Bet. 1991/92:KU24

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU24

Vissa riksdagsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1991/92

KU24

Sammanfattning

Talmanskonferensen har till utskottet överlämnat dels en

skrivelse rörande tystnadsplikt som inkommit från

EFTA-delegationen, dels en av riksdagsdirektören utarbetad

promemoria om tidpunkter för riksmötets avslutande. Utskottet

har med anledning härav beslutat föreslå vissa ändringar i

riksdagsordningen. Det gäller dels införandet av en ny

bestämmelse i 8 kap. om tystnadsplikt för ledamöter, suppleanter

och tjänstemän i EFTA-delegationen, dels ändring av reglerna i 1

kap. rörande tidpunkten för riksmötets avslutande.

Utskottet

1. Tystnadsplikt för ledamöter i EFTA-delegationen

EFTA-delegationens skrivelse

EFTA-delegationen har i skrivelse till talmanskonferensen

hemställt att ett tillägg införs i riksdagsordningen med

innebörden att gällande föreskrifter om tystnadsplikt för

ledamöter i utskott också skall tillämpas för EFTA-delegationen.

Talmanskonferensen har överlämnat EFTA-delegationens skrivelse

till utskottet för eventuellt initiativ.

EFTA-delegationens ställning samt gällande regler om

tystnadsplikt för riksdagens ledamöter

Riksdagen skall enligt tilläggsbestämmelsen 7.1.1 till

riksdagsordningen företa val till bl.a. den svenska delegationen

till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA)

parlamentarikerkommitté. På förslag av utrikesutskottet

(1988/89:UU17) utvidgades EFTA-delegationen för att ge alla

riksdagspartier möjlighet att delta i EFTA:s

parlamentarikersamarbete. I utrikesutskottets betänkande

1988/89:UU19 konstaterades att EFTA-delegationen i ökande grad

utnyttjats av regeringen för information till partierna om

EG-frågor. Enligt betänkandet utgick utskottet ifrån att

regeringen gav den utvidgade EFTA-delegationen tillgång till

allt relevant material så att den hölls fortlöpande och

regelbundet informerad om utvecklingen av de svenska kontakterna

med EG.

Föreskrifterna i 1 kap. 2--4 §§ sekretesslagen om förbud mot

röjande av sekretessbelagda uppgifter gäller enligt 11 kap. 2 §

sekretesslagen inte för ledamot av riksdagen såvitt avser

uppgift som han har erhållit under utövandet av sitt uppdrag.

Föreskrifter om tystnadsplikt för ledamöterna ges i stället vad

gäller utrikesnämnden i 10 kap. 7 § regeringsformen, vad gäller

kammarsammanträdena i 2 kap. 4 § riksdagsordningen samt vad

gäller riksdagens utskott i 4 kap. 15 § riksdagsordningen.

För organ som EFTA-delegationen finns ingen bestämmelse om

tystnadsplikt. Fråga om behov av en sådan bestämmelse har

uppkommit i samband med att delegationen fortlöpande fått ta del

av sekretessbelagt material i första hand från förhandlingarna

mellan EFTA och EG om ett EES-avtal.

Utskottets bedömning

Utskottet tog i 1990 års granskningsbetänkande (1989/90:KU30)

upp frågan om informationen till EFTA-delegationen. Utskottet

ville för sin del betona vikten och värdet av att

riksdagspartierna genom sina representanter i EFTA-delegationen

hölls underrättade om förhandlingsarbetets utveckling. Utskottet

noterade med tillfredsställelse att det var regeringens uttalade

ambition att så långt möjligt efterkomma delegationens önskemål

om information. Frågan togs också upp i 1991 års

granskningsbetänkande (1990/91:KU30). Där redovisades bl.a. att

utrikesdepartementets handelsavdelning i en promemoria med

anledning av granskningen framhållit att företrädare för

avdelningens politiska ledning fortsatt att med täta mellanrum

samråda med riksdagens EFTA-delegation och därvid bemödat sig om

att lämna all relevant information. Av promemorian framgick

också att EFTA-delegationen vid några tillfällen begärt

kompletterande eller fördjupad information. Via UD:s

handelsavdelning hade regeringen efterkommit varje sådan

begäran.

Utrikesdepartementets handelsavdelning försäkrade också i sitt

svar till utskottet att det förblev regeringens strävan att i

dessa frågor ha ett omfattande och öppet informationsutbyte med

riksdagen och dess olika organ. Utskottet noterade även detta

med tillfredsställelse.

Vissa av de uppgifter som regeringen vill lämna till

EFTA-delegationen kan förväntas vara av den naturen att

tystnadspliktsbestämmelsen i 4 kap. 15 § riksdagsordningen

skulle kunna tillämpas om informationen gavs till något av

riksdagens utskott.

Det vore mycket olyckligt om frånvaron av en

tystnadspliktsregel för EFTA-delegationen gjorde att regeringen

ansåg sig av sekretesskäl inte kunna lämna lika fullständig

information till delegationen som till något av riksdagens

utskott. Enligt utskottet är det därför angeläget att en

tystnadspliktsbestämmelse motsvarande den som gäller för

utskotten införs också för EFTA-delegationen. Med begagnande av

sin initiativrätt föreslår därför utskottet att en bestämmelse

om tystnadsplikt för ledamöter, suppleanter och tjänstemän i

EFTA-delegationen, av samma innebörd som den som gäller för

motsvarande personer i riksdagens utskott (4 kap. 15 §

riksdagsordningen), intas i 8 kap. riksdagsordningen. Utskottets

lagförslag redovisas i bilaga.

2. Tidpunkten för riksmötets avslutande

Ärendets bakgrund

Talmanskonferensen har till utskottet för eventuellt initiativ

överlämnat en promemoria av riksdagsdirektören rörande

tidpunkten för riksmötets avslutande. I promemorian erinras om

stadgandet i 1 kap. 4 § riksdagsordningen enligt vilket lagtima

riksmöte skall avslutas senast den 31 maj. Riksdagen kan om

synnerliga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst till

och med den 15 juni.

Riksdagsdirektören redovisar i promemorian att det sedan

enkammarriksdagens start 1971 endast under tre år, 1972, 1974

och 1975, varit möjligt att avsluta riksmötet under maj månad.

Alla riksmöten efter 1975 har med åberopande av undantagsregeln

om synnerliga skäl förlängts in i juni månad. Under sju år har

riksmötet avslutats efter den 9 juni.

I promemorian redovisas de skäl som lett till att en

förlängning av riksmötet regelmässigt ansetts vara nödvändig.

Ett skäl som anges är att regeringen lagt förslag så sent att

det trots forcering inte varit möjligt att slutföra arbetet i

maj månad. Ett annat är svårigheten att hinna behandla

kompletteringspropositionen. Denna skall enligt stadgande i 3

kap. 2 § riksdagsordningen avlämnas före utgången av april.

Enligt promemorian har det med den omfattning

kompletteringspropositionen fått under senare år varit ett

minimum med sex veckors beredningstid. Det har därför varit

nödvändigt att förmå regeringen att lägga propositionen fem till

sex dagar före den 1 maj. Trots detta har finansutskottet

nödgats att ta åtminstone en vecka i juni i anspråk för

beredningsarbetet.

Den slutsats som dras i promemorian är att det är ofrånkomligt

med en ändring av bestämmelserna i 1 kap. 4 § riksdagsordningen

så att det anges att riksmötet avslutas senast den 15 juni.

Frågans tidigare behandling

Utskottet behandlade i betänkandet KU 1982/83:25 en motion av

Sture Palm (s) rörande tidpunkten för riksmötets avslutande.

Motionären framhöll att alla riksmöten sedan den nuvarande

riksdagsordningens ikraftträdande 1975 hade avslutats i juni. De

synnerliga skäl som förutsatts för att riksmöte skulle få pågå

in i juni hade därför, menade motionären, betänkligt urholkats.

Eftersom någon återgång till att avsluta riksmötena i maj inte

föreföll motionären praktiskt möjlig, föreslog denne att

reglerna ändrades så att riksmöte fick pågå efter den 31 maj,

men längst t.o.m. den 15 juni, utan att riksdagen efter hörande

av talmanskonferensen måste särskilt besluta härom.

Utskottet anförde att enligt dess uppfattning borde det

alltjämt vara en strävan att avsluta riksmötena före utgången av

maj månad. Denna strävan hade stöd i de regler som motionären

ville ändra. Utskottet avstyrkte därför motionen.

Påföljande år behandlade utskottet (KU 1983/84:26) en motion

av Lars Ahlmark (m) i vilken föreslogs att riksdagen skulle

uttala att riksmötet skulle avslutas i enlighet med 1 kap. 4 §

riksdagsordningen, om icke synnerliga skäl förelåg, och att

detta uttalande skulle ges regeringen till känna.

Utskottet framförde som sin uppfattning att det självfallet

borde vara en strävan även under det innevarande året att

riksmötet avslutades i enlighet med huvudregeln i

riksdagsordningens bestämmelser. Denna strävan skulle

underlättas om regeringen iakttog de tidpunkter för

propositionsavlämnandet som angavs i riksdagsordningen och i den

propositionsförteckning som överlämnats till riksdagen. Det

ankom enligt utskottet emellertid i sista hand på riksdagen

själv att organisera sitt arbete så att riksmötet kunde avslutas

senast den 31 maj. Motionen avstyrktes.

Våren 1991 behandlade utskottet (1990/91:KU42) ånyo en motion

av Lars Ahlmark (m) i vilken frågan om tidpunkten för riksmötets

avslutande berördes. Riksdagen hade enligt motionären tagit för

vana att år efter år förlänga riksmötet till att pågå efter den

angivna tidpunkten 31 maj, detta trots bestämmelsen att så får

ske endast om synnerliga skäl föreligger. Enligt motionären hade

riksdagsordningen på denna punkt kommit att sättas ur spel.

Detta anfördes som ett av tre exempel på vad motionären ansåg

vara bristande respekt för riksdagsordningens bestämmelser.

Utskottet ville för sin del framhålla att den självklara

utgångspunkten var att riksdagens verksamhet i alla delar skall

följa bestämmelserna i riksdagsordningen och i annan

lagstiftning. I de fall arbetsbelastningen i riksdagen eller

ändrade förhållanden i övrigt ledde till svårigheter härvidlag

borde enligt utskottet initiativ tas till en översyn av såväl

lagstiftningen som arbetsordningen i riksdagen.

Utskottet redogjorde för att den av talmanskonferensen

tillsatta utredningen enligt vad utskottet inhämtat skulle komma

att behandla en rad frågor som rörde riksdagsarbetets

organisation. Ett av de centrala områdena för utredningens

verksamhet rörde årsrytmen i riksdagsarbetet. Den i motionen

berörda frågan om tidpunkten för riksdagsarbetets avslutande

skulle komma att behandlas i det sammanhanget. Motionen

avstyrktes.

Utskottets bedömning

Som påpekas i riksdagsdirektörens promemoria har ett skäl till

att 31 maj i riksdagsordningen angivits som slutdatum för

riksmötet varit önskan att ge viss tid för verkställighet av

riksdagens beslut. Budgetbesluten följs av regleringsbrev som

skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli, som också är den tidpunkt då

en rad nya lagar med anknytning till budgetbesluten skall träda

i kraft.

Utskottet delar dock uppfattningen att erfarenheterna från de

gångna åren visar att det är omöjligt att annat än i

undantagsfall avsluta riksmötet före den 31 maj. Som framhålls i

den ovan nämnda promemorian synes det därför vara nödvändigt med

en ändring av bestämmelserna i 1 kap. 4 § riksdagsordningen så

att där anges att riksmötet skall avslutas senast den 15 juni.

Med begagnande av sin initiativrätt föreslår utskottet en sådan

ändring. Utskottets lagförslag redovisas i bilaga till detta

betänkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudbestämmelser i riksdagsordningen

att riksdagen antar det i bilaga till detta betänkande intagna

förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser

1kap. 4 § samt 8 kap. 14 §,

2. beträffande tilläggsbestämmelse 1.4.1 till

riksdagsordningen

att riksdagen antar det i bilagan intagna förslaget till lag

om ändring i riksdagsordningen i övrigt.

Stockholm den 11 februari 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Stig

Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att tilläggsbestämmelsen 1.4.1 skall utgå

dels att 1 kap. 4 § skall ha följande lydelse,

och dels att det skall införas en ny paragraf 8 kap. 14 §,

av följande lydelse.

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Lagtima riksmöte som har Lagtima riksmöte som har

inletts under augusti, inletts under augusti,

september eller oktober skall september eller oktober skall

avslutas senast den 31 maj avslutas senast den 15 juni

följande år. Riksdagen följande år. Annat

kan om synnerliga skäl riksmöte pågår så

föreligger förlänga länge riksdagen finner det

riksmötet, dock längst nödvändigt. Har yrkande

till och med den 15 juni. väckts om folkomröstning

Annat riksmöte pågår i grundlagsfråga, skall,

så länge riksdagen utan hinder av vad nu har

finner det nödvändigt. sagts, riksmöte pågå

Har yrkande väckts om till dess yrkandet har

folkomröstning i prövats. Riksmöte

grundlagsfråga, skall, utan avslutas senast när

hinder av vad nu har sagts, nästa lagtima riksmöte

riksmöte pågå till skall börja.

dess yrkandet har prövats.

Riksmöte avslutas senast

när nästa lagtima

riksmöte skall börja.

Har regeringen förordnat om extra val, kan den under

återstoden av valperioden besluta att avbryta ett riksmöte.

Riksmötet skall avslutas omedelbart efter det att beslutet har

tillkännagivits vid sammanträde med kammaren.

1.4.1

Talmanskonferensen yttrar sig

till riksdagen över

fråga om förlängning

till dag efter den 31 maj av

riksmöte som har inletts

under augusti, september eller

oktober.

8 Kap.

14 §

Ledamot, suppleant eller

tjänsteman i den svenska

delegationen till Europeiska

frihandelssammanslutningens

(EFTA)

parlamentarikerkommitté

får ej obehörigen yppa

vad som enligt beslut av

regeringen eller delegationen

skall hållas hemligt med

hänsyn till rikets

säkerhet eller av annat

synnerligen viktigt skäl,

som betingas av

förhållandet till

främmande stat eller

mellanfolklig organisation.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1992.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1988:1446.