Bet. 1991/92:KrU31

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU31

Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

KrU31

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag om

ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av

statsbidrag. Förslaget innebär att statsbidrag till folkbildning

skall få användas även till sådan kompetensinriktad utbildning

inom studieförbunden som till form och arbetssätt motsvarar den

som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.

Utskottet anser att förslaget inte får tolkas som en förändring

av folkbildningsuppdraget utan snarare som en komplettering.

Utskottet, som anser att det inte finns något att erinra mot

den i propositionen föreslagna ändringen av

statsbidragsvillkoren, gör med anledning av motionsyrkanden

vissa påpekanden och förtydliganden av regeringsförslaget.

Utskottet understryker att kompetensinriktad utbildning i

studiecirkelform inte får vara av sådan omfattning att det går

ut över den folkbildande verksamheten. Utskottet framhåller

också att verksamheten inom kompetensgivande studiecirklar av

angivet slag så långt det är möjligt bör präglas av samma

synsätt som är utmärkande för studiecirkelverksamheten i övrigt,

nämligen att deltagarna deltar i valet av arbetssätt och metoder

och tillsammans med cirkelledarna tar ansvaret för studierna.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att studieförbunden

skall få rätt att utfärda kompetensbevis.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:157 om vissa gymnasie-

och vuxenutbildningsfrågor m.m. (utbildningsdepartementet) under

mom. 6 i hemställan föreslagit riksdagen att godkänna vad i

propositionen förordats om ändrade grunder för

folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag.

Propositionen i övrigt behandlas av utbildningsutskottet i

betänkandet 1991/92:UbU26.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Kr402 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om att studieförbunden skall ges rätt

att utfärda kompetensbevis i vissa delar av sin verksamhet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Kr418 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge studieförbunden möjlighet att bedriva kompetenshöjande

och behörighetsgivande utbildning.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:157

1991/92:Ub72 av Stina Gustavsson och Stina Eliasson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studieförbundens form och arbetssätt och

rätt till statsbidrag i samband med kompetensinriktad

vuxenutbildning.

1991/92:Ub74 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompetensinriktad utbildning genom

studieförbund.

1991/92:Ub76 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vuxenutbildning genom studieförbund.

Utskottet

1991 års riksdagsbeslut om folkbildningen

Vid riksmötet 1990/91 godkände riksdagen att ett nytt

statsbidragssystem för folkbildningen skulle tillämpas fr.o.m.

budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:82, UbU18, rskr. 195). Genom

det nya systemet ökades friheten för studieförbunden och

folkhögskolorna att disponera resurserna. Den statliga

detaljregleringen togs bort. Det betonades att det är

folkbildningens anordnare som själva fastställer målen för

verksamheten, medan riksdag och regering fastställer målen för

bidragsgivningen.

I propositionen angavs som ett av målen för statsbidrag till

folkbildningen att stödja en verksamhet som syftar till att

göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och

skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen genom

t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verksamhet

som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja

utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är

utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall

särskilt prioriteras. Den utbildning som bedrivs inom

folkbildningen skall till både form och innehåll tydligt skilja

sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och

högskolan. Det är viktigt att varje studieförbund ger uttryck

för en egen profil som är präglad av t.ex. huvudmannens

ideologiska eller politiska värderingar. De studerandes

möjlighet att påverka inriktning och arbetssätt och att anknyta

studierna till vardagslivets verklighet bör vara ett starkt

inslag i utbudet av folkbildning.

Som särskilda villkor för statsbidrag till studieförbunden

angavs att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt

bedrivna studier skall utgöra basen i den

statsbidragsberättigade verksamheten. Något skäl för staten att

ange hur stor denna andel bör vara ansågs dock inte finnas. Det

får ankomma på studieförbunden att göra rimliga avvägningar i

detta avseende.

Fr.o.m. budgetåret 1991/92 fördelas det statliga bidraget till

folkbildningen av folkbildningsrådet, som bildats av

Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation och Landstingsförbundet.

Ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av

statsbidrag

I den nu aktuella propositionen, 1991/92:157, anförs att

studieförbunden har flexibla organisationer och arbetsformer. De

har lokala avdelningar på ett stort antal orter i landet. För

att öka möjligheterna till kunskapsspridning och

kunskapsutveckling är det enligt propositionen viktigt att ta

till vara studieförbundens kapacitet även när det gäller

kompetensinriktad utbildning. Utbudet av utbildningsanordnare,

som de studerande kan välja mellan, skulle på detta sätt öka.

Mot denna bakgrund föreslås att statsbidraget till folkbildning

skall få användas även till sådan kompetensinriktad utbildning

inom studieförbunden som till form och arbetssätt motsvarar den

som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.

Riksdagen föreslås godkänna att en sådan ändring görs av

grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag.

I propositionen anges att förutsättningen för dessa ändrade

bidragsvillkor är att sådan kompetensinriktad utbildning i

studiecirkelform som beskrivits i propositionen inte får vara av

sådan omfattning att det går ut över studieförbundens

folkbildande verksamhet. Den kompetensinriktade

studiecirkelverksamheten skall inte sättas under tillsyn av

någon statlig myndighet. Studieförbunden skall själva ta

ställning till hur verksamheten skall utformas.

I tre motioner, nämligen Ub72 (c), Ub74 (v) yrkande 4 och

Ub76 (s), väckta med anledning av propositionen, anförs att det

är viktigt att studieförbunden kan tillämpa studiecirkelns form

och arbetssätt även vid kompetensgivande utbildning. I

motionerna framhålls vidare vikten av att riksdagens tidigare

beslut ligger fast beträffande folkbildningens uppgift att göra

det möjligt för människor att påverka sin livssituation och att

skapa engagemang t.ex. genom politiskt, fackligt och kulturellt

arbete. I motion Ub72 uttrycks oro för att det unika som

studieförbunden hittills stått för, nämligen folkbildning i

allmänhetens tjänst med en speciell särart, inte längre skall

gälla i samband med kompetensinriktad utbildning. Den pedagogik

och de metoder som studieförbunden tillämpar bör enligt motion

Ub74 kunna användas även vid sådana kompetensinriktade

cirkelstudier som bedrivs i enlighet med propositionens

intentioner. Det framhålls i motion Ub76 att folkbildningen ofta

har varit ett alternativ och ett komplement till den

undervisning som anordnas inom det offentliga skolväsendet och

högskolan. Folkbildningens metoder -- som bl.a. innebär att

deltagarna själva deltar i valet av arbetssätt och metoder --

har underlättat för sådana människor, som tidigare inte deltagit

i vuxenutbildning, att ta upp och fullfölja studier. Det anförs

också att en ökning av den kompetensinriktade vuxenutbildningen

inom studieförbunden kan medföra att andra angelägna

folkbildningsuppgifter inom t.ex. kultur- och samhällsområdet

kan bli svåra att finansiera. Enligt motionen bör

studieförbunden -- utan att statsbidraget påverkas -- få

möjlighet att, utifrån folkbildningens särart i fråga om metod

(form och arbetssätt), anordna undervisning som motsvarar den

som anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.

I motion Kr418 (m), väckt under allmänna motionstiden i

januari i år, hemställs att studieförbunden skall ges möjlighet

att bedriva kompetenshöjande och behörighetsgivande utbildning

som ett komplement till den verksamhet som ingår i

folkbildningsuppdraget.

Utskottet anser att den nu föreslagna ändringen av

statsbidragsgrunderna för folkbildningen inte får tolkas som

förslag till en ändring av studieförbundens

folkbildningsuppgift. Förslaget får snarare ses som en

komplettering. Studieförbundens verksamhet har från första

början varit inriktad bl.a. mot att utjämna utbildningsklyftor

och att höja utbildningsnivån. Studiecirkelverksamheten har

bedrivits på en nivå som motsvarat såväl en grundläggande

skolnivå som gymnasienivå och högskolenivå. De kunskaper som de

studerande erhållit är likvärdiga även om studierna är upplagda

på skilda sätt inom folkbildningen och det offentliga

skolväsendet och högskolan. När det gäller kunskaps- och

utbildningsnivå innebär således förslaget i propositionen inte

någon förändring.

Som utskottet redovisat var den statsbidragsgrundande

studiecirkelverksamheten tidigare omgärdad av ett mycket

detaljerat regelsystem. Bestämmelser fanns om minsta antal

deltagare per sammankomst, lägsta ålder för deltagarna, antal

sammankomster per vecka, antal timmar per sammankomst, olika

bidrag till olika sorters verksamhet, tilläggsbidrag,

expertbidrag m.m. Genom dessa regler var det inte möjligt att

organisera ämnesstudier inom studiecirkelverksamheten på ett

sätt som i dessa avseenden liknar vad som finns inom det

offentliga skolväsendet och högskolan.

Det redovisade detaljerade regelsystemet togs bort den 1 juli

1991. Folkbildningsrådet fördelar numera medlen utifrån de

riktlinjer för statsbidraget som riksdagen godkänt och har till

uppgift att utvärdera det nya statsbidragssystemet. När det

gäller sådana praktiska frågor, såsom deltagarantal, antal

sammankomster, sammankomsternas längd, studiernas förläggning i

tiden m.m. skulle det således inte längre finnas något hinder

för studieförbunden att organisera studiecirkelverksamheten på

ett sätt som kan likna utbildningen inom den offentliga skolan

och inom högskolan. Vid samma tidpunkt fördes emellertid i 5 §

förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen in

den bestämmelse som nu föreslås bli ändrad, nämligen den som

säger att undervisningen skall anordnas så att den till form och

arbetssätt tydligt skiljer sig från den som anordnas i det

offentliga skolväsendet och högskolan.

Utskottet gör den bedömningen att det inte finns något att

erinra mot den i propositionen föreslagna ändringen av

statsbidragsvillkoren, vilken ger utrymme för utveckling mot

ännu större frihet för studieförbund att anordna sin verksamhet

än vad de för närvarande har. Utskottet vill dock understryka

vad som anförs i propositionen om att sådan kompetensinriktad

utbildning som avses i denna och som ges i studiecirkelform av

studieförbunden inte får vara av sådan omfattning att det

går ut över studieförbundens folkbildande verksamhet. Detta har

också framhållits i motionerna. Utskottet noterar att

föredragande statsrådet uttalat att hon med särskild

uppmärksamhet kommer att följa utvecklingen i detta avseende.

Som motionärerna framhållit hör det till

studiecirkelverksamhetens särart att deltagarna deltar i valet

av arbetssätt och metoder och tillsammans med cirkelledaren tar

ansvaret för studierna. Så långt det är möjligt bör enligt

utskottets uppfattning detta synsätt prägla också verksamheten

inom sådana kompetensinriktade studiecirklar som avses i

propositionen och som studieförbunden nu får möjlighet att

erbjuda.

Utskottet inser att tiden kan vara alltför knapp för att den

utvärdering av folkbildningsverksamheten, som Folkbildningsrådet

skall göra inför nästa treåriga budgetperiod 1994/95--1996/97, i

någon högre grad skall kunna innefatta effekter av de ändrade

statsbidragsgrunder som föreslås i propositionen. Utvärderingen

måste avslutas i sådan tid att den kan läggas till grund för den

fördjupade anslagsframställning som skall lämnas in sommaren

1993. Utskottet förutsätter dock att de erfarenheter som

eventuellt redan har vunnits kan redovisas i samband med

anslagsframställningen.

Med de förtydliganden och påpekanden som utskottet här gjort

med anledning av motionerna Ub72, Ub74 yrkande 4 och Ub76 anser

utskottet att riksdagen bör godkänna att studieförbunden får en

sådan möjlighet att anordna kompetensinriktade studiecirklar som

förordas i propositionen. Syftet med yrkandet i motion Kr418 är

i stort sett tillgodosett genom regeringens förslag varför

motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Rätt för studieförbund att utfärda kompetensbevis

I propositionen tas även upp frågan om rätt för

studieförbunden att utfärda kompetensgivande betyg. Föredragande

statsrådet anser att mycket talar emot en sådan ordning, då den

bl.a. skulle innebära inskränkningar i den frihet och det ansvar

för folkbildningsverksamheten som anordnarna fått fr.o.m.

budgetåret 1991/92. En rätt att utfärda betyg skulle kräva att

denna del av verksamheten ställs under tillsyn och regleras.

Prövningen av de studerandes kompetens bör enligt propositionen,

liksom tidigare, förbehållas det offentliga skolväsendet och

högskolan.

I en motion som väckts under allmänna motionstiden, nämligen

Kr402 (m), hemställs att studieförbunden skall ges rätt att

utfärda kompetensbevis i vissa delar av sin verksamhet.

Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen i denna

fråga och föreslår att riksdagen avslår motion Kr402.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade grunder för folkbildningsrådets

fördelning av statsbidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med

anledning av motionerna 1991/92:Ub72, 1991/92:Ub74 yrkande 4 och

1991/92:Ub76 samt med avslag på motion 1991/92:Kr418 godkänner

vad utskottet förordat om ändrade grunder för

folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag,

2. beträffande rätt för studieförbund att utfärda

kompetensbevis

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr402.

Stockholm den 12 maj 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Charlotte Branting (fp) och Björn Kaaling (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.