Bet. 1991/92:KrU32

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU32

Förnyad behandling av vissa biblioteksfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

KrU32

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vissa biblioteksfrågor som

återförvisats till utskottet från kammaren.

Utskottet föreslår enhälligt att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad utskottet anfört om

kostnadsfria boklån vid folkbiblioteken. Utskottet anför att det

är en allmänt godtagen princip att boklån vid dessa bibliotek

skall vara avgiftsfria och framhåller vikten av att denna

princip upprätthålls även i framtiden.

Utskottet anger i betänkandet att utskottet kommer att ordna

en offentlig utfrågning i syfte att inhämta fakta om

utvecklingen på folkbiblioteksområdet och synpunkter på

folkbibliotekens roll i framtiden.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning om

folkbibliotekens öppethållande, nämligen att detta är en

kommunal fråga.

Vid betänkandet har fogats ett särskilt yttrande (s) och en

meningsyttring (v).

Motionerna

1991/92:Kr205 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bibliotekens öppethållande på söndagarna.

1991/92:Kr212 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att folkbibliotekens bokutlåning också i framtiden skall vara

avgiftsfri.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avgiftsfria boklån.

Bakgrund

I betänkandet 1991/92:KrU18 Allmän kulturverksamhet m.m.

behandlade utskottet bl.a. ett antal motioner som avsåg

kulturfrågor av övergripande eller allmän karaktär. Vid

kammarbehandlingen av detta ärende den 9 april 1992 beslöt

riksdagen att återförvisa mom. 5 och 6 i betänkandet -- i vilka

moment behandlades vissa biblioteksfrågor -- till utskottet för

ytterligare beredning. Utskottet har tagit upp ärendet till

förnyad behandling i återförvisad del.

Utskottet

Frågan om kostnadsfria boklån vid folkbiblioteken

behandlas i två motioner.

I motion Kr212 (s) framhålls vikten av att folkbibliotekens

tjänster även i framtiden blir avgiftsfria och tillgängliga för

alla. Biblioteken är en viktig tillgång för information, kunskap

och upplevelser, och en förstärkning av deras långsiktiga roll

som informations- och kunskapskällor är inte bara en kommunal

utan även en nationell angelägenhet. I samhället finns allt

starkare signaler om att kommuner avser att belägga den

kommunala bokutlåningen med avgifter eller lämna ut den på

entreprenad. Avgifter på boklån måste avvisas, inte minst av

demokratiska skäl, anför motionärerna, då de skulle kunna leda

till att endast de resursstarka i samhället kan fortsätta att

nyttja biblioteken. Om utvecklingen skulle visa att avgifter

införs i några kommuner bör man överväga att införa en särskild

bibliotekslag där avgiftsfri bokutlåning garanteras.

Motionärerna bakom motion Kr271 (s) anför att folkbiblioteken

är den viktigaste kommunala kulturinstitutionen. Biblioteken har

både en kulturuppgift och en informationsuppgift. Av dem är

kulturuppgiften -- att intressera för böcker och läsning -- den

centrala, anför motionärerna. Bibliotekens strävan att fungera

som en kommunal informationscentral får inte gå ut över

kulturuppgiften. Motionärerna hänvisar till den diskussion som

under senare tid förts om bibliotekens framtida uppgifter där

avgifter på boklån har föreslagits. De anser att sådana förslag

bestämt bör avvisas (yrkande 1). De avgiftsfria boklånen är av

avgörande betydelse för att biblioteken skall fungera som en

öppen och för alla medborgare tillgänglig kulturinstitution,

anför motionärerna. De yrkar att riksdagen som sin mening skall

ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om

avgiftsfria boklån.

Ansvaret för folkbiblioteken vilar på kommunerna.

Folkbiblioteken är de äldsta kommunala kulturinstitutionerna.

Biblioteken är en mötesplats för unga och gamla. I det lilla

samhället eller i förorten svarar biblioteken ofta -- vid sidan

av bokutlåningen -- för merparten av det lokala kulturutbudet.

Biblioteken utgör därmed stommen i det svenska kulturlivet.

I flera kommuner förbereds omfattande besparingar på

biblioteken. I vissa kommuner diskuteras införande av avgifter

på boklånen. Denna utveckling är oroande.

Det är en allmänt godtagen princip att boklån vid de allmänna

folkbiblioteken skall vara kostnadsfria. Utskottet vill

framhålla vikten av att denna princip upprätthålls även i

framtiden. Möjligheterna att utnyttja biblioteken skall inte

vara beroende av den enskilde medborgarens ekonomi. Fri tillgång

till information är en förutsättning för öppen debatt och

opinionsbildning. Vad utskottet anfört om kostnadsfria boklån

vid folkbiblioteken bör riksdagen med anledning av motionerna

Kr212 och Kr271 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna.

Utskottet vill vidare framhålla följande. Ett väl fungerande

biblioteksväsende är en nationell tillgång. Biblioteken spelar

en roll som en demokratisk kulturinstitution, fritt tillgänglig

för varje medborgare som vill söka kunskap och information och

tillgodogöra sig de värden som kulturen erbjuder.

De besparingar som i enlighet med det ovan anförda förbereds

inger betänkligheter bl.a. utifrån den synpunkten att det under

1980-talet har skett en glädjande utjämning av skillnaderna

mellan olika kommuners biblioteksstandard. Det är dock inte

möjligt att redan nu dra några säkra slutsatser om vilken

utvecklingen kommer att bli på detta område eller om i vad mån

de under de senaste veckorna uttalade farhågorna är befogade,

eftersom de förslag till åtgärder som diskuteras i många

kommuner till stor del är ett led i budgetarbetet inför kommande

år. Som kulturministern redovisat i ett interpellationssvar i

dagarna följer givetvis kulturdepartementet och statens

kulturråd så noga som möjligt vad som händer på

folkbiblioteksområdet.

Kulturrådet skall enligt sin instruktion (SFS 1988:676) följa

utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för

den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid

genomförandet av denna. Rådet skall vidare enligt instruktionen

varje år i anslutning till sitt förslag till

anslagsframställning göra en sammanfattande bedömning av

utvecklingen inom vissa delar av kulturområdet, däribland

folkbiblioteksområdet, samt lämna förslag till sådana åtgärder

som kan föranledas av bedömningen. Kulturrådet skall senast den

1 september i år avge fördjupad anslagsframställning till

regeringen. Mot den nu angivna bakgrunden kommer utskottet att

bl.a. genom att ta del av det material som redovisas av

kulturrådet hålla sig informerat om utvecklingen på

folkbiblioteksområdet.

Kulturutskottet anser det också angeläget att på annat sätt

informera sig om situationen på folkbiblioteksområdet. Detta bör

lämpligen ske genom att en offentlig utfrågning ordnas i syfte

att inhämta fakta om utvecklingen på folkbiblioteksområdet och

synpunkter på folkbibliotekens roll i samhället i framtiden.

Utskottet avser därför att inbjuda Sveriges allmänna

biblioteksförening, Sveriges författarförbund, Svenska

bokförläggareföreningen och företrädare för folkbildningen och

andra intressenter till en sådan utfrågning.

I motion Kr205 (kds) behandlas frågan om folkbibliotekens

öppethållande. Motionären anser att kulturlivet bör vara

lockande, öppet och tillgängligt på de tider då större delen av

svenska folket är ledigt. Bibliotek och andra kulturhus med låg

eller ingen entré bör vara tillgängliga på söndagarna som ett

bra komplement till stora köpcentrum. Regeringen bör för

kommunerna betona vikten av att låta något bibliotek i varje

kommun hålla öppet, med möjlighet till föreläsningar, konserter

av ideella orkestrar och ett allmänt engagemang för hela

människans kulturella välbefinnande.

Som utskottet framhöll vid den tidigare behandlingen av

motionerna är folkbibliotekens öppethållande en kommunal fråga.

Utskottet vidhåller därför sin uppfattning att något

riksdagsinitiativ inte bör tas i denna fråga utan avstyrker

motion Kr205.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr212 och

1991/92:Kr271 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om kostnadsfria boklån vid folkbiblioteken,

2. beträffande folkbibliotekens öppethållande

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr205.

Stockholm den 12 maj 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Charlotte Branting (fp) och Björn Kaaling (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

En biblioteksutredning, m.m.

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anför:

Socialdemokraterna yrkade under den allmänna motionstiden att

riksdagen skulle uttala sig för avgiftsfria bibliotekslån.

Utskottsmajoriteten avstyrkte vårt yrkande. Betänkandet

behandlades i kammaren den 9 april.

Vi utnyttjade då den möjlighet som riksdagsordningen ger en

minoritet av ledamöterna och begärde att ärendet skulle

återremitteras till kulturutskottet för fortsatt beredning.

Bakgrunden var att vi fått alltmer oroande rapporter om att

långtgående besparingar på folkbiblioteken förbereddes i många

kommuner.

Vid den fortsatta utskottsbehandlingen har vi framfört att

kulturutskottet bör föreslå riksdagen:

att ställa sig bakom ett uttalande som slår fast vikten av att

upprätthålla principen om avgiftsfria boklån,

att kulturutskottet skall inbjuda till en offentlig hearing om

folkbiblioteken,

att begära att regeringen uppdrar åt statens kulturråd att

belysa effekterna av genomförda och planerade besparingar på

folkbiblioteken samt att kontinuerligt rapportera om

biblioteksväsendets utveckling,

att riksdagen begär att regeringen tillkallar en

parlamentarisk utredning med uppdrag att precisera målen för den

nationella bibliotekspolitiken och att pröva förutsättningarna

för att införa en bibliotekslag av det slag som finns i

övriga nordiska länder.

Vid den fortsatta utskottsbehandlingen har ett enigt utskott

ställt sig bakom våra två första krav. Vi välkomnar detta.

Riksdagen har därmed markerat betydelsen av avgiftsfria boklån

och lyft fram bibliotekets betydelse som demokratisk

kulturinstitution.

De två senare förslagen till utskottsinitiativ har dock

majoriteten i kulturutskottet inte velat ställa sig bakom,

vilket vi finner beklagligt.

Uppdraget till kulturrådet är enligt vår mening motiverat för

att få tillgång till vederhäftiga fakta och för att få till

stånd en fortlöpande bevakning av utvecklingen på

biblioteksområdet.

Vi anser det vara av värde för den fortsatta diskussionen att

den bygger på så aktuella fakta som möjligt. Genom att

utskottsmajoriteten avstyrkt vårt förslag i denna del får enligt

vår uppfattning utskottsbetänkandet ett oönskat drag av

tvetydighet. Å ena sidan framhålls i betänkandet bibliotekets

centrala roll som demokratisk kulturinstitution, å andra sidan

vill inte utskottsmajoriteten begära att kulturrådet förstärker

sin granskning och rapportering i ett skede när den

kulturinstitution som folkbiblioteken utgör hotas av starka

krafter.

Frågan om en bibliotekslag har prövats av tidigare

biblioteksutredningar. Förslaget har då avvisats med

motiveringen att avgiftsfrihetsprincipen är väl etablerad och

att en lag är obehövlig med tanke på biblioteksväsendets

gynnsamma utveckling.

Vi anser att dessa skäl tidigare haft fog för sig. Det är

också riktigt att många av de nu föreslagna besparingarna på

biblioteken ännu inte är beslutade. Ett starkt opinionstryck kan

leda till att åtskilliga besparingsplaner återtas.

Vi anser dock att riksdagen inte bör nöja sig med att passivt

avvakta utvecklingen i förhoppning att allt ordnar sig till det

bästa. Bibliotekens betydelse i samhället gör att deras skötsel

inte kan reduceras till enbart en kommunal angelägenhet.

Av detta skäl har vi begärt att en parlamentarisk utredning

skall utses med uppgift att precisera målen för en nationell

bibliotekspolitik. I utredningens uppdrag skall även ingå att

pröva förutsättningarna för att införa en bibliotekslag som

garanterar avgiftsfriheten och medborgarnas tillgång till

böcker.

Med tillkallandet av en biblioteksutredning vinns enligt vår

uppfattning två fördelar. För det första ökar riksdagens

handlingsberedskap. Det blir möjligt att ingripa utan

tidsutdräkt, om det skulle visa sig att biblioteksnedrustningen

inte kan hejdas. För det andra skulle en precisering av målen

för bibliotekspolitiken dels lyfta fram bibliotekens viktiga

uppgifter i informationssamhället, dels bidra till att fler

bibringades insikten om bibliotekens centrala roll för att

sprida kultur, kunskaper och att ge medborgarna möjligheter att

ta del av vad tidigare generationer tänkt och hoppats.

Av formella skäl är vi förhindrade att i detta sammanhang föra

fram våra krav för beslut i kammaren.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Jag vill erinra om att Vänsterpartiet under en följd av år

drivit frågan om införandet av en bibliotekslag, dock utan att

få någon som helst respons från de nuvarande riksdagspartierna.

Utförliga synpunkter på innehållet i en bibliotekslag finns

bl.a. i reservation nr 5 av Carl-Henrik Hermansson i

kulturutskottets betänkande KrU 1984/85:21 om litteratur och

folkbibliotek (prop. 1984/85:141).