Bet. 1991/92:KU15

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU15

Valkretsfrågor, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

KU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner som rör skilda

valfrågor. Det gäller valkretsindelningen i Malmöhus län, frågor

om personvalsmomentet, regler för framtida val till

Europaparlamentet, valkampanjernas längd och frågor om ändrad

tidpunkt för kyrkliga val. Utskottet har bl.a. under hänvisning

till aviserad utredning om personvals- och valkretsfrågor samt

annat pågående utredningsarbete avstyrkt motionsyrkandena.

Motionerna

1990/91:K216 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen uttalar att en kyrkans valdag bör införas i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:K615 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en kyrkans valdag bör införas i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:K701 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att

förändra valkretsindelningen i Skåne på så sätt att

fyrstadskretsen upphör.

1990/91:K703 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående förberedelser inför val av svenska

representanter i Europaparlamentet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U504.

1990/91:K704 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar ge 1 kap. 3 § första stycket vallagen den lydelse som

anges i motionen.

1990/91:K707 av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar om en ändring i valkretsindelningen

i Malmöhus län för val till riksdagen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:K711 av Göran Åstrand (m) vari yrkas att riksdagen

antar följande förslag till tillägg av 5 kap. 10 § vallagen: --

-- -- länsstyrelsen. Listorna skall av kommunens valnämnd

offentligen redovisas och anslås i anslutning till vallokal.

Utskottet

1. Valkretsindelningen i Malmöhus län

Motionerna

Enligt motion 1990/91:K701 av Bertil Persson (m) yrkas att

riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med

uppgift att förändra valkretsindelningen i Skåne på så sätt att

fyrstadskretsen upphör. I motion 1990/91:K707 av Knut

Wachtmeister och Rune Rydén (båda m) yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i valkretsindelningen i Malmöhus län

att länet indelas i tre valkretsar, nämligen Malmö kommun samt

en norra och en södra valkrets i enlighet med personvals- och

valkretsutredningens förslag (SOU 1977:94). Enligt motionerna är

den nuvarande uppdelningen otidsenlig och bygger i stor

utsträckning på sekelskiftets stora skillnader mellan stad och

landsbygd.

Gällande regler, m.m.

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. I de

flesta fall utgör länet en valkrets. Enligt 2 kap. 1 § vallagen

utgör Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner en

valkrets (fyrstadskretsen) och Malmöhus län i övrigt en

valkrets. Fyrstadskretsen har 17 och länet i övrigt 11 fasta

valkretsmandat. Vid det senaste valet erhöll båda valkretsarna

vardera två utjämningsmandat.

Tidigare behandling

Frågan om valkretsindelningen behandlades av personvals- och

valkretsutredningen (Ju 1974:19) som 1977 föreslog ny indelning

i tre geografiskt sammanhängande valkretsar. Förslaget utreddes

vidare av en särskild utredare som förordade (Ds Ju 1980:3) en

sådan lösning. Förslaget har inte fullföljts genom någon

proposition.

Folkstyrelsekommittén, som även behandlade frågor rörande

valkretsindelningen, bl.a. fyrstadskretsen, lade emellertid inte

fram något förslag till ändring under hänvisning till att någon

allmän uppslutning från partiernas sida inte kunde skapas.

Justitieminister Laila Freivalds anförde vid ett frågesvar den

16 mars 1989 att hon inte avsåg ta något initiativ i frågan med

hänsyn till att förslaget nyligen prövats av

folkstyrelsekommittén.

Storstadsutredningen som enligt sina direktiv haft i uppdrag

att genomföra en utredning om livsmiljön och det politiska

deltagandet i storstäderna (dir. 1988:64) behandlade i

betänkandet Storstadsliv, rika möjligheter -- hårda villkor (SOU

1990:36) även valkretsfrågor. Utredningen har bl.a. föreslagit

att valkretsindelningen i storstadsområdena ändras bl.a. i syfte

att föra kandidaterna närmare väljarna. Förslaget innebär att i

Malmöhus län Malmö kommun skall bilda en krets. Lund,

Helsingborg och Landskrona bör inkorporeras i Malmöhus län.

Länet delas i två kretsar, en nordlig och en sydlig. Eventuellt

bör Malmökretsen göras större genom att Lund och kranskommuner

tillförs. Utredningen har även föreslagit ändringar av

indelningen i Stockholms kommun och län samt av Göteborgs

kommun.

Statsrådet Reidunn Laurén lämnade vid ett frågesvar till Knut

Wachtmeister (m) om valkretsindelningen i Malmöhus län uppgifter

om de hittills genomförda utredningarna i ämnet. Hon hänvisade

till den nya regeringens regeringsförklaring där det sägs att

förslag till ändring av valsystemet skall tas fram i syfte att

få ett ökat inslag av personval till riksdagen. Frågan om

personval och valkretsindelning har ett nära samband. Enligt

statsrådet Laurén har regeringen ännu inte tagit ställning till

i vilka former frågor som utredningsarbetet skall bedrivas och

vilka frågor som skall omfattas. Frågan om valkretsindelningen i

Malmöhus län kommer dock säkert upp i detta sammanhang.

Motsvarande motionsförslag har behandlats och avslagits vid

ett flertal tillfällen under senare år, senast hösten 1990.

Utskottet (1990/91:KU4) anförde att det är viktigt att frågor om

ändring av valkretsorganisation sker med bred partipolitisk

uppslutning. Då någon sådan inte uppnåtts avstyrktes den

aktuella motionen med hänsyn till att frågan nyligen varit

föremål för parlamentarisk prövning.

2. Offentliggörande av anmälda kandidater -- personvalsinslag

Motionen

I motion 1990/91:K711 av Göran Åstrand (m) föreslås att i 5

kap. 10§ vallagen införs en bestämmelse om att de listor som

upprättas av centrala valmyndigheten över av partierna anmälda

kandidater offentligen redovisas av resp. kommun, valnämnd och

anslås i anslutning till vallokal.

Enligt motionären bör personvalsmomentet förstärkas i det

svenska valsystemet. För att förbättra förhållandena erfordras

att varje kommuns valnämnd får i uppdrag att offentligt redovisa

vilka kandidater som resp. parti nominerat. RSV skall enligt

gällande regler upprätta listor och sända dessa bl.a. till

postverket, utlandsmyndigheter, fartyg och länsstyrelser. Det är

enligt motionären önskvärt att anmälda kandidater offentligt

presenteras. Valnämnden, som i resp. kommun ansvarar för det

lokala valförfarandet, bör kunna göra en presentation i annonser

före valdagen och hålla listorna tillgängliga på plats i

vallokalens entré. Namn, adress, ålder och titel bör kunna

anges.

Gällande regler m.m.

Enligt 5 kap. 10 § vallagen upprättar centrala valmyndigheten

för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets,

landstingskommun och kommun listor över de kandidater som

partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket. Skall

röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall

listorna om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets

befälhavare. Listorna för varje riksdagsvalkrets,

landstingskommun och kommun skall så snart som möjligt

tillställas länsstyrelsen.

Som framgår av vad som redovisats under föregående avsnitt

kommer regeringen att ta fram förslag till ändringar i

valsystemet i syfte att få ett ökat personvalsinslag.

3. Val till Europaparlamentet

Motionen

I motion 1990/91:K703 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas,

under hänvisning till motiveringar i motion 1990/91:U504, att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående förberedelser inför val av svenska representanter i

Europaparlamentet. Enligt motionen kommer Sverige sannolikt inte

att kunna delta i Europaparlamentsvalet i juni 1994. I motionen

erinras om det förfarande som tillämpades när Spanien och

Portugal inträdde som fullvärdiga medlemmar den 1 januari 1986.

Då fick de nationella parlamenten utse Europaparlamentariker för

återstoden av mandatperioden. Enligt motionen bör även Sveriges

Europaparlamentariker vara direkt valda av befolkningen. Detta

bör då ske genom ett särskilt val i samband med de allmänna

valen 1994. Motionärerna framhåller att ledamöterna inte

formellt blir valda till Europaparlamentet utan riksdagen kommer

att behöva konfirmera deras mandat. Under förutsättning att den

samtidigt anordnade folkomröstningen leder till ett bifall till

ett svenskt medlemskap bör de svenska parlamentarikerna kunna

inträda i församlingen omedelbart efter det att det svenska

medlemskapet vinner giltighet, troligen vid årsskiftet

1994-1995. Enligt motionen torde den svenska representationen

bli omkring 20--24 mandat. Riket bör enligt motionärerna indelas

i 3--4 valkretsar med ett system för utjämningsmandat. Med t.ex.

15 fasta mandat och 7 utjämningsmandat kan då även små partier

erhålla mandat i Europaparlamentet.

Pågående utredning

I direktiven till den pågående parlamentariska utredningen av

grundlagsfrågor inför ett svenskt medlemskap i EG erinras om att

ett svenskt EG-medlemskap innebär att val till Europaparlamentet

skall hållas i Sverige. Frågan om hur sådana val skall ske bör

enligt direktiven behandlas av utredningen. Den bör därvid hålla

sig underrättad om det arbete som utförs av den särskilde

utredaren för en översyn av valförfarandet (Ju 1991:02).

Utredningen bör även överväga de frågor som kan vara aktuella

inför en eventuell folkomröstning om Sveriges medlemskap i EG.

4. Kortare valkampanjer

Motionen

Enligt motion 1990/91:K704 av Daniel Tarschys (fp) bör de

allmänna valen ske den första söndagen i september. Enligt

motionären är utländska valrörelser avsevärt mer koncentrerade

än de svenska. Den långa kampanjtiden sliter enligt motionären

såväl på kandidaterna som på partiernas finanser och väljarnas

tålamod. En tidigareläggning enligt motionsförslaget innebär med

hänsyn till semesterperioder naturligen en avkortning av

kampanjperioden med cirka två veckor. Det finns enligt

motionären också andra fördelar med en tidigareläggning. På

såväl riks- som kommunalnivå får en eventuell ny majoritet

längre tid på sig för budgetarbetet. Motionären föreslår att 1

kap. 3§ första stycket vallagen ändras på föreslaget sätt.

5. Kyrkans valdag

Motionerna

I motionerna 1990/91:K216 yrkande 7 av Carl Bildt m.fl. (m)

och 1990/91:K615 yrkande 2 av Göran Åstrand (m) föreslås att

alla kyrkliga val bör samlas till en ny kyrkans valdag. Denna

dag bör enligt motionerna placeras i oktober året före

kommunfullmäktigvalen. Den nuvarande ordningen då de kyrkliga

valen sker i oktober samma år som de allmänna valen innebär

sämsta tänkbara förutsättning för kyrklig valdebatt.

Valdeltagandet är som regel mycket lågt. En förändring i

enlighet med motionsförslaget skulle innebära ökad uppmärksamhet

från väljare och partiorganisationer, och media skulle kunna

riktas mot de kyrkliga valen.

Bakgrund

Enligt lagen (SFS 1972:704) om kyrkofullmäktigval m.m. är vid

val i hela riket av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oktober

valdag.

Folkstyrelsekommittén som enligt direktiv 1982:23 bl.a. haft

att utreda frågor om kyrkofullmäktigvalen lade i SOU 1987:6 fram

förslag om att förlägga kyrkofullmäktigvalen till året efter

kommunfullmäktigvalen. Kommitténs förslag i denna del ledde dock

inte till något förslag från regeringen till riksdagen.

Vid behandling hösten 1990 av ett antal motioner om tidpunkt

för de kyrkliga valen (1990/71:KU4) avvisade utskottet förslag

om att förlägga de kyrkliga valen till samma dag som de allmänna

valen. Utskottet ansåg däremot att tidpunkten för de kyrkliga

valen borde tas upp till prövning mot bakgrund av då aktuella

överväganden inom civildepartementet och hos svenska kyrkans

centralstyrelse. Något särskilt tillkännagivande gjordes dock ej

och de aktuella motionsyrkandena avstyrktes. Centralstyrelsen

tog i en framställning den 15 november 1990 upp frågor om de

kyrkliga valen och hemställde under hänvisning till

folkstyrelsekommitténs förslag och kyrkomötesframställningar i

saken att de kyrkliga valfrågorna skulle tas upp till förnyad

utredning, t.ex. i anslutning till aviserad översyn av

valsystemsfrågor. Framställningen bereds för närvarande inom

civildepartementet. Regeringen tillsatte i mars månad 1991 en

särskild utredare för att göra en översyn av valförfarandet

(dir. 1991:13). Utredningen bedrivs till en början som en

expertutredning men skall (efter förslag från

konstitutionsutskottet, 1990/91:KU4) i ett senare skede göras

under parlamentarisk medverkan. Utredningens uppdrag är främst

att se över valförfarandet från administrativ och teknisk

synpunkt. Utredningen bör också i sådant hänseende omfatta

kyrkofullmäktigvalen.

Vid det senaste kyrkomötet sommaren 1991 behandlades ett par

motioner om de kyrkliga valen. Första kyrkolagsutskottet (1KL

1991:9) anförde bl.a. följande.

I sin verksamhetsberättelse för år 1990 (CsSkr 1991:2 s. 72)

redovisar centralstyrelsen det initiativ styrelsen tagit i form

av en framställning till regeringen den 15 november 1990 rörande

en utredning om de kyrkliga valen sedan regeringen aktualiserat

frågan om en författningsutredning. Utskottet utgår från att

centralstyrelsen fortsätter att bevaka frågorna i enlighet med

kyrkomötets tidigare beslut. Detta bör ges centralstyrelsen till

känna.

Utskottets bedömning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner från

den allmänna motionstiden i år rörande dels valkretsindelningen

i Malmöhus län, dels förstärkning av personvalsinslaget vid de

allmänna valen, dels formerna för val till Europaparlamentet,

dels tidigareläggning av valdagen för att möjliggöra kortare

valkampanjer samt dels förslag om en kyrkans valdag året före de

allmänna valen.

Vad gäller valkretsindelningen i Malmöhus län föreslås i

motion K701 av Bertil Persson (m) att frågan om avskaffande av

fyrstadskretsen tas upp till övervägande. I motion K707 av Knut

Wachtmeister och Rune Rydén (båda m) begärs sådan ändring av

valkretsindelningen att länet delas i tre valkretsar, nämligen

Malmö kommun samt en norra och en södra valkrets i enlighet med

personvals- och valkretsutredningens förslag 1977. I motion K711

av Göran Åstrand (m) föreslås att personvalsmomentet i valen

stärks, vilket skulle kunna ske bl.a. genom att de av partierna

anmälda kandidaterna offentligt presenteras under

valförberedelserna genom annonsering samt genom listor över

kandidaterna som hålls tillgängliga i vallokalerna.

Utskottet har i det föregående redovisat att frågan om

valkretsindelningen i Malmöhus län varit föremål för ett flertal

utredningar under senare år, senast av den s.k.

storstadsutredningen, och vid upprepade tillfällen behandlats i

riksdagen med anledning av motioner. Riksdagen har under

hänvisning till att allmän uppslutning från partiernas sida inte

kunnat skapas avslagit motionsyrkanden om ändring i

valkretsindelningen.

Som nyss framgått har frågor om ökat personvalsinslag

behandlats av personvals- och valkretsutredningen. Även

folkstyrelsekommittén har diskuterat frågan. I den nyligen

avgivna regeringsförklaringen aviseras en översyn av valsystemet

i syfte att åstadkomma ett ökat inslag av personval till

riksdagen. Statsrådet Reidunn Laurén har i en frågedebatt i

riksdagen rörande valkretsindelningen i Malmöhus län framhållit

att frågor om personval och valkretsindelning har ett nära

samband. Det är regeringens avsikt att bl.a. dessa frågor skall

bli föremål för utredning i lämpligt sammanhang.

Utskottet anser för sin del att det är angeläget att frågan om

valkretsindelningen i Malmöhus län tas upp till förnyad

prövning. Enligt utskottet kan det vara påkallat att frågan om

lämpliga valkretsar i landet ses över i ett vidare perspektiv.

Vad gäller förhållandena i Skåne bör i sammanhanget erinras om

den diskussion om länsgränserna som för närvarande pågår. Med

hänvisning till att berörda frågor -- dvs. om valkretsindelning

och personval -- kommer att utredas är någon åtgärd från

riksdagens sida med anledning av motionerna inte för närvarande

erforderlig. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

I motion K703 av Carl Bildt m.fl. (m) tas upp frågan om val

till Europaparlamentet. Denna fråga behandlas som förut nämnts i

den pågående utredningen av grundlagsfrågor inför ett svenskt

medlemskap i EG. Utredningen skall även överväga de frågor som

kan vara aktuella inför en eventuell folkomröstning om Sveriges

medlemskap. Utskottet anser mot denna bakgrund att det nu inte

finns anledning till någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

Förslag om att tidigarelägga dagen för de allmänna valen till

första söndagen i september förs fram i motion K704 av Daniel

Tarschys (fp). Enligt motionen är de svenska valkampanjerna

avsevärt längre än vad som är vanligt i många andra länder. Den

långa kampanjtiden sliter såväl på kandidaterna som på

partiernas finanser och väljarnas tålamod. Med anledning av

semesterperioderna skulle en tidigareläggning av valdagen

innebära en önskvärd förkortning av kampanjtiden.

Utskottet anser att valrörelsernas omfattning och längd är en

fråga som i första hand de i valen verkande politiska partierna

har att bedöma. Det finns dock enligt utskottet anledning att

erinra om att frågor om riksdagens arbetsformer och budgetårets

förläggning varit föremål för överväganden i skilda utredningar

samt att ytterligare prövning i dessa hänseenden kan komma att

ske, bl.a. av den utredning som inom riksdagen utreder frågor om

budgetår och budgetbehandling. Utskottet finner mot denna

bakgrund inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionen, vilken följaktligen avstyrks.

Frågan om kyrkans valdag tas upp i motionerna K216 av Carl

Bildt m.fl. (m) och i K615 av Göran Åstrand (m). I båda

motionerna föreslås att de kyrkliga valen samlas till en ny

kyrkans valdag som bör placeras i oktober året före

kommunfullmäktigvalen.

Som utskottet redovisat i det föregående föreslog

folkstyrelsekommittén att de kyrkliga valen skulle flyttas till

året efter kommunfullmäktigvalen. Kommitténs förslag i denna del

föranledde dock inte något förslag från regeringen. Kyrkomötet

har hos regeringen begärt att förslag i enlighet med

folkstyrelsekommitténs överväganden bör läggas fram.

Utskottet anförde vid behandlingen hösten 1990 av ett antal

motioner med samma syfte som de nu aktuella att tidpunkten för

de kyrkliga valen borde tas upp till prövning mot bakgrund av då

aktuella överväganden inom civildepartementet och svenska

kyrkans centralstyrelse. I sammanhanget avvisade utskottet

tanken på att förlägga valen till dagen för de allmänna valen.

Frågan om tidpunkt för de kyrkliga valen har enligt utskottet

ett nära samband med ställningstaganden till de framtida

relationerna stat--kyrka. Den snart avslutade utredningen om

svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden kan också

komma att innebära förslag som bör bedömas innan ställning tas

till den i motionerna aktualiserade frågan. Enligt utskottet bör

sålunda ett ställningstagande till frågan om en ändring av

tidpunkten för de kyrkliga valen tills vidare anstå.

Motionsyrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande valkretsindelningen i Malmöhus län

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K701 och 1990/91:K707,

2. beträffande offentliggörande av anmälda kandidater --

personvalsinslag

att riksdagen avslår motion 1990/91:K711,

3. beträffande val till Europaparlamentet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K703,

4. beträffande kortare valkampanjer

att riksdagen avslår motion 1990/91:K704,

5. beträffande kyrkans valdag

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K216 yrkande 7 och

1990/91:K615 yrkande 2.

Stockholm den 14 november 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Stig

Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.