Bet. 1991/92:KrU28

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU28

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1991/92

KrU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1991/92:140 om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.

jämte ett antal motioner.

Kulturutskottet har hållit en offentlig utfrågning i ärendet.

Vidare har vissa uppvaktningar ägt rum, bl.a. av företrädare för

handikapporganisationer. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i

ärendet.

Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer

för företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen under

kommande avtalsperiod. Den innehåller också förslag om bildandet

av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för

rundradionätet och om bolagets verksamhet m.m. Vidare tas i

propositionen upp frågan om förvaltningen av rundradiomedlen

samt vissa särskilda frågor.

Avtalsperioden föreslås bli begränsad till fyra år.

Public service-företagens uppdrag föreslås i huvudsak vara

oförändrat i förhållande till vad som gäller under innevarande

avtalsperiod. Företagen bör även i fortsättningen ha ägare som

är fristående från staten. Fördelningen mellan olika ägargrupper

föreslås vid avtalstidens början vara 20 % för näringslivet, 20

% för pressen, 40 % för folkrörelserna och 20 % för en ny

ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier

samt oberoende kulturella sammanslutningar. Företagens styrelser

bör under den kommande avtalsperioden vara mindre än för

närvarande. Vidare föreslås att ett särskilt publikråd skall

inrättas. Public service-företagens organisation föreslås bli

förenklad genom att moderbolaget upphör. Bolagen för lokalradio

och riksradio bör -- i enlighet med förra årets riksdagsbeslut

-- föras samman till ett bolag kallat Sveriges Radio AB.

Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom

hittills ske huvudsakligen med TV-avgiftsmedel. Verksamheten

tillförs ytterligare 150 milj.kr. per år under vartdera av de

inledande tre åren under avtalsperioden. Samtidigt skall ett

rationaliseringskrav gälla om 100 milj.kr. per år under år 1993

och 1994. Medelstilldelningen skall vara värdesäkrad med ett

index. En höjning av TV-avgiften föreslås.

Utskottet tillstyrker i huvudsak förslagen i propositionen. På

vissa punkter förordar utskottet ändringar eller

kompletteringar. Med undantag för förslag i någon detaljfråga

framgår dessa av följande redovisning.

Den föreslagna fyraåriga avtalsperioden godtas av utskottet.

Propositionens förslag till allmänna riktlinjer för

programverksamheten godtas av utskottet, bl.a. att public

service-företagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som

kännetecknas av hög kvalitet. Utskottet föreslår med anledning

av motionskrav att också ett förnyelsekriterium skall

tillföras riktlinjerna.

När det gäller program om och för funktionshindrade bör

programföretagen även under nästa avtalsperiod åläggas ett

särskilt ansvar. Utskottet understryker vikten av att tekniska

framsteg kommer även den funktionshindrade publiken till godo i

form av förbättrad tillgänglighet. Utskottet lägger fram förslag

om att ettvart av programföretagen i fortsättningen skall

utarbeta en plan över tilltänkta insatser när det gäller

handikappåtgärder i vid mening, ett uppdrag som för närvarande

åvilar moderbolaget.

Utskottet framhåller -- i linje med vad kulturministern anför

om programbehoven i radio och TV för mindre publikgrupper -- att

det är viktigt att möjligheterna för TV-tittarna att följa

kulturprogram och andra s.k. smala program på vad som bedöms

vara god sändningstid uppmärksammas. Utskottet framhåller i

sammanhanget att hänsyn måste tas även till mindre publikgrupper

då ett överskridande av programtiden aktualiseras vid

direktsändning av evenemang.

Riktlinjerna för Sveriges Televisions sändningar bör i

enlighet med vad som föreslås i propositionen innehålla ett

villkor om att de båda kanalerna skall ha separata

nyhetsredaktioner. Några förändrade riktlinjer för Sveriges

Television kan inte komma i fråga förrän nyhetsverksamheten i

annan marksänd TV utgör ett realistiskt alternativ till Sveriges

Televisions nyhetsverksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör

en sådan prövning ske senast i samband med överväganden inför

den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997.

Kulturutskottet avstyrker förslaget i propositionen om

inrättande av ett publikråd.

När det gäller ägarskap och företagsform godtar utskottet

regeringsförslaget med följande jämkning. Det bör vara möjligt

för regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud

till viss stiftelse, folkrörelse, akademi, sammanslutning eller

annan som är att hänföra till någon av de fyra ägargrupper som

skall finnas i fortsättningen.

Kulturutskottet biträder regeringens förslag rörande

programföretagens styrelser med den kompletteringen att varje

styrelse bör ha två suppleanter utöver de två som enligt lag

måste finnas.

Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att rundradionätet

skall behållas i statlig ägo och att ett nytt statligt

aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet, Svensk

Rundradio AB, bildas den 1 juli 1992. Avtal skall träffas mellan

rundradiobolaget och programföretagen, som får köpa bolagets

tjänster. Anläggningar, utrustning och personal skall föras över

från televerket till det nya rundradiobolaget. Utskottet

föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna

att televerket och rundradiobolaget bör överväga olika slag av

samverkan beträffande teknikserviceorganisationen för att uppnå

en så effektiv och säker verksamhet som möjligt i både

tätortsområden och glesbygd.

Utskottet tillstyrker att sponsring i begränsad omfattning

skall få förekomma i Sveriges Televisions och Sveriges Radios

sändningar. Då det gäller en aviserad översyn av

sponsringsreglerna för TV föreslår utskottet viss ändring i

fråga om utgångspunkterna för översynen.

Regeringens förslag om medelstilldelning för public

service-företagen godtas. Ett belopp om totalt 4 263,3 milj.kr.

(i 1990 års prisläge) bör tilldelas företagen för år 1993.

Medlen bör fördelas med 2 604,5 milj.kr. (61,09 %) till Sveriges

Television, 1 462,7 milj.kr. (34,31 %) till Sveriges Radio och

196,1 milj.kr. (4,60 %) till Utbildningsradion. Denna relation

mellan programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad

under avtalsperioden (den s.k. fördelningsnyckeln).

Utskottet tillstyrker att TV-avgiften höjs till 1 404 kr. per

år den 1 januari nästa år.

Till betänkandet har fogats fjorton reservationer, ett

särskilt yttrande och en meningsyttring. Av

innehållsförteckningen framgår vilka frågor reservationerna

avser.

Socialdemokraternas företrädare i utskottet har avgett elva

reservationer. Utgångspunkten för merparten av dessa är att

riksdagen inte skall frångå det beslut som fattades vid

föregående riksmöte och som gällde Sveriges Radio-koncernens

organisation och finansiering inför den kommande avtalsperioden.

Detta innebär att Socialdemokraterna reserverar sig bl.a. för

att behålla nuvarande koncernmodell, en sexårig avtalsperiod och

en kontrollstation rörande finansieringen av Sveriges Radios

verksamhet efter tre år. Vidare reserverar sig

Socialdemokraterna i fråga om förslaget i propositionen om

separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler. En

sammanslagning av de båda kanalernas nyhetsredaktioner skulle

enligt deras uppfattning kunna innebära att resurser frigörs för

bl.a. bättre regional nyhetsbevakning. Riksdagen bör emellertid

inte ta ställning i denna organisatoriska fråga, anser

reservanterna.

Företrädarna för Folkpartiet, Moderata samlingspartiet,

Centern och Kristdemokraterna reserverar sig gemensamt till

förmån för inrättande av ett publikråd i enlighet med vad som

föreslås i propositionen.

I två reservationer av företrädaren för Ny demokrati förordas

långtgående förändringar av den public service-verksamhet som nu

bedrivs av Sveriges Radio-koncernen samt föreslås en tvåårig

avtalsperiod.

I en meningsyttring av Vänsterpartiets suppleant i utskottet

uttalas stöd för bl.a. en rad av de förslag som lagts fram i den

partimotion från Vänsterpartiet som väckts med anledning av

propositionen.

Propositionen

I proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio-

och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (kulturdepartementet) har

regeringen

dels föreslagit riksdagen att anta

1. lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430),

2. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

3. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

4. lag om ändring i närradiolagen (1982:459),

5. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i

riksdagen,

6. lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets

granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,

7. lag om ändring i lag (1989:41) om TV-avgift,

8. lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens område,

dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen

förordats i fråga om public service-företag i vad avser

9. ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1),

10. programföretagens public service-uppdrag, omfattning,

sändningsnät m.m. (avsnitten 10.2.2--10.2.3),

11. finansiering (avsnitt 10.2.4),

12. allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt

10.3.2),

13. särskilda riktlinjer för programföretagen (avsnitten

10.3.3--10.3.5),

14. ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges

Radio-koncernen samt programföretagens styrelser (avsnitten

10.4--10.4.1),

15. företagens struktur och krav på distriktsorganisation inom

varje programföretag (avsnitten 10.5.2--10.5.2.1),

16. inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3),

17. ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996

(avsnitt 10.6),

18. förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2),

19. regler för programföretagens uppgifter i krig och vid

krigsfara (avsnitt 10.10.2),

20. riktlinjer för Radio Swedens verksamhet (avsnitt

10.10.4.2),

dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen

förordats i fråga om

21. bildande av ett nytt statligt aktiebolag med

huvudmannaskap för rundradionätet, dess verksamhet samt

överföring till bolaget av medel som tilldelats televerket för

investerings- och driftskostnader avseende rundradioverksamhet

(avsnitten 10.8.1.1 och 10.8.2.1),

22. ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB

(avsnitt 10.8.2.4),

23. om överföring av anläggningar och utrustning samt personal

från televerket till Svensk Rundradio AB (avsnitten

10.8.3.1--10.8.3.2),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts i fråga om

24. garantier för programverksamhetens oberoende (avsnitt

10.3.1),

25. beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB (avsnitt

10.8.2.2),

26. forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk

Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.3),

27. uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänsts i Kiruna AB

uppgifter (avsnitt 10.9.1),

28. programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden

vid beriktigande och genmäle (avsnitt 10.10.1.1),

29. avtalen mellan staten och public service-företagen

(avsnitt 10.10.3),

30. ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden (avsnitt

10.10.4.3),

dels föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen

framlagt förslag till medelsberäkning för

31. den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges

Utbildningsradio AB (avsnitt 11.1),

dels föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att

32. söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget)

för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i

dotterbolagen fördelas i enlighet med propositionens förslag

(avsnitt 10.4 och 10.5.2),

33. ställa särskilda medel till Sveriges Utbildningsradio AB:s

förfogande för programverksamhet i samband med särskilt

angelägen fortbildning av skolans personal (avsnitt 10.3.5).

Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:K422 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om public service-uppdraget inför en ny

avtalsperiod,

1991/92:K431 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar fastställa den kommande

avtalsperioden mellan staten och Sveriges Radio-koncernens

programbolag till tre år (1992-07-01--1995-06-30).

1991/92:K432 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omedelbar utförsäljning av nuvarande

lokalradiostationer,

1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det önskvärda i en förenklad utbildning i

nationalekonomi för allmänheten i utbildningsradions regi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förbättrad information om EG, bl.a. i

utbildningsradions regi.

1991/92:Kr201 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om TV-distriktens länsvisa indelning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Gävleborgs län bör vara ett

sammanhållet län i TV:s distriktsindelning.

1991/92:Kr202 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en klyvning av televisionens Mittnytt.

1991/92:Kr233 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av en ny organisation med

ansvar för bl.a. distribution av rundradioprogram.

1991/92:Kr234 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

betalningssätt av TV-avgift.

1991/92:Kr235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om dagliga nyheter på teckenspråk i TV.

1991/92:Kr238 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samordning och förvaltning av rundradions konto bör anförtros

Radiotjänst i Kiruna AB.

1991/92:Kr249 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om TV:s nyhetsbevakning i Skaraborg.

1991/92:Kr250 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen i ett nytt avtal

med SR-koncernen markerar bolagets skyldighet att göra

programmen tillgängliga för personer med funktionshinder.

1991/92:Kr251 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att den särskilda debiteringen för innehav av radio-

och/eller TV-apparat slopas och att avgiften bakas in i den

statliga budgeten.

1991/92:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om utlokalisering av de

centrala enheterna i TV 2 från Stockholm enligt vad som i

motionen anförts om behovet av regionalt förankrad

programverksamhet.

1991/92:Kr291 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om TV 2:s flyttning till Göteborg.

1991/92:Kr292 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sveriges Radios rikskanal, TV 2, bör

lokaliseras till Göteborg.

1991/92:Kr293 av Pontus Wiklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om krav på uppdelning av Mittnytts regionala

TV-sändningar.

1991/92:Kr294 av Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna önskvärdheten av att i

högre grad utnyttja TV-mediet för samhällsviktig information.

1991/92:Kr295 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att markant höja ambitionsnivån för de

finskspråkiga sändningarna, så att den sverigefinska publiken

får ett mångsidigt utbud från det bolag som får deras

licensavgifter till godo,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utveckla nyhets- och

aktualitetsutbudet på finska till en året-runt-verksamhet som

ger kontinuitet och utrymme för kommentarer och analyser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att särskilt uppmärksamma de finska

barnens behov av språklig och intellektuell stimulans genom i

Sverige producerade program.

1991/92:Kr296 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av den nya centrala myndigheten

för radio- och TV-sändningar till Kalmar.

1991/92:Kr299 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ny allmän television utan politiker-

eller organisationsinblandning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Kanal 1 bör få ett ändrat uppdrag av

staten med ett större utbud av kulturprogram och garanterat fri

från reklam, även smygreklam,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att TV 2 bör säljas ut till privata

intressen och reklamfinansieras i syfte att ge satellitkanalen

TV 3 och den nya markkanalen TV 4 välbehövlig konkurrens om

tittare och annonsörer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förutsättningarna för ett nytt

finansieringssystem för den nya allmänna televisionen i form

av betal-TV bör utredas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda möjligheten att ombilda den

allmänna televisionen till folkaktiebolag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det nuvarande avtalet mellan staten och

Sveriges Radio,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sälja ut lokalradion,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P2,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P3,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sälja ut utbildningsradion,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ombilda radiokanalen P1 till en allmän

radiokanal garanterat fri från reklam vilken når alla i Sverige

och sänder dygnet runt,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att

ombilda radiokanalen P1 till folkaktiebolag,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för

skattefinansiering av en ny allmän radio,

1991/92:A405 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering till Kalmar av den nya

mediaenheten som aviseras i kulturdepartementets budgetbilaga

12.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:140

1991/92:Kr3 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det i avtal med Sveriges Radio skrivs

in att insatserna för olika grupper med funktionshinder

successivt skall öka under avtalsperioden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att moderbolaget bör bli kvar eller i

andra hand att ett av programbolagen bör få ett

samordningsansvar när det gäller insatserna för

funktionshindrade,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de handikappgrupper som är beroende av

särskilda insatser bör bli representerade i publikrådet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att FoU-verksamheten inom området bör

innefatta aspekter på tillgängligheten för människor med

funktionshinder.

1991/92:Kr4 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kontrollstation beträffande Sveriges Radio

AB:s verksamhet.

1991/92:Kr5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om public service-uppdraget under en ny

avtalsperiod,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kvalitetsvillkoret i avtalen för public service-företagen skall

kombineras med ett i avtalen fastställt ansvar för förnyelse av

olika programkategorier,

3. att riksdagen avslår propositionens förslag om inrättandet

av ett publikråd för public service-företagen,

4. att riksdagen avslår propositionens förslag om ägarskap och

företagsform och programföretagens styrelser för public

service-företagen,

5. att riksdagen avslår propositionens förslag om att Sveriges

Radio AB skall träda i likvidation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det framtida ägandet av Sveriges Radio AB,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Sveriges Radio AB skall kvarstå som moderbolag i Sveriges

Radio-koncernen,

8. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar

upptas med ägarna av Sveriges Radio AB om den framtida

ägarstrukturen i företaget och att resultatet av

överläggningarna redovisas för riksdagen,

9. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar

att avtalsperioden för Sveriges Radio AB och de i koncernen

ingående programföretagen skall vara sex år i enlighet med förra

årets riksdagsbeslut,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

i enlighet med förra årets riksdagsbeslut avtal skall träffas

för en kommande sexårig avtalsperiod mellan staten och Sveriges

Radio AB, mellan staten och Sveriges Television AB, mellan

staten och Utbildningsradion AB samt mellan staten och ett nytt

radioföretag bildat av Riksradion AB och Lokalradion AB,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och

Utbildningsradion AB för en kommande avtalsperiod skall utses

enligt de regler som för närvarande gäller i respektive företags

bolagsordningar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

styrelserna i Riksradion AB och Lokalradion AB skall utses efter

de regler som för närvarande gäller i respektive företags

bolagsordning och att styrelsen efter de två programbolagens

samgående skall utses i enlighet med vad som angetts i förra

årets riksdagsbeslut,

13. att riksdagen avslår propositionens förslag att public

service-företagens aktier skall hembjudas till staten,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

distriktsproduktionen av riksprogram i Sveriges Radios

programföretag skall ha minst samma omfattning och nivå som för

närvarande,

15. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar

att nyhetsverksamheten i Sveriges Television AB skall i avtal

regleras i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att medelstilldelningen för

SR-koncernen skall fastställas för den kommande sexåriga

avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra

årets riksdagsbeslut,

17. att riksdagen med ändring av propositionen i denna del

beslutar att en omprövning av Sveriges Radio-koncernens

finansiering skall ske inför beslut om medelstilldelningen för

1996 och senare i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra

årets riksdagsbeslut.

1991/92:Kr6 av Leo Persson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambruk av personal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om driftssäkerhetsavtal.

1991/92:Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avtalsperioden med de nya

mediabolagen skall omfatta sex år enligt vad i motionen anförts

om planering och stabilitet i de nya bolagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett breddat delägande av den

avgiftsfinansierade televisionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av svenskproducerade program

och musik av svenska artister,

4. att riksdagen beslutar att hembudsrätten för staten endast

får omfatta 20 % av aktierna,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en

programtidning enligt vad i motionen anges om en fristående

tidning för de nya bolagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalradions situation,

7. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för

lokalradions verksamhet enligt vad i motionen anförts om lokal

programkvalitet och lokal nyhetsbevakning,

8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

medelsanvisningen till Utbildningsradion enligt vad i motionen

anförts om att Utbildningsradion skall få ett fullt

budgetansvar,

9. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en

särskild samrådsgrupp mellan bolagen, handikapporganisationerna,

Handikappinstitutet och Televerket, enligt vad i motionen

anförts om behovet av teknisk utveckling m.m.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning och inriktning på program för

barn.

1991/92:Kr8 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordningsansvaret för insatser för olika

grupper av funktionshindrade.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet berett konstitutionsutskottet och

utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och

de motioner som behandlas med anledning av denna.

Konstitutionsutskottets yttrande (1991/92:KU3y) fogas vid

betänkandet som bilaga 2. Utrikesutskottet har -- efter att

ha tagit del av propositionen och motionerna -- ej funnit

anledning att avge något yttrande.

Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 21 april

1992 hållit en offentlig utfrågning om Sveriges Radio.

Vid utfrågningen lämnades information av dels

statssekreteraren i kulturdepartementet, dels företrädare

för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, det nya

ljudradiobolaget, Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänst i

Kiruna AB, dels företrädare för Folkrörelsernas ägargrupp,

Pressens ägargrupp och Näringslivets ägargrupp.

Vilka personer som deltagit i utfrågningen och vad som

förekommit vid denna framgår av bilaga 3 till betänkandet.

Företrädare för Synskadades riksförbund, Föreningen Sveriges

dövblinda, Sveriges dövas riksförbund och Hörselskadades

riksförbund har vid en uppvaktning inför utskottet framställt

handikappades krav på den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten inför den kommande avtalsperioden.

Företrädare för två avdelningar inom Statsanställdas förbund

och -- på utskottets begäran -- sektorn Rundradio inom

Televerket Radio har den 28 april 1992 framfört synpunkter på

propositionens förslag att överföra delar av den för Televerket

Radios samtliga tjänster gemensamma teknikserviceorganisationen

till det föreslagna nya bolaget Svensk Rundradio AB.

Vissa bakgrundsuppgifter

Sveriges Radio utgör en koncern med Sveriges Radio AB som

moderbolag och fyra dotterbolag som programföretag, nämligen

Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges

Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Dessutom ingår i

koncernen Radiotjänst i Kiruna AB som handhar uppbörden av

TV-avgifter för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen.

För närvarande gäller avtal dels mellan staten och det icke

sändande moderbolaget, dels mellan staten och ettvart av de fyra

programföretagen, dels mellan staten och Radiotjänst i Kiruna

AB. Avtalen med moderbolaget och programföretagen skall enligt

riksdagens beslut förlängas till den 31 december 1992 (prop.

1990/91:149, KU39, rskr. 370). Avtalet med Radiotjänst i Kiruna

AB gäller tills vidare. Slutligen finns ett avtal med

moderbolaget om det finansiella samordningsansvaret för

rundradiorörelsen och ett avtal om verksamheten i krig och vid

krigsfara samt en överenskommelse i vissa detaljfrågor mellan

staten och moderbolaget. De sistnämnda avtalen gäller tills

vidare resp. under samma tid som huvudavtalet med moderbolaget.

I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs

riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan

staten och Sveriges Radio-företagen. En redovisning för de på

grundval av propositionen fastlagda riktlinjerna (bet.

1990/91:KU39, rskr. 370) lämnas i konstitutionsutskottets

yttrande i det nu aktuella ärendet. I propositionen föreslogs

bl.a. att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB

skulle föras samman i ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inget

att erinra mot förslaget.

I proposition 1991/92:140 och i detta betänkande används

benämningen Sveriges Radio eller Sveriges Radio AB på det nya

ljudradioföretaget, om det inte uttryckligen anges att

moderbolaget avses eller detta framgår av sammanhanget. I några

fall används Sveriges Radio som en sammanfattande beteckning för

koncernen. Med uttrycket public service-företag avses

programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio och

Sveriges Utbildningsradio. Utskottet följer i huvudsak

propositionens disposition. Dock behandlas avsnitt 10.5 före

avsnitt 10.4. De siffror som anges i betänkandets rubriker

hänför sig till motsvarande avsnittsnumrering i propositionen.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer

för företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen

(public service-företagen) under kommande avtalsperiod. Den

innehåller också förslag om bildandet av ett nytt statligt

aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet och om bolagets

verksamhet m.m. Vidare tas i propositionen upp frågan om

förvaltningen av rundradiomedlen samt vissa särskilda frågor.

Avtalsperioden föreslås bli begränsad till fyra år. Perioden

skall börja den 1 januari 1993 och upphöra den 31 december 1996.

Uppdraget för public service-företagen föreslås vara i

huvudsak oförändrat i förhållande till det uppdrag som har gällt

under den senaste avtalsperioden. Det innebär bl.a att

programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med ett

mångsidigt programutbud av hög kvalitet.

Frekvenstillgången för public service-företagen bör liksom nu

möjliggöra två TV-kanaler och fyra radiokanaler.

Public service-företagen bör även i fortsättningen ha ägare

som är fristående från staten. Fördelningen mellan olika

ägargrupper föreslås vid avtalstidens början vara 20% för

näringslivet, 20% för pressen, 40% för folkrörelserna och 20

% för en ny ägargrupp bestående av konstnärliga och

vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella

sammanslutningar.

Under den kommande avtalsperioden bör företagens styrelser

vara mindre än för närvarande. Varje styrelse bör bestå av nio

personer, varav verkställande direktören och två

personalrepresentanter är självskrivna. Av de återstående bör

fyra ledamöter, inklusive ordföranden, utses av regeringen,

medan två utses av bolagsstämman.

För att möjligheten för allmänheten att lämna synpunkter på

public service-företagens verksamhet skall förbättras föreslås

att ett särskilt publikråd skall inrättas.

Public service-företagens organisation bör förenklas genom att

moderbolaget upphör. I enlighet med förra årets riksdagsbeslut

bör vidare de nuvarande bolagen för lokalradio och riksradio

föras samman till ett.

Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom

hittills huvudsakligen ske med TV-avgiftsmedel. Programföretagen

bör inte få finansiera sin verksamhet med reklam.

Medelstilldelningen för avtalsperioden bör följa de riktlinjer

som beslöts av riksdagen våren 1991. Det innebär att

verksamheten skall tillföras ytterligare 150 milj.kr. per år

under vartdera av de inledande tre åren. Samtidigt skall gälla

ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. per år under år 1993

och 1994. Medelstilldelningen bör liksom nu vara värdesäkrad med

ett index. Den årliga medelsanvisningen föreslås uppgå till ca

2,6 miljarder kronor för Sveriges Television, till knappt 1,5

miljarder kronor för Sveriges Radio och till i storleksordningen

200 milj.kr. för Utbildningsradion. En höjning av TV-avgiften

föreslås.

Övergripande redovisning av de ändringsförslag som väckts i

motioner

Såväl under den allmänna motionstiden som med anledning av

propositionen har väckts ett antal motioner rörande Sveriges

Radio.

I en under allmänna motionstiden väckt motion, Kr299 (nyd),

framställs en rad yrkanden som sammantagna måste ses som ett

huvudalternativ till den public service-verksamhet som nu

bedrivs av Sveriges Radio-koncernen. Merparten av yrkandena

behandlas i nästa avsnitt i betänkandet. I en socialdemokratisk

partimotion, Kr5, framställs en rad yrkanden främst av

organisatorisk natur som innebär att flera av de centrala

förslagen i propositionen bör ändras i syfte att beslutet om

Sveriges Radio i högre grad skall följa de riktlinjer som lades

fast av riksdagen förra året än vad som är fallet i

propositionen. Yrkandena behandlas i det följande i anslutning

till motsvarande yrkanden i propositionen. Slutligen har väckts

ett antal motioner som innehåller yrkanden om ändringar,

kompletteringar eller förtydliganden av förslag i propositionen.

Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom

Sveriges Radio-koncernen, m.m.

I den i det föregående nämnda motionen, Kr299 (nyd), föreslås

mycket långtgående förändringar i fråga om Sveriges Radio och

dess verksamhet och finansiering. Kraven framställs med

utgångspunkt i principen att det är angeläget med fria medier

utan politisk styrning och med hänvisning till den utveckling på

det tekniska området som innebär bl.a. att det finns mycket goda

möjligheter att i hemmen ta emot satellitsändningar. I

sammanfattning kan förslagen redovisas på följande sätt.

TV 2 bör säljas ut till privata intressen och

reklamfinansieras i syfte att ge TV 3 och TV 4 konkurrens om

tittare och annonsörer. Kanal 1 bör få ett uppdrag som

innefattar krav på ett ökat utbud av kulturprogram. Den bör vara

reklamfri även i fortsättningen. Kanalen bör drivas i

aktiebolagsform. Möjligheterna att ombilda det nuvarande

televisionsföretaget till ett folkaktiebolag, i vilket alla

svenska medborgare kan beredas tillfälle köpa aktier, bör

utredas. Detta gäller också förutsättningarna för att gå över

till betal-TV.

Även på ljudradiosidan föreslås en långtgående utförsäljning,

nämligen av Lokalradion, av P2 och P3 samt av Utbildningsradion.

Den kvarvarande ljudradiokanalen, P1, bör nå alla människor i

Sverige och sända dygnet runt. Även frågan om möjligheterna att

omvandla denna kanal till ett folkaktiebolag bör utredas. Vidare

bör en skattefinansiering av ett sådant nytt allmänt

ljudradioföretag utredas. Yrkandet behandlas i detta sammanhang

med hänsyn till det nära sambandet med övriga yrkanden i

motionen.

För att inte hindra en förnyelse av företagen bör avtalstiden

med Sveriges Radio-företagen vara ett år. I formellt hänseende

behandlas detta yrkande under nästa avsnitt i betänkandet.

Då det gäller det närmare innehållet i motionsmotiveringen

hänvisar utskottet till motionen.

Utskottet gör följande bedömning.

Den snabba tekniska utvecklingen på medieområdet som ägt rum

inte minst på 1980-talet och som med all säkerhet kommer att

fortsätta (se bl.a. prop. s. 37) har förändrat och kommer att

förändra förutsättningarna för den public service-verksamhet som

bedrivs av Sveriges Radio-koncernen och för uppdraget till de

företag som i fortsättningen skall ha ansvaret för verksamheten.

Det är därför uppenbart att det i en framtid kan bli aktuellt

med förändringar av uppdragets innehåll och den frekvensmässiga

tilldelningen på såväl TV- som ljudradiosidan. För närvarande --

då det nyligen etablerats en privat markkanal för TV och då

ställning till privata ljudradiokanaler skall tas inom en nära

framtid -- är det dock svårt att överblicka utvecklingen. Det

vore, anser utskottet, mindre lämpligt att i det nuvarande läget

fatta beslut om så långtgående förändringar av Sveriges

Radio-företagen som föreslås i motionen. Denna synpunkt står i

överensstämmelse med vad utskottet i det följande anför om

public service i den nya mediesituationen. Vad som anförs i

motionen kan -- även om man inte godtar kraven i övrigt i

motionen -- tas till intäkt för en något avkortad avtalsperiod

med Sveriges Radio-företagen, en fråga till vilken utskottet

återkommer. Samtidigt är det viktigt att understryka att

företagen måste få sådana förutsättningar i fråga om avtalstid

och förutsägbar finansiering att de får rimliga möjligheter att

planera sin verksamhet i den rådande mediesituationen.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr299

yrkandena 1--5 och 7--13.

Utskottet avstyrker även motion K432 (fp) yrkande 3 om en

omedelbar utförsäljning av de nuvarande lokalradiostationerna.

Utskottet hänvisar till beslutet om att ett nytt ljudradiobolag

skall bildas genom sammanslagning av Sveriges Riksradio AB och

Sveriges Lokalradio AB och till de överväganden som kommer att

göras i anslutning till den nyligen framlagda promemorian (Ds

1992:22) Regler och villkor för privatradio.

Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)

I propositionen föreslås att avtalen mellan staten och public

service-företagen skall omfatta perioden den 1 januari 1993 --

den 31 december 1996. Den nya avtalsperioden bör enligt

propositionen bli något kortare än vad som tidigare beslutats

mot bakgrund av de initiativ som regeringen tagit för

reklamfinansierade kabelsändningar och en

reklamradiolagstiftning. Vidare anförs att det också är

lämpligare att den prövning i fråga om finansieringen av

Sveriges Televisions verksamhet som diskuterades i proposition

1990/91:149 om radio- och TV-frågor -- den s.k.

kontrollstationen inför medelstilldelningen för år 1996 -- görs

i samband med inledningen av en ny avtalsperiod i stället för

mitt under avtalsperioden.

I flera motioner -- K431, Kr5, Kr7 och den i föregående

avsnitt delvis behandlade Kr299 -- förordas en annan

avtalsperiod än den som föreslagits i propositionen.

I motion K431 (m) yrkande 2 föreslår motionären att det

kommande avtalet mellan staten och Sveriges Radios programbolag

tecknas för en tid av tre år i stället för sex år. Som skäl

anförs att mycket har hänt och händer inom medieutvecklingen och

att en grundlig översyn av struktur, organisation, finansiering

och reglering av public service-verksamheten därför är starkt

påkallad. En kortare avtalsperiod innebär enligt motionären att

man inte låser upp sig alltför lång tid framåt innan

förändringsprocessen kan påbörjas.

Enligt motion Kr299 (nyd) bör -- som angetts i föregående

avsnitt -- avtalstiden bestämmas till endast ett år för att en

förnyelse av företaget inte skall förhindras (yrkande 6).

I motion Kr5 (s) anförs att villkoren för Sveriges Radios

verksamhet bör medge framförhållning och långsiktig planering.

Om programföretagen skall kunna uppfylla sina åtaganden får inte

villkoren för verksamheten kunna ändras genom plötsliga beslut.

Motionärerna anför att regeringen inte redovisar några sakskäl

till att frångå riksdagsbeslutet om en sexårig avtalsperiod med

en kontrollstation av finansieringen efter tre år. De anser

därför att riksdagen skall hålla fast vid sitt tidigare beslut

(yrkandena 9 och 17).

Även i motion Kr7 (v) yrkande 1 förespråkar motionärerna en

avtalsperiod om sex år.

I motion Kr4 (fp) anförs att det uppenbarligen och

ofrånkomligen torde uppkomma stora problem med att inrymma den

lokala radioverksamheten inom de angivna ekonomiska ramarna.

Motionären förespråkar därför en s.k. kontrollstation mitt i

avtalsperioden då verksamheten kan utvärderas, ekonomin

avstämmas och förändringsåtgärder vid behov kan aktualiseras.

Yrkandet överensstämmer med yrkande 17 i motion Kr5.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande anfört följande.

Vid föregående riksmöte uttalade sig riksdagen för en sexårig

avtalsperiod. En prövning i fråga om finansieringen av Sveriges

Televisions verksamhet förutsattes böra ske inför

medelstilldelningen år 1996.

Efter riksdagens beslut har emellertid reklamfinansierade

kabelsändningar blivit tillåtna. En lagstiftning som tillåter

reklamfinansierad radio förbereds. Som anförs i propositionen

talar detta för att avtalstiden blir kortare. Utskottet har

därför ingen erinran mot att avtalstiden bestäms till fyra år.

Härigenom kan prövningen i fråga om finansieringen av Sveriges

Televisions verksamhet göras i samband med inledningen av en ny

avtalsperiod i stället för under en pågående avtalsperiod.

Kulturutskottet -- som också hänvisar till vad som anförts i

det föregående avsnittet -- ansluter sig till den av

konstitutionsutskottet gjorda bedömningen.

Detta innebär dels att utskottet i fråga om avtalstiden med

avstyrkande av motionerna Kr5 yrkande 9, Kr7 yrkande 1 och Kr299

yrkande 6 samt med anledning av motion K431 yrkande 2

tillstyrker att riksdagen godkänner vad som föreslagits i

propositionen, dels att utskottet i fråga om en kontrollstation

efter tre år avstyrker motionerna Kr4 och Kr5 yrkande 17.

Radio och TV i allmänhetens tjänst -- public service i den nya

mediesituationen (avsnitt 10.2.2)

I propositionen föreslås att programföretagens public

service-uppdrag i huvudsak skall vara oförändrat även under

den kommande avtalsperioden. Även om situationen ändrats

radikalt i Sverige genom tillkomsten av t.ex. TV-sändningar via

satellit och kabel samt en markdistribuerad tredje TV-kanal är

det enligt föredragande statsrådet för tidigt att överväga en

mera radikal omprövning av public service-uppdraget. Om public

service-begreppet uttalar kulturministern bl.a. följande (s.

45).

Den svenska modellen för public service har som grundstenar

radiolagens krav på opartiskhet och saklighet. Andra

viktiga utgångspunkter är den i avtalen med programbolagen

föreskrivna skyldigheten att låta programverksamheten i sin

helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter och

intressen. I görligaste mån skall minoritetsintressen av

olika slag tillgodoses. Grundläggande är vidare kraven på

geografisk rättvisa (dvs. att utbudet skall kunna tas emot

av hela befolkningen) och en hög kvalitet.

-- -- -- --

Under alla förhållanden måste den redaktionella integriteten

garanteras och finansieringen av verksamheten ske i former som

inte lämnar utrymme för otillbörlig påverkan.

Radionämndsgranskningen är en viktig del av public

service-verksamheten, och gällande principer för

medelstilldelning och finansieringskällor har samma syften.

I två motioner behandlas frågan om public service-uppdraget i

den nya mediesituationen. I motion K422 (s) framhålls bl.a. att

det förhållandet att flera radio- och TV-kanaler kommer att vara

tillgängliga för en svensk publik inte försvagar betydelsen av

public service-uppdraget. De nya kanalerna kan enligt

motionärerna inte förväntas ta det ansvar som följer av public

service-uppgiften. Motionärerna anser att basen för den

nationella etermediepolitiken också framdeles måste vara ett

radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst, som har i uppgift

att förse såväl den stora publiken som de många mindre

publikerna med bra program. För att public service-företaget

skall klara denna dubbla uppgift är det viktigt att det förfogar

över flera kanaler (yrkande 1 delvis). Motionärerna bakom motion

Kr5 (s) för fram liknande förslag (yrkande 1).

I nämnda motion, K422, förs även fram ett förslag om att

ålägga public service-företagen ett förnyelseansvar. Utskottet

behandlar förslaget i ett senare avsnitt i detta betänkande (s.

22--23).

Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att

programföretagens public service-uppdrag i huvudsak skall vara

oförändrade och förordar att riksdagen godkänner vad som anförs

i propositionen i denna del. Enligt konstitutionsutskottet bör

den fortsatta utvecklingen av public service-verksamheten bygga

på de överväganden som förs fram i propositionen.

Kulturutskottet ansluter sig till den av

konstitutionsutskottet gjorda bedömningen. Riksdagen bör således

godkänna propositionsförslaget. Motionsyrkandena blir

tillgodosedda i aktuella delar.

Public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m.

(avsnitt 10.2.3)

Public service-företagens sändningsrätt bör enligt

propositionen medge oförändrad verksamhet. Sveriges Television

AB föreslås sålunda sända i två rikstäckande TV-kanaler inkl.

text-TV, varav en kanal även skall ha regional täckning. Det nya

ljudradioföretaget, Sveriges Radio AB, föreslås sända i fyra

rikstäckande kanaler för ljudradio, varav en skall ha lokal

täckning. Sveriges Utbildningsradio AB föreslås sända

utbildningsprogram i Sveriges Televisions och Sveriges Radios

kanaler.

Med rikstäckning avses i propositionen att 99,8% eller mer

av den fast bosatta befolkningen i landet skall nås av

sändningarna, vilka bör ske med hög säkerhet. Den tekniska

kvaliteten på sändningarna bör enligt propositionen vara hög.

Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att ange

villkor för hur eventuell överkapacitet i sändningsnäten kan

disponeras.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i

propositionen i här aktuell del.

Finansiering (avsnitt 10.2.4)

Liksom hitintills varit fallet skall enligt

propositionsförslaget public service-företagen finansieras med

medel som anvisas från rundradiokontot och de skall inte

tillåtas sända betalda annonser. Deras sidoaktiviteter till

sändningsverksamheten skall vara självbärande.

Enligt propositionen bör vidare sponsring i begränsad omfattning

få förekomma i Sveriges Televisions och det nya

ljudradiobolagets sändningar. Nuvarande villkor för Sveriges

Radios sändningar när det gäller hur sponsorsmeddelanden får

utformas bör i vissa avseenden preciseras, föreslås det

slutligen i propositionen.

I motion Kr251 (m) föreslås att TV-avgiften skall slopas och

att radio- och TV-verksamheten skall finansieras över

statsbudgeten. Enligt motionären skulle ett bifall till

förslaget innebära en årlig besparing på omkring 150 milj.kr.

eftersom Radiotjänst i Kiruna AB kunde läggas ner. Byråkratin

skulle också minskas.

Utskottet vill erinra om att den av motionären upptagna frågan

om skattefinansiering av verksamheten behandlats vid en rad

tillfällen tidigare, bl.a. i eller i samband med de

propositioner som lagts fram inför de båda senaste

avtalsperioderna (se senast bet. KrU 1985/86:21 s. 47).

Kulturutskottet är -- med beaktande av de integritetsaspekter

som finns -- inte berett att föreslå något riksdagsinitiativ med

anledning av motionsförslaget. Detta bör därför inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Som framhålls i propositionen har public service-företagen en

fördel framför privat radio och TV genom att de är garanterade

en viss på förhand känd tillförsel av medel. Utskottet vill i

sammanhanget inskjuta att andra förslag i propositionen innebär

att framförhållningstiden skall förbättras ytterligare. Public

service-företagen är i enlighet med det sagda inte beroende av

att maximera antalet tittare och lyssnare för att generera

intäkter. Utskottet, som i ett annat avsnitt behandlar frågor om

programinnehållet, vill understryka att den angivna

omständigheten självfallet har stor betydelse bl.a. för att även

program som vänder sig till små lyssnargrupper skall förläggas

till vad som betraktas som god sändningstid.

Efter förslag av regeringen -- och efter initiativ av

kulturutskottet förra våren (se yttr. 1990/91:KrU7y s. 4 samt

bet. 1990/91:KU39 s. 52--53) -- skapades de nuvarande

sponsorsreglerna för Sveriges Television. I den nu aktuella

propositionen framförs synpunkter av innehåll att vissa

justeringar bör göras av reglerna med ledning av de erfarenheter

som hittills vunnits. I motion Kr7 (v) understryks -- dock utan

att något formellt yrkande framställs i detta hänseende -- att

det är av synnerlig vikt att sponsorsmeddelanden är diskreta och

endast visas i form av text utan logotyp eller annan symbol.

Det är enligt utskottets mening rimligt att erfarenheterna

från Sveriges Televisions arbete med sponsringsfrågorna tas till

vara i utformningen av nytt avtal mellan staten och Sveriges

Television. Utskottet delar den i propositionen redovisade

uppfattningen att risken för att sponsorsmeddelanden förväxlas

med sedvanlig TV-reklam bör motverkas. Samtidigt är det enligt

utskottets mening av stor betydelse att de eventuella

förändringar som görs står i samklang med den utveckling inom

sponsringsområdet som sker i övriga Europa. Denna utveckling

avser frågor om användning av bl.a. logotyper.

Utskottet tog förra året också initiativ till att närmare

överväganden skulle komma till stånd om huruvida sponsring bör

tillåtas i det nya ljudradiobolaget (se hänvisningen ovan).

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förslag i propositionen

om att nämnda bolag bör ges rätt att träffa uppgörelser om

sponsring i fråga om program på i huvudsak samma villkor som

gäller för Sveriges Television.

I enlighet med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

med anledning av vad som förordats i propositionen i fråga om

finansieringen bör godkänna vad utskottet anfört.

Programverksamheten (avsnitt 10.3)

Programverksamhetens oberoende garanteras (avsnitt 10.3.1)

I propositionen uttalas att den särskilda roll som public

service-företagen har, när det bl.a. gäller att granska det

allmännas verksamhet, gör att dessa företag bör ha stor frihet

för sitt agerande. Regering och riksdag bör inte styra

programverksamheten. Enligt kulturministern finns det ingen

anledning att frångå den principiella inställning som lagts fast

i föregående propositioner och utskottsuttalanden från riksdagen

och som innebär att staten inför en ny avtalsperiod endast bör

ange allmänna riktlinjer i fråga om public service-företagens

programverksamhet.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen gjorda

bedömningen.

När det gäller placeringen av utbildningsradions program utgår

utskottet från att detta sker med beaktande av TV- och

radiokanalernas komposition, karaktär och den publik de vänder

sig till.

Allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2)

I propositionen föreslås att public service-företagen skall

erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög

kvalitet. Vidare skall programföretagen ta hänsyn till resp.

mediums särskilda genomslagskraft när det gäller programmens

ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. I

övrigt föreslås att nuvarande riktlinjer behålls i princip

oförändrade. Detta innebär

att programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet

och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov

och intressen hos landets befolkning,

att även mindre gruppers behov i görligaste mån skall

tillgodoses,

att programutbudet som helhet skall präglas av

folkbildningsambitioner,

att programutbudet skall utformas så att utrymme ges åt en

mångfald av åsikter och meningsinriktningar och så att hänsyn

tas till olika förutsättningar hos befolkningen och

att ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall

tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska

upphovsmän skall förekomma i betydande omfattning.

Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisas till

propositionen (s. 53--60) och till framställningen i det

följande.

Innan utskottet tar upp frågor som uppmärksammats motionsvägen

vill utskottet särskilt nämna följande. I propositionen erinras

om att ett mångsidigt programutbud får som konsekvens att vissa

program kommer att uppskattas av en stor andel av befolkningen,

medan andra program intresserar färre. Kulturministern betonar

vikten av att även programbehoven från mindre publikgrupper kan

tillgodoses vid tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta

och lyssna. Detta uttalande understryker vad utskottet uttalade

i samma fråga förra året (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13, bet.

1990/91:KU39 s. 65). Utskottet ansåg det viktigt att inte minst

möjligheterna för TV-tittarna att följa kulturprogram och andra

s.k. smala program på vad som bedöms vara god sändningstid

uppmärksammas.

Kulturutskottet vill tillägga att enligt utskottets mening vid

direktsändningar av evenemang respekten för de mindre

publikgrupperna kräver att hänsyn tas även till dessa i de fall

då ett överskridande av den beräknade programtiden aktualiseras

till följd av att evenemangen tar längre tid än beräknat.

Här aktuella motionsyrkanden rör frågan om andelen

svenskproducerade program, satsningen på barnprogram samt frågan

om en fristående programtidning. Vidare tar utskottet upp ett

antal motionsyrkanden, som också de rör de allmänna riktlinjerna

för programverksamheten, men som tas upp under särskilda

rubriker.

I motion Kr7 (v) föreslås att de tre programbolagen i större

utsträckning än vad hitintills varit fallet skall prioritera

svenskproducerade program och program och musik av svenska

artister (yrkande 3).

Sveriges Radio-koncernen har i sin anslagsframställning hösten

1991 gjort en sammanställning av programföretagens utbud på

svenska språket m.m. Av denna framgår följande.

Radiobolagens programutbud måste med undantag för delar av

musikutbudet generellt kunna betraktas som ett utbud på svenska

språket. Riksradions andel svensk musik, dvs. musik av svenska

upphovsmän och/eller musik framförd av svenskar, utgör 37% av

den spelade musiken i Riksradion. Lokalradions innehållsanalyser

av ett antal lokalradiostationers utbud under en vecka visar att

målsättningen 50% lokal/svensk musik överträffas. Av Sveriges

Televisions utbud utgörs ca 60% av program på svenska språket.

Av Utbildningsradions TV-sändningar är ca 70% på svenska

språket och av svenska upphovsmän. I riksradion är ca 50% av

Utbildningsradions sändningar på svenska språket, medan ca 95%

av sändningarna är av svenska upphovsmän.

Med anledning av ett motionsyrkande om andelen

svenskproducerade program uttalade utskottet förra året bl.a.

att den snabba utveckling av medierna som vi nu upplever och som

bl.a. innebär att allt fler svenska hem kan bli delaktiga i ett

internationellt programutbud medför ett ansvar för att det

nationella kulturarvet bevaras bl.a. genom att Sveriges Radio

hävdar de nationella programmens ställning. Utskottet uttalade

samtidigt att utvecklingen på området noga borde följas (yttr.

1990/91:KrU7y s. 12, bet. 1990/91:KU39 s. 60).

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga. Vidare anser

utskottet att den redovisning som återgetts ovan från

SR-koncernens anslagsframställning visar att programbolagen väl

lever upp till den ovan redovisade formuleringen i gällande

avtal. Enligt utskottets uppfattning bör därför propositionens

förslag till riktlinjer i detta avseende godkännas. Med det

anförda avstyrks motion Kr7 yrkande 3.

I ett senare avsnitt (s. 31) i detta betänkande behandlar

utskottet frågan om andelen europeiska program i televisionen.

I samma motion, Kr7 (v), framförs också förslag som syftar

till att avtalen med programbolagen skall innehålla en

bestämmelse om bra radio och TV för barn (yrkande 10).

Enligt sin senaste anslagsframställning avser Sveriges

Television AB att använda det reformtillskott som kommer bolaget

till del under nästa avtalsperiod bl.a för att stärka

programutbudet för barn och ungdom. När det gäller radio har

utskottet inhämtat följande. I radion har en viss ökning av

barnprogram för mellanåldrarna skett. Vidare har allt fler

barnprogram förts över till P3 i syfte att föräldrar och barn

skall kunna lyssna på samma kanal. Inför den nya avtalsperioden

finns bl.a. planer på ett dagligt nyhetsprogram för barn.

I propositionen (s. 54) uttalas bl.a. att för att public

service-företagen skall uppfylla uppdragets ambitioner om

mångsidighet och kvalitet behöver det, i likhet med vad som nu

gäller, sändas program av många slag, t.ex. barnprogram.

Utskottet anser -- mot bakgrund av det anförda -- att det inte

är erforderligt med en avtalsbestämmelse av så specifikt slag

som anges i motionen för att syftet med det här aktuella

yrkandet skall tillgodoses. Yrkandet avstyrks därför.

I ett annat yrkande i samma motion, Kr7 (v), föreslås att de

tre programbolagen skall inrätta en gemensam och oberoende

programtidning (yrkande 5).

Radio- och TV-publiken har stora möjligheter att få tillgång

till fyllig och varierande programinformation dels i

specialtidningar, dels i dagspressen. De stora dagstidningarna

har dessutom särskilda programbilagor varje vecka.

Programinformation ingår också i text-TV-utbudet. Enligt

utskottets uppfattning är den fråga som motionärerna väckt något

som bör ankomma på programbolagen att själva besluta om. Med det

anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Hög kvalitet (avsnitt 10.3.2.1). Förnyelse som avtalsvillkor

I propositionen föreslås att kvalitetsaspekten

uppmärksammas ytterligare när det gäller riktlinjerna för

programverksamheten och att ett överordnat kvalitetsvillkor förs

in i avtalen med programföretagen.

Enligt kulturutskottets uppfattning är det -- i den

konkurrenssituation som nu råder på etermedieområdet -- i ännu

högre grad än tidigare angeläget att kvalitet och

professionalism präglar utbudet från public service-företagen.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.

Utskottet behandlar i anslutning till kvalitetsbegreppet två

motioner som tar upp frågan om förnyelse av

programinnehållet. Enligt motion Kr5 (s) är kvalitetsbegreppet

rimligt avgränsat i propositionen, men behöver kombineras med

ett stadgande om att public service-företagen skall främja

förnyelse av programinnehållet (yrkande 2). Liknande förslag

framförs av motionärerna bakom motion K422 (s).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget

att utrymme finns för det nydanande, oprövade och annorlunda. I

den mediesituation som råder är det naturligt att public

service-företagen är föregångare i detta avseende. Genom ett

förnyelsekrav markeras även den professionalism som man har rätt

att vänta sig av public service-företagen. Ett särskilt

förnyelsekriterium bör därför tillföras riktlinjerna. Mot

bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till motionerna K422 yrkande 1 i denna del och Kr5

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om förnyelse av programinnehållet.

Demokratibestämmelsen (avsnitt 10.3.2.2)

I propositionen redogörs för den år 1991 ändrade

demokratibestämmelsen i radiolagen, vilket innebär att

programverksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska

statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika

värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Enligt

föredragande statsrådet bör de grundläggande föreskrifterna i

radiolagen om programverksamhetens utformning inte ändras.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

propositionen.

Mediets särskilda genomslagskraft m.m. (avsnitt 10.3.2.3)

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att

bestämmelsen om mediets centrala ställning skall -- i enlighet

med den ändrade lydelsen i radiolagen -- omformuleras till att

gälla mediets särskilda genomslagskraft när det gäller

programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av

programmen.

Program om och för funktionshindrade (avsnitt 10.3.2.4)

I nuvarande avtal mellan staten och programföretagen finns

klart angivet att det i public service-uppdraget ligger en

särskild skyldighet att ta hänsyn till handikappade. Vidare

föreskrivs i avtalet mellan staten och moderbolaget att

moderbolaget får fördela ansvaret mellan programföretagen så att

insatserna inom koncernen samordnas.

I propositionen uttalas att staten inte bör rikta detaljerade

krav i fråga om programinnehållet till programföretagen. De krav

som bör riktas mot programföretagen föreslås i huvudsak

överensstämma med de nuvarande riktlinjerna. Vidare förutsätts i

propositionen att programföretagen i avtal sig emellan kommer

att fördela ansvar för olika insatser. Genom en sådan

frivillig samordning kan de skilda förutsättningarna för

radio och TV tas till vara på bästa sätt. Enligt propositionen

bör de totala resurserna för detta ändamål vara minst

oförändrade i jämförelse med vad som gäller under

verksamhetsåret 1992. De årliga anslagsframställningarna bör

innehålla en redovisning av resp. programbolags ekonomiska

insatser på detta område.

Företrädare för olika handikapporganisationer har vid en

uppvaktning inför utskottet understrukit att särskild hänsyn bör

tas till olika grupper av funktionshindrade i programutbudet.

Bl.a. framfördes krav på att de totala resurserna för insatser

för olika grupper av funktionshindrade skall öka under den

kommande avtalsperioden. Vidare begärdes att ett av

programföretagen skall åläggas ett samordningsansvar för

handikappinsatserna i samtliga programbolag och att såväl ny

teknik som redan befintlig teknik skall tas i anspråk för att

förbättra tillgängligheten för handikappade. Slutligen föreslogs

att forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området skall

präglas av aspekter på tillgänglighet för olika grupper av

funktionshindrade, så att inte teknik som tas i bruk försämrar

tillgängligheten eller utestänger vissa grupper. I stället bör

den tekniska utvecklingen förbättra handikappades tillgång till

etermedierna.

Utskottet har inhämtat att handikapputredningen har för avsikt

att inom en relativt snar framtid lägga fram ett betänkande med

förslag om funktionshindrades möjligheter att ta del av

samhällsutvecklingen. Bl.a. kommer public service-företagens

verksamhet att belysas.

I sju motionsyrkanden tas public service-företagens insatser

för de funktionshindrade upp. Två av motionsyrkandena har

övergripande karaktär, två yrkanden rör samordningsansvaret, en

motion rör nyheter på teckenspråk, i en motion behandlas frågan

om en samrådsgrupp för teknisk utveckling av insatser för

funktionshindrade och i en behandlas forsknings- och

utvecklingsfrågor.

Motionärerna bakom motion Kr250 (s) påpekar att de nya avtalen

måste utformas så att situationen för personer med

funktionshinder påtagligt förbättras. Programföretagens

skyldighet att göra programmen tillgängliga för personer med

funktionshinder bör markeras i de nya avtalen.

Utskottet har bl.a. inhämtat följande om programföretagens

insatser för handikappade.

Inom Riksradion görs ansträngningar för att göra

programläsningen tillgänglig för synskadade. Ett omfattande

arbete pågår i syfte att förbättra hörbarheten i Riksradions

radiokanaler. Inom Sveriges Television AB är text-TV-utbudet en

viktig service till hörselhandikappade. Programtextningen,

direkttextningen av Rapports 19.30-sändning och

direktkommenteringen på textremsa av sportprogram riktar sig

främst till denna målgrupp. Ett särskilt veckonyhetsprogram på

teckenspråk har sänts i några år. Inom Sveriges Television pågår

ett projekt som syftar till att pröva hur översättningstexten i

digital form i text-TV-signalen kan användas för att generera

syntetiskt tal i s.k. talsyntesutrustning. Lokalradion tar i den

löpande programverksamheten upp de handikappades speciella

problem. I telefonprogrammen ges möjlighet för bl.a.

handikappade att komma till tals. Inom Utbildningsradion har

utbildningsprogram på teckenspråk producerats. Under innevarande

avtalsperiod har de första TV-programmen någonsin för

förståndshandikappade sänts i produktion av Utbildningsradion.

Utskottet uttalade inför den nuvarande avtalsperioden bl.a.

att grundsatserna om integration och normalisering sedan länge

gäller för samhällets insatser på handikappområdet. Enligt

utskottet borde dessa grundsatser i tillämpliga delar vara

vägledande även för Sveriges Radio (bet. KrU 1985/86:21 s. 30).

Utskottet anser att så bör vara fallet även i fortsättningen.

Utskottet konstaterar att stora insatser gjorts av

programföretagen under föregående och innevarande avtalsperiod

för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Det

är angeläget att den positiva utveckling som ägt rum på detta

område kan fortsätta även under nästa avtalsperiod. I likhet med

kulturministern anser utskottet därför att programföretagen även

under nästa avtalsperiod skall åläggas ett särskilt ansvar när

det gäller program om och för funktionshindrade. Med det anförda

får det krav som framförs i motionen anses vara tillgodosett.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att

hänsyn tas även till utvecklingsstörda, vilka i många fall kan

tillgodogöra sig mycket av utbudet om det utformas på ett för

dem lämpligt sätt.

Motionärerna bakom motion Kr3 (s) anser att den ambitionsnivå

som anges i propositionen för resurser till programinsatser

för funktionshindrade är för låg (yrkande 1). Motionärerna

föreslår i stället att resurserna för detta ändamål successivt

skall öka, vilket bör skrivas in i de nya avtalen.

Inför den nuvarande avtalsperioden uttalade utskottet att även

begränsade förbättringar för handikappade inom Sveriges Radios

verksamhet kan vara mycket kostnadskrävande. Detta skulle

emellertid inte få hindra att Sveriges Radio fortsätter sina

ansträngningar att öka tillgängligheten för olika

handikappgrupper (bet. KrU 1985/86:21 s. 30). Utskottet intar

samma ståndpunkt i detta avseende, då det gäller insatser under

den kommande avtalsperioden.

Som nämnts i det föregående föreslås i propositionen att de

totala insatserna för programföretagens handikappinsatser

minst skall vara oförändrade under nästa avtalsperiod

jämfört med verksamhetsåret 1992. Utskottet är inte berett att

föreslå en avtalsreglering som går längre än vad som föreslagits

i propositionen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Motionärerna bakom motion Kr8 (c) anser att det är viktigt att

se över möjligheterna att ålägga ett av programbolagen ett

samordningsansvar för insatser för olika grupper av

funktionshindrade. Liknande tankar framförs i motion Kr3 (s).

I den senare motionen anförs bl.a. att bäst hade varit om

moderbolaget fick vara kvar och ha detta samordnande ansvar. Om

så inte blir fallet är det enligt motionärerna viktigt att något

av programbolagen får ett samordningsansvar (yrkande 2).

Enligt utskottets uppfattning har det samordningsansvar för

handikappinsatser som åvilar moderbolaget under innevarande

avtalsperiod varit värdefullt. Nödvändigheten av att en

samordning kommer till stånd även under den nya avtalsperioden

är uppenbar. Utskottet utgår därför i likhet med kulturministern

från att programföretagen kommer att åstadkomma en frivillig

samordning som innebär att de sinsemellan kommer att dela upp

insatserna för funktionshindrade. Utskottet avstyrker således

motion Kr3 yrkande 2 och motion Kr8, båda motionsyrkandena i

denna del.

I de nämnda motionerna, Kr3 (s) och Kr8 (c), tas också upp

frågan om att en plan för programföretagens insatser för

funktionshindrade skall upprättas i samråd med berörda

handikapporganisationer.

Inför nuvarande avtalsperiod uttalade sig utskottet om

betydelsen av att moderbolaget i samband med de årliga

anslagsframställningarna redovisar en plan för insatser på

handikappområdet. Utskottet utgick från att en sådan plan skulle

vara flerårig. Vidare ansåg utskottet att en plan av angivet

slag skulle kunna få betydelse för inriktningen och omfattningen

av insatserna även på det sättet att den kan åstadkomma en

allmän debatt om dessa, bl.a. i förhållande till satsningar som

Sveriges Radio gör på andra områden (KrU 1985/86:21 s. 30).

Utskottet vidhåller att dessa synpunkter fortfarande har

bärkraft -- inte minst i en situation där det inte finns ett

moderbolag.

Enligt utskottets uppfattning är det således angeläget att

vart och ett av programföretagen i sitt arbete framgent

utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det gäller

handikappåtgärder i vid mening. Planerna, som bör vara rullande,

bör kunna presenteras i anslutning till den ekonomiska

redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga

anslagsframställningarna. Självfallet är det av värde om även en

samlad redovisning görs av planerna, exempelvis i något av

bolagens anslagsframställningar.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen med anledning av motion Kr8 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om planer för

programföretagens satsningar för funktionshindrade. Motion Kr3

-- som inte innehåller något formellt yrkande i denna del --

tillgodoses därigenom i här aktuellt avseende.

I motion Kr235 (s) föreslår motionärerna dagliga sändningar

på kvällstid av nyhetsprogram på teckenspråk.

Utskottet konstaterar att förutom den service som lämnas till

främst hörselskadade genom Text-TV:s programtextning och

direktkommentering av sportprogram behövs en särskild service

för de barndomsdöva. För denna grupp är teckenspråket det första

språket. Teckenspråket som är ett visuellt språk är syntaktiskt

annorlunda uppbyggt än svenskan. En försöksverksamhet med

veckonyhetssändningar på teckenspråk, Nyhetstecken, inleddes

budgetåret 1987/88 inom Sveriges Television. Verksamheten

permanentades år 1989. För produktionen har sedan starten

Gävle-Dala-distriktet svarat i samarbete med Sveriges dövas

riksförbund. Sändningarna sker över TV2-nätet i ett

20-minutersprogram på lördagar med undantag av sommartid och

storhelger. Enligt vad utskottet har inhämtat beräknas

programmet nå 95% av primärmålgruppen.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att också döva

får tillgång till program på sitt eget språk. Därför är det

glädjande att Sveriges Television i sin senaste

anslagsframställning uttalat ambitionen att inför den nya

avtalsperioden införa nyhetssändningar på teckenspråk fem dagar

i veckan. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer som anges i

propositionen om program för och om funktionshindrade till

väsentlig del tillgodoser förslaget i motion Kr235, vilken

således inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Då det gäller hörselskadades möjlighet att ta del av

programutbudet i radio och TV vill utskottet framhålla att såväl

enkla åtgärder som att iaktta försiktighet med att tillföra

bakgrundsljud och musik till talade inslag i radio och TV som

utnyttjande av ny teknik kan underlätta delaktigheten för denna

grupp.

Motion Kr7 (v) syftar till inrättande av en samrådsgrupp

mellan programbolagen, handikapporganisationerna,

handikappinstitutet och televerket för att bl.a. förbättra

tillgängligheten i fråga om programverksamheten såväl tekniskt

som innehållsmässigt (yrkande 9).

Utskottet har i det föregående framhållit att programföretagen

även under nästa avtalsperiod bör åläggas ett särskilt ansvar

när det gäller program om och för handikappade. Vidare har

utskottet konstaterat att en rad insatser gjorts under den nu

gällande och den närmast föregående avtalsperioden för att göra

programmen i radio- och TV-kanalerna mer tillgängliga för

handikappade. I propositionen (s. 57) uttalar kulturministern

bl.a. att det finns anledning att förvänta sig att den tekniska

utvecklingen i framtiden kommer att ge ännu bättre

förutsättningar för att förbättra tillgängligheten.

Kulturministern syftar i första hand på vad digital

sändningsteknik kan möjliggöra i form av nya tjänster vid sidan

av ordinarie programutsändning. Kulturministern utgår från att

detta uppmärksamt följs av programbolagen.

Utskottet vill med det anförda understryka vikten av att

tekniska framsteg kommer även den funktionshindrade publiken

till godo i form av förbättrad tillgänglighet. Utskottet

förutsätter att programbolagen utnyttjar möjligheterna att

upprätthålla informella kontakter med olika handikappgrupper i

avsikt att utröna dessa gruppers olika behov. Utskottet är dock

inte berett att föreslå riksdagen att ta initiativ till en

samrådsgrupp av det slag som motionärerna föreslår. Motion Kr7

yrkande 9 påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att frågan om

inrättandet av ett publikråd kommer att behandlas längre fram i

detta betänkande. Enligt förslaget i propositionen skall i

publikrådet ingå bl.a. företrädare för funktionshindrade. Ett

avslag på detta förslag skulle självfallet ställa ökade krav på

att funktionshindrade på andra sätt får ökade möjligheter att

framföra sina synpunkter på i första hand public

service-företagens programverksamhet.

All forsknings- och utvecklingsverksamhet på radio- och

TV-området bör enligt motion Kr3 (s) yrkande 4 innefatta

aspekter på tillgängligheten för människor med funktionshinder.

Ny teknik måste innebära att tillgängligheten ökar.

Utskottet förutsätter att public service-företagen -- inom

ramen för det ansvar de har för att göra radio och TV

tillgängliga för funktionshindrade -- även fortsättningsvis tar

initiativ till forsknings- och utvecklingsarbete beträffande

olika aspekter på tillgängligheten för funktionshindrade. Något

särskilt uttalande från riksdagens sida i fråga om denna del av

programföretagens ansvar för att tillgodose de

funktionshindrades behov är enligt utskottets mening inte

erforderligt. Motionsyrkandet avstyrks därför av utskottet.

Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk (avsnitt

10.3.2.5)

I gällande avtal mellan staten och programföretagen ingår

bl.a. villkor om att bolagen bör ta särskild hänsyn till

språkliga och etniska minoriteter. Programmen skall enligt

avtalen utformas så att de genom kvalitet, tillgänglighet och

mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och

intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen

skall i görlig mån tillgodoses.

Kulturministern anser sig kunna konstatera att den service på

invandrar- och minoritetsspråk som för närvarande lämnas av

public service-bolagen är av betydande omfattning (s. 58). Inför

nästa avtalsperiod föreslås att de totala resurserna för detta

ändamål bör vara minst oförändrade i jämförelse med vad som

gäller under verksamhetsåret 1992. Vidare uttalas att det är

angeläget att resp. programföretags ekonomiska insatser på detta

område redovisas i samband med de årliga

anslagsframställningarna.

Under innevarande avtalsperiod ligger ett samordningsansvar

för invandrar- och minoritetsprogrammen på moderbolaget.

Kulturministern utgår från att de tre programföretagen i

framtiden kan lösa det framtida samarbetet genom

överenskommelser sinsemellan.

Det erinras i propositionen om att storleksförhållandet mellan

olika språkgrupper varierar vilket gör att programföretagens

språkval kan behöva förändras över tiden.

I sammanhanget understryks att det finns särskilda skäl som

motiverar programservice på samiska i större utsträckning än vad

som motiveras av samernas antal. Vidare framhålls att av de

språkliga minoriteterna även den finskspråkiga gruppen intar en

särställning.

I tre motionsyrkanden behandlas programutbudet för den

finskspråkiga gruppen.

I motion Kr295 (c) föreslås att ambitionsnivån för de

finskspråkiga sändningarna skall höjas så att den sverigefinska

publiken får ett mångsidigt utbud (yrkande 1). Vidare föreslås

att nyhets- och aktualitetsutbudet på finska i TV bör utvecklas

till en året-runt-verksamhet som ger utrymme för kommentarer och

analyser (yrkande 2). Slutligen föreslås att de finska barnens

behov av språklig och intellektuell stimulans skall

uppmärksammas genom i Sverige producerade program (yrkande 3).

I enlighet med vad utskottet uttalade i fjol anser utskottet

att av de språkliga minoriteterna intar den finskspråkiga

gruppen en särställning (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13--14, bet.

1990/91:KU39 s. 66). Denna särställning har som utskottet

framhöll i fjol sin grund dels i de historiska banden mellan

Sverige och Finland, dels i gruppens storlek. Utskottet vill

därutöver erinra om att den tornedalsfinska befolkningen i norra

Sverige anses historiskt sett representera den ursprungliga

inhemska befolkningen. Den finskspråkiga gruppens rätt till

programservice har därför en något annan karaktär än övriga

gruppers. Utskottet förutsätter att denna särställning beaktas

av programföretagen. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer

som anges i propositionen om verksamhet på invandrar- och

minoritetsspråk och de särskilda villkor som gäller den

finskspråkiga gruppen till väsentlig del tillgodoser

motionsyrkandena. Utskottet är inte berett att förorda mer

långtgående riktlinjer i detta hänseende. Motionsyrkandena

påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Folkbildning, kultur, svenska språket resp.

myndighetsinformation (avsnitt 10.3.2.6)

I propositionen uttalas att de principer som tidigare

formulerats i fråga om folkbildningsansvaret, programföretagens

samspel med kulturlivet, språkvårdsfrågor samt

myndighetsinformation bör ligga fast. Kulturministern

konstaterar att Sveriges Television hör till de mer

betydelsefulla av landets kulturinstitutioner, bl.a. eftersom

företaget är en av de största beställarna och producenterna av

långfilmer i landet. Riksradions roll i fråga om musik är också

värdefull.

I propositionen erinras om att nuvarande avtal mellan staten

och moderbolaget innehåller en föreskrift om att åtgärder för

språkvård skall samordnas inom koncernen. Med tanke på den

föreslagna omstruktureringen av koncernen föreslår

kulturministern att varje programföretag i fortsättningen skall

ha ett eget ansvar för språkvård.

Slutligen uttalar kulturministern att sammanslagningen av

Riksradion och Lokalradion får till följd att skyldigheten för

det nya ljudradioföretaget att sända meddelanden som är av vikt

för allmänheten bör avse både statliga och kommunala

myndigheter.

Motionären bakom motion Kr294 (c) anser att ökad kunskap på

olika områden snabbt och enkelt kan förmedlas via TV och

föreslår att TV-mediet i högre grad än nu skall utnyttjas för

samhällsviktig information. Som exempel på sådan information

nämns bl.a. hur man ger första hjälpen i olika situationer, hur

man hittar mögelskador i sitt hus samt hur man sätter upp

brandvarnare.

Enligt gällande avtal (11 §) mellan staten och Sveriges

Television skall på begäran av statlig myndighet Sveriges

Television sända meddelande som är av vikt för allmänheten.

Sveriges Television skall tillse att meddelandet ges en lämplig

utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat

sätt inverkar menligt på programverksamheten.

Utskottet har inhämtat att Sveriges Television med

myndighetsmeddelanden förstår korta meddelanden till Sveriges

befolkning om rättigheter och/eller skyldigheter gentemot

samhället samt i vissa fall också annan information,

huvudsakligen av varnande karaktär. Sålunda har t.ex. även

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Svenska

livräddningssällskapet m.fl. tillåtits sända meddelanden. Under

programrubriken Anslagstavlan samlar programbolaget den typ av

myndighetsmeddelanden som avses i avtalet. Anslagstavlan sänds

en gång per vecka i en av Sveriges Televisions kanaler och sänds

därefter i repris under samma vecka i den andra TV-kanalen.

Enligt utskottets mening innehåller programmet Anslagstavlan

det slag av samhällsviktig information som motionären synes

åsyfta. Även i olika typer av s.k. magasinsprogram -- motionären

nämner själv Trafikmagasinet -- förmedlas kunskap och

information av det slag som avses i motionen. Utskottet anser

att det är angeläget att utrymme finns i de båda TV-kanalerna

för program med den typ av samhällsviktig information som

motionären nämner.

De allmänna riktlinjer som anges i propositionen om

folkbildning, kultur, svenska språket och myndighetsinformation

tillgodoser enligt utskottets uppfattning i stor utsträckning

motionsyrkandet. Utskottet är inte berett att därutöver ange mer

långtgående riktlinjer för programverksamheten. Med det anförda

anser utskottet att kravet i motion Kr294 inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Frilansmedverkan och fri produktion (avsnitt 10.3.2.7)

Om frilansmedverkan och fri produktion anför kulturministern i

propositionen bl.a. följande.

Jag anser att det för nästa avtalsperiod är viktigt med en hög

och jämn nivå av utomstående medverkan i programföretagens

produktion. Med den centrala ställning som public

service-företagen har på produktionsmarknaden är det angeläget

att man stimulerar uppbyggnaden av den fria

produktionsverksamhet som nu har etablerats.

Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisas till

propositionen (s. 60).

Utskottet har inte något att erinra mot regeringsförslaget.

Särskilda riktlinjer för Sveriges Television (avsnitt 10.3.3)

I propositionen föreslås att riktlinjerna för Sveriges

Television skall innehålla ett villkor om att de båda kanalerna

skall ha separata nyhetsredaktioner. I konsekvens med detta

skall även text-TV-sändningarnas nyhetsvärdering vara

självständig i förhållande till andra nyhetsredaktioners

överväganden inom public service-företagen. Vidare föreslås

riktlinjerna även omfatta ett krav på att regionala

nyhetssändningar av minst nuvarande omfattning skall finnas i

hela landet.

I motion Kr5 (s) behandlas frågan om separata

nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler i de två

TV-kanalerna. Motionärerna framhåller att avtalet med Sveriges

Television innebär att mångfalden skall tillgodoses.

Redaktioner, företagsledning och styrelse bör enligt

motionärerna själva på professionella grunder bedöma hur

mångfaldskravet i avtalet bäst skall tillgodoses. Riksdagen bör

inte låsa Sveriges Televison vid en bestämd organisationsmodell

för nyhetsrapporteringen (yrkande 15).

Utskottet delar kulturministerns uppfattning att

nyhetsförmedlingen tillhör Sveriges Televisions centrala

uppgifter. Tillkomsten av TV 4 innebär att delar av landet nu

har tillgång till ytterligare ett nyhetsprogram. Därtill har i

dag många -- men långtifrån alla -- hushåll tillgång till olika

satellit- och kabeldistribuerade kanaler som även förmedlar

nyhetssändningar. Utskottet anser att nyhetsverksamheten i annan

marksänd TV bör ha nått en sådan omfattning och ambitionsnivå

att den utgör ett realistiskt alternativ till Sveriges

Televisions nyhetsverksamhet, innan några förändrade riktlinjer

för Sveriges Television bör komma i fråga. En sådan prövning bör

ske senast i samband med övriga överväganden inför den

avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997. Med det anförda

avstyrks motion Kr5 yrkande 15.

EG-krav m.m. (avsnitt 10.3.3.1)

Frågan om anpassning av den svenska lagstiftningen till

EG-direktivet behandlas i propositionen. De regler som har

betydelse för Sveriges Televisions programutbud sägs i första

hand vara bestämmelserna om andelen europeiska program. Dessa

innebär att varje programföretag skall sända minst 50 %

europeiska program, sedan nyheter, sport, tävlingar, reklam och

text-TV räknats bort.

Enligt kulturministerns bedömning uppgår andelen europeiska

program i Sveriges Televisions utbud redan i dag till ca 80 %.

Några särskilda kvoteringsregler behöver därför inte övervägas.

Nuvarande villkor i avtalet mellan staten och Sveriges

Television om att ett mångsidigt utbud på svenska språket skall

tillhandahållas och att svenska artister och verk av svenska

upphovsmän i betydande omfattning skall förekomma är

tillräckliga. Beträffande det närmare innehållet i förslaget

hänvisar utskottet till propositionen (s. 62--63).

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio (avsnitt 10.3.4)

I propositionen (s. 64) föreslås att det sammanslagna

ljudradioföretaget, Sveriges Radio AB, skall bedriva lokal

sändningsverksamhet av minst samma omfattning som för

närvarande.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om riktlinjer för

lokalradion.

I motion Kr7 (v) föreslås vissa preciserade riktlinjer för

lokalradioverksamhetens ekonomi m.m. Den besparing som enligt

motionärerna åstadkoms genom att produktionen av lokala program

är betydligt billigare än riksprogram bör användas för att

förbättra kvaliteten på lokalradions verksamhet. Vidare bör

resurser satsas på att möta en kommersiell konkurrens genom

förstärkning av det lokala programutbudet (yrkande 6).

Utskottet uttalade sig utförligt förra året om den framtida

lokalradioverksamheten (se yttr. 1990/91:KrU7y s. 9--10, bet.

1990/91:KU39 s. 60--61, rskr. 370). Enligt utskottets

uppfattning var det av synnerlig vikt att verksamheten, liksom

nu är fallet, i framtiden kan genomföras under stor frihet och

självständighet. Vidare anförde utskottet bl.a. följande.

Sammanfattningsvis anser utskottet att -- i likhet med vad

som anförs i propositionen -- de organisatoriska förändringarna

skall genomföras så att förutsättningar skapas för att förstärka

den regionala och lokala radioproduktionen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i detta hänseende.

Utskottet har inhämtat att de lokala kanalernas

informationskaraktär planeras bli förstärkt. Det finns planer på

att ljudradioföretaget skall förbättra den lokala

aktualitetsbevakningen. Förströelseprogram och kontaktskapande

program skall alltjämt vara viktiga i de lokala programmen. På

musikområdet skall de lokala kanalerna spegla det lokala

musiklivet.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det -- med tanke

på konkurrensen från närradion och i en nära framtid även från

lokala reklamfinansierade radiosändningar -- är angeläget att

kvaliteten på det lokala programutbudet upprätthålls och

förstärks. Enligt utskottets uppfattning visar det anförda att

syftet med motionskravet i allt väsentligt blir tillgodosett vid

ett genomförande av regeringsförslaget. Att i enlighet med

motionärernas förslag ytterligare precisera riktlinjerna för

lokalradioverksamheten skulle enligt utskottets mening strida

mot principen att inte detaljstyra verksamheten. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Kr7 yrkande 6.

I samma motion, Kr7 (v), föreslås även ett förtydligande av

riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet.

Begreppet lokal sändningsverksamhet bör enligt motionen ges en

mer konkret innebörd (yrkande 7).

I enlighet med utskottets uttalande i fjol anser utskottet att

det är nödvändigt att den nuvarande friheten i fråga om

programsättning m.m. bibehålls. Likaså anser utskottet --

liksom förra året -- att det är av synnerlig vikt att

lokalradioverksamheten i framtiden kan genomföras under stor

frihet och självständighet med lokal beslutanderätt och

självständighet beträffande programutbudet. Enligt utskottets

uppfattning skulle ett förtydligande av riktlinjerna i enlighet

med motionärernas förslag strida mot den sålunda angivna

principen om frihet och självständighet i programutbudet. Mot

den här angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion Kr7

yrkande 7.

Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio (avsnitt

10.3.5)

I propositionen föreslås bl.a. att Sveriges Utbildningsradios

uppdrag i princip skall vara oförändrat. Programverksamheten

föreslås främst vara inriktad på att förstärka, bredda och

komplettera de utbildningsinsatser som görs inom de fyra

utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och

vuxenutbildning.

I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling två

motionsyrkanden som båda rör Utbildningsradions

programverksamhet.

I motion Fi208 föreslås att Utbildningsradion i TV skall

genomföra en förenklad utbildning i nationalekonomi (yrkande 5).

I samma motion föreslås att även information om EG skall ges i

TV i Utbildningsradions regi (yrkande 6).

Utskottet har i det föregående (s. 20) uttalat sig för

programföretagens frihet. Med hänsyn härtill är det uteslutet

att riksdagen skulle förorda sådan detaljreglering i avtalet med

Utbildningsradion som ett bifall till motionsyrkandena skulle

kräva. Utskottet avstyrker därför motion Fi208 yrkandena 5 och

6.

Det sagda innebär inte något ställningstagande till frågan om

huruvida Utbildningsradion bör sända program av angivet slag.

Utskottet har inhämtat att det inom Utbildningsradion finns

planer att hösten 1993 påbörja en baskurs i grundläggande

ekonomi, som eventuellt kan sändas både i radio och TV. När det

gäller EG-utbildning planerar företaget att redan under hösten

1992 sända fyra 15-minuters program i TV om besluts- och

förvaltningsorganen inom EG. Vidare finns planer att sända en

5-poängskurs i EG-kunskap med trolig start under år 1993. Enligt

gällande avtal mellan staten och Utbildningsradion skall

användarna ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål

på programverksamheten. Överläggningar med representanter för

studieförbunden pågår för närvarande både i fråga om ekonomi-

och EG-utbildningen.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i

kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. I:2)

föreslår att 50 milj.kr. anvisas för nästa budgetår i syfte att

bidrag skall utgå för informationsverksamhet i första hand till

studieförbunden för seriösa och allsidiga informations- och

utbildningsprojekt som behandlar den europeiska

integrationsprocessen, EES-avtalet, EG -- dess institutioner och

verksamhet samt Sveriges medlemskapsansökan. Enligt ett

uttalande i propositionen skall emellertid massmedier liksom

politiska partier och därtill hörande organisationer inte

erhålla bidrag. Riksdagen kommer senare i vår att ta ställning

till förslaget.

Utskottet har inget att erinra mot vad som föreslås rörande de

särskilda riktlinjerna för Utbildningsradion.

I enlighet med vad som föreslås i propositionen (s. 66) bör

riksdagen bemyndiga regeringen att ställa särskilda medel till

Sveriges Utbildningsradios förfogande för programverksamhet i

samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal.

Härutöver bör gälla samma regler för Utbildningsradion som för

de övriga programbolagen då det gäller medelstilldelning under

den kommande avtalsperioden. Utskottet avstyrker motion Kr7 (v)

yrkande 8 med erinran om att det liksom nu skall vara möjligt

för Utbildningsradion att för sin förlagsverksamhet ta emot

produktionsstöd av allmänna medel så att angelägna

förlagsprodukter kan produceras för små målgrupper.

Organisationen (avsnitt 10.5)

Som tidigare angetts behandlar utskottet detta avsnitt före

avsnitt 10.4 och 10.4.1 i propositionen.

Förutsättningar (avsnitt 10.5.1)

Utskottet hänvisar till propositionen (s. 71).

Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)

I propositionen föreslås att public service-företagen under

nästkommande avtalsperiod skall utgöras av Sveriges Television

AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radio AB. Det

sistnämnda programföretaget skall bildas genom en sammanslagning

av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB. Varje

programbolag skall enligt propositionen svara för att

verksamheten kan bedrivas självständigt i förhållande till

staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i

samhället. Det nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall

enligt propositionen upphöra den 1 januari 1993. Eventuella

tvister i fråga om placering av sändningstid får enligt

propositionen lösas genom skiljenämnd. Radiotjänst i Kiruna AB

skall ägas gemensamt samt av de tre programföretagen i relation

till storleken av resp. programföretags medelstilldelning.

Som skäl för förslaget anförs att organisationen av public

service-företagen bör förenklas. Ansvarsförhållanden och

befogenheter bör vara tydliga för att medge största möjliga

rationalitet. I propositionen erinras om att den nuvarande

organisationen av Sveriges Radio-koncernen syftade till att

bl.a. lyfta fram ljudradion ur televisionens skugga och att

decentralisera och lägga ut besluten närmare

programproduktionen. Vidare anförs att organisationen är

resultatet av en politisk kompromiss. Resultatet har enligt

propositionen blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser

som inte har varit fruktbara. Vidare anförs att ett försök

gjordes år 1986 att strama upp beslutsgångarna till förmån för

moderbolaget men att resultatet av beredningen förra året blev

att pendeln återigen slog i riktning mot ett försvagat

moderbolag.

För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör

koncernmodellen enligt propositionen överges. Allt ansvar bör

innehas av de tre programföretagen. Moderbolaget bör avvecklas

fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas av

programföretagen, däribland ansvaret att värna självständigheten

i förhållande till omvärlden. I propositionen anförs att

riksdagen i konsekvens med denna strukturförändring

fortsättningsvis bör besluta om medelsfördelning till vart och

ett av de tre programföretagen.

I motion Kr3 (s) yrkande 2 anförs att moderbolaget haft ett

samordnat ansvar för insatserna för funktionshindrade och att

erfarenheterna av detta samordnande ansvar är goda. Motionärerna

menar att moderbolaget bör vara kvar och behålla ansvaret. I

annat fall måste det läggas på något av programbolagen.

Sistnämnda fråga behandlas i ett tidigare avsnitt i betänkandet

(s. 25).

I motion Kr5 (s) yrkandena 5 och 7 erinrar motionärerna om

förra årets riksdagsbeslut. Enligt beslutet bör

programverksamheten organiseras i en koncern. Beslutet innebär

vidare att huvuddelen av moderbolagets styrelseledamöter skall

hämtas från programbolagen, att moderbolaget skall inge

anslagsframställning till regeringen och fördela medel mellan

programföretagen, att moderbolaget skall svara för fördelning av

sändningstid, om programföretagen inte själva kan enas, och att

moderbolaget skall vara ett organ för beslut i koncerngemensamma

frågor. Enligt motionärerna betyder detta att moderbolagets roll

tonas ned och preciseras samtidigt som dess betydelse som ett

värn mot direkt statligt inflytande erkänns. Motionärerna anför

att organisationsförändringen nu har genomförts.

Regeringens förslag att avskaffa moderbolaget får enligt

motionärerna till följd att medelstilldelningen skall

fastställas för hela avtalsperioden enligt en i förväg fixerad

formel. De anför vidare att förslaget förutsätter att regeringen

i detalj kan bedöma hur medelsbehoven för de olika

programföretagen kommer att utvecklas över tiden i ett skede när

stora förändringar skall genomföras.

Skälet till att moderbolaget bildades var enligt motionärerna

att det skulle garantera public service-verksamhetens integritet

och oberoende i kontakter med riksdagen och regeringen. Det

skulle inte bli möjligt för den politiska makten att spela ut

programföretagen mot varandra, och den politiska makten skulle

konfronteras med företrädare som har ett samlat ansvar för radio

och TV i allmänhetens tjänst. Motionärerna anser att dessa skäl

för moderbolaget är lika starka i dag och att moderbolaget

därför skall vara kvar.

Konstitutionsutskottet avstyrker motionsyrkandena och anför

följande.

Utskottet delar regeringens bedömning att ansvarsförhållanden

och befogenheter bör vara tydliga när det gäller verksamheten i

public service-företagen. Vid förra årets riksdagsbeslut

underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när

det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det

yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och

god hushållning. Utskottet anser i likhet med regeringen att

detta syfte tillgodoses om organisationen av public

service-företagen förenklas genom att koncernmodellen överges.

Utskottet biträder därför förslaget att moderbolaget avvecklas

och att dess uppgifter övertas av programbolagen.

Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets

bedömning. Vidare har kulturutskottet inte något att erinra mot

vad som anförs i propositionen i denna del i den mån frågorna

inte tagits upp av konstitutionsutskottet.

I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med

avslag på motion Kr3 yrkande 2 i denna del samt motion Kr5

yrkandena 5 och 7 godkänner vad som förordats i propositionen.

Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion

(avsnitt 10.5.2.1)

Enligt propositionen skall det även fortsättningsvis finnas en

distriktsorganisation inom varje programföretag. Företagens

organisation skall utformas så att förhållandena i olika delar

av landet kan speglas. Minst 40 % av allmänproduktionen i

Sveriges Television och Sveriges Radios rikssändningar skall

produceras utanför Stockholm. För Sveriges Television skall även

i fortsättningen gälla att distriktsproduktionen koncentreras

till en kanal. I övrigt skall programbolagen bestämma om

regional och lokal indelning av resp. organisation.

Regeringsförslaget innebär i fråga om andelen distriktsbaserad

produktion att samma villkor som gäller enligt de nuvarande

avtalen skall gälla även under nästa avtalsperiod. Enligt

motionärerna bakom Kr5 (s) yrkande 14 bör kraven ställas högre

än enligt regeringsförslagen. De vill nämligen att

distriktsproduktionen av riksprogram i programföretagen skall ha

minst samma omfattning och nivå som för närvarande.

Enligt vad utskottet inhämtat uppgick den distriktsbaserade

produktionen inom Sveriges Television förra året till ca 50 %.

Motsvarande siffra för Riksradions del är ca 40 %.

Utskottet gör följande bedömning. Sveriges Television har

under nu gällande avtalsperiod -- som nämnts -- uppnått en högre

nivå när det gäller den distriktsbaserade produktionen än den i

propositionen angivna. Enligt utskottets uppfattning torde

propositionens förslag att minst 40 % skall produceras utanför

Stockholm inte innebära någon risk för ambitionssänkning hos

Sveriges Television i detta hänseende. När det gäller

riksradions verksamhet uppgår distriktens andel av

sändningstiden till den nivå som anges i nu gällande avtal och i

propositionen. Utskottet konstaterar vidare att sammanslagningen

av Riksradion och Lokalradion innebär nya förutsättningar för

den distriktsbaserade allmänproduktionen i rikssändningar som

för närvarande är svåra att överblicka. Enligt utskottets

uppfattning är det önskvärt att det nya ljudradioföretaget i

likhet med Sveriges Television kan nå upp till en högre

procentandel distriktsproducerade program än den i propositionen

förordade miniminivån på 40%. Utskottet är emellertid inte

berett att -- som motionärerna föreslår -- fixera andelen

produktion utanför Stockholm till den nivå som råder år 1992,

något som enligt utskottets mening skulle kunna innebära en risk

för programföretagens flexibilitet.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet

motionsförslaget och tillstyrker propositionen i motsvarande

del.

I flera motioner, Kr269 (v), Kr291 (c) och Kr292 (fp),

framställs yrkanden om utlokalisering av TV 2 eller dess

centrala enheter från Stockholm. I de båda senare motionerna

anges Göteborg som önskvärd stationeringsort.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden framhålla att

en stor del av TV 2:s organisation är lokaliserad till andra

platser i landet än Stockholm. Utskottet anser att staten inte

bör ange några detaljerade riktlinjer för exempelvis var

ledningsorganisationen bör vara lokaliserad. Det centrala är, i

enlighet med vad som föreslås i propositionen, att

organisationen utformas så att förhållandena i olika delar av

landet kan speglas. Det bör i sammanhanget också erinras om att

en utflyttning av TV 2:s ledningsfunktioner skulle medföra höga

omställningskostnader av engångskaraktär och kostnader för

etablerandet av nya programförbindelser.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Liksom under innevarande avtalsperiod bör programbolagen

bestämma om regional och lokal indelning av resp. organisation.

Utskottet avstyrker därför motion Kr201 (s), vari frågor om TV:s

distriktsindelning tas upp.

Av de regionala nyhetsprogrammen i TV sänds Mittnytt över två

distrikt, nämligen Gävle--Dala-distriktet och Nedre Norrlands

distrikt. Frågan om en klyvning av Mittnytt-området så att ett

regionalt nyhetsprogram sänds för varje distrikt har länge varit

aktuell. Trots att frågan om en sådan klyvning haft hög

prioritet under lång tid har det ännu inte fattats beslut om en

klyvning. Vid den av utskottet ordnade utfrågningen har

verkställande direktören för Sveriges Television uppgivit att

frågan nu är högst prioriterad. Med hänvisning härtill och till

att programföretaget även fortsättningsvis självständigt bör få

bestämma om områdesindelningen för bl.a. regionala TV-sändningar

bör motionerna Kr202 (s) och Kr293 (kds, m, fp, c), vari

Mittnytt-frågan tas upp, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Det samma gäller motion Kr249 (s) om TV:s nyhetsbevakning i

Skaraborg. Det ankommer på Sveriges Television att bedöma i vad

mån det är möjligt att förbättra bevakningen i länet.

Fråga om inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)

I propositionen föreslås inrättandet av ett publikråd med

inriktning mot public service-företagens programverksamhet med

representanter från olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet

skall enligt förslaget vara fristående från programföretagen och

skall ha till uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan

publik och programföretag om hur programverksamheten motsvarar

public service-uppdraget. Rådet skall vidare vara en väg för att

ge synpunkter och komma in med önskemål på programverksamhetens

omfattning och inriktning. Enligt propositionen bör det ankomma

på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet och ange

de närmare villkoren för verksamheten.

I motion Kr5 (s) yrkande 3 framförs kritik mot förslaget att

inrätta ett publikråd. Motionärerna efterlyser på vilka grunder

regeringen anser sig ha kompetens att utse 30--40 personer som

skall representera landets alla lyssnare och tittare.

Motionärerna anför vidare att utländska erfarenheter från

publikråd inte är goda. Om de är utsedda direkt av regeringen,

uppfattas de som regeringens tillsynsmän. Om de i stället är

utsedda av olika intressegrupper, betraktas de som företrädare

för partsintressen. Det föreslagna publikrådets synpunkter

kommer enligt motionärerna att tillmätas större vikt än den

kvalificerade radio- och TV-kritiken, eftersom det enligt

propositionen skall representera hela befolkningen.

Programföretagen hamnar därmed i en omöjlig integritetskonflikt

i sina kontakter med publikrådet.

Motionärerna anför att om programföretagen tar intryck av

publikrådets rekommendationer, uppstår misstanken att de fallit

undan för påtryckningar från av regeringen handplockade

kontrollanter. Om programföretagen å andra sidan inte följer

rekommendationerna riskerar företagen enligt motionärerna

beskyllningar för självrådighet och publikförakt. Tilltron till

programföretagens integritet undergrävs i båda fallen.

Motionärerna anser att massmediernas roll i den demokratiska

processen bäst gagnas av att verksamheten granskas från

journalistiska, vetenskapliga och kulturella utgångspunkter i

fri och öppen diskussion. De anser att andra villkor än de som

följer av yttrandefrihetsgrundlagen och radiolagen lika litet

bör gälla Sveriges Radios programföretag som andra

etermedieföretag.

Enligt motion Kr3 (s) yrkande 3 är det viktigt att de

handikappgrupper som är beroende av särskilda insatser från

programföretagen blir representerade i publikrådet. Liknande

synpunkter framförs i motion Kr8 (c) i denna del dock utan att

något formellt yrkande framställs.

Konstitutionsutskottet har anfört följande.

Som anförs i motion Kr5 yrkande 3 kan principiella

invändningar riktas mot inrättandet av ett statligt publikråd.

Programverksamheten bör enligt utskottets mening inte

underkastas någon annan kontroll från statens sida än

radionämndens granskning och den prövning som kan ske i

yttrandefrihetsmål enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet

avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker

motion Kr5 yrkande 3. Vid denna bedömning avstyrker utskottet

yrkandena om publikrådets sammansättning i motion Kr3 yrkande 3.

Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets

bedömning.

Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)

Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges

Utbildningsradio skall enligt propositionen vara självständiga

aktiebolag. Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga

och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella

sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om

enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som

ägare skall aktierna erbjudas staten. Som skäl för förslaget

anförs i huvudsak följande.

Ett antal av de hittillsvarande ägarna till Sveriges

Radio-koncernen har aviserat att de vill frånträda sina aktier

inför en ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom

näringslivs- och pressgrupperna. Ett motiv som anges är risken

för jävssituationer. Flera ägare har nämligen engagerat sig i

eller avser att gå in i olika medieprojekt i konkurrens med

public service-företagen. Den övervägande delen av ägarna inom

folkrörelsegruppen har dock deklarerat att de önskar kvarstå som

ägare. Eftersom många folkrörelser i framtiden kommer att

intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får man

emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna

ägargrupp. De nuvarande hembudsreglerna innebär i extremfallet

att en aktieägare skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna

ägargruppen. Teoretiskt sett skulle en enda ägare i

folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i Sveriges

Radio-koncernen. Mot denna bakgrund förutsätts att aktier som

utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till

staten. En ny ägargrupp bör beredas tillfälle att bli ägare i

syfte att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets. Denna

grupp bör bestå av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt

oberoende kulturella sammanslutningar. För inledningen av nästa

avtalsperiod bör aktierna fördelas så att pressen har 20%,

näringslivet 20%, folkrörelserna 40% och den nya ägargruppen

20%.

I motion Kr5 (s) yrkande 4, såvitt nu är i fråga, är

motionärerna kritiska mot propositionens förslag i fråga om

ägarskap och företagsform. Motionärerna pekar på att de

vetenskapliga och konstnärliga sammanslutningar som skall ingå i

den nya ägargruppen ännu inte är vidtalade. De är också negativa

till förslaget att en hembudsregel införs i bolagsordningarna

som innebär att staten tar över aktierna om någon av ägarna

frånträder (yrkande 13).

Motionärerna menar att det nuvarande ägandet av Sveriges Radio

med ägare som representerar skilda delar av samhället fungerar

som en garant för public service-verksamhetens integritet i

förhållande till staten och skilda påtryckningsgrupper. Att

delar av näringslivet och delar av pressen inte vill kvarstå i

Sveriges Radio minskar enligt motionärerna inte värdet av att

ägandet också framdeles är skilt från staten. I historiens ljus

har näringsliv och press spelat en tvivelaktig roll som ägare av

etermedier (yrkande 6).

Vidare anför motionärerna att ägarnas uppgifter skiljer sig

från dem som gäller för vanliga kommersiella företag.

Medelstilldelning och allmänna riktlinjer för verksamheten

bestäms av riksdagen och regeringen. Ägarnas inflytande består i

att de tillför styrelsearbetet kompetens och erfarenheter. Den

minskning av antalet styrelseledamöter som föreslås i

propositionen innebär att alla ägargrupper tillsammans skall

utse två styrelseledamöter i varje programföretag. Det blir

därmed enligt motionärerna inte längre möjligt för samtliga

ägargrupper att delta i styrelsearbetet. Motionärerna anser att

regeringens förslag till förändringar av ägarsammansättningen

och principerna för styrelsernas utseende är ogenomtänkta. De

anser att riksdagen därför bör begära att regeringen återkommer

med förslag i dessa frågor efter det att den överlagt med

nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets

riksdagsbeslut (yrkande 8).

I motion Kr7 (v) anför motionärerna att också handikapp-,

freds-, miljö- och invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett

eventuellt delägande (yrkande 2). De menar vidare att

hembudsrätten skall begränsas så att staten inte kan bli

majoritetsägare av bolagen. De föreslår därför att hembudsrätten

för staten begränsas till 20 % (yrkande 4).

Konstitutionsutskottet anser att public service-verksamheten

även i fortsättningen bör bedrivas i aktiebolagsform och att

aktierna i bolagen bör fördelas på det sätt som föreslås i

propositionen. Vidare anför utskottet -- i fråga om

hembudsreglerna -- följande.

De nuvarande hembudsreglerna innebär att en aktieägare skulle

kunna komma att inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen.

Utskottet anser att detta är en mindre lämplig ordning och delar

därför regeringens uppfattning att aktier som utbjuds till

försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten.

Kulturutskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till

konstitutionsutskottets bedömning. Då det gäller de i

propositionen och motionsvägen upptagna hembudsfrågorna har dock

kulturutskottet -- mot bakgrund av vad som anförs i motionerna

-- vid sina överväganden kommit fram till följande. Förslaget i

propositionen om en hembudsskyldighet till staten bör godtas.

Det bör emellertid vara möjligt för regeringen att sälja aktier

som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse,

akademi, sammanslutning eller annan som är att hänföra till

någon eller några av de fyra ägargrupper som skall finnas i

fortsättningen. Regeringen bör få ett bemyndigande i enlighet

härmed. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss

utsträckning de krav som motionsvägen framställts rörande

förslaget i propositionen om hembud.

I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena och tillstyrker

att riksdagen godtar de förslag som regeringen lagt fram i denna

del.

Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)

Styrelserna i programföretagen skall enligt propositionen

vardera bestå av nio ledamöter. För varje styrelse skall gälla

att regeringen utser ordförande och tre ledamöter. I

propositionen anförs att det är viktigt att ta hänsyn till

personlig kompetens och integritet vid valet av personer till

public service-företagens styrelser. En annan viktig aspekt

anges vara att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper

och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället

och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet som

är relevant för verksamheten. Regeringen bör enligt

propositionen inför utseende av ledamöterna samråda med ledarna

för samtliga i riksdagen representerade partier.

Vidare föreslås i propositionen att ägarna på resp.

bolagsstämma skall utse två ledamöter. Den verkställande

direktören och två personalrepresentanter är självskrivna

ledamöter. I propositionen uttalas förhoppningen att ägarna vid

sina val av ledamöter utgår från samma integritetskriterier som

bör gälla vid regeringens val av styrelseledamöter. Staten bör

enligt propositionen såsom eventuell aktieägare normalt inte

delta i valet av dessa styrelseledamöter.

I motion Kr5 (s) yrkas att -- med avslag på regeringens

förslag -- styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges Television

AB, Utbildningsradion AB, Riksradion AB och Lokalradion AB skall

utses efter de regler som gäller i resp. bolags bolagsordning

och att styrelsen efter de två sistnämnda bolagens samgående

utses i enlighet med vad som angetts i förra årets

riksdagsbeslut (yrkande 4 delvis, 11 och 12).

Konstitutionsutskottet har anfört följande.

Som anförs i propositionen bör styrelsernas storlek bli något

mindre så att bättre förutsättningar ges för ett effektivt

styrelsearbete. Utskottet biträder därför regeringens förslag

att varje styrelse i programföretagen skall bestå av nio

ledamöter. Av dessa bör som anförs i propositionen regeringen

utse ordförande och tre övriga ledamöter. Utskottet delar den

uppfattning som förs fram i propositionen om personlig

kompetens, integritet, kunskap och erfarenhet hos

styrelseledamöterna.

Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets

bedömning i ovan angivna hänseenden.

Enligt propositionen bör styrelserna inte innehålla några

andra suppleanter än de två lagstadgade.

Kulturutskottet anser att det därutöver bör utses två

suppleanter i varje styrelse. En av dessa bör utses av

regeringen. Den andre bör utses av ägarna på bolagsstämman.

Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag och motion

Kr5 yrkande 4 i aktuell del samt yrkandena 11 och 12 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.6)

Regeringens förslag presenteras på följande sätt.

Medelstilldelningen till public service-företagen skall liksom

nu värdesäkras med utgångspunkt i ett index. För åren 1993--1995

får public service-företagen tillsammans en reformram om 150

milj.kr. per år i tre års tid, sammanlagt 450 milj.kr.

På public service-företagen ställs ett rationaliseringskrav om

vardera 100 milj.kr. för åren 1993 och 1994. De medel som

frigörs genom ytterligare rationaliseringar får behållas för

reforminsatser.

Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla

specialdestinerade belopp.

Ansvaret för byggnadsinvesteringar och övriga lokalfrågor

skall i fortsättningen ankomma på respektive programföretag.

Programföretagen får inom tillgänglig ekonomisk ram göra de

prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med

verksamheten.

I propositionen redovisas en s.k. fördelningsnyckel som

innebär att av tillgängliga medel för år 1993 fördelas 61,09 %

till Sveriges Televison, 34,31 % till Sveriges Radio och 4,60 %

till Sveriges Utbildningsradio. Denna relation mellan

programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad under

avtalsperioden, föreslås det i propositionen.

I motion Kr5 (s) yrkas att riksdagen skall besluta att

medelstilldelningen för SR-koncernen skall fastställas för den

kommande sexåriga avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer

som angavs i förra årets riksdagsbeslut (yrkande 16).

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag av

motionärerna om en sexårig avtalsperiod och om ett bibehållande

av koncernkonstruktionen.

Med hänvisning härtill och då utskottet inte har något att

erinra mot regeringens förslag avstyrker utskottet

motionsyrkandet och föreslår att riksdagen godkänner vad som

förordats i propositionen i vad avser ekonomiska förutsättningar

för perioden 1993--1996.

Anslagsframställningar (avsnitt 10.7)

Utskottet hänvisar till propositionen (s. 81). Utskottet

erinrar om vad utskottet anfört (s. 25--26) om redovisning av

planer i anslagsframställningarna för programföretagens insatser

för funktionshindrade.

Utsändning och programinsamling (avsnitt 10.8)

Nytt huvudmannaskap för rundradionätet (avsnitt 10.8.1)

Ett statligt aktiebolag (avsnitt 10.8.1.1)

En omorganisation av verksamheten med programutsändning och

programinsamling för Sveriges-radioföretagen och det nya

reklam-TV-företaget aviserades vid föregående riksmöte i

proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor. Planerna på att

omorganisera verksamheten och skilja den från televerket

föranleddes av att televerkets associationsform avsågs ändras,

eventuellt till aktiebolag. Vidare skulle tillkomsten av ett

nytt reklam-TV-företag göra en ändring av verksamhetens

finansiering nödvändig eftersom rundradiosändingarna av Sveriges

radio-företagens program hittills till största delen betalats

direkt till televerket genom medelsanvisning från

rundradiokontot. Alla programföretag, Sveriges Radio-företagen

liksom det nya reklam-tv-företaget, förutsattes efter

omorganisationen av verksamheten med programinsamling och

programutsändning betala hyra för att få utnyttja sändarnätet.

I den nu aktuella propositionen förordas att ett nytt statligt

aktiebolag, fristående från televerket, Svensk Rundradio AB,

skall bildas den 1 juli 1992. Det nya bolaget skall ha

huvudmannaskapet för rundradionätet, vilket enligt propositionen

bör behållas i helstatlig ägo, bl.a. av beredskapshänsyn och som

en garanti för konkurrensneutralitet.

De medel från TV-avgiften och statsbudgeten som disponeras av

televerket för rundradioverksamhet skall enligt propositionen

fr.o.m. den 1 juli 1992 disponeras av rundradiobolaget. Den

direkta medelstilldelningen för rundradioverksamheten avses

upphöra den 1 januari 1993. Vid denna tidpunkt skall avtal ha

hunnit träffas mellan rundradiobolaget och public

service-företagen, vilka i likhet med andra programföretag

fr.o.m. år 1993 i stället får köpa rundradiobolagets tjänster.

Bolagets verksamhet kommer att vara spridd över hela landet

med 55 större sändarstationer och drygt 600 mindre stationer

samt radiodrift- och rundradiocentraler, OB-grupper m.m.

Regionkontor finns i Göteborg, Luleå, Malmö, Stockholm och

Sundsvall. Huvudkontoret avses även fortsättningsvis vara

förlagt till Stockholmsområdet.

I motion Kr233 (s), vilken väcktes under allmänna motionstiden

i januari i år, hemställs att den kommande nya organisationen

för rundradiosändningar skall lokaliseras till Kiruna. I

motionen nämns därvid möjligheten att överföra huvudmannaskapet

för den nya organisationen till Radiotjänst i Kiruna AB, som

ansvarar för uppbörden av TV-avgifterna.

Lokalisering till Kalmar av den nya organisationen för

rundradiosändningar förordas i motion Kr296 (s). Motionärerna

hänvisar bl.a. till att sydöstra Sverige av riksdagen nämnts som

ett prioriterat område för lokalisering av ny eller förändrad

statlig verksamhet.

Utskottet påminner om att riksdagen vid föregående riksmöte

inte hade något att erinra mot att rundradiosändningar skall

anförtros en fristående organisation (prop. 1990/91:149, bet.

KU39, rskr. 370). Utskottet anser att riksdagen bör godkänna

regeringens förslag i den nu aktuella propositionen att ett

fristående statligt aktiebolag, Svensk Rundradio AB, bildas för

att ansvara för rundradionätet. Utskottet anser vidare att det

inte finns skäl för riksdagen att uttala sig i frågan om

lokalisering av det nya rundradiobolagets huvudkontor. Utskottet

förutsätter att bolagets verksamhet organiseras på det sätt som

är mest gynnsamt och effektivt för verksamheten. Med det anförda

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr233 och

Kr296.

Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.1.2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den icke

konkurrensutsatta verksamheten inom Svensk Rundradio AB skall

granskas av riksrevisionsverket och att bolaget åläggs

uppgiftsskyldighet gentemot verket. Utskottet föreslår i

enlighet härmed att riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1987:519) om

riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och

stiftelser. Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till

betänkandet.

Rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.2)

Programutsändning och programinsamling m.m. (avsnitt 10.8.2.1)

Svensk Rundradio AB:s huvuduppgift blir enligt propositionen

att bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program.

Bolaget skall vidare utveckla och marknadsföra andra tjänster

som kan utföras med stöd av de resurser som har byggts upp för

radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga

med verksamheten inom radio- och TV-området. I propositionen

redovisas de tjänster som för närvarande utförs av Sektorn

Rundradio inom televerket och som Svensk Rundradio AB skall

kunna utföra.

Rundradiobolaget skall enligt propositionen (s. 86) ge

sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på

likvärdiga villkor. I propositionen (s. 46--48) anges -- i

avsnittet om public service-verksamheten -- att sändningarna

skall ske med hög säkerhet och att den tekniska kvaliteten på

sändningarna bör vara hög. Regeringen skall enligt propositionen

(s. 48 och 86) i avtal med resp. programföretag ange vad som

skall innefattas i sändningstäckning, driftsäkerhet, teknisk

kvalitet m.m. Utgångspunkten skall därvid vara att kraven i

princip skall motsvara vad som för närvarande gäller för

televerkets verksamhet med utsändning av Sveriges

Radio-företagens kanaler. Förhållandet mellan resp.

programföretag och rundradiobolaget regleras i sin tur i avtal

dem emellan.

Enligt motion Kr6 (s) yrkande 2 bör avtal om driftsäkerhet

m.m. träffas mellan staten och rundradiobolaget direkt och inte

-- som förordas i propositionen -- mellan staten och

programföretagen, vilka i sin tur träffar avtal med

rundradiobolaget.

Utskottet anser att det med den konstruktion som nu föreslås

-- ett helt fristående statligt rundradioföretag, vars tjänster

köps av programföretagen -- är rimligt att avtal om

sändningstäckning, driftsäkerhet m.m. sluts mellan staten och

programbolagen. Därmed blir de senare skyldiga att i sin tur

ställa motsvarande krav på de tjänster som de köper från

rundradiobolaget. Några skäl för att riksdagen skulle frångå

propositionsförslaget har inte framförts i motionen. Utskottet

avstyrker motionens yrkande 2.

Beredskapsåtgärder (avsnitt 10.8.2.2)

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i

propositionen om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet (avsnitt 10.8.2.3)

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i

propositionen i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet

inom Svensk Rundradio AB.

Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.8.2.4)

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordas i

propositionen i fråga om ekonomiska förutsättningar för Svensk

Rundradio AB.

Överföringar från televerket (avsnitt 10.8.3)

Överföring av anläggningar och utrustning (avsnitt 10.8.3.1)

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i

propositionen i fråga om överföring av anläggningar och

utrustning från televerket till Svensk Rundradio AB.

Överföring av personal (avsnitt 10.8.3.2)

Den personal som arbetar inom sektorn Rundradio vid Televerket

Radio skall enligt propositionen anställas i Svensk Rundradio

AB.

Som en naturlig och självklar del av bolagets arbetsuppgifter

bör enligt propositionen (s. 86, 93--94) höra att svara för

service och underhåll för den egna utrustningen samt att kunna

erbjuda sådana tjänster för inhyrd utrustning. För att bolaget

skall kunna ta det odelade ansvaret för kvalitet och

driftssäkerhet i tjänsterna bör en egen serviceorganisation ingå

i bolaget. Även det faktum att rundradiobolaget måste agera

konkurrensneutralt vid sina kontakter med externa kunder talar

enligt propositionen för egna serviceresurser. Föredragande

statsrådet bedömer dessutom att en sådan lösning blir billigare

för rundradiobolaget än om bolaget i stället skulle köpa

motsvarande service från televerket. Delar av den för Televerket

Radio gemensamma teknikserviceorganisationen skall i enlighet

härmed föras över till Svensk Rundradio AB. Den personal som

företrädesvis arbetar med rundradioverksamhet inom den nuvarande

serviceorganisationen bör föras över till rundradiobolaget.

Servicepersonal som huvudsakligen arbetar inom områdena mobila

teletjänster, radiolänkverksamhet för telefoni och televerkets

egna entreprenader bör vara kvar inom televerket. Televerket och

den organisationskommitté, som skall förbereda inrättandet av

rundradiobolaget, förutsätts samråda om hur servicepersonalen

skall fördelas.

I motion Kr6 (s) yrkande 1 framförs farhågor för att -- om

serviceorganisationen delas mellan rundradiobolaget och

televerket -- en försämrad service skall bli resultatet,

särskilt i glesbygden där avstånden är stora. En sammanslagning

av serviceorganisationen har skett så sent som den 1 januari i

år. Syftet var att uppnå fördelar med en mera storskalig

organisation. Vid en delning av serviceorganisationen kommer den

kvarvarande delen av Televerket Radio att koncentrera sin del av

servicepersonalen till färre orter i landet. Motionären

framhåller att detta medför att arbetstillfällen i glesbygden

försvinner och befarar att den nya organisationen inom

Televerket Radio även totalt sett kommer att innebära färre

arbetstillfällen. I motionen förordas mot denna bakgrund sambruk

av personal mellan Televerket Radio och det nya

rundradiobolaget. Sambruk av personal är enligt motionärens

mening den mest effektiva och rationella metoden.

Utskottet anser -- på i propositionen anförda grunder -- att

det nya rundradiobolaget bör ha en egen

teknikserviceorganisation, varför en delning av den nuvarande

serviceorganisationen bör göras. Utskottet förutsätter

självfallet att rundradiobolaget med den föreslagna

serviceorganisationen till fullo kommer att kunna uppfylla de

krav som ställs på bolaget i fråga om driftssäkerhet,

servicenivå m.m. Utskottet anser att det är viktigt att

rundradiobolaget och televerket noga överväger huruvida vinster

kan göras genom samverkan av olika slag i fråga om

servicepersonal. Utskottet anser att det bör ankomma på

televerket och rundradiobolaget att bedöma i vilken utsträckning

sambruk av servicepersonal är den bästa lösningen för att

verksamheten skall vara så effektiv och säker som möjligt i hela

landet, både i tätortsområden och i glesbygd. Vad utskottet

anfört bör riksdagen med anledning av yrkande 1 i motion Kr6 som

sin mening ge regeringen till känna.

Uppbörd av TV-avgifter m.m. (avsnitt 10.9)

Radiotjänst i Kiruna AB (avsnitt 10.9.1)

Efter ett riksdagsbeslut 1987 sköts uppbörden av TV-avgifter

för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen av

moderbolaget genom ett för ändamålet bildat dotterbolag,

Radiotjänst i Kiruna AB.

I propositionen anförs att inga förändringar behövs i fråga om

uppbörden av TV-avgifter m.m. och att Radiotjänst i Kiruna AB

bör behålla sina hittillsvarande uppgifter med uppbörd och

kontroll.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i

propositionen.

Förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2)

För närvarande ansvarar moderbolaget för den finansiella

samordningen för rundradiorörelsen.

Regeringen föreslår att Sveriges Television i fortsättningen

skall ansvara för förvaltningen av rundradiomedlen. Som skäl för

förslaget anförs i propositionen bl.a. följande. De tre

programföretagen får som ägare ett gemensamt ansvar för

uppbörden av TV-avgifter m.m. som bedrivs av Radiotjänst i

Kiruna AB. För att åstadkomma en klar och tydlig

ansvarsfördelning bör det ankomma på en part att ansvara för

förvaltningen av rundradiomedlen. Vid bedömningen av vilket av

de tre programföretagen som bör ges uppgiften har valet fallit

på det största av dem, Sveriges Television. Det förutsätts att

Sveriges Television håller de andra programföretagen väl

underrättade i denna fråga. I ansvaret ingår att förvalta de

medel som Radiotjänst i Kiruna AB överför till riksgäldskontoret

genom att välja mellan de placeringsalternativ som

riksgäldskontoret erbjuder, låna upp medel vid underskott på

rundradiokontot, svara för likviditetsplanering avseende

utbetalningarna från rundradiokontot, redovisa

medelsförvaltningen, två gånger per år lämna ekonomiska

redovisningar till regeringen m.m. Staten bör sluta ett särskilt

avtal med Sveriges Television om förvaltningen av

rundradiomedlen.

I motion Kr238 (s) anförs att ansvaret för administration,

samordning och förvaltning av rundradions konto bör anförtros

Radiotjänst i Kiruna AB (yrkande 2). Motionärerna framhåller att

verksamheten vid detta bolag bedrivs rationellt och effektivt.

Bolaget kan enligt dem med framgång ta sig an ytterligare

uppgifter. De anför även arbetsmarknadsskäl för att lämna

förvaltningsuppdraget åt Radiotjänst i Kiruna AB.

Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen att

det lämpligen kan uppdras åt Sveriges Television att förvalta

rundradiomedlen. Utskottet förutsätter härvid att bokföringen

anordnas så att den med lätthet kan överblickas av de övriga

programbolagen i de delar som de berörs av bokföringen.

Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda regeringens

förslag och avstyrker motion Kr238 yrkande 2.

Särskilda frågor (avsnitt 10.10)

Radionämnden (avsnitt 10.10.1)

Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes

privatliv (avsnitt 10.10.1.1)

I propositionen anförs att radionämndens uppdrag, organisation

och verksamhetsformer i huvudsak bör vara oförändrade. Följande

förändringar av reglerna för radionämndens prövningsverksamhet

bör dock göras.

Radionämnden bör enligt propositionen före beslut om prövning

enligt bestämmelsen om att den enskildes privatliv skall

respekteras inhämta skriftligt medgivande från den som kan ha

utsatts för brott mot denna bestämmelse.

Programföretagens skyldighet att underrätta nämnden så snart

någon begär ett beriktigande eller genmäle bör begränsas till

att avse sådana fall då genmäle eller beriktigande inte

beviljats. Denna förändring av skyldigheterna bör tas in i

avtalet mellan regeringen och företagen, anförs det i

propositionen.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i

propositionen om programföretagens skyldighet att underrätta

radionämnden vid beriktigande och genmäle.

Försvarsfrågor (avsnitt 10.10.2)

I propositionen föreslås följande om programföretagens

uppgifter i krig och vid krigsfara. Om landet befinner sig i

krig skall Sveriges Television och Sveriges Radio utgöra

självständiga organisationer i totalförsvaret. Vid företagens

övergång till krigsorganisation överförs Sveriges

Utbildningsradios resurser till de övriga två programföretagen.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt

10.10.3)

I propositionen anförs att frågor som rör sändningsrätt,

innehållet i sändningarna samt vissa förhållanden mellan public

service-företagen bör regleras i avtal mellan regeringen samt

vart och ett av programföretagen och Radiotjänst i Kiruna AB.

Motionärerna bakom motion Kr5 (s) anför att staten i enlighet

med förra årets riksdagsbeslut bör träffa avtal för en kommande

sexårig avtalsperiod med Sveriges Radio AB (moderbolaget), med

Sveriges Television AB, med Utbildningsradion AB och med ett

nytt radioföretag bildat av Sveriges Riksradio AB och Sveriges

Lokalradio AB.

Utskottet, som hänvisar till att utskottet i det föregående

tillstyrkt att koncernbildningen upphör och att avtalsperioden

blir fyraårig, ansluter sig till regeringens förslag och

avstyrker motion Kr5 yrkande 10.

Radio Sweden (avsnitt 10.10.4)

Riktlinjer för verksamheten (avsnitt 10.10.4.2)

I propositionen föreslås att Radio Sweden administrativt skall

utgöra en del av det nya ljudradiobolaget, Sveriges Radio AB.

Radio Swedens kostnader föreslås täckas genom anslagsmedel som

staten ställer till förfogande.

Radiobolaget skall enligt förslag i propositionen till

riktlinjer för programverksamheten bl.a. bedriva verksamheten

med beaktande av mediets särskilda genomslagskraft. Enligt

propositionen bör utgångspunkten vara att de nya

avtalsbestämmelserna så långt möjligt skall tillämpas också för

utlandsprogrammen. Bestämmelserna måste emellertid tillämpas med

beaktande av dessa sändningars speciella karaktär och med

avseende på varje sändningsspråk för sig.

Radio Swedens radiosändningar till utlandet skall dels ge

svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik

möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med

Sverige, anförs det i propositionen. Radio Swedens program bör

ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse för Sverige och

det svenska samhället.

Radio Sweden bör enligt propositionen ha ett nära samarbete

med övriga redaktioner på Sveriges Radio AB och i den

utsträckning som är möjlig använda eller återutsända

radiobolagets program.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Riksdagen har efter förslag i årets budgetproposition anvisat

medel till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

(prop. 1991/92:100 bil. 4, UU14, rskr. 170). Utskottet föreslår

att -- som en följd av utskottets ställningstagande i detta

betänkande -- anslaget skall benämnas Radioprogramverksamhet för

utlandet.

Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.10.4.3)

I propositionen anförs att de ekonomiska förutsättningarna för

Radio Sweden överensstämmer med vad chefen för

utrikesdepartementet har föreslagit i årets budgetproposition.

Fr.o.m. år 1993 kommer Radio Sweden att få köpa tjänster

avseende utsändningen av dess program från Sveriges Rundradio AB

-- och inte, som tidigare, från Televerket Radio -- anförs det i

propositionen. Budgetmässigt innebär detta bl.a. att det

nuvarande Sveriges Radio AB ensamt äskar medel för Radio Swedens

verksamhet fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i

propositionen.

Teknisk utveckling (avsnitt 10.10.5)

TV-sändningar med högre teknisk kvalitet (avsnitt 10.10.5.1)

I propositionen beskrivs (s.101--103) den pågående tekniska

utvecklingen vad avser TV-sändningar med högre kvalitet och

digitala ljudradiosändningar.

Utskottet hänvisar till redovisningen.

Sändare för närradio (avsnitt 10.10.6). Ändringar i

närradiolagen m.fl. lagar

I propositionen föreslås följande lagändringar.

I lagen om mervärdeskatt, i fastighetstaxeringslagen, i lagen

om säkerhetsskydd i riksdagen och i lagen om koncessionsavgift

på televisionens område föreslås ändringar till följd av

förslagen om ändring i programföretagens organisation och

bildandet av Svensk Rundradio AB. Förslaget till ändring i lagen

om säkerhetsskydd i riksdagen innebär även att teknisk personal

från Nordisk Television AB får viss rätt till tillträde till

riksdagens lokaler.

Föreslagna ändringar i närradiolagen innebär bl.a. att

skyldigheten att sända närradio över sändare som ställts till

förfogande av televerket upphävs.

Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Medelsberäkningar m.m. (avsnitt 11)

Public service-företagen (avsnitt 11.1.1)

I propositionen föreslås en medelstilldelning för år 1993 till

public service-företagen om sammanlagt 4 263,3 milj.kr. (i 1990

års prisläge). Medlen föreslås fördelade med 2 604,5 milj.kr.

till Sveriges Television, 1 462,7 milj.kr. till Sveriges Radio

och 196,1 milj.kr. till Utbildningsradion. Förslagen innebär

enligt propositionen dels en uppskrivning av den medelsram som

Sveriges Radio-koncernen tilldelats för år 1992 i förhållande

till indexförändringen, dels ett resurstillskott om 150 milj.kr.

och ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. (båda beloppen i

1989 års prisläge). Public service-företagen bör vidare, anförs

det i propositionen, anvisas 734,2 milj.kr. (i 1990 års

prisläge) som beräknats med utgångspunkt i att företagen i

fortsättningen skall kunna köpa utsändnings- och

programinsamlingstjänster. Den nya ordningen beträffande

byggnadsinvesteringar, fastighetsförvaltning och övriga

lokalfrågor medför vidare att medelstilldelningen bör höjas med

66,2 milj.kr. (i 1990 års prisläge). Vid medelsberäkningen har

hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.

TV-avgiften (avsnitt 11.1.2)

I propositionen föreslås att TV-avgiften höjs från 1 320 kr.

per år till 1404 kr. per år fr.o.m. den 1 januari 1993.

Förslaget om ändring av TV-avgiften förutsätter en ändring i

lagen om TV-avgift. Ett lagförslag upprättat inom

regeringskansliet har tagits in i bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.

Motionären bakom motion Kr234 (fp) anser att det skall finnas

möjlighet att betala avgiften inte endast -- som är fallet för

närvarande -- i fyra poster årligen utan även i en eller två

poster per år. Konsumenten skall naturligtvis kunna tillgodogöra

sig den minskade kostnad som Radiotjänst i Kiruna AB får genom

inbetalningar enligt motionärens förslag, anför hon.

Radiotjänst i Kiruna AB har hos regeringen aktualiserat frågan

om att premiera avgiftsskyldiga som betalar för en längre period

än den lagstadgade. Frågan bereds inom regeringskansliet.

Utskottet ställer sig positivt till att en möjlighet av

angivet slag skapas men anser att resultatet av

beredningsarbetet inte bör föregripas. Motion Kr234 bör därför

inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Övriga frågor

I årets budgetproposition bil. 12 (kulturdepartementet) anförs

(s.147) att en särskild utredare har i uppdrag att utarbeta

förslag till en sammanhållen central myndighet för radio- och

TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten förutsätts

ersätta radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även

ansvara för myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex.

nya slag av sändningar till allmänheten. Enligt direktiven (Dir.

1991:68) bör den nya myndigheten förläggas till

Stockholmsområdet.

Utredningsmannen har i dagarna slutfört sitt uppdrag. Detta

redovisas i betänkandet (SOU 1992:36) Radio och TV i ett.

Utredningsmannen anger i betänkandet att om annan lokalisering

än till Stockholm skall övervägas krävs en kompletterande

utredning (s. 124).

Motionärerna bakom motion A405 (c) anser att starka skäl talar

för att den nya myndigheten lokaliseras till Kalmar (yrkande 2).

Myndigheten har enligt dem klara beröringspunkter med den

medieutbildning som finns etablerad i Kalmar. Det finns också

ett naturligt samband med televerkets olika verksamheter där,

anför motionärerna.

Utskottet anser att den fortsatta beredningen av

utredningsförslaget inte bör föregripas. Motion A405 yrkande 2

avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativ till den nuvarande public

service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr299 yrkandena 1--5

och 7--13 samt 1991/92:K432 yrkande 3,

res. 1 (nyd)

2. beträffande ny avtalsperiod m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med

anledning av motion 1991/92:K431 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1991/92:Kr4, 1991/92:Kr5 yrkandena 9 och 17,

1991/92:Kr7 yrkande 1 och 1991/92:Kr299 yrkande 6 godkänner vad

i propositionen förordats i fråga om public service-företag i

vad avser ny avtalsperiod,

res. 2 (s)

res. 3 (nyd)

3. beträffande programföretagens public service-uppdrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:K422 yrkande 1 i denna del och

1991/92:Kr5 yrkande 1 godkänner vad i propositionen förordats i

fråga om public service-företag i vad avser programföretagens

public service-uppdrag,

res. 4 (s)

4. beträffande public service-verksamhetens omfattning,

sändningsnät m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag

i vad avser public service-verksamhetens omfattning,

sändningsnät m.m.,

5. beträffande finansiering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr251 godkänner vad utskottet anfört i

fråga om public service-företag i vad avser finansiering,

men. (v)

6. beträffande garantier för programverksamhetens

oberoende

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om garantier för programverksamhetens oberoende,

7. beträffande svenskproducerade program och program och

musik av svenska artister

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr7 yrkande 3 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser allmänna riktlinjer rörande svenskproducerade program och

program och musik av svenska artister,

men. (v)

8. beträffande bra radio och TV för barn

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 10,

men. (v)

9. beträffande en gemensam och oberoende programtidning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 5,

10. beträffande införandet av ett övergripande

kvalitetsvillkor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen förordats om public service-företag i vad

avser allmänna riktlinjer rörande införandet av ett övergripande

kvalitetsvillkor,

11. beträffande förnyelse av programinnehållet

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K422 yrkande

1 i denna del och 1991/92:Kr5 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om förnyelse av

programinnehållet,

12. beträffande mediets särskilda genomslagskraft

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag

i vad avser allmänna riktlinjer rörande mediets särskilda

genomslagskraft,

13. beträffande programföretagens skyldighet att göra

programmen tillgängliga för personer med funktionshinder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr250 godkänner vad i propositionen

förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna

riktlinjer rörande programföretagens skyldighet att göra

programmen tillgängliga för personer med funktionshinder,

14. beträffande resurser till programinsatser för

funktionshindrade

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr3 yrkande 1 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser allmänna riktlinjer rörande resurser till programinsatser

för funktionshindrade,

res. 5 (s)

15. beträffande samordningsansvar för insatser för olika

grupper av funktionshindrade

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och

1991/92:Kr8 i denna del godkänner vad i propositionen

förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna

riktlinjer rörande samordningsansvar för insatser för olika

grupper av funktionshindrade,

res. 6 (s)

16. beträffande planer för programföretagens insatser för

funktionshindrade

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr8 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i

fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer

rörande planer för programföretagens insatser för

funktionshindrade,

17. beträffande dagliga sändningar på kvällstid av

nyhetsprogram på teckenspråk

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr235,

18. beträffande inrättande av en samrådsgrupp mellan

programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet

och televerket

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 9,

men. (v)

19. beträffande forskning om att göra radio och TV

tillgängliga för funktionshindrade

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr3 yrkande 4,

20. beträffande program om och för funktionshindrade

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen i övrigt förordats i fråga om public

service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande program

om och för funktionshindrade,

21. beträffande riktlinjer för verksamhet på invandrar- och

minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr295 godkänner vad i propositionen

förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna

riktlinjer för verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk,

22. beträffande riktlinjer för folkbildning, kultur, svenska

språket resp. myndighetsinformation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr294 godkänner vad i propositionen

förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna

riktlinjer rörande folkbildning, kultur, svenska språket resp.

myndighetsinformation,

23. beträffande riktlinjer i övrigt för

programverksamheten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag

i vad avser allmänna riktlinjer för programverksamheten i den

mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 7, 10, 12--15,

20--22,

24. beträffande separata nyhetsredaktioner i Sveriges

Televisions kanaler

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 15 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser särskilda riktlinjer rörande separata nyhetsredaktioner i

Sveriges Televisions kanaler,

res. 7 (s)

25. beträffande EG-krav m.m. för Sveriges Television AB

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag

i vad avser särskilda riktlinjer rörande EG-krav m.m. för

Sveriges Television AB,

26. beträffande särskilda riktlinjer i övrigt för Sveriges

Television

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag

i vad avser särskilda riktlinjer för Sveriges Televison i den

mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 24 och 25,

27. beträffande riktlinjer för lokalradioverksamhetens

ekonomi m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 6,

men. (v)

28. beträffande riktlinjerna för radiobolagets lokala

sändningsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr7 yrkande 7 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet,

men. (v)

29. beträffande särskilda riktlinjer i övrigt för Sveriges

Radio

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag

i vad avser särskilda riktlinjer för Sveriges Radio i den mån

riktlinjerna inte behandlats under mom. 28,

30. beträffande särskilda riktlinjer för Sveriges

Utbildningsradio

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Fi208 yrkandena 5 och 6 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio,

31. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar

regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges

Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband

med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal,

32. beträffande Utbildningsradions budgetansvar

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 8,

33. beträffande public service-företagens struktur

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och

1991/92:Kr5 yrkandena 5 och 7 godkänner vad i propositionen

förordats om public service-företag i vad avser public

service-företagens struktur,

res. 8 (s)

34. beträffande distriktsbaserad produktion

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 14 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser distriktsbaserad produktion,

res. 9 (s)

35. beträffande TV 2:s lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr269, 1991/92:Kr291

och 1991/92:Kr292,

36. beträffande distriktsorganisation, m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr201, 1991/92:Kr202, 1991/92:Kr249

och 1991/92:Kr293 godkänner vad i propositionen förordats i

fråga om public service-företag i vad avser krav i övrigt på

distriktsorganisation inom varje programföretag,

37. beträffande inrättande av ett publikråd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 3

avslår regeringens förslag och motion 1991/92:Kr3 yrkande 3,

res. 10 (m, fp, c, kds)

38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande

Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del och yrkande 13 samt

1991/92:Kr7 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1991/92:Kr5

yrkandena 6 och 8 samt 1991/92:Kr7 yrkande 2 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels

bemyndigar regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom

hembud,

res. 11 (s)

men. (v)

39. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar

regeringen att söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB

(moderbolaget) för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och

att aktierna i dotterbolagen fördelas i enlighet med

propositionens förslag,

40. beträffande programföretagens styrelser

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del samt yrkandena 11 och 12 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i

fråga om programföretagens styrelser,

res. 12 (s)

41. beträffande ekonomiska förutsättningar för perioden

1993--1996

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 16 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996,

res. 13 (s)

42. beträffande bildande av ett nytt statligt aktiebolag med

huvudmannaskap för rundradionätet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som förordats i propositionen om bildande av ett nytt

statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet,

43. beträffande lokalisering av det nya rundradiobolagets

huvudkontor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr233 och

1991/92:Kr296,

44. beträffande riksrevisionsverkets granskning av

rundradiobolaget

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga

aktiebolag och stiftelser,

45. beträffande avtal om driftsäkerhet, teknisk kvalitet

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr6 yrkande 2 godkänner vad som

förordats i propositionen om rundradiobolagets verksamhet i

fråga om driftsäkerhet, teknisk kvalitet m.m.

46. beträffande rundradiobolagets verksamhet i övrigt samt

överföring till bolaget av vissa medel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som förordats i propositionen om rundradiobolagets

verksamhet i övrigt samt om överföring till bolaget av medel som

tilldelats televerket för investerings- och driftkostnader

avseende rundradioverksamhet,

47. beträffande beredskapsåtgärder för rundradiobolaget

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i

propositionen i fråga om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio

AB,

48. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom

rundradiobolaget

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i

propositionen i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet

inom Svensk Rundradio AB,

49. beträffande ekonomiska förutsättningar för

rundradiobolaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som anförts i propositionen i fråga om ekonomiska

förutsättningar för Svensk Rundradio AB,

50. beträffande överföring av anläggningar och utrustning

till rundradiobolaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som anförts i propositionen i fråga om överföring av

anläggningar och utrustning från televerket till Svensk

Rundradio AB,

51. beträffande överföring av personal till

rundradiobolaget, m.m.

att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag

godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om överföring

av personal från televerket till Svensk Rundradio AB, dels

med anledning av motion 1991/92:Kr6 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande samverkan

mellan televerket och rundradiobolaget,

52. beträffande uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänst i

Kiruna AB:s uppgifter

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i

propositionen om uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänst i

Kiruna AB:s uppgifter,

53. beträffande förvaltning av rundradiomedlen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr238 yrkande 2 godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad

avser förvaltning av rundradiomedlen,

54. beträffande programföretagens skyldighet att underrätta

radionämnden vid beriktigande och genmäle

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i

propositionen om programföretagens skyldighet att underrätta

radionämnden vid beriktigande och genmäle,

55. beträffande försvarsfrågor

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om public service-företag i vad avser regler för

programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara,

56. beträffande avtalen mellan staten och public

service-företagen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 10

lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen i fråga om

avtalen mellan staten och public service-företagen,

res. 14 (s)

57. beträffande riktlinjer för Radio Swedens verksamhet

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga

om public service-företag i vad avser riktlinjer för Radio

Swedens verksamhet,

58. beträffande ändring av anslagsbenämning

att riksdagen med ändring av tidigare beslut (prop.

1991/92:100 bil. 4, UU 14, rskr. 170) beslutar att anslaget

Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet i stället

skall benämnas Radioprogramverksamhet för utlandet,

59. beträffande ekonomiska förutsättningar för Radio

Sweden

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i

propositionen om ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden,

60. beträffande ändring i lagen om mervärdeskatt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

61. beträffande ändringar i fastighetstaxeringslagen

att riksdagen antar regeringens båda förslag till lag om

ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

62. beträffande ändring i närradiolagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

närradiolagen (1982:459),

63. beträffande ändring i lagen om säkerhetsskydd i

riksdagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,

64. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på

televisionens område

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,

65. beträffande medelsberäkning

att riksdagen godkänner regeringens förslag till

medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB,

66. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1989:41) om TV-avgift,

67. beträffande betalning av TV-avgifter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr234,

68. beträffande lokaliseringen av en ny mediemyndighet

att riksdagen avslår motion 1991/92:A405 yrkande 2.

Stockholm den 19 maj 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit

Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne

Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),

Monica Widnemark (s) och Carl-Johan Wilson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten

inom Sveriges Radio-koncernen (mom. 1)

Anne Sörensen (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Den snabba" och slutar med "för privatradio" bort ha

följande lydelse:

De yrkanden som framställts i motion Kr299 (nyd) i här aktuell

del måste, som angetts i det föregående, ses som ett

huvudalternativ till den public service-verksamhet som nu

bedrivs av Sveriges Radio-koncernen. Som också redovisats i det

föregående föreslås i motionen mycket långtgående förändringar i

fråga om Sveriges Radio och dess verksamhet och finansiering. I

avvikande meningar (nr. 2, 4, 6, 8 och 10) till

konstitutionsutskottets yttrande har yrkandena genomgående

vunnit stöd, i något fall med en mindre modifikation.

Även kulturutskottet anser att det finns starka skäl för att

ge stöd åt principerna i motionen -- och med någon jämkning --

även de formella yrkanden, som här behandlas.

Det är enligt utskottets mening utomordentligt viktigt att

radion och televisionen är fria medier utan politisk inblandning

och styrning. Det är av fundamental betydelse att public

service-verksamhetens integritet inte kränks eller kommer i

fara. Med hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom

radio och television i fråga om distributionsmöjligheter är det

viktigt att det finns en särskild radio och television i

allmänhetens tjänst.

Då det gäller televisionen biträder utskottet de förslag om en

utförsäljning av TV 2 som redovisats i ett föregående avsnitt.

Kanal 1 bör få ett uppdrag som innefattar krav på ett ökat utbud

av kulturprogram. Den bör vara reklamfri även i fortsättningen.

Möjligheten att ombilda det nuvarande televisionsföretaget till

ett folkaktiebolag, i vilket alla svenska medborgare kan beredas

tillfälle att köpa aktier, bör utredas. Detta gäller också

förutsättningarna för att gå över till betal-TV.

Enligt utskottets mening bör det också på ljudradiosidan ske

en utförsäljning. Endast P1 bör behållas som allmänradio, som

kan nå alla människor och sända dygnet runt. Omvandlingen av

kanalen till ett folkaktiebolag bör utredas liksom möjligheterna

till en skattefinansiering av kanalen.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion Kr299 i

här aktuella delar (yrkandena 1--5 och 7--13) som sin mening bör

ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär även att

utskottet ställer sig positivt till förslaget i motion Kr432 om

en utförsäljning av de nuvarande lokalradiostationerna (yrkande

3).

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande alternativ till den nuvarande public

service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr299 yrkandena

1--5 och 7--13 samt motion 1991/92:K432 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 17 slutar med

"yrkande 17" bort ha följande lydelse:

I enlighet med den bedömning som gjorts i den avvvikande

meningen nr 3 till konstitutionsutskottets yttrande utgör varken

de reklamfinansierade kabelsändningarna eller förberedelserna

för en reklamfinansierad radio några godtagbara skäl att frångå

riksdagens principbeslut om en sexårig avtalsperiod och en

kontrollstation rörande finansieringen av Sveriges Radios

verksamhet efter tre år.

Kulturutskottet tillstyrker därför motion Kr5 yrkandena 9 och

17, motion Kr4 och motion Kr7 yrkande 1. Regeringens förslag

samt motionerna K431 yrkande 2 och Kr299 yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ny avtalsperiod m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr4, motion

1991/92:Kr5 yrkandena 9 och 17 och motion 1991/92:Kr7 yrkande 1

samt med avslag på regeringens förslag, motionerna 1991/92:K431

yrkande 2 och 1991/92:Kr299 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)

Anne Sörensen (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 17 slutar med

"yrkande 17" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (nr 4) till konstitutionsutskottets

yttrande har anförts synpunkter av innehåll att det av

motionärerna bakom motion Kr299 framförda förslaget om en ny

radio och television i allmänhetens tjänst bör genomföras så

snart som möjligt och att regeringen genast bör vidta åtgärder i

detta syfte. Vidare har i den avvikande meningen anförts att

förnyelsen bör kunna ske efter två år men att under tiden ett

avtal måste gälla för den nuvarande organisationen. En avtalstid

om två år har därför förordats.

Kulturutskottet ansluter sig till denna bedömning. Detta

innebär att motion Kr299 yrkande 6 väsentligen tillgodoses.

Förslaget i propositionen och övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ny avtalsperiod m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr299 yrkande 6

och med avslag på regeringens förslag samt motionerna

1991/92:K431 yrkande 2, 1991/92:Kr4, 1991/92:Kr5 yrkandena 9 och

17, 1991/92:Kr7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Programföretagens public service-uppdrag

(mom. 3)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Kulturutskottet ansluter" och slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet har i princip inte något att erinra mot

förslaget i propositionen. Synpunkterna i denna står i här

aktuell del i god överensstämmelse med vad som anförs i

motionerna. I likhet med vad som framförts i en avvikande mening

(nr 1) i konstitutionsutskottets betänkande vill kulturutskottet

dock tillägga att den fortsatta utvecklingen av public

service-verksamheten bör bygga på beslut som riksdagen fattade

vid föregående riksmöte och som gällde Sveriges Radio-koncernens

organisation och finansiering inför den kommande avtalsperioden.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Kulturutskottet tillstyrker således motionerna K422 yrkande 1 i

denna del och Kr5 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande programföretagens public service-uppdrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt

motionerna 1991/92:K422 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Kr5

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om programföretagens public service-uppdrag,

5. Resurser till programinsatser för funktionshindrade (mom.

14)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Som nämnts" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste resurserna successivt öka

under avtalsperioden för att inte klyftan mellan

funktionshindrade och icke-funktionshindrade skall öka. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Kulturutskottet tillstyrker således motion Kr3 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande resurser till programinsatser för

funktionshindrade

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr3 yrkande 1 och

med anledning av regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om resurser till

programinsatser för funktionshindrade,

6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av

funktionshindrade (mom. 15)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har det samordningsansvar för

handikappinsatser som åvilar moderbolaget under innevarande

avtalsperiod varit värdefullt. Utskottet anser att en sådan

samordning även fortsättningsvis bör ske. Eftersom utskottet --

i motsats till regeringen -- anser att moderbolaget bör finnas

kvar bör detta samordningsansvar läggas på moderbolaget.

För den händelse riksdagen skulle besluta att följa

regeringens förslag när det gäller public service-företagens

struktur bör i stället nämnda samordningsansvar åvila ett av

programföretagen. Det får ankomma på regeringen att ta ställning

till vilket av de tre företagen som lämpligen bör ha

samordningsansvaret.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till de här

aktuella motionsyrkandena och med avslag på regeringens förslag

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande samordningsansvar för insatser för olika

grupper av funktionshindrade

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2

i denna del och 1991/92:Kr8 i denna del och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om samordningsansvar för insatser för olika

grupper av funktionshindrade,

7. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler

(mom. 24)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Utskottet delar" och på s. 31 slutar med "yrkande

15" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar kulturministerns uppfattning att

nyhetsförmedlingen tillhör Sveriges Televisions centrala

uppgifter. Tillkomsten av den tredje marksända TV-kanalen och

satellit-TV har avsevärt breddat nyhetsutbudet. Utskottet anser

emellertid att regeringens förslag strider mot den på andra håll

i propositionen uttalade viljan att öka programföretagens frihet

att inom avtalets ram välja verksamhetsformer. Riksdagen bör

därför enligt utskottets mening inte ta ställning i denna

organisatoriska fråga.

Utskottet vill understryka att utskottets ställningstagande i

denna fråga inte innebär att omfattningen av Sveriges

Televisions nyhetsuppdrag får reduceras utan att det även

fortsättningsvis skall präglas av mångsidighet och bredd. Enligt

utskottets uppfattning skulle en sammanslagning av de båda

kanalernas nyhetsredaktioner kunna innebära att resurser frigörs

för bl.a. en bättre regional nyhetsbevakning. Utskottet anser

emellertid -- som anförts ovan -- att riksdagen inte skall ta

ställning i denna fråga.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen

med bifall till motion Kr5 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om separata

nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande separata nyhetsredaktioner i Sveriges

Televisions kanaler

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 15

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om separata

nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler,

8. Public service-företagens struktur (mom. 33)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Konstitutionsutskottet avstyrker" och slutar med "i

propositionen" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (nr 5) till konstitutionsutskottets

yttrande anförs bl.a. följande.

Riksdagen beslutade förra året att programverksamheten skulle

organiseras i en koncern. I det sammanhanget underströk

utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller

vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta

ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god

hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Regeringen

föreslår nu i stället att moderbolaget skall avvecklas. Flera

skäl talar emot förslaget. Utskottet vill här särskilt peka på

den betydelse som moderbolaget har som ett värn mot statligt

inflytande över programverksamheten. Public

service-verksamhetens integritet och oberoende i förhållande

till statsmakterna kan bäst upprätthållas om den företräds av

någon som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens

tjänst. Utskottet anser således att moderbolaget skall vara

kvar.

I den avvikande meningen anförs vidare att med den lösning som

utskottet sålunda förordat regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om vem som inför riksdagen och regeringen

skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell

verksamhet och god hushållning i de bolag som ingår i koncernen.

Kulturutskottet ansluter sig till den redovisade bedömningen.

Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Kr5 yrkandena 5

och 7. Även motion Kr3 yrkande 2 i denna del tillstyrks.

Moderbolaget bör således svara för samordningen av insatserna

för handikappade. Propositionen avstyrks i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha

följande lydelse:

33. beträffande public service-företagens struktur

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr3 yrkande 2 i

denna del och motion 1991/92:Kr5 yrkandena 5 och 7 samt med

avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Distriktsbaserad produktion (mom. 34)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Utskottet gör" och slutar med "motsvarande del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet gör följande bedömning. Som framhålls i motionen

finns en viss risk för att ett bibehållande av 40-procentskravet

uppfattas som sänkt ambitionsnivå. Detta vore olyckligt med

tanke på att Sveriges Television under nu gällande avtalsperiod

-- som nämnts -- uppnått en högre nivå när det gäller den

distriktsbaserade produktionen än den i propositionen angivna.

Med tanke på att utvecklingen vid Sveriges Television varit

gynnsam anser utskottet att det inte finns någon anledning att

fixera en procentsats för distriktsproduktionen. Såväl för

Sveriges Television som för det nybildade radioföretaget bör i

stället gälla att distriktsproduktionen under den kommande

avtalsperioden bör ha minst samma nivå och omfattning som den

har för närvarande.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen

med bifall till motion Kr5 yrkande 14 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om distriktsbaserad

produktion.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande distriktsbaserad produktion

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 14

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om public

service-företag i vad avser distriktsbaserad produktion,

10. Inrättande av ett publikråd (mom. 37)

Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland

(m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran

(kds) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Konstitutionsutskottet har" och slutar med

"konstitutionsutskottets bedömning" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (nr 11) till konstitutionsutskottets

yttrande i ärendet har anförts följande.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om

inrättande av ett publikråd. De farhågor för otillbörlig

påverkan från publikrådet på programföretagen som förs fram i

motion Kr5 yrkande 3 är enligt utskottets mening ogrundade.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker

den nämnda motionen. Som anförs i propositionen bör det ankomma

på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Något

uttalande från riksdagens sida om sammansättningen bör enligt

utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker därför motion

Kr3 yrkande 3.

Kulturutskottet ansluter sig till de i den avvikande meningen

gjorda bedömningarna. Ett publikråd bör således inrättas i

enlighet med vad som föreslås i propositionen.

dels att utskottets hemställan under moment 37 bort ha

följande lydelse:

37. beträffande inrättande av ett publikråd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 3 och 1991/92:Kr5

yrkande 3 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om

public service-företag i vad avser inrättande av ett publikråd,

11. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges

Radio-koncernen (mom. 38)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Kulturutskottet kan" och på s. 40 slutar med "denna

del" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (nr 7) av de socialdemokratiska

ledamöterna i konstitutionsutskottet anförs följande.

Det nuvarande ägarskapet med ägare som representerar skilda

delar av samhället innebär att public service-verksamhetens

integritet kan upprätthållas i förhållande till staten och olika

påtryckningsgrupper. Förändringar av ägandet bör därför bara

genomföras med varsamhet och omsorg. Enligt utskottets mening

uppfyller regeringens förslag om ägarskap inte dessa krav.

Utskottet vill särskilt peka på den föreslagna hembudsregeln som

innebär att staten tar över aktierna, om någon av ägarna

frånträder. Ett statligt ägande i programföretagen inger enligt

utskottets mening betänkligheter från principiella

utgångspunkter. Utskottet anser att regeringen bör överlägga med

nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets

riksdagsbeslut och återkomma till riksdagen med förslag i de nu

aktuella frågorna.

Vad som anförts i det föregående tillgodoser i allt väsentligt

syftet med motionsyrkandet om en begränsning av hembudsrätten,

anförs det också i den avvikande meningen. Vidare anförs att en

vidgning av ägarkretsen i enlighet med förslaget i motion Kr7

yrkande 2 inte kan förordas.

Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets

bedömning.

dels att utskottets hemställan under moment 38 bort ha

följande lydelse:

38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande

Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med bifall till motion Kr5 yrkande 4 i denna del

samt yrkandena 6, 8 och 13, med anledning av motion Kr7 yrkande

4 samt med avslag på regeringens förslag och motion Kr7 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Programföretagens styrelser (mom. 40)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 41 slutar med

"utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (nr 9) till konstitutionsutskottets

yttrande erinras om att regeringen även i fråga om

programföretagens styrelser föreslår att riksdagen skall gå

ifrån det beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte.

Det anförs att propositionen emellertid inte innehåller några

tillräckligt starka skäl för detta. Styrelserna bör därför utses

i enlighet med vad riksdagen uttalade i sitt tidigare beslut,

anförs det.

Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning som

redovisats i den avvikande meningen. Således bör riksdagen med

bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del samt

yrkandena 11 och 12 samt med avslag på regeringens förslag ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha

följande lydelse:

40. beträffande programföretagens styrelser

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i

denna del samt yrkandena 11 och 12 samt med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om programföretagens styrelser,

13. Ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996 (mom.

41)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet har" och slutar med "perioden 1993--1996"

bort ha följande lydelse:

I konsekvens med ställningstagandet i tidigare reservationer

av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet bör

medelstilldelningen för SR-koncernen fastställas för den

kommande sexåriga avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer

som angavs i förra årets riksdagsbeslut. Yrkande 16 i motion Kr5

tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under moment 41 bort ha

följande lydelse:

41. beträffande ekonomiska förutsättningar för perioden

1993--1996

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 16

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om ekonomiska

förutsättningar för perioden 1993--1996,

14. Avtalen mellan staten och public service-företagen (mom.

56)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 10" bort ha

följande lydelse:

I konsekvens med ställningstagandet i de tidigare

reservationerna av de socialdemokratiska ledamöterna bör som

yrkas i motion Kr5 staten träffa avtal för en sexårsperiod med

Sveriges Radio AB (moderbolaget), med Sveriges Television AB,

med Utbildningsradion AB och med ett nytt radioföretag bildat av

Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB.

dels att utskottets hemställan under moment 56 bort ha

följande lydelse:

56. beträffande avtalen mellan staten och public

service-företagen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 10

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om avtalen mellan

staten och public service-företagen,

Särskilt yttrande

Public service-företagens struktur (mom. 33)

Anne Sörensen (nyd) anför:

Som framhållits i min reservation nr 1 är det utomordentligt

viktigt att radion och televisionen är fria medier utan politisk

inblandning och styrning. Det är av fundamental betydelse att

public service-företagens integritet inte kränks eller kommer i

fara. Dessa synpunkter har också framförts i en avvikande mening

(nr 6) till konstitutionsutskottets yttrande i ärendet. Mot

denna bakgrund finns starka principiella skäl som talar mot att

koncernmodellen för Sveriges Radio överges. Samtidigt vill jag

erinra om att jag i reservation 3 uttalat mig för att

avtalsperioden för Sveriges Radio skall vara endast tvåårig. Med

hänsyn härtill och till att det i propositionen läggs fram

förslag som innebär att de ekonomiska ramarna för public

service-företagen redan nu läggs fast för hela avtalsperioden

har jag funnit mig böra godta regeringens förslag i denna del.

Härvid har jag beaktat att det ur planeringssynpunkt måste vara

viktigt att det redan nu klarläggs vilka förutsättningar som

kommer att gälla från det kommande årsskiftet för Sveriges

Radio-verksamheten. Ett bifall till kraven om bibehållande av

koncernmodellen kräver uppenbarligen ytterligare överväganden

och riksdagsbeslut, som kan fattas först under den kommande

hösten.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten

inom Sveriges Radio-koncernen (mom. 1)

Jag vill understryka vikten av att den public

service-verksamhet som nu bedrivs av Sveriges Radio-koncernen

även i fortsättningen får en central ställning vid utformningen

av mediepolitiken.

2. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)

Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i

reservation 2.

3. Finansiering (mom. 5)

I motion Kr7 (v) understryks att det är av synnerlig vikt att

sponsorsmeddelanden är diskreta och endast visas i form av text

utan logotyp eller annan symbol. Jag delar den uppfattningen.

Vid den aviserade översynen av sponsorsreglerna bör hänsyn tas

till vad som anförs i motionen. I övrigt ansluter jag mig till

vad utskottet anfört.

4. Svenskproducerade program och program och musik av svenska

artister (mom. 7)

Enligt propositionen (s. 53) skall ett mångsidigt utbud av

program på svenska språket tillhandahållas och svenska artister

och verk av svenska upphovsmän skall förekomma i betydande

omfattning. Detta stämmer överens med vad som för närvarande

gäller enligt avtalen med Sveriges Television och Sveriges

Riksradio. Jag anser att -- i enlighet med vad som anförs i

motion Kr7 yrkande 3 -- de tre programbolagen i större

utsträckning än hittills måste prioritera svenskproducerade

program och musik av svenska artister.

5. Bra radio och TV för barn (mom. 8)

I motion Kr7 anförs att barn har ett annat förhållande till

radio och TV än vuxna samt att barn är mer mottagliga för

påverkan än vuxna och har svårt att förhålla sig kritiska till

det de ser och hör (yrkande 10). Mot den bakgrunden anser jag

att det är motiverat att införa ett särskilt krav i avtalet

mellan staten och public service-företagen, som innebär att

programutbudet skall ge utrymme åt bra radio och TV för barn.

Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av

funktionshindrade (mom. 15)

Jag ansluter mig till vad reservanterna bakom reservation nr 6

anfört.

7. Inrättande av en samrådsgrupp mellan programbolagen,

handikapporganisationerna, handikappinstitutet och televerket

(mom. 18)

Det är angeläget att den tekniska utvecklingen kommer den

funktionshindrade publiken till godo i form av förbättrad

tillgänglighet. Som föreslås i motion Kr7 yrkande 9 bör därför

en särskild samrådsgrupp mellan programbolagen och företrädare

för de i motionen föreslagna intressenterna skapas.

8. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler

(mom. 24)

I propositionen föreslås att Sveriges Television även i

fortsättningen skall ha en separat nyhetsredaktion för varje

kanal. Enligt min mening bör programföretagen ha frihet att inom

avtalets ram själva bestämma hur verksamheten skall organiseras.

Riksdagen bör således inte ta ställning i denna fråga. Jag

ansluter mig därför till vad reservanterna bakom reservation 7

anfört.

9. Riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m.

(mom. 27)

I motion Kr7 yrkande 6 framförs vissa förslag till riktlinjer

för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m. Bl.a. framhåller

motionärerna att den besparing som görs genom att produktionen

av lokala program är betydligt billigare än riksprogram bör

användas för att förbättra kvaliteten på lokalradions

verksamhet. Som utskottet konstaterar är det angeläget att

kvaliteten på det lokala programutbudet upprätthålls och

förstärks. Jag anser därför -- i likhet med motionärerna -- att

riksdagen med bifall till motionsyrkandet skall ge regeringen

till känna vad i motionen anförs om riktlinjer för

lokalradioverksamhetens ekonomi m.m.

10. Riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet

(mom. 28)

Jag anser -- i likhet med motionärerna bakom motion Kr7

yrkande 7 -- att de särskilda riktlinjerna för Sveriges Radio

AB:s lokala sändningsverksamhet bör förtydligas. Regeringen bör

under hösten återkomma med förslag härom med utgångspunkt i vad

kulturutskottet anförde förra året. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

11. Distriktsbaserad produktion (mom. 34)

Enligt min mening bör den distriktsbaserade produktionen för

såväl Sveriges Television som det nybildade radiobolaget under

den kommande avtalsperioden ha minst samma nivå och omfattning

som den har för närvarande. Jag avser därför att stödja

reservanterna bakom reservation 9.

12. TV 2:s lokalisering (mom. 35)

Jag vill understryka angelägenheten av att alla möjligheter

tillvaratas att ytterligare decentralisera de funktioner som

tillhör TV 2:s organisation. Jag förutsätter att noggranna

överväganden görs i fråga om möjligheterna att flytta ut

ledningsfunktionerna från Stockholm men jag är medveten om att

vid prövningen av denna fråga även kostnadsaspekterna måste

tillmätas stor vikt.

13. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges

Radio-koncernen (mom. 38)

Som redovisats i betänkandet anför motionärerna bakom motion

Kr7 (v) att också handikapp-, freds-, miljö- och

invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett eventuellt

delägarskap (yrkande 2). De föreslår också att hembudsrätten

till staten begränsas så att staten inte kan bli majoritetsägare

av bolagen. De föreslår därför att hembudsrätten för staten

begränsas till 20 % (yrkande 4).

Jag delar den uppfattning som redovisas i motionen i angivna

hänseenden. Den av mig förordade vidgningen av ägarkretsen bör i

första hand ske genom att en mindre del aktier överlåts till den

nya ägargruppen akademier m.fl. I övrigt ansluter jag mig till

den bedömning som gjorts av utskottet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 5, 7, 8, 18, 27, 28 och 38 borde ha hemställt

5. beträffande finansiering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:Kr251 godkänner vad ovan förordats i

fråga om public service-företag i vad avser finansiering,

7. beträffande svenskproducerade program och program och

musik av svenska artister

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 3 och

med anledning av regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan förordats i fråga om public

service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande

svenskproducerade program och program och musik av svenska

artister,

8. beträffande bra radio och TV för barn

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

18. beträffande inrättande av en samrådsgrupp mellan

programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet

och televerket

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 9 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

27. beträffande riktlinjer för lokalradioverksamhetens

ekonomi m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

28. beträffande riktlinjerna för radiobolagets lokala

sändningsverksamhet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1991/92:Kr7 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande

Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkandena 2

och 4, med anledning av regeringens förslag och motion

1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del och yrkande 13 samt med avslag

på motion 1991/92:Kr5 yrkandena 6 och 8 dels som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts, dels bemyndigar

regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud,

I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta

lagförslag

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande

1991/92:KU3y

Bilaga 2

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996

m.m.

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 2 april 1992 beslutat bereda

konstitutionsutskottet tillfälle yttra sig över proposition

1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten 1993--1996 m.m. jämte motioner som väckts med

anledning av propositionen och följande motioner som väckts

under den allmänna motionstiden i år, nämligen 1991/92:K422

yrkande 1, 1991/92:K431 yrkande 2, 1991/92:K432 yrkande 3,

1991/92:Fi208 yrkandena 5 och 6, 1991/92:Kr201, 1991/92:Kr202,

1991/92:Kr233, 1991/92:Kr234, 1991/92:Kr235, 1991/92:Kr238

yrkande 2, 1991/92:Kr249, 1991/92:Kr250, 1991/92:Kr251,

1991/92:Kr269, 1991/92:Kr291, 1991/92:Kr292, 1991/92:Kr293,

1991/92:Kr294, 1991/92:Kr295, 1991/92:Kr296, 1991/92:Kr299

yrkandena 1--13 och 1991/91:A405 yrkande 2.

Vid föregående riksmöte beredde konstitutionsutskottet det

ärende om radio- och TV-frågor som föranleddes av proposition

1990/91:149. Ärendet gällde huvudsakligen en omläggning av

TV-politiken varigenom den marksända televisionen öppnades för

reklamfinansierade sändningar. I ärendet ingick emellertid också

frågor om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten. I

det beslut som följde på beredningen angav riksdagen riktlinjer

inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och

Sveriges Radio-företagen (1990/91:KU39, rskr. 370). I den nu

aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag till ett

sådant beslut.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till frågor om

radio och TV i allmänhetens tjänst, ny avtalsperiod, public

service-företagens struktur, ägarskap och företagsform,

programföretagens styrelser och publikråd. Utskottet berör även

förslaget till lag om ändring i närradiolagen (1982:459).

Utskottet

Inledning

De riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan

staten och Sveriges Radio-företagen som riksdagen angav vid

föregående riksmöte innebar bl.a. följande.

En ny avtalsperiod bör omfatta perioden den 1 januari 1993--31

december 1998.

Uppdraget att sända radio- och TV-program i allmänhetens

tjänst bör vara oförändrat.

När det gäller de ekonomiska villkoren bör Sveriges Radios

verksamhet även i fortsättningen finansieras med medel som

riksdagen anvisar från rundradiokontot. Medelstilldelningen bör

värdesäkras med utgångspunkt i ett index.

Den nuvarande företagsformen bör behållas. I princip bör också

ägarförhållandena i Sveriges Radio AB bestå.

Sveriges Radio-koncernens organisation bör ses över.

Ansvarsfördelningen mellan moderbolag och dotterbolag är oklar.

Det är mycket angeläget att koncernen i en framtid får en sådan

organisation att styrelserna -- efter det att riksdagen och

regeringen genom lagar, avtal och riksdagsbeslut om ekonomiska

villkor har gett de grundläggande förutsättningarna -- kan ta

ansvar för att verksamheten blir effektiv och framgångsrik.

Rollfördelningen mellan företagen bör bli klarare än nu.

Riksdagen bör ta ställning endast till huvuddragen till den

struktur som bör uppnås. Den interna företagsorganisationen bör

bestämmas av det enskilda bolaget.

Programverksamheten bör handhas av tre bolag:

utbildningsradion samt ett programbolag för vardera ljudradion

och televisionen. Detta innebär att lokalradion och riksradion

förs samman till ett ljudradioföretag. De tre bolagen bör ha

egna avtal med staten som preciserar deras uppdrag som

programföretag i allmänhetens tjänst.

Programverksamheten bör organiseras i en koncern. Moderbolaget

bör inge anslagsframställningar till regeringen och fördela

medel som staten tilldelar koncernen, ansvara för fördelning och

placering av sändningstid om programföretagen inte själva kan

enas, ansvara för beredskapsplanering och vara ett organ där

koncerngemensamma frågor bereds.

Styrelserna i moderbolaget och de tre programbolagen bör

vardera bestå av femton ledamöter. För samtliga bör gälla att

regeringen utser ordförande och sex ledamöter. Ägarna utser fem

ledamöter. Den verkställande direktören bör vara självskriven

ledamot. Slutligen äger personalen rätt att utse två ledamöter

jämte två suppleanter. Den nu beskrivna ordningen att utse

styrelsernas ledamöter uppnås genom föreskrifter i

bolagsordningarna.

Moderbolagets och programbolagens styrelser bör ha ett mer

omfattande personsamband. Elva av moderbolagets ledamöter bör

ingå i programbolagens styrelser, fyra i Sveriges Televisions,

fyra i det sammanslagna ljudradiobolagets och tre i

Utbildningsradions styrelser. Av moderbolagets ledamöter är det

då bara ordföranden, den verkställande direktören och

personalrepresentanterna som inte ingår i något programbolags

styrelse.

I fråga om val av ledamöter av styrelserna inom Sveriges

Radio-koncernen bör gälla att de av regeringen utsedda

ledamöterna i moderbolagets och programbolagens styrelser skall

utses enligt hittillsvarande principer bl.a. vad gäller den

parlamentariska förankringen. Uppdraget som ordförande i

programbolag bör inte förenas med ledamotskap i moderbolagets

styrelse.

Vid beredningen av ärendet konstaterade konstitutionsutskottet

att riktlinjerna innebär att Sveriges Radio AB inte längre

skulle ha rätt att utse ledamöter i programbolagens styrelser.

Utskottet uttalade att detta får konsekvenser för

ansvarsförhållandena mellan moderbolaget och programbolagen.

Enligt konstitutionsutskottets mening var det nödvändigt att det

inför riksdagens beslut noggrant övervägdes hur avtalen för

nästa avtalsperiod skall utformas när det gäller frågan om vem

som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta

ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god

hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Vad utskottet

anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Det nu aktuella ärendet

Allmänt

Förslagen i propositionen utgår från att Sveriges Riksradio AB

och Sveriges Lokalradio AB bör föras samman till ett enda

ljudradioföretag. Detta bolag benämns i propositionen Sveriges

Radio AB. Med propositionens förslag är någon formell

koncernbildning inte aktuell. Sveriges Television AB, Sveriges

Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB benämns i

propositionen public service-företagen.

Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)

I propositionen föreslås att programföretagens public

service-uppdrag skall var i huvudsak oförändrade. Grundstenarna

för den svenska modellen för public service är enligt

propositionen radiolagens krav på saklighet och opartiskhet.

Andra viktiga utgångspunkter anges vara den i avtalen

föreskrivna skyldigheten att låta programverksamheten i sin

helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter och

intressen. Vidare anförs att minoritetsintressen av olika slag i

görligaste mån skall tillgodoses och att geografisk rättvisa och

hög kvalitet är grundläggande krav.

I motion K422 yrkande 1 av Thage G Peterson m.fl. (s) anför

motionärerna att basen för den nationella mediepolitiken även i

fortsättningen måste vara ett radio- och TV-företag i

allmänhetens tjänst, som har i uppdrag att förse såväl den stora

publiken som de många mindre publikerna med bra program. För att

public service-företaget skall kunna klara denna dubbla uppgift

är det enligt motionärerna viktigt att företaget förfogar över

flera kanaler, så att det kan variera programläggningen och

tillgodose flera behov samtidigt. Motionärerna anser att det

genom riksdagens beslut förra året om Sveriges Radios

organisation och finansiering för den kommande avtalsperioden

finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av public

service-verksamheten. Synpunkter av samma slag förs fram i

motion Kr5 yrkande 1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s).

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att programföretagens

public service-uppdrag i huvudsak skall vara oförändrade och

förordar att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen

i denna del.

Som framgår av det följande anser utskottet att den fortsatta

utvecklingen av public service-verksamheten bör bygga på de

överväganden som förs fram i propositionen. Utskottet avstyrker

därför motionerna K422 yrkande 1 och Kr5 yrkande 1.

Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)

I propositionen föreslås att avtalen mellan staten och public

service-företagen skall omfatta perioden den 1 januari 1993 --

den 31 december 1996. Den nya avtalsperioden bör enligt

propositionen bli något kortare än vad som tidigare beslutats

mot bakgrund av de initiativ som regeringen tagit för

reklamfinansierade kabelsändningar och en

reklamradiolagstiftning. Vidare anförs att det också är

lämpligare att den prövning i fråga om finansieringen av

Sveriges Televisions verksamhet som diskuterades i proposition

1990/91:149 om radio- och TV-frågor görs i samband med

inledningen av en ny avtalsperiod i stället för mitt under

avtalsperioden.

I motion K431 yrkande 2 av Henrik S Järrel (m) föreslår

motionären att det kommande avtalet mellan staten och Sveriges

Radios programbolag tecknas för en tid av tre år i stället för

sex år. Som skäl anförs att så mycket har hänt och händer inom

medieutvecklingen och att en grundlig översyn av struktur,

organisation, finansiering och reglering av public

service-verksamheten därför är starkt påkallad. En kortare

avtalsperiod innebär enligt motionären att man inte låser upp

sig alltför lång tid framåt innan förändringsprocessen kan

påbörjas.

Enligt motion Kr299 yrkande 6 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

bör nuvarande avtal förlängas med ett år för att en förnyelse av

företaget inte skall förhindras.

I motion Kr4 av Bengt Harding Olson (fp) anförs att det

uppenbarligen och ofrånkomligen torde uppkomma stora problem med

att inrymma den lokala radioverksamheten inom de angivna

ekonomiska ramarna. Motionären förespråkar därför en s.k.

kontrollstation mitt i avtalsperioden då verksamheten kan

utvärderas, ekonomin avstämmas och förändringsåtgärder vid behov

kan aktualiseras.

I motion Kr5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att villkoren

för Sveriges Radios verksamhet bör medge framförhållning och

långsiktig planering. Om programföretagen skall kunna uppfylla

sina åtaganden får inte villkoren för verksamheten kunna ändras

genom plötsliga beslut. Motionärerna anför att regeringen inte

redovisar några sakskäl för att frångå riksdagsbeslutet om en

sexårig avtalsperiod med en kontrollstation av finansieringen

efter tre år. De anser därför att riksdagen skall hålla fast vid

sitt tidigare beslut (yrkandena 9, 10 och 17).

Även i motion Kr7 yrkande 1 av Lars Werner m.fl. (v)

förespråkar motionärerna en avtalsperiod om sex år.

Utskottets bedömning

Vid föregående riksmöte uttalade sig riksdagen för en sexårig

avtalsperiod. En prövning i fråga om finansieringen av Sveriges

Televisions verksamhet förutsattes böra ske inför

medelstilldelningen år 1996.

Efter riksdagens beslut har emellertid reklamfinansierade

kabelsändningar blivit tillåtna. En lagstiftning som tillåter

reklamfinansierad radio förbereds. Som anförs i propositionen

talar detta för att avtalstiden blir kortare. Utskottet har

därför ingen erinran mot att avtalstiden bestäms till fyra år.

Härigenom kan prövningen i fråga om finansieringen av Sveriges

Televisions verksamhet göras i samband med inledningen av en ny

avtalsperiod i stället för under en pågående avtalsperiod.

Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.

Utskottets ställningstagande ligger i allt väsentligt i linje

med den uppfattning som kommer till uttryck i motion K431

yrkande 2. Utskottet avstyrker motionerna Kr299 yrkande 6, Kr4,

Kr5 yrkandena 9, 10 och 17 samt Kr7 yrkande 1.

Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)

I propositionen föreslås att public service-företagen under

nästkommande avtalsperiod skall utgöras av Sveriges Television

AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radio AB. Det

sistnämnda programföretaget bildas genom en sammanslagning av

Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB. Varje

programbolag svarar enligt propositionen för att verksamheten

kan bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika

intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Det

nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall enligt

propositionen upphöra den 1 januari 1993.

Som skäl för förslaget anförs att organisationen av public

service-företagen bör förenklas. Ansvarsförhållanden och

befogenheter bör vara tydliga för att medge största möjliga

rationalitet. I propositionen erinras om att den nuvarande

organisationen av Sveriges Radio-koncernen syftade till att

bl.a. lyfta fram ljudradion ur televisionens skugga och att

decentralisera och lägga ut besluten närmare

programproduktionen. Vidare anförs att organisationen är

resultatet av en politisk kompromiss. Resultatet har enligt

propositionen blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser

som inte har varit fruktbara. Vidare anförs att ett försök

gjordes år 1986 att strama upp beslutsgångarna till förmån för

moderbolaget samt att resultatet av beredningen förra året blev

att pendeln återigen slog i riktningen mot ett försvagat

moderbolag.

För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör

koncernmodellen enligt propositionen överges. Allt ansvar bör

innehas av de tre programföretagen. Moderbolaget bör avvecklas

fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas av

programföretagen, däribland ansvaret att värna självständigheten

i förhållande till omvärlden. I propositionen anförs att

riksdagen i konsekvens med denna strukturförändring

fortsättningsvis bör besluta om medelsfördelning till vart och

ett av de tre programföretagen.

I motion Kr3 yrkande 2 av Jan Andersson och Bengt

Silfverstrand (båda s) anförs att moderbolaget haft ett

samordnat ansvar för insatserna för funktionshindrade och att

erfarenheterna av detta samordnande ansvar är goda. De menar att

moderbolaget bör vara kvar och behålla ansvaret. I annat fall

måste det läggas på något av programbolagen.

I motion Kr5 yrkandena 5 och 7 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

erinrar motionärerna om förra årets riksdagsbeslut. Enligt

beslutet bör programverksamheten organiseras i en koncern.

Beslutet innebär vidare att huvuddelen av moderbolagets

styrelseledamöter skall hämtas från programbolagen, att

moderbolaget skall inge anslagsframställning till regeringen och

fördela medel mellan programföretagen, att moderbolaget skall

svara för fördelning av sändningstid, om programföretagen inte

själva kan enas, och att moderbolaget skall vara ett organ för

beslut i koncerngemensamma frågor. Enligt motionärerna betyder

detta att moderbolagets roll tonas ned och preciseras samtidigt

som dess betydelse som ett värn mot direkt statligt inflytande

erkänns. Motionärerna anför att organisationsförändringen nu har

genomförts.

Regeringens förslag att avskaffa moderbolaget får enligt

motionärerna till följd att medelstilldelningen skall

fastställas för hela avtalsperioden enligt en i förväg fixerad

formel. De anför vidare att förslaget förutsätter att regeringen

i detalj kan bedöma hur medelsbehoven för de olika

programföretagen kommer att utvecklas över tiden i ett skede när

stora förändringar skall genomföras.

Skälet till att moderbolaget bildades var enligt motionärerna

att det skulle garantera public service-verksamhetens integritet

och oberoende i kontakter med riksdagen och regeringen. Det

skulle inte bli möjligt för den politiska makten att spela ut

programföretagen mot varandra, och den politiska makten skulle

konfronteras med företrädare som har ett samlat ansvar för radio

och TV i allmänhetens tjänst. Motionärerna anser att dessa skäl

för moderbolaget är lika starka i dag och att moderbolaget

därför skall vara kvar.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att ansvarsförhållanden

och befogenheter bör vara tydliga när det gäller verksamheten i

public service-företagen. Vid förra årets riksdagsbeslut

underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när

det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det

yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och

god hushållning. Utskottet anser i likhet med regeringen att

detta syfte tillgodoses om organisationen av public

service-företagen förenklas genom att koncernmodellen överges.

Utskottet biträder därför förslaget att moderbolaget avvecklas

och att dess uppgifter övertas av programbolagen. Utskottet

avstyrker därmed motionerna Kr3 yrkande 2 samt Kr5 yrkandena 5

och 7.

Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)

Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges

Utbildningsradio skall enligt propositionen vara självständiga

aktiebolag. Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga

och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella

sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om

enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som

ägare skall aktierna erbjudas staten. Som skäl för förslaget

anförs i huvudsak följande.

Ett stort antal av de hittillsvarande ägarna till Sveriges

Radio-koncernen har aviserat att de vill frånträda sina aktier

inför en ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom

näringslivs- och pressgrupperna. Ett motiv som anges är risken

för jävssituationer. Flera ägare har nämligen engagerat sig i

eller avser att gå in i olika medieprojekt i konkurrens med

public service-företagen. Den övervägande delen av ägarna inom

folkrörelsegruppen har dock deklarerat att de önskar kvarstå som

ägare. Eftersom många folkrörelser i framtiden kommer att

intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får man

emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna

ägargrupp. De nuvarande hembudsreglerna innebär i extremfallet

att en aktieägare skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna

ägargruppen. Teoretiskt sett skulle en enda ägare i

folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i Sveriges

Radio-koncernen. Mot denna bakgrund förutsätts att aktier som

utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till

staten. En ny ägargrupp bör beredas tillfälle att bli ägare i

syfte att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets. Denna

grupp bör bestå av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt

oberoende kulturella sammanslutningar. För inledningen av nästa

avtalsperiod bör aktierna fördelas så att pressen har 20 %,

näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen

20%.

I motion Kr299 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslås att TV

2 säljs för att i egenskap av reklamfinansierad TV-station ge TV

3 och TV 4 välbehövlig konkurrens (yrkande 3). De föreslår

vidare att lokalradion, riksradions program 2 och 3 samt

utbildningsradion säljs (yrkandena 7--10). Den nuvarande

ägarformen för den allmänna radion och televisionen är enligt

motionärerna en ur demokratisk synpunkt mycket tveksam

konstruktion. De anför att det finns all anledning att fundera

över om staten verkligen skall äga radio- och TV-stationer.

Motionärerna förespråkar en allmän television utan

organisations- och politikerinblandning (yrkande 1). Den

framtida allmänna televisionen och radion bör var för sig enligt

motionärerna ombildas till en ny aktiebolagsform av motionärerna

kallad "folkaktiebolag" i vilket alla svenska medborgare får

köpa ett begränsat antal aktier. Begränsningen skall hindra

ägarkoncentration i företaget (yrkandena 5 och 12).

I motion Kr5 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, av Ingvar

Carlsson m.fl. (s) är motionärerna kritiska mot propositionens

förslag i fråga om ägarskap och företagsform. Motionärerna pekar

på att de vetenskapliga och konstnärliga sammanslutningar som

skall ingå i den nya ägargruppen ännu inte är vidtalade. De är

också negativa till förslaget att en hembudsregel införs i

bolagsordningarna som innebär att staten tar över aktierna om

någon av ägarna frånträder (yrkande 13).

Motionärerna menar att det nuvarande ägandet av Sveriges Radio

med ägare som representerar skilda delar av samhället fungerar

som en garant för public service-verksamhetens integritet i

förhållande till staten och skilda påtryckningsgrupper. Att

delar av näringslivet och delar av pressen inte vill kvarstå i

Sveriges Radio minskar enligt motionärerna inte värdet av att

ägandet också framdeles är skilt från staten. I historiens ljus

har näringsliv och press spelat en tvivelaktig roll som ägare av

etermedier (yrkande 6).

Vidare anför motionärerna att ägarnas uppgifter skiljer sig

från dem som gäller för vanliga kommersiella företag.

Medelstilldelning och allmänna riktlinjer för verksamheten

bestäms av riksdagen och regeringen. Ägarnas inflytande består i

att de tillför styrelsearbetet kompetens och erfarenheter. Den

minskning av antalet styrelseledamöter som föreslås i

propositionen innebär att alla ägargrupper tillsammans skall

utse två styrelseledamöter i varje programföretag. Det blir

därmed enligt motionärerna inte längre möjligt för samtliga

ägargrupper att delta i styrelsearbetet. Motionärerna anser att

regeringens förslag till förändringar av ägarsammansättningen

och principerna för styrelsernas utseende är ogenomtänkta. De

anser att riksdagen därför bör begära att regeringen återkommer

med förslag i dessa frågor efter det att den överlagt med

nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets

riksdagsbeslut (yrkande 8).

I motion Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) anför motionärerna att

också handikapp-, freds-, miljö- och invandrarorganisationer bör

tillfrågas om ett eventuellt delägande (yrkande 2). De menar

vidare att hembudsrätten skall begränsas så att staten inte kan

bli majoritetsägare av bolagen. De föreslår därför att

hembudsrätten för staten begränsas till 20 % (yrkande 4).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att public service-verksamheten även i

fortsättningen bör bedrivas i aktiebolagsform och att aktierna i

bolagen bör fördelas på det sätt som föreslås i propositionen.

Utskottet motsätter sig de förslag till utförsäljningar av stora

delar av public service-verksamheten och

organisationsförändringar som förs fram i motion Kr299 yrkandena

1, 3, 5, 7--10 och 12. Yrkandena avstyrks därför.

De nuvarande hembudsreglerna innebär att en aktieägare skulle

kunna komma att inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen.

Utskottet anser att detta är en mindre lämplig ordning och delar

därför regeringens uppfattning att aktier som utbjuds till

försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten. Utskottet

har således inga erinringar mot regeringens förslag om

företagsform och ägarskap och avstyrker motionerna Kr5 yrkande

4, såvitt nu är i fråga, yrkandena 6, 8 och 13 samt Kr7

yrkandena 2 och 4.

Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)

Styrelserna i programföretagen skall enligt propositionen

vardera bestå av nio ledamöter. För varje styrelse skall gälla

att regeringen utser ordförande och tre ledamöter. I

propositionen anförs att det är viktigt att ta hänsyn till

personlig kompetens och integritet vid valet av personer till

public service-företagens styrelser. En annan viktig aspekt

anges vara att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper

och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället

och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet som

är relevant för verksamheten. Regeringen bör enligt

propositionen inför utseende av ledamöterna samråda med ledarna

för samtliga i riksdagen representerade partier.

Vidare utser ägarna på resp. bolagsstämma två ledamöter. Den

verkställande direktören är självskriven ledamot. I

propositionen uttalas förhoppningen att ägarna vid sina val av

ledamöter utgår från samma integritetskriterier som bör gälla

vid regeringens val av styrelseledamöter. Staten bör enligt

propositionen såsom eventuell aktieägare normalt inte delta i

valet av dessa styrelseledamöter.

I motion Kr5 yrkandena 11 och 12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

föreslås att styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges

Television AB, Utbildningsradion AB, Riksradion AB och

Lokalradion AB skall utses efter de regler som gäller i resp.

bolags bolagsordning och att styrelsen efter de två sistnämnda

bolagens samgående utses i enlighet med vad som angetts i förra

årets riksdagsbeslut.

Utskottets bedömning

Som anförs i propositionen bör styrelsernas storlek bli något

mindre så att bättre förutsättningar ges för ett effektivt

styrelsearbete. Utskottet biträder därför regeringens förslag

att varje styrelse i programföretagen skall bestå av nio

ledamöter. Av dessa bör som anförs i propositionen regeringen

utse ordförande och tre övriga ledamöter. Utskottet delar den

uppfattning som förs fram i propositionen om personlig

kompetens, integritet, kunskap och erfarenhet hos

styrelseledamöterna. Utskottet tillstyrker propositionen i denna

del och avstyrker motion Kr5 yrkandena 11 och 12.

Publikråd (avsnitt 10.5.3)

I propositionen föreslås inrättandet av ett publikråd med

inriktning mot public service-företagens programverksamhet med

representanter från olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet

skall enligt förslaget vara fristående från programföretagen och

ha till uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan

publik och programföretag om hur programverksamheten motsvarar

public service-uppdraget. Rådet skall vidare vara en väg för att

ge synpunkter och komma in med önskemål på programverksamhetens

omfattning och inriktning. Enligt propositionen bör det ankomma

på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet och ange

de närmare villkoren för verksamheten.

I motion Kr5 yrkande 3 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs

kritik mot förslaget att inrätta ett publikråd. Motionärerna

efterlyser på vilka grunder regeringen anser sig ha kompetens

att utse 30--40 personer som skall representera landets alla

lyssnare och tittare. Motionärerna anför vidare att utländska

erfarenheter från publikråd inte är goda. Om de är utsedda

direkt av regeringen, uppfattas de som regeringens tillsynsmän.

Om de i stället är utsedda av olika intressegrupper, betraktas

de som företrädare för partsintressen. Det föreslagna

publikrådets synpunkter kommer enligt motionärerna att tillmätas

större vikt än den kvalificerade radio- och TV-kritiken,

eftersom det skall representera hela befolkningen.

Programföretagen hamnar därmed i en omöjlig integritetskonflikt

i sina kontakter med publikrådet.

Motionärerna anför att om programföretagen tar intryck av

publikrådets rekommendationer, uppstår misstanken att de fallit

undan för påtryckningar från av regeringen handplockade

kontrollanter. Om programföretagen å andra sidan inte följer

rekommendationerna riskerar företagen enligt motionärerna

beskyllningar för självrådighet och publikförakt. Tilltron till

programföretagens integritet undergrävs i båda fallen.

Motionärerna anser att massmediernas roll i den demokratiska

processen bäst gagnas av att verksamheten granskas från

journalistiska, vetenskapliga och kulturella utgångspunkter i

fri och öppen diskussion. De anser att andra villkor än dem som

följer av yttrandefrihetsgrundlagen och radiolagen lika litet

bör gälla Sveriges Radios programföretag som andra

etermedieföretag.

Enligt motion Kr3 yrkande 3 av Jan Andersson och Bengt

Silfverstrand (båda s) är det viktigt att de handikappgrupper

som är beroende av särskilda insatser från programföretagen blir

representerade i publikrådet. Liknande synpunkter framförs i

motion Kr8 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (båda c)

dock utan något särskilt yrkande.

Utskottets bedömning

Som anförs i motion Kr5 yrkande 3 kan principiella

invändningar riktas mot inrättandet av ett statligt publikråd.

Programverksamheten bör enligt utskottets mening inte

underkastas någon annan kontroll från statens sida än

radionämndens granskning och den prövning som kan ske i

yttrandefrihetsmål enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet

avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker

motion Kr5 yrkande 3. Vid denna bedömning avstyrker utskottet

yrkandena om publikrådets sammansättning i motion Kr3 yrkande 3.

Förslaget till ändring i närradiolagen (1982:459)

I 14 § närradiolagen (1982) finns en hänvisning till en

bestämmelse i den numera upphävda lagen (1982:460) om

ansvarighet för närradio. Bestämmelsen har ersatts av en

föreskrift i lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

områden. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att

14§ närradiolagen ändras i överensstämmelse härmed.

Stockholm den 12 maj 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Bertil Fiskesjö

I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger

Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove

Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Harriet

Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s),

Ingela Mårtensson (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)

Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny

Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser att andra stycket av utskottets

yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill emellertid tillägga att den fortsatta

utvecklingen av public service-verksamheten bör bygga på det

beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte och som

gällde Sveriges Radio-koncernens organisation och finansiering

inför den kommande avtalsperioden. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således

motionerna K422 yrkande 1 och Kr5 yrkande 1.

2. Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)

Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottet utgår från att radion och televisionen skall vara

fria medier på samma sätt som pressen är i dag. Men med hänsyn

till de speciella förhållanden som råder inom radio och

television i fråga om distributionsmöjligheter är det viktigt

att det finns en särskild radio och television i allmänhetens

tjänst.

Den allmänna radion och televisionen är i dag inte i

allmänhetens tjänst, utan i samhällets tjänst. Utskottet anser

att tiden nu är mogen att skapa en verklig allmänhetens radio

och television. Svenska folket bör sålunda få en ny allmän radio

och television. Den skall ägas av medborgarna och vara fri från

reklam. Den skall också vara fri från politiskt inflytande i vid

bemärkelse. Den allmänna radion och televisionen skall förmedla

god kultur, information och utbildning.

3. Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)

Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny

Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser att andra och tredje styckena i

utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha

följande lydelse:

Varken de reklamfinansierade kabelsändningarna eller

förberedelserna för en reklamfinansierad radio utgör enligt

utskottets mening några godtagbara skäl att frångå riksdagens

beslut om en en sexårig avtalsperiod och en kontrollstation

rörande finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet efter

tre år. Utskottet avstyrker därför propositionen i denna del och

tillstyrker motion Kr5 yrkandena 9, 10 och 17 samt Kr7 yrkande

1. Utskottet avstyrker motionerna K431 yrkande 2, Kr299 yrkande

1 och Kr4.

4. Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)

Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottets förslag om en ny radio och television i

allmänhetens tjänst bör genomföras så snart som möjligt.

Regeringen bör genast vidta åtgärder i detta syfte. Förnyelsen

bör kunna ske efter två år. Under tiden måste emellertid ett

avtal gälla för den nuvarande organisationen. Utskottet förordar

därför att avtalsperioden bestäms till två år. Härigenom

tillgodoses syftet med motion Kr299 yrkande 6.

5. Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)

Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny

Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken

Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade förra året att programverksamheten skulle

organiseras i en koncern. I det sammanhanget underströk

utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller

vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta

ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god

hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Regeringen

föreslår nu i stället att moderbolaget skall avvecklas. Flera

skäl talar emot förslaget. Utskottet vill här särkilt peka på

den betydelse som moderbolaget har som ett värn mot statligt

inflytande över programverksamheten. Public

service-verksamhetens integritet och oberoende i förhållande

till statsmakterna kan bäst upprätthållas om den företräds av

någon som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens

tjänst. Utskottet anser således att moderbolaget skall vara

kvar. Utskottet avstyrker propositionen i denna del och

tillstyrker motionerna Kr3 yrkande 2 samt Kr5 yrkandena 5 och 7.

Med den lösning som utskottet sålunda förordat bör regeringen

återkomma till riksdagen med förslag om vem som inför riksdagen

och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som

berör rationell verksamhet och god hushållning i de bolag som

ingår i koncernen. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

6. Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)

Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottet utgår, såsom ovan påpekats, från att radion och

televisionen skall vara fria medier utan politisk inblandning

och styrning. Vid valet mellan att bibehålla nuvarande

organisation med ett moderbolag eller att slopa moderbolaget och

införa tre fristående programbolag måste radio- och

televisionsföretagens integritet sättas i förgrunden. Det är

alltså av fundamental betydelse att integriteten inte kränks

eller kommer i fara. Vid en avvägning mellan de olika förslagen

finner utskottet att tillräckliga skäl inte förebragts att

frångå den nuvarande organisationsformen.

7. Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)

Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny

Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken

Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Det nuvarande ägarskapet med ägare som representerar skilda

delar av samhället innebär att public service-verksamhetens

integritet kan upprätthållas i förhållande till staten och olika

påtryckningsgrupper. Förändringar av ägandet bör därför bara

genomföras med varsamhet och omsorg. Enligt utskottets mening

uppfyller regeringens förslag om ägarskap inte dessa krav.

Utskottet vill särskilt peka på den föreslagna hembudsregeln som

innebär att staten tar över aktierna, om någon av ägarna

frånträder. Ett statligt ägande i programföretagen inger enligt

utskottets mening betänkligheter från principiella

utgångspunkter. Utskottet anser att regeringen bör överlägga med

nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets

riksdagsbeslut och återkomma till riksdagen med förslag i de nu

aktuella frågorna. Utskottet avstyrker således propositionen i

denna del och tillstyrker motion Kr5 yrkande 4, såvitt nu är i

fråga samt yrkandena 6, 8 och 13. Vad utskottet nu har anfört

tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Kr7 yrkande 4 om

en begränsning av hembudsrätten. Utskottet kan emellertid inte

förorda den vidgning av ägarkretsen som förordas i yrkande 2 i

den motionen. Yrkandet avstyrks.

Av det anförda framgår att utskottet måste motsätta sig de

förslag till utförsäljningar av stora delar av public

service-verksamheten och organisationsförändringar som förs fram

i motion Kr299 yrkandena 1, 3, 5, 7--10 och 12. Yrkandena

avstyrks.

8. Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)

Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nuvarande ägarformen för den allmänna

radion och televisionen är tveksam från demokratisk synpunkt. I

likhet med vad som föreslås i motion Kr299 yrkande 7--10 anser

utskottet att TV 2, lokalradion, riksradions program 2 och 3

samt utbildningsradion bör säljas. Vad som återstår bör bilda

den nya radion och televisionen i allmänhetens tjänst som

utskottet nyss har förordat. Den bör bestå av en radiokanal och

en TV-kanal. Kanalerna skall drivas i en ny aktiebolagsform --

folkaktiebolag -- i vilket varje svensk medborgare skall få köpa

ett begränsat antal aktier. Begränsningen skall hindra

ägarkoncentration i företaget. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med närmare förslag i ämnet i god tid innan den

avtalstid om två år löper ut som utskottet har förordat i det

föregående. Utskottets ställningstagande tillgodoser motion

Kr299 yrkandena 1, 5 och 12.

9. Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)

Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny

Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken

Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Även i fråga om programföretagens styrelser föreslår

regeringen att riksdagen skall gå ifrån det beslut som riksdagen

fattade vid föregående riksmöte. Propositionen innehåller

emellertid inte några tillräckligt starka skäl för detta.

Utskottet anser därför att styrelserna bör utses i enlighet med

vad riksdagen uttalade i sitt tidigare beslut. Utskottet

avstyrker propositionen i denna del och tillstyrker motion Kr5

yrkandena 11 och 12.

10. Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)

Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Frågan gäller vem som skall utse styrelserepresentanter.

Propositionens förslag är att regeringen utser ordförande och

tre övriga ledamöter. Mot detta står ett förslag att styrelserna

skall utses efter de regler som gäller för närvarande bl.a. vad

gäller den parlamentariska förankringen. Med den utgångspunkt

som utskottet intagit om fri radio och television anser

utskottet att styrelseledamöterna i stället bör utses i enlighet

med vad som i allmänhet gäller i aktiebolag. En sådan ordning

garanterar de krav på hög kompetens inom radio- och

televisionsområdet som bör ställas på varje styrelseledamot.

11. Publikråd (avsnitt 10.5.3)

Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Inger

René (m), Henrik S Järrel (m), Ingela Mårtensson (fp) och Roland

Lében (kds) anser att utskottets yttrande under rubriken

Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om

inrättande av ett publikråd. De farhågor för otillbörlig

påverkan från publikrådet på programföretagen som förs fram i

motion Kr5 yrkande 3 är enligt utskottets mening ogrundade.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker

den nämnda motionen. Som anförs i propositionen bör det ankomma

på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Något

uttalande från riksdagens sida om sammansättningen bör enligt

utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker därför motion

Kr3 yrkande 3.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Enligt min mening bör riksdagen bifalla de motionsyrkanden som

förs fram i motionerna Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) och Kr269 av

Johan Lönnroth m.fl. (v).

Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.

Bilaga 3

Tid: Tisdagen den 21 april 1992

Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset

Deltagarförteckning

Inbjudna deltagare

Från kulturdepartementet:

Statssekreteraren Carin Fischer

Departementsrådet Göran Lannegren

Från Sveriges Radio AB:

VD Örjan Wallqvist

Planeringsdirektören P-O Johansson

Från Sveriges Television AB:

VD Sam Nilsson

Distriktschefen Lars Lindberg

Från det nya ljudradiobolaget:

V VD i Sveriges Radio AB Ove Joanson

VD i Sveriges Lokalradio AB Jan Engdahl

VD i Sveriges Riksradio AB Arvid Lagercrantz

Från Sveriges Utbildningsradio AB:

VD Lars Hansson

Christer Smedberg

Från Radiotjänst i Kiruna AB:

VD Hans Helmfrid

Från Folkrörelsernas ägargrupp:

Thord-Ove Thordson, Sveriges frikyrkoråd

Lasse Magnusson, Folkbildningsrådet

Stefan Gullberg, Landsorganisationen

Från Pressens ägargrupp:

Chefredaktören Folke Johansson

VD i Svenska Tidningsutgivareföreningen Rune Sirvell

Från Näringslivets ägargrupp:

Direktören Iwan Ahlström

Ledamöter och suppleanter i utskottet

Åke Gustavsson (s), ordförande, Jan-Erik Wikström (fp),

Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s),

Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),

Monica Widnemark (s), Carl-Johan Wilson (fp), Elisabeth Persson

(v) och Birger Andersson (c).

__________

Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid

utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra

korrigeringar och -- i begränsad omfattning -- föreslå

förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.

Ordförande Åke Gustavsson (s): Å kulturutskottets vägnar

ber jag att få hälsa er alla varmt välkomna. Här finns alltså

företrädare för den politiska ledningen på kulturdepartementet

samt företrädare för Sveriges Radio, Sveriges Television, det

nya ljudradiobolaget, Utbildningsradion, Radiotjänst i Kiruna AB

och ägarna -- dvs. företrädare för folkrörelsernas ägargrupp,

företrädare för pressens ägargrupp och företrädare för

näringslivets ägargrupp.

Vi har tänkt oss följande talarordning. Enligt utsänd lista

får statssekreteraren i kulturdepartementet

Carin Fischer inleda med ett tio minuter långt anförande.

Därefter kommer i tur och ordning de inledningsanföranden som

framgår av utsänd lista.

Strax efter kl. 14.00 torde alla ha hållit sitt inledande

anförande. Vi har tänkt oss att bryta då för en stunds paus.

Därefter vidtar utfrågningen.

När det gäller frågorna från utskottet kommer dessa enligt

träffad överenskommelse att från de olika partierna ställas i

följande ordning: (s), (s), (nyd), (v), (m), (fp), (c) och

(kds). Vissa ändringar kan förekomma. Det kan ju t.ex. bli

tilläggsfrågor.

Vi räknar med att utfrågningen kan avslutas senast kl. 15.45.

Ännu en gång hälsar jag er alla varmt välkomna hit. Jag lämnar

så över ordet till statssekreteraren i kulturdepartementet Carin

Fischer. Var så god!

Carin Fischer: Tack, Åke! Jag skall be att få framföra ett

tack för inbjudan till utskottet. Jag har redan tidigare varit

inbjuden till utskottet och har då sagt att jag gärna återkommer

om utskottet finner det lämpligt eller önskvärt att jag kommer

för att svara på frågor. Tack alltså för inbjudan!

Dagens utfrågning handlar om ett nytt avtal med Sveriges

Radio. Jag kommer därför att kort gå igenom huvudpunkterna i den

proposition som nyligen lagts på riksdagens bord. Enligt min

mening sammanfaller den till stora delar med de riktlinjer som

angavs av riksdagen för knappt ett år sedan. Vidare

överensstämmer den till stora delar med vad som gällt under den

gångna avtalsperioden.

En bland många viktiga utgångspunkter för arbetet med

propositionen har självfallet varit att ge programföretagen

största möjliga självständighet samt konstnärliga och

publicistiska oberoende under den kommande avtalsperioden. Detta

betyder bl.a. att ägarmakt och ekonomisk makt bör kringgärdas av

regler som gör att ett otillbörligt inflytande inte kan

förekomma.

I arbetet har det också tagits hänsyn till den utveckling som

har ägt rum sedan förra sommaren. Det handlar bl.a. om

ytterligare synpunkter på ägandet från olika ägargrupper. Det

handlar också om en ny lag om kabelsändningar och om ett förslag

som nyligen presenterats och som gäller reklamfinansierad radio.

I regeringens proposition om den avgiftsfinansierade radio-

och TV-verksamheten anges riktlinjer för public

service-verksamhetens uppdrag, ägande, organisation,

finansiering m.m. De skall gälla under perioden den1 januari

1993--den 31 december 1996.

De riktlinjer som anges i nu gällande avtal mellan regeringen

och företagen inom Sveriges Radio-koncernen går tillbaka på en

rad beslut om Sveriges Radio från 1966 och framåt.

I förra vårens proposition om radio- och TV-verksamhet

redovisade dessutom den dåvarande regeringen vissa

grundprinciper för Sveriges Radio-företagen inför den nya

avtalsperioden. Propositionen föregicks av ett beredningsarbete

där riksdagspartierna deltog.

Sedan riksdagsbehandlingen sommaren 1991 har regeringen tagit

initiativ till reklamfinansierade kabelsändningar och en

reklamradiolagstiftning som ändrat en del av förutsättningarna

inom medieområdet.

Eftersom public service-företagens förutsättningar och statens

uppdrag till dessa företag är beroende av medieutvecklingen

innebär förslagen i den nu aktuella propositionen att

avtalsperioden bör vara fyraårig, vilket är två år kortare än

vad som angavs i förra årets proposition.

Även osäkerheten om allmänhetens reaktioner på den ökande

mångfalden, reklammarknadens utveckling samt teknikutvecklingen

motiverar en kort avtalsperiod. Den s.k. kontrollstationen i

fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet, som

diskuterades i förra årets proposition, bör därför flyttas fram

ett år, så att den inte infaller under löpande avtalsperiod.

Överväganden om finansiering bör i stället ske inför den

avtalsperiod som inleds den1 januari 1997.

Public service-företagens uppdrag under nästa avtalsperiod bör

i huvudsak vara oförändrat. En särskild markering görs genom att

det betonas att hela programutbudet bör ha hög kvalitet.

De frekvensmässiga förutsättningarna för public

service-företagen -- dvs. Sveriges Television, det nya

ljudradioföretaget, alltså Sveriges Radio, och Utbildningsradion

-- bör också vara i huvudsak oförändrade. Ett public

service-utbud med två TV-kanaler och fyra radiokanaler är

rimligt. I programföretagens sändningsrätter bör också ingå

regionala och lokala sändningar. Utbildningsradion bör sända

utbildningsprogram i Sveriges Televisions och Sveriges Radios

kanaler.

Finansieringen bör liksom hittills i huvudsak ske med

TV-avgifter. TV-avgiftens storlek bör liksom hittills bestämmas

av riksdagen och intäkterna tillföras rundradiokontot. Därtill

kommer intäkter till rundradiokontot från koncessionsavgifter

från Nordisk Television AB och överföringar som hänger samman

med förändrade avskrivningsprinciper för investeringar i

sändningsutrustning.

Public service-företagen bör inte få finansiera verksamheten

med reklam. Däremot bör även Sveriges Radio ges möjligheter till

viss sponsring på villkor motsvarande dem som nu gäller för

Sveriges Television.

Storleken på reformtillskott och rationaliseringskrav

överensstämmer med vad som angavs i förra årets proposition.

Under perioden 1992--1996 föreslås public service-företagen få

ett reformtillskott om sammanlagt 600milj.kr. När det gäller

rationaliseringskravet uppgår summan till totalt 200milj.kr.

Medlen värdesäkras genom ett index liksom hittills.

Programföretagen tillförsäkras därmed en generös och i

jämförelse med andra medieföretag säker medelstilldelning.

Medlen fördelas i början av avtalsperioden mellan

programföretagen och gäller under hela avtalsperioden, i

enlighet med den fördelningsnyckel som programföretagen

gemensamt har utarbetat.

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion

tillförsäkras härigenom goda och långsiktiga

planeringsförutsättningar och ges också möjligheter att uppfylla

högt ställda public service-krav.

Public service-företagen bör, liksom hittills och i enlighet

med 1991 års proposition, ägas av ett antal utomstående grupper.

Det gäller i första hand dem som nu är ägare, dvs.

folkrörelserna, näringslivet och pressen. En ny fjärde grupp av

konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende

kulturella sammanslutningar bör beredas tillfälle att bli ägare.

Vid inledningen av nästa avtalsperiod bör aktierna i de tre

företagen därmed fördelas så, att pressen har 20%,

näringslivet 20%, folkrörelserna 40% och den nya ägargruppen

20%. Om enskilda ägare engagerar sig i olika medieprojekt i

konkurrens med public service-företagen och därmed hamnar i

jävssituationer, bör dessa ägares aktier i public

service-företagen hembjudas till staten.

I debatten har stiftelseformen förts fram som en alternativ

ägandeform. Osäkerheten i fråga om innehållet i kommande

lagstiftning om stiftelser innebär att det för närvarande är

olämpligt att överväga sådana konstruktioner. Att nu bilda en

stiftelse skulle komma att försvåra för riksdagen att för all

framtid över huvud taget påverka förutsättningarna för public

service-verksamheten.

Inför den avtalsperiod som inleds 1997 bör dock villkoren för

att driva verksamheten i stiftelseform ha klarlagts. Vid den

tidpunkten kan en stiftelse vara ett alternativ bland flera

olika lösningar.

Styrelserna bör under kommande avtalsperiod vara mindre än

nuvarande. Varje styrelse bör bestå av nio personer, varav VD

och två personalrepresentanter är självskrivna. Vidare bör

regeringen utse fyra ledamöter, inkl. ordföranden. Det är

önskvärt att ledamöterna hämtas från olika delar av samhället,

har stor integritet och sammantaget representerar kunskaper och

erfarenheter som är relevanta för verksamheten.

Regeringen bör inför utseendet av ledamöter samråda med

ledarna för samtliga i riksdagen representerade partier.

Återstående två styrelseledamöter utses av ägarna på resp.

bolagsstämma.

Det breddade ägandet, de nya formerna för utseende av

styrelseledamöter samt en tydlig ansvarsfördelning mellan

riksdag, regering, styrelser, företagsledning och

programansvariga bör innebära ett hinder för otillbörlig

styrning och vara en garanti för självständighet i

programverksamheten.

Ett fristående publikråd bör också inrättas. Rådet bör ha till

uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan publik och

programföretag om hur programverksamheten motsvarar public

service-uppdraget. Regeringen bör utse deltagare bland t.ex.

olika folkrörelsegrupper, handikapporganisationer,

invandrargrupper, lyssnare och tittare som utses utifrån

personliga meriter. Deltagandet bör hämtas från hela landet.

Organisationen av public service-verksamheten bör förenklas.

Moderbolaget bör därför avvecklas och Riksradion och Lokalradion

föras samman till ett radioföretag. Televerkets verksamhet med

utsändning av program övertas av ett nytt statligt bolag med

huvudmannaskap för rundradionätet, Svensk Rundradio AB.

Programföretagen föreslås fortsättningsvis köpa

utsändningstjänster från detta bolag och får därefter ökade

medelstilldelningar. Samtidigt upphör nuvarande direkta

medelstilldelning till televerket.

I övrigt kan nämnas att uppgifterna för Radiotjänst i Kiruna

bör vara oförändrade. Radiotjänst bör ägas gemensamt av de tre

programföretagen. Vissa förenklingar föreslås i fråga om

radionämndens prövning av bestämmelserna om genmäle samt den

enskildes privatliv.

Vidare bör skyldigheten att sända närradio över sändare som

ställts till förfogande av televerket upphävas från den1 juli

1992.

Till slut några ord om de ekonomiska förutsättningarna.

Medelstilldelningen till de tre programföretagen bör innebära

att Sveriges Television 1993 erhåller ca 2,6miljarder av det

tillgängliga beloppet, Sveriges Radio knappt 1,5miljarder och

Utbildningsradion ca 200milj.kr. Den totala

medelstilldelningen överensstämmer därmed också i stort med vad

som angavs i propositionen 1991.

Ordförande Åke Gustavsson (s): Vi tackar Carin Fischer för

det. Härmed lämnar jag ordet till chefen för Sveriges

Radio-koncernen Örjan Wallqvist. Var så god!

Örjan Wallqvist: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Även

jag tackar för invitationen att besöka utskottet i de här

formerna. Enär jag givits tillfälle att kommentera regeringens

proposition nr 140 om TV- och radioverksamheten skall jag i det

här sammanhanget begränsa mig till tre synpunkter.

Den första synpunkten knyter an till följande. I oktober i

fjol uttryckte samtliga styrelser inom SR-koncernen en gemensam

uppfattning om de framtida villkoren för koncernen under en ny

avtalsperiod. Den uppfattningen framfördes i en skrivelse till

regeringen.

Propositionens förslag går på flera väsentliga punkter stick i

stäv mot styrelsernas uppfattning, framför allt när det gäller

upplösningen av koncernen och konsekvenserna, politiseringen i

förhållande till statsmakterna, av public service-verksamheten.

Den andra synpunkten, herr ordförande, gäller regeringens

förslag i propositionen på så sätt att de antyds utgöra en

början till ett systemskifte när det gäller public

service-verksamhetens villkor i Sverige.

Normalt brukar väsentliga förändringar grundas på omfattande

mediepolitiska bedömningar som sedan är grunden för förslag som

riksdagen får ta ställning till. Sådana bedömningar, herr

ordförande, saknas i stort helt i detta sammanhang i den här

propositionen.

Vad kulturministern anför som primärt motiv är att hon erfarit

-- av vem vet jag inte -- att det råder split och tvetalan inom

koncernen, vilket åsamkat men för verksamheten. Detta betraktar

jag som ett svepskäl.

Den skrivelse från samtliga styrelser inom koncernen som jag

nyss nämnde talar emot ministerns motiv.

Den tredje synpunkten, herr ordförande, är att till det

intryck av tunnhet och improvisation som jag anser präglar

propositionen i väsentliga avseenden hör att det inte finns ens

en ansats till konsekvensanalys verksamhetsmässigt och

ekonomiskt eller en värdering från företagsmässig synpunkt.

SR-koncernen är på flera sätt och av olika skäl en mycket

integrerad organisation. Vi har ett omfattande system grundat på

både avtal, uppdrag alltså, och praxis med gemensamma band i

olika avseenden inom koncernen och gentemot yttervärlden.

Avtalsfrågor, personalpolitik, fastighetsägande, skattepolitik,

skattedisposition och mycket annat innebär både kort- och

långsiktiga åtaganden på verksamhetens vägnar som inte upphör

att gälla bara därför att man upplöser en koncern.

Allt detta kan förändras. Men det kräver en genomtänkt plan.

En sådan saknar jag i propositionen. Det finns inte ens en

antydan därom. En sådan plan förutsätter också att ägarnas roll,

omfattning och ansvar definieras. Fram till dess att bl.a. detta

har blivit klarlagt förblir tankarna i propositionen både i

företagsmässig och i ekonomisk mening svävande och utan reell

vägledning. Tack!

Ordförande Åke Gustavsson (s): Vi får tacka Örjan

Wallqvist. Ordet går så till Sam Nilsson, chef för Sveriges

Television AB. Var så god!

Sam Nilsson: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Regeringens

proposition om radio- och TV-frågorna ger i långa stycken ett

gott underlag för Sveriges Televisions verksamhet under de

närmaste åren.

Det är bra att något förslag om ett förstatligande av

SR-koncernen inte läggs fram. Det är bra att ägandet föreslås

spritt till grupper också vid sidan av folkrörelserna, pressen

och näringslivet. Att ha en bred förankring i det svenska

samhället är väsentligt för vårt uppdrag och för vår oberoende

ställning som medieföretag.

En förutsättning för att den föreslagna ägarkonstruktionen

skall kunna fungera är dock att det snabbt -- naturligtvis helst

under utskottsbehandlingen -- klargörs vilka intressenter som

avser att ikläda sig en långsiktig ägarrroll. Sker inte det, kan

resultatet bli ett betydande statligt ägande, vilket

naturligtvis skulle skapa osäkerhet för framtiden och

frågetecken beträffande statsmakternas långsiktiga ambitioner i

ägarfrågan.

Det är bra att det reformtillskott och den värdesäkring genom

index som fjolårets riksdag uttalat sig för nu konfirmeras och

läggs fast för avtalsperioden. Tillsammans med den fasta

medelsfördelning som gjorts mellan programbolagen för hela

avtalsperioden ger det oss goda planeringsförutsättningar. Just

den fyraåriga medelsfördelning som programbolagen själva beretts

möjlighet att påverka motverkar också de risker som borttagandet

av moderbolaget eljest skulle ha kunnat innebära.

Det är värdefullt att regeringen fortsatt ser public

service-TV som en central del av den nationella televisionen och

låter det komma till uttryck i ett i princip oförändrat uppdrag.

Betoningen av kvaliteten är något självklart också för oss

inom Sveriges Television. Positivt är också att uppdraget skall

fullgöras i ett tvåkanalssystem och att tankarna på

utförsäljning av en kanal inte har fått fotfäste bland de

politiska beslutsfattarna. I det oförändrade uppdraget,

uppfattar jag, ligger det också en markering av att Sveriges

Television fortsatt skall erbjudas såväl breda publika program

som program för små publikgrupper. Det är synnerligen väsentligt

att de idéer om att begränsa vårt uppdrag och vår roll som

framförts i debatten nu tillbakavisas.

Det finns emellertid andra delar av propositionen som

försvagar och otydliggör programföretagens handlingsfrihet och

oberoende.

Det är olyckligt att vi får en i förhållande till våra

konkurrenter förkortad avtalsperiod. Den korta avtalsperioden i

kombination med de alltjämt kvarstående oklarheterna beträffande

statens hembudsförfarande kan uppfattas som signaler om att man

från regeringens sida om några år vill förändra public

service-företagens uppdrag och karaktär.

Det föreslagna publikrådet uppfattar jag vara en reminiscens

från ett stadium i beredningen av propositionen då ett

förstatligande övervägdes. Utan att värdera hur ett publikråd av

föreslagen typ praktiskt skulle kunna fungera vill jag peka på

de principiella betänkligheter som kan riktas mot inrättandet av

ett organ som får ett slags myndighetskaraktär men samtidigt

mycket oklara befogenheter. Ett publikråd av det slaget skulle

kunna leda till att programföretagets integritet och oberoende

på goda grunder kan ifrågasättas.

På en rad punkter innebär propositionen att programbolagen ges

ökad handlingsfrihet, och det är bra. Men på en punkt görs ett

väsentligt avsteg, nämligen när det gäller Sveriges Televisions

nyhetsorganisation. Jag finner det naturligt att riksdagen kan

vilja markera Sveriges Televisions roll i den nationella

nyhetsverksamheten i televisionen. Det bör dock ske, tycker jag,

i mera allmänna former och inte ta sig uttryck i detaljerade

organisatoriska bindningar för hela avtalsperioden.

Det centrala är att Sveriges Television skall ge

nyhetsverksamheten hög prioritet vid fördelningen av resurser

samt sträva efter att öka mångfalden i olika avseenden.

Den organisatoriska förändring som nu utreds inom Sveriges

Television skall ses i skenet av det avtal som tecknades mellan

TV 4 och staten och som bl.a. innebär en skyldighet för TV 4 att

svara för en ambitiös nyhetsservice. Redan under 1993 kommer TV

4 att nå i stort sett hela den svenska befolkningen. Att ett och

samma TV-bolag i konkurrens med andra skall åläggas att ha två

nyhetsredaktioner är helt unikt. Det förekommer mig veterligt

ingen annanstans i världen.

Tvåredaktionssystemet hade sin klara motivering när vi saknade

konkurrens. Nu har vi den. Och är det något vi vet, så är det

att nyhetsverksamheten drar nya och ständigt ökade kostnader.

Ingenting i världen, eller för den delen i Sverige, talar för

att nyhetskostnaderna skulle minska under de närmaste åren,

tvärtom.

För att behålla och utveckla en kvalitativ nyhetsservice inom

Sveriges Television måste vi koncentrera resurserna på ett

slagkraftigt nyhetsutbud för att nå högsta kvalitet och största

möjliga mångfald.

Sverigebevakningen i riksprogrammen skulle därvid kunna

förstärkas liksom utrikesbevakningen. Möjligheterna ökar också

att tillgodose den eftersträvade mångfalden i nyhetsverksamheten

samtidigt som den analyserande och kommenterande

samhällsbevakningen kan utvecklas. Därutöver kan ett betydande

antal miljoner frigöras, bl.a. för att ytterligare förstärka

både riksnyhetsbevakningen och den regionala nyhetsbevakningen.

Det vore, herr ordförande, mycket olyckligt om Sveriges

Television skulle bli låst vid nuvarande nyhetslösning för hela

avtalsperioden. Sveriges Televisions styrelse måste få ta ansvar

för nyhetsverksamhetens organisation. Med en låsning för hela

avtalsperioden riskerar nyhetsverksamheten att kvalitativt

tunnas ut, samtidigt som det fortsatta rationaliseringsåtagande

som statsmakterna lagt på företaget blir svårare att

förverkliga. Tack!

Åke Gustavsson, ordförande: Tack för det. Ordet går så

till Ove Joanson som är chef för det nya ljudradiobolaget.

Ove Joanson: Tack, herr ordförande! Jag företräder alltså

det bolag som fr.o.m. kommande årsskifte skall ta över den

verksamhet som i dag bedrivs inom såväl Sveriges Lokalradio som

Sveriges Riksradio.

Det är glädjande när det gäller den här propositionen att

radions ställning och betydelse tydligt markeras. Det är bra,

inte minst med tanke på att vi inom kort kommer att få

konkurrens också på radioområdet. Därför är det framsynt att

fusionen mellan Riksradion och Lokalradion bekräftas i

propositionen. Jag kan meddela utskottet att arbetet med

sammanslagningen i alla dess dimensioner fortskrider.

Personligen är jag ännu mer övertygad om riktigheten i detta

beslut nu än jag var när frågan diskuterades för ett och ett

halvt år sedan. Skapandet av det nya radiobolaget kommer att

leda till ökad rationalitet och ökad kreativitet. Det är min

bestämda uppfattning att det beslut som riksdagen fattade i juni

1991 inte längre är ifrågasatt inom de två berörda

radioföretagen.

Vidare är det, herr ordförande, bra att uppdraget till public

service-företagen skall vara oförändrat under kommande

avtalsperiod. I propositionen antyds, menar jag, ganska tydligt

möjligheten till en omprövning av uppdragets karaktär och bredd

om fyra år. Därför vill jag göra klart att det är min

uppfattning att ett uppdrag som präglas av såväl djup som bredd

är en överlevnadsförutsättning på sikt för public

service-verksamheten. Det är ett regionalt demokratikrav att

publiken i hela landet skall ha tillgång till program av alla

slag. Det är i grunden fråga om public service-verksamhetens

förankring hos dess uppdragsgivare, befolkningen, och därmed om

dess trovärdighet.

Jag är kritisk mot att avtalsperioden föreslås bli förkortad

till fyra år. Det borde vara ett anständighetskrav att

avtalsperioden, koncessionsperioden, blir densamma för public

service-företagen som för de nya kommersiella aktörerna.

Beträffande koncernens organisation vill jag om moderbolagets

existens säga följande. Det är olyckligt med oklarhet om ansvar

och befogenheter. Som framgår också av propositionstexten har

man över tiden medvetet gjort ett undantag från reglerna för

normala koncerners verksamhet inom Sveriges Radio. Jag menar att

det har varit olyckligt. Det är kanske känt för utskottets

ledamöter att min åsikt är att svaret på denna fråga borde ha

blivit en mer samlad koncern för radio- och TV-verksamhet. Jag

menar att public service-verksamheten i en osäker framtid skulle

stå starkare om radion och televisionen bedrevs i en mer samlad

koncernorganisation.

Dock vill jag säga att förslaget i föreliggande proposition i

ansvars- och befogenhetshänseende har vissa fördelar jämfört med

förra årets riksdagsbeslut. Det ger utan tvekan en tydligare

fördelning av ansvar och befogenheter än riksdagsbeslutet från

juni 1991.

Nackdelen med föreliggande förslag är att det kan öka

sårbarheten för programverksamheten och programföretagen om

staten i en framtid skulle vilja sälja ut och stycka av delar av

programverksamheten.

På motsvarande sätt förhåller det sig med den föreslagna

modellen till medelsfördelning, alltså en nyckel som i princip

är en framräkning av nuvarande läge som skall ligga fast under

en fyraårig avtalsperiod. Vad vi i programföretagen vinner på

den här modellen är ökad långsiktighet och därmed bättre

planeringsförutsättningar under avtalsperioden. Det den samlade

programverksamheten förlorar är flexibiliteten, möjligheten att

anpassa oss till förändringar, nu okända, i vår omvärld.

Jag anser att de här två fördelarna och nackdelarna ungefär

uppväger varandra. Den risk som verksamheten löper kommer dock

att bli tydligare allteftersom avtalsperioden framskrider. Mot

slutet av avtalsperioden kommer oundvikligen politiska

överväganden att bestämma medelsfördelningen mellan radio och

television -- alltså när fördelningsnyckeln skall definieras

inför nästa avtalsperiod.

I frågan om ett publikråd kan jag redovisa att man har mycket

olika uppfattning inom public service-företagen. Jag tror att

det är korrekt att säga att flertalet är kritiska mot idén om

ett publikråd. Jag tillhör inte den kategorin. Jag är inte rädd

för publikrådsinstitutionen. Jag har sett hur den fungerar

framför allt i Norge. Vidare tycker jag att riskerna, såsom

dessa är formulerade, för att ett publikråd skulle äventyra

företagens integritet är överdrivna, eller kanske obefintliga.

Dock kanske man kan bifoga en fråga: Behövs verkligen

publikråden när ägarformen, ägandet, i princip kommer att

föreslås oförändrat? Jag tror att Sam Nilsson har gjort en

korrekt bedömning när han nyss sade att det känns som om

publikråd är en kvarleva från det skede i beredningsprocessen då

man diskuterade andra ägarformer.

Till slut vill jag ta upp ytterligare en fråga. I

propositionstexten framhålls att koncernen genom den föreslagna

omorganisationen kommer att bestå av tre stora programbolag. Jag

menar att det är ett inkorrekt uttryck. Den kommer att bestå av

tre programbolag, varav Utbildningsradion endast omfattar 5%

av koncernens omslutning.

Min uppfattning är att Utbildningsradion borde integreras i

TV- och radiobolagen. Eftersom vi, alltså radiobolaget,

TV-bolaget och Utbildningsradion, delar sändningskanalerna hör

vi samman. Publiken uppfattar det som om programmen kommer från

samma bolag.

Radiobolaget har och kommer att ha ansvar för en rad

verksamheter av lika kvalificerat slag som

utbildningsprogrammen. Jag kan nämna verksamheter med

symfoniorkester, radioteater, utrikeskorrespondenter och många

andra. En stark utbildningsredaktion inom radio- resp.

TV-bolagen skulle ge utbildningsprogrammen en starkare ställning

än i dag. Därför bör dessa program utgöra en integrerad del av

radio- resp. TV-verksamheten. Den personal som producerar

utbildningsprogram skulle få större utvecklingsmöjligheter, och

vi skulle undvika onödiga konflikter om sändningstider. Dessutom

menar jag att den olika storleken hos de tre olika

programbolagen, särskilt Utbildningsradions litenhet, innebär en

uppenbar risk för starkt kostnadshöjande suboptimeringseffekter.

Lars Hansson: Herr ordförande! Ärade ledamöter!

Utbildningsradion tillhör både rundradiovärlden och

utbildningsvärlden. Dess uppgifter och roll måste därför

bestämmas utifrån de förutsättningar som gäller såväl inom

rundradion som inom utbildningsvärlden. Utbildningsradion har

ett utbildningsuppdrag inom ramen för rundradio i allmänhetens

tjänst. Utbildningsradions verksamhet grundas på behov inom

utbildningsområdet och tillkommer efter samråd med användarna.

En nyligen genomförd undersökning visar att 80% av svenska

folket tycker att det är bra att det finns utbildningsprogram i

radio och TV.

Utbildningsfrågorna blir allt viktigare i samhället. Närmandet

till Europa och EG och den ökande internationaliseringen,

miljöfrågorna osv. gör att Utbildningsradions uppgifter och roll

blir allt viktigare.

Utbildningsradions målgrupper är i dag förskola, ungdomsskola,

högskola och vuxenutbildning samt den fria folkbildningen. I det

framlagda förslaget täcks detta väl in. Det är inga

förändringar, och det tycker vi är bra. Utbildningsradion

omsätter i dag ca 200 milj.kr. Det är ett ganska stort företag

objektivt sätt. Vi får in 5% i avgiftsmedel. Vi har

sändningsrätt både inom radio och inom TV, såväl riks som

regionalt. Vi sänder 500 timmar i TV, 400 timmar i riksradio och

ca 400 timmar i radio regionalt.

Sedan vi senast var till utskottet har det hänt att vi har

fått reformtillskott. Jag kan då berätta att vi under 1992

kommer att bygga ut vår verksamhet så att vi har full bemanning

på vuxensidan i samtliga lokalradioområden. Vi har en ambition

att under nästa år ha två medarbetare på lokalradioområdet. Ett

annat reformområde som vi går in på under detta år är

gymnasieskolan. Då är vi i takt med utbyggnaden av samhället i

övrigt.

Ytterligare ett område som är viktigt är sändningstiderna. I

det förslag som är framlagt finns skrivningar som ger oss stöd i

våra diskussioner med Sveriges Television och det nya

radiobolaget. Det ger oss möjlighet att få tider där våra

målgrupper kan titta och lyssna på programmen innan man går till

sängs och efter det att man har stigit upp. De två TV-kanalerna

och de fyra radiokanalerna är lika mycket en del av

Utbildningsradion som de är en del av SR och SVT.

Jag skall slutligen gå in på en detalj i propositionen.

Utbildningsradion har sedan ett par år tagit emot särskilda

medel för lärarfortbildning, och vi tycker att vi skall ha den

möjligheten även i fortsättningen, men vi tycker att det skall

breddas till att omfatta alla insatser som är

utbildningspolitiskt motiverade, t.ex. att vi skulle kunna göra

speciella insatser när det gäller EG-information och sådant.

Avslutningsvis när det gäller publikråden kan jag säga att

Utbildningsradion sedan gammalt har nära och goda kontakter med

sina användare, så något nytt är det egentligen inte för

Utbildningsradion. Jag tycker inte att det är till nackdel för

vår verksamhet. Tack för ordet, herr ordförande!

Hans Helmfrid: Herr ordförande! Ärade ledamöter!

Radiotjänst i Kiruna AB ansvarar sedan 1990 till fullo för

uppbörd av TV-avgifter i Sverige.

Vi har i dag fler registrerade TV-avgiftsbetalare än någonsin.

Betalningsviljan när det gäller TV-avgiften är hög. Drygt 92%

av våra fakturor betalas prompt. Betalningseffektiviteten, mätt

som en kvot mellan inbetalat belopp och fakturerat belopp,

ligger mellan 98 och 99%.

Den ekonomiska recessionen i samhället, liksom ökade kostnader

för kabelutbud, påverkar naturligtvis betalningsviljan. Under

andra halvåret 1991, då den öppna arbetslösheten i Sverige nära

nog fördubblades, minskade viljan med en dryg procentenhet.

Denna minskning medför en motsvarande ökning av de antal

indrivningsärenden som Radiotjänst överför till

kronofogdemyndigheten.

Radiotjänsts siffror för betalningseffektiviteten står sig

dock mycket väl i jämförelse med motsvarande siffror som

redovisas av den uppbördsorganisation i Sverige som har de bästa

förutsättningarna och de gynnsammaste spelreglerna för

uppbördsverksamhet, nämligen riksskatteverket.

Trots att utbetalningarna från rundradions konto under

Radiotjänsts verksamhetstid procentuellt sett ökat snabbare än

den procentuella ökningen av TV-avgiften har kontot haft ett

positivt kassaflöde och uppvisar ett positivt saldo.

Likviditeten, som främst uppstått till följd av

förskottsbetalningarna, minskar dock till följd av obalansen

mellan kostnads- och intäktsökningarna.

Vi har under vår verksamhetstid byggt upp ett sådant

ekonomiskt och finansiellt kunnande inom Radiotjänst att jag

vågar påstå att Radiotjänst, med befintliga resurser, har

kompetensen, erfarenheten och viljan att ta över och

framgångsrikt sköta huvudmannaskapet för rundradions konton.

Radiotjänsts uppbördsverksamhet med den nuvarande rullande

tremånadersfaktureringen kostar ca 3% av uppburet belopp.

Varje uppburen TV-avgiftskrona kostar alltså 3 öre för

Radiotjänst. En analys av Radiotjänsts kostnader, dvs. dessa 3

ören, visar att ca 25% av driftskostnaderna åtgår för

verksamheten i Kiruna. Ca 20% av driftskostnaderna åtgår för

marknadsföring, kontroll och resor, medan så mycket som ca 55%

av företagets driftskostnader åtgår för köp av volymberoende

tjänster från statliga monopolföretag, främst postverket och

televerket. Det är också de senast nämnda kostnaderna som ökar

snabbast.

Den för Radiotjänst påverkbara delen av företagets kostnader

är liten.

Systemet med fasta anslag till Radiotjänsts verksamhet, som ju

präglas av stora volymberoende kostnader, medför paradoxalt nog

att ju bättre Radiotjänst lyckas med sin verksamhet, dvs. ju

fler TV-avgifter som vi driver in, desto sämre ekonomiskt

resultat visar bolaget Radiotjänsts verksamhet.

Vi har därför föreslagit, senast i anslagsframställan för 1993

års verksamhet, att Radiotjänst tilldelas anslag efter

prestation. Prestationsersättningen bör dessutom utgå efter en

stafflad skala, som speglar att marginalkostnaderna för att

driva in ytterligare TV-avgifter ökar.

Vi tror på målstyrning och incitament i den här typen av

verksamhet. Tack för ordet!

Thord-Ove Thordson: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Inom

folkrörelsernas ägargrupp tror vi att Sveriges Radio-koncernen i

framtiden kommer att ha en allt viktigare roll att spela i vårt

demokratiska samhälle. Utvecklingen på mediemarknaden förstärker

behovet av ett starkt och oberoende public service-företag. Jag

vill gärna stryka under det egentligen självklara att vi inom de

enskilda ägarorganisationerna inte ser vår ägarroll i Sveriges

Radio som ett sätt att driva olika gruppegoistiska särintressen

inom medieföretaget. Bredden och mångfalden inom

folkrörelsegruppen, som vi dessutom gärna ser ytterligare

breddad, är en garanti mot detta.

Däremot har alla folkrörelser ett starkt och gemensamt

intresse av en fri och oberoende opinionsbildning och

folkbildning, av djup, bredd och allsidighet i ett programutbud

som når alla. Vi har ett gemensamt intresse av att

minoriteternas och de utsatta gruppernas intressen och behov

tillgodoses. Kort sagt, ett intresse av public service. Det är

grunden för vår syn på ägarrollen. Att slå vakt om ett starkt

och utvecklingsbart Sveriges Radio i allmänhetens tjänst med

integritet och självständighet är därför för oss inom

folkrörelsegruppen det allra viktigaste. Det är ett skäl till

att vi med kraft vänt oss emot de tankar som framförts på att

förstatliga Sveriges Radio, inte minst med tanke på att detta

kan ses som ett led i en strategi för att sälja ut delar av

Sveriges Radio-koncernen. Vi vet åtminstone att det största

regeringspartiet klart har deklarerat en sådan vilja. Vi menar

att ett amputerat företag inte skulle kunna leva upp till sitt

viktiga uppdrag, att verka i allmänhetens tjänst.

Vi tycker att det är bra att ägarrollen och nya modeller för

ägande diskuteras. Vi har försökt att få till stånd ett öppet

samtal med kulturministern för att redovisa vår syn i det

sammanhanget. Tyvärr har Birgit Friggebo vägrat att lyssna på

oss.

Folkrörelsernas uppfattning är att den ägarmodell som finns i

dag kan utvecklas och bli ännu bättre. Nya folkrörelser kan

beredas möjlighet att gå in som ägare, t.ex.

handikapporganisationer, invandrarorganisationer, freds- och

miljöorganisationer samt humanitära organisationer. På samma

sätt kan även andra typer av organisationer ges denna möjlighet.

En sådan tanke har vi försökt föra fram till regeringen.

Regeringen har dock inte velat eller hunnit göra en seriös

utredning om hur ett sådant breddat ägande skulle kunna se ut.

De förslag som nu har presenterats har stora brister. Jag vill

särskilt peka på fyra.

För det första: När det gäller ägarbilden är det bra att man

vill ta in nya organisationer. Men det är obegripligt att just

folkrörelsegruppen, som hela tiden har uttryckt sin beredskap

att stå kvar som ägare, skulle få sin ägarandel minskad från 60

till 40%, medan ägargrupper som uttalat sin tveksamhet får

behålla sina andelar obeskurna. Dessutom anser vi att

hembudsklausulen bäddar för ett förstatligande bakvägen av

Sveriges Radio. Kombineras detta dessutom med att moderbolaget

avskaffas, ökar risken ytterligare för en statlig direktstyrning

och för att delar av den nuvarande koncernen avsnörs.

För det andra: Att minska antalet ledamöter i styrelserna

samtidigt som man ökar antalet ägargrupper är också mycket

dåligt motiverat. Det ges inga belägg för att styrelserna skulle

fungera effektivare om sex ledamöter motades ut. Tvärtom! Den

kompetens och professionalism som ägarrepresentanterna står för

skulle minska. Man skulle också gå miste om stor del av den

viktiga koppling till breda medborgargrupper som ägarna står

för. Dessutom skulle en sådan försnävning självklart minska

intresset hos organisationer och folkrörelser att i framtiden

ställa upp som ägare. Fyra ägargrupper med sammanlagt sex

styrelseposter i tre olika bolag skapar ett för stort avstånd

mellan ägarna och styrelsearbetet. Det handlar om att ge

ägarrollen ett meningsfullt innehåll men också en ordentlig

insyn och demokratisk delaktighet i public service-företagens

ledning. Det breddade ägandet tillåts genom denna försnävning

knappast att få genomslag i praktiken.

För det tredje: En avkortad avtalsperiod riskerar att förlänga

den osäkerhet som företaget och dess medarbetare tvingats att

leva i under lång tid. Vi ser inga tunga skäl att gå ifrån en

sexårig mandatperiod. En sådan avtalsperiod kan mycket väl

kombineras med en avstämning efter tre år.

För det fjärde: Folkrörelsegruppen beklagar att

kulturministern på dessa punkter och på ytterligare några har

gått ifrån den enighet som uttrycktes i riksdagen så sent som i

juni 1991. Vi menar att frågan om Sveriges Radio-koncernens

framtid är av nationellt intresse. Därför borde det ligga i

regeringens intresse att försöka få till stånd breda lösningar i

parlamentet och tillsammans med ägarna, lösningar som också ger

de anställda arbetsro. Än finns det tid att hitta sådana breda

lösningar. Regeringens proposition ger dock tyvärr fog för

frågan om viljan att söka dessa breda lösningar verkligen finns.

Jag vill slutligen till ordföranden överlämna en skrivelse där

vi från folkrörelsegruppen litet närmare utvecklat dessa

synpunkter. Tack för ordet!

Folke Johansson: Herr ordförande! Värderade ledamöter!

Tidningsutgivareföreningen och presskonsortiet, dvs. de

tidningar och intressenter som äger aktier i Sveriges Radio, har

inte diskuterat eller behandlat den proposition som nu

föreligger. Däremot har man diskuterat principfrågan om ägandet

av Sveriges Radio. På den punkten har TU yttrat sig till

kulturdepartementet. Vi har också ingivit en kompletterande

skrivelse med anledning av att vi ansåg att departementet

möjligen något hade missuppfattat TU:s position i sammanhanget.

Tidningsutgivareföreningen är en av delägarna och har en

aktiepost på 631 aktier, medan den största aktieägaren inom

pressgruppen är TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Därefter kommer i

ordningen efter TT och TU, som är den näst största ägaren,

Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sydsvenska Dagbladet, Dagens

Nyheter, Expressen, Östgöta Correspondenten, Norrköpings

Tidningar och Västmanlands Läns Tidning. De är de största

aktieägarna på pressidan. Övriga 34 tidningar äger tillsammans

ungefär så många aktier som Tidningsutgivareföreningen.

I remissyttrandet till kulturdepartementet har

Tidningsutgivareföreningen angett att man avser att lämna

aktieägarskapet i Sveriges Radio. Anledningen till detta är att

ett antal tidningar kommer att gå in på radioområdet. Framför

allt kommer man att starta lokalradiostationer. I dag vet vi

inte hur många det blir, men vi vet att det finns ett stort

antal som har planer på detta. Det sannolika är att det inte

blir så många men att det kommer att bli ett antal tidningar som

startar konkurrerande verksamhet. Pressen skulle då komma i

något slags mellanställning, ett jävsförhållande där man dels

var delägare i public service-företaget, dels hade medlemmar som

bedrev en konkurrerande verksamhet till denna.

Tidningsutgivareföreningen som organisation anser inte att man

vill sätta sig i denna situation. Det är anledningen till att TU

kommer att sälja sina aktier i Sveriges Radio.

En del tidningar kommer säkerligen att göra på samma sätt. Vi

har inte i presskonsortiet undersökt vilka planer det finns. Vi

vet att en del tidningar avser att behålla sitt aktieinnehav.

Jag kan inte säga hur många och vilka. Vi vet alltså inte hur

stor ägargruppen pressen kommer att vara i Sveriges Radio i

framtiden.

Det finns alltså ändå ett antal tidningar som inte kommer att

ägna sig åt radioverksamhet utan fortfarande tänker att ägna sig

åt sin huvudsakliga uppgift att utge tidningar. En del av dem

kan tänka sig att kvarstå som ägare. Anledningen till att man

vill göra det är att man anser att man har en uppgift att fylla,

på samma sätt som vi hörde från folkrörelsegruppens sida, att

man på olika sätt vill verka för Sveriges Radios integritet och

public service-verksamheten.

I en kompletterande skrivelse till departementet om Sveriges

Radio, där vi alltså meddelar att TU avser att lämna ägarskapet

i Sveriges Radio, har vi pekat på att en lämplig ägarform kunde

vara stiftelse. Anledningen till det är att det vid den

tidpunkten fanns planer på att avskaffa moderbolaget, där ju

Tidningsutgivareföreningen varit företrädd sedan lång tid

tillbaka genom ordföranden, sedan verkställande direktören och

på sistone andra personer.

Vi ansåg att det i det läget kunde finnas skäl att sätta in

någon instans mellan regeringen, riksdagen och radiobolagen.

Stiftelseformen har vi inom pressen diskuterat som en form som

vi har erfarenhet av. Det finns ett betydande antal tidningar

som ägs på detta sätt. Nu har vi hört argumentet att

stiftelseformen skall förändras. Jag kan förstå om man i

avvaktan på hur den kommer att se ut vill avvakta hur man skall

ordna det för Sveriges Radios del. Dock har jag svårt att

föreställa mig att det skulle vara något intresse för riksdagen

eller regeringen att avskaffa de möjligheter som i dag finns för

tidningar som ägs av stiftelser, där vi har funnit att

stiftelseformen har varit till fördel för tidningarnas

integritet. Det har också visat sig vara ett praktiskt sätt att

äga tidningen där det inte finns privata ägare. Vi har också

tidningar som ägs av privata familjer och liknande. Stiftelse är

alltså en annan form som visat sig kunna fungera.

Det finns en lång rad olika stiftelser och en lång rad olika

sätt att äga. Gemensamt för alla är dock att

tidningsstiftelserna inte är tillsatta för att sköta pengar. Vi

har andra typer av stiftelser som har stora kapitaltillgångar.

Tidningsstiftelserna äger på sin höjd aktierna i tidningarna,

har i allmänhet inga utdelningar från företaget utan har som sin

huvudsakliga uppgift att förvalta tidningsföretagen. Det är väl

den rollen som vi har föreställt oss att den stiftelse som äger

Sveriges Radio skulle kunna inta.

När det gäller vårt deltagande hittills i Sveriges Radios

moderbolag och olika styrelser har ledamöterna utsetts av

föreningens styrelse men har representerat det s.k.

presskonsortiet. Presskonsortiet är dock inte ett konsortium som

träffas då och då och diskuterar vad man skall göra med Sveriges

Radio. Såvitt jag vet har presskonsortiet under min tid över

huvud taget inte sammanträtt utan det företräds av

Tidningsutgivareföreningen. Jag är alltså både

Tidningsutgivareföreningens och presskonsortiets ordförande. I

Tidningsutgivareföreningen diskuterar man inte heller

programfrågor i Sveriges Radio, utan man tillsätter

representanter i de olika styrelserna. De har inga bundna

mandat. De redovisar inte i TU:s styrelse vad de gör, men vi

förutsätter och vi vet att de ser som sin uppgift att verka för

de syften som jag nämnde, för massmediernas integritet, tryck-

och yttrandefriheten och för radiobolagens bästa. Det är så vi

har sett uppgiften från pressens sida.

Iwan Ahlström: Jag vill i detta inledande inlägg beröra

tre frågor: ägarfrågan, organisationen och medelstilldelningen.

Jag börjar med ägarfrågan. Från näringslivsgruppens sida har

vi förordat en övergång till statligt ägande via en stiftelse

som skulle ha till uppgift att utse styrelse för SR-bolagen. Vi

menar att ett statligt ägande inte innebär något större hot mot

integritet och oberoende än den nuvarande ordningen, som närmast

är en skenlösning. Vi anser att någon legitimering av Sveriges

Radios verksamhet i form av enskilt aktieägande inte erfordras.

Ägande utan ansvar eller faktiskt inflytande bör inte bestå. Ett

statligt styrt företag bör också vara statligt ägt.

För att ytterligare markera och säkerställa företagets

oberoende i programfrågor har vi förordat att staten inträder

som huvudman för en stiftelse som tilldelas ett kapital som

därefter omvandlas till aktier i de aktiebolag som driver radio-

och TV-verksamheten. Stiftelsen utser styrelser för bolagen.

I propositionen har stiftelseformen inte ansetts kunna komma i

fråga. Skälen härför har inte utvecklats närmare, utöver en

hänvisning till en pågående utredning om lagreglering av

stiftelsen. Det är svårt att argumentera gentemot en ifrågasatt

lagstiftning, vars innebörd ej är bekant. I dagsläget synes

stiftelseformen ha varit det bästa alternativet.

I andra hand bör enligt vår mening staten inträda som

direktägare, med uttryckliga garantier mot inblandning i den

journalistiska verksamheten, vars integritet måste värnas. Detta

har gått bra i t.ex. nordiska grannländer. Därmed skulle den

nuvarande skenlösningen avvecklas. Statens -- ytterst riksdagens

-- bestämmande inflytande över riktlinjer, avtal och

finansiering skulle återspeglas också i ett formellt ägaransvar.

Propositionens förslag kan i sista hand godtas endast som en

övergångslösning under begränsad tid. Vi ser det i detta

sammanhang som en fördel att avtalsperioden föreslås förkortad

från sex till fyra år.

Näringslivsorganisationerna har var för sig ännu inte tagit

slutlig ställning till ett frånträdande av aktierna i Sveriges

Radio. Man vill självfallet avvakta riksdagens beslut. Ingenting

talar dock emot att det stora flertalet kommer att vidhålla sin

tidigare aviserade avsikt att sälja sina aktier. Dessa aktier

skall inlösas av staten, som därigenom och genom andra

aktieägares vilja att sälja blir innehavare av ett nu okänt

antal aktier. Den tänkta fördelningen av aktierna mellan olika

ägargrupper kommer därmed att halta redan från början.

Jag vill dock i sammanhanget understryka att vi inte har något

att invända mot det tilltänkta aktieägandet för akademier m.fl.

Dessa nya grupper bör kunna vidga kompetensen i de nya

styrelserna.

Härefter några ord om organisationen.

Vi har inget att invända mot förslaget att avveckla

moderbolaget, under förutsättning att en lämplig ordning för

handhavande av programbolagens gemensamma frågor tillskapas. Vi

vill därvid särskilt betona vikten av att säkerhets- och

beredskapfrågorna inte försummas.

Vi har tidigare varit kritiska mot sammanförandet av riks- och

lokalradion till en enhet. Vår uppfattning kvarstår, men

beslutet har redan börjat genomföras, varför vi begränsar oss

till önskemålet om att särskild uppmärksamhet ägnas den

regionala programverksamhetens fortsatta utveckling.

Enligt propositionen skall Sveriges Television ha två separata

nyhetsredaktioner. Vi menar för vår del att denna fråga inte bör

låsas genom direktiv från riksdagen. Det bör i stället ankomma

på styrelsen för Sveriges Television att avgöra hur

nyhetsbevakningen skall organiseras.

Förslaget om ett publikråd är för vagt för att närmare kunna

kommenteras, utöver det självklara i vikten av allsidig

sammansättning. Dess faktiska roll förefaller kunna pendla

mellan ett värdefullt idéforum och ett allmänt tyckartorg utan

värde.

Avgiftsuppbörden bör övervägas ånyo. Den skulle enklare och

rationellare kunna ske i samband med skatteuppbörden. Det

handlar de facto om en av riksdagen fastställd skatt, klädd i

avgiftsdräkt.

Till sist några ord om medelstilldelningen.

Det förefaller inte utan vidare vara befogat att verksamheten

-- utöver vad som följer av föreslaget kompensationsindex --

skall behöva ytterligare medelstillskott av föreslagen

storleksordning i ett läge då moderbolaget skall avvecklas,

radioverksamheten samordnas, med angivna besparingseffekter,

samt TV-verksamheten inriktas mera på komplettering av utbudet

mellan de två kanalerna än på konkurrens dem emellan. Därtill

kommer nya intäkter genom koncessionsavtalet med TV 4.

En avgiftshöjning på 6,4% från den 1 januari 1993 förefaller

oacceptabelt hög, både av de angivna skälen och med hänsyn till

det nuvarande ekonomiska läget, som för annan verksamhet -- både

offentlig och privat -- präglas av stränga besparingskrav.

Åke Gustavsson, ordförande: Jag tackar er alla för denna

inledande genomgång.

Frågestund

Åke Gustavsson, ordförande: Som företrädare för

Socialdemokraterna vill jag ställa en första fråga till Carin

Fischer och till Örjan Wallqvist.

Carin Fischer sade i sitt inledningsanförande att den

proposition som nu lagts fram i stort sett sammanfaller med de

riktlinjer som beslutades av riksdagen den 11 juni. Det som har

hänt sedan dess är att man har ändrat avtalstiden från sex till

tio år, att moderbolaget har avskaffats, att

folkrörelseorganisationernas inflytande har reducerats, att

medelsfördelningen mellan programbolagen låses för fyra år, att

antalet ledamöter i styrelsen minskas, man inväntar ett

publikråd, man lägger sig i Sveriges Televisions inre

organisation och man flyttar, som det uttrycks från

regeringshåll, kontrollperioden ett år fram i tiden.

Min fråga är egentligen: Är detta att betrakta som att man

vidhåller de riktlinjer som gällde för ett år sedan?

Det skulle vara intressant att också få höra hur chefen för

moderbolaget uppfattar de ändringar som har skett i förhållande

till riksdagsbeslutet.

Carin Fischer: Jag vill vidhålla att man på mycket stora

och väsentliga punkter bibehåller det som sades i propositionen

från 1991, dvs. man kan kalla uppdraget oförändrat. Det tror jag

är oerhört viktigt för hela public service-verksamheten.

Det är sant som du säger, Åke, att de ekonomiska villkoren

slås fast för vart och ett av programbolagen för den aktuella

fyraårsperioden. Samtidigt vidhålls storleken på de ekonomiska

insatser som görs.

Principen för ägandet tycker jag består, genom att alla de

ägargrupper som tidigare har funnits kommer att få stå kvar

eller också tillförs en ägargrupp. Principen om ägandet finns

faktiskt kvar.

Det man också sade i propositionen från 1991 var att

organisationen -- här kommer jag till moderbolaget -- skulle ses

över. Den skulle göras tydligare. Det finns i propositionen från

1991 rätt tydliga skrivningar om detta. Även den tidigare

regeringen sade att man fick se över detta under resans gång.

Det är precis vad vi har gjort. Vi har gjort en mycket klarare

och tydligare rollfördelning än den som har funnits tidigare.

Jag vidhåller att de väsentliga delarna ligger kvar från 1991.

Åke Gustavsson, ordförande: Jag vill bara följa upp frågan

genom att säga att de förändringar som nu har skett och de motiv

till förändringar som man hänvisar till, bl.a. teknisk

utveckling och att ägarsammansättningen skulle leda till att

många lämnar ägarskapet i Sveriges Radio, var faktorer som var

kända när beslutet fattades i riksdagen den 11 juni.

Detta ger möjligen anledning till följdfrågan: Vad är det som

har inträffat sedan riksdagsbeslutet fattades som motiverar de

ändringar som man nu gör?

Carin Fischer: För det första skrev förra statsrådet Bengt

Göransson ett brev till de olika ägargrupperna i augusti 1991,

där han ställde frågan på sin spets. Han ville ha ägargruppernas

syn på det framtida ägandet. Ett svar från de olika

ägargrupperna kom in under hösten. Det är också sant att den här

diskussionen pågick för ett år sedan, men den blev mer bekräftad

under hösten.

För det andra kom den nya lagen om kabelradio och kabel-TV

till i november, vilket var en snabbare utveckling än man kanske

hade väntat sig under våren 1991. Därtill kom en uppsnabbning av

ett förslag om en kommande reklamradio. Detta har också

debatterats, vilket kan ha lett till att t.ex.

tidningsägargruppen har fått en litet annorlunda inställning än

man faktiskt hade våren 1991.

Örjan Wallqvist: Det är en principiellt stor skillnad

mellan det förslag som finns i propositionen och den tankegång

som framfördes för ungefär ett år sedan. Propositionen innebär

att man upplöser en koncern, vilket i och för sig är en process

som inte går i en handvändning.

Om propositionen följs, ändras också förutsättningarna för tre

aktiebolag, som vart och ett skall leva efter lagens mening.

Detta är den springande punkten. Som jag inledningsvis

exemplifierade i mitt anförande fanns det på avtalsområdet, på

skatteområdet, när det gäller avsättning av resurser -- årets

vinst så att säga -- och på en rad andra områden fördelar för

koncernen i och med att man vid bokslutstidpunkten kunde spela

mellan olika verksamhetsgrenar. Därmed kunde man kanalisera

koncernbidrag etc., som gjorde att det slutliga resultatet blev

snyggt och propert samt framför allt företagsmässigt mycket

effektivt. Den möjligheten utesluts i och med förslaget. Detta

är ett batteri av frågor som måste lösas om propositionens

förslag går igenom.

En sak som jag vill peka på, men där jag inte har någon

synpunkt just nu, är frågan om den här konstruktionen låter sig

genomföras med ett oförändrat aktiekapital. Vi har för

närvarande 2 milj.kr. som aktiekapital inför en omsättning på

3,5--4 miljarder kronor. Detta är möjligt i en koncern, med de

intäktsregler som gäller och med de nämnda spelmöjligheterna. Om

2 milj.kr. är en rimlig summa för de tre bolagen tillsammans är

för mig en mycket öppen fråga. Jag kan tänka mig, herr

ordförande, att de nya premisserna för de olika bolagen ur

likviditetsplaneringssynpunkt sannolikt måste innebära att man

har ett betydligt större eget kapital. Detta vet jag icke, men

det är en av de frågor som man bör beakta.

Anders Nilsson: Herr ordförande! Jag vill fortsätta litet

grand med ägarfrågorna. Folkrörelserna är den stora ägargruppen

i dag, och jag förstår av det inlägg som Thord-Ove Thordson

gjorde att folkrörelserna är mycket kritiska till den föreslagna

konstruktionen. Jag vill vända på frågan: Ser ni i

folkrörelserna som ägare några fördelar med förslaget i

propositionen vad gäller ägarkonstellationen?

Thord-Ove Thordson: Vi ser en fördel, och den antydde jag

redan i mitt inledningsanförande, nämligen breddningen till

akademierna och andra grupper som kan innebära en tydlig

förstärkning av kompetens och kontakter med viktiga

icke-kommersiella aktörer på marknaden. Det är en klar tillgång.

Däremot har jag velat ifrågasätta att den bindningen skall ske

enbart på folkrörelsegruppens bekostnad.

Anders Nilsson: Jag skulle vilja ställa ett par

följdfrågor till Carin Fischer.

Det är uppenbart att det både i pressens ägargrupp och i

näringslivets råder stor tveksamhet om deras engagemang. Finns

det då något rimligt skäl att i en ny konstruktion minska

ägarandelen för den grupp som vill vara kvar som ägare och som

dessutom har uttalat att man är beredd att bredda sin egen

sammansättning och släppa in nya grupper?

Den andra följdfrågan gäller principen om ägandet. Carin

Fischer sade i sitt svar till Åke Gustavsson att principen för

ägandet står kvar. Men i det nya förslaget går staten sannolikt

in som ägare, är inte det en uppenbar förändring av principen?

Carin Fischer: Jag menar nog att principen om det spridda

ägandet står kvar. Det är klart att man vid framtagandet av en

proposition också måste resonera kring vilka det är som vill stå

kvar som ägare.

Därmed kommer man osökt in på frågan om det hembud som

existerar inom de olika ägargrupperna. Den yttersta konsekvensen

av detta är faktiskt att vi kan ha tre stycken ägare, en inom

varje grupp, varav en är majoritetsägare. Vi anser att det inte

är riktigt bra.

Det är klart att jag också kan förstå att man inte har

resonerat i de termerna vid tidigare avtal under årens lopp. Det

är först på senare tid som denna rörelse uppkommit, dvs. att man

faktiskt aktivt har angett att man tänker lämna ägandet inom

Sveriges Radio. Med tanke på den diskussion som har förts i

sammanhanget finns det anledning att se över vad det är vi

syftar till och varthän den nuvarande konstruktionen kommer att

leda.

Anne Sörensen: Jag har en fråga till ledningarna för

Sveriges Radio resp. Sveriges Television. Upplever ni att de

olika ägarna tillför er någonting? Är det nödvändigt att de

finns över huvud taget? Märker ni något av dem i er dagliga

verksamhet?

Sam Nilsson: Som jag sade i mitt inledningsanförande är

det oerhört väsentligt att vi har ett spritt ägande, där

samhället i dess helhet finns representerat i form av ledamöter

i våra styrelser. Det har varit en stor styrka, inte minst när

man ser det i sken av den debatt som har förts om bl.a. att

förändra public service-företagens roll och uppgifter. Då har

vännerna funnits i folkrörelserna, delvis inom pressen, kanske

inte fullt ut inom näringslivet alla gånger. Det spridda ägandet

har varit en stor styrka och en tillgång för public

service-företagen.

Örjan Wallqvist: Jag har ganska lång erfarenhet, och

vindarna har blåst i olika riktningar under den tid jag har

varit vid Sveriges Radio. Jag kan kort och gott instämma i vad

Sam Nilsson nyss sade om den representation som framför allt

folkrörelserna har utgjort i Sveriges Radio i olika avseenden.

Anne Sörensen: Det innebär alltså i stort sett att

folkrörelserna skall kvarstå i nuvarande utsträckning och därmed

motverka all förändring?

Örjan Wallqvist: Jag föreslår att någon representant för

folkrörelserna får svara. Faktum är att den legitimitet som ett

brett ägande utgör är en stor fördel vid de tillfällen då det så

att säga brinner i knutarna. Då har man agerat på ett sätt som

har inneburit att kunskap tillförts Sveriges Radio-koncernen.

Därigenom har också kontakter skapats. I integritetshänseende

har detta varit av stor betydelse framför allt under vissa

perioder.

Sam Nilsson: Det beror på vilken värdering man lägger i

begreppet förändring. Om man med en förändring menar en

urholkning och på det sättet en förändring av grunden för public

service, tror jag att denna typ av ägare är en garanti för att

sådana förändringar inte kommer att ske. Däremot är inte dessa

ägargrupper ovilliga att vidta andra typer av förändringar som

har att göra med att stärka verksamheten. Det har funnits många

exempel på det under årens lopp.

Lasse Magnusson: Frågan bollades över till oss också. Jag

tycker att vi har pekat på viljan till förändring redan i det

inledningsanförande som hölls. Där sades att vi gärna vill

medverka till att också nya folkrörelser kommer med, som i dag

inte finns i folkrörelsegruppen. En av de kritiska invändningar

som kommit från regeringens sida när man har diskuterat

ägarfrågan har varit just att det är enbart de gamla etablerade

folkrörelserna som finns med. Vi har pekat på att vi gärna

tillsammans med departementet vill gå vidare och få med nya

folkrörelser för att ytterligare bredda ägandet.

Elisabeth Persson: Det verkar föreligga närmast en total

enighet om vikten av en sexårig avtalsperiod utom när det gäller

näringslivets ägargrupp, som kommer att dra sig ur ägarsfären,

och när det gäller departementet. Jag tycker inte att det har

framkommit några direkta motiv för att förkorta avtalsperioden

med 50%. Jag skulle gärna vilja höra om Carin Fischer kunde

förklara detta litet mer. Vilka skulle vara de stora problemen

med en sexårig avtalsperiod?

Carin Fischer: Vi ser framför allt till vad som har hänt

sedan sommaren 1991. Det händer en hel del saker inom

medieområdet. Jag tänker då framför allt på radiosidan. Vi slår

också fast i propositionen att vi inte tycker att några

förändringar i uppdraget skall ske under den innevarande

perioden. Det inkluderar t.ex. en sådan sak som vi har blivit

kritiserade för, nämligen antalet nyhetsredaktioner. I och med

att vi slår fast att vi skall behålla det som det är, menar vi

att det finns fog för att ha en kortare avtalsperiod.

Jag vill också tillägga att i propositionen från 1991 sades

det att man skulle ha en kontrollstation efter tre år. Där

skulle de framtida finansieringsformerna för Sveriges Radio tas

upp. Vi menar att vi skulle flytta fram detta och inte ha någon

kontrollstation. Därmed ger vi programföretagen en längre period

av lugn och ro för att lägga upp planeringen mera långsiktigt, i

stället för att bryta upp efter tre år. Det finns uppenbarligen

en diskussion som kan bryta upp hela organisationen, nämligen en

diskussion om allmänna finansieringsformer redan då.

Elisabeth Persson: Uppfattar jag dig rätt, är det frågan

om en eller två nyhetsredaktioner och finansieringen som är

huvudskälen för att avkorta avtalsperioden?

Carin Fischer: Både det och det faktum att vi har en ny

reklamradio på väg, som kan komma att spela en roll framöver

visavi Sveriges Radio.

Hugo Hegeland: Jag har en fråga till Hans Helmfrid. Jag

har väckt en motion om att man skall lägga ner insamlandet av

licensavgifter, som är fullständigt meningslöst. Det borde

rationaliseras bort. Vi skulle spara 140 milj.kr. Nu sade Hans

Helmfrid att man vill ha ersättning efter prestation. Det är väl

svårt att mäta prestationerna i detta fall. Visserligen skickade

man 1989/90 ut 13 miljoner fakturor och ca 2,6 miljoner

påminnelser per år, varav 2 kom till mig, inom parentes sagt.

Man skickar ut omkring en miljon krav per år osv. Dessutom

håller man på med en kontrollverksamhet som är fullständigt

meningslös. Man talar om i förväg när man skall komma. När man

väl kommer fram till huset kan man kanske inte forcera

portkoden. Om man skulle göra det och kan ringa på, och någon är

hemma och öppnar dörren, är den personen inte skyldig att släppa

in kontrollanten så att denne kan se om det finns någon

TV-apparat. Där är väl prestationsnivån rätt låg.

Hans Helmfrid: Kontrollverksamheten har också ett

preventivt syfte. Vi är enligt lag skyldiga att annonsera när vi

skall genomföra speciell avgiftskontroll. Vi vet att det räcker

med denna annonsering för att det skall komma in nya

anmälningar. Av de nya anmälningar som kommer in under en

kontroll av detta slag, kommer hälften via kontrollanternas

verksamhet. Hälften kommer oberoende av deras verksamhet.

Kontrollverksamheten handlar om att leta rätt på de personer

som har TV och som inte finns i våra register, Det enklaste

sättet att göra det på vore naturligtvis att samköra våra

register med befolkningsregistret. Men det kan vi inte göra. Vi

har inte sådana tillstånd enligt datalagen. Därför måste vi

handgripligen försöka leta rätt på de personer som inte finns i

våra register. Det gör vi på så sätt att vi förser

kontrollanterna, numera även s.k. fritidskontrollanter, med

listor över vilka hushåll i en portuppgång som finns i våra

register. Sedan uppmanar vi kontrollanterna att försöka kontakta

de personer i uppgången som inte finns i våra register och fråga

dem om de har TV. Det är faktiskt ett ganska framgångsrikt sätt.

Hugo Hegeland: Jag tycker att det är synd att man skall

hålla på med sådan kontrollverksamhet med tanke på bl.a. livets

korthet. Beträffande dessa anmälningar, som kommer in när man i

förväg annonserar om att man skall komma och kontrollera, vill

jag säga att det också blir ett stort antal avanmälningar

efteråt, när kontrollen väl är fullgjord. Nettot är väl inte så

stort som siffrorna förefaller visa.

Hans Helmfrid: Nettot utgörs faktiskt av saldot mellan två

mycket stora tal. För att visa på storleksordningen kan jag tala

om att vi får in ungefär 160000 nyanmälningar varje år och

ungefär 130000 avanmälningar. Det är ett positivt saldo på

30000. Det innebär drygt 35 miljoner i intäkter.

Jan-Erik Wikström: Jag har en fråga dels till Folke

Johansson, dels till Thord-Ove Thordson. Förändringar i

ägargruppen har mycket att göra med den nya

konkurrenssituationen. Hur ser Folke Johansson på det

förhållandet att det i dag finns tidningar som är aktieägare i

Sveriges Radio och samtidigt planerar att göra lokala,

kommersiella radiosändningar? Hur ser Thord-Ove Thordson på

frågan om dem som i dag i folkrörelsegruppen är ägare till

Sveriges Radio och samtidigt driver eller medverkar i lokala,

kommersiella radiostationer? Finns det någon konflikt i detta?

Folke Johansson: Mitt svar ligger redan i Svenska

tidningsutgivareföreningens ställningstagande. Att

Tidningsutgivareföreningen kommer att dra sig ur ägarrollen

hänger samman med att vi anser att det kan uppstå ett slags

jävs- eller konkurrensförhållande, som vi inte tycker skulle

vara bra. Jag skulle tro att de tidningar som kommer att bedriva

radioverksamhet också kommer att lämna ägarskapet. Jag vet att

en del kommer att göra det. Vi har dock inte samlat in uppgifter

från olika tidningar, så jag kan inte säga om detta kommer att

ske till 100%. I princip är det ganska självklart att man inte

sitter på två stolar samtidigt.

Thord-Ove Thordson: I princip delar jag uppfattningen att

jävssituationer av detta slag inte är önskvärda. De förändringar

som har skett i folkrörelsegruppens sammansättning kan ur den

synpunkten ha varit följdenliga.

Medverkan i närradioverksamhet och lokal radioverksamhet har

en mycket begränsad omfattning, i den mån den över huvud taget

förekommer inom ägarorganisationerna i folkrörelsegruppen. Vi

har reagerat litet negativt på skrivningarna i propositionen,

där man förutskickar att jävssituationer kommer att uppstå i

fråga om folkrörelsegruppens ägande. Det är ett antagande man

har gjort från departementets sida utan några kontakter och

diskussioner med folkrörelsegruppen. Vi upplever inte några

sådana problem i praktiken i dag. Men i princip delar vi

grunduppfattningen att jäv inte skall förekomma.

Birger Andersson: Jag vill ställa en fråga till radions

och televisionens företrädare. Det gäller den regionala och

lokala indelningen. Jag skulle vilja veta hur organisationen

påverkas de närmaste åren just när det gäller den regionala och

lokala indelningen. Kommer man exempelvis att dela Mittnytt? Vad

kommer att hända på televisionssidan? Hur kommer man att

samordna inom den gamla lokalradion och den gamla riksradion?

Kommer det t.ex. att bli fler produktionskontor?

Ove Joanson: Det som händer inom radiobolaget i och med

sammanslagningen är att vi får 25 redaktioner runt om i Sverige.

I dag har Riksradion 10 produktionskontor och Lokalradion 25

stationer, bortsett från underredaktionerna. I princip kommer

alla dessa 25 redaktioner att få det dubbla uppdraget att

producera en lokal kanal för lokalsändning, precis som nu, men

också, vilket är nytt på 15 av orterna, uppdraget att bättre

bevaka regionen för de program som sänds över hela riket. Det är

en viktig och glädjande förändring och kommer att innebära en

förbättring av riksbevakningen av stora delar av landet.

På din konkreta fråga om det kommer att bli fler

produktionsorter eller en annan indelning, är svaret nej. Det

kommer inte av detta skäl att bli fler produktionsorter.

Uppdraget kommer att fördelas annorlunda för de orter som är

aktuella.

När det gäller storleken på lokalradioområdena skulle jag, om

jag fick önska fritt, kunna göra en lång lista på förbättringar

som jag skulle vilja göra. Många av lokalradioområdena är inte

näringsgeografiskt naturliga. Det kostar stora pengar att dela

lokalradioområdena. Antagligen var det den sista förändringen på

relativt lång tid som Lokalradion gjorde för två tre år sedan,

då Radio Sjuhärad blev en egen station. Jag tror inte att

resurserna kommer att räcka till. I princip vore det önskvärt,

men jag tror inte att det står på agendan de närmaste åren.

Sam Nilsson: Om vi skiljer på regionernas medverkan i

programutbudet i televisionen och ser på det som man medverkar

med i den allmänna produktionen kommer de tio distrikten att

vara desamma under den kommande avtalsperioden. De kommer att

producera i samma omfattning. I dag står i propositionen att

minst 40% av produktionen skall komma från distrikten. Vi

ligger faktiskt på 50%, och vi tänker inte minska på den

andelen.

En fråga gäller hur vi kommer att hantera vissa av de

sammanslagna distrikten när det gäller regionala nyheter. Där är

vår första prioritet att klara klyvandet av Mittnyttområdet, som

numera är det geografiskt otympligaste området. Det ingår som en

stor uppgift för oss. Vi kommer också att göra andra försök. Vi

är nu inne i ett idéskapande när det gäller den regionala

programverksamhetens fortsatta utformning. Vi vill hitta andra

sändningstidsfönster. Men det hänger i stor utsträckning ihop

med hur det går med nyhetsverksamheten totalt, bl.a. vilket

beslut ni här i riksdagen kommer att fatta, vilka låsningar det

innebär. I den plan vi har för nyhetsverksamheten är en av

förutsättningarna en kraftig förstärkning av

riksnyhetsbevakningen med tolv olika riksreportrar runt om i

landet. Det är en fråga som vi hoppas kunna föra i land. Jag

skall här be Lars Lindberg komplettera mig.

Lars Lindberg: Den nyhetsutredning som jag deltar i har

föreslagit en samordning mellan de två redaktionerna för att

frigöra medel till att satsa på en kraftigt förbättrad

Sverigebevakning. I dag är inrikesbevakningen alltför

Stockholmscentrerad. Vi vill dessutom att ett stort antal

frilansmedarbetare knyts till televisionen på orter där det i

dag inte finns någon bevakning över huvud taget.

Birger Andersson: Jag vill ställa en följdfråga som berör

Utbildningsradion. Om jag har förstått det hela rätt i

propositionen och även av anförandena här, har det varit en

diskussion om sändningstiderna för Utbildningsradion. Är det

problemet löst?

Lars Hansson: Den frågan är inte löst. I det nya avtalet

är skrivningarna ganska starka. Om vi, dvs. Sveriges Televison,

Sveriges Radio och UR, läser dem på samma sätt, tror jag att det

är lösbart. Jag tror att vi då kan få en långsiktig lösning.

Detta är en viktig fråga.

Rose-Marie Frebran: Örjan Wallqvist talade i sitt

anförande om regeringsförslagets politisering. Jag skulle gärna

vilja att vi fick en utveckling av den beskrivningen.

Örjan Wallqvist: Under hela den tid vi har haft en modern

radio och television enligt public service-begreppet har det

funnits inskrivet i dokumenten, i detta fall ett avtal mellan

staten och organisationen Sveriges Radio, att man skall

upprätthålla en garanti för stark integritet -- ett skydd, en

säkerhet i publicistisk och politisk mening visavi tvetydiga

påtryckningar. Detta har varit en grundläggande princip. I den

koncernbildning som avlöste det enstämmiga Sveriges Radio 1978

var detta ett centralt dokument och har varit det sedan dess.

Det är ett av motiven till att jag uttryckte mig på detta sätt.

Man har tagit bort denna garanti, denna spärr. Jag anser att det

bara kan ha ett motiv -- ett politiskt motiv på längre sikt,

även om det inte står skrivet i propositionen.

Den andra reflexion jag kan göra i detta sammanhang hör samman

med det som berörts av flera under denna eftermiddag, nämligen

den regel om hembudsskyldighet som kommer att gälla enligt

förslaget och den litet osäkra förutsättningen att man skall

bilda en konstruktion med fyra grupper av aktieägare. Flera av

dessa grupper verkar vara på väg bort och några nya kanske inte

finns. Då kan hembudsskyldigheten i kombination med det första

motivet anföras som ytterligare ett steg i det jag kallar

konsekvenser av förslagen och där jag använder uttrycket

politisering.

Rose-Marie Frebran: Ser du inga problem med att vi

faktiskt har och måste ha, som de flesta av oss ser det, en

statsstyrd public service-radio och -TV?

Örjan Wallqvist: Jag är inte säker på att uttrycket

statsstyrd har varit vägledande för politikerna fram till nu.

Däremot skall jag gärna tillstå att den konstruktion som har

funnits under ett stort antal år, med aktieägare som legitimerar

verksamheten ur integritetssynpunkt osv. tillsammans med det

faktum att staten träffar avtal och svarar för finansieringen,

är en genuint svensk konstruktion. Alla parter har insett att

detta har en poäng, att det ger legitimitet i olika avseenden.

Det gör att den svenska konstruktionen fram till nu har fungerat

på ett ganska hyggligt sätt.

Berit Oscarsson: Jag vill också ta upp ägarfrågan. En

fråga har inte berörts. En viktig del av public

service-uppdraget är folkbildningen. Det har under alla år varit

en riktlinje för verksamheten inom koncernen. Det framträder

ännu mer handgripligt i fråga om Utbildningsradion och det nära

samarbete som finns med folkbildningsorganisationerna, framför

allt det praktiska samarbetet både regionalt och centralt.

Finns det risk för att folkbildningsuppdraget blir svårare att

fullfölja om folkrörelsernas roll som ägare minskas?

Lasse Magnusson: Först och främst tycker vi att det är

viktigt att det som står som allmänna riktlinjer för

programverksamheten för alla bolag, att programutbudet som

helhet skall präglas av folkbildningsambitionen, är någonting

som kännetecknar verksamheten i framtiden också. Det har varit

en av folkrörelsegruppens största uppgifter hitills och är det

också i framtiden, att ständigt föra en dialog om vilka

praktiska konsekvenser detta får för verksamheten. Det är inte

så att vi beställer vissa program eller ifrågasätter vissa

program, men vi för en principiell diskussion. Det är inte

alltid så enkelt.

När det gäller Utbildningsradion finns ett särskilt uppdrag

angivet av riksdagen tidigare. Det bekräftas också i denna

proposition att Utbildningsradion har ett särskilt uppdrag att

arbeta med folkbildningsuppgifterna som komplettering till det

fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Det har skett på ett

bra sätt hittills. Det är bra att man ordentligt bekräftar också

i denna proposition att detta är ett uppdrag för oss även i

fortsättningen. Vi tror inte alls på den idé som Ove Joanson tog

upp i sitt inledningsanförande, att det vore bättre med någon

form av central utbildningsredaktion för radio- och TV-bolagen,

att det skulle innebära att man bättre klarade det speciella

folkbildnings- och utbildningsuppdraget i framtiden. Det tar vi

bestämt avstånd från. Vi tror förvisso att Utbildningsradion

behövs som ett fristående bolag i framtiden och att det är det

bästa sättet att klara detta uppdrag från regering och riksdag.

Om förslagen i propositionen genomförs så som de nu lyder och

det blir två platser i resp. styrelse som ägargrupperna

tillsammans får dela på, finns det färre företrädare för

folkbildningen som kan föra denna principiella diskussion i

Utbildningsradions styrelse. Det gäller också de andra

styrelserna. Det tycker vi är en försämring av de möjligheter

som ägargrupperna legitimt bör ha i dag och i framtiden.

Berit Oscarsson: Thord-Ove Thordson sade att man inte kan

leva upp till uttrycket "i allmänhetens tjänst", om

folkrörelsernas roll som ägare minskas. Kan du konkretisera det?

Thord-Ove Thordson: Just bredden i representationen av

organisationer och folkrörelser i ägargruppen tillsammans med

andra ägarinstitutioner är nödvändig för att garantera den

integritet som måste till för att man skall kunna upprätthålla

ett starkt public service-krav. Jag försökte visa att det som

förenar folkrörelsegruppens olika organisationer, trots deras

olika ideologiska inriktning och verksamhetsformer, är

gemensamma intressen i de värden som ligger bakom public

service-idén. Om de skall kunna få genomslag i verksamheten

krävs att bredden finns företrädd i styrelsearbetet. Med sex

styrelseposter i tre bolag finns inte ens för

folkrörelsegruppen, som den största ägargruppen även enligt

regeringens förslag, några garantier för att den får ens en

ledamot i var och en av styrelserna. Det är en klar försvagning.

Leo Persson: Jag vill ställa en fråga om den

distriktsbaserade produktionen. Sam Nilsson och Ove Joanson var

inne på den frågan tidigare. Med anledning av vad de sade vill

jag fråga vad regeringen avser med skrivningen i propositionen,

där det sägs att den distriktsbaserade produktionen skall vara

minst 40%. I dag har upplysts om att den är kanske 50--52%.

Skall man uppfatta det som att regeringen vill att den

distriktsbaserade produktionen skall minskas?

Carin Fischer: Med formuleringen "40%" menar vi inte att

det skall ske en minskning. Det är bara en inriktning.

Leo Persson: Det är förvånansvärt att man då skriver på

det sättet i propositionen. Det kan faktiskt föranleda

programbolagen att minska på viljan att lägga ut produktionen.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Sam Nilsson just kring

den här 40-procentsregeln, som ändå förekommer i tryck i

propositionen. Man sade visserligen att detta inte uppfattades

som att produktionen skall minskas, men jag ser ändå en risk i

att man skriver in det i en proposition när nu tillgångarna

kanske upplevs som små. Är det billigare att producera i

Stockholm, eller är det med tanke på kostnaderna bättre att

lägga ut mer produktion i övriga landet?

Jag vill också ställa en fråga som gäller Mittnytt. Birger

Andersson tog ju upp det. Vid den förra utfrågningen i utskottet

hade sade du, Sam Nilsson, att Mittnytt-området låg väldigt högt

i prioriteringshänseende vad gällde en klyvning av olika

områden. I dag säger du att man skall behålla de regioner som

finns. Finns det inte någon antydan i propositionen om att det

skall vara vara möjligt att åstadkomma en sådan klyvning?

Sam Nilsson: Herr ordförande! Det är principiellt mycket

viktigt att betona det vi kunde genomföra i samband med den

föregående avtalsperioden, när vi genomförde det kanalsystem som

vi nu har inom Sveriges Television. Syftet med detta var så att

säga att lyfta fram riket i sin helhet och lyfta fram de

oerhörda rikedomar som finns runt om i landet. Jag menar att vi

har lyckats med detta, och jag är glad över att man i

propositionen säger att detta skall leva vidare.

Vi har alltså inga ambitioner att minska på den fördelning som

i dag finns mellan kanalerna. Snarare kan jag väl tänka mig att

vi kan komma att stärka detta om vi nu går in i ett skede med en

större frihet på nyhetsområdet. Alla dessa bitar måste nu falla

på plats innan vi fattar beslutet om exempelvis klyvningen av

Mitt-Nytt-området, men denna fråga står alltjämt mycket högt på

vår prioriteringslista.

Anne Sörensen: Ett genomgående drag för de flesta som är

representerade här är enligt min uppfattning att de är rädda för

ändringar i ägandeförhållandena och för förändringar i största

allmänhet. Jag skulle vilja veta varför just en eventuell

avknoppning, dvs. att man säljer ut en eller flera radiokanaler

och kanske också TV-kanaler, måste vara något så negativt. Alla

tycks vara eniga om att det är så. Kunde inte t.ex. en

resursförstärkt TV-kanal klara sitt uppdrag bättre och även stå

sig i konkurrensen, behålla sin integritet och t.o.m. höja sin

kvalitet? Varför är man så övertygad om motsatsen?

Sam Nilsson: Det fina med att ha ett public

service-uppdrag är att man har ett åläggande att ha en mycket

stor bredd i sitt utbud. Vi skall tillgodose intresset hos både

smala och breda tittargrupper. Jag tror inte att några andra

kanaler här i Sverige kommer att göra exempelvis opera,

Drottningholmsföreställningar eller balett. Det lönar sig inte

för vare sig TV 3 eller TV 4 att gå in på den typen av

programverksamhet. Å andra sidan skulle det vara förödande för

oss inom Sveriges Television om vi inte hade möjlighet att ge

hela folket de stora idrottsevenemangen eller underhållning av

typ Jakobs Stege, som vi kunde se i helgen. Det är viktigt att

den typen av verksamhet även får förekomma hos oss. Har vi inte

den möjligheten kommer vi att förlora kontakten med TV-tittarna,

som ju trots allt skall betala, vare sig vi kallar detta för en

skatt eller en avgift. Det finns ett samband mellan

betalningsvilja och programkvalitet.

Vi klarar inte det här uppdraget inom en kanal. Hade vi bara

en kanal skulle vi vara tvungna att välja bort saker och ting.

Redan i dag är det stora svårigheter att välja bort olika saker,

inte minst i samband med de stora idrottsevenemangen. Ett

tvåkanalsystem är därför en förutsättning för att vi skall kunna

bibehålla public service-uppdraget. Så har fallet varit i

England, och så är det på andra ställen runt om i världen. De

länder som bara har ett enkanalsystem -- titta exempelvis på

Danmarks Radio -- får oerhört stora problem att klara av sitt

uppdrag.

Ove Joanson: Det här är en viktig fråga. Public

service-uppdraget i den bemärkelse jag lägger i det innebär både

en rättighet och en skyldighet för programföretagen att

producera program med både bredd och djup, dvs. att

tillfredsställa i princip alla delar av publiken med program som

publiken vill ta till sig. I själva verket har vi betydligt fler

olika uppdrag och -- om man så vill -- olika publiker än vad vi

har kanaler. Jag inser att det inte är realistiskt att med

nuvarande tekniska förutsättningar introducera ännu fler

kanaler.

Utvecklingen på radioområdet, också i fråga om den

kvalificerade delen av radioområdet, som jag menar att public

service-radion står för, går snarast mot ökad specialisering. I

många länder har man t.ex. genom kabelsänd radio kommit längre

också inom public service-verksamhetens ram.

Om man vänder på det här resonemanget kan man, som ofta sker i

debatten, fråga: Varför måste public service-radion sända en

massa program av en typ som den kommersiella marknaden klarar av

att sända? Jag menar att vi inte skall sända program av en typ

som den kommersiella marknaden skall klara av. Men i begreppet

"folkbildning" ingår två delar, inte bara "bildning" utan också

"folk". Det är alltså viktigt att vi når fram.

När vi nu i radiolagen är i färd med att formulera vår nya

strategi i en avreglerad miljö är huvudtanken den, att

programinnehållet skall vara distinkt präglat av public

service-principen, med oberoende journalistik, granskning och

folkbildning i bästa bemärkelse, och att dessa programelement

skall förekomma i kanaler som är gestaltade så att de också når

fram till publiken. Ta t.ex. diskussionen om det beslut

radiostyrelsen har fattat om P3:s framtida tydligare inriktning

på en yngre publik. Om vi inte gjorde den förändringen tror jag

inte att vi skulle ha någon chans att i väsentlig utsträckning

nå fram till en yngre publik, med det stora nöjesutbud vi även i

framtiden skall ha i P3 och med de debattprogram vi skall ha. En

väsentlig del av public service-uppdraget är alltså att se till

att också nå fram till publiken.

Jag kan för övrigt peka på vad BBC har gjort på radioområdet.

BBC har tillgång till sex radiokanaler, fem nationella och en

lokal. Den femte nationella kanalen fick BBC för övrigt av

avregleraren Margaret Thatcher. I Norge är man också i färd med

att ge NRK ytterligare en radiokanal.

Anne Sörensen: Engelsmännen är litet fler än vi, så

jämförelsen med BBC är inte riktigt rättvis. Jag ifrågasätter

att vi verkligen skall ha fyra radiokanaler och två TV-kanaler

som skattefinansieras som i dag. Är det verkligen rättvist mot

skattebetalarna, i denna föränderliga värld med konkurrens?

Sam Nilsson: Herr ordförande! Det här är en fråga om vad

man förväntar sig av ett public service-företag. Tycker man inte

att public service är någonting viktigt, kan man naturligtvis

vara av din åsikt. Du talar här om skattebetalarna, och jag

talar om TV-tittarna, som betalar sin TV-avgift. Som vi har hört

tidigare i dag har vi aldrig haft så stor betalningsbenägenhet

som för närvarande. Jag menar att det är vitsordat att det även

bland TV-publiken finns ett gehör för att stötta public

service-tanken. Ju mer konkurrens vi får och ju bättre vi kan

sköta vårt uppdrag att sända kvalitativt goda program i

television och radio, desto större kommer betalningsbenägenheten

enligt min uppfattning att vara.

Ove Joanson: Det fina med marknadsekonomi och konkurrens,

som vi nu -- äntligen, menar jag -- går in i också på det här

området, är att vi om några år vet hur det här faller ut. Om

radiolyssnarna i Sverige inte skulle vilja ha vårt P3 eller vår

lokalradio, för att nu tala om de två kanaler som har

föreslagits som utförsäljningsobjekt, då visar sig det i

lyssnarundersökningar. Om det å andra sidan visar sig att en

stor del av svenska folket, även när de har många privata

alternativ att välja på, fortsätter att lyssna på lokalradion

och P3, är det ett bevis på att de vill ha vad de får av oss.

Det vet vi snart.

Elisabeth Persson: Under den sista punkten i de allmänna

riktlinjerna för programverksamhet skriver kulturministern: "Ett

mångsidigt utbud av program på svenska språket skall

tillhandahållas, och svenska artister och verk av svenska

upphovsmän skall förekomma i betydande omfattning." Detta är

såvitt jag begriper närmast en kopiering av det tidigare

avtalet.

Detta med "betydande omfattning" har ju diskuterats ganska

mycket. Exempelvis svenska tonsättare, tonsättare av både

populärmusik och annan musik anser väl inte att verk av svenska

tonsättare spelas i "betydande omfattning". Såvitt jag vet har

det inom både radio och TV också gjorts beräkningar som visar

att verk av svenska tonsättare utgör en förhållandevis stor del

av det totala utbudet, så meningarna är väl litet olika om

detta.

Vad jag skulle vilja fråga är: Hur skall man tolka detta?

Vilka möjligheter har ni att i framtiden tillgodose denna

"betydande omfattning"? Självfallet är jag inte ute efter några

procentsatser hit eller dit, men jag menar att ni har ett mycket

stort ansvar, framför allt nu när vi har möjlighet att ta emot

många utländska TV-program via satellit. Det är därför nu

viktigare än någonsin att slå vakt om det man litet högtidligt

skulle kunna kalla det svenska kulturarvet och därmed den

svenska konsten i form av språk och musik.

Hur ser ni på detta? Vilka möjligheter har de tre nya bolagen

att garantera att det i "betydande omfattning" kommer att sändas

verk av svenska upphovsmän?

Ove Joanson: Det här är en central målsättning inte bara

från riksdagens sida utan också från styrelserna i

programbolagen och från programarbetarnas sida. Jag tycker inte

att din beskrivning är helt korrekt. Det är visserligen sant att

vi från tonsättare och andra intressegrupper får in önskemål om

att vi i ännu högre grad bör spela deras verk, men när det

kommer till kritan känner jag nog att svenska upphovsmän

verkligen hör till våra vänner. Tillskyndarna av public

service-verksamheten vet att Radiobolaget är Sveriges i särklass

största beställare av samtida seriös musik. Även om de anser att

det skulle spelas ännu mer musik av svenska populärkompositörer

och textförfattare, så vet de att den musiken även i framtiden

kommer att spelas mer i våra kanaler än i någon av de

kommersiella kanalerna.

Vaktslåendet om den svenska populärkulturen är i själva verket

ett argument så gott som något för att vi skall ha bredd och

djup i det här företagets radioverksamhet också i framtiden.

Hälften av musiken i lokalradion och en något mindre andelen av

musiken i P3 är svensk, och jag är alldeles säker på att det är

mer än vad någon av de kommersiella kanalerna kommer att ha

ambitionen att erbjuda.

Lars Hansson: 70% av våra sändningar är på svenska

språket. Men ser vi till språkkurserna, som blir viktigare och

viktigare, så är det klart att det blir fråga om även utländska

röster. När vi bygger ut regionalt blir det ungefär 70% på

svenska språket.

Sam Nilsson: Över 60% av vår produktion är i dag svensk.

Det är alltså betydligt mer än vad riksdagen ursprungligen bad

oss att producera.

Jag vill också peka på en annan intressant företeelse inom

just televisionen, nämligen det faktum att de nordiska

samproduktionerna ökar väldigt mycket. Detta är en mycket viktig

kulturpolitisk aspekt, liksom att samproduktionerna med övriga

europeiska TV-bolag ökar mycket. Den föreställning vi gav i

julhelgen av "Den goda viljan" tillkom med ungefär 45 miljoner i

utländska pengar, vilket gjorde det möjligt för oss att

producera. Sveriges Television är faktiskt i dag den största

TV-producenten i Nordeuropa, och vi är definitivt störst i

Sverige. Jag skulle vilja säga att radion är den definitivt

största musikproducenten, och vi är inte så dåliga vi heller.

Detta gäller även för barnkulturområdet -- för att ge ett annat

exempel som känns viktigt för vårt uppdrag.

Det finns dock ett problem. Ni har kanske sett i tidningarna i

dagarna att vi befinner oss i en ordentlig konfliktsituation med

Teaterförbundet. Vi menar att de avtal som existerar i dag har

blivit prohibitiva. Detta gör det omöjligt för oss att göra

reprissändningar, och ytterst drabbar det naturligtvis

skådespelarna själva. Men framför allt har det haft en mycket,

mycket menlig inverkan på det nordiska TV-utbytet.

Elisabeth Persson: Sam Nilsson säger att nivån på 60% är

högre än vad riksdagen ursprungligen hade tänkt sig, men när

riksdagen ursprungligen över huvud taget började diskutera i de

här termerna var ju hela mediesituationen en annan. Jag tycker

att det borde vara en självklarhet att man i dagens läge, med

det stora utbudet som många tittare har av utländska program,

höjer ambitionsnivån. Vad som har sagts om att svenska verk

skall finnas med i "betydande omfattning" måste därför nu betyda

mer än det någonsin har gjort tidigare. Jag beklagar att ni

nästan verkar litet nöjda med situationen. Detta gäller ju inte

bara tonsättarna, utan man kan faktiskt säga att det är ett

folkbildningskrav att den svenska musiktraditionen -- om vi nu

håller oss till musiken -- hålls levande, och TV och radio är ju

nästan de enda kanalerna för detta.

Sam Nilsson: Herr ordförande! Vi är aldrig nöjda, och vi

kommer aldrig att bli nöjda. Vi kommer att ligga i och trycka på

gentemot statsmakterna för att vi skall kunna producera mer och

mer av den viktiga kulturskatt vi har. Inom televisionen har vi

t.ex., utöver de medel som kommer in, avsatt ytterligare medel

för att kunna spara just de sektorer som jag nämnde.

Elisabeth Fleetwood: Herr ordförande! Jag tycker att det

har varit mycket värdefullt att få se de stora elefanterna dansa

på samma arena här i dag. I allmänhet kan vi ju bara följa

kombattanterna i massmedia. Jag menar på allvar att det här är

mycket bra för utskottet.

I uppdraget ligger ju också den gamla frågan om objektiviteten

-- inom program och mellan program. Detta är något vi har

diskuterat många gånger. Hur objektiv kan man vara inom ett

program, och hur mycket får man gå åt det ena eller andra

hållet? Det här är inte något som uppfattas bara från en sida,

utan problemet uppfattas vad jag kan förstå av alla grupperingar

i samhället vad det än gäller. Jag skulle då vilja fråga:

Uppfattar ni det här som en svårighet? Jag har ställt frågor om

detta, och då har jag fått veta, att om man har ett program som

går åt ena hållet, så kommer det om någon vecka ett program som

går åt det andra hållet. Frågan är bara var man finner den rätta

jämvikten. Det här uppfattas av många tittare och lyssnare som

ett problem. Uppfattar ni det som ett problem? Har ni gjort

något åt det, och vad tror ni att ni kan göra åt det i

framtiden? Jag ställer frågorna till den som känner sig manad

att svara, och sedan vill jag gärna återkomma med fler frågor.

Ove Joanson: Detta är ett problem, och det skall vara ett

problem. Det här är en dynamisk process. Jag vill påminna om att

vi i vårt avtal inte bara har ett stadgande om opartiskhet och

saklighet, utan vi har också en direkt skyldighet att stimulera

till debatt i tidens frågor. Jag ägnar en icke föraktlig del av

min tid åt att skälla på medarbetare som jag tycker har brustit

både i det här och i andra hänseenden. Samtidigt ligger det i

ett sådant här företags karaktär att det måste kunna brista. Jag

är inte helt nöjd. Ett helt konformistiskt företag, där ingen

någon gång engagerade sig så att det märktes och så att det

resulterade i en anmälan till Radionämnden, ett sådant företag

är inget ideal. Karaktären hos ett medieföretag, med den stora

mångfald av uppdrag och röster som vi har och skall ha, måste

vara sådan att den lockar till sig engagerade människor. Jag kan

försäkra att vi i ledningen ägnar frågan om balansen i

programutbudet mycket stor uppmärksamhet. Jag är mer nöjd med

musikutbudet än med detta, men jag tycker å andra sidan inte att

jag någon skall vara nöjd med någonting, utan jag skall ägna mig

åt de här frågorna. Jag menar att det är en illusion att tro att

det finns ett idealt tillstånd, där allting följer handboken.

Ett företag som hamnar i det ideala tillståndet är ett dött

företag.

Elisabeth Fleetwood: Jag förstår att det inte är lätt att

hitta ett idealt tillstånd. Det är jag fullt på det klara med.

Men ni måste ju också många gånger få signaler om att publiken

inte är nöjd. Åtminstone får vi här sådana signaler, och det

borde man vara uppmärksam på.

Jag skulle också vilja ställa en fråga till Thord-Ove

Thordson, som talar sig varm för ett bibehållande av 60% och

inte vill ha en sänkning till 40%. Min raka fråga är: Ser

Thord-Ove Thordson inget värde i att akademiska och

vetenskapliga institutioner blir delaktiga i den här

verksamheten? De skulle i så fall få 20%, och 40% skulle

ändå stå för den stora majoriteten. Ingen har mer än 50% av de

40.

Thord-Ove Thordson: Jag har sagt tidigare och jag

bekräftar gärna igen att jag ser ett stort värde i en breddning

till akademiska och vetenskapliga institutioner. Dessa kan

tillföra väsentliga värden i det här sammanhanget. Jag har inte

heller sagt att dessa 60% inte får rubbas. Vad jag har sagt är

att det är märkligt att det är enbart folkrörelsegruppen som

tydligt har markerat sin vilja att kvarstå som ägare i en

breddad konstellation, som skulle bjuda på de 20% som

akademierna och de vetenskapliga institutionerna skulle ha.

Detta borde ses i ett helhetsperspektiv.

Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Sam Nilsson och

Örjan Wallqvist sade att mångfald i ägarstrukturen är bra när

det är kris i företaget. Folkrörelserna önskar kanske spela en

roll även i goda tider. Jag vill fråga någon representant för

folkrörelserna: Hur ställer sig folkrörelserna till s.k.

publikråd, som kan vara en referensgrupp för radio- och

TV-företag?

Lasse Magnusson: Vi tycker att det är positivt med alla

kontakter mellan svenska medborgare och radio- och TV-bolagen.

Däremot menar vi att den diskussion Sam Nilsson tog upp i sitt

inledningsanförande är ganska relevant. I folkrörelsegruppen

säger vi alltså inte helt nej till ett programråd, även om vi

kan dela synpunkten att det ser ut som en konstruktion som har

blivit kvar från en tidigare diskussion. Med rätt uppläggning

kan ett sådant programråd ha ett värde.

Birger Andersson: Jag skulle vilja ställa en fråga som

gäller radio- och TV-publiken. I den här propositionen finns

några sidor med en hel del uppgifter från Sveriges Radios

publik- och programforskningsavdelning. Bl.a. säger man att

77% av den svenska befolkningen varje dag lyssnar på P3 och

att 1% lyssnar på P2, och det är klart att detta inte ser så

lovande ut för P2:s del. Det här är en kvantitativ redovisning,

som jag tycker är litet grund i sin sammmanställning. Jag skulle

därför vilja fråga: Hur starkt är sambandet mellan stort antal

lyssnare resp. tittare och stort antal nöjda lyssnare resp.

tittare?

Ove Joanson: Jag skall först korrigera Birger Andersson:

Det är 53% av befolkningen som dagligen lyssnar på P3. 77%

är siffran för samtliga radiolyssnare. Icke desto mindre finns

det en väsentlig skillnad mellan P2:s och P3:s publik.

Min uppfattning om publikstorlekar är, att det viktiga är hur

stor andel av en potentiell publik som ett program når. Om de

program som sänds i P2 har en mycket liten potentiell publik men

ändå är -- vilket är fallet -- det centrala i vårt uppdrag och i

vårt utbud, så bekymrar det mig inte att den publiken är mindre

än P3:s. Jag tror i och för sig att intresset i Sverige för

seriös musik, som ju är P2:s huvudinnehåll, är betydligt större

än vad P2:s lyssnarandel på 1% ger uttryck för. Den dag de

tekniska förutsättningarna ger oss möjligheter att forma P2 till

en kanal som uteslutande ägnas åt seriös musik, dvs. -- om jag

får anknyta till den tidigare diskussionen -- den dag vi kan

starta en särskild kanal för våra program på invandrarspråk, då

kommer P2:s publik att öka väsentligt.

Så till frågan om nöjda lyssnare kontra dem som lyssnar fast

de inte är nöjda. Det görs också

kvalitetsbedömningsundersökningar, och dessa är i allmänhet

relativt smickrande för oss. Dock kan man väl säga som tumregel

att radiolyssnande, i motsats till mycket annat här i livet, är

frivilligt. En arbetshypotes kan därför vara att de som lyssnar

på våra kanaler gör det därför att de vill göra det. Detta

kommer att bli ännu tydligare när de får andra kanaler att välja

på.

Sam Nilsson: Jag tror att det är väldigt viktigt att komma

ihåg att vår strävan att samla så breda publiker som möjligt för

våra program är en ambition i tittarens tjänst. Förr var det

faktiskt litet fult att tala om att vi skulle samla publik. Vi

tycker att det är viktigt, oavsett om det gäller breda eller

smala program. För oss är det oerhört viktigt att veta t.ex. att

vi når ungefär 80% av de turkiska invandrarna här i landet

eller att vi når ungefär 80% av småbarnspubliken med de

barnprogram vi sänder. Det är också viktigt, inte minst för våra

medarbetare, att få den här feedbacken. Det är så man i första

hand skall se på de här siffrorna.

Birger Andersson: Jag delar den uppfattningen. Jag nämnde

detta därför att jag tycker att redovisningen i propositionen är

litet väl grund. Jag ville veta litet mer om

kvalitetssynpunkterna i det här sammanhanget.

Rose-Marie Frebran: I propositionen föreslås: Skyldigheten

att sända närradio över sändare som ställs till förfogande av

televerket upphävs från den 1 januari 1992. Jag har i samband

med det en fråga till Carin Fischer. När detta televerkets

monopol upphör, vad händer då med distributionen från studio

till sändare? Nya tillhandahållare av sändare kommer väl

knappast att bygga ut telenät. Kommer inte televerket i en

monopolsituation att kompensera sig genom att höja avgifterna

för distributionen från studio till sändare? Kan någon

konkurrens garanteras i det sammanhanget?

Carin Fischer: Jag skall be att få lämna över ordet till

Göran Lannegren.

Göran Lannegren: Det blir möjligt för vem som helst att

tillhandahålla den här typen av distribution, förutsatt

naturligtvis att man uppfyller de krav på icke-störning i

frekvensmiljön som televerket framöver har att kontrollera.

Rose-Marie Frebran: Är det realistiskt att tänka sig att

andra skall bygga ut telenät för den här distributionen?

Göran Lannegren: Det är väl troligt att det nya statliga

aktiebolag som, om riksdagen godkänner förslaget, kommer att

starta från den 1 juli kommer att ha en fördel i

konkurrenshänseende, eftersom man redan har en färdig

infrastruktur. Men möjligheten finns alltså för andra att sätta

i gång telenät.

Ordförande Åke Gustavsson: Då återstår för mig att tacka

företrädare för departementet, företrädare för olika företag

inom Sveriges Radio-koncernen och företrädare för ägarna för att

ni ville komma hit och ge era synpunkter på propositionen. Jag

är övertygad om att det för oss alla i utskottet har varit en

viktig del i förberedelserna inför det riksdagsbeslut som skall

fattas under våren avseende kommande avtalsperiod för, som det

heter i propositionen, den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten 1993--1996, m.m. Med detta är den offentliga

utskottsutfrågningen avslutad. Tack för att ni kom hit!

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 4

Motioner 5

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992 5

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:140 8

Ärendets beredning 11

Vissa bakgrundsuppgifter 12

Utskottet 12

Propositionens huvudsakliga innehåll 12

Övergripande redovisning av de ändringsförslag som

väckts i motioner 14

Alternativ till den nuvarande public

service-verksamheten

inom Sveriges Radio-koncernen, m.m. 14

Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1) 15

Radio och TV i allmänhetens tjänst -- public service i

den nya mediesituationen (avsnitt 10.2.2) 17

Public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät

m.m. (avsnitt 10.2.3) 18

Finansiering (avsnitt 10.2.4) 18

Programverksamheten (avsnitt 10.3) 20

Programverksamhetens oberoende garanteras (avsnitt 10.3.1)

20

Allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2)

20

Hög kvalitet (avsnitt 10.3.2.1). Förnyelse som avtalsvillkor

22

Demokratibestämmelsen (avsnitt 10.3.2.2) 23

Mediets särskilda genomslagskraft (avsnitt 10.3.2.3) 23

Program om och för funktionshindrade (avsnitt 10.3.2.4) 23

Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk

(avsnitt 10.3.2.5) 28

Folkbildning, kultur, svenska språket resp.

myndighetsinformation (avsnitt 10.3.2.6) 29

Frilansmedverkan och fri produktion (avsnitt 10.3.2.7) 30

Särskilda riktlinjer för Sveriges Television (avsnitt 10.3.3)

30

EG-krav m.m. (avsnitt 10.3.3.1) 31

Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio (avsnitt 10.3.4) 31

Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio

(avsnitt 10.3.5) 32

Organisationen (avsnitt 10.5) 33

Förutsättningar (avsnitt 10.5.1) 33

Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2) 34

Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion

(avsnitt 10.5.2.1) 35

Frågan om inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)37

Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4) 38

Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1) 40

Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.6) 41

Anslagsframställningar (avsnitt 10.7) 41

Utsändning och programinsamling (avsnitt 10.8) 42

Nytt huvudmannaskap för rundradionätet (avsnitt 10.8.1) 42

Ett statligt aktiebolag, m.m. (avsnitt 10.8.1.1) 42

Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.1.2)

43

Rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.2) 43

Programutsändning och programinsamling m.m. (avsnitt

10.8.2.1) 43

Beredskapsåtgärder (avsnitt 10.8.2.2) 44

Forsknings- och utvecklingsverksamhet (avsnitt 10.8.2.3) 44

Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.8.2.4) 44

Överföringar från televerket (avsnitt 10.8.3) 44

Överföring av anläggningar och utrustning (avsnitt

10.8.3.1) 44

Överföring av personal (avsnitt 10.8.3.2) 44

Uppbörd av TV-avgifter m.m. (avsnitt 10.9) 45

Radiotjänst i Kiruna AB (avsnitt 10.9.1) 45

Förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2) 46

Särskilda frågor (avsnitt 10.10) 46

Radionämnden (avsnitt 10.10.1) 46

Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes

privatliv (avsnitt 10.10.1.1) 46

Försvarsfrågor (avsnitt 10.10.2) 47

Avtalen mellan staten och public service-företagen

(avsnitt 10.10.3) 47

Radio Sweden (avsnitt 10.10.4) 47

Riktlinjer för verksamheten (avsnitt 10.10.4.2) 47

Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.10.4.3) 48

Teknisk utveckling (avsnitt 10.10.5) 48

TV-sändningar med högre teknisk kvalitet (avsnitt

10.10.5.1) 48

Sändare för närradio (avsnitt 10.10.6). Ändringar i

närradiolagen m.fl. lagar 48

Medelsberäkningar m.m. (avsnitt 11) 49

Public service-företagen (avsnitt 11.1.1) 49

TV-avgiften (avsnitt 11.l.2) 49

Övriga frågor 50

Hemställan 50

Reservationer 58

1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten

inom Sveriges Radio-koncernen (nyd) 58

2. Ny avtalsperiod m.m. (s) 59

3. Ny avtalsperiod m.m. (nyd) 59

4. Programföretagens public service-uppdrag (s) 60

5. Resurser till programinsatser för funktionshindrade (s)

60

6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av

funktionshindrade (s) 61

7. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler

(s) 62

8. Public service-företagens struktur (s) 62

9. Distriktsbaserad produktion (s) 63

10. Inrättande av ett publikråd (m, fp, c, kds) 64

11. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges

Radio-koncernen (s) 64

12. Programföretagens styrelser (s) 65

13. Ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996 (s)

66

14. Avtalen mellan staten och public service-företagen (s)

66

Särskilt yttrande 67

Public service-företagens struktur (nyd) 67

Meningsyttring av suppleant (v) 67

Bilagor

Bilaga 1

I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta

lagförslag 71

Bilaga 2

Konstitutionsutskottets yttrande 1991/92:KU3y 81

Bilaga 3

Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996

m.m. 96