Bet. 1991/92:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU01

Yttrandefrihetsgrundlag m.m.

Innehåll

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1991/92

KU1

Bakgrund

Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § regeringsformen genom två

likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt

paragrafen inte fattas, förrän det efter det första beslutet har

hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda

riksdagen har samlats.

Enligt 3 kap. 16 § riksdagsordningen skall

konstitutionsutskottet till kammaren för slutligt beslut anmäla

vilande beslut i ärende angående grundlag. Till anmälan skall

utskottet foga ett yttrande i ärendet (4 kap. 8 §

riksdagsordningen).

Den 8 maj 1991 beslutade riksdagen (prop. 1990/91:64, KU21,

rskr. 254) att som vilande anta förslag till

1. yttrandefrihetsgrundlag,

2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

3. lag om ändring i regeringsformen.

Förslagen fogas till förevarande betänkande som bilagorna

1--3.

Det vilande beslutet anmäls nu till kammaren för slutligt

beslut.

Utskottet

Det vilande beslutet

Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller ett i detalj utformat

grundlagsskydd för yttrandefriheten i radio och TV, filmer och

videogram, ljudupptagningar samt liknande medier. Den bygger på

samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen. Det innebär

att principerna om censurförbud och etableringsfrihet blir

gällande för hela massmedieområdet. Förhandsgranskning av film

som visas offentligt skall dock få förekomma även i

fortsättningen. Vidare kan etableringsfrihet inte gälla i fråga

om användningen av radiofrekvensspektrum.

Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

innebär ett förtydligande av bestämmelserna om tystnadsplikt för

dem som är verksamma inom tidningsföretag och nyhetsbyråer i

fråga om vem som är författare eller har lämnat meddelande för

publicering. Förslaget innehåller också bestämmelser om utvidgat

källskydd för skrifter som trycks utomlands men som

huvudsakligen ges ut i Sverige. I förslaget finns även

bestämmelser om skydd för journalister med anknytning till

utländska tidningar.

Förslaget till lag om ändring i regeringsformen är en följd av

förslaget till yttrandefrihetsgrundlag.

När det gäller bakgrunden till och den närmare innebörden av

det vilande beslutet hänvisar utskottet till propositionen

1990/91:64 och betänkandet 1990/91:KU21.

Utskottets yttrande

Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första

behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar

förslaget till yttrandefrihetsgrundlag, förslaget till lag om

ändring i tryckfrihetsförordningen och förslaget till lag om

ändring i regeringsformen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande yttrandefrihetsgrundlag

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna

förslaget till yttrandefrihetsgrundlag,

res. (nyd)

2. beträffande lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2 intagna

förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

res. (nyd)

3. beträffande lag om ändring i regeringsformen

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 3 intagna

förslaget till lag om ändring i regeringsformen.

res. (nyd)

Stockholm den 22 oktober 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören

Lekberg (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar

Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar

med "Med hänvisning" och slutar med "regeringsformen" bort ha

följande lydelse:

I 1 kap. 12 § andra stycket i förslaget till

yttrandefrihetsgrundlag ges möjlighet att i lag meddela

föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i radioprogram

eller om villkor för sådan reklam. Denna möjlighet till

begränsning av yttrandefriheten står i strid med 2 kap. 1, 12

och 13 §§ regeringsformen liksom med FNs konvention om de

medborgerliga och politiska rättigheterna och

Europarådskonventionen angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna. Dessa

konventioner har Sverige förbundit sig att följa.

Genom att förbjuda reklam -- och därmed undanröja den enda

reella finansieringskällan för fria radio- och TV-stationer --

åstadkommer man att yttranderätten blir illusorisk.

Ett land som Sverige, som har ambitionen att värna om

demokratin, måste garantera medborgarna fullständig

yttrandefrihet. Eftersom yttrandefrihetsgrundlagen inte gör

detta bör riksdagen förkasta förslaget till

yttrandefrihetsgrundlag, förslaget till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen och förslaget till lag om ändring i

regeringsformen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande yttrandefrihetsgrundlag

att riksdagen förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget

till yttrandefrihetsgrundlag,

2. beträffande lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

att riksdagen förkastar det i bilaga 2 intagna förslaget

till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

3. beträffande lag om ändring i regeringsformen

att riksdagen förkastar det i bilaga 3 intagna förslaget

till lag om ändring i regeringsformen.

Särskilt yttrande

Ingvar Svensson (kds) anför:

Kristdemokraterna har inte varit med i beredningsarbetet för

den nya yttrandefrihetsgrundlagen inför det första beslutet i

riksdagen. Ändå finns det starka skäl att tillstyrka att

förslaget antas i sin helhet. Det innebär ett väsentligt steg

framåt efter mycket lång tids beredning.

Det kan dock finnas anledning att granska effekterna av

förslaget till yttrandefrihetsgrundlag och senare vidta de

justeringar som kan anses nödvändiga.

Kristdemokraterna har sedan länge förordat förhandsgranskning

av videogram som i kommersiell hantering försäljs eller uthyrs

till allmänheten. Syftet skulle enbart vara att förhindra

spridning av olaga våldsskildring, som nu endast kan motarbetas

genom efterhandsgranskning. Grundlagsförslaget bibehåller

möjligheten till förhandsgranskning av filmer och videogram i

offentlig visning. Detta undantag har ju inte gjorts på grund av

principiella synpunkter på yttrandefriheten utan därför att

metoden har ansetts effektivare än efterhandsgranskning. Samma

skäl skulle kunna ha anförts vad gäller videogram för

försäljning och uthyrning till allmänheten.

Möjligen har den praktiska situationen, t.ex. omfattningen av

satellitsändningar m.m., skapat en ny situation. I varje fall

har jag inte ansett synen på förhandsgranskning vara ett

tillräckligt skäl att avslå förslaget till

yttrandefrihetsgrundlag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Utskottets betänkande justerades vid ett sammanträde den 22

oktober 1991. Vid det sammanträdet åberopades vissa dokument om

reklamförbudets förenlighet med Europarådskonventionen. Jag

anser att ärendet då borde ha bordlagts för att ge ledamöterna

tillfälle att sätta sig in i dokumenten.

1 Förslag till

Yttrandefrihetsgrundlag

Bilaga 1

2 Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Bilaga 2

3 Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Bilaga 3

1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig

befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek

eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;