Bet. 1991/92:KU17

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU17

Samhällsinformation m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

KU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden

1991 som gäller samhällsinformation m.m. Motionsyrkandena

avstyrks.

Motionerna

1990/91:K237 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att ta till vara den resurs som

inte minst folkrörelser, kyrkor och samfund utgör när det gäller

att slå vakt om och konkretisera de normer och värderingar som

är en förutsättning för en fungerande samhällsgemenskap.

1990/91:K812 av Helge Hagberg och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en allmän medborgarutbildning inom alla

samhällsverksamheter för såväl kvinnor som män.

1990/91:K817 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till projekt i syfte att

modernisera myndigheters information i enlighet med vad i

motionen anförts.

1990/91:K819 av Gösta Lyngå och Elisabet Franzén (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kontinuerligt uppdaterbar version av

Samhällsguiden.

1990/91:K824 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en brett upplagd

informationssatsning om våra grundlagar för att stärka

demokratin.

Utskottet

1. Folkrörelser

Motionen

I motion 1990/91:K237 av Ulla Tillander m.fl. (c) behandlas

behovet av konkreta etiska värderingar i samhällslivet. Enligt

motionen utgör folkrörelserna, kyrkorna och samfunden en sådan

resurs som skulle kunna bidra till en konkretisering av normer

och värderingar som är en förutsättning för en fungerande

samhällsgemenskap.

Utskottets bedömning

Behovet av etiska värderingar i samhällslivet har behandlats

tidigare i riksdagen (senast bl.a. i motion K807 i 1990/91:KU1),

och utskottet framhöll då liksom tidigare (KU 1979:3) vilken

betydelsefull roll folkrörelserna spelar i samhällsarbetet.

I 1991 års regeringsförklaring har uttalats att "de ideella och

frivilliga insatsernas roll i folkrörelser som idrottsrörelsen,

kyrkorna och de fria samfunden spelar en ovärderlig roll i ett

gott samhälle".

Utskottet, som i hög grad delar uppfattningen att

folkrörelserna har en mycket betydelsefull roll för att skapa en

vital demokrati och en fungerande samhällsgemenskap, anser det

emellertid inte påkallat att riksdagen tar något särskilt

initiativ med anledning av motionen. Motion K237 avstyrks

följaktligen.

2. Allmän medborgarutbildning

Motionen

I motion 1990/91:K812 vill Helge Hagberg och Rosa-Lill

Wåhlstedt (båda s) att behovet av och formerna för en allmän

medborgarutbildning blir föremål för en grundlig utredning.

Motionärerna gör jämförelser med den allmänna värnplikten och

framhåller bl.a. att en medborgarutbildning skulle bidra till

att samhällets olika funktioner skulle få behövliga och

folkligare influenser. De pekar på att utvecklingen inom

försvaret innebär ett minskat behov av värnpliktiga och

samhällsverksamheten i övrigt kunde dra nytta av detta

förhållande. Medborgarutbildningen skall enligt motionen avse

både män och kvinnor.

Utskottets bedömning

Utbildningsväsendet har det övergripande ansvaret för

medborgarnas utbildning. Främst sker detta genom skolor i olika

former. När det gäller den folkliga representationen finns t.ex.

inom rättsväsendet gamla och starka traditioner genom

nämndemannainstitutet. Frågan om eventuellt frigjorda resurser

av värnpliktiga och på vilka områden dessa kan användas har

medfört att regeringen nyligen beslutat om direktiv för en

utredning, den s.k. pliktutredningen. Enligt kommittédirektiven

(dir. 1991:40) skall utredningen bl.a. klarlägga hur man bäst

och effektivast med stöd av pliktsystem skall ta ut, utbilda och

placera människor för tjänstgöring inom totalförsvarets olika

delar. Behovet av personal skall också klarläggas. Utredningen

skall redovisa resultatet av sitt arbete senast i december 1992.

Utskottet anser att frågan kommer att kunna behandlas i sådan

omfattning inom ramen för pliktutredningen att motionen får

anses tillgodosedd genom detta. Motionen K812 avstyrks därför.

3. Informationsverksamhet

Motionerna

I motion 1990/91:K817 av Annika Åhnberg (v) hemställs att

riksdagen hos regeringen begär förslag till projekt som kan

modernisera myndigheternas informationshantering. Enligt

motionären är informationen från myndigheter för omfattande, och

det saknas rimliga möjligheter för enskilda att få selektiv

information från myndigheterna. Motionären vill också att

informationsmöjligheterna skall utvecklas genom bl.a.

telefonjourer och databasservice för allmänheten.

I motion 1990/91:K819 av Gösta Lyngå och Elisabet Franzén

(båda mp) föreslås att den s.k. Samhällsguiden kontinuerligt bör

uppdateras, vilket bör ges regeringen till känna.

Motionärerna erinrar om att civildepartementet tidigare i

samarbete med redaktionen på Från Riksdag & Departement givit ut

Samhällsguiden, en uppslagsbok i vilken medborgaren kan finna

rätt bland lagar och bestämmelser. Boken är ett värdefullt

hjälpmedel för medborgarna, beslutsfattare och för dem som inom

den offentliga sektorn har till uppgift att svara för samhällets

tjänster till allmänheten. Senaste upplaga baseras på

bestämmelser och förhållanden som gällde den 1 januari 1989. Med

hänsyn till att reglerna ändras ganska ofta bör uppdateringen

ske tätare, helst löpande. Nya upplagor kan dock av kostnadsskäl

inte ges ut alltför tätt. Motionärerna anser därför att

datatekniken bör nyttjas i sammanhanget. Tillgängligheten kan

väsentligt förbättras om en kontinuerligt uppdaterbar version

kan finnas tillgänglig dels via riksdagens databas, dels från

kommunala kontor. Civildepartementet bör i egen regi eller i

projektform se till att Samhällsguiden kontinuerligt uppdateras.

I motion 1990/91:K824 av Lola Björkquist och Ingrid

Ronne-Björkqvist (båda fp) vill motionärerna att riksdagen

skall ge regeringen till känna vad som anförs om behovet av en

brett upplagd informationssatsning om våra grundlagar.

Motionärerna framhåller att det finns tendenser i samhället som

tyder på att intresset för samhällsfrågor är i avtagande. Det är

enligt motionärerna viktigt att alla är delaktiga och har

kunskap om vad vår demokrati innebär och vilka möjligheter den

ger för vår egen och samhällets utveckling. Det är därför

alltmer nödvändigt att ansträngningarna för att förmedla denna

kunskap intensifieras, och motionärerna föreslår att en

populärversion av våra grundlagar arbetas fram.

Utskottets bedömning

I samband med motionernas behandling har förvaltningsdirektör

Anders Forsberg och kanslichefen Bengt Thufvesson inför

utskottet upplyst om pågående informationsprojekt i riksdagen.

Det är utskottets avsikt att i ett senare sammanhang återkomma

till dessa frågor.

Frågan om den offentliga sektorns informationsverksamhet har

behandlats av riksdagen i skilda sammanhang. Enligt de

riktlinjer för samhällsinformationsarbete som riksdagen antagit

1971 ansvarar varje myndighet för information om sin verksamhet

(intaget i verksförordningen 1987:1100). Detta kan naturligtvis

från medborgarnas perspektiv innebära att informationen blir

svåröverskådlig och t.o.m splittrad. Emellertid sker det

avancerad samordning, och ansträngningar görs för att

informationen till medborgarna blir så lättförståelig och

tillgänglig som möjligt. Inom regeringskansliet sker t.ex.

språkvårdande insatser vid utformning av författningstext. När

det gäller lagar och författningar informerar både riksdagen och

regeringen, bl.a. genom utgivningen av Från Riksdag &

Departement. Riksdagen ger också ut en bok som innehåller våra

grundlagar. Riksdagen tillhandahåller även i anslutning till

riksdagsvalen ett kostnadsfritt häfte med de vilande förslagen

till sådan lagstiftning.

Frågan om offentlig databasservice har också varit uppe för

behandling av utskottet tidigare. Senast togs frågan upp under

1989/90 års riksmöte (KU9). Den i frågan väckta motionen

avstyrktes med hänvisning till att förbättrad service och

information utgör ett led inom datapolitiken.

Senast frågan om en populärversion av grundlagarna behandlades

av utskottet (1989/90:KU9 mom. 4) avstyrktes motionen.

Tidningen Från Riksdag & Departement är riksdagens och

regeringens gemensamma tidning. Den är i administrativt

hänseende hänförd till riksdagens förvaltningskontor. Dess

uppgift är att spegla den statliga beslutsprocessen i riksdagen,

regeringen och utredningsväsendet enligt riktlinjer antagna av

riksdagen inför tidningens tillkomst 1975. Vad gäller

Samhällsguiden kan erinras om att civildepartementet svarar för

utgivningen. På civildepartementets uppdrag svarar riksdagens

förvaltningskontor för det redaktionella arbetet med

utgivningen. Vid förnyelsen av boken har redaktionen ett nära

samarbete med en rad tjänstemän i regeringskansliet, riksdagens

förvaltning och olika myndigheter.

Enligt utskottet är det av största vikt och ett grundläggande

krav i en demokrati att samhällsinformationen är lättillgänglig,

lättförståelig och aktuell för medborgarna. En del i detta är

också att information kan erhållas selektivt. För att

lagstiftning skall få avsedd verkan och genomslagskraft är det

också angeläget att medborgarna får kunskap om innehållet i våra

grundläggande regelverk.

Den datorisering som skett i samhällets olika verksamheter och

som ständigt utvecklas kommer att kunna motsvara högt ställda

krav på information från det allmänna. Samordning och allmän

tillgång till olika databaser kommer att utökas i takt med den

tekniska utvecklingen. Det bedrivs för närvarande projekt på

både centralt och lokalt plan för att utröna hur medborgarna

bäst och enklast kan få tillgång till information. Det finns

dessutom rättsbanker som kan nås genom terminaler utplacerade på

de flesta större bibliotek. Enligt utskottet är några särskilda

initiativ med anledning av motionerna inte påkallade. Motionerna

K817 och K824 avstyrks därför.

När det sedan gäller frågan om Samhällsguiden har utskottet

erfarit att riksdagens förvaltningskontor genom

civildepartementet fått allt större ansvar för denna

publikation. Det är planerat att riksdagens förvaltningskontor

inom kort skall lägga in Samhällsguiden på databas i riksdagen,

och på så sätt kommer guiden att bli ständigt kompletterad med

aktuella uppgifter. Utskottet anser att det är av stort värde

att en tätare uppdatering av Samhällsguiden nu kan ske och att

materialet kan bli tillgängligt för sökning i s.k. publik

databas. Utskottet förutsätter att arbetet sker i nära samverkan

med regeringskansliet och att man kan utnyttja biträde från i

samhällsinformationshänseende berörda statliga organ. Motionen

K819 får därför anses tillgodosedd och något tillkännagivande

för regeringen är inte erforderligt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkrörelser

att riksdagen avslår motion 1990/91:K237,

2. beträffande allmän medborgarutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:K812,

3. beträffande informationsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K817, 1990/91:K819 och

1990/91:K824.

men. (v)

Stockholm den 3 december 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s),

Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy

Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Odd Engström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Enligt vänsterpartiets mening är det av betydelse att det

samhälleliga informationssystemet förbättras. Informationen

måste bli mera lättillgänglig och detta skulle kunna uppnås

genom dataterminaler i allmänna servicelokaler. Informationen

måste också kunna erhållas mera selektivt genom att

myndigheterna förbättrar sin telefonservice genom telefonjourer.

Utskottet borde därför ha tillstyrkt motion 1990/91:K817.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

3 borde ha hemställt:

3. beträffande informationsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:K817 hos

regeringen begär förslag till projekt i syfte att modernisera

myndigheternas information i enlighet med vad som anförts i

motionen.