Bet. 1991/92:KrU5

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU05

Viss statlig lokalförsörjning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet tre motioner om en snar

fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott, vilka

används som magasinslokaler för landsarkivet i Vadstena.

Utskottet avstyrker motionerna i avvaktan på resultaten av

remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av ett

kommittéförslag (SOU 1991:31) rörande landsarkivorganisationen.

Utskottet framhåller dock att frågan bör bedömas också utifrån

kulturmiljösynpunkter och med hänsyn tagen till behovet av

utrymme inom slottsanläggningen för andra kulturaktiviteter. I

en meningsyttring (v) framförs att riksdagen bör uttala sig för

att försvarsvallarnas fortsatta återuppbyggnad snarast påbörjas.

En motion om nya lokaler för kungl. myntkabinettet avstyrks

med hänvisning till att frågan aktualiserats av

riksantikvarieämbetet (RAÄ) och byggnadsstyrelsen i skrivelser

till regeringen och att byggnadsstyrelsens anslagsframställning

för budgetåret 1992/93 innefattar ett förslag i frågan. Den

pågående beredningen inom regeringskansliet bör enligt

utskottets mening inte föregripas.

Motionerna

1990/91:Kr208 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om slutlig projektering av utbyggnaden av slottsvallarna i

Vadstena samt att ett fullbordande av anläggningen snarast bör

komma till stånd.

1990/91:Kr270 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av vallarna

vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.

1990/91:Kr271 av Torsten Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en fortsatt återuppbyggnad av

vallarna vid Vadstena slott.

1990/91:Kr342 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av lokaler för kungl. myntkabinettet.

Statlig lokalförsörjning för kulturändamål

Lokaler för den civila statsförvaltningen, däribland för

kulturändamål, är statligt ägda eller förhyrda.

Byggnadsstyrelsen har -- i samverkan med resp. lokalbrukande

myndighet -- hittills varit central förvaltningsmyndighet för

civila statliga myndigheter i fråga om lokalförsörjning,

fastighetsförvaltning och byggproduktion. Varje myndighet

betalar lokalhyra till byggnadsstyrelsen. Statsbidrag till resp.

myndighets hyra lämnas via anslagen till myndigheternas

verksamhet.

Hittills har byggnadsstyrelsen -- efter samråd med resp.

myndighet -- i sin anslagsframställning varje år redovisat

förslag till kostnadsramar för alla de -- små och stora --

byggnadsprojekt som byggnadsstyrelsen föreslagit för

genomförande under den kommande treårsperioden.

De totala behoven av investeringar m.m. har redovisats för

riksdagen varje budgetår i form av en rullande treårsplan, där

beloppen för de två senare åren är preliminära. Planen har

omfattat medel för både byggnadsarbeten och fastighetsförvärv.

Inom ramen för denna treårsplan har också kostnadsramar

redovisats för vart och ett av de projekt över 50 milj.kr. som

regeringen föreslagit bli genomförda under treårsperioden.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att inom treårsplanen

själv besluta om utförande av byggnadsobjekt under 50 milj.kr.,

men regeringen har varje år informerat riksdagen om alla objekt

som beräknas kosta mellan 25 och 50 milj.kr. Byggnadsstyrelsen

har bemyndigande att besluta om utförande av objekt mindre än

2,5 milj.kr.

Fr.o.m. den 1 juli 1990 finansieras byggnadsinvesteringar

huvudsakligen via lån i riksgäldskontoret som ställs till

byggnadsstyrelsens förfogande. Tidigare finansierades

byggnadsinvesteringarna genom årliga anslag på statsbudgeten.

Riksdagen godkände våren 1991 regeringens förslag i

kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150, bet. FiU30,

rskr. 386--388) att ansvar och befogenheter beträffande den

statliga lokalförsörjningen skall delegeras till resp.

lokalbrukande myndighet. Lokalkostnaderna kommer därmed inte

längre att prövas separat utan kommer att ses som en del av

kostnaderna för myndighetens verksamhet. Den nya ordningen skall

genomföras fr.o.m. det år myndigheten går in i nästa treåriga

driftbudgetperiod, för vissa myndigheter -- t.ex. inom

kulturområdet -- när de går in i sin första treårsperiod. Den

lokalbrukande myndigheten skall således överta

byggnadsstyrelsens roll som lokalhållare, medan

byggnadsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 1992 ombildas till en

efterfrågestyrd servicemyndighet som agerar konkurrensneutralt

på uppdrag av lokalbrukarna. Förslag har nyligen lämnats i

proposition 1991/92:44 om att den statliga

fastighetsförvaltningen skall drivas i aktiebolagsform.

Ombildningen skall påbörjas den 1 juli 1992 och vara avslutad

före årets slut. En del fastigheter är enligt propositionen inte

lämpliga att förvalta i aktiebolagsform, såsom slott, fästen och

vissa andra historiska byggnader samt monument och statyer.

Bland de exempel som nämns finns Vadstena slott. En särskild

myndighet föreslås bli inrättad för förvaltningen av dessa

statliga fastigheter.

Byggnadsstyrelsens anslagsframställning för kulturområdet för

budgetåret 1992/93

I anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 har

byggnadsstyrelsen i lokalförsörjningsplanen redovisat åtta

prioriterade ärenden inom kulturområdet, nämligen nytt museum

för moderna museet och arkitekturmuseet, bergrum för förvaring

av samlingar i sprit vid naturhistoriska riksmuseet, inhyrning

av lokaler för arkivdepå för riksarkivet, lösning av vissa akuta

lokalbehov för Nordiska museet, lösning av akuta magasinsbehov

för livrustkammaren m.fl. museer, "guldrum" för historiska

museet, nya lokaler vid Slottsbacken för kungl. myntkabinettet

samt magasin i Hägernäs för Operan och Dramaten. Därutöver

redovisas ytterligare tre angelägna objekt utan inbördes

prioritering, nämligen permanenta lokaler för

riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar och

lokalförsörjningen för Musikaliska akademien samt upprustning av

Nordiska museet.

Den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena

slott (motionerna 1990/91:Kr208, 1990/91:Kr270 och

1990/91:Kr271)

Tidigare riksdagsbehandling

Det första landsarkivet i landet inrättades år 1899 och

inrymdes i slottet i Vadstena. Detta landsarkiv betjänar

Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. När

tillgängliga utrymmen i Vadstena slott inte längre räckt till

för arkivbeståndet har lokaler förhyrts i staden.

Vid den lagtima riksdagen år 1939 redovisades att

byggnadsstyrelsen fann det särdeles önskvärt att det märkliga

byggnadsminnesmärke som Vadstena slott utgör skulle bli föremål

för en ingående restaurering på samma sätt som skett med

Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. Medel på beredskapsbudget

anvisades av riksdagen för att de under 1800-talet raserade

försvarsvallarna runt slottets borggård skulle kunna ersättas

med jordövertäckta betongrum för arkivändamål m.m. (prop.

1939:242, bet. SU 198, rskr. 333). Arbetena blev inte utförda.

År 1974 fick byggnadsstyrelsen projekteringsuppdrag för

återställande av en del av vallarna att användas av

landsarkivet. Riksantikvarieämbetet tillstyrkte under den

uttryckliga förutsättningen att vallanläggningen i sin helhet

blev färdig inom tio år efter det att arbetena påbörjats. Den

östra vallen och viss ombyggnad av slottet var färdigbyggd och

kunde tas i bruk år 1985. Kostnaden slutredovisades av

byggnadsstyrelsen till 32,5 milj.kr.

År 1983 förordade riksarkivet en fortsatt utbyggnad av

vallarna för att få ytterligare accessionsutrymme för

landsarkivet.

Frågan om en fortsatt utbyggnad av vallarna har aktualiserats

i riksdagen vid flera tillfällen under den senaste

tioårsperioden. Vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:KrU9)

lämnade utskottet med anledning av motioner en utförlig

redovisning för bakgrunden, den tidigare riksdagsbehandlingen,

behovet av accessionsutrymme för landsarkivet i Vadstena samt

förslagen i arkivutredningens betänkande (SOU 1988:11).

Utskottet redovisade också att en organisationskommitté (dir.

1989:46) arbetade med en plan för försörjningen med statliga

arkivdepåer. Utskottet framhöll att frågan om en fortsatt

utbyggnad och restaurering av slottet borde bedömas inte endast

utifrån behoven av lokaler för landsarkivet utan även från

kulturmiljösynpunkt och utifrån behovet av lokaler för andra

aktiviteter, såsom Vadstena-akademien och utställningar.

Utskottet förutsatte att en samlad bedömning görs när

arkivdepåkommittén avslutat sitt arbete. Motionerna avstyrktes

med hänvisning till det då pågående arbetet inom denna kommitté.

Arkivdepåkommitténs förslag

En organisationskommitté tillkallades hösten 1989 för att

upprätta en plan för försörjningen med statliga arkivdepåer.

Kommittén avgav våren 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31) Statens

arkivdepåer, En utvecklingsplan till år 2000. Kommittén anger

att riksarkivet och landsarkiven i dag förvarar drygt 300000

hyllmeter i sina depåutrymmen och uppskattar det tillkommande

behovet under 1990-talet till 140000 hyllmeter. Detta kräver

en utbyggnad med 50 %. Kommittén redovisar accessionsbehovet i

Vadstena under 1990-talet till 13 600 hyllmeter.

Huvudalternativet i kommitténs förslag innebär att man bör pröva

inrättandet av ett nytt landsarkivdistrikt för sydöstra Sverige,

innan en utbyggnad av landsarkivet i Vadstena sker. Ett sådant

nytt distrikt bör omfatta Kronobergs och Kalmar län inom det

nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge län inom det

nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. Med ett sådant nytt

landsarkiv för sydöstra Sverige skulle landsarkivet i Vadstena

inte behöva byggas ut under 1990-talet. I sitt andra alternativ

föreslår kommittén att nuvarande organisation bibehålls i vad

gäller sydöstra Sverige och då kvarstår behovet av en utbyggnad

i Vadstena.

Arkivdepåkommitténs betänkande har nyligen sänts ut på en

omfattande remiss. Remisstiden går ut i slutet av januari 1992.

Lokaler för kungl. myntkabinettet (motion 1990/91:Kr342)

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

Kungl. myntkabinettet är sedan början av 1940-talet inrymt i

lokaler vid Narvavägen i Stockholm, där det disponerar ca 800

kvadratmeter. Magasin finns även i andra lokaler i staden.

Totalt disponeras närmare 1400 kvadratmeter. Myntkabinettet

utgör sedan år 1975 en självständig enhet inom myndigheten

riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ).

Instruktionen från 1975 innebär en delvis ny inriktning och

utökning av verksamheten.

De befintliga lokalerna har enligt byggnadsstyrelsen stora och

svåravhjälpta brister i fråga om säkerheten. Dessutom finns

problem med arbetsmiljön. Byggnadsstyrelsen har bedömt

lokalbehovet för en utökad verksamhet till drygt 2000

kvadratmeter och utrett alternativa placeringar av museet. I en

skrivelse den 22 maj 1990 till regeringen har RAÄ redovisat att

byggnadsstyrelsen bedömt en lokalisering utanför det kvarter där

museet nu är beläget som mest realistisk. En flyttning föreslås

till de lokaler vid Slottsbacken som statens arbetsgivarverk

lämnat. Enligt RAÄ skulle det i dessa lokaler vara möjligt att

förverkliga ett projekt benämnt Ekonomiskt museum i Stockholm,

till vilket Sparbanksföreningen ställt vissa medel till

förfogande.

Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse den 5 juni 1991 till

regeringen lämnat kompletterande uppgifter samt begärt tidig

prövning, dvs. hemställt om regeringens uppdrag att redovisa

byggnadsprogram för projektet. Byggnadsstyrelsen uppskattar att

ombyggnaden av hela huset vid Slottsbacken kräver 45 milj.kr.,

varav myntkabinettets andel uppskattas till 28--30 milj.kr. Till

detta kommer 5 milj.kr. i donationsmedel för inredning av

utökade utställningslokaler. Riksbanken har enligt skrivelsen

ställt vissa medel för säkerhetsåtgärder i utsikt.

Som redovisats i ett föregående avsnitt har byggnadsstyrelsen

i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 tagit upp

lokaler för myntkabinettet bland de åtta objekt som prioriteras

för genomförande eller påbörjande under den kommande

treårsperioden.

Utskottet

Den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena

slott

I tre motioner, nämligen Kr208 (m), Kr270 (fp, c, mp) och

Kr271 (s), aktualiseras åter kravet på en snar fortsatt

utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott. Motionärerna

erinrar om att de ursprungliga vallarna revs under 1800-talet

och att återuppförandet påbörjades under 1980-talet, då den

östra och en liten del av den södra vallen återuppfördes som

magasinslokaler för landsarkivet i Vadstena. De erinrar också om

att riksantikvarieämbetet (RAÄ) godtog ett etappvis byggande av

vallarna under förutsättning att hela anläggningen

färdigställdes inom en tioårsperiod. Den första etappen var klar

år 1985, vilket innebär att den avslutande etappen, omfattande

södra och västra vallarna, borde vara klar mot mitten av

1990-talet.

Motionärerna anför att de nya magasinslokalerna i östra vallen

nu är fyllda och att arkivalier måste inrymmas i slottets

rikssal och angränsande rum, vilket är betänkligt från

brandsäkerhetssynpunkt. Vidare har lokaler utanför slottet fått

lov att tas i anspråk. Situationen är nu sådan att det enligt

motion Kr270 finns risk för att enskilda arkiv inte kan tas emot

i den utsträckning som bedöms nödvändigt. I motion Kr208 anförs

att det är mindre kostsamt att tillgodose behoven av nya

arkivlokaler genom en fortsatt tillbyggnad av det existerande

landsarkivet i Vadstena än genom byggande av ett helt nytt arkiv

på annan ort. I motion Kr271 anförs även arbetsmarknadsskäl för

bibehållande och utbyggnad av landsarkivet i Vadstena.

I samtliga tre motioner betonas särskilt

kulturmiljösynpunkterna. Motionärerna befarar att, om inte ett

beslut i frågan tas snarast, det kan bli svårt att hinna

återställa slottsmiljön med fullständiga försvarsvallar inom den

tid av tio år som RAÄ satte upp som ett villkor för starten av

en etappvis återuppbyggnad. I motion Kr208 anförs att en sådan

stympad miljö vid ett renässansslott, som den som nu finns i

Vadstena, inte skulle ha accepterats om slottet varit beläget i

Stockholm. I motion Kr270 framhålls att den fortsatta

rekonstruktionen av inredningen i slottssalarna hindras av att

de tas i anspråk för förvaring av arkivalier.

Motionärerna framhåller också den stora betydelsen för

turismen som en återställd kulturmiljö vid slottet skulle ha. Av

betydelse för kulturlivet och turismen är också möjligheten att

tillgodose behovet av bättre utrymmen för den unika

operaverksamhet som bedrivs av Internationella

Vadstena-akademien och lokaler för andra kulturella evenemang,

t.ex. utställningar av olika slag. Verksamheten i och vid

slottet har enligt vad som framhålls i motion Kr271 bedrivits i

den anda som RAÄ rekommenderat, nämligen att levandegöra

kulturarvet. Denna verksamhet skulle kunna utvecklas om vallarna

återuppfördes.

Vid riksmötet 1989/90 redovisade utskottet att

byggnadsstyrelsen år 1983 gjort en utredningsskiss för den

fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott.

Projektet fanns bland sådana projekt som skulle bli aktuella på

längre sikt än tre till fem år. Bland dessa projekt hade

byggnadsstyrelsen inte gjort någon prioritering. I avvaktan på

resultaten av arbetet inom arkivdepåkommittén har några

ytterligare åtgärder inte vidtagits under de två år som gått

sedan utskottet senast behandlade frågan.

Arkivdepåkommittén har i sitt betänkande (SOU 1991:31) lämnat

två förslag beträffande distriktsindelningen i sydöstra Sverige.

Enligt huvudförslaget skall ett nytt distrikt för sydöstra

Sverige skapas genom att till detta föra Kronobergs och Kalmar

län från det nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge

län från det nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. I Vadstena

distrikt skulle Östergötlands och Jönköpings län bli kvar.

Kommitténs andra alternativ innebär att Vadstena

landsarkivdistrikt förblir oförändrat. Om huvudalternativet

genomförs finns inte längre några behov av ökade

magasinsutrymmen i Vadstena under 1990-talet. Kommitténs

betänkande har nyligen sänts på remiss. Remisstiden går ut i

början av år 1992.

Utskottet vill -- liksom vid riksmötet 1989/90 -- framhålla

att frågan om en fortsatt utbyggnad och restaurering av slottet

i Vadstena bör bedömas även utifrån andra aspekter än behovet av

utrymme för arkivverksamhet. Det är nämligen -- som motionärerna

framhållit -- från kulturmiljösynpunkt betydelsefullt att

slottsmiljön i Vadstena kan återställas inom rimlig tid. Det

måste också beaktas att det finns behov av utrymmen inom

slottsanläggningen även för andra kulturella -- och för turismen

betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a. för Internationella

Vadstena-akademiens verksamhet och för utställningar av olika

slag.

Eftersom frågan om den framtida organisationen av landsarkiven

är av största betydelse för dispositionen av slottsanläggningens

utrymmen är det viktigt att regeringen prövar

arkivdepåkommitténs förslag så snart som möjligt efter det att

remissbehandlingen av kommitténs betänkande avslutats.

Utskottet anser att riksdagen -- i avvaktan på den fortsatta

beredningen av frågan om organisationen av landets arkivdepåer

-- inte nu bör göra ett sådant uttalande som begärs i motionerna

Kr208, Kr270 och Kr271, varför de avstyrks av utskottet.

Lokaler för kungl. myntkabinettet

Kungl. myntkabinettet är sedan år 1975 en självständig enhet

inom riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ).

Det är inrymt i lokaler i samma kvarter som

riksantikvarieämbetet och historiska museet.

Myntkabinettet har enligt motion Kr342 (m) haft en besvärlig

lokalsituation i många år. Problemen gäller både säkerheten och

arbetsmiljön för personalen. Det är enligt motionärens mening

synnerligen angeläget att lokalfrågan löses skyndsamt även av

den anledningen att ett dröjsmål skulle kunna äventyra sådana

bidrag som riksbanken och sparbankerna ställt i utsikt.

RAÄ har i skrivelse till regeringen år 1990 föreslagit att

myntkabinettet skall flyttas till de lokaler vid Slottsbacken

som arbetsgivarverket lämnat. Sommaren 1991 har

byggnadsstyrelsen lämnat kompletterande uppgifter samt av

regeringen begärt s.k. tidig prövning av ärendet och uppdrag att

redovisa byggnadsprogram för projektet. I sin

anslagsframställning för budgetåret 1992/93 har

byggnadsstyrelsen tagit upp lokaler för myntkabinettet bland de

åtta objekt som prioriteras för genomförande eller påbörjande

under den kommande treårsperioden.

Utskottet kan konstatera att -- sedan motionen väcktes i

januari 1991 -- myntkabinettets lokalfråga har aktualiserats hos

regeringen av byggnadsstyrelsen. Utskottet anser att den nu

pågående beredningen av frågan i samband med budgetarbetet inom

regeringskansliet inte bör föregripas genom ett uttalande från

riksdagen. Utskottet avstyrker därför motion Kr342.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna

vid Vadstena slott

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr208, 1990/91:Kr270

och 1990/91:Kr271,

men. (v)

2. beträffande lokaler för kungl. myntkabinettet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr342.

Stockholm den 12 november 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),

Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart Nilsson (s),

Bert Karlsson (nyd) och Ronny Karlsson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Enligt min mening bör riksdagen i enlighet med vad som anförs

i motionerna Kr208, Kr270 och Kr271 hos regeringen begära en

snar fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott.

Landsarkivet i Vadstena, som är inrymt i slottsanläggningen, har

inte längre något expansionsutrymme inom denna. Även om

arkivdepåkommitténs alternativ med en delning av landsarkivet i

Vadstena skulle komma att genomföras, torde det dröja flera år

innan lokaler för ett nytt landsarkiv för sydöstra Sverige är

färdigställda och innan omflyttningen av arkivmaterial

slutförts. Beståndet av arkivalier hos landsarkivet i Vadstena

fortsätter att växa hela tiden. Det kommer därför att behövas

utökade magasinslokaler i Vadstena både under den tid ett

eventuellt nytt landsarkiv byggs och på litet längre sikt för

den kvarvarande delen av landsarkivet i Vadstena. Det är väl

motiverat att fullfölja återuppförandet av försvarsvallarna även

från kulturmiljösynpunkt. När återuppförandet av

försvarsvallarna påbörjades för snart tio år sedan tillstyrkte

RAÄ en etappvis utbyggnad under förutsättning att hela

anläggningen var färdigställd inom en tioårsperiod. Slutligen

finns det behov av ytterligare utrymmen inom slottsanläggningen

för andra kulturaktiviteter, såsom verksamheten vid

Internationella Vadstena-akademien och olika

utställningsverksamheter.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 borde ha hemställt:

1. beträffande den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna

vid Vadstena slott

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr208,

1990/91:Kr270 och 1990/91:Kr271 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,