Bet. 1991/92:KU14

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU14

Justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet till

1991/92 års riksmöte m.m.

Innehåll

Motion m.m.

Utskottet

Hemställan

1991/92

KU14

Ämbetsberättelsen

Det ankommer på konstitutionsutskottet att granska

justitieombudsmännens verksamhet. Till utskottet har för detta

ändamål hänvisats ombudsmännens berättelse för tiden den 1 juli

1990 till den 30 juni 1991 (redog. 1991/92:1).

Ämbetsberättelsen inleds på sedvanligt sätt med en skrivelse

till riksdagen, vari bl.a. lämnas vissa statistiska uppgifter

angående verksamheten. Antalet nya ärenden under tiden den 1

juli 1990--den 30 juni 1991 var 4143 eller 455 fler än under

närmast föregående verksamhetsår. 260 av de nya ärendena var

inspektions- och andra initiativärenden, 41 var remisser från

riksdag och departement. Antalet klagoärenden var 3842, dvs.

365 fler än under föregående verksamhetsår. Åren

1986/87--1988/89 var antalet klagoärenden lägre än tidigare. En

jämförelse nu med verksamhetsåret 1988/89 visar att antalet

klagoärenden de två senaste verksamhetsåren har ökat med ca

35%. Balansen per den 30 juni 1991 var 982 ärenden, en ökning

sedan föregående år med 181.

Under verksamhetsåret har fyra åtal anställts. Anmälningar för

disciplinär åtgärd har gjorts beträffande nio personer. Den

möjlighet JO-instruktionen ger att överlämna klagomål till annan

myndighet för prövning och avgörande har utnyttjats i 89 fall.

Berättelsen innehåller vidare redogörelser för ärenden av

större allmänt intresse. Dessutom redovisas vilka

remissyttranden m.m. som ombudsmännen har avgett. Ett avsnitt av

ämbetsberättelsen innehåller en redogörelse för

inspektionsverksamheten. Ämbetsberättelsen innehåller även

uppgifter om internationellt samarbete.

Motion m.m.

1991/92:K11 av Björn von der Esch och Henrik S Järrel (båda m)

vari yrkas att riksdagen beslutar låta utreda vilka konsekvenser

tillämpningen av Europarådets ministerkommittés rekommendation R

(85) 13 får för JO-ämbetet.

Motionärerna erinrar om bestämmelsen i 4 § lagen (1986:765)

med instruktionen för riksdagens ombudsmän. Där sägs att

ombudsmännen skall verka för att brister i lagstiftningen

avhjälps. Vidare får de göra framställningar till riksdagen

eller regeringen om författningsändringar m.m. Enligt

motionärerna kan och bör ombudsmännen också fästa uppmärksamhet

på t.ex. uppenbar diskrepans mellan svensk lagbestämmelse och

innehållet i en internationell överenskommelse, t.ex.

Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det alltför höga

antalet fällande domar som fallit mot svenska staten och de

förlikningar som regeringen funnit för gott att ingå vid

processerna i Strasbourg inför europeiska kommissionen och

europeiska domstolen för mänskliga rättigheter visar enligt

motionen att riksdagen i sitt lagstiftningsarbete inte ägnat

Europakonventionen erforderlig uppmärksamhet. I sammanhanget

erinras om en av Europarådets ministerkommitté utfärdad

rekommendation, R (85) 13, i vilken medlemsstaterna uppmanas

stärka ombudsmännens möjligheter att särskilt beakta frågor

rörande mänskliga rättigheter. Om dessa kränks av inhemsk lag

bör det enligt motionärerna föranleda utredning och

tillkännagivande av ombudsmannens uppfattning.

Den aktuella rekommendationen till medlemsstaterna har tre

punkter:

a. to consider the possibility of appointing an Ombudsman at

national, regional or local level or for specific areas of

public administration;

b. to consider empowering the Ombudsman, where this is not

already the case, to give particular consideration, within his

general competence, to the human rights matters under his

scrutiny and, if not incompatible with national legislation, to

initiate investigations and to give opinions when questions of

human rights are involved;

c. to consider extending and strengthening the powers of the

Ombudsman in other ways so as to encourage the effective

observance of human rights and fundamental freedoms in the

functioning of the administration.

Utskottet

Ämbetsberättelsen

Utskottet har, som tidigare år, fått ett antal skrivelser från

allmänheten angående ombudsmännens verksamhet.

Justitieombudsmännen har företrätt inför utskottet och lämnat

uppgifter om sin verksamhet. Vidare har utskottets ordförande

och vice ordförande vid ett sammanträffande med ombudsmännen

diskuterat arbetsförhållandena inom ämbetet och

ärendeutvecklingen. I samband med utskottets granskning har

också genom utskottskansliets försorg en genomgång gjorts av

ämbetets diarier, protokoll och registratur.

Den av utskottet nu företagna granskningen har inte gett

anledning till något särskilt uttalande.

Motionen

Som framgår av ämbetsberättelsen har justitieombudsmännen

under 1990--1991 i ett antal fall gjort framställningar eller --

oftare -- överlämnat beslut till riksdag, regering eller

myndighet i olika ämnen.

Konventionsbestämmelser i myndighets rättstillämpning och

justitieombudsmännens tillsyn därvidlag har tagits upp i ett

beslut som återges i årets redogörelse (s. 153 ff.).

Frågan hur svensk rätt förhåller sig till internationella

konventioner, däribland Europarådets konvention angående skydd

för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

har tidigare behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen.

Därvid har olika meningar kommit till uttryck. Med tanke på att

Sverige tillämpar den s.k. dualistiska medoden -- dvs. ett

införlivande krävs för att en konvention skall vara direkt

tillämplig för svensk domstol eller förvaltningsmyndighet --

står det dock klart att justitieombudsmännen inte kan kritisera

en myndighet för att den inte, med åsidosättande av svensk

författning, tillämpar konventionsbestämmelser.

Helt nyligen erinrade ett enhälligt utskott (1991/92:KU12) om

pågående överväganden inom regeringskansliet. Det gäller en

utredning med uppgift bl.a. att pröva lämpligheten av att, i

vidare mån än som nu är fallet, ge internationella konventioner,

främst Europarådets nämnda konvention, motsvarighet i den

svenska rätten.

Här bör också framhållas att -- som också uttalas i det beslut

som återges i den nu aktuella redogörelsen från

justitieombudsmännen -- de inom ramen för sin i instruktionen

fastlagda rätt kan fästa riksdagens eller regeringens

uppmärksamhet på t.ex. en uppenbar diskrepans mellan en svensk

lagbestämmelse och innehållet i en internationell

överenskommelse som Sverige har biträtt. På detta sätt kan

justitieombudsmännen alltså ge till känna sin uppfattning på

sätt som rekommenderas av ministerkommittén. Omfattningen och

inriktningen av granskningen härvidlag bestäms emellertid inte

av uttryckliga regler, utan får avgöras av ombudsmännen med

utgångspunkt i en lämplighetsbedömning.

Utskottet anser att någon åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motionen inte är påkallad. Motionsyrkandet avstyrks

följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande justitieombudsmännens ämbetsberättelse

att riksdagen lägger redogörelsen 1991/92:1 till handlingarna,

2. beträffande Europarådets ministerkommittés

rekommendation

att riksdagen avslår motion 1991/92:K11.

Stockholm den 3 december 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s),

Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy

Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Odd Engström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Björn von der Esch och Henrik S Järrel (båda m) anför:

Frågan om JO-ämbetets rätt att -- inom ramen för sin

instruktion -- fästa riksdagens och/eller regeringens

uppmärksamhet på t.ex. en uppenbar diskrepans mellan en svensk

lagbestämmelse och innehållet i en internationell

överenskommelse som Sverige biträtt bör ges ökad uppmärksamhet.

Det är angeläget att stärka JO-ämbetets anseende som

allmänhetens klagoinstans och att väl nyttja sig av den goda

juridiska kompetens som ämbetet besitter.

Europarådets ministerkommittés rekommendation R (85) 13 till

medlemsstaterna att stärka ombudsmännens möjligheter att

särskilt beakta frågor rörande mänskliga rättigheter har Sverige

inte reserverat sig mot, till skillnad från dåvarande

Förbundsrepubliken Tyskland.

Redan i dag medger JOs ämbetsinstruktion att JO prövar ärende

på eget initiativ. Antalet initiativärenden har också ökat på

senare år, dock att granskningsärenden av principiell räckvidd

med avseende på konventionsförenlighet numera synes ha upphört.

Vi anser att konstitutionsutskottet bör fästa större vikt vid

av Sverige ratificerade internationella konventioner, bl.a.

Europakonventionen, och därmed också vid Europarådets

ministerkommittés rekommendation R (85) 13.

Med hänvisning till den utredning om inarbetande av

konventionstexter i den svenska rätten som övervägs inom

regeringen och som nämns i konstitutionsutskottets betänkande

samt den -- enligt vad vi erfarit under ärendets behandling --

utredning rörande JKs uppgifter, även i relation till

JO-ämbetets, som likaledes övervägs inom regeringen, förutsätter

vi att de i motionen berörda förhållandena beaktas, varmed

motionens syfte tills vidare får anses tillgodosett.