Bet. 1991/92:KU22

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU22

Ändrade tillståndsregler för personaladministrativa

personregister

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1991/92

KU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1991/92:126 om ändrade

tillståndsregler för personaladministrativa personregister. I

propositionen föreslås att datalagen (1973:289) ändras så att

det inte längre behövs tillstånd för arbetsgivare att inrätta

och föra personregister för löne- och personaladministrativa

ändamål, som innehåller sådana uppgifter om arbetstagares

sjukdom som avser tid för sjukfrånvaro. Förslaget är föranlett

av de nya bestämmelser om arbetstagares rehabiliteringsansvar i

lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller sedan den 1

januari 1992. Ingen motion har väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionen men föreslår vissa

ändringar i utformningen av lagtexten.

Propositionen

I proposition 1991/92:126 yrkas att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

datalagen (1973:298).

Lagförslaget, som har lagts fram efter hörande av lagrådet,

har tagits in som bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet

Bakgrund till propositionen

I datalagen (1973:289) finns bestämmelser som syftar till att

skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den

personliga integriteten som kan bli följden av dataregistrering

av personuppgifter hos det allmänna eller hos enskilda. Med

personregister avses register, förteckning eller andra

anteckningar som förs med hjälp av ADB och som innehåller

personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften.

Den allmänna ramen för ett personregisters användning och

innehåll bestäms av ändmålet med registret. Enligt datalagen

skall särskilt iakttas att ett personregister förs för ett

bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än som

står i överensstämmelse med registrets ändamål och att uppgifter

inte används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål.

För att inrätta och föra särskilt integritetskänsliga

ADB-register, dvs. personregister som innehåller uppgifter om

enskilda personer, krävs normalt tillstånd av datainspektionen.

Sedan år 1982 är dock tillståndskravet begränsat till register

som innehåller uppgifter av känslig art, avser personer som

saknar anknytning till den som är ansvarig för registret eller

uppgifter som hämtas från annat personregister. Anställning är

ett exempel på fall där anknytning anses föreligga mellan den

registeransvarige och den registrerade. Normalt krävs således

inte tillstånd för de flesta arbetsgivares personregister över

sina anställda.

Om ett register skall innehålla känsliga uppgifter krävs

således tillstånd. Uppgifter om sjukdom eller hälsotillstånd

räknas som känsliga uppgifter. Tillstånd att inrätta och föra

ett personregister som skall innehålla sådana uppgifter får bara

ges om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivares löne- och

personalregister innehåller visserligen uppgifter om tidpunkter

för arbetstagarens sjukfrånvaro. Uppgifterna används dock bara i

löneadministrativt syfte. Enligt den praxis som gäller på

området betraktas därför inte en sådan uppgift som en uppgift om

den registrerades sjukdom och hälsostillstånd utan som en

frånvarouppgift som behövs för löne- och sjuklöneberäkning.

Uppgifter om anställdas sjukfrånvaro kan numera behöva

användas i ett annat syfte än det rent löneadministrativa. Genom

en ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som trädde i

kraft den 1 januari 1992, har nämligen nya bestämmelser införts

om ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och om ekonomisk

ersättning för sådan rehabilitering (prop. 1990/91:141, SfU16,

rskr. 303, SFS 1991:1040). Bestämmelserna innebär att

arbetsgivarna får ett ökat ansvar för de anställdas

rehabilitering. Arbetsgivaren skall sålunda svara för att

behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds när den anställde på

grund av sjukdom har varit borta från arbetet längre än fyra

veckor i följd, när den anställde haft upprepade korta

sjukdomsfall eller när den anställde själv begär det.

Arbetsgivaren skall vidare svara för att sådana

rehabiliteringsåtgärder vidtas som kan genomföras inom eller i

anslutning till den egna verksamheten. I förarbetena till

bestämmelserna understryks vikten av att arbetsgivaren har en

ändmålsenlig organisation för rehabiliteringsarbetet och ett

system för att tidigt fånga upp behovet av rehabilitering.

Datainspektionen har hos regeringen påtalat att arbetsgivarnas

ansvar för att behovet av rehabilitering utreds med största

sannolikhet kommer att medföra att arbetsgivarna vill använda

sina löne- och personalregister för att ta fram uppgifter som

utvisar om de är skyldiga att påbörja en

rehabiliteringsutredning. En sådan användning av registren

innebär enligt inspektionen att dessa blir tillståndspliktiga.

Ett stort antal ansökningar från arbetsgivare att få använda

registren för detta ändamål kan därför förväntas.

Propositionens innehåll

I propositionen anförs att de nya bestämmelserna om

arbetsgivares rehabiliteringsansvar i lagen om allmän försäkring

i och för sig inte innebär att arbetsgivarnas löne- och

personaladministrativa personregister behöver tillföras några

nya uppgifter eller uppgifter av annan art. Däremot skulle en

användning av registren för att ta fram uppgifter om att

arbetsgivaren är skyldig att påbörja en rehabiliteringsutredning

kunna sägas innebära att ändamålet med registren ändras.

Ändamålet med att lagra uppgifter om tidpunkter för sjukfrånvaro

blir enligt propositionen då inte längre enbart en fråga om

löneadministration utan uppgifterna får genom den nya

användningen ett nytt syfte, nämligen att söka fram eventuella

rehabiliteringsfall. Uppgifterna skulle på grund härav kunna

anses vara uppgifter inte endast om frånvaro från arbetet utan

även om arbetstagares hälsotillstånd. I propositionen

konstateras att en sådan användning av registren -- med det

synsätt som ligger bakom den nuvarande lagtillämpningen --

skulle göra att de blir tillståndspliktiga enligt datalagen.

I propositionen anförs att den nya användningen av

tidsuppgifter för arbetstagares sjukfrånvaro visserligen innebär

att uppgifterna med större fog skulle kunna anses vara sådana

för vilka särskilda skäl för tillstånd krävs. Det anförs att

uppgifterna dock ändå inte kan anses vara av särskilt

integritetskänsligt slag, eftersom de endast skall kunna

utnyttjas för att se om det finns anledning att utreda om ett

faktiskt rehabiliteringsbehov föreligger eller ej. Den nya

lagstiftningen om arbetsgivares rehabiliteringsansvar och de

överväganden som ligger bakom denna innebär enligt propositionen

att datalagens krav på särskilda skäl skulle anses uppfyllda, om

registren faller under tillståndsplikten.

Enligt propositionen bör det vidare framgå av datalagen att

tillstånd inte behövs för att registrera tidsuppgifter om

arbetstagares sjukdom, om uppgifterna används i

löneadministrativt syfte.

På grund av det anförda föreslås i propositionen att datalagen

ändras så att en arbetsgivare utan tillstånd från

datainspektionen får inrätta och föra personregister för löne-

och personaladministrativa ändamål, som innehåller sådana

uppgifter om arbetstagares sjukdom som avser tid för

sjukfrånvaro.

I propositionen understryks att den föreslagna ändringen inte

medför att arbetsgivaren får registrera andra upgifter än vad

som hittills gällt vid användningen av sitt tillståndsfria löne-

och personalregister. Ändringen innebär bara att den nya

användningen av tidsuppgifter om arbetstagares sjukfrånvaro inte

längre omfattas av tillståndsplikt. I den mån en arbetsgivare

vill tillföra registren uppgifter om hälso- eller

sjukdomstillstånd, såsom t.ex. diagnosuppgifter, blir registren

enligt propositionen även i fortsättningen tillståndspliktiga.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen (s. 7) att det

inte längre skall krävas tillstånd från datainspektionen när en

arbetsgivare använder tidsuppgifter om anställdas sjukfrånvaro i

ADB-baserade löne- och personalregister i syfte att bedöma när

en rehabiliteringsutredning enligt lagen om allmän försäkring

skall påbörjas. Utskottet tillstyrker vidare förslaget att det

av datalagen bör framgå att tillstånd inte behövs när sådana

uppgifter används i löneadministrativt syfte.

Propositionens lagförslag är utformat så att användningen av

tidsuppgifterna om sjukfrånvaro i syfte att bedöma när en

rehabiliteringsutredning skall påbörjas inryms i begreppet

personaladministrativa ändamål. Enligt utskottets uppfattning

torde emellertid personaladministrationen hos de flesta

arbetsgivare avse också åtskilligt annat än att bedöma behovet

av rehabiliteringsutredningar. Uppgifter om sjukfrånvaro är av

integritetskänslig natur. Någon möjlighet till ytterligare

användning av sådana uppgifter i personregister hos arbetsgivare

än vad utskottet förordat i det föregående bör inte ges i detta

sammanhang. Med hänsyn härtill anser utskottet att det nya

ändamålet har fått en alltför vidsträckt bestämning i

lagförslaget. Ändamålet bör enligt utskottets mening i stället

preciseras till att avse det som från början föranlett

lagstiftningsärendet, nämligen arbetsgivarens ansvar för att

svara för att behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds.

På grund av det anförda föreslår utskottet att den nya punkten

5 i 2 a § tredje stycket får den lydelse som framgår av det

följande.

2 a §

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister

vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan

sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från

datainspektionen i fråga om register som skall innehålla

uppgifter som avses i 2 § andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som tagits

emot för förvaring av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får

1. -- -- --

2. -- -- --

3. -- -- --

4. -- -- --

5. arbetsgivare inrätta och föra personregister, som

innehåller sådana uppgifter om arbetstagares sjukdom som avser

tid för sjukfrånvaro, om uppgifterna används för

löneadministrativa ändamål eller för att arbetsgivaren skall

kunna avgöra om han skall påbörja en rehabiliteringsutredning

enligt 22 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

Utskottets förslag fogas som bilaga 2 till betänkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

datalagen (1973:289) med den ändringen att 2 a § erhåller i

bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse.

Stockholm den 12 maj 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Bertil Fiskesjö

I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger

Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove

Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Harriet

Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s),

Ingela Mårtensson (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Bilaga 1

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens

Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 a §

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister

vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan

sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från

datainspektionen i fråga om register som skall innehålla

uppgifter som avses i 2 § andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits

emot för förvaring av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som

innehåller sådana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning,

religiösa tro eller övertygelse i övrigt som utgör grunden för

medlemskapet i sammanslutningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller

behandlingsändamål inrätta och föra personregister som

innehåller uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i

övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra

personregister som innehåller uppgifter om att någon fått

ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta och föra personregister som

innehåller sådana uppgifter om någons sjukdom eller

hälsotillstånd i övrigt som de har erfarit i sin

yrkesverksamhet,

5. arbetsgivare inrätta och 5. arbetsgivare inrätta och

föra personregister för föra personregister, som

löne- och innehåller sådana

personaladministrativa uppgifter om arbetstagares

ändamål, som sjukdom som avser tid för

innehåller sådana sjukfrånvaro, om

uppgifter om arbetstagares uppgifterna används för

sjukdom som avser tid för löneadministrativa

sjukfrånvaro. ändamål eller för att

arbetsgivaren skall kunna

avgöra om han skall

påbörja en

rehabiliteringsutredning

enligt 22 kap. 3 § andra

stycket lagen (1962:381) om

allmän försäkring.