Bet. 1991/92:KrU7

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU07

Skadeinventering på kulturmiljöområdet

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1991/92

KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett motionsyrkande om inventering i Stockholms län av

sådana skador på kulturhistoriska byggnader, skulpturer och övriga värdefulla

delar av kulturarvet som förorsakas av luftföroreningar och försurning.

Utskottet redovisar att riksantikvarieämbetet (RAÄ) sedan budgetåret 1988/89

får särskilda medel till åtgärder i hela landet mot sådana skador. Utskottet

redovisar också RAÄs program för inventering, konservering och renovering samt

den hittillsvarande användningen av anvisade medel. Med hänvisning till det

breda inventeringsarbete som påbörjats och till det nu pågående budgetarbetet

inom regeringskansliet avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Motionen

1990/91:Kr357 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skadeinventering av kulturhistoriska byggnader, skulpturer och

övriga värdefulla delar av vårt kulturarv.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.

Tidigare riksdagsbehandling av frågor om åtgärder mot luftföroreningarnas och

försurningens inverkan på kulturvärden

Sverige undertecknade år 1985 Europarådets konvention för bevarande av

Europas arkitektoniska kulturarv (Convention for the Protection of the

Architectural Heritage of Europe). I denna ingår ett åtagande att vidta

åtgärder för att motverka den nedbrytning av kulturarvet som orsakas av

luftföroreningar. Konventionen ratificerades av Sverige den 5 oktober 1990. Den

trädde i kraft den 1 februari 1991.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) fick år 1986 regeringens uppdrag att utarbeta ett

förslag till handlingsprogram för åtgärder för att minska skadeverkningarna av

luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål. RAÄ

redovisade år 1987 ett förslag till ett treårigt handlingsprogram,

Luftföroreningarnas skadeverkningar på kulturminnen och kulturföremål, vilket

innefattade åtgärder som inventeringar, insatser för konservering, utbildning

samt forsknings- och utvecklingsarbete. Förslaget inarbetades även i

naturvårdsverkets (SNV) rapport (Rapport 3379) Aktionsplan 87 mot

luftföroreningar och försurning. Behovet av medel för åtgärder i vad gäller

kulturminnen och kulturföremål beräknades till 10 milj.kr. budgetåret 1988/89,

11 milj.kr. budgetåret 1989/90 och 13 milj.kr. budgetåret 1990/91.

RAÄs och naturvårdsverkets förslag lades till grund för förslag i två

propositioner vid riksmötet 1987/88, nämligen prop. 1987/88:85 om

miljöpolitiken inför 1990-talet (s. 102--103, 315--316) och proposition

1987/88:104 om kulturmiljövård (s. 122--126, 139--142). I enlighet med

förslaget i kulturmiljövårdspropositionen gavs RAÄ ansvaret för ett treårigt

program mot luftföroreningarnas och försurningens skadeverkningar på

kulturmiljön (bet. KrU 1987/88:21 s. 25--26, rskr. 390). Medel för de tre

budgetåren 1988/89--1990/91 har anvisats över både utbildningshuvudtiteln och

miljö- och energihuvudtiteln med sammanlagt 10 000 000 kr., 10 200 000 kr.

resp. 10 408 000 kr. (se bilaga 1).

Inför budgetåret 1991/92 avlämnade RAÄ förslag till ett nytt treårigt

program, Luftföroreningar och kulturminnen Handlingsplan 90 (RAÄ Rapport RIK

1). Medelsbehovet för de tre budgetåren 1991/92, 1992/93 och 1993/94 beräknades

till 14,5, 17,0 resp. 18,5 milj.kr.

I likhet med vad som var fallet under den gångna treårsperioden anvisade

riksdagen medel över både utbildningshuvudtiteln och miljö- och

energihuvudtiteln för budgetåret 1991/92. Sammanlagt anvisades 14624000 kr.

(se bilaga 1).

Vid riksmötet 1986/87 beslöt riksdagen att RAÄ skulle tilldelas särskilda

medel för forskning och utvecklingsarbete beträffande skadeverkningarna av

luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål (prop.

1986/87:80 bil. 6 s. 152--153, 156--157). För budgetåret 1987/88 anvisades 1

milj.kr. för ändamålet. Innevarande budgetår disponeras 2,5 milj.kr. av RAÄs

sektorsforskningsanslag. I Handlingsplan 90 anges medelsbehovet för forskning

vara 7 milj.kr. budgetåret 1992/93 och 6 milj.kr. 1993/94.

Medelsanvändningen budgetåren 1988/89--1990/91

Uppgifter om medelsanvändningen under budgetåren 1988/89--1990/91 för

inventering av skador, basverksamhet samt åtgärder för skydd och konservering

har inhämtats från RAÄ (institutionen för konservering, den 21 augusti 1991).

Uppgifterna redovisas i bilaga 2.

RAÄs handlingsplan för budgetåren 1991/92--1993/94

Det mål som sätts upp i RAÄs Handlingsplan 90 är att minska takten i

förstöringen av kulturminnen och kulturföremål. Detta kräver en minskning av

utsläppen, i en första etapp till vad som uppmättes före andra världskriget i

måttligt belastade delar av tätorter. I avvaktan på nya forskningsresultat gör

RAÄ en grov uppskattning av vilka luftföroreningshalter som inte får

överskridas om ökningen av skador skall bli relativt liten.

Genom inventeringar skall skadesituationen, konserveringsbehoven och

orsakssambanden kartläggas och en grund för uppföljning läggas.

Förstudierna under den gångna treårsperioden har visat att många typer av

byggnader och monument i alla delar av landet behöver program för åtgärder samt

restaurering och plan för fortsatt vård. Vid provinventeringar har utarbetats

metoder för urval, bedömning och registrering av skadade objekt. Längst har

inventeringen av runstenar kommit. Hällristningar har undersökts i Tanum,

Nämforsen och Norrköping. Ett urval skulpterade portaler och

byggnadsutsmyckningar från 1600- och 1700-talen i Stockholm och på Gotland har

inventerats, liksom sekelskifteshus i Sundsvall och Helsingborg. En

undersökning har även gjorts av korrosionsskador på föremål i museimiljöer.

I Handlingsplan 90 anges de olika typer av kulturminnen som det är angeläget

att inventera i det fortsatta arbetet. Inventeringen skall omfatta lagskyddade

objekt från förhistorisk tid såsom hällristningar, hällmålningar och runstenar

samt föremål i jorden och på museer. Även medeltida lagskyddade objekt skall

ingå i inventeringen, såsom stenskulptur, kyrkofasader i sten, tegel och puts,

glasmålningar, träskulptur, textil samt järnsmide. De objekt från

1500--1700-talen som skall inventeras är som regel lagskyddade. Här nämns

renässans- och barockportaler på kyrkor, slott och herresäten, värdefullare

gravvårdar samt metallskulptur. Slutligen skall inventeringen avse objekt från

1800- och 1900-talen. Därvid nämns lagskyddade byggnadsminnen, särskilt

stenstadens byggnader. Vidare skall översiktliga bedömningar göras av hela

stadsdelar och andra miljöer. Inventeringen skall även avse glasmålningar samt

värdefullare skulptur i sten och metall. Slutligen nämns intressantare järn-

och stålkonstruktioner såsom stadsbroar samt sådana objekt som kanaler och

industriminnen. För materialen skall tonvikten läggas på sten och i viss mån

metall.

Inventeringsarbetet kräver en omfattande samverkan inom landet.

Inventeringsprogram läggs upp av RAÄ i samråd med institutioner m.m. på

länsnivå och lokal nivå. RAÄ skall utarbeta anvisningar och råd för kommunala

och regionala inventeringar. RAÄ skall centralt svara för kemisk-fysikalisk

analys, arkiv, databank, metodutveckling och utvärdering. I arbetet skall även

statens institut för byggnadsforskning engageras. Föroreningar inomhus skall

kartläggas i samarbete med centralmuseerna och byggnadsstyrelsen. De stora

inventeringsinsatserna på regional nivå måste enligt Handlingsplan 90 ske med

köpt experthjälp. I de regionala inventeringarna skall Stockholms- och

Göteborgsområdena samt Skåne prioriteras i viss utsträckning.

Under den första treårsperioden har olika skyddsåtgärder prövats på ett urval

objekt av olika material, ålder och miljöbelastning samt med viss geografisk

spridning. Stor vikt har lagts vid utvärdering av olika slag av skyddsmetoder.

Skyddsåtgärderna har avsett konservering av sten och metall, byggnadstekniska

ingrepp och i undantagsfall flyttning av objekt. RAÄ anger att restaurering och

konservering hos RAÄ bör avse objekt av stort intresse för metodutvecklingen.

Utomstående experter, som anlitas för övrig verksamhet, bör arbeta i nära

kontakt med RAÄ, som skall styra metoder, produkter, dokumentationsteknik,

provtagning m.m. I Handlingsplan 90 redovisas mera utförligt de objekt eller

typer av objekt från olika epoker och de materialområden som RAÄ prioriterar

när det gäller restaurering och konservering.

En referensgrupp för forskningsverksamheten har bildats under den första

treårsperioden. Vidare har ett nätverk för samverkan i forskningsfrågor

skapats. Olika forskningsprojekt och förundersökningar har påbörjats vid flera

högskolor. I Handlingsplan 90 anger RAÄ ett antal angelägna områden för

forskningen och utvecklingsarbetet, nämligen spridningsmönster för

föroreningar, betydelsen av olika föroreningar, skador på sten och metall samt

rengörings-, skydds- och bevarandemetoder, museimiljöns inverkan på föremål,

skador på textil, korrosion i jord, bevarandefrågor beträffande kyrkomiljön,

korrosion på glas och glasmålningar samt dokumentation av försurningsskador.

Information om luftföroreningarnas effekter har spridits bl.a. genom

utställningen Luftangrepp, vilken visats i Stockholm, Göteborg, Visby,

Helsingfors och Trondheim. En informationsbroschyr, I kamp mot

luftföroreningarna, har givits ut. Instruktioner och handledningar beträffande

miljökrav, konserveringsåtgärder och löpande underhåll skall utarbetas.

Utbildning på alla nivåer och internationell samverkan har också betydelse

för genomförandet av Handlingsplan 90.

Behovet av medel, inkl. medel för forskning, uppskattas i handlingsplanen

till 20,5 milj.kr. budgetåret 1991/92, till 24,0 milj.kr. budgetåret 1992/93

och till 24,5 milj.kr. budgetåret 1993/94. Fördelningen på olika ändamål

redovisas i bilaga 3.

Inventerings- och konserveringsverksamheten i dag

Under hand har från RAÄ (institutionen för konservering, den 16 oktober 1991)

inhämtats information beträffande inventerings- och konserveringsverksamheten.

RAÄs skrivelse är intagen i bilaga 4.

Direktiv för fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96

Regeringen har den 27 juni 1991 givit RAÄ särskilda direktiv för fördjupad

anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96. Enligt direktiven bör RAÄ

i anslagsframställningen lämna en utvärdering av programmet för insatser under

budgetåren 1988/89--1990/91 mot luftföroreningsskador på kulturminnen och

kulturföremål. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits bör RAÄ vidare lämna

förslag till ökad precisering av målen för insatserna inom den nu pågående

programcykeln (omfattande budgetåren 1991/92--1993/94).

Utskottet

I motion Kr357 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen

till känna vad i motionen anförts om skadeinventering av kulturhistoriska

byggnader, skulpturer och övriga värdefulla delar av vårt kulturarv.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543, som tar upp många olika aspekter

på miljö, markanvändning m.m. i Stockholmsregionen. Motionärerna erinrar om att

luftföroreningarna är ett stort hot mot kulturarvet och att kulturhistoriskt

värdefulla byggnader vittrar sönder. Trots minskade svavelutsläpp i Stockholm

är svaveldioxidföroreningen av stenbyggnader lika svår i Gamla stan som i

Central- och Sydeuropa. Detta kan bero på samverkande effekter av svavel- och

kväveutsläpp. Motionärerna anser att en inventering -- eventuellt genom

stickprov -- bör göras i hela Stockholms län av skador på byggnader och

monument för att man skall få en samlad överblick av renoverings- och

konserveringsbehoven.

Utskottet har vid sin behandling av motionsyrkandet funnit det värdefullt att

översiktligt redovisa den verksamhet som sedan budgetåret 1988/89 bekostats med

särskilda medel för åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador.

Information har inhämtats i första hand från riksantikvarieämbetet (RAÄ). I

föregående avsnitt av detta betänkande och i bilagor till betänkandet har en

närmare redovisning gjorts av medelsanvisningen, medelsanvändningen, innehållet

i RAÄs handlingsplan för verksamheten samt de hittillsvarande resultaten av

arbetet.

Riksdagen gav vid riksmötet 1987/88 RAÄ ansvaret för ett treårigt program mot

luftföroreningarnas och försurningens skadeverkningar på kulturmiljön (prop.

1987/88:104, bet. KrU 21, rskr. 390). Riksdagen har för ändamålet anvisat

10000000 kr. för budgetåret 1988/89, 10200000 kr. för budgetåret

1989/90 och 10408000 kr. för budgetåret 1990/91 (se bilaga 1). Medlen

har använts till inventering samt åtgärder för skydd och restaurering. En

mycket viktig del i arbetet under dessa tre år har varit metodutveckling. En

redovisning av medelsanvändningen under treårsperioden lämnas i bilaga 2.

RAÄ har -- utöver medlen till inventering, restaurering och konservering --

även tilldelats medel för forskning och utvecklingsarbete inom området.

Inför budgetåret 1991/92 lämnade RAÄ förslag till ett nytt treårigt program

för budgetåren 1991/92--93/94, benämnt Luftföroreningar och kulturminnen,

Handlingsplan 90. Detta treårsprogram avser inventeringar, skyddsåtgärder,

forskningsverksamhet, information, utbildning och internationell samverkan. En

närmare redovisning av innehållet i planen och av uppskattade kostnader för

programmet har lämnats i ett föregående avsnitt och i bilaga 3.

Enligt handlingsplanen har förstudierna under den gångna treårsperioden visat

att det finns allvarliga luftförorenings- och försurningsskador i hela landet.

Det fortsatta inventeringsarbetet, som skall avse objekt i hela landet, skall

omfatta allt ifrån lagskyddade objekt från förhistorisk tid till sentida

stadsmiljöer och industriminnen. Inventeringsarbetet skall utföras i samverkan

mellan RAÄ och institutioner på främst länsnivå. I de regionala inventeringarna

skall Stockholms- och Göteborgsområdena samt Skåne prioriteras i viss

utsträckning. Arbetet med konservering och restaurering inom RAÄ skall främst

avse metodutveckling, medan verksamheten i övrigt avses utföras av utomstående

experter. Forskning och utvecklingsarbete skall även fortsättningsvis ske i

samverkan med universitets- och högskoleinstitutioner.

Regeringen har uppdragit åt RAÄ att i samband med den fördjupade

anslagsframställningen för budgetåren 1993/94--1995/96 dels redovisa en

utvärdering av verksamheten under programperioden 1988/89--1990/91, dels lämna

förslag till ökad precisering av målen för insatserna under den nu pågående

programperioden 1991/92--1993/94.

För budgetåret 1991/92, dvs. för det första av de tre budgetår som

Handlingsplan 90 avser, har riksdagen anvisat 14 624 000 kr. (se bilaga 1).

Utskottet har från RAÄ inhämtat uppgifter om hur långt inventeringsarbetet

har fortskridit. RAÄs redovisning återges i bilaga 4. Av redovisningen

framgår att fältdelen av inventeringen av runstenar har slutförts. En

översiktlig inventering över hela landet har startats när det gäller natursten

i kulturhistoriskt intressanta byggnader. Denna inventering beräknas vara klar

år 1995, liksom en mera djupgående inventering av lagskyddade byggnadsminnen.

Skadeinventeringarna skall även avse värdefulla delar av stenstadsbebyggelsen

från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. RAÄ bedömer att en viss

ökning av medlen är nödvändig för exempelvis den omfattande inventeringen av

Stockholms malmar. Under de gångna fyra programåren har inemot 10 % av de mest

hotade runstenarna, glasmålningarna och bronsskulpturerna skyddats genom

restaurering och konservering. Det kommer att krävas fortsatt forskning,

metodutveckling och uppföljning för att förbättra metoderna och för att undvika

konserveringsskador. RAÄ anger att det nu finns fler stenkonservatorer än vad

som förutsågs i Handlingsplan 90, varför skyddsåtgärder kan vidtas i snabbare

takt om ökade medel ställs till RAÄs förfogande.

Den i motionen uttryckta, välgrundade oron för luftföroreningarnas och

försurningens effekter har också varit utgångspunkt för de program som

upprättats och de åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador som

vidtagits. Utskottet kan konstatera att den metodutveckling, inventering,

restaurering och konservering som inletts under det nyligen avslutade

treårsprogrammet avser ett brett verksamhetsfält. Det omfattande och

tidskrävande inventeringsarbetet avser objekt och föremål i hela landet.

Önskemålen i motionen om en inventering i Stockholms län är därför tillgodosett

i så måtto att inventeringsverksamheten har påbörjats även där. Frågor som

gäller medel för verksamheten under det kommande budgetåret bereds för

närvarande inom regeringskansliet. Det pågående budgetarbetet bör enligt

utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen gör ett uttalande i

frågan. Mot bakgrund av den gjorda redovisningen och av vad utskottet i övrigt

anfört anser utskottet att yrkande 3 i motion Kr357 inte bör föranleda något

uttalande från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande skadeinventering på kulturmiljöområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr357 yrkande 3.

Stockholm den 19 november 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp),

Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson

(s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),

Birgitta Wistrand (m) och Ronny Karlsson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Medel anvisade till åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador på

kulturminnen och kulturföremål budgetåren 1988/89--1991/92

Bilaga 1

Anvisade medel under anslaget:

Kulturmiljövård Åtgärder mot Totalt

luftförore-

ningar och

För budgetåret 1988/89 försurning

______________________

Prop. 87/88:104, Kultur-

miljövård

bet. KrU21, rskr. 390 5 000 000

Prop. 87/88:85, Miljö-

politiken under 1990-talet

bet. JoU 23, rskr. 373 5 000 000

_______________________________________________

10 000 000

För budgetåret 1989/90

______________________

Prop. 88/89:100 bil. 10

bet. KrU19, rskr. 185 5 200 000

Prop. 88/89:100 bil. 16

bet. JoU13, rskr. 157 5 000 000

_______________________________________________

10 200 000

För budgetåret 1990/91

______________________

Prop. 89/90:100 bil. 10

bet. KrU21, rskr. 224 5 408 000

Bidrag till

Prop. 89/90:100 bil.16 miljöarbete

bet. JoU15, rskr. 196 5 000 000

_______________________________________________

10 408 000

För budgetåret 1991/92

______________________

Prop. 90/91:100 bil. 10

bet. KrU25, rskr. 234 5 624 000

Prop. 90/91:90, En god

livsmiljö

bet. JoU30, rskr. 338 9 000 000

_______________________________________________

14 624 000

Insatser mot luftförorenings- och försurningsskador

Redovisning av medelsanvändningen budgetåren 1988/89--1990/91

Bilaga 2

1. Inventering av skador 88/89 89/90 90/91 Summa

_____________________ _____ _____ _____ _____

Stenskulptur, portaler 656 856 1 198 2 710

Hällristningar 167 275 352 794

Runstenar 179 231 236 646

Gamla stenbrott 114 150 264

Föremål i jord 99 342 441

Museimiljö 88 87 49 224

Byggnadsminnen 396 396

Metodik för bildregistrering 310 402 556 1 268

Övrigt 24 371 621 1 016

Summa 1 424 2 435 3 900 7 759

2. Basverksamhet

_____________

Uppföljning, samordning och

information 1 386 1 386

Information 315 412 727

Metodutveckling, uppföljning 563 563

Metodutveckling stenkonservering 882 882

Metodutveckling konservering av

bronsskulptur 279 279

Euromarble 240 240

Administration 250 200 76 526

Övrigt 497 497

Summa 1 636 1 078 2 386 5 100

3. Åtgärder för skydd och konservering

___________________________________

Stenskulptur, fasader, Län

portaler

- Hablingbo kyrka Gotlands 514 514

- Stånga kyrka " 210 705 915

- Väte kyrka " 733 733

- Sahlgrenska huset Gbg o Bohus 90 290 380

- Kalmar Kalmar 935 935

- Gislövs kyrka Malmöhus 110 110

- Ystad teater " 260 260

- Övedskloster slott " 145 145

- Floda kyrka Södermanlands 285 183 468

- Jäders kyrka " 935 935

- Vadsbro kyrka " 307 307

- Gamla stan Stockholms 300 300

- Johannes skola " 245 245

- Van der Lindeska huset " 211 211

- Petersenska huset " 553 553

- Björklinge kyrka Uppsala 221 106 327

- Norrlands nation " 225 225

- Forshems kyrka Skaraborgs 72 453 525

- Torpa stenhus " 231 231

- Skara domkyrka " 273 273

- Varnhems kyrka " 131 131

- Bernska huset Västernorrlands 300 300

- Tidö slott Västmanlands 362 493 596 1 451

- Stola säteri Älvsborgs 45 45

- Nerikes

Allehandahuset Örebro 150 150

88/89 89/90 90/91 Summa

_____ _____ _____ _____

Tak Län

- Frimurarhuset Gävleborgs 220 220

- Ekolsunds slott

(koppartak 1700-tal) Uppsala 283 283

Runstenar, hällristningar 144 176 551 871

Glasmålningar Gotlands 181 468 454 1 103

Bronsskulpturer Stockholms 238 315 234 787

Mynt 103 103

Övrigt 40 755 941 1 736

Summa 2 590 5 240 7 942 15 772

___________________________________

Totalt 5 650 8 753 14 228 28 631

__________________________________________________________________________

Överfört till budgetåret 1991/92 1 322

I RAÄs handlingsplan uppskattat medelsbehov budgetåren 1991/92--1993/94

Bilaga 3

91/92 92/93 93/94

Medverkan till reduktion av luft-

föroreningar 0,5 0,5 0,5

Inventering 4 4 4

Restaurerings- och skyddsåtgärder 8 10 11

Forskning 6 7 6

Information och uppföljning 1,3 1,8 2,2

Nordisk och internationell

samverkan 0,2 0,2 0,3

Utbildning 0,5 0,5 0,5

________________________________________________________________________

Summa 20,5 24,0 24,5

Bilaga 4

Information den 16 oktober 1991 från riksantikvarieämbetet, institutionen för

konservering

Luftföroreningar och kulturminnen

Miljön fortsätter att skada vårt kulturarv. Materialet i hällristningar,

runstenar och metallskulpturer bryts gradvis ned och icke minst gäller detta

för skulpterad sandsten och kalksten i utsmyckade portaler och på fasader.

De i Sverige vanliga stenmaterialen till exempel gotländsk sandsten är ofta

mera känsliga för luftföroreningar än stentyper på den europeiska kontinenten.

Trots den i allmänhet lägre föroreningsnivån i Sverige är situationen därför

alarmerande även här.

Riksantikvarieämbtetet har under perioden 1988/89--1990/91 disponerat anslag

om ca 10 miljoner kronor per år för insatser att minska de skadliga effekterna

av luftföroreningar på kulturminnen.

En handlingsplan har upprättats för arbetena 1991/92--1994/95. År 1991/92 har

anslaget höjts till ca 14 miljoner kronor.

Strategin är att verka för en reduktion av skadliga föroreningar särskilt

intill värdefulla byggnader och andra kulturminnen. Vidare förbättras

kunskapsläget genom skadeinventeringar över landet och genom forskning om

nedbrytningssamband och konserveringsmetoder. Hälften av medlen används för

direkta konserverings- och restaureringsåtgärder på särskilt utvalda objekt.

Skadeinventering har bedrivits för särskilda objektskategorier: runstenar,

viktigare hällristningar, medeltida kyrkoportaler på Gotland, 1600-tals

portaler i Gamla Stan etc. För runstenar är nu fältdelen av arbetet klart medan

sammanställning och tolkning pågår. Nu har en nationstäckande översiktlig

inventering påbörjats över natursten i kulturhistoriskt intressanta byggnader

där länsstyrelser och länsmuseer gör fältarbetet med stöd av ämbetet. Malmöhus

län har här avslutats medan Sverige som helhet kan vara färdiginventerat ca

1995. Då bedöms också en mera djupträngande skadeinventering på lagskyddade

byggnadsminnen vara klar.

Skadeinventeringarna är arbetskrävande särskilt som ambitionsnivån bör vara

att få med inte bara den äldsta bebyggelsen utan även värdefulla delar av

stenstadsbebyggelsen från sekelskiftet 1800/1900. Här utgör Stockholms malmar

en viktig och krävande del som inte ryms inom nuvarande statsanslag. Stockholms

stadsmuseum har 1991 disponerat 0,4 milj. kronor som engångsanvisning för vissa

inventeringar men detta bedöms som otillräckligt.

Direkta konserverings- och restaureringsåtgärder bedrivs med konservatorer

anställda dels på riksantikvarieämbetet dels på privata konserveringsfirmor som

vuxit upp till stor del tack vare detta anslag. Åtgärderna har haft sin

tyngdpunkt på skulpterad sten från medeltid och barocktid i portaler och

fasadutsmyckningar till kyrkor, slott och borgarhus. Viktiga insatser har också

gjorts beträffande runstenar, glasmålningar och bronsskulpturer. Under fyra

arbetsår har det på detta sätt varit möjligt att skydda in emot 10 % av de mest

hotade objekten inom de angivna områdena.

Konserveringsmetodiken måste i dag noggrant avpassas efter varje individuellt

objekt och det finns inga generellt användbara metoder. Tvärtom finns risken

att osakkunnig konservering skadar det man vill skydda. En stor del av

tillgängliga medel måste därför läggas på forskning, metodutveckling och

uppföljning. Ett tvärvetenskapligt nätverk av för Sverige ovanligt slag har

byggts upp där kemister, materialfysiker, geologer och botaniker samarbetar med

konservatorer, arkeologer och byggnadsantikvarier. En del av dessa personer

sitter som spindeln i nätet på riksantikvarieämbetet, andra på universitet och

forskningsinstitut. Internationellt samarbete har också etablerats, särskilt

med Norge och Tyskland.

I handlingsplanen från 1990 angavs bristen på stenkonservatorer som en

begränsande faktor. Tillgången på stenkonservatorer har dock ökat i snabbare

takt än beräknat genom att svenskar utbildat sig utomlands och genom att bland

annat polacker har tagit anställning i Sverige. Om högre anslag beviljas finns

nu därför förutsättningar att skydda kulturarvet i snabbare takt än

handlingsplanen förutsett.