Bet. 1991/92:KrU20

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU20

Teater, dans och musik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1991/92

KrU20

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande teater,

dans och musik.

Mot bakgrund av teaterkostnadsutredningens studier föreslås i

budgetpropositionen en betydande uppräkning av anslagen till

Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern för

budgetåret 1992/93. En del av ökningen avser

engångsförstärkningar som bidrag till institutionernas egna

ansträngningar att bygga upp resultatutjämningsfonder. I övrigt

avser ökningen medel för ökade hyreskostnader och medel till

pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag att anvisa 212677000 kr.

under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, 251644000

kr. under anslaget Bidrag till Operan och 145790000 kr.

under anslaget Bidrag till Dramatiska teatern. Utskottet

avstyrker motioner om att specialdestinera medel under

Riksteaterns anslag för fortsatt verksamhet med syntolkning av

föreställningar. Utskottet förutsätter dock att både Riksteatern

och andra teatrar med statligt stöd tar ansvar för att ge

synskadade bättre möjligheter att tillgodogöra sig

teaterföreställningar. Utskottet avstyrker en motion om att

överföra medel från Operan till de fria grupperna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa

71526000 kr. under anslaget Bidrag till Svenska

rikskonserter och 1000 kr. under anslaget Täckning av vissa

kostnader vid Svenska rikskonserter. Utskottet avstyrker

motionsyrkanden om anslagshöjningar för att förbättra

Rikskonserters möjligheter att på olika sätt stödja

amatörkulturen m.m.

Vidare tillstyrker utskottet att 218510000 kr. anvisas

under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet. En motion

avstyrks beträffande ett uttalande från riksdagen inför nästa

års beslut om den framtida tjänstemusiken inom försvaret m.m.

Under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner tillstyrker utskottet regeringens förslag

att anvisa medel som ger utrymme för 39 nya grundbelopp -- varav

17 omräknade från tidigare bidrag i annan form -- till teater-

och dansinstitutioner och 35 nya grundbelopp till

musikinstitutioner. Regeringens förslag att under anslaget

anvisa 365473000 kr. tillstyrks. Motionsyrkanden om

ytterligare grundbelopp, medelsökningar eller specialdestinering

av medel till vissa institutioner avstyrks.

Utskottet tillstyrker också att 62066000 kr. anvisas under

anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikinstitutioner

och att riksdagen godkänner en i propositionen förordad

reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria

grupperna. Motionsyrkanden om medelsökningar m.m. avstyrks.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med

förslag i budgetpropositionen skall anvisa 2826000 kr. till

Bidrag till Musikaliska akademien.

Sammanlagt innebär den föreslagna medelsanvisningen att

1330513000 kr. anvisas till teater, dans och musik. Till

detta kommer vissa bidrag under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Detta anslag

behandlas i betänkandet 1991/92:KrU18.

Till betänkandet har fogats fem reservationer, två särskilda

yttranden och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 12

(kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet

Teater, dans och musik

dels under punkt B 10 (s. 40--41) föreslagit riksdagen

att

till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93

anvisa ett reservationsanslag på 212677000 kr.,

dels under punkt B 11 (s. 42--43) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 anvisa ett

reservationsanslag på 251644000 kr.,

dels under punkt B 12 (s. 43--44) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93

anvisa ett reservationsanslag på 145790000 kr.,

dels under punkt B 13 (s. 44--46) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93

anvisa ett reservationsanslag på 71526000 kr.,

dels under punkt B 14 (s. 46) föreslagit riksdagen att

till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för

budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

dels under punkt B 15 (s. 47--49) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret

1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 218510000 kr.,

dels under punkt B 16 (s. 49--51) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 anvisa ett

förslagsanslag på 365473000 kr.,

dels under punkt B 17 (s. 53--55) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om en reglering av

pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och

musikgrupperna,

2. till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på

62066000 kr.,

dels under punkt B 18 (s. 55--56) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93

anvisa ett anslag på 2826000 kr.

Motionerna

1991/92:Kr203 av Ulla Tillander och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade resurser till Helsingborgs

symfoniorkester.

1991/92:Kr206 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bidrag till Helsingborgs symfoniorkester.

1991/92:Kr207 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ytterligare ekonomiska medel

motsvarande 16 grundbelopp till Helsingborgs symfoniorkester.

1991/92:Kr214 av Dan Ericsson i Kolmården och Karl-Göran

Biörsmark (kds, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation

för uteblivna anslag för försvarsspelningar inför budgetåret

1993/94.

1991/92:Kr215 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bidrag till Norrbottens kammarorkester.

1991/92:Kr216 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade resurser till Helsingborgs

symfoniorkester.

1991/92:Kr217 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att permanenta

syntolkningsverksamheten för synskadade vid Svenska riksteatern.

1991/92:Kr226 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en utredning om villkoren m.m.

för de svenska symfoniorkestrarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett musikens hus.

1991/92:Kr243 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skådebaneverksamhet i Västernorrlands och

Jämtlands län.

1991/92:Kr244 av Lennart Fridén och Erling Bager (m, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att Göteborgsmusiken

erhåller bidrag ur de medel som anvisats till den regionala

musikverksamheten och för militär och ceremoniell musik.

1991/92:Kr254 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att verksamheten med syntolkning

för synskadade vid Riksteaterns föreställningar ges en permanent

karaktär inom ramen för befintliga resurser.

1991/92:Kr255 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om det statliga stödet som utges

till Göteborgs Symfoniker i jämförelse med Stockholms

filharmoniker.

1991/92:Kr256 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om symfoniorkestrarnas grundbelopp.

1991/92:Kr257 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till de fria teater-, dans- och

musikgrupperna för budgetåret 1992/93 anvisar 7000000 kr.

utöver vad regeringen har föreslagit eller således 69066000

kr.,

3. att riksdagen till Operan för budgetåret 1992/93 anvisar

8800000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller

således 242844000 kr.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret anvisar

1182500 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således

366655500 kr.,

15. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och

musikgrupper för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit eller således 67066000 kr.,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av det offentliga stödet till

fria grupper,

30. att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för

budgetåret 1992/93 för utvecklingsarbete i enlighet med vad i

motionen anförts anvisar 3000000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 74526000 kr.,

31. att riksdagen hos regeringen begär att Svenska

rikskonserter får i uppdrag att redovisa hur det framdeles vill

stödja amatörmusikens, folkdansens och folkmusikens utveckling.

1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökade anslag till de fria

teater-, dans- och musikgrupperna.

1991/92:Kr281 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att av den av regeringen föreslagna ökningen

av medelsanvisningen under anslaget B 10 Bidrag till Svenska

riksteatern, under kulturhuvudtiteln beräkna 500 000 kr. till

syntolkning av teater.

1991/92:Kr282 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om grundbelopp till Bohusläns teater.

1991/92:Kr284 av Charlotte Branting och Stina Gustavsson (fp,

c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kammarorkestern Musica Vitae.

1991/92:Kr285 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till Nya skådebanan i Stockholms län.

1991/92:Kr286 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, kds, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till utvecklingsarbetet med folkdans

och folkmusik.

Utskottet

Bidrag till Svenska riksteatern (B 10)

I budgetpropositionen redovisas den översyn som

teaterkostnadsutredningen gjort i betänkandet (SOU 1991:71)

Teaterns kostnadsutveckling 1975--1990. Utredningen har bl.a.

konstaterat att kostnaderna för teaterverksamhet stigit snabbare

under perioden 1975--1990 än kostnaderna i samhället i övrigt.

Mot bakgrund av de studier som utredningen gjort föreslås i

budgetpropositionen en betydande uppräkning av anslagen för

budgetåret 1992/93 till Svenska riksteatern, Operan och

Dramatiska teatern. En del av ökningen avser

engångsförstärkningar som bidrag till institutionernas egna

ansträngningar att bygga upp resultatutjämningsfonder. I övrigt

avser ökningen medel för ökade hyreskostnader och medel till

pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning.

Det statliga bidraget till Svenska riksteaterns verksamhet

skall användas för central och regional produktion och för

distribution av teater som komplettering till regional och lokal

teaterverksamhet. Riksteatern skall också förmedla

teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och

ensembler. Riksteatern skall vidare ge allmän information och

rådgivning till yrkesmässigt arbetande teatrar och

amatörteatrar.

I budgetpropositionen föreslås en ökning med sammanlagt

28872000 kr. av anslaget Bidrag till Svenska riksteatern

till totalt 212677000 kr. Av ökningen är 8500000 kr.

avsedda att avsättas till en resultatutjämningsfond. Utskottet

har inhämtat att 622000 kr. avser täckning av ökade

hyreskostnader och att 19750000 kr. avser pris- och

löneomräkning samt verksamhetsökning.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen under anslaget Bidrag till Svenska

riksteatern.

Vid Riksteaterns kongress år 1988, inför treårsperioden

1989/90--1991/92, uppdrog kongressen åt styrelsen att

undersöka möjligheterna till syntolkning av vissa av

Riksteaterns föreställningar.

Vid Riksteaterns senaste kongress, i november 1991 inför

verksamhetsperioden 1992/93--1994/95, redovisades uppdraget. En

medarbetare på teateravdelningen hade under kongressperioden

syntolkat 16 produktioner vid sammanlagt 56 tillfällen.

Riksteatern stod för kostnaderna för lön, traktamenten, resor

och hotell. En enkel, mobil teknik ställdes till Riksteaterns

förfogande av Synskadades riksförbund i Stockholm. Utrustningen

anpassades för turnébruk av Riksteaterns tekniska avdelningar.

Enligt Riksteaterns uppfattning föll försöksverksamheten väl ut,

varför den borde utvecklas till en normal servicefunktion för

arrangörerna. Detta angavs dock inte vara möjligt inom dåvarande

anslagsramar. En fortlöpande verksamhet med syntolkning skulle

enligt redovisningen till kongressen belasta Riksteatern eller

dess arrangörer med en utgift på ca 500000 kr. per år. Det

angavs att Riksteatern avsåg att undersöka om särskilda medel

för sådan verksamhet kunde erhållas vid sidan av de anslag som

avser Riksteaterns produktion.

I tre motioner, nämligen Kr217 (s), Kr254 (c) och Kr281 (fp),

samtliga väckta under allmänna motionstiden 1992, hemställs att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att

syntolkningsverksamheten vid Riksteatern bör permanentas inom

ramen för befintliga resurser. Motionärerna anför att

försöksverksamheten blivit mycket uppskattad av de synskadade.

Enligt motion Kr281 bör 500000 kr. av de medel som anvisas

under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret

1992/93 avsättas för verksamhet med syntolkning.

Det är enligt kulturutskottets uppfattning angeläget att

underlätta för människor med funktionshinder att ta del av

utbudet av kulturell verksamhet. Verksamhet med syntolkning

finns enligt vad utskottet inhämtat i Stockholmsområdet, där den

arrangeras av Synskadades riksförbunds länsavdelning tillsammans

med olika teatrar. Därvid står förbundet för utrustning och

annonsering, medan teatern med egen personal svarar för

syntolkningen under föreställningen. Syntolkning finns också

enligt vad som uppgivits i Örebro, Östersund, Eskilstuna och

Göteborg. Riksteaterns initiativ till försök med syntolkning är

enligt utskottets mening mycket betydelsefullt, då man därigenom

nått synskadade människor även i andra delar av landet.

Utskottet förutsätter att motsvarande ansvar tas även av andra

statligt stödda teatrar i samverkan med de synskadades

organisationer.

Som utskottet redovisat bedömde Riksteatern vid kongressen i

november 1991 att en fortsatt verksamhet med syntolkning inte

skulle vara möjlig att genomföra inom tillgängliga anslagsramar.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag i

budgetpropositionen om en betydande ökning av anslaget till

Riksteatern. Utskottet bedömer att det inom ramen för denna

ökade medelstilldelning för budgetåret 1992/93 bör finnas

utrymme för Riksteatern att i mera permanent form fortsätta den

av teatern och de synskadade önskade syntolkningen. Någon

särskild medelsberäkning inom anslaget för ändamålet bör inte

göras av riksdagen. Utskottet förutsätter att -- som tidigare

aviserats -- Riksteatern undersöker om medel för verksamheten

kan erhållas även på annat sätt. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet bifall till motionerna Kr217, Kr254 och

Kr281.

Bidrag till Operan (B 11)

I budgetpropositionen föreslås en ökning av anslaget Bidrag

till Operan med 37707000 kr. till sammanlagt 251644000

kr. för nästa budgetår. Av ökningen avser 13200000 kr.

avsättning till en resultatutjämningsfond, 4027000 kr.

täckning av ökade hyreskostnader och 20480000 kr. pris- och

löneomräkning samt verksamhetsökning.

Enligt motion Kr257 (v) bör avsättningen till Operans

resultatutjämningsfond göras successivt under en treårsperiod.

För budgetåret 1992/93 bör endast 4,4 milj.kr. anvisas för

ändamålet, dvs. en minskning med 8,8 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 3). Därigenom avser motionärerna

att frigöra medel att användas till en ökning med 7 milj.kr. av

bidraget till fria teater-, dans- och musikgrupper och med 1,8

milj.kr. av bidraget till centrumbildningarna.

Utskottet anser att den uppräkning av medlen till de tre

nationella teaterinstitutionerna som föreslås i

budgetpropositionen är väl motiverad. Utskottet anser att det

inte bör komma i fråga att behandla Operan på ett annat sätt än

Riksteatern och Dramatiska teatern i fråga om uppräkningen av

medel för nästa budgetår. Mot denna bakgrund föreslår utskottet

att riksdagen med avslag på motion Kr257 yrkande 3 anvisar de

medel under anslaget Bidrag till Operan som regeringen

föreslagit. Frågan om bidrag till centrumbildningarna har

utskottet behandlat i betänkandet 1991/92:KrU18, och frågan om

bidrag till de fria teater-, dans- och musikinstitutionerna

behandlar utskottet i det följande i detta betänkande.

Bidrag till Dramatiska teatern (B 12)

Regeringen föreslår att anslaget till Dramatiska teatern skall

föras upp med 145790000 kr., en ökning med 20203000 kr.

Av ökningen avser 2400000 kr. avsättning till en

resultatutjämningsfond, 2345000 kr. ökade hyreskostnader,

3000000 kr. inkomstbortfall vid installationer på stora

scenen och slutligen 12458000 kr. pris- och löneomräkning

samt verksamhetsökning.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Bidrag till Svenska rikskonserter (B 13)

Stiftelsen Svenska rikskonserter inrättades den 1 januari

1988. Till Rikskonserters huvuduppgifter hör enligt stadgarna

för stiftelsen musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt

utvecklingsarbete, varvid särskilt skall beaktas sådant arbete

som riktar sig till nya miljöer och publikgrupper, däribland

barn och ungdom. Stiftelsen skall vidare ge service till

landsting, kommuner, musikinstitutioner, artister m.m.

Verksamheten skall också omfatta internationell

kontaktverksamhet samt internationella och nationella

produktioner.

Anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter föreslås i

budgetpropositionen föras upp med 71526000 kr. för nästa

budgetår.

I två motioner tas upp frågor om Rikskonserters ansvar för

utvecklingsarbete inom amatörmusikens område och frågor om stöd

till utveckling för folkdans och folkmusik. I motion Kr271 (s)

redovisas att antalet deltagare i amatörkulturell verksamhet,

musik, dans, teater m.m. är stort. Motionärerna anför att en

vital amatörkultur skapar förutsättningar för ett starkt

professionellt kulturliv. Grunden för en framgångsrik

amatörverksamhet är enligt motionen att deltagarna kan utveckla

sin förmåga och frigöra skaparkraft. Av denna anledning är

pedagogik- och metodutveckling av stor betydelse för

amatörkulturen. Motionärerna anför att de resurser som

Rikskonserter har för musikpedagogisk utveckling för amatörer

inte räcker för att tillgodose de skiftande behov som finns. Mot

denna bakgrund förelås i motionen att bidraget till

Rikskonserter nästa budgetår skall höjas med 3 milj.kr. i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 30). Vidare

hemställs i motionen att Rikskonserter skall få i uppdrag att

redovisa hur stiftelsen framdeles vill stödja amatörmusikens,

folkdansens och folkmusikens utveckling (yrkande 31). Den

framtida finansieringen av utvecklingsarbete för folkmusiken och

folkdansen behandlas även i motion Kr286 (fp, c, kds, v).

Motionärerna anser att det är angeläget att de positiva

erfarenheterna från kampanjen Folkmusik och Dansåret 1990 följs

upp och utvecklas. En utvärdering av verksamheten under detta år

har enligt motionärerna visat att denna genre är beroende av

särskilda stödinsatser. Organisationer inom området har

föreslagit att ett särskilt statligt stöd på 6,25 milj.kr. per

år i fem år skall utgå till bl.a. förnyelse, experiment,

pedagogisk utveckling bland barn och ungdom, dokumentation m.m.

I motionen hemställs att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag om stöd till sådant utvecklingsarbete.

Utskottet har i det föregående redovisat att musikpedagogiskt

utvecklingsarbete hör till stiftelsen Rikskonserters

huvuduppgifter, bl.a. i syfte att nå nya publikgrupper och nya

miljöer. Rikskonserters utvecklingsavdelning arbetar enligt

redogörelse i den senaste verksamhetsberättelsen utifrån

särskilda program som bl.a. omfattar utveckling av pedagogiskt

material. Bland de områden som särskilt skall prägla stiftelsens

samarbete med musiklivet hör barn och ungdom, vilket avspeglas i

den omfattning denna verksamhet har fått. Rikskonserter skall

också svara för service till bl.a. folkrörelser och andra

arrangörer och till olika intressegrupper inom produktionsledet.

Med tanke på amatörkulturens stora betydelse för människors

delaktighet i kulturlivet och deras möjligheter att själva vara

aktiva i olika former av kulturell verksamhet har utskottet

förståelse för önskemålen om en utökad utvecklingsverksamhet.

Sådana aktiviteter som Folkmusik och Dansåret 1990 är goda

exempel på framgångsrik utveckling av amatörkulturen, där bl.a.

Rikskonserter på olika sätt stött verksamheten. Ett stort ansvar

för att stimulera och vidareutveckla musiklivet i dess helhet i

de olika regionerna åvilar huvudmännen för den regionala

musikverksamheten. Syftet med reformen år 1988, då bl.a.

länsmusikstiftelserna bildades, var att i enlighet med 1974 års

kulturpolitiska mål decentralisera ansvaret för det regionala

musiklivets utveckling. Stor betydelse för amatörkulturen och

dess utveckling har också studieförbunden.

Utskottet bedömer det inte möjligt att tillstyrka den i motion

Kr271 yrkande 30 föreslagna anslagsökningen med 3 milj.kr. nästa

budgetår under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen med avslag

på motionsyrkandet anvisar de medel regeringen begärt.

Utskottet erinrar om att arbete för närvarande pågår med

fördjupade anslagsframställningar inom stora delar av

kultursektorn inför den första treåriga budgetperioden, vilken

inleds budgetåret 1993/94. Förslag kommer att läggas fram i

budgetpropositionen 1993. Utskottet anser mot denna bakgrund att

riksdagen inte nu bör göra några uttalanden om

anslagsutvecklingen för Rikskonserter eller om bidrag till

utveckling av folkmusik och folkdans under budgetåret 1993/94

och tiden därefter. Riksdagen bör därför avslå motionerna Kr271

yrkande 31 och Kr286, i vilka begärs uttalanden om det framtida

stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och

folkmusik.

I motion Kr226 (s) hemställs att riksdagen som sin mening bör

ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om stöd till

ett "musikens hus" (yrkande 4). Rikskonserter bör enligt

motionärens mening få i uppdrag att pröva frågan om en

samlokalisering av den centrala verksamheten för en rad

organisationer för amatörmusik och frågan om samverkan mellan

dessa organisationer i syfte att minska deras svårigheter att

finansiera sin centrala verksamhet.

I verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 1990/91 uttalar

Rikskonserter att stiftelsens lokaler under året fungerat "som

något av ett musikens hus". Det anges bl.a. att Föreningen

Sveriges kördirigenter, generalsekretariatet för Nämnden för

nordiskt musiksamarbete (NOMUS), Sveriges orkesterföreningars

riksförbund samt Folkmusik och Dansåret 1990 under år 1990

disponerat lokaler i Rikskonserters hus i Gamla stan i

Stockholm. Organisationerna har även fått administrativ och

annan praktisk hjälp. Utskottet har inhämtat att en ideell

förening nyligen bildats för att erbjuda resurssvaga

musikorganisationer inom amatörmusiklivet kansliresurser och

sammanträdeslokaler. Syftet är att avlasta organisationerna

administrativa rutiner och därigenom ge dem möjligheter att i

högre grad koncentrera sig på innehållet i verksamheten.

Föreningens namn är TMT, Till Musikens Tjänst. Under år 1992 får

den bidrag från Rikskonserter, kulturrådet och Musikaliska

akademien. Föreningen disponerar lokaler hos Rikskonserter.

Föreningen har i februari 1992 hemställt hos kulturdepartementet

om ett bidrag med 500000 kr. per år under de fyra

verksamhetsåren 1993--1996. Frågan har ännu inte behandlats inom

departementet.

Utskottet kan konstatera att verksamhet av det slag som i

motionen betecknas som "ett musikens hus" i viss utsträckning

redan finns i Rikskonserters lokaler i Stockholm. Genom denna

samlokalisering av vissa organisationers centrala verksamhet och

genom den service och det stöd som organisationerna får hos

Rikskonserter kan rationaliseringsvinster göras till gagn för

både organisationerna och de bidragsgivande instanserna. Bland

Rikskonserters uppgifter ingår att värna om svensk amatörmusik.

Utskottet utgår därför från att Rikskonserter inom ramen för

sina resurser ger stöd till föreningen TMT, Till Musikens

Tjänst.

Utskottet förutsätter att erfarenheterna från den

hittillsvarande verksamheten kan läggas till grund för

överväganden i fråga om fortsatt stöd inför den treåriga

budgetperiod som börjar budgetåret 1993/94 utan att något

särskilt uttalande i frågan görs från riksdagens sida. Utskottet

avstyrker därmed yrkande 4 i motion Kr226.

Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter (B 14)

Utskottet tillstyrker att riksdagen under anslaget Täckning av

vissa kostnader vid Svenska rikskonserter anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr. Ur anslaget får medel utgå för

täckning av löneavtal, motsvarande genomsnittlig statlig nivå,

m.m. vid Rikskonserter.

Bidrag till regional musikverksamhet (B 15)

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten

fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och

Landstingsförbundet. Statsbidragets storlek för kalenderåret

1992 har fastställts den 8 november 1991. Regeringen har den 28

november 1991 godkänt den gjorda överenskommelsen.

Överenskommelsen innebär att den statliga ersättningen

kalenderåret 1992 uppgår till 218510000 kr. I avvaktan på

resultaten av förhandlingar för kalenderåret 1993 beräknas i

budgetpropositionen anslaget för budgetåret 1992/93 preliminärt

till samma belopp som för 1992 eller således 218510000 kr.

Vidare kommer medel att tillföras anslaget från

försvarsdepartementets huvudtitel.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget

Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93

anvisa 218510000 kr.

År 1970 beslöt riksdagen att militärmusiken från den 1 juli

1971 skulle omorganiseras till en statlig regionmusik (prop.

1970:3, bet. SU 121, rskr. 282). Regionmusiken skulle användas

för uppgifter både inom det allmänna musiklivet och inom

försvaret. Verksamheten omfattade 22 avdelningar fördelade på

åtta regioner.

Huvudmannaskapet för den statliga regionala musikverksamheten

övergick den 1 januari 1988 till landstingen (prop. 1984/85:1,

bet. KrU 7, rskr. 53 och prop. 1985/86:114, bet. KrU 22, rskr.

330). Avtal träffades med samtliga landstingskommuner utom

Stockholm.

Avtalen med landstingskommunerna i Östergötlands, Blekinge,

Göteborgs och Bohus, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands

kommun innefattade även tjänstemusik m.m. för försvarsmakten.

Dessa avtal gällde tills vidare med en uppsägningstid på två år.

Vidare träffades avtal med chefen för armén om att Svenska

rikskonserter genom den statliga Stockholmsmusiken skall svara

för ceremonimusik för statsledningen samt tjänstemusik för

stabsmyndigheter. Avtalet gällde tills vidare med en

uppsägningstid av ett år.

Den 20 juni 1991 sade regeringen upp avtalen med de fem

landstingskommunerna och Gotlands kommun om tjänstemusik m.m.

för försvarsmakten. Avtalen upphör att gälla med utgången av

juni månad 1993. Vidare sade chefen för armén den 1 juni 1991

upp överenskommelsen om Rikskonserters Stockholmsmusiks

medverkan med tjänstemusik m.m. Överenskommelsen upphör att

gälla med utgången av juni månad 1992.

På regeringens uppdrag har chefen för armén dels utarbetat en

rapport, CA musikutredning 1990, dels redovisat ett förslag den

1 december 1991 till omfattning och kostnader för den framtida

tjänstemusiken inom försvaret. Försvaret har enligt

redovisningen beslutat att försöksvis inrätta en

försvarsmusikorganisation. Av den totala kostnaden i dag för

tjänstemusik om ca 26 milj.kr. avser drygt 13,8 milj.kr. köp av

tjänster från sex länsmusikstiftelser och närmare 5,7 milj.kr.

medverkan av Stockholmsmusiken. Enligt förslaget skall den

totala kostnaden minskas till 20 milj.kr. Av den totala

kostnaden om 20 milj.kr. avser 2,5 milj.kr. köp av tjänster från

länsmusiken, dvs. en minskning med drygt 11 milj.kr. Chefen för

armén räknar i övrigt med kostnader för medverkan av hemvärnet,

för utnyttjande av en värnpliktig musikavdelning i norra Sverige

samt för högvakter.

Föredragande statsrådet konstaterar att försvaret i framtiden

i större utsträckning vill utnyttja frivilliga amatörmusikkårer

i stället för befintliga professionella musikkårer. Samtidigt

uttalar hon att hon respekterar att försvaret självt vill

bestämma över hur de resurser som man kan avsätta till musik

skall användas. De länsmusikstiftelser som mister eller får en

minskning av sina uppdrag för försvaret kommer sannolikt inte

att kunna upprätthålla nuvarande nivå eller profil på

verksamheten. En betydande omställning torde enligt statsrådets

mening bli aktuell.

De ursprungliga förutsättningarna för musikreformen sätts

enligt motion Kr214 (kds, fp) ur spel genom att de

länsmusikstiftelser som fick ansvar för tjänstemusik för

försvaret kommer att få minskade bidrag fr.o.m. den 1 juli 1993.

En överföring av medel från försvarsbudgeten bör göras för att

kompensera länsmusikstiftelserna för minskningen. Statsbidraget

till de berörda stiftelserna bör enligt motionärernas mening ha

samma nivå som statsbidraget till jämförbara regionala

stiftelser. Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge

regeringen till känna vad som anförts.

Utskottet har inhämtat att det förslag till omfattning och

kostnader för den framtida tjänstemusiken inom försvaret, som

chefen för armén lämnade till regeringen i december 1991, kommer

att beredas inom regeringskansliet under våren 1992. Utskottet

anser att detta beredningsarbete inte bör föregripas genom att

riksdagen nu gör något uttalande i frågan. Riksdagen får vid

nästa riksmöte tillfälle att ta ställning till frågan om

medelstilldelningen till den regionala musikverksamheten under

den treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96. Med det anförda

avstyrker utskottet bifall till motion Kr214.

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (B 16)

Från anslaget utgår bidrag till regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner. En av förutsättningarna för bidrag

är att regeringen förklarat institutionen berättigad till

sådant. En annan förutsättning är att institutionen uppbär

bidrag från kommun eller landstingskommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för

beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som

varje år fastställs för institutionen. Enligt beslut av

regeringen är för närvarande 23 teater- och dansinstitutioner

och 12 musikinstitutioner berättigade till bidrag.

Riksdagen godkände år 1974 grunderna för statsbidrag till

regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

(prop. 1974:28 s. 407--410, bet. KrU 15, rskr. 248).

Grundbeloppet skulle beräknas med utgångspunkt i den

genomsnittliga lönekostnaden per anställd vid teater- och

dansinstitutionerna resp. musikinstitutionerna. I grundbeloppet

skulle ingå kostnaderna för löner, avgifter för ATP,

sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, grupplivförsäkring och

avgångsbidrag. Fastställt grundbelopp skulle anslutas till den

inträffade löneutvecklingen inom det statligt reglerade

avtalsområdet. Vid fastställande av grundbeloppet skulle också

hänsyn kunna tas till förändringar av de sociala kostnaderna.

Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till

nyinrättade institutioner kan efter regeringens prövning

statsbidrag utgå med 60 % av bidragsunderlaget under högst tre

år.

Grundbeloppen fördelas på institutioner av kulturrådet

(fördelningen för budgetåret 1992/93 framgår av tabell i prop.

1991/92:100 bil. 12 s. 50--51).

Antalet grundbelopp var länge oförändrat.

I budgetpropositionen 1990 föreslogs att antalet grundbelopp

till teater- och dansinstitutioner skulle ökas med 123.

Riksdagen beslöt om en ökning med 145 nya grundbelopp till

totalt 2200,5 grundbelopp budgetåret 1990/91. I nämnda

budgetproposition aviserades en ökning med 15 till budgetåret

1991/92. Av statsfinansiella skäl lades emellertid inte fram

förslag därom i budgetpropositionen 1991. Riksdagen beslöt i

enlighet härmed att antalet grundbelopp till teater- och

dansinstitutioner för budgetåret 1991/92 skulle vara oförändrat.

I budgetpropositionen 1990 föreslogs vidare att antalet

grundbelopp till musikinstitutioner skulle ökas med 25.

Riksdagen beslöt om en ökning med 55 grundbelopp till totalt 684

grundbelopp budgetåret 1990/91. I nämnda budgetproposition

aviserades en ökning med 50 till budgetåret 1991/92. Av

planeringsskäl gjorde kulturrådet en preliminär fördelning av 39

av dessa aviserade 50 grundbelopp. Av statsfinansiella skäl

lades emellertid inte heller fram förslag om dessa 50

grundbelopp i budgetpropositionen 1991. Riksdagen beslöt i

enlighet härmed att antalet grundbelopp till musikinstitutioner

för budgetåret 1991/92 skulle vara oförändrat.

Innevarande budgetår är det totala antalet grundbelopp för

teater- och dansinstitutioner således 2200,5 och för

musikinstitutioner 684.

I årets budgetproposition föreslås att antalet grundbelopp

till teater- och dansinstitutioner skall ökas med 39. Av de

39 nya grundbeloppen föreslås 17 finansieras genom omfördelning

av medel avseende hittillsvarande bidrag till Byteatern i Kalmar

under förevarande anslag och under anslaget till fria

teatergrupper. Antalet grundbelopp till musikinstitutioner

föreslås ökas med 35.

För teater- och dansinstitutioner har beräkningarna av

anslagsbeloppet i årets budgetproposition utgått från ett

preliminärt grundbelopp av 215000 kr. (resp. 199200 kr. i de

fall där lönekostnadspålägg inte skall beräknas). Statsbidrag

utgår som tidigare sagts med 55 % av bidragsunderlaget, dvs.

preliminärt med 118250 kr. (resp. 109560 kr.). För

musikinstitutioner har beräkningarna utgått från ett

preliminärt grundbelopp av 250800 kr. (resp. 232400 kr. i de

fall där lönekostnadspålägg inte skall beräknas). Även till

dessa institutioner utgår statsbidrag med 55 % av

bidragsunderlaget, dvs. preliminärt med 137940 kr. (resp.

127820 kr.).

En ytterligare ökning med tio grundbelopp -- utöver

regeringens förslag -- till teater- och dansinstitutioner

föreslås i motion Kr271 (s) yrkande 10. Ökningen är avsedd att

göra det möjligt för kulturrådet att kunna ge den nyetablerade

länsteatern i Bohuslän tidigare utlovat ökat stöd och att kunna

förstärka stödet till barn- och ungdomsteatern bl.a. inom

Älvsborgs län. Ökningen beräknas medföra ett ökat anslagsbehov

av 1182500 kr.

I motion Kr282 (s, c) begärs inte någon ökning av antalet

grundbelopp. Däremot hemställer motionärerna att riksdagen skall

uttala att länsteatern i Bohuslän skall erhålla grundbelopp av

kulturrådet i enlighet med den ursprungliga planen för utbyggnad

av teatern. Detta skulle innebära dels sju nya grundbelopp för

budgetåret 1992/93, dels ytterligare sju nya grundbelopp som

kompensation för utebliven ökning föregående budgetår.

Enligt motionerna Kr203 (c), Kr206 (kds), Kr207 (s) och Kr216

(m, fp, v) skall riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna att Helsingborgs konsertförening skall tilldelas 16 nya

grundbelopp. I motionerna Kr203 och Kr216 anges att medel bör

omfördelas från anslagen till Riksteatern, Operan och Dramaten.

Enligt motion Kr207 bör medel omfördelas från anslagen till

Operan och Dramaten. Motionärerna hänvisar till att kommunen

tagit ett betydande ekonomiskt ansvar för utbyggnaden av

orkestern utan att en motsvarande ökning skett av det statliga

bidraget.

Förhållandet mellan antalet grundbelopp för Stockholms

konserthusstiftelse -- som har 170 grundbelopp -- och Göteborgs

konsert AB -- som har 135 grundbelopp -- tas upp i motionerna

Kr255 (fp, s, m, c, kds, nyd, v) och Kr256 (m). I den sistnämnda

tas upp även frågan om hur stort antal grundbelopp Stiftelsen

Malmö symfoniorkester -- som har 85 grundbelopp -- bör ha.

Motionärerna anser att det inte är acceptabelt med denna

skillnad i antalet grundbelopp för de tre stora orkestrarna och

hemställer att riksdagen skall göra ett uttalande om att de tre

orkestrarna skall få en likvärdig behandling i

statsbidragshänseende.

Slutligen tar tre motioner upp frågan om att ytterligare

orkestrar skall bli grundbidragsberättigade. I motion Kr215 (fp)

tas upp frågan om grundbidrag till Norrbottens kammarorkester

som är under uppbyggnad med stöd från länsstyrelsen. Vidare bör

enligt motion Kr244 (m, fp) Göteborgsmusiken (tidigare Göteborgs

Spårvägars Musikkår) få både grundbidrag och visst bidrag från

medel anvisade för regional musikverksamhet och för militär och

ceremoniell musik. Slutligen begärs i motion Kr284 (fp) att

grundbidrag skall tilldelas kammarorkestern Musica Vitae i Växjö

som bekostas med medel från länsmusikstiftelsen.

Utskottet anser att det är betydelsefullt att den utveckling

av regional och lokal teater-, dans- och musikverksamhet som

pågått sedan mitten av 1970-talet får fortsätta. Utskottet har

vid tidigare riksmöten uttalat att redan gjorda satsningar bör

konsolideras och kompletteras och att stöd bör ges till utökad

verksamhet inom områden som hittills varit eftersatta. En

särskild satsning på barn- och ungdomsteater och på län utan

länsteater gjordes för två år sedan. Ett uppehåll i ökningen av

antalet grundbelopp gjordes emellertid vid föregående riksmöte

av statsfinansiella skäl.

Enligt utskottets mening är det angeläget att utbyggnaden av

bidraget till de regionala institutionerna nu kan återupptas.

Flera nya och små institutioner är fortfarande under uppbyggnad.

Det finns också institutioner vars huvudmän på senare tid gjort

betydande åtaganden för en utbyggnad av verksamheten utan att

det statliga stödet byggts ut på motsvarande sätt. Det finns

också regionala ojämnheter i det statliga stödets fördelning i

landet som det på sikt kan finnas anledning att justera.

Utskottet kan emellertid inte tillstyrka en ökning av antalet

grundbelopp utöver regeringens förslag nästa budgetår, varför

riksdagen med avslag på motion Kr271 yrkande 10 bör anvisa

365473000 kr. Detta innebär, som tidigare angetts, att

totalt 74 nya grundbelopp inrättas, varav 39 till teater- och

dansinstitutioner och 35 till musikinstitutioner.

Utskottet har i det föregående redovisat att ansvaret för

fördelningen av grundbeloppen har lagts på kulturrådet.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att frångå denna

princip, varför riksdagen bör avslå motionsyrkanden som innebär

att riksdagen skall uttala sig för fördelning av nya grundbelopp

till viss institution. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna Kr203, Kr206, Kr207, Kr216 och

Kr282.

I vad gäller fördelningen av grundbelopp mellan de tre största

orkestrarna vill utskottet stryka under att om en sådan

utjämning som förordas i motionerna kommer till stånd får den

inte ske genom en omfördelning av redan tilldelade grundbelopp.

En förutsättning måste vara att nya grundbelopp kan tillföras.

Utskottet vill erinra om att riksdagen vid riksmötet 1989/90

beslöt om en utökning av antalet grundbelopp för

musikinstitutioner med 55 i syfte att göra det möjligt för

kulturrådet att lämna ökat bidrag till Göteborg. Kulturrådet

tilldelade Göteborgs konsert AB 30 av dessa 55 nya grundbelopp.

Det bör i sammanhanget också nämnas att riksdagen vid samma

riksmöte ökade antalet grundbelopp till teater- och

dansinstitutioner med 145, varav kulturrådet tilldelade Malmö

stadsteater 35 för musikteaterverksamhet. Åtgärden medförde en

viss avlastning för Stiftelsen Malmö symfoniorkester då denna

stått för betydande insatser för musikteaterverksamheten vid

stadsteatern. Med det anförda och mot bakgrund av att

kulturrådet anförtrotts uppgiften att fördela grundbeloppen till

institutionerna i landet avstyrker utskottet bifall till

motionerna Kr255 och Kr256.

Utskottet kan konstatera att det ännu finns betydande behov av

fortsatt utbyggnad vid de institutioner som i dag är berättigade

till statligt stöd i form av grundbidrag. Det kan i denna

situation vara svårt att nu finna utrymme för bidrag till

ytterligare institutioner, oavsett om verksamheten vid dem är av

mycket hög kvalitet. Utskottet vill i sammanhanget stryka under

att en förutsättning för statsbidrag i form av grundbidrag bl.a.

är att institutionens huvudman tar på sig ett motsvarande

ekonomiskt åtagande och har en plan för den fortsatta

utvecklingen av verksamheten vid institutionen. Mot bakgrund av

det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna

Kr215, Kr244 och Kr284.

En utredning om villkoren för de svenska

symfoniorkestrarna begärs i motion Kr226 (s) yrkande 2. Den

omstrukturering och regionalisering som pågår inom musiklivet

påverkar indirekt symfoniorkesterverksamheten, framför allt de

orkestrar som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars

riksförbund (SOR). Ett antal problemområden räknas upp i

motionen. Omstruktureringen påverkar samverkan mellan

institutionsorkestrarna och de orkestrar som är anslutna till

SOR. Orkestrarna inom SOR står enligt motionärens mening inför

en osäker framtid. En fortsatt utveckling av samarbetet med i

första hand de mindre institutionsorkestrarna är angelägen. En

samlad utredning behövs för att finna lösningar på problemen,

som inte enbart är ekonomiska.

Mot bakgrund bl.a. av den länsmusikreform som genomfördes år

1988 uppdrog regeringen hösten samma år åt en särskild

utredningsman att göra en översyn rörande de samhällsstödda

symfoniorkestrarnas situation m.m. Resultaten av översynen

redovisas i betänkandet (Ds 1989:46) Symfonierna och samhället.

I betänkandet redovisas nuvarande resurser, kommunernas,

landstingens och statens ansvar, synpunkter på bidragssystemen,

utvecklingsambitionerna i regionerna m.m. Förslag lämnas bl.a.

beträffande utbyggnadstakt, gästspelsverksamhet och

turnéverksamhet. I betänkandet behandlas även samverkan mellan

orkestrarna och musiklivet i övrigt.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om det ansvar för

musiklivets totala situation som åvilar den regionala

musikorganisationen. I samband med riksdagsbehandlingen av

proposition 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och

Rikskonserter (bet. KrU 7, rskr. 53) framhölls bl.a. att det är

viktigt med en regional musikpolitisk planering som ger en total

bild av musiklivet i regionen. Ett viktigt skäl för den

föreslagna omorganisationen -- som genomfördes år 1988 -- var

att ge betydligt bättre förutsättningar än dittills för en

självständig och heltäckande musikpolitik. Därför måste även det

rika musikliv uppmärksammas som finns utanför den ram som

statliga, primärkommunala och landstingskommunala insatser ger.

Syftet med den regionala musikpolitiska planeringen bör vara att

musiklivet i dess helhet skall stimuleras och utvecklas och inte

bara den sektor där staten överlåtit ansvaret.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Kr226

yrkande 2 om en samlad utredning om symfoniorkestrarnas villkor.

Medel för bidrag till de regionala skådebanorna har

hittills beräknats under anslaget Bidrag till regionala och

lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Innevarande

budgetår lämnas bidrag i form av grundbidrag till sex regionala

skådebanor. Grundbidragen har fördelats av kulturrådet. I

budgetpropositionen beräknas medel för bidrag till skådebanorna

nästa år under en särskild anslagspost under anslaget Bidrag

till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Medlen avses

förvaltas av styrelsen för Riksskådebanan.

I motionerna Kr243 (s) och Kr285 (s) hemställs att riksdagen

som sin mening skall ge regeringen till känna behovet av stöd

till skådebaneverksamhet i Västernorrlands och Jämtlands län

resp. till Nya skådebanan i Stockholms län.

Utskottet har i betänkandet 1991/92:KrU18 inte haft något att

erinra mot att medel beräknas under särskild anslagspost för

bidrag till skådebanorna under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Det får ankomma på

styrelsen för Riksskådebanan att fördela tillgängliga resurser

mellan skådebanorna. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr243 och Kr285.

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (B 17)

I budgetpropositionen hänvisas till teaterkostnadsutredningens

(SOU 1991:71) beskrivning av de fria gruppernas ekonomiska

situation. Kulturministern delar den uppfattning om utvecklingen

inom området som kom till uttryck i 1991 års budgetproposition.

En nettoökning av anslaget för budgetåret 1992/93 med

8156000 kr. föreslås. Vidare föreslås en reglering av

pensionsrätten för personalen vid de fria grupperna.

Med hänvisning till den allvarliga ekonomiska situationen för

många fria grupper föreslås i motion Kr257 (v) en ytterligare

höjning av anslaget med 7 milj.kr. (yrkande 1). Höjningen

föreslås finansieras genom en omfördelning av medel från

anslaget Bidrag till Operan.

De fria grupperna har enligt motion Kr271 (s) en central

betydelse i kulturlivet. De svarar för förnyelse av teater, dans

och musik och har vunnit en ny publik för scenkonsten genom att

spela bl.a. på mindre orter och utanför institutionernas scener.

De fria gruppernas andel av publiken motsvaras inte av deras

andel av det offentliga stödet. Mot denna bakgrund föreslås en

anslagsökning med 5 milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande

15). Vidare föreslås (yrkande 16) en översyn av det statliga

stödet till de fria grupperna syftande till en etappvis ökning

med 5 milj.kr. per år under en femårsperiod under förutsättning

att kommuner och landsting bidrar med lika mycket. Ökningarna

skall avse verksamhet utanför storstäderna och även nya,

regionalt förankrade grupper. Vidare skall unga artister och

konstnärligt nyskapande stödjas samt barn- och ungdomsteater

främjas.

Riksdagen bör enligt motion Kr273 (s) yrkande 3 uttala att det

behövs ökade anslag till de fria teater-, dans- och

musikgruppernas verksamhet i skogslänen.

Utskottet vill -- liksom vid föregående riksmöten -- stryka

under betydelsen av de fria teater-, dans- och musikgruppernas

verksamhet. Utskottet anser det därför väl motiverat med den

höjning av anslaget till de fria grupperna för nästa budgetår

som regeringen föreslår. Utskottet -- som erinrar om de

betydande ökningar av bidraget till dessa grupper som skett

under den senaste femtonårsperioden -- kan däremot inte

tillstyrka den ytterligare ökning av anslaget som föreslås i

motion Kr271 yrkande 15. Utskottet avstyrker också yrkande 3 i

motion Kr273.

I ett tidigare avsnitt av detta betänkande har utskottet

avstyrkt ett yrkande i motion Kr257 om att minska anslaget till

Operan i syfte att kunna öka förevarande anslag. Som en

konsekvens av detta ställningstagande föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion Kr257 i vad avser det nu aktuella

yrkandet 1.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen under

anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.

anvisar det i propositionen begärda beloppet på 62066000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförts

i propositionen beträffande en reglering av pensionsrätten för

personalen vid de fria grupperna.

Utskottet erinrar om att kulturrådet inför innevarande

budgetår sett över bidragsprinciperna och att en ny modell för

bidragsgivningen numera tillämpas. Den nya modellen skall bl.a.

syfta till att göra en tydligare ansvarsfördelning möjlig mellan

stat, landsting och kommun. Systemet skall också göra det

möjligt att fler grupper i landsorten kommer i fråga för

verksamhetsbidrag. Det skall också lämna utrymme för stimulans

av konstnärlig förnyelse. De fria gruppernas verksamhet har, som

nämnts i det föregående, berörts i teaterkostnadsutredningens

arbete.

Utskottet anser att det inte är erforderligt med ytterligare

en utredning om stödet till de fria grupperna. Utskottet erinrar

också om att riksdagen vid nästa riksmöte kommer att få ta

ställning till förslag inför den treåriga budgetperioden

1993/94--1995/96. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår yrkande 16 i motion Kr271.

Bidrag till Musikaliska akademien (B 18)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget

Bidrag till Musikaliska akademien anvisa 2826000 kr., dvs.

en ökning med 128000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

riksteatern

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 under

elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

212677000 kr.,

2. beträffande syntolkning av teaterföreställningar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr217, 1991/92:Kr254

och 1991/92:Kr281,

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 3 till Bidrag till

Operan för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 251644000 kr.,

men. (v) - delvis

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska

teatern

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93 under

elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

145790000 kr.,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

rikskonserter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 30 till Bidrag till

Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 71526000 kr.,

res. 1 (s)

6. beträffande det framtida statliga stödet till

utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 31 och

1991/92:Kr286,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

7. beträffande stöd till central verksamhet för

amatörmusikorganisationer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr226 yrkande 4,

res. 3 (s)

8. beträffande medelsanvisningen till Täckning av vissa

kostnader vid Svenska rikskonserter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för

budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regional

musikverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93

under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

218510000 kr.,

10. beträffande försvarsmusiken fr.o.m. budgetåret 1993/94

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr214,

11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr203, 1991/92:Kr206,

1991/92:Kr207, 1991/92:Kr215, 1991/92:Kr216, 1991/92:Kr244,

1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del, 1991/92:Kr282 och

1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall

beräknas medel för grundbelopp i enlighet med regeringens

förslag,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

12. beträffande fördelningen av grundbelopp till de tre

största orkestrarna

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr255 och

1991/92:Kr256,

13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del till

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 365473000 kr.,

res. 5 (s) - villk. res. 4

men. (v) - delvis

14. beträffande utredning om villkoren för

symfoniorkestrarna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr226 yrkande 2,

15. beträffande viss skådebaneverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr243 och

1991/92:Kr285,

16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr257 yrkande 1, 1991/92:Kr271

yrkande 15 och 1991/92:Kr273 yrkande 3 till Bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

62066000 kr.,

res. 6 (s)

men. (v) - delvis

17. beträffande pensionsrätten för personalen vid de fria

teater-, dans- och musikgrupperna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som anförts i propositionen om en reglering av

pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och

musikgrupperna,

18. beträffande översyn av det offentliga stödet till de

fria grupperna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 16,

res. 7 (s)

19. beträffande medelstilldelningen till Bidrag till

Musikaliska akademien

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93

under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 2826000 kr.

Stockholm den 2 april 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),

Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand

(m), Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter

(mom. 5)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet bedömer" och slutar med "regeringen begärt" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr271 att

en vital amatörkultur skapar förutsättningar för ett starkt

professionellt kulturliv. Grunden för en framgångsrik

amatörverksamhet är att deltagarna kan utveckla sin förmåga och

frigöra sin skaparkraft. Av den anledningen är pedagogik- och

metodutvecklingen av stor betydelse. Utskottet anser därför att

-- utöver vad regeringsförslaget kan ge utrymme för -- medel bör

anvisas som gör det möjligt för Rikskonserter att främja

pedagogisk utveckling m.m. för amatörmusiken. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 30 under

anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter anvisar 3 milj.kr.

utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

rikskonserter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 30

och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till

Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 74526000 kr.,

2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för

amatörmusik, folkdans och folkmusik (mom. 6)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet erinrar" och slutar med "och folkmusik" bort ha

följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att pedagogik- och

metodutvecklingen för amatörkulturen kan få ett mera långsiktigt

stöd. Det är särskilt angeläget att ge folkmusik- och

folkdansrörelsen goda möjligheter att bl.a. följa upp

framgångarna från kampanjen Folkmusik och Dansåret 1990.

Rikskonserter bör mot denna bakgrund -- i enlighet med vad som

anförs i motion Kr271 -- få regeringens uppdrag att redovisa hur

man framdeles vill ta ansvar för att stödja amatörmusikens,

folkdansens och folkmusikens utveckling.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande det framtida statliga stödet till

utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 31

och med anledning av motion 1991/92:Kr286 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Stöd till central verksamhet för amatörmusikorganisationer

(mom. 7)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "motion Kr226"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att erfarenheterna från den hittillsvarande

verksamheten med stöd till amatörmusikorganisationernas centrala

verksamhet bör utvärderas och läggas till grund för överväganden

om fortsatt stöd under den treåriga budgetperiod som börjar

budgetåret 1993/94. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

anledning av motion Kr226 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande stöd till central verksamhet för

amatörmusikorganisationer

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr226 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (mom. 11)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet kan emellertid" och slutar med "till

musikinstitutioner" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det väl motiverat att -- som föreslås i motion

Kr271 -- antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner

för budgetåret 1992/93 ökas med 10 utöver regeringens förslag.

När den totala ramen ökas på detta sätt blir möjligheterna

större för kulturrådet att vid fördelningen av antalet

grundbelopp ta större hänsyn till de förstärkningsbehov som

finns vid exempelvis den nystartade länsteatern i Bohuslän och

inom barn- och ungdomsteaterverksamheten, bl.a. i Älvsborgs län.

Utskottets förslag innebär att 84 nya grundbelopp inrättas,

varav 49 till teater- och dansinstitutioner och 35 till

musikinstitutioner.

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 10

i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1991/92:Kr203, 1991/92:Kr206, 1991/92:Kr207,

1991/92:Kr215, 1991/92:Kr216, 1991/92:Kr244, 1991/92:Kr282 och

1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall

beräknas medel för grundbelopp i enlighet med utskottets

förslag,

5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser att utskottets hemställan under moment 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 10

i denna del och med anledning av regeringens förslag till

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 366656000 kr.,

6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och

musikgrupper m.m. (mom. 16)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Kr273" bort

ha följande lydelse:

De fria grupperna har enligt utskottets uppfattning en central

betydelse i kulturlivet. De svarar för förnyelse av teater, dans

och musik och har vunnit en ny publik genom att spela bl.a. på

mindre orter och utanför institutionernas scener. Deras andel av

publiken motsvaras inte av deras andel av det offentliga stödet.

Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen med bifall till

motion Kr271 yrkande 15 under anslaget till de fria grupperna

bör anvisa 5 milj.kr. utöver regeringens förslag.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "62066000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen under

anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

anvisar 67066000 kr.

dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 15,

med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr273

yrkande 3 och med avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 1 till

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för

budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 67066000 kr.,

7. Översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna

(mom. 18)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Kr271" bort

ha följande lydelse:

Teaterkostnadsutredningen har påpekat att de fria grupperna

fortfarande har en otrygg ekonomi och hävdat att ett stort antal

grupper kommer att läggas ned. Utskottet anser det mot denna

bakgrund befogat med en översyn av stödet till de fria

grupperna. Översynsarbetet bör utgå från en sådan etappvis

utbyggnad av bidraget till de fria teater-, dans- och

musikgrupperna som föreslås i motion Kr271. Inriktningen på

översynsarbetet bör vara att det statliga bidraget bör öka med

minst 5 milj.kr. per år under fem år under förutsättning att

kommuner och landsting bidrar med lika mycket. Vid översynen bör

uppmärksammas behovet av att stärka grupper utanför storstäderna

och av att ge nya regionalt förankrade grupper en möjlighet att

etablera sig. Unga artister och konstnärligt skapande bör

stödjas. Barn- och ungdomsteater bör främjas. Ekonomiska ramar

bör avsättas för vart och ett av dessa tre ändamål.

Vad utskottet anfört om en översyn av stödet till de fria

grupperna bör riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 16

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande översyn av det offentliga stödet till de

fria grupperna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (mom. 11)

Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c) anför:

Som framgår av motion 1991/92:Kr284 från Folkpartiet och

Centerpartiet är den nuvarande bidragsgivningen till

musikinstitutioner ojämnt fördelad över landet. När utbyggnaden

av bidraget till de regionala institutionerna nu återupptas, gör

vi den bedömningen att det bör bli möjligt att både tillgodose

sådana förstärkningsbehov som finns vid de institutioner som

redan i dag är grundbidragsberättigade och påbörja

utjämningen av de regionala skillnaderna genom att kretsen av

bidragsberättigade institutioner utökas. Vi förutsätter mot

denna bakgrund att -- när ansökan föreligger och

förutsättningarna för grundbidrag är uppfyllda -- regeringen i

positiv anda kommer att pröva frågan om att förklara

kammarorkestern Musica Vitae i Växjö berättigad till statsbidrag

i form av grundbidrag. Det ankommer på kulturrådet att fördela

grundbidrag till de institutioner som regeringen förklarat

berättigade till sådant bidrag. Vi förutsätter att kulturrådet

därvid beaktar det behov av regional utjämning som påtalas i

motion Kr284.

2. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och

musikgrupper m.m. (mom. 16)

Anne Sörensen (nyd) anför:

Nydemokraterna anser att det med hänsyn till det

statsfinansiella läget inte finns utrymme för en kulturbudget

större än vad regeringen föreslagit för budgetåret 1992/93. Det

är därför inte möjligt att tillstyrka ett ökat bidrag till de

fria grupperna detta år. I reservation 7 (nyd) till

kulturutskottets betänkande 1991/92:KrU18 har emellertid

föreslagits att en planering skall ske för att kulturanslagen

skall kunna ökas med en miljard det nästföljande budgetåret.

Förutsättningar bör skapas för en fördubbling av kulturanslagen

till totalt 6 miljarder inom en treårsperiod. Inom ramen för en

sådan ökning av de totala anslagen till kulturområdet bör det

finnas goda möjligheter att förstärka bidragen till de fria

teater-, dans- och musikgrupperna. Det är viktigt att värna om

barnens och ungdomarnas möjligheter att få uppleva teater-,

dans- och musikföreställningar. De fria grupperna har i stor

utsträckning inriktat sin verksamhet mot barnen och ungdomarna.

De fria grupperna står också för en betydande del av förnyelsen

inom sina områden.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (mom. 3)

Jag anser att en uppräkning av medlen till de tre nationella

institutionerna är väl motiverad. Det är bl.a. väsentligt att

Operan får ett sådant bidrag att verksamheten kan bibehållas och

utvecklas. Därför anser jag att riksdagen bör anvisa medel till

verksamheten, till pris- och löneomräkning och till täckande av

hyreshöjningar i enlighet med förslaget i budgetpropositionen.

Jag anser det också rimligt att ett företag med Operans

omslutning får ett högre aktiekapital. Medel till en

resultatutjämningsfond bör emellertid anvisas successivt under

en treårsperiod. Därför bör den i propositionen föreslagna

medelsanvisningen om 13,2 milj.kr. för detta ändamål minskas med

8,8 milj.kr. till 4,4 milj.kr. Genom denna minskning av anslaget

Bidrag till Operan frigörs medel som i stället kan användas till

en ökning med 1,8 milj.kr. av bidraget till centrumbildningarna

under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet m.m. och en ökning med 7 milj.kr. av anslaget till

de fria teater-, dans- och musikgrupperna. Under anslaget Bidrag

till Operan bör totalt 242844000 kr. anvisas.

2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för

amatörmusik, folkdans och folkmusik (mom. 6)

De positiva erfarenheterna från Folkmusik och Dansåret 1990

måste följas upp. Utvärderingar av kampanjåret visar att

verksamheten varit framgångsrik men också att genren är beroende

av särskilda stödinsatser. Som redovisas i motion Kr286 har en

femårig utvecklingsplan presenterats av organisationer inom

området. För att kunna genomföra planen krävs ett bidrag på

6,25 milj.kr. per år. Medlen avses användas till förnyelse,

experiment, pedagogisk utveckling bland barn och ungdom,

dokumentation, en ny tidskrift, förbättring av tillgången på

lokaler m.m. Som utskottet konstaterat i detta betänkande har

studieförbunden stor betydelse för amatörkulturen och dess

utveckling. De stora nedskärningar som för närvarande görs av

både de statliga och de kommunala bidragen till folkbildningen

kommer -- som Vänsterpartiet redan tidigare framhållit -- att få

allvarliga konsekvenser för amatörkulturen. Mot bakgrund av det

anförda anser jag att riksdagen med bifall till motion Kr286 bör

begära att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om

stöd till utvecklingsarbete för folkdans, folkmusik m.m.

3. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner m.m. (mom. 11 och 13)

Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Kr216 att

antalet nya grundbelopp till musikinstitutioner bör ökas med 16

i förhållande till regeringens förslag. Med totalt 51 nya

grundbelopp bör det bli möjligt för kulturrådet att lämna ett

väsentligt ökat bidrag till Helsingborgs konsertförening. Totalt

bör 367680000 kr. anvisas under anslaget.

4. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och

musikgrupper m.m. (mom. 16)

Den nettoökning av bidraget till de fria grupperna som

regeringen föreslår är till stora delar intecknad för bidrag

till musikföreningar och bidrag till Folkoperan i Stockholm. Den

totala ökningen till övriga ca 50 teatergrupper och 15

dansgrupper blir endast 2 milj.kr. Med tanke på den betydelse de

fria grupperna har för barns och ungdomars möjlighet att få

uppleva teater, den förnyelse av verksamheten som de fria

grupperna står för och den allvarliga ekonomiska situationen för

de fria grupperna är det mycket angeläget att öka bidraget

utöver regeringens förslag. Jag har i det föregående i enlighet

med motion Kr257 föreslagit en minskning av anslaget Bidrag till

Operan i syfte att frigöra 7 milj.kr. att tillföra anslaget

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Det senare

anslaget kommer därmed att uppgå till totalt 69066000 kr.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 3, 6, 11, 13 och 16 borde ha hemställt:

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan

att riksdagen med bifall till motion 1991/02:Kr257 yrkande 3

och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till

Operan för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 242844000 kr.,

6. beträffande det framtida statliga stödet till

utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr286 och med

anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 31 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1991/92:Kr216 samt med avslag på motionerna 1991/92:Kr203,

1991/92:Kr206, 1991/92:Kr207, 1991/92:Kr215, 1991/92:Kr244,

1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del, 1991/92:Kr282 och

1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall

beräknas dels medel för grundbelopp till teater- och

dansinstitutioner i enlighet med regeringens förslag, dels

medel för grundbelopp till musikinstitutioner innebärande en

ökning med 16 nya grundbelopp i förhållande till regeringens

förslag,

13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del till

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 367680000 kr.,

16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria

teater-, dans- och musikgrupper m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr257 yrkande 1,

med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr271

yrkande 15 och med avslag på motion 1991/92:Kr273 yrkande 3 till

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för

budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 69066000 kr.,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 5

Bidrag till Svenska riksteatern (B 10) 5

Bidrag till Operan (B 11) 7

Bidrag till Dramatiska teatern (B 12) 7

Bidrag till Svenska rikskonserter (B 13) 8

Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter

(B14) 10

Bidrag till regional musikverksamhet (B 15) 10

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (B 16) 12

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.

(B17) 17

Bidrag till Musikaliska akademien (B 18) 18

Hemställan 18

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska

rikskonserter (s) 21

2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för

amatörmusik, folkdans och folkmusik (s) 21

3. Stöd till central verksamhet för

amatörmusikorganisationer (s) 22

4. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner (s) 22

5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner (s) 23

6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans-

och musikgrupper m.m. (s) 23

7. Översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna

(s) 24

Särskilda yttranden

1. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner (fp, c) 24

2. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans-

och musikgrupper (nyd) 25

Meningsyttring av suppleant (v) 25