i de regioner som saknar egen

länsteater. Utskottet har under hand inhämtat bl.a. följande

kompletterande information om Riksteaterns produktioner. Efter

hand har antalet teaterföreningar som önskar ett grundutbud från

Riksteatern ökat, något som inneburit svårigheter för teatern

att tillgodose alla önskemål. De allra minsta scenernas behov

har dock alltid prioriterats. Beslut har fattats om att inte

höja gagerna under nästa budgetår. Samtidigt ökas utbudet till

de mindre scenerna och lokaler som saknar scen med flera s.k.

caféteaterprogram.

Riksutställningar har under hand lämnat följande information

och synpunkter på motionskravet i motion Kr273.

Riksutställningar erbjuder varje år över 100 olika

utställningar som bokas för visning runt om i landet på skolor,

bibliotek, museer, konsthallar, Folkets hus m.fl. Större

satsningar som Utställningståget i samarbete med SJ och

särskilda utställningsbussar har som viktigt syfte att nå mindre

orter runtom i landet. En viktig del i

riksutställningsverksamheten är dessutom service- och

konsultverksamhet, dvs. stöd till lokal utställningsverksamhet,

varvid glesbygden prioriteras.

Riksutställningar skapades bl.a. för den typ av verksamhet som

motionären värnar om. Syftet med motionen vad gäller

Riksutställningars verksamhet stämmer alltså väl överens med

Riksutställningars mål.

Vad slutligen angår Rikskonserters verksamhet vill utskottet,

såvitt här är av intresse, framhålla att Rikskonserter gör

40--50 produktioner per år. Dessa erbjuds bl.a.

kammarmusikföreningar, jazzklubbar och folkmusikorganisationer i

hela landet. Turnéerna är starkt subventionerade, vilket ger

möjlighet även för arrangörer på mindre orter och i glesbygd att

köpa produktionerna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena starkt

understryka angelägenheten av att de nämnda institutionerna --

de tre R:en -- liksom hitintills varit fallet uppmärksammar

behovet av produktioner för de minsta scenerna och för lokaler

utan scen samt, för Riksutställningars del, de lokalmässiga

motsvarigheterna i detta hänseende. Med hänsyn till de

redovisningar utskottet lämnat i det föregående och med

beaktande av att institutionernas styrelser bör ha frihet att

inom ramen för de riktlinjer som gäller för verksamheten -- och

de kompletteringar som i begränsad utsträckning förekommer i

samband med medelsanvisningen till institutionerna -- anser

utskottet att motionsyrkandena inte erfordrar någon åtgärd av

riksdagen. Yrkandena avstyrks.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion Kr271

(s), såvitt däri förordas att de regionala

kulturinstitutionerna bör ha som en deluppgift att utgöra

replipunkt och kompetenscentrum för amatörkulturen (yrkande

27). I sammanhanget framhåller motionärerna att det är en viktig

framtida uppgift för kommuner och landsting att ge kulturens

länsinstitutioner tillräckliga resurser för att stödja

amatörkulturen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla att

statsmakterna inte styr innehållet i de regionala

kulturinstitutionernas arbete. Självfallet är det dock viktigt

att dessa har en god förankring i regionens kulturliv. Då det

gäller stödet till amatörkulturen vill utskottet också nämna att

kulturrådet i denna månad kommer att redovisa bl.a. ett uppdrag

att samla och analysera erfarenheter som vunnits i arbetet för

att aktivera nya grupper i kulturverksamheten. Kulturrådet har

lagt fram sex rapporter på området, i vilka frågor om

amatörkultur behandlas tillsammans med andra former av

kulturyttringar (Att vidga deltagandet i kulturlivet, Rapporter

från statens kulturråd 1990:4, 1991:1--4, 8). Kulturrådet kommer

också att inom ramen för arbetet med den fördjupade

anslagsframställning som skall ges in till regeringen senare i

år bearbeta de remissyttranden över rapporterna som inhämtats. I

anslagsframställningen kommer, enligt vad utskottet inhämtat,

från kulturrådets sida att dras slutsatser som avser såväl

principiell inriktning som behovet av långsiktiga planer och

ökade resurser.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Grundbidragssystemet m.m.

Den kommunalekonomiska kommittén, som redovisade sitt uppdrag

i slutet av förra året i betänkandet SOU 1991:98, har föreslagit

att en rad statsbidrag på kulturområdet till regionala och

kommunala institutioner skall avskaffas och att motsvarande

medel skall stoppas in i ett nytt generellt

skatteutjämningssystem. Förslaget har nyligen remissbehandlats.

I tre motioner, nämligen Kr270 (c) yrkande 2, Kr271 (s)

yrkande 13 och Kr276 (nyd) framställs yrkanden som innehåller

stark kritik av utredningsförslaget i vad avser stödet till de

regionala museerna och, i en av motionerna, även andra

länsinstitutioner. Motionärerna känner stark oro för att ett

genomförande av utredningsförslaget kan få mycket negativa

konsekvenser för institutionerna.

Enligt utskottets mening bör den fortsatta beredningen av

utredningsförslaget inte föregripas. Utskottet anser det dock

angeläget att redan i detta sammanhang uttala att det framstår

som uteslutet att det framlagda förslaget om avskaffande av

bl.a. stödet till de regionala kulturinstitutionerna kan

genomföras utan att ens en analys av konsekvenserna av förslaget

gjorts. Som angetts i det inledande avsnittet om en

kulturpolitisk utredning behövs en sådan analys. Eftersom en

sådan analys inte finns är det därför inte möjligt att föra en

närmare diskussion om utredningsförslaget i här aktuell del.

Utskottet, som delar motionärernas oro i här aktuellt avseende,

anser med hänsyn till det anförda att motionsyrkandena inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågor om inrättandet av en nationell stiftelse för

förvaltning av kulturmiljöer samt om nationella och lokala

kulturfonder, m.m.

I fem motioner framställs yrkanden som har till syfte att det

skall bildas en nationell stiftelse eller fond för bevarande av

värdefulla kulturmiljöer eller att det i vart fall skall göras

närmare överväganden i bevarandefrågan. Som framgår av den

följande redovisningen har några av motionerna även andra

likartade syften eller ett syfte som innebär att en eller flera

fonder med en delvis annan inriktning skall tillskapas.

I det följande lämnar utskottet en kort redovisning för

motionskraven.

I motion Kr271 (s) föreslås att en parlamentarisk utredning

skall tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en

nationell kulturfond för investeringar i kulturbyggnader och

kulturturism (yrkande 17). Motionärerna vill att det skall

skapas en nationell kulturfond som kan ge investeringsbidrag

till kulturella ändamål utanför storstadsregionerna.

Utgångspunkten för motionärerna är att man måste uppmärksamma

även "andra- och tredjestäderna" och de mindre kommunernas behov

och deras betydelse för det samlade kulturutbudet i ett län.

Motionärerna vill att den av dem förordade nationella

kulturfonden skall i första hand ge investeringsbidrag till

projekt som har ett besöks- och publikvärde. Målet skall vara

att ge invånarna på orten och besökare möjlighet till nya

kulturupplevelser. Motionärerna lämnar exempel på lämpliga

projekt för stöd från fonden. De erinrar om att planer på nya

teatrar, konserthallar, konsthallar och museer finns i många

kommuner, att det finns ett växande behov av kulturturism som

skulle kunna tillgodoses genom att bidrag lämnas till större

projekt för att ta till vara sevärdheter och attraktioner i den

egna bygden samt att det finns ett tilltagande behov när det

gäller att bevara industriminnen, slott och herrgårdar men att

många små kommuner saknar ekonomisk förmåga att ensamma ta

ansvaret för det nationella kulturarvet.

Motion Kr273 (s) har ett med motion Kr271 likartat innehåll.

Motionären vill dock även ha lokala kulturfonder (yrkande 6).

Motionerna Kr232 (m) och Kr287 (fp) anknyter till den

organisation för bevarande av kulturmiljöer som finns i

Storbritannien, The National Trust. I motion Kr232 förordas en

inventering av de mest värdefulla slotts- och

herrgårdsmiljöerna. Om ägarna så önskar skall staten, anför

motionären, ta över drift och underhåll av byggnad och park mot

att anläggningen sommartid på regelbundna tider hålls öppen för

besökare. I den andra motionen, Kr287, anförs att den egendom

som enligt proposition 1991/92:44 om den statliga

fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen,

m.m. skall överföras till en särskilt bildad myndighet i nästa

steg bör överföras till en stiftelse. Till denna kan också föras

naturskyddade vattenområden, mark som skall skyddas av

miljöskäl, t.ex. "naturvårdsskog", vid domänverkets bolagisering

och byggnader som bör bevaras och förvaltas på ett

ändamålsenligt sätt av kulturhistoriska skäl. Stiftelsen bör

således förvalta natur- och kulturmiljöer. Motionärerna hänvisar

till rapporten (SOU 1991:64) Att förvalta kulturmiljöer, vilken

rapport närmare redovisas i det följande.

I motion Kr209 (m) begärs en översyn av fideikommisslagen. Vid

en sådan översyn bör främst de kulturhistoriska aspekterna

beaktas. Det obligatoriska avvecklandet av fideikommiss bör i

vart fall ersättas med ett fakultativt. Motionen har till syfte

att förbättra möjligheterna att bevara värdefulla kulturmiljöer.

Vad först angår de delar av yrkandena i motionerna Kr271 och

Kr273 som innefattar krav på upprättandet av en eller flera

fonder för investeringar i teatrar, konserthallar och andra

kulturbyggnader vill utskottet hänvisa till att det under ett

särskilt anslag under kulturhuvudtiteln anvisas medel för bidrag

för ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler (B 4).

Utskottet anser sig inte kunna förorda att det parallellt med

detta anslag inrättas en eller flera särskilda statliga fonder

för att tillgodose motionsönskemålen. Utskottet vill dock påpeka

att resultatet av den i det föregående förordade utredningen om

kulturpolitiken kan få betydelse för dessa. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

Då det gäller motionskraven i övrigt anser utskottet det

motiverat att först redovisa resultatet av det utredningsarbete

som gjorts av utredningen (U 1988:14) om förvaltningen av vissa

kulturmiljöer.

I en motion till riksmötet 1984/85 föreslogs att en utredning

borde göras om vidgade möjligheter att stödja bevarandet av

kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Motionärerna

åsyftade främst herrgårdar och liknande byggnadskomplex i privat

ägo. Motionärerna åberopade de förslag som tidigare förts fram

av byggnadsvårdsutredningen i betänkandet (SOU 1979:17)

Kulturhistorisk bebyggelse -- värd att vårda och

fideikommissnämnden i en skrivelse till regeringen den 27

augusti 1980 och ansåg att en sådan utredning främst borde

arbeta med den särskilda stiftelsen, the National Trust, som

finns i Storbritannien, som förebild.

Riksdagen (KrU 1985/86:8 s. 19--20, rskr. 47) tillstyrkte

motionsförslaget med det tillägget att översynen borde ges en

vidare omfattning än den som föreslagits i motionen. Även frågan

om bevarande av industriminnen borde sålunda uppmärksammas.

I september 1988 tillkallades efter regeringens bemyndigande

en särskild utredare för att utreda frågan om förvaltning av

vissa kulturmiljöer.

I juli förra året avgav utredaren betänkandet (SOU 1991:64)

Att förvalta kulturmiljöer.

Utredningsarbetet inriktades i hög grad på att undersöka

förhållanden för de privat ägda herrgårdarna och slotten, bl.a.

i syfte att utröna om de ekonomiska villkoren för denna privata

förvaltning står i rimlig överensstämmelse med den

kulturpolitiskt viktiga bevarandeinsats som utförs av dess

ägare. Utredaren har lagt fram flera förslag på skatteområdet i

syfte att skapa goda förutsättningar och ett gynnsamt klimat för

ägare och brukare av egendomen. Utredaren föreslår också att det

skall öppnas möjligheter för den familj eller släkt som så

önskar att överföra egendomen till en särskild stiftelse vars

syfte är att bevara den kulturhistoriskt värdefulla

herrgårdsmiljön. Motprestationen från det allmännas sida skulle

lämnas företrädesvis genom skatteförmåner. Möjligheterna att

skapa stiftelser av detta slag bör förbehållas de

kulturhistoriskt mest värdefulla miljöerna. Stiftelsebildningar

av detta slag bör enligt utredaren tillåtas endast om till

stiftelsen förs, inte bara den kulturhistoriskt värdefulla

miljön, utan också sådana förmögenhetsvärden att framtida

underhåll kan anses säkrat.

Utredaren uttrycker som sin bestämda uppfattning att

industriminnesvårdens problem har både sådan bredd och sådant

djup att de kräver en särskild utredning. Som närmare framgår i

det följande anser dock utredaren att, om det bildas en

nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning, förvaltning av

industriminnen bör ingå i stiftelsens uppgifter. Även i vissa

andra avseenden anför utredaren synpunkter i fråga om

industriminnesvården, bl.a. då det gäller engagemanget från

näringslivet och dess organisationer.

Vissa synpunkter rörande det offentligt ägda beståndet av

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse framförs av utredaren,

bl.a. i fråga om den förändring av den statliga

lokalförsörjningen som förbereddes då utredningsförslaget lades

fram. Utredaren erinrar dock om att han inte haft något

speciellt uppdrag när det gäller det offentligt ägda beståndet

annat än vad gäller frågan om det finns gemensamma behov och

problem hos olika förvaltarkategorier som kan lösas gemensamt

och i samverkan. Denna fråga behandlas tillsammans med

övervägandena angående förutsättningarna för att bilda en

nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning.

I sistnämnda hänseende anför utredaren i sammanfattningen av

betänkandet att utredningens uppgift enligt direktiven är att

kartlägga vilka behov som finns inom olika förvaltarkategorier

av att finna nya former för förvaltning och hantering av

kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Strävan skall

vara att samordna gemensamma behov hos de olika intressenterna

och finna lösningar som kan bygga på samverkan och gemensamt

ansvarstagande från dem som förvaltar det byggda kulturarvet.

Som ett huvudalternativ för sådana samverkanslösningar skall

utredningen studera förutsättningarna för att skapa en särskild

stiftelse för kulturmiljöförvaltning. Vid sina fortsatta

överväganden kommer utredaren fram till att det finns ett behov

av och ett utrymme för en nationell stiftelse för

kulturmiljöförvaltning som (a) förvaltar ett eget bestånd av

kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, (b) på

entreprenad förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och

miljöer som ägs av andra, (c) verkar för att levandegöra det

bestånd man förvaltar genom återanvändning och genom att göra de

förvaltade byggnaderna och miljöerna tillgängliga och attraktiva

för besökare och på olika sätt sprida kunskap och erfarenheter

inom detta område till andra förvaltare och intressenter, (d)

bygger upp en bred kompetens när det gäller förvaltningen av

denna typ av miljöer och på olika sätt sprider denna kunskap

eller ställer den till andra förvaltares förfogande, (e)

understödjer lokalt och regionalt förankrad verksamhet inom sitt

kompetensområde genom idégivning och rådgivning i t.ex.

juridiska, ekonomiska och organisatoriska frågor samt genom att

själv gå in som partner och medstiftare, (f) arbetar aktivt och

praktiskt med finansieringsfrågor inom kulturmiljövården. Som

ovan angetts bör enligt utredaren förvaltning av industriminnen

ingå i stiftelsens uppgifter om den bildas.

Vissa förutsättningar bör enligt utredaren vara uppfyllda för

att en nationell stiftelse skall kunna skapas. Stiftelsen måste

vara en självständig institution med fullständigt ansvar för den

egna ekonomiska förvaltningen och således inte beroende av

fortlöpande driftanslag från staten. Detta förutsätter att

stiftelsen väsentligen lever på avkastningen av sin egen

förmögenhet, som kan bestå av fastigheter -- bl.a. de

kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna -- samt andra

förmögenhetsvärden. Stiftelsen bör inte ta på sig

förvaltningsuppgifter -- genom gåva, testamente eller på annat

sätt -- vars långsiktiga finansiering inte är säkrad. Detta

kräver, om en stiftelse skall kunna spela någon påtaglig roll

inom en överskådlig framtid, att två förutsättningar måste vara

för handen; den behöver få ett ordentligt startkapital och den

behöver tämligen omgående få ta över ett bestånd av

kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer som är

tillräckligt stort för att man skall kunna börja bygga upp en

kompetent och väl fungerande förvaltningsorganisation.

Då det gäller tillgänglighet m.m. anför utredaren bl.a. att

väl bevarade kulturmiljöer utgör viktiga besöksmål inom

turistnäringen och att det är av stor vikt för svensk

turistnäring att både bevara och förbättra utbudet av

kulturhistoriska sevärdheter.

Sedan utredaren lagt fram sitt förslag, har riksdagen beslutat

om vissa förändringar på skatteområdet av betydelse för den typ

av jordegendomar där herrgårdarna ofta återfinns. Som anges i

budgetpropositionen (bil. 12 s. 80) överväger regeringen förslag

till ytterligare förändringar på skatteområdet.

Utskottet gör följande bedömning av motionskraven i den mån de

inte behandlats i det föregående.

Kulturutskottet har blivit övertygat om att det är nödvändigt

att regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar

beslut som långsiktigt löser frågan om hur en ändamålsenlig

förvaltning skall kunna ske av den centrala del av det svenska

kulturarvet som många av våra kulturmiljöer utgör. Den utredning

som kommit till stånd efter förslag av utskottet har visat på

olika möjligheter som var för sig är ägnade att bidra till en

lösning. På grundval av den kunskap utskottet skaffat sig om de

förvaltningsproblem som finns -- bl.a. genom studieresor i olika

landsdelar och genom föredragningar i olika sammanhang av främst

företrädare för riksantikvarieämbetet -- anser sig utskottet ha

fog för bedömningen att en godtagbar lösning av

förvaltningsproblemen kan nås endast om man gör denna mycket

ingripande. Den gjorda utredningen har inte remissbehandlats.

Likväl vågar utskottet uttala att den lösning av

förvaltningsproblemen som under vissa förutsättningar

föreslagits av utredaren och som innebär inrättandet av en

nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning synes ha så många

fördelar att utskottet vill förorda att förslaget snarast

möjligt blir föremål för ingående överväganden. Därvid bör --

med hänsyn till intresset av att kulturmiljöerna är tillgängliga

för allmänheten -- särskild uppmärksamhet ägnas åt

tillgänglighetsfrågan. Vid övervägandena måste självfallet

hänsyn tas till innehållet i de beslut som kan komma att fattas

i en nära framtid då det gäller formerna för statens ägande och

förvaltning av fastigheter (se närmare härom budgetpropositionen

bil. 12 s. 80, bet. 1991/92:FiU8, lagrådsremiss med förslag till

riktlinjer angående domänverkets mark- och fastighetsinnehav i

samband med verkets ombildning till aktiebolag, prop.

1991/92:102 om totalförsvarets utveckling t.o.m. budgetåret

1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93).

Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna Kr209,

Kr232, Kr271 yrkande 17 i denna del, Kr273 yrkande 6 i denna del

och Kr287 anfört om överväganden rörande inrättandet av en

nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Det finns ett mycket stort antal stipendiefonder på

kulturområdet. Merparten av dem torde ha tillkommit genom

enskilda initiativ. Även på idrottsområdet finns

stipendiefonder. Såvitt känt har fonderna tillkommit utan

föregående statlig utredning. Utskottet avstyrker mot denna

bakgrund att riksdagen tar något initiativ till en

utredningsverksamhet syftande till att fonder skapade med hjälp

av privat kapital för stipendier för att fler ungdomar skall

satsas på kultur och idrott. Motion Sk349 (nyd) yrkande 3 bör

därför avslås.

Utskottet avstyrker även motion Kr272 (nyd) yrkande 4.

Motionärerna vill ha en översyn som syftar till att det skall

vara gynnsamt för företag eller enskilda att tillföra medel

till kulturen genom direkta bidrag, sponsring eller inrättande

av fonder. Utskottet hänvisar till att frågor av det slag som

motionärerna tar upp årligen behandlas av skatteutskottet.

Kulturturism

Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) vill att det skall göras

en snabbutredning för att kartlägga hur en utveckling av

kulturturismen skall kunna främjas (yrkande 10). Diskussioner

och samarbete mellan turistindustrin och företrädare för

kultursektorn, inklusive kulturmiljöområdet, bör uppmuntras på

nationell, regional och lokal nivå.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av

insatser för att främja kulturturism. Utskottet har i olika

sammanhang behandlat frågor därom. Bl.a. har under de senaste

åren särskilda medel beräknats under kulturmiljöanslaget för vad

som betecknas som aktiv kulturmiljövård. I detta betänkande

uttalar sig utskottet i ett tidigare avsnitt för att närmare

överväganden om tillkomsten av en nationell kulturmiljöstiftelse

skall komma till stånd. Därvid understryker utskottet särskilt

vikten av att tillgänglighetsfrågan uppmärksammas; som framhålls

i den övergripande utredning som gjorts på området utgör väl

bevarade kulturmiljöer viktiga besöksmål inom turistnäringen,

och det är av stor vikt för svensk turistnäring att både bevara

och förbättra utbudet av kulturhistoriska sevärdheter. Vidare

hänvisar utskottet till de synpunkter rörande kulturturism som

utskottet redovisar i det nyligen avgivna betänkandet KrU16 om

turism.

Utskottet anser att motionsyrkandet får anses besvarat med det

anförda. Detta avstyrks således.

Internationella kontakter

Utskottet kan helt ansluta sig till uppfattningen i motion

Kr272 (nyd) om vikten av ett ökat internationellt kulturutbyte

(yrkande 3). Denna uppfattning står i god överensstämmelse med

vad som anförs i budgetpropositionen i ett särskilt avsnitt om

internationellt kulturutbyte (bil. 12 s. 23). I avsnittet

framhåller kulturministern bl.a. att hon har för avsikt att

senare ta initiativ till ett fortsatt arbete inom

kulturdepartementet för den kulturella integrationen i Europa.

Utskottet anser att motionsyrkandet inte påkallar något

riksdagens initiativ.

Kulturadministration, m.m.

I flera motioner tas upp frågor om den statliga

kulturadministrationen. Motionerna har i

huvudsak till syfte att tillgängliga resurser skall utnyttjas på

ett effektivt sätt och att de möjligheter till rationaliseringar

av administrationen som kan finnas skall tas till vara.

Motionerna är följande, nämligen Kr228 (fp), Kr239 (m) och Kr272

(nyd) yrkandena 9 och 12. Härutöver bör nämnas att i motion

Kr239 tas upp även frågan om överförande av beslut om fördelning

av bidrag till annat än statliga organ och till organ på

regional eller lokal nivå.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i den rapport

rörande statlig kulturpolitik i Sverige som en europeisk

expertgrupp för något år sedan genomförde inom ramen för

programmet för Europarådets länderexaminationer framhålls att

även om de offentliga utgifterna för kultur är exceptionellt

höga, den centrala byråkrati som administrerar dem är påfallande

liten. Detta konstaterande av utomstående bedömare och de

synpunkter dessa framför i sammanhanget står självfallet inte i

motsättning till att fortsatta ansträngningar måste göras i

syfte att så stor del som möjligt av de resurser som kan

avsättas för kulturområdet tillförs själva kulturverksamheten.

Som anges i budgetpropositionen (bil. 12 s. 1 och 8) har

regeringen för avsikt att se över och analysera frågor som rör

kultursektorns myndighetsstruktur, ansvars- och

kostnadsfördelning, anslagsstrukturen och marknadens betydelse

för kulturverksamheten. Det framstår som naturligt att de

synpunkter som förs fram i motionerna uppmärksammas vid detta

översynsarbete. Såvitt utskottet kan bedöma ligger nämligen

motionsfrågorna i allt väsentligt inom ramen för

översynsarbetet. Då det gäller den i motion Kr239 upptagna

frågan om medelsfördelning vill utskottet också hänvisa till vad

utskottet tidigare anfört i frågan (se senast bet. 1990/91:KrU20

s. 14).

Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet avstyrker även motion Kr213 (s). Denna har till

syfte att kulturrådet skall lägga fram förslag till hur andra

bidragsmottagare än institutioner skall kunna få besked om

bidragsbeslut i ett tidigare skede än vad som för närvarande

är fallet.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att

bidragsbeslut kan lämnas så tidigt som möjligt. Övergången till

treåriga budgetramar bör, som motionärerna framhåller, vara

ägnad att förbättra möjligheterna till att ge bidragsmottagarna

bättre planeringsförutsättningar. Även det översynsarbete som

redovisats ovan kan få betydelse i detta hänseende. Utskottet

vill också erinra om att kulturrådet under senare år i vissa

fall informerat bidragsmottagare om myndighetens bedömning i

fråga om kommande bidragsbeslut. Utskottet vill dock samtidigt

framhålla att viss försiktighet måste iakttas i detta hänseende

i de fall bidragsbesluten är beroende av beslut av

statsmakterna, som ännu inte fattats.

Vissa resursfrågor

Motionärerna bakom motion Kr272 (nyd) ställer sig mycket

positiva till ökade statliga insatser på kulturområdet -- dock

först fr.o.m. budgetåret 1993/94.

För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning

under anslag som förts upp under huvudavsnittet Kulturverksamhet

m.m. med drygt 2,9 miljarder kronor. Motionärerna vill ha en

ökning av dessa anslag och -- utan närmare precisering -- till

kulturturism. En fördubbling av anslagen till kulturområdet bör

ske under den kommande treårsperioden (yrkande 5). Yrkandet

innebär således krav på en planering för en ökning med i varje

fall omkring 3 miljarder kronor under perioden.

Härutöver gör motionärerna den preciseringen av sina önskemål

att de kräver att det under nästa budgetår skall planeras för en

ökning med 1 miljard kronor för budgetåret 1993/94 (yrkande 6).

De anger i ett antal punkter vilken inriktning en sådan

planering bör ha (yrkande 7).

De av motionärerna framställda yrkandena om mycket stora

ökningar av kulturbudgeten inom en nära framtid är enligt

utskottets mening orealistiska. Det framstår som helt uteslutet

att det skulle kunna skapas utrymme inom statsbudgeten för att

nästa år fatta beslut om en ökning av kulturbudgeten med 1

miljard kronor. Inte ens om resurser av denna storleksordning

skulle finnas tillgängliga skulle det kunna anses vara rationell

medelsanvändning att med så kort varsel som det här är fråga om

öka kulturbudgeten med så betydande belopp, eftersom det

exempelvis för kulturinstitutionerna skulle behövas

investeringar som kräver betydligt längre planeringstid än ett

år. Vad nu sagts äger sin motsvarighet i fråga om kravet på en

fördubbling av stödet till kulturen under en treårsperiod.

Som en följd av utskottets ställningstagande till frågorna om

en mycket stor och snabb höjning av kulturanslaget avstyrks även

yrkandet om viss utredningsverksamhet.

Utskottet avstyrker således samtliga yrkanden.

Statens kulturråd (B 1)

Utskottet tillstyrker att det för nästa budgetår anvisas ett

förslagsanslag på 23852000 kr. till kulturrådet.

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

(B 2)

Inledning

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag till skilda

ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet

samt till visst internationellt kulturutbyte. Anslaget omfattar

enligt regeringens förslag 30 anslagsposter eller delposter (se

bil. 12 s. 16 och 17). Det föreslås under anslaget en

medelsanvisning på totalt 113744000 kr.

I det följande tar utskottet upp till särskild bedömning

endast anslagsposter beträffande vilka motionsyrkanden

framställts. Eftersom -- i förhållande till regeringens förslag

-- viss nedskärning av anslagspost 1 Till statens kulturråds

disposition för utvecklingsverksamhet yrkas i syfte att

finansiera viss uppräkning av annan anslagspost (nr 4) eller att

delfinansiera ny anslagspost (Försöksverksamhet med

länskonstnärer) behandlas förstnämnda anslagspost inte förrän

utskottet gjort en bedömning av sakfrågorna.

Centrumbildningar (delpost 2.2)

Regeringen föreslår en uppräkning av anslagsposten med 4 %

till 7218000 kr.

En ytterligare uppräkning, nämligen med 1800000 kr.,

föreslås i motion Kr257 (v) yrkande 2. Motionärerna framhåller

att, som slagits fast i en rapport från kulturrådet,

centrumbildningarna inom respektive konstområde har fyllt, och

kommer att fylla, en viktig funktion för den icke

institutionsbundna kulturverksamheten. Eftersom det inte är

möjligt att effektivisera administrationen ytterligare, är det

av avgörande betydelse för centrumbildningarnas fortsatta

verksamhet att anslagsposten räknas upp.

Utskottet vill erinra om att riksdagen efter förslag av

utskottet förra året gjorde en medelsberäkning för anslagsposten

som översteg den av regeringen föreslagna med 1 milj.kr. En viss

del av de ökade resurserna tillfördes -- i enlighet med

utskottets intentioner -- den nya centrumbildningen Centrum för

konst & hantverk men de skapade även utrymme för en icke

oväsentlig höjning av bidragen till de övriga

centrumbildningarna.

Med beaktande av den uppräkning av anslagsposten som gjordes

förra året och med hänsyn till angelägenheten av att riksdagen

iakttar stor försiktighet med anslagsuppräkningar även då det är

fråga om relativt begränsade belopp avstyrker utskottet

motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag till

medelsberäkning.

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och

föreställningsverksamheten (anslagspost 4)

För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till 1300000

kr. I budgetpropositionen föreslås en uppräkning med 52000

kr., motsvarande 4 %, dvs. samma uppräkning som görs för

merparten av bidragsanslagen.

Utskottet har vid flera tillfällen föreslagit riksdagen att

göra en uppräkning av bidraget utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet har anfört bl.a. att Vadstena-akademien har stor

betydelse ur kulturell och turistmässig synpunkt.

Utskottet gör inte någon ändring i denna bedömning. Med hänsyn

till den nivå bidraget till Vadstena-akademien nu nått är

utskottet emellertid inte berett att för nästa budgetår föreslå

en större uppräkning än vad regeringen föreslagit. Utskottet

avstyrker därför motion Kr253 (c, fp), såvitt däri föreslås en

extra uppräkning med 500000 kr. Uppräkningen skulle

finansieras genom motsvarande begränsning av anslagspost 1.

Dansens Hus (anslagspost 5)

Stiftelsen Dansens Hus startade sin verksamhet i januari 1991.

Stiftelsebildare är Operan, Svenska riksteatern, Göteborgs

musikteater, Östergötlands länsteater, Malmö stadsteater,

Dansmuseifonden och Danscentrum. Enligt en överenskommelse

mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad

skulle verksamheten finansieras genom att staten bidrar med 50 %

och landstinget och staden med 25 % vardera. Under kalenderåret

1991 bidrog Stockholms stad med 2080000 kr. och landstinget

med 1 milj.kr. Staten bidrog med 5 milj.kr. till driften under

detta anslag och med 1,1 milj.kr. för att täcka upp uteblivet

bidrag från landstinget. Enligt vad som anges i

budgetpropositionen (bil. 12 s. 21) kommer Stockholms stad att

kalenderåret 1992 bidra med 2150000 kr. och Stockholms läns

landsting med 1 milj.kr.

Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att det totala

statsbidraget för budgetåret 1992/93 beräknas till 6820000

kr. Beloppet har beräknats för att ge full kostnadstäckning för

ökade hyror för befintliga lokaler samt för nya

repetitionslokaler för Cullbergbaletten i anslutning till

Dansens Hus.

I motion Kr271 (s) yrkas att riksdagen skall begära att

regeringen redovisar resultatet av förda förhandlingar om

finansieringen av Dansens Hus (yrkande 20). Motionärerna vill

också att riksdagen skall uttala sig för behovet av att öka de

samlade offentliga bidragen till Dansens Hus (yrkande 21).

Utskottet, som fått information om bl.a. de nuvarande

ekonomiska förhållandena för Dansens Hus av företrädare för

detta, anser att de grundförutsättningar för verksamheten som

förelåg vid starten inte får raseras. Utskottet har

uppmärksammat att den första verksamhetsperioden har varit

framgångsrik med en ökande danspublik med stort ungdomligt

inslag. Verksamheten har fått goda omdömen både inom och utom

landet. Trots pressade ekonomiska förhållanden har verksamheten

kunnat genomföras planenligt. En mångfald utländska gästspel har

redan genomförts. Samproduktioner med institutioner i andra

delar av landet förbereds och planeras. Cullbergbaletten har

fått den hemmascen den länge behövt. Andra svenska dansgrupper

och koreografer har fått nya tillfällen att framträda. De har

därigenom även fått ökade möjligheter till engagemang utomlands

genom att de vid föreställningarna i Dansens Hus har kunnat

presentera sig inför tillresande representanter för dansscener i

andra länder.

För utskottet framstår verksamheten vid Dansens Hus som en

angelägen del av kulturlivet i landet. Verksamheten har

därutöver särskild betydelse för Stockholmsregionen. Liksom

hitintills bör staten stå för en betydande del av det allmännas

ekonomiska bidrag. Det är emellertid ytterst angeläget att --

som överenskoms då verksamheten startade -- också Stockholms

kommun och Stockholms läns landsting tar sin del av ansvaret för

att verksamheten ges sådana ekonomiska villkor att en mera

långsiktig planering blir möjlig. I budgetpropositionen anförs

att den omständigheten att landstinget inte fullt ut vill stå

för sin andel av bidragsgivningen naturligtvis skapar

svårigheter att driva verksamheten. Kulturministern har uttalat

att hon avser att ta initiativ till överläggningar med

Stockholms läns landsting i den här aktuella frågan. Enligt vad

utskottet inhämtat kommer överläggningar att hållas även med

kommunen. Utskottet vill understryka angelägenheten av att

finansieringsfrågan får en mera långsiktig lösning. Utskottet

förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang informerar

riksdagen om resultatet av överläggningarna. Det här aktuella

motionsyrkandet påkallar enligt utskottets mening inte någon

riksdagens åtgärd (yrkande 20).

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang uttala sig om

en ökning i framtiden av de samlade offentliga bidragen till

Dansens Hus. Motion Kr271 yrkande 21 avstyrks därför.

Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)

Regeringens förslag till medelsberäkning för anslagsposten har

gjorts med utgångspunkt i att bidrag till Riksskådebanan -- för

innevarande budgetår 1484000 kr. -- föreslås bli beräknade

under en ny anslagspost, Skådebaneverksamhet. En uppräkning av

anslagsposten föreslås med 4 %. Det sagda innebär att posten

beräknas till 6331000 kr.

I två motioner, Kr252 (s) och Kr271 (s) yrkande 2, föreslås en

medelsberäkning för anslagsposten som är 2 milj.kr. högre än den

av regeringen föreslagna. I förstnämnda motion utvecklas

utförligt behovet av ett ökat stöd till kultur i arbetslivet.

Motionärerna framhåller bl.a. att kultur i arbetslivet har sin

största betydelse som ett "verktyg" för att rättvisare fördela

samhällets insatser på kulturområdet.

Som närmare redovisats i ett tidigare avsnitt i betänkandet

avser statens kulturråd enligt vad utskottet inhämtat att senare

i denna månad för regeringen redovisa bl.a. ett uppdrag att

samla och analysera erfarenheter som vunnits i arbetet för att

aktivera nya grupper i kulturverksamheten. Som utskottet

framhöll förra året bör det bli möjligt att på grundval av

reaktionerna i remissomgången ta ställning till bl.a. stödet

till kultur i arbetslivet. För nästa budgetår bör medel under

förevarande anslagspost beräknas med belopp som regeringen

föreslagit eller således 6331000 kr. Motionsyrkandena

avstyrks således.

Till regeringens disposition (anslagspost 13)

Regeringen föreslår en medelsberäkning som ger kompensation

för prisutvecklingen. Utskottet tillstyrker förslaget, vilket

innebär att ett belopp om 3796000 kr. skall beräknas under

anslaget.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr204 (fp) om

resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna i Södertälje

kommun. Sedan länge bedrivs antroposofisk verksamhet i kommunen.

Den är förlagd till Järna och har nu nått en betydande

omfattning. Den samverkan som utvecklats mellan bl.a. medicinsk,

pedagogisk och konstnärlig verksamhet har vunnit även

internationell uppmärksamhet. Detta gäller också

institutionernas arkitektur. Skapare av denna är Erik Asmussen.

Denne är också arkitekt för ett kulturhus, i vilket skall

bedrivas aktiviteter som är ägnade att vidareutveckla

verksamheten. Kulturhuset beräknas komma att kosta totalt 45

milj. kr. då det är färdigställt. Hitintills har 29 milj.kr.

influtit genom donationer. Kulturhuset innehåller bl.a. en

rymlig scen. Antalet åskådare kan uppgå till 500. Den totala

golvytan är 3 500 kvm.

I den mån motionen syftar till att medel över statsbudgeten

skall utgå för investeringsändamål hänvisar utskottet till de

möjligheter huvudmannen för anläggningen har att söka bidrag av

medel som anvisas under anslaget på kulturhuvudtiteln för stöd

till icke-statliga kulturlokaler (B 4). Då det gäller medel till

särskilda projekt som är avsedda att komma till stånd på

kulturhuset finns möjlighet att söka stöd av medel från

förevarande anslagspost eller från anslagspost 1 som behandlas i

det följande. Motionsyrkandet påkallar enligt utskottets mening

inte någon riksdagens åtgärd. Det avstyrks.

Frågan om beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd

Försöksverksamhet med länskonstnärer

Ett belopp om 3 milj.kr. bör enligt motion Kr271 (s) yrkande

29 beräknas under en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet

med länskonstnärer. Anslagsposten bör delfinansieras genom en

begränsning av anslagspost 1 som avser kulturrådets

utvecklingsmedel med 1 milj.kr. (yrkande 28 som behandlas i

följande avsnitt). Motionärerna framhåller med hänvisning till

erfarenheterna i Finland värdet av arbetsstipendier åt

konstnärer som vill ägna sig åt pedagogiskt utvecklingsarbete

med amatörer. De erinrar om att en påbörjad försöksverksamhet på

området i Sverige inte kunnat fullföljas på grund av att

kulturrådets utvecklingsmedel varit otillräckliga.

Beträffande den av kulturrådet inledda försöksverksamheten med

s.k. länskonstnärer vill utskottet redovisa följande.

Efter förslag i 1990 års budgetproposition beräknades medel

för att en treårig försöksverksamhet skulle kunna inledas. I av

kulturrådet fastlagda riktlinjer för verksamheten angavs att

syftet var att höja kvaliteten inom amatörkulturen, ge

konstnärer möjlighet att arbeta som pedagoger för nya grupper av

deltagare, främja en bättre geografisk spridning av

kvalificerade konstnärliga insatser inom ett län samt pröva

metoder för en permanent verksamhet med eller utan statligt

stöd. Verksamhet med barn och framför allt ungdom borde

prioriteras. Riktlinjerna i övrigt innehöll bl.a. att en

fördelning på olika konstområden borde göras och att huvudmannen

för verksamheten skulle göra en egen ekonomisk insats.

Sex projekt i olika delar av landet fick bidrag efter beslut

av kulturrådet. Våren 1991 fann kulturrådet att de ekonomiska

förutsättningarna för att fullfölja försöksverksamheten ändrats

som en följd av att riksdagen beslöt minska kulturrådets fria

resurs för utvecklingsverksamhet (anslagspost 1 under

förevarande anslag). Bidragsmottagarna underrättades i april

månad om att de inte kunde påräkna fortsatta bidrag. Sedermera

har dock bidrag utgått i ett fall, nämligen till ett projekt för

samordning på konstområdet i Östergötlands län.

Utskottet vill erinra om att nedskärningen av kulturrådets

fria resurser för utvecklingsverksamhet vid förra årets

budgetbehandling skedde för att det skulle vara möjligt att

tillföra Svenska riksteatern ökade resurser. Som utskottet

anförde i sammanhanget ledde detta till att vissa

utvecklingsinsatser som i och för sig framstår som angelägna

måste anstå. Mot den nu angivna bakgrunden och att det även vid

årets budgetbehandling är angeläget att iaktta återhållsamhet

vid anslagsberäkningen avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

(anslagspost 1)

Utskottet har i det föregående avstyrkt dels förslag om en

uppräkning av anslagspost 4 utöver regeringens förslag, dels

förslag om inrättandet av en ny anslagspost avseende

försöksverksamhet med länskonstnärer. Med hänsyn härtill och med

beaktande av det behov som finns av att en fortsatt

utvecklingsverksamhet bedrivs på kulturområdet avstyrker

utskottet motion Kr253 (c, fp) i här aktuell del och motion

Kr271 (s) yrkande 28 samt tillstyrker regeringens förslag till

medelsberäkning för anslagsposten. Detta innebär att ett belopp

om 18 236 000 kr. bör beräknas för denna.

Bidrag till samisk kultur (B 3)

Medlen under detta anslag fördelas av samefondens

kulturdelegation. För att öka delegationens möjligheter att

bevilja bidrag för bl.a. teaterverksamhet föreslår regeringen

att anslaget räknas upp med 1226000 kr. En total

medelsanvisning om 6872000 kr. föreslås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I detta sammanhang vill utskottet nämna att kulturrådet i

februari månad i år beslutat tilldela interimsstyrelsen för en

samisk teater i Kiruna 500000 kr. för utveckling av den

samiska teatern, som nu nybildats.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en parlamentarisk utredning om

kulturpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr240,

1991/92:Kr271 yrkande 19, 1991/92:Kr272 yrkandena 1 och 2,

1991/92:Kr277 och 1991/92:Kr283 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande kulturens lönsamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 8,

3. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken på

1990-talet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 14,

res. 1 (s)

4. beträffande insatser för barn- och ungdomskultur

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr274 yrkande 1,

men. (v)

5. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr212 och

1991/92:Kr271 yrkande 1,

res. 2 (s)

6. beträffande folkbibliotekens öppethållande

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr205,

7. beträffande vissa uppgifter för moderna museet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 22,

res. 3 (s)

8. beträffande konsthallen Rooseum i Malmö

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr279,

9. beträffande huvudmannaskapet för länsmuseerna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk673 yrkande 2,

res. 4 (nyd)

10. beträffande viss kulturverksamhet på mindre orter

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 12 och

1991/92:Kr273 yrkande 2,

11. beträffande amatörkulturen och de regionala

institutionerna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 27,

12. beträffande grundbidragssystemet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr270 yrkande 2,

1991/92:Kr271 yrkande 13 och 1991/92:Kr276,

res. 5 (nyd)

13. beträffande fonder för vissa investeringar i

kulturbyggnader

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 17 och

1991/92:Kr273 yrkande 6, båda yrkandena i denna del,

14. beträffande en nationell stiftelse för

kulturmiljöförvaltning

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr209,

1991/92:Kr232, 1991/92:Kr271 yrkande 17 i denna del,

1991/92:Kr273 yrkande 6 i denna del och 1991/92:Kr287 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande vissa stipendiefonder

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk349 yrkande 3,

16. beträffande en översyn rörande kulturbidrag från företag

och enskilda

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 4,

17. beträffande kulturturism

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 10,

18. beträffande internationella kontakter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 3,

19. beträffande den statliga kulturadministrationen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr228, 1991/92:Kr239

och 1991/92:Kr272 yrkandena 9 och 12,

res. 6 (nyd)

20. beträffande besked om bidragsbeslut

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr213,

21. beträffande vissa resursfrågor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkandena 5, 6 och

7,

res. 7 (nyd)

22. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 23852000 kr.,

23. beträffande beräknande av medel för delposten

Centrumbildningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 2 i denna del beslutar

att för angivna delpost under moment 31 skall beräknas

7218000 kr.,

men. (v)

24. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och

föreställningsverksamheten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr253 i denna del beslutar att för

angivna anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas

1352000 kr.,

25. beträffande överläggningar om finansieringen av Dansens

Hus

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 20,

26. beträffande uttalande om ökning av de framtida bidragen

till Dansens Hus

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 21,

res. 8 (s)

27. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur

i arbetslivet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr252 i denna del och 1991/92:Kr271

yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna anslagspost under

anslaget vid moment 31 skall beräknas 6331000 kr.,

res. 9 (s)

28. beträffande resursstöd till Kulturhuset i Ytterjärna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr204,

29. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost

benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 29 i denna

del,

res. 10 (s)

30. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr253 i denna del och 1991/92:Kr271

yrkande 28 i denna del beslutar att för angivna anslagspost

under anslaget vid moment 31 skall beräknas 18236000 kr.,

res. 11 (s)

31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr252, 1991/92:Kr253,

1991/92:Kr257 yrkande 2 och 1991/92:Kr271 yrkandena 2, 28 och

29, samtliga yrkanden i denna del, till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret

1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 113744000 kr.,

res. 12 (s)

men. (v)

32. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk

kultur

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 872 000 kr.

Stockholm den 24 mars 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m) (mom. 2--32), Hugo

Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s) (mom.

2--32), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s) (mom. 2--32),

Göran Åstrand (m) (mom. 1), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran

(kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte

Branting (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m) och

Monica Widnemark (s) (mom. 1).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid besluten under mom. 2--32.

Reservationer

l. Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet (mom. 3)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "De förslag" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Uppdraget för den övergripande kulturpolitiska utredning som

på utskottets initiativ skall komma till stånd ligger väl i

linje med vad som föreslås i den socialdemokratiska motionen

Kr271. Resultatet av utredningsarbetet bör därför vara ägnat att

i ett längre perspektiv främja en kulturpolitik som har den

inriktning som förordas i motionen.

Som anges i motionen är de riktlinjer för nittiotalets

kulturpolitik som lades fast av den socialdemokratiska

regeringen fortfarande giltiga. Riktlinjerna har angetts i det

föregående. Till de åsyftade riktlinjerna bör läggas ytterligare

en, nämligen att ett metodskifte bör genomföras i fråga om

statens ansvar för att kulturen skall utvecklas i hela landet.

Utskottet ansluter sig till de synpunkter som redovisas i

motionen. I sammanfattning innebär synpunkterna att en

första utgångspunkt för de statliga insatserna för kulturen bör

vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan

olika kulturverksamheter i landet, att en andra utgångspunkt

för insatserna bör vara att de skall koncentreras till de

områden som kommunerna inte kan eller har svårt att klara av

och att en tredje utgångspunkt för insatserna bör vara att

stimulera förnyelsen genom att ge oetablerade kulturverksamheter

och unga artister en chans att nå sin publik.

Utifrån den grundsyn som sålunda redovisats bör konkreta

insatser sättas in i enlighet med de förslag som läggs fram i

motion Kr271. Utskottet behandlar dessa förslag i andra

sammanhang, i några fall i andra betänkanden än detta.

Vad utskottet anfört om utgångspunkter för kulturpolitiken på

1990-talet bör riksdagen med anledning av motion Kr271 yrkande

14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande utgångspunkter för kulturpolitiken på

1990-talet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Kostnadsfria boklån (mom. 5)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Frågan om" och slutar med "Kr271 (s) yrkande 1" bort

ha följande lydelse:

Frågan om avgifter för den service som de allmänna

folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt

godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken

skall vara kostnadsfria. Med hänsyn till de angrepp på denna

princip som kommer till uttryck i olika sammanhang anser

utskottet att riksdagen med anledning av motion Kr212 (s) och

motion Kr271 (s) yrkande 1 som sin mening bör ge regeringen till

känna att principen bör stå fast. Om ett sådant tillkännagivande

görs har regeringen goda möjligheter att utan dröjsmål agera om

principen ånyo skulle sättas i fråga.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr212 och

1991/92:Kr271 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

3. Vissa uppgifter för moderna museet (mom. 7)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "I egenskap" och slutar med "detta avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Statens konstmuseer -- i vilket moderna museet ingår -- har

ett särskilt samordnings- och utvecklingsansvar inom

konstområdet. Ansvaret är rikstäckande och omfattar bl.a.

samverkan med konstförenings- och folkbildningsrörelsen. Med ett

nytt modernt museum -- vi utgår från att nya byggnader kommer

att tas i bruk inom några år -- kommer det att ställas ökade

krav på att statens konstmuseer till fullo lever upp till sitt

ansvar i detta hänseende. Om så inte sker kommer det att bli

svårt att skapa förståelse för de stora investeringar som görs i

Stockholm för de nya museibyggnaderna.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr271 (s)

yrkande 22 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande vissa uppgifter för moderna museet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 22

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Huvudmannaskapet för länsmuseerna (mom. 9)

Anne Sörensen (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

I enlighet med de synpunkter som kommer till uttryck i motion

Sk673 (nyd) vill utskottet framhålla att det är nödvändigt att

åtgärder vidtas för att förhindra att länsmuseerna förlorar sin

självständighet genom att det nuvarande huvudmannaskapet

förändras så att museerna blir direkt beroende av politikerna i

landstinget, något som erfarenhetsmässigt leder till en

politisering av verksamheten. I sammanhanget bör också beaktas

att det är ovisst vad som händer med landstingen i framtiden.

Det är därför olämpligt att länsmuseerna ges avdelningsliknande

status i landstingen. Det bör ankomma på regeringen att överväga

vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att förhindra en sådan

utveckling som motionärerna befarar.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Sk673 i

här aktuell del (yrkande 2) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställande under 9 bort ha föjande

lydelse:

9. beträffande huvudmannaskapet för länsmuseerna

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk673 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Grundbidragssystemet m.m. (mom. 12)

Anne Sörensen (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Enligt utskottets" och på s. 18 slutar med

"riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Kommunalekonomiska kommitténs förslag har under

remissbehandlingen med rätta utsatts för en mycket stark kritik

då det gäller utredningsförslaget att det regionala stödet till

kulturinstitutioner skall tas bort och bakas in i det allmänna

skatteutjämningssystemet. Som framhålls i motion Kr276 (nyd) är

statsbidragssystemet för länsmuseerna inte villkorslöst.

Systemet bygger på principen att museerna skall ge en

motprestation, nämligen i form av service till

riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna inom

kulturmiljövården. Det är viktigt att länsmuseerna finns kvar

för att värna om det regionala kulturarvet och man får därför

inte ta risken att huvudmännen i kärva tider skär ner resurserna

till museerna som en följd av att de specialdestinerade

statsbidragen tas bort. Det finns också risk för att andra

verksamheter som är viktiga för det regionala kulturlivet skärs

ner eller försvinner om dessa statsbidrag tas bort.

Utskottet anser i enlighet med det anförda att regeringen inte

bör lägga fram något förslag om avskaffande av de här aktuella

statsbidragen på kulturområdet. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna Kr270 yrkande 2, Kr271

yrkande 13 och Kr276 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande grundbidragssystemet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr270

yrkande 2, 1991/92:Kr271 yrkande 13 och 1991/92:Kr276 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Den statliga kulturadministrationen (mom. 19)

Anne Sörensen (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som

börjar med "Utskottet vill" och på s. 24 slutar med "bet.

1990/91:KrU20 s. 14)." bort ha följande lydelse:

Som utskottet angett i det föregående har de här aktuella

motionerna i huvudsak till syfte att tillgängliga resurser skall

utnyttjas på ett effektivt sätt och att de möjligheter till

rationaliseringar av administrationen som kan finnas skall tas

till vara. Utskottet anser det vara självklart att så stor del

som möjligt av de resurser som kan avsättas för kulturområdet

tillförs själva kulturverksamheten och att administrationen

begränsas så mycket som möjligt.

Härutöver vill utskottet ställa sig bakom vad som anförs i

motion Kr272 (nyd) och som har en starkare inriktning på ett bra

resursutnyttjande hos kulturinstitutionerna.

Man bör utnyttja de möjligheter som finns att få in privata

pengar genom bl.a. samfinansierade projekt. Utbudet bör i större

utsträckning anpassas till vad som efterfrågas, något som enkelt

kan göras genom marknadsundersökningar. Det är viktigt att

institutionerna lär sig att utnyttja den ekonomiska potential

som kulturen utgör.

De synpunkter utskottet redovisat i det föregående bör enligt

utskottets mening övervägas under det översynsarbete rörande

bl.a. kultursektorns ansvars- och kostnadsfördelning och

marknadens betydelse för kulturverksamheten som aviseras i

budgetpropositionen (bil. 12 s. 1 och 8).

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna

Kr228, Kr239 och Kr272 yrkandena 9 och 12 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande den statliga kulturadministrationen

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr228,

1991/92:Kr239 och 1991/92:Kr 272 yrkandena 9 och 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Vissa resursfrågor (mom. 21)

Anne Sörensen (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som

börjar med "De av" och på s. 25 slutar med "samtliga yrkanden."

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det med hänsyn

till det statsfinansiella läget för budgetåret 1992/93 inte

finns utrymme för en kulturbudget som är större än den av

regeringen föreslagna. Däremot bör under budgetåret planering

ske i avsikt att öka kulturanslagen med en miljard kronor för

nästföljande budgetår, dvs. 1993/94. Inom en treårsperiod bör

skapas förutsättningar för en fördubbling av anslagen till

kulturen. Kulturbudgeten bör således därefter uppgå till i vart

fall 6 miljarder kronor.

Självfallet krävs det en god planering för att en så kraftig

uppräkning av kulturanslagen som utskottet förordar skall kunna

genomföras med ett effektivt resursutnyttjande. Planeringen bör

ske utifrån de prioriteringar som anges i motion Kr272.

Ytterligare resurser bör inriktas på bl.a. projekt och program

som fokuserar experiment och förnyelse, ökat internationellt

kulturutbyte för statliga institutioner, kulturturism,

barnkultur, uppbyggnad av kulturella centra, kultur i media,

möjligheter för statens konstmuseer att löpande förnya sina

samlingar genom inköp av konst och ökade möjligheter att

genomföra attraktiva utställningar.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr272

yrkandena 5, 6 och 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande vissa resursfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr272 yrkandena

5, 6 och 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

8. Uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens

Hus (mom. 26)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Utskottet är" och slutar med "avstyrks därför." bort

ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående anfört om

verksamheten vid Dansens Hus är det enligt utskottets mening

motiverat att de samlade offentliga bidragen till Dansens Hus

ökas i framtiden. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av

motion Kr271 (s) yrkande 21 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande uttalande om ökning av de framtida bidragen

till Dansens Hus

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr 271 yrkande

21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

9. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet

(mom. 27)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som

börjar med "Som närmare" och slutar med "avstyrks således" bort

ha följande lydelse:

Som redovisats i det föregående innebär regeringens förslag

att endast en fyraprocentig uppräkning av anslagsposten skall

göras, nämligen till 6331000 kr. Den uppräkning med

ytterligare 2 milj.kr. som föreslås i motion Kr252 (s) och

motion Kr271 (s) yrkande 2 är enligt utskottets mening

välmotiverad. Utskottet anser att den utförliga motivering för

uppräkningen som finns i förstnämnda motion är bärande. "Kultur

i arbetslivet" blev under 70-talet ett begrepp som fick

betydelse för att öka kulturintresset hos nya grupper. Tanken

bakom den reguljära satsning på kultur i arbetslivet som sattes

i gång efter ett riksdagsbeslut år 1985 var att det går lättare

att bryta ner sociala och kulturella hinder i den vardagliga

miljön än att få människor att uppsöka för dem främmande

kulturmiljöer. Den verksamhet som nu finns bygger på gemenskapen

på arbetsplatserna och påverkan från arbetskamraterna.

Aktiviteterna spänner över hela kulturområdet. Utskottet

hänvisar till den redovisning som finns i motionen. I denna

redovisas bl.a. insatserna på litteraturområdet utförligt.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att kultur i

arbetslivet har sin största betydelse som ett "verktyg" för att

rättvisare fördela samhällets insatser på kulturområdet.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen med

bifall till motionsyrkandena för anslagsposten Kultur i

arbetslivet bör beräkna 8331000 kr.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur

i arbetslivet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motionerna 1991/92:Kr252 i denna del och

1991/92:Kr271 yrkande 2 i denna del beslutar att för angivna

anslagspost under anslaget vid moment 31 skall beräknas

8331000 kr.

10. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd

Försöksverksamhet med länskonstnärer (mom. 29)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet

motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:

I motion Kr271 (s) lämnas en utförlig motivering för behovet

av stöd till amatörkulturen. Därvid understryks bl.a.

angelägenheten av att den avbrutna försöksverksamheten med

länskonstnärer får en fortsättning. Det hänvisas till att

erfarenheterna i Finland varit goda.

Utskottet anser att en fortsättning av försöksverksamheten är

så angelägen att det är motiverat att utrymme skapas för denna

verksamhet genom att kulturrådets utvecklingsmedel begränsas med

1 milj.kr. och genom att en utökad medelsanvisning om 2 milj.kr.

görs.

Således bör med bifall till motion Kr271 (s) yrkande 29 3

milj.kr. beräknas för en ny anslagspost för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost

benämnd Försöksverksamhet med länskonstnärer

att riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 29 i denna

del beslutar att för en ny anslagspost benämnd Försöksverksamhet

med länskonstnärer under anslaget vid mom. 31 skall beräknas

3000000 kr.

11. Beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (mom.

30)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "för denna" bort ha

följande lydelse:

I det föregående har utskottet avstyrkt förslag om en

uppräkning av anslagspost 4 utöver regeringens förslag. Vidare

har utskottet tillstyrkt inrättandet av en ny anslagspost

avseende försöksverksamhet med länskonstnärer och därvid uttalat

att förevarande anslagspost bör begränsas med 1 milj.kr. I

enlighet med det anförda och med beaktande av det behov som

finns av att en fortsatt utvecklingsverksamhet bedrivs på

kulturområdet avstyrker utskottet motion Kr253 (c, fp) i här

aktuell del samt föreslår med bifall till motion Kr271 (s)

yrkande 28 och med anledning av regeringens förslag att ett

belopp om 17 236 000 kr. beräknas för anslagsposten.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande

lydelse:

30. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1991/92:Kr271 yrkande 28 i denna del och med avslag

på motion Kr253 i denna del beslutar att för angivna anslagspost

under anslaget vid moment 31 skall beräknas 17236000 kr.,

12.Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (mom. 31)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser att utskottets hemställan under 31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motionerna Kr252 och Kr271 yrkandena 2, 28 och 29, samtliga

yrkanden i denna del, och med avslag på motionerna Kr253 och

Kr257 yrkande 2, båda yrkandena i denna del, till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret

1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 117744000 kr.

Särskilt yttrande

En parlamentarisk utredning om kulturpolitiken (mom. 1)

Hugo Hegeland, Göran Åstrand och Birgitta Wistrand (alla m)

anför:

Som vi moderater länge anfört är det nödvändigt att öka

kulturskaparnas frihet och överföra beslutskompetens och

ekonomiska medel från staten och statliga organ till kulturens

regionala och lokala institutioner och mer betona kvalitet än

kvantitet i svenskt kulturliv.

I alltför hög grad präglas denna av statlig styrning, tungrodd

central administration och fixering vid verksamheters volym. Mot

denna bakgrund är det värdefullt att utskottet föreslår en

översyn av 1974 års kulturpolitiska mål.

Vi utgår från att utredningen särskilt beaktar frågor

om kulturskaparnas frihet och arbetssituation, om en

omstrukturerad och minimerad kulturadministration,

om utökad kultursponsring, om breddad satsning på kulturturism

och om den svenska kulturpolitikens attityd till och samverkan

med kulturlivet i Europa.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

l. Insatser för barn- och ungdomskultur (mom. 4)

Betydelsen av bl.a. statliga insatser för barn- och

ungdomskultur utvecklas utförligt i motiveringen till yrkande 1

i motion Kr274 (v). Skolan har inte levt upp till sin uppgift

att tidigt väcka lust till och behov av kultur. Som anförs i

motionen har den statliga kulturpolitiken i det stora hela

negligerat ungdomens behov av att uttrycka och spegla sin

situation.

Nyligen framlagda utredningar, bl.a. kulturrådets rapporter

med samlingsnamnet Att vidga deltagandet i kulturlivet, visar

att snedfördelningen beträffande deltagandet i kulturlivet ökat

på senare tid. Bl.a. har barn och ungdom inte fått den del av

kulturresurserna som varit motiverad. Det är värdefullt att den

nämnda genomlysningen gjorts av deltagandet i kulturlivet,

likaväl som att en undersökning av institutionernas insatser för

barn och ungdom kommit till stånd. Jag förutsätter att den av

utskottet förordade kulturpolitiska utredningen ägnar stor

uppmärksamhet åt barn- och ungdomskulturen. I enlighet med vad

som föreslås i motionen bör emellertid en genomgripande

genomlysning göras av insatserna för barn- och ungdomskultur.

Därvid bör med utgångspunkt i synpunkterna i motionen prövas

bl.a. behovet av snabba stödinsatser för barn- och

ungdomskulturen.

2. Beräknande av medel för delposten Centrumbildningar (mom.

23)

Jag anser att det är angeläget att den värdefulla verksamhet

som Centrumbildningarna bedriver får ett ökat stöd. Som framgår

av en av kulturrådet gjord utredning fyller dessa

sammanslutningar en viktig funktion för den icke

institutionsbundna kulturverksamheten. För nästa budgetår bör

som föreslås i motion Kr257 (v) yrkande 2 utöver vad regeringen

föreslagit en uppräkning med 1800000 kr. av bidraget göras.

Således bör den aktuella anslagsposten bestämmas till

9018000 kr.

3. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (mom. 31)

Jag anser att som en följd av mitt ställningstagande under 2

den totala medelsanvisningen under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. bör vara

115544000 kr.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 4, 23 och 31 bort ha hemställt:

4. beträffande insatser för barn- och ungdomskultur

att riksdagen i anledning av motion 1991/92:Kr274 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

23. beträffande beräknande av medel för delposten

Centrumbildningar

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:Kr257 yrkande 2 i denna del beslutar

att för angivna delpost under moment 31 skall beräknas

9018000 kr.,

31. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion Kr257 yrkande 2 i denna del och med avslag på

motionerna Kr 252, Kr253, Kr271 yrkandena 2, 28 och 29, samtliga

yrkanden i denna del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 115544000 kr.,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 6

Övergripande frågor m.m. 6

En kulturpolitisk utredning 6

De kulturpolitiska målen 6

Aktuella motionsförslag samt viss tidigare

riksdagsbehandling 6

Utskottets bedömning 9

Synpunkter rörande kulturens lönsamhet 12

Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet 12

Insatser för barn- och ungdomskultur 14

Vissa biblioteksfrågor 14

Vissa regionala kulturfrågor, m.m. 15

Grundbidragssystemet m.m. 17

rågor om inrättandet av en nationell stiftelse för

förvaltning av kulturmiljöer samt om nationella och lokala

kulturfonder, m.m. 18

Kulturturism 22

Internationella kontakter 23

Kulturadministration, m.m. 23

Vissa resursfrågor 24

Statens Kulturråd (B 1) 25

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (B

2) 25

Inledning 25

Centrumbildningar (delpost 2.2) 25

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och

föreställningsverksamheten (anslagspost 4) 26

Dansens Hus (anslagspost 5) 26

Kultur i arbetslivet (anslagspost 7) 27

Till regeringens disposition (anslagspost 13) 28

Frågan om beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd

Försöksverksamhet med länskonstnärer 28

Till statens kulturråds disposition för

utvecklingsverksamhet (anslagspost 1) 29

Bidrag till samisk kultur (B 3) 30

Hemställan 30

Reservationer 33

1. Utgångspunkter för kulturpolitiken på 1990-talet (s) 33

2. Kostnadsfria boklån (s) 34

3. Vissa uppgifter för moderna museet (s) 34

4. Huvudmannaskapet för länsmuseerna (nyd) 35

5. Grundbidragssystemet m.m. (nyd) 35

6. Den statliga kulturadministrationen (nyd) 36

7. Vissa resursfrågor (nyd) 37

8. Uttalande om ökning av de framtida bidragen till Dansens

Hus (s) 37

9. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i

arbetslivet (s) 38

10. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd

Försöksverksamhet med länskonstnärer (s) 38

11. Beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till

statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet (s)

39

12. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet

inom kulturområdet m.m. (s) 40

Särskilt yttrande 40

En parlamentarisk utredning om kulturpolitiken (m) 40

Meningsyttring av suppleant (v) 41