Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område

1991-12-04 · 8 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1991/92:KrU9, Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets betänkande

1991/92:KRU09

Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

KrU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels förslag på kulturområdet som

lagts fram av regeringen på tilläggsbudget I, dels en motion om

statlig garanti för en utställning i Paris.

Utskottet tillstyrker att anslaget för kulturmiljövård skall

förstärkas engångsvis med 50 milj.kr. under innevarande budgetår

för investeringsarbeten avseende viktiga kulturminnen och

fornminnesplatser som behöver rustas upp.

Nationalmuseet firar nästa år sitt 200-årsjubileum med bl.a.

vissa utställningsarrangemang. Utskottet tillstyrker att

riksdagen medger att viss statlig garanti m.m. lämnas för

arrangemangen.

Efter inbjudan av den franska regeringen kommer det att

organiseras en omfattande utställning på Grand Palais i Paris

över de svensk-franska kulturförbindelserna under 1700-talet.

Utskottet föreslår med anledning av en motion att riksdagen

skall ge regeringen ett bemyndigande av innehåll att regeringen

får medge dels att staten med viss begränsning garanterar

värdet av de föremål som lånas in från icke-statliga långivare i

Sverige, dels att staten likaledes med viss begränsning

avstår från ersättning från värdmuseet vid eventuell skada på

eller förlust av statlig egendom.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:25 med förslag om

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

bilaga 7 (utbildningsdepartementet) under littera G.

Kulturverksamhet m.m.

dels under avsnittet med rubriken Kulturmiljövård (s. 29)

föreslagit riksdagen att till Kulturmiljövård på tilläggsbudget

I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 50 000 000 kronor,

dels under avsnittet med rubriken Vissa garantifrågor m.m.

i samband med nationalmuseets 200-årsjubileum (s. 30--32)

föreslagit riksdagen

1. att medge att staten, med förbehåll om 50 procents

reduktion vid force majeure och regressrätt vid skada eller

förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet,

garanterar värdet av de föremål som lånas in från icke-statliga

långivare i Sverige för Carl Larsson-utställningen på

nationalmuseet och Göteborgs konstmuseum,

2. att besluta att eventuell ersättning vid skada på eller

förlust av föremål som omfattas av garantiåtagandet betalas ur

förslagsanslaget Oförutsedda utgifter,

3. att medge att staten avstår från ersättning från Göteborgs

konstmuseum och berörda länsmuseer vid eventuell skada på eller

förlust av statlig egendom som visas hos dem i samband med

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

arrangemang avseende nationalmuseets 200-årsjubileum, dock med

undantag för skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av

grov oaktsamhet.

Motionen

1990/91:Kr245 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statlig garanti för utställningen i Grand

Palais i Paris 1993.

Utskottet

Kulturmiljövård (G 28)

I propositionen föreslås att, som ett led i en kraftfull

satsning på sysselsättningsskapande åtgärder, anslaget för

kulturmiljövård skall förstärkas engångsvis med 50 milj.kr.

under innevarande budgetår för investeringsarbeten avseende

viktiga kulturminnen och fornminnesplatser som behöver rustas

upp.

Utskottet har under en följd av år ägnat stor uppmärksamhet åt

frågan om omfattningen av sådana insatser som nu föreslås få ett

förstärkt stöd. Utskottet ansluter sig till bedömningen i

propositionen att behovet av resurser till kulturmiljövård av

redovisat slag är stort. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har

redovisat ett antal angelägna investeringsobjekt. Huvuddelen av

dessa utgörs av kulturminnen som är av intresse för allmänheten

och som därför har betydelse för turismen. Samtidigt är det till

övervägande del fråga om byggnader och anläggningar såsom

ruiner, industriminnen och fornminnesplatser där det inte finns

någon ägare.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Som anförs i propositionen ger RAÄs program möjlighet att

erbjuda främst byggnadsarbetare sysselsättning på även mindre

orter där investeringarna annars är måttliga. I likhet med

regeringen utgår utskottet från att också de regionala

sysselsättningsbehoven kommer att vägas in i RAÄs slutliga urval

av objekt. Avsikten är att sysselsättning skall skapas redan

under instundande vinter.

Vissa garantifrågor m.m. i samband med nationalmuseets

200-årsjubileum

Nationalmuseet -- som jämte moderna museet och östasiatiska

museet bildar myndigheten statens konstmuseer -- firar nästa år

sitt 200-årsjubileum med bl.a. följande tre arrangemang.

En mycket omfattande Carl Larsson-utställning -- värdet av de

utställda föremålen uppgår till sammanlagt 389 milj.kr. --

anordnas i samarbete med Göteborgs konstmuseum. Utställningen

visas på nationalmuseet under våren 1992 och därefter på

Göteborgs konstmuseum. Utställningen omfattar verk tillhöriga

staten, Göteborgs kommun samt ett stort antal andra långivare.

En vandringsutställning med verk till ett värde av 25 milj.kr.

ur nationalmuseets samling av svenskt 1700-talsmåleri visas hos

ett tjugotal museer runt om i landet.

En "Nationalmuseidag" anordnas den 18 oktober 1992 på ett

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

tjugotal platser i landet. Museet skickar till varje ort ut ett

framstående verk ur samlingarna och en intendent håller en

föreläsning om verket. Det samlade värdet på de utsända verken

beräknas till 22,5 milj.kr.

Statens konstmuseer har anhållit om att regeringen i följande

tre hänseenden ställer ekonomisk garanti för eventuell skada på

eller förlust av föremål som används i samband med de nämnda

evenemangen. Garanti skall ställas för verk som nationalmuseet

lånar in till till den planerade Carl Larsson-utställningen från

långivare i Sverige och utomlands (1). Den statliga garantin

skall, i tillämpliga delar, gälla även under den tid

utställningen visas på Göteborgs konstmuseum (2). Staten skall

själv stå risken för eventuell skada på eller förlust av

statligt ägda föremål som sänds ut i samband med de aktuella

jubileumsarrangemangen (3).

I propositionen redovisas att för de verk av Carl Larsson,

värderade till drygt 50 milj.kr., som avses lånas in från

utlandet, har regeringen meddelat sedvanlig garanti. Därmed

avses att regeringen utnyttjat ett allmänt bemyndigande som

riksdagen utfärdat år 1976 om garanti för föremål i utländsk ägo

som lånas in för utställning anordnad av ett statligt museum

(prop. 1975/76:125 s. 24--25, bet. KrU39, rskr. 305).

Det sammanlagda värdet på de svenskägda verk som kommer

att visas i de tre aktuella sammanhangen uppgår enligt

förteckningar som bilagts statens konstmuseers framställning

till 387 milj.kr., varav 148 milj.kr. avser verk i statlig ägo.

Med hänsyn till de stora värden det här gäller, anförs det i

propositionen, bör frågan om statens ansvarstagande för de

svenskägda verken underställas riksdagens prövning.

Statens kulturråd har tillstyrkt den begärda garantin.

Utskottet har tagit del av statens konstmuseers förteckningar

över de verk som kommer att ingå i de tre jubileumsevenemangen.

Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i propositionen

att det är rimligt att statlig garanti lämnas även för inlån av

föremål ur svenska icke-statliga samlingar till Carl

Larsson-utställningen och att garantin omfattar visningen såväl

på nationalmuseet som på Göteborgs konstmuseum.

Då det gäller risken för skada på eller förlust av statligt

ägda verk i samband med visning på icke-statliga museer

framhåller kulturministern i propositionen att det är fråga om

ett samarbete mellan nationalmuseet, Göteborgs konstmuseum och

ett antal länsmuseer i syfte att uppmärksamma nationalmuseets

200-årsjubileum. Det är ett samarbete, anförs det, som har

tillkommit på nationalmuseets initiativ och där nationalmuseet

står som huvudproducent. Med hänsyn till dessa omständigheter

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

framstår det som naturligt, anför kulturministern, att staten

tar på sig skade- och förlustrisken vad gäller de statsägda

föremålen.

Utskottet tillstyrker även detta förslag. Eftersom Malmö

museum, som skall omfattas av jubileumsarrangemangen, inte är

ett länsmuseum bör en formell jämkning göras i regeringes

förslag under mom. 3 i hemställan så att beslutet om att staten

skall avstå från ersättning vid eventuell skada på eller förlust

av statlig egendom uttryckligen skall gälla även detta museum.

I enlighet med vad som föreslås i propositionen bör då det

gäller garantin till svenska långivare denna förses med

förbehåll om 50 procents reduktion vid force majeure. Likaledes

bör -- också detta i överensstämmelse med förslag i

propositionen -- staten förbehålla sig rätten att resa

ersättningsanspråk gentemot Göteborgs konstmuseum och övriga

berörda museer i fall där skada eller förlust av statlig eller

inlånad egendom har vållats uppsåtligen eller genom grov

oaktsamhet från museernas sida.

Som anges i propositionen bör det vara ett villkor för statens

åtagande att museerna tillhandahåller säkerhetsanordningar

enligt de krav som internationell museipraxis uppställer i

dylika sammanhang.

Fråga om garanti m.m. för svensk 1700-talsutställning på Grand

Palais i Paris

I motion Kr245, som väckts under den allmänna motionstiden,

tas upp frågan om en statlig garanti för en svensk

1700-talsutställning som planeras äga rum i Paris.

Sedan motionen väcktes har, enligt vad utskottet inhämtat

planeringsförutsättningarna för utställningen diskuterats och i

viss mån ändrats. Kontakter som utskottet haft med företrädare

för statens konstmuseer och -- framför allt -- Svenska

institutet har gett vid handen att följande ram för

utställningen nu finns.

Den franska regeringen har via sitt utrikesdepartement

inbjudit Sverige, företrätt av Svenska institutet,

nationalmuseet och husgerådskammaren att organisera en mycket

omfattande utställning i Paris över de svensk-franska

kulturförbindelserna under 1700-talet. Utställningen kommer att

skildra de nära och djupa kontakterna mellan Sverige och

Frankrike fr.o.m. Frihetstiden t.o.m. Operamaskeraden 1792. Det

blir den mest omfattande utställning Sverige någonsin ordnat.

Utställningen äger rum i stora utställningsutrymmen i Grand

Palais omfattande cirka 1 300 kvadratmeter. Kommissarie på den

svenska sidan blir docent Pontus Grate, tidigare museidirektör

vid nationalmuseum och chef för Centre Culturel Suédois i Paris

och från den franska sidan Versaillesmuseets förre chef Pierre

Lemoine. En rad experter från olika discipliner är inblandade.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Avsikten är att skildra de svensk-franska förbindelserna i en

rad "tablåer", dvs. scenograferade interiörer, som återskapar

bl.a. Carl Gustaf Tessins, Lovisa Ulrikas och Gustav III:s nära

kontakter med fransk konst och kultur och hur de i sin tur

avspeglar sig i svenskt konsthantverk, möbel- och bildkonst. Den

franska och svenska bildkonsten blir utsökt representerad.

Sverige äger ett rikt material från det franska 1700-talet som

delvis genom revolutioner och andra förändringar gått förlorat i

Frankrike. Också de mer intellektuella och vetenskapliga

relationerna skall få en framträdande plats genom Linné, Celsius

och andra vetenskapsmäns kontakter med de stora

encyklopedisterna.

Utställningen planeras att omfatta 600 à 700 föremål av mycket

varierande slag, bl.a.:

böcker, brev, arkivmaterial och andra dokument

måleri, teckningar, grafik, skulptur

medaljer, möbler, textilier, guld- och silverföremål, porslin,

glas

kläder, fanor, ornament

vetenskapliga instrument, båtmodeller, arkitekturritningar,

teaterdekorer.

Många lån härrör från Frankrike, USA och Tyskland samt de

övriga nordiska länderna. Föremålen kommer att transporteras

direkt till Paris.

Mycket betydande och talrika lån från främst följande svenska

institutioner beräknas ingå i utställningen: Stockholms slott,

Gripsholms slott, Drottningholms slott, nationalmuseet,

riksarkivet, kungliga biblioteket, livrustkammaren,

konstakademien, armémuseet, Drottningholms teatermuseum,

Göteborgs, Norrköpings, Linköpings och Malmö museer. Även

föremål från en rad privata samlingar kommer att ingå.

En rad spektakulära föremål från Stockholms slott är avsedda

att ingå i utställningen, bl.a. Cousinets silverdopfunt i

Skattkammaren, en av Karl XI:s bataljtapeter, gobelänger,

Savonneriemattor och -skärmar, en tronhimmel och audiensstol,

Augustes silverservis och delar av Gustav III:s Sèvresservis.

Från Drottningholms slott kommer att ingå en rad praktmöbler

av bl.a. Haupt, paradmålningar av bl.a. Hilleström och en mängd

porträtt av Roslin m.fl. Några föremål från Kina slott kommer

också att tillföras utställningen.

Från Gripsholms slott lånas möbler och porträtt samt linne,

bruksföremål osv.

Från nationalmuseet hämtas en hel del mästerverk av fransk och

svensk konst -- namn som Boucher, Chardin, Desportes, Desprez,

Lancret, Oudry, Hilleström, P. Krafft, L. Pasch, Roslin och

Wertmüller, Bouchardon, Houdon och Sergel -- samt förnämliga

franska möbler, ett urval av det bästa svenska silvret och

porslinet, teckningar av olika slag m.m.

Från livrustkammaren utlovas kröningsdräkter och -schabrak,

andra dräkter, en trofégrupp, rustningar m.m. till Gustav III:s

tornérspel.

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Från armémuseet begärs att det skall ställas ut inte bara

uniformer, standar, troféer och dylikt utan bl.a. även Karl

XII:s modellkanon på släde.

Från Drottningholms teatermuseum kommer att visas en

teaterdekor i original.

Åtskilliga av dessa föremål kräver en noggrann restaurering

för att kunna transporteras och visas. Då de ofta är mycket

sköra och inte sällan skrymmande blir packningsarbetet dyrbart,

invecklat och tidskrävande och transporten vintertid från olika

orter i Sverige ytterst omfattande.

De franska mottagarna förväntar sig en mycket gedigen katalog

med fotografier av de flesta föremål, grundliga essäer och

"entries". Volymen bör kunna bli en verklig up-to-date handbok

på detta omskrivna område och alltså användbar långt efter

utställningens slut.

Under de senaste månaderna har osäkerhet rått angående såväl

tidpunkten som den exakta platsen för den planerade

utställningen. Det är därför möjligt att den blir något mer

omfattande än beräknat. Eftersom -- såvitt nu kan bedömas --

utställningen kommer att äga rum först 1994, är det också svårt

att veta hur konstpriserna och följaktligen försäkringsvärdena

kommer att utvecklas; de har fluktuerat mycket under de senaste

åren. Med dessa reservationer kan emellertid följande ekonomiska

ram för utställningen anges:

Det totala värdet av de inlånade föremål som ställs till

förfogande från svensk sida har uppskattats till 550 milj.kr.

Därav kommer uppskattningsvis 500 milj.kr. att gälla de statliga

utlånen, varav lånen från statens konstmuseer avser ett värde av

minst 250 milj.kr., samt 40 milj.kr. lånen från länsmuseer och

kommunala museer.

Kulturutskottet gör följande bedömning.

Enligt fast, internationell museipraxis skall i fall som det

nu aktuella det land i vilket utställningen skall äga rum eller

det museum som är huvudman för utställningen ta ansvaret för de

utställda föremålen. Det bemyndigande riksdagen år 1976 lämnat

regeringen att utfärda garantier för inlån från utlandet för

utställningar som anordnas av statliga museer står i

överensstämmelse med denna praxis. Utskottet vill framhålla

angelägenheten av att den princip som innefattas i rådande

praxis även i framtiden hävdas från svensk sida.

Det sagda hindrar inte att det i enstaka undantagsfall kan

finnas skäl att göra en annan bedömning i fråga om vem som skall

ha ansvaret för inlånade föremål.

Då det gäller den här aktuella Parisutställningen kan

konstateras att utställningen visserligen inte utgör ett led i

nationalmuseets 200-årsjubileum -- som ovan angetts finns det

skäl räkna med att utställningen kommer att äga rum först år

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

1994 -- men att den likväl kan ses som en manifestation syftande

till att på det internationella planet visa upp inte minst

konstskatter som finns på nationalmuseet, vilket grundats i

slutet av den period utställningen skall avse. Utskottet vill i

sammanhanget framhålla angelägenheten av att Sverige -- i en tid

då strävan är mycket stark att landet skall delta i ett ökat

eureopeiskt samarbete på många plan -- tar till vara de

möjligheter till bl.a. ett utökat kulturellt samarbete som kan

finnas. Med hänsyn härtill och då det enligt vad utskottet

inhämtat inte synes vara möjligt att få till stånd en ekonomisk

garanti för utställningens svenska föremål från franska staten,

föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionen ger

regeringen ett bemyndigande att i enlighet med vad som anges i

det följande ge en garanti m.m. för utställningen.

Bemyndigandet bör avse en utställning som i allt väsentligt

ligger inom ramen för vad som redovisats i det föregående och

gälla föremål som kommer från Sverige. Den ekonomiska ramen i

nuvarande penningvärde är enligt redovisningen 550 milj.kr.,

varav 500 milj.kr. avser föremål som är statliga.

I fråga om icke-statliga långivare i Sverige bör bemyndigandet

avse ett medgivande att staten, med förbehåll om 50 procents

reduktion vid force majeure och regressrätt vid skada eller

förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet från

värdmuseets sida, garanterar värdet av föremål som lånas in till

utställningen.

Eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål som

omfattas av garantiåtagandet bör betalas ur förslagsanslaget

Oförutsedda utgifter.

Då det gäller statlig egendom bör bemyndigandet innebära ett

medgivande att staten avstår från ersättning från värdmuseet vid

eventuell skada på eller förlust av statlig egendom som visas på

utställningen. Rätt till ersättning bör självfallet kunna göras

gällande om skada eller förlust vållats av värdmuseet

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Som villkor för statens åtagande bör gälla att värdmuseet

tillhandahåller säkerhetsanordningar enligt de krav som

internationell museipraxis uppställer i dylika sammanhang.

Hemställan

Utskottet hemställer

l. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen till Kulturmiljövård på tilläggsbudget I

till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 50000000 kr.,

2. beträffande vissa garantifrågor m.m. i samband med

nationalmuseets 200-årsjubileum

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:25

dels medger att staten, med de begränsningar som

föreslagits i propositionen, garanterar värdet av de föremål som

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

lånas in från icke-statliga långivare i Sverige för Carl

Larsson-utställningen på nationalmuseet och Göteborgs

konstmuseum,

dels beslutar att eventuell ersättning vid skada på eller

förlust av föremål som omfattas av garantiåtagandet betalas ur

förslagsanslaget Oförutsedda utgifter,

dels medger att staten avstår från ersättning från

Göteborgs konstmuseum, Malmö museum och berörda länsmuseer vid

eventuell skada på eller förlust av statlig egendom som visas

hos dem i samband med arrangemang avseende nationalmuseets

200-årsjubileum, dock med den begränsning som föreslagits i

propositionen,

3. beträffande fråga om garanti m.m. för svensk

1700-talsutställning på Grand Palais i Paris

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr245 bemyndigar

regeringen att i enlighet med vad utskottet anfört utfärda

garanti m.m. för en svensk 1700-talsutställning på Grand Palais

i Paris.

Stockholm den 4 december 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit

Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),

Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Carl-Johan Wilson

(fp), Alwa Wennerlund (kds) och Ronny Karlsson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.