Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Presstöd

1992-03-24 · 22 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1991/92:KU27, Presstöd

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU27

Presstöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

KU27

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till

anslag till presstödsnämnden och taltidningsnämnden, drifts-,

utvecklings- och distributionsstöd till dagspressen, täckande av

förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen, stöd till

radio- och kassettidningar samt bidrag till Stiftelsen för

lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vidare behandlas 20

motionsyrkanden som väckts i anledning av förslagen samt en

motion som tar upp frågan om synskadades behov av läns- och

kommunaltaltidningar. Utskottet avstyrker propositionens förslag

om förändring av beräkningsgrunderna för driftsstödet till

dagspressen. Vidare föreslår utskottet en minskning av anslagen

till utvecklingsstöd och distributionsstöd med 6 milj.kr.

vardera.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer, ett särskilt

yttrande och en meningsyttring.

ELFTE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 12 (kulturdepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen

till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 394 000 kr.

(punkt C 4, s. 124),

godkänner vad som i propositionen förordas om en förändring av

beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen (punkt C 5,

1, s. 125),

till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 416 000 000 kr. (punkt C 5, 2, s.

125),

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 800 000 kr. (punkt

C 6, s.126),

till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 1 000 kr. (punkt C7, s.126),

till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 81 000 000 kr. (punkt C 8,

s. 127),

godkänner de riktlinjer som i propositionen förordats om

utgivningsformer (punkt C 10, 1, s. 130),

till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90 238 000 kr. (punkt C

10, 2, s. 130),

till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 8 168 000 kr. (punkt C 11, s. 132).

Motionerna

1991/92:K802 av Lars Stjernkvist och Ingvar Björk (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att inom tillgängliga resurser

höja högsta stödbeloppet för radio- och kassettidningar med

liten upplaga.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1991/92:K803 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tidningar som uppbär distributionsstöd

ej skall kunna utesluta återförsäljare från distribution på

grund av för liten försäljning.

1991/92:K805 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat stöd till radio- och kassettidningar.

1991/92:K806 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökat stöd till LL-stiftelsen.

1991/92:K810 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en nedskrivning

med 5 % av bidragssatser och maximibelopp enligt vad som anförts

i motionen,

2. att riksdagen beslutar att höja bidragssatser och

maximibelopp med 5 % enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för

budgetåret 1992/93 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit eller således 436 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för

budgetåret 1992/93 anvisar 22 000 000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit eller således 35 800 000 kr.

1991/92:K815 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar

3 206 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således

11 374 000 kr.

1991/92:K816 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om läns- och kommuntaltidningarnas betydelse.

1991/92:K817 av Johan Lönnroth (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen (C 5) för

budgetåret 1992/93 anslår 11 000 000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit eller således 427 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen (C 6)

för budgetåret 1992/93 anslår 22 000 000 kr. utöver vad

regeringen har föreslagit eller således 35 800 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att omfördela presstödet,

1991/92:K818 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag

till en successiv avveckling av presstödet inom tre år,

2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 310 000 000 kr.

(elfte huvudtiteln C 3),

3. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 54 000 000 kr.

(elfte huvudtiteln C 8).

1991/92:K819 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändrade regler för stöd till radio- och

kassettidningar.

1991/92:K823 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas

1. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för

budgetåret 1992/93 anvisar 12 000 000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit eller således 428 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för

budgetåret 1992/93 anvisar 6 000 000 kr. mindre än vad

regeringen har föreslagit eller således 7 800 000 kr.,

3. att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för

budgetåret 1992/93 anvisar 6 000 000 kr. mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 75 000 000 kr.,

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur anvisar 2 000 000 kr. utöver

vad regeringen föreslagit eller således 10 168 000 kr.

Utskottet

Presstödet i allmänhet

Motionerna

I motion K817 (yrkande 3) av Johan Lönnroth (v) framhålls att

fördelningen av presstödet måste ifrågasättas långsiktigt. Det

finns uppgifter som visar att det direkta presstödet i form av

drifts-, utvecklings- och distributionsstöd (totalt ca 450

milj.kr. under 1990) klart understiger det stöd som tidningarna

får i form av momsbefrielse och reklamskattereduktion

(1765milj.kr.). Det visar sig då enligt motionären att de

tre största bidragstagarna, om detta andra stöd medräknas, är

Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. En utredning bör mot

denna bakgrund tillsättas för att se över om presstödet kan

omformas så att det bättre tillgodoser målen om mångfald och

allsidighet i pressen.

I motion K818 (yrkande 1) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag

till en successiv avveckling av presstödet inom tre år. Det

finns enligt motionärerna anledning att misstänka att

särreglerna för dagspressen i första hand kommit till för att

tillfredsställa de stora särintressena inom det ekonomiskt

politiska etablissemanget.

Utskottets bedömning

Presstödet reformerades den 1 juli 1990 på grundval av ett

treårigt utredningsarbete av dagstidningskommittén. I

proposition 1989/90:78 om reformerat presstöd framhölls att

pressens roll i fråga om information, kommentarer, granskning

samt kommunikation mellan olika grupper--kort sagt

dagstidningarnas roll för demokratin--motiverar ett statligt

stöd. Om inte de tidningar som befinner sig i ett

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

konkurrensmässigt underläge fick stöd skulle mångfalden minska,

vilket skulle få negativa konsekvenser för läsarnas valfrihet

och för opinionsbildningen.

Riksdagen godtog i huvudsak (1989/90:KU31) den utformning av

presstödet som föreslogs i propositionen. Utskottet är inte

berett att nu göra en annan bedömning än den som då gjordes.

Motionerna K817 yrkande 3 och K818 yrkande 1 avstyrks.

Presstödsnämnden och taltidningsnämnden

I budgetpropositionen beräknas anslaget till presstödsnämnden

och taltidningsnämnden till 4 394 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen.

Driftsstöd till dagspressen

Propositionen

För budgetåret 1991/92 anvisades ett förslagsanslag på 440,3

milj.kr. Presstödsnämnden räknar med att anslagsbehovet för

budgetåret 1992/93 kommer att minska till 427 milj.kr. mot

bakgrund av att stödet till fyra tidningar som omfattas av

övergångsbestämmelser upphör. I budgetpropositionen förordas med

hänvisning till det statsfinansiella läget en nedskrivning med

5% av bidragssatser och maximibelopp för driftsstödet.

Anslaget beräknas mot denna bakgrund till 416 milj.kr.

Motionerna

I samtliga tre motioner som behandlar driftsstödet till

dagspressen understryks vikten av presstödet för mångfald och

fri opinionsbildning. I motion K810 (yrkandena 1--3) av Thage G

Peterson m.fl. (s) framhålls att den föreslagna minskningen av

driftsstödet med 5 % allvarligt skulle försvåra för

dagstidningar med en svag marknadsposition. Dessa tidningar

brottas för närvarande med betydande ekonomiska svårigheter till

följd av minskade annonsintäkter. Till detta kommer att

kostnadsökningen för tidningsbranschen kan beräknas till 5 %

under perioden den 1 juli 1990--den 1 januari 1992. Det är

enligt motionärerna svårt att finna en mer olämplig tidpunkt att

minska presstödet med hänsyn till svårigheter som dagspressen

för närvarande är utsatt för. Sådana upplageminskningar har

inträffat för några tidningar samtidigt som en tidning har lagts

ned att oförändrade regler för nästa budgetår i och för sig ryms

inom ramen för de föreslagna 416 milj.kr. Med tanke på

kostnadsutvecklingen bör emellertid driftsstödet enligt motionen

öka med 5 % i förhållande till nu gällande regler, och anslaget

bör mot denna bakgrund ökas till 436 milj.kr.

Bengt Kindbom (c) yrkar i motion K823 (yrkande 1) inom ramen

för en totalt sett minskad anslagsram att anslaget till

driftsstöd till dagspressen skall utgå med 12 milj.kr. utöver

vad regeringen har föreslagit. Enligt motionärens uppfattning

bör riksdagen inte nu besluta om en reducering med 5 % av

bidragssatser och maximibelopp i bidragsförordningen.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Förändringar måste i stället föregås av en mer långsiktig

bedömning och ge de enskilda tidningsföretagen möjlighet till

anpassning av sina budgetar och sin verksamhet.

I motion K817 av Johan Lönnroth (v) framhålls att presstödet

behövs för att mildra hotet mot mångfalden. En neddragning av

presstödet under den nuvarande lågkonjunkturen för annonser

skulle slå ut en rad tidningar. Motionären yrkar att till

driftsstöd till dagspressen anvisas ett 11 milj.kr. högre belopp

än vad regeringen föreslagit (yrkande 1).

I motion K818 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) sägs däremot att

presstödet successivt bör avvecklas på tre år, med ett första

steg redan i år. Motionärerna begär (yrkande 2) att till

anslaget till driftsstöd anvisas 106 milj.kr. mindre än vad

regeringen föreslagit.

Gällande regler

Enligt 1 kap. 4 § presstödsförordningen (SFS 1990:524, jfr

prop. 1989/90, KU31) består driftsstödet av allmänt driftsstöd,

begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt fall. Det

allmänna driftsstödet utgår enligt 2 kap. 1 § till hög- och

medelfrekventa dagstidningar med en abonnerad upplaga om minst

2000 exemplar och vars hushållstäckning på utgivningsorten är

högst 40 %. För en högfrekvent storstadstidning beräknas det

årliga allmänna driftsstödet genom att tidningens veckovolym

multipliceras med 225 000 kr. (bidragssats), dock maximum 49,5

milj.kr. För andra högfrekventa tidningar och för medelfrekventa

tidningar multipliceras veckovolymen med 162 000 kr., och

maximibeloppet är 11,6 milj.kr. (2 kap. 2 §).

Även för lågfrekventa dagstidningar gäller att den abonnerade

upplagan skall vara minst 2 000 exemplar. Täckningsgraden på

utgivningsorten får dock vara högst 25 %. För en tidning som

kommer ut en gång per vecka och har riksspridning lämnas årligen

allmänt driftsstöd med 2090000kr.--3050000kr.

beroende på den abonnerade upplagans storlek, dock minst 7000

exemplar (2kap. 4 §). För en tidning som kommer ut två gånger

per vecka och har riksspridning varierar driftsstödet mellan

2400000kr. och 3400000kr. beroende på

upplagestorlek. För tidningar som har en abonnerad upplaga

som är lägre än 7000 lämnas årligt driftsstöd med

1540000kr.

Begränsat driftsstöd kan lämnas för en dagstidning vars

utgivningsort är Gotlands, Borgholms, Mörbylånga eller Laholms

kommun. Begränsat driftsstöd kan också lämnas till tidningar i

Tornedalen som till väsentlig men inte övervägande del är

skrivna på finska.

Driftsstöd i särskilt fall kan lämnas dels till tidningar som

i huvudsak är skrivna på annat språk än svenska, dels till

tidningar som i huvudsak distribueras till svenska medborgare

utomlands.

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Storleken på begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilt

fall bestäms av presstödsnämnden efter vad som i det enskilda

fallet är skäligt, men får inte överstiga 1 540 000 kr.

Driftsstödet beräknas för kalenderår. Stödet skall betalas ut

efter den 1 juli det år som stödet avser.

Utskottets bedömning

I propositionen föreslås med hänvisning till det rådande

statsfinansiella läget att statens kostnader för driftsstödet

sänks. Mot den bakgrunden förordas att de bidragssatser och

maximibelopp som enligt presstödsförordningen gäller för

driftsstödet sänks med 5 % och att anslaget förs upp med 416

milj.kr.

Enligt uppgift från presstödsnämnden har det inträffat sådana

upplageförändringar m.m. inom dagspressen att nu gällande

bidragssatser och maximibelopp kan beräknas rymmas inom ramen

för det föreslagna anslaget. Det statsfinansiella läget är

visserligen sådant att en sänkning av bidragssatserna ändå

framstår som motiverad. Emellertid är tidningskonjunkturerna för

närvarande mycket besvärande och stora svårigheter kan uppstå om

verksamheten med förhållandevis kort varsel måste anpassas till

de nya förutsättningarna. Mot denna bakgrund talar övervägande

skäl enligt utskottets mening för att nuvarande bidragssatser

och maximibelopp för driftsstödet tills vidare behålls

oförändrade. De neddragningar av presstödet som det

statsfinansiella läget kräver bör i stället gå ut över andra

delar av presstödet. Utskottet avstyrker således propositionens

förslag om godkännande av vad som förordats om en förändring av

beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen. Motion K810

yrkande 1 tillstyrks medan dess yrkande 2 avstyrks.

Propositionens anslagsyrkande tillstyrks. Syftet med motion K823

(c) yrkande 1 som i princip vänder sig mot de föreslagna

förändringarna av beräkningsgrunderna får därmed anses

tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks. Likaledes avstyrks

motionerna K810 yrkande 3 (s), K817 yrkande 1 och K818 yrkande

2.

Utvecklingsstöd

Propositionen

Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget förordas i

budgetpropositionen att statens kostnader för utvecklingsstödet

minskas med 22 milj.kr. i förhållande till nuvarande budgetårs

anslag och att ett reservationsanslag på 13,8 milj.kr. anvisas.

Motionerna

I motion K810 (yrkande 4) av Thage G Peterson m.fl. (s) anförs

att det är oförsvarligt att minska utvecklingsstödet med 62 %.

Detta stöd är avsett att stimulera till och underlätta större,

nödvändiga investeringar och skall inriktas särskilt på

dagstidningar med svag ekonomi och därmed svårigheter att

finansiera nödvändiga investeringar. Det är svårt att finna en

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

mer olämplig tidpunkt att minska presstödet med hänsyn till de

svårigheter som dagspressen för närvarande är utsatt för bl.a.

genom de dåliga annonskonjunkturerna. I likhet med motion K817

yrkande 2 av Johan Lönnroth (v) begärs att till anslaget

Utvecklingsstöd till dagspressen anvisas oförändrade 35,8

milj.kr.

Bengt Kindbom (c) begär i motion K823 (yrkande 2) att

minskningen av anslagen till presstöd tas ut så att till

anslaget till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisas 7,8

milj.kr. eller 6 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

Gällande regler

Utvecklingsstödet regleras i 3 kap. presstödsförordningen.

Stödet kan beviljas för rationalisering av förpressproduktion om

rationaliseringsprojektet bidrar till fortlevnad och förbättrat

kostnadsläge för tidningen. Det kan då uppgå till högst 75 % av

de beräknade totala kostnaderna för rationaliseringsprojektet,

men får inte överstiga 7,5 mkr per projekt.

Tidningsföretag som avser att tillsammans göra investeringar i

tryckerianläggningar kan beviljas utvecklingsstöd om projektet

bidrar till mångfalden inom dagspressen genom att medföra

tryggad fortlevnad eller förbättrat kostnadsläge för deltagande

företag med svag ekonomi. Detta stöd utgår i form av bidrag till

räntekostnaden för lån eller i form av statlig lånegaranti.

Utvecklingsstöd kan vidare betalas ut för samverkan genom

legotryck. Stödet får då lämnas när ett dagstidningsföretag

upphör med att trycka sin dagstidning i eget tryckeri och i

stället t.ex. samtrycker med annat tidningsföretag. Stödet

lämnas med tolv öre per tryckt och betalat exemplar per

kalenderår, dock längst under sju år.

För sådana rationaliseringsåtgärder som är avsedda att på

längre sikt förbättra en dagstidnings ekonomi kan det lämnas

utvecklingsstöd i vissa fall. Detta stöd får uppgå till högst 75

% av de vid ansökningstillfället beräknade kostnaderna för

rationaliseringsprojektet, dock högst med 1 milj.kr. för

lågfrekventa tidningar och högst 2 milj.kr. för hög- eller

medelfrekventa tidningar.

De tidigare stödformerna utvecklingsbidrag och

samverkansbidrag ersattes den 1 juli 1990 av utvecklingsstöd.

Under en övergångstid belastas anslaget även av samverkansbidrag

som beviljats men inte slutförts under den tidigare

stödordningen. Budgetåret 1990/91 betalade nämnden ut sammanlagt

21,1 milj.kr. i utvecklingsstöd till 31 tidningar. Dessutom

utgick 500 000 kr. till universitetet i Göteborg som stöd för

utveckling av utbildning i tidningsledning. Sedan

utvecklingsstödet infördes den 1 juli 1990 har 100,6 milj.kr.,

varav 29 milj.kr. som ingående reservation, funnits disponibla

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

för denna form av stöd. I januari 1992 hade enligt uppgift från

presstödsnämnden beviljats tillhopa 74,4 milj.kr. i

utvecklingsstöd och 2,2 milj.kr. av tidigare beviljat

samverkansbidrag betalats ut.

Utskottets bedömning

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att

utvecklingsstödet mot bakgrund av det rådande statsfinansiella

läget bör sänkas. I propositionen har föreslagits en minskning

med 22 milj.kr. i förhållande till nuvarande budgetårs anslag.

Med hänsyn till utskottets tidigare redovisade ställningstagande

till förmån för ett oförändrat driftsstöd anser utskottet

emellertid att det statsfinansiella läget gör att anslaget till

utvecklingsstöd i stället bör minskas med ytterligare 6 milj.kr.

Utskottet förordar således att ett reservationsanslag på

7800000kr. anvisas till Utvecklingsstöd till dagspressen.

Motion K823 yrkande 2 är således tillgodosett. Motionerna K810

yrkande 4 (s) och K817 yrkande 2 (v) avstyrks.

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen

I budgetpropositionen föreslås att anslaget i likhet med

föregående år förs upp med 1000kr. för budgetåret 1992/93.

Frågan om statlig kreditgaranti har hittills inte aktualiserats

i något fall.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag.

Distributionsstöd till dagspressen

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås i enlighet med

presstödsnämndens förslag ett förslagsanslag på 81 milj.kr.

Motionerna

Bengt Kindbom (c) yrkar i motion K823 (yrkande 3)--för att

driftsstödet skall kunna ökas--att till distributionsstödet

skall anslås 6 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

Också i motion K818 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

förordas en minskning av anslaget till distributionsstöd till

dagspressen, nämligen till 54 milj.kr.

Ulla Pettersson m.fl. (s) begär i motion K803 ett

tillkännagivande till regeringen om att de tidningar som uppbär

distributionsstöd inte skall kunna utesluta återförsäljare från

distribution på grund av för liten försäljning. Enligt

motionärerna har DN meddelat sina mindre kunder att man inte

längre tillhandahåller tidningar till försäljningsställen med

mycket liten försäljning. Om tidningsföretagen, och då särskilt

de riksspridda tidningarna, vägrar leverans till små

försäljningsställen står detta enligt motionärerna i strid med

syftet med de olika formerna av stöd från statsmakterna till

tidningsproduktion och framför allt för distribution. En

förutsättning för sådant stöd borde vara att tidningar

distribueras till de återförsäljare som är beredda att sälja

produkten.

Utskottets bedömning

Av 4 kap. 1 § presstödsförordningen framgår att

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

distributionsstödet avser distribution av abonnerat exemplar av

en dagstidning som samdistribueras. Distributionsstöd lämnas

enligt 4 kap. 8 § årligen med fem, sex, åtta resp. tio öre per

exemplar beroende på antalet stödberättigade exemplar.

Enligt utskottets mening är det med hänsyn till utskottets

ställningstagande i det föregående motiverat med en sänkning

även av distributionsstödet. Beräkningsgrunderna för

distributionsstödet bör därför förändras och stödbeloppen

minskas med ungefär 7,5 %. Minskningen bör genomföras så att det

relationsmässigt blir så små förändringar som möjligt. Detta bör

ges regeringen till känna. Mot denna bakgrund förordar utskottet

att anslaget förs upp med ett 6 milj.kr. lägre belopp än det som

föreslås i propositionen eller med 75 milj.kr. Motion K823

yrkande 3 (c) tillgodoses följaktligen. Motion K818 yrkande 3

(nyd) avstyrks.

När det gäller yrkandet i motion K803 (s) om att tidningar som

uppbär distributionsstöd inte skall kunna utesluta

återförsäljare från distribution på grund av för liten

försäljning får utskottet hänvisa till att distributionsstödet

är kopplat till abonnemang på dagstidning. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om vad som sades i propositionen om ett

reformerat presstöd (prop. 1989/90:78 s. 46) om behovet av att

presstödsnämnden noga följer utvecklingen på

samdistributionsområdet och snarast inkommer till regeringen med

förslag till åtgärder om förändringar ger anledning till det.

Yrkandet i motion K803 om ett tillkännagivande till regeringen

avstyrks.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

I propositionen konstateras att utbyggnaden av radio- och

kassettidningar har gått så snabbt att det år 1988 (se prop.

1987/88:145, KU39) uppsatta målet att minst 50 dagstidningar

skulle ges ut som taltidning redan uppnåtts. Riksdagen har vid

flera tillfällen (jfr 1990/91:KU29) uttalat att 50 dagstidningar

endast utgör ett delmål och att utbyggnaden bör fortsätta. I

augusti 1991 hade 52 dagstidningar beviljats ersättning för

taltidningsutgivning, och Taltidningsnämnden räknar med att

verksamheten under nästa budgetår kommer att omfatta 69

dagstidningar. Nämnden räknar också med att utbyggnaden under

1992/93--1994/95 i huvudsak kommer att gälla distribution enligt

RATS-metoden (radiosända talsyntestidningar för synskadade).

Riksdagens beslut år 1988 om utgivningsformer innebar bl.a.

att det statliga stödet i första hand skulle fördelas så att

flerdagarstidningar kan ges ut som inlästa radiotidningar och

där befinns lämpligt kompletteras med radioöverföring enligt

den datorbaserade RATS-metoden. För närvarande distribueras två

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

radiotidningar enligt denna metod medan ca 40 radiotidningar ges

ut som redigerade och förlagetrogna inlästa talutgåvor. I

budgetpropositionen föreslås att den nuvarande stödordningen

ändras för att möjliggöra en satsning på RATS-tekniken. Fråga om

utgivningsform bör enligt propositionen inte ha betydelse när

det gäller att fördela stöd till taltidningar. Riksdagen

föreslås godkänna dessa riktlinjer om utgivningsformerna. Vidare

föreslås i enlighet med Taltidningsnämndens förslag en höjning

av förslagsanslaget med 27 230 000 kr.

Motionerna

Samtliga tre motioner om stödet till radio- och

kassettidningar vänder sig mot de begränsningar för högsta

stödbelopp per abonnemang resp. för tidningsexemplar och

abonnemang som godtogs av riksdagen våren 1991 (1990/91:KU29). I

motion K802 av Lars Stjernkvist och Ingvar Björk (båda s)

framhålls att bidragstaket drabbar flerdagarstidningar med liten

upplaga, dvs. ofta andratidningen på orten, och därigenom utgör

ett hot mot den politiska mångfalden. I syfte att öka de

handikappades valfrihet bör därför stödbeloppet höjas från

25000 till förslagsvis 40000kr. för de minsta

dagstidningarna, och en motsvarande höjning begärs också för

endagstidningar med liten upplaga. Motionärerna hemställer att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av

att inom tillgängliga resurser höja högsta stödbeloppet för

radio- och kassettidningar med liten upplaga. Också i motion

K805 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s)

understryks behovet av att särskild hänsyn tas till tidningar

med små upplagor så att inte synskadades valfrihet begränsas.

För tidningar med en upplaga under 10000 exemplar måste det

enligt motionärerna kunna utgå ett högre stödbelopp per

abonnemang med motsvarande höjningar för endagstidningar med

liten upplaga. Motionärerna yrkar att att regeringen ges till

känna vad som anförts om ökat stöd till radio- och

kassettidningar. Dan Ericsson i Kolmården (kds) begär också i

motion K819 ett tillkännagivande till regeringen om ändrade

regler för stöd till radio- och kassettidningar för att ta

hänsyn till tidningar med små upplagor. Inom rådande stödformer

bör införas ändrade regler som gynnar mångfald och valfrihet på

radio- och kassettidningsområdet.

Jan Andersson och Börje Nilsson (båda s) tar i motion K816 upp

synskadades behov av läns- och kommuntaltidningar. Motionärerna

framhåller att synskadade saknar information som

samhällsinformation, tidningar/tidskrifter,

organisationsinformation, konsumentupplysning m.m. Kommun- och

länstaltidningarna har även innehållit sådan information, dock

hittills i alltför begränsad omfattning.

Utskottets bedömning

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

I förra årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bilaga 10)

framhölls att subventionen per abonnemang låg mellan 6 000 och

50000 kr. När det gällde lågfrekventa tidningar kunde

subventionen i något enstaka fall uppgå till 150 kr. per

tidningsexemplar och abonnemang. Enligt föredragande statsrådets

mening var det svårt att försvara stödbelopp till enskilda

prenumeranter i nämnda storleksordningar. I propositionen

föreslogs restriktioner bl.a. i form av ett högsta stödbelopp

per abonnemang på 25000 kr. samt genom att bidragsbeloppet per

exemplar och abonnemang för lågtäckningstidningar inte fick

överstiga 100 kr.

Utskottet framhöll (1990/91:KU29) att det är viktigt att den

stora satsning som gjorts på radio- och kassettidningar också

resulterar i ett så stort utnyttjande som möjligt i målgruppen.

Stödets utformning borde därför vara sådant att det stimulerar

till marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i

syfte att få ett större antal abonnenter. Enligt utskottet fick

de föreslagna begränsningarna för högsta stödbelopp per

abonnemang resp. för tidningsexemplar och abonnemang antas verka

i denna riktning, och utskottets majoritet godtog förslaget i

budgetpropositionen.

Utskottet gör i dag inte någon annan bedömning. Utskottet vill

dock hänvisa till vad som sägs i budgetpropositionen om att

handikapputredningens slutbetänkande och den fördjupade

prövningen av det framtida stödet till taltidningar kan komma

att leda till förändrade stödformer. Utskottet godtar således

propositionens anslagsförslag. Vidare godtas de riktlinjer om

utgivningsformer som förordats i propositionen. Motionerna K802

(s), K805 (s) och K819 (kds) avstyrks.

Utskottet tog i betänkandet 1990/91:KU29 också upp synskadades

särskilda behov av samhälls- och myndighetsinformation.

Utskottet erinrade i detta sammanhang om den betydelse för

spridning av myndighets- och samhällsinformation som de s.k.

läns- och kommuntidningarna för synskadade har. Utskottet vill

på nytt understryka denna betydelse men anser inte att ett

tillkännagivande till regeringen behövs. Utskottet förutsätter

därvid att frågan kommer att behandlas under beredningen av

handikapputredningens aviserade slutbetänkande. Motion K816

avstyrks följaktligen.

LL-stiftelsen

Propositionen

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur har

enligt de stadgar som regeringen fastställt år 1988 till ändamål

att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade

samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Mellan staten och

stiftelsen träffades den 21 juni 1990 avtal för perioden den 1

juli 1990--den 30 juni 1993. Avtalet reglerar bl.a. frågor om

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

bidrag till stiftelsens verksamhet och om prenumerationsavgift

för tidningen. I sin fördjupade anslagsframställning för

budgetperioden 1992/93--1994/95 begärde stiftelsen en

nivåhöjning med 1740000 kr. för att kunna höja

ambitionsnivån för verksamhetens båda sidor och att

stiftelsekapitalet genom ett engångsanslag skulle höjas till

2000000kr. I budgetpropositionen föreslås ett

reservationsanslag till stiftelsen på 8 168 000 kr. Därvid har

beräknats kompensation endast för kostnadsökningar. En fördjupad

prövning av verksamheten bör enligt propositionen i avbidan på

resultatet av handikapputredningens arbete anstå till nästa års

budgetarbete.

Motionerna

Jan Andersson och Börje Nilsson (båda s) framhåller i motion

K806 att stiftelsens verksamhet ännu är i ett uppbyggnadsskede

och att etappmålet 20 böcker årligen och en nyhetstidning varje

vecka ännu inte uppnåtts. Tvärtom har utgivningen av såväl

böcker som tidning sjunkit, och stiftelsen riskerar att komma in

i en ond cirkel genom att stiftelsens produkter inte är nog

kända bland de konsumenter man vänder sig till samtidigt som en

effektiv marknadsföring inte kan bedrivas av ekonomiska skäl.

Ett ökat stöd till LL-stiftelsen begärs i motionen. I motion

Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) begärs ett ökat stöd till

stiftelsen med 2000000kr. utöver vad regeringen föreslagit

för att ambitionsnivån i utgivningen inte skall behöva sänkas i

avvaktan på handikapputredningens betänkande. Enligt

motionärerna spelar stiftelsen en viktig roll för de

läshandikappades möjligheter att följa samhälls- och

kulturdebatten. I motion K815 av Elisabeth Persson m.fl. (v)

yrkas att till LL-stiftelsen anvisas 3206000kr. utöver vad

regeringen föreslagit. Enligt motionärerna finns inte

tillräckliga skäl att avvakta resultatet av

handikapputredningen. Det framhålls att det är synnerligen

angeläget att LL-stiftelsen ges möjlighet att fortsätta sin

verksamhet och utveckla den.

Utskottets bedömning

I propositionen har hänvisats till att vissa av

handikapputredningens förslag kan komma att beröra LL-stiftelsen

och att fördjupad prövning av stiftelsens verksamhet därför

kommer att genomföras i samband med nästa års budgetarbete.

Enligt utskottets mening bör anslaget i avvaktan på

utredningsförslaget och den fördjupade prövningen inte höjas med

högre belopp än det som föreslagits i propositionen.

Propositionens förslag tillstyrks således, och motionerna K806

(s), Kr271 (s) och K815 (v) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:K817 yrkande 3 och

1991/92:K818 yrkande 1,

res. 1 (nyd)

men. (v) - delvis

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

2. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C 4 för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln

till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden anvisar ett

förslagsanslag på 4 394 000 kr.,

res. 2 (nyd)

3. beträffande beräkningsgrunderna för driftsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K810 yrkande 1,

med anledning av motion 1991/92:K810 yrkande 2 samt med avslag

på proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5, 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 3 (s) - motiv.

res. 4 (nyd)

4. beträffande anslaget till driftsstödet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C 5, 2 och med avslag på motionerna 1991/92:K810

yrkande 3, 1991/92:K817 yrkande 1, 1991/92:K818 yrkande 2 och

1991/92:K823 yrkande 1 för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln till Driftsstöd till dagspressen anvisar ett

förslagsanslag på 416000000kr,

res. 5 (nyd)

5. beträffande utvecklingsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K823 yrkande 2,

med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C6

samt med avslag på motionerna 1991/92:K810 yrkande 4 och

1991/92:K817 yrkande 2 för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar

ett reservationsanslag på 7800000kr.,

res. 6 (s)

res. 7 (nyd)

men. (v) - delvis

6. beträffande kreditgaranti

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

12, punkt C 7 till Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1992/93 under

elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

7. beträffande beräkningsgrunderna för distributionsstöd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om förändrade beräkningsgrunder för

distributionsstödet,

res. 8 (s)

res. 9 (nyd) - motiv.

men. (v) - delvis

8. beträffande anslaget till distributionsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K823 yrkande 3

samt med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt

C 8 och motion 1991/92:K818 yrkande 3 till Distributionsstödet

till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 75000000kr.,

res. 10 (s)

res. 11 (nyd)

men. (v) - delvis

9. beträffande återförsäljare

att riksdagen avslår motion 1991/92:K803,

10. beträffande utgivningsformer för radio- och

kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C10, 1 godkänner de riktlinjer som förordats i

propositionen om utgivningsformer,

11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C 10, 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:K802,

1991/92:K805 och 1991/92:K819 till Stöd till radio- och

kassettidningar för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 90238000kr.,

res. 12 (s)

men. (v) - delvis

12. beträffande läns- och kommuntaltidningar

att riksdagen avslår motion 1991/92:K816,

13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C 11 och med avslag på motionerna 1991/92:K806,

1991/92:K815 och 1991/92:Kr271 yrkande 4 till Bidrag till

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för

budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 8168000 kr.

res. 13 (s)

men. (v) - delvis

Stockholm den 24 mars 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Birger

Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s),

Torgny Larsson (s), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson

(s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S

Järrel (m), Christina Linderholm (c) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Presstödet reformerades" och slutar med "yrkande 1

avstyrks" bort ha följande lydelse:

För svensk dagspress gäller i dag mycket särskilda regler och

subventioner. Sålunda är dagstidningarna genomgående befriade

från skyldighet att betala mervärdesskatt, vilket är

anmärkningsvärt med tanke på den utvidgning av mervärdesskatten

som genomförts och som annars drabbar praktiskt taget alla varor

och tjänster. Dessutom erhåller dagstidningarna stora summor

från skattemedel i form av presstöd.

Enligt utskottets mening kan dagspressens särställning i

samhället starkt ifrågasättas. Det finns--liksom i andra

sammanhang--anledning att anta att särreglerna inte kommit till

i första hand för att skydda det fria ordet, den fria

opinionsbildningen och konsumenternas bästa utan för att

tillfredsställa det ekonomiskt politiska etablissemanget.

Det kan enligt utskottets mening inte anses vara en rimlig

ordning att riksdagens ledamöter som ju är partipolitiker

beslutar om subventioner och skattelättnader för dagstidningarna

som nästan samtliga har partipolitisk bindning. I ett fritt,

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

öppet och demokratiskt land, där fri konkurrens och mindre

statlig styrning eftersträvas, hör inte presstödet hemma.

Presstödet hör i stället hemma i ett sådant planekonomiskt

system som statsmakterna numera försöker komma bort ifrån. En

fri opinionsbildande dagspress bör enligt utskottet inte få

styras av politiska beslut.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att presstödet

avvecklas. Avvecklingen bör genomföras under en treårsperiod med

ett första steg redan i år. Regeringen bör under innevarande år

återkomma till riksdagen med en detaljerad plan för en sådan

avveckling. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet

tillstyrker således motion K818 yrkande 1. Motion K817 yrkande 3

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 1

och med avslag på motion 1991/92:K817 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en plan för

avveckling av presstödet.

2. Presstödsnämnden och taltidningsnämnden (mom.2)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "budgetpropositionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under

en treårsperiod. I linje med detta bör också anslaget till

presstödsnämnden och taltidningsnämnden nu minskas med 30 %.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande presstödsnämnden och taltidningsnämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C 4 till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden

för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 3 075 0000 kr.

3. Beräkningsgrunderna för driftsstödet (mom.3

--motiveringen)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser att den del av utskottets

yttrande som på s. 6 börjar med "Det statsfinansiella" och

slutar med "delar av presstödet" bort ha följande lydelse:

Till detta kommer att tidningskonjunkturerna är mycket

besvärande, och stora svårigheter kan uppstå om verksamheten på

kort tid måste anpassas till nya förutsättningar. Mot denna

bakgrund och med hänsyn till det angelägna intresset av

valfrihet och mångfald inom dagspressen talar övervägande skäl

enligt utskottets mening för att nuvarande bidragssatser och

maximibelopp för driftsstödet behålls minst oförändrade.

4. Beräkningsgrunderna för driftsstödet (mom. 3)

Harriet Colliander (nyd) anser

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "I propositionen" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör driftsstödet avvecklas under den

närmaste treårsperioden. En sådan avveckling får till följd att

beräkningsgrunderna för driftsstödet måste förändras. Utskottet

förordar att bidragssatserna och maximibeloppet minskas med 30

%. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande beräkningsgrunderna för driftsstödet

att riksdagen med avslag på proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C 5, 1 och motion 1991/92:K810 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

30-procentig nedsättning av bidragssatser och maximibelopp.

5. Anslaget till driftsstödet (mom. 4)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Propositionens anslagsyrkande" och på s. 7 slutar med "K818

yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under

den närmaste treårsperioden. I linje med detta bör anslaget till

driftsstödet minskas med 106 000000 kr. mer än regeringen

föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande anslaget till driftsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 2,

med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt C 5,

2 och motion 1991/92:K823 yrkande 1 samt med avslag på

motionerna 1991/92:K810 yrkande 3 och 1991/92:K817 yrkande 1

till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93

under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

310000000kr.

6. Utvecklingsstöd (mom. 5)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (v) avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill hänvisa till att avsikten med utvecklingsstödet

är att stimulera till och underlätta större nödvändiga

investeringar och till att detta stöd särskilt skall inriktas på

dagstidningar med svag ekonomi och därmed med svårigheter att

finansiera nödvändiga investeringar. Det är därför enligt

utskottets mening oförsvarligt att minska utvecklingsstödet med

62 % i ett läge där lågkonjunkturen försatt många s.k.

andratidningar i betydande ekonomiska svårigheter.

Utvecklingsstödet bör mot denna bakgrund bibehållas på samma

nivå som för närvarande eller 35,8 milj.kr., dvs. 22 milj.kr.

mer än regeringen föreslagit.

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande utvecklingsstöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K810 yrkande

4 och 1991/92:K817 yrkande 2, med anledning av proposition

1991/92:100, bilaga 12, punkt C 6 samt med avslag på motion

1991/92:K823 yrkande 2 till Utvecklingsstöd till dagspressen

för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 35800000kr.

7. Utvecklingsstöd (mom. 5)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (v) avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under

den närmaste treårsperioden. Utvecklingsstödet är av den arten

att det i princip skulle kunna avvaras nästan omedelbart utan

att det uppstår övergångssvårigheter för tidningarna. Mot denna

bakgrund vill utskottet förorda en särskilt kraftig minskning av

denna form av presstöd eller ner till 5460000kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande anslaget till utvecklingsstöd

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C 6 och motion 1991/92:K823 yrkande 2 och med avslag

på motionerna 1991/92:K810 yrkande 4 och 1991/92:K817 yrkande 2

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93

under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

5460000 kr.

8. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom.7)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Enligt utskottets mening" och slutar med "ges regeringen

till känna" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening fyller distributionsstödet en viktig

funktion som stödform för dagstidningarna. För de många

dagstidningar som i dag brottas med stora ekonomiska svårigheter

på grund av de rådande konjunkturerna skulle en minskning av

distributionsstödet få allvarliga konsekvenser. Utskottet vill

understryka att det statsfinansiella läget inte får tillåtas

påverka nivån på detta stöd. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande beräkningsgrunderna för distributionsstöd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om oförändrade beräkningsgrunder för

distributionsstöd.

9. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom.

7--motiveringen)

Harriet Colliander (nyd) anser att den del av utskottets

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt utskottets mening" och

slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör presstödet i sin helhet avvecklas

successivt under den närmaste treårsperioden.

Presstödsförordningens beräkningsgrunder bör mot denna bakgrund

ändras så att stödet under nästa budgetår betalas med 30 % lägre

belopp än det som i dag gäller. Detta bör ges regeringen till

känna.

10. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Mot denna bakgrund" och slutar med "yrkande 3 (nyd)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag. Motionerna

K818 yrkande 3 och K823 yrkande 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande anslaget till distributionsstöd

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

12, punkt C 8 och med avslag på motionerna 1991/92:K818 yrkande

3 och 1991/92:K823 yrkande 3 till Distributionsstöd till

dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 81000000kr.

11. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Mot denna bakgrund" och slutar med "yrkande 3 (nyd)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör presstödet i sin helhet avvecklas

successivt under den närmaste treårsperioden. I enlighet därmed

bör anslaget till distributionsstöd för nästa budgetår sänkas

med 27000000kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande anslaget till distributionsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K818 yrkande 3

samt med anledning av proposition 1991/92:100, bilaga 12, punkt

C8 och motion 1991/92:K823 yrkande 3 till Distributionsstöd

till dagspressen för budgetåret 1992/93 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 54000000kr.

12. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 11)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "K819 (kds)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter att synskadades behov av mångfald och

valfrihet därvid beaktas så att valfriheten i praktiken också

kan gälla små dagstidningar. Regeringen bör därefter återkomma

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

till riksdagen med förslag i detta hänseende. Detta bör ges

regeringen till känna. Härigenom får motionerna K802 (s), K805

(s) och K819 (kds) anses tillgodosedda. Utskottet godtar

propositionens anslagsförslag.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bilaga

12, punkt C10, 2 och med anledning av motionerna 1991/92:K802,

1991/92:K805 och 1991/92:K819 till Stöd till radio- och

kassettidningar för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 90238000kr. samt som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stödet

till radio- och kassettidningarna.

13. Bidrag till LL-stiftelsen (mom. 13)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "I propositionen har" och slutar med "K815 (v)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

LL-stiftelsens verksamhet är ännu i ett uppbyggnadsskede.

Etappmålet om 20 böcker per år och en nyhetstidning som utkommer

varje vecka har inte kunnat uppnås utan i stället sjunker

utgivningen såväl av böcker som tidning. Stiftelsen riskerar

enligt utskottets mening att komma in i en ond cirkel genom att

produkterna inte är tillräckligt kända bland de grupper man

vänder sig till samtidigt som marknadsföringen inte kan bedrivas

effektivt av ekonomiska skäl. Utskottet vill framhålla att de

mest eftersatta grupperna måste få ett bättre kulturstöd än det

som propositionen ger uttryck för. För att inte ambitionsnivån i

LL-stiftelsens utgivning skall behöva sänkas innan

handikapputredningens förslag kan genomföras bör anslaget till

stiftelsen nu höjas med 2000000kr. utöver vad regeringen

föreslagit. Utskottet tillstyrker således motion Kr271 yrkande

4.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 4

samt med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C

11 och motionerna 1991/92:K806 och 1991/92:K815 till Bidrag

till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 10168000kr.

Särskilt yttrande

Driftsstödet (mom. 3 och 4)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anför:

Motivet för presstödet är att söka bevara mångfalden i utbudet

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

av dagstidningar och att därmed ge tidningsläsarna en valfrihet

när det gäller valet av dagstidning. Sedan presstödet infördes

för ca 20 år sedan har den tidigare snabba utvecklingen mot

faktiska tidningsmonopol också kunnat hejdas. Dagspressen har

härigenom kunnat få sin allmänt erkända betydelse för den fria

opinionsbildningen och för en fri och allsidig debatt. En

mångfald inom dagspressen är också en förutsättning för en vid

yttrandefrihet och för vitaliteten både i debatten och i

nyhetsförmedlingen.

Genom annonsmarknadens villkor finns en inbyggd tendens att de

starkare tidningarna blir ännu starkare och att detta sker på de

svagare tidningarnas bekostnad. I detta sammanhang kan nämnas

att tidningsbranschens beroende av annonsmarknaden har ökat

markant under 1990-talet så att inte mindre än 61,5 % av

intäkterna under 1991 kom från annonsmarknaden. Det selektiva

driftsstödet till lågtäckningstidningarna är avsett att

kompensera för underläget på annonsmarknaden.

Många s.k. andratidningar brottas för närvarande med betydande

ekonomiska svårigheter till följd av den minskning av

annonsintäkterna som den negativa annonskonjunkturen fört med

sig. Utan presstödet skulle kanske så många som 50 dagstidningar

hotas av nedläggning. Det skall inte heller bortses från frågan

om reklam i lokala ljudradiosändningar. Införs sådana

möjligheter kommer med all sannolikhet dagstidningarnas

annonsintäkter att ytterligare påverkas negativt. Det är ett

förhållande som enligt vår mening måste uppmärksammas särskilt i

det fortsatta arbetet med frågan så att inte dagspressen skadas.

Till detta kommer att kostnaderna för dagspressen har ökat

sedan presstödet justerades, vilket skedde den 1 juli 1990.

Kostnadsökningen för branschen kan med 1991 års utgång beräknas

till 5 %. För att mångfalden inom dagspressen skall kunna

bibehållas anser vi att driftsstödet helst måste ökas men i vart

fall bibehållas på sin nuvarande nivå.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

En fri och mångfaldig tidningsflora utgör ett viktigt inslag i

en levande demokrati. Koncentrationsprocessen inom media, samt

den ökade konkurrensen från etermedia utgör ett hot mot denna

mångfald. Presstödet behövs som ett sätt att avvärja eller

åtminstone lindra detta hot.

Fördelningen av presstödet måste dock långsiktigt

ifrågasättas. En utredning som gjorts om samhällets totala stöd

till dagspressen visar att det direkta stödet i form av drifts-,

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

utvecklings- och distributionsstöd sammantaget med effekterna av

mervärdeskattebefrielse och reklamskattereduktion gör Dagens

Nyheter, Expressen och Aftonbladet till de tre största

mottagarna av bidrag. Det kan således ifrågasättas om

presstödet är utformat på det sätt som bäst gynnar mångfalden.

En utredning bör därför -- som föreslås i motion 1991/92:K817

yrkande 3 -- tillsättas för att se över om presstödet kan

omformas så att det bättre tillgodoser målen om mångfald och

allsidighet i pressen. En möjlighet att överväga är en successiv

nedtrappning av reklamskattereduktionen för dagspressen och att

de på så sätt frigjorda medlen ges i ökat stöd till dagspressen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

2. Driftsstödet (mom. 3 och 4)

En fri och mångfaldig tidningsflora utgör ett viktigt inslag i

en levande demokrati. Koncentrationsprocessen inom media samt

den ökade konkurrensen från etermedia utgör ett hot mot denna

mångfald. Presstödet behövs som ett sätt att avvärja eller

åtminstone lindra detta hot. Till detta kommer den lågkonjunktur

för annonser som varit. En neddragning av driftsstödet nu skulle

förstöra effekterna av den gryende uppgången för annonserna och

slå ut en rad tidningar.

3. Utvecklingsstöd (mom. 5)

Med hänsyn till behovet av en fri och obunden tidningsflora

och mot bakgrund av dagstidningarnas ekonomiska svårigheter bör

utvecklingsstödet inte minskas. Som framhålls i motion K817

yrkande 2 och K810 yrkande 4 (s) bör anslås 22 milj.kr. utöver

vad regeringen föreslagit. Jag ansluter mig därför till res. 6.

4. Beräkningsgrunderna för distributionsstöd (mom. 7)

Distributionsstödet fyller en viktig funktion för de

ekonomiskt svagare dagstidningarna. En minskning av detta stöd

skulle kunna få negativa konsekvenser när det gäller mångfalden

och den fria opinionsbildningen inom dagspressen. Som

föreslagits i propositionen och i reservation 8 (s) bör stödet

behållas oförändrat. Jag ansluter mig därför till res. 8.

5. Anslaget till distributionsstöd (mom. 8)

Propositionens förslag till oförändrat anslag till

distributionsstödet bör tillstyrkas. Jag ansluter mig därför

till res. 10.

6. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 11)

Det är angeläget att de synskadade ges möjlighet till

valfrihet och mångfald genom att även de små dagstidningarna kan

ges ut som radio- och kassettidningar. Regeringen bör därför

återkomma till riksdagen med ett förslag så att detta behov kan

tillgodoses. Jag ansluter mig därför till res. 12.

7. Bidrag till LL-stiftelsen (mom. 13)

Den verksamhet som Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

och litteratur bedriver riktar sig till starkt eftersatta

grupper i samhället vilkas behov av nyhetsinformation och

litteratur inte kan tillgodoses på något annat sätt. Det gäller

utvecklingsstörda, läsotränade, barndomsdöva, afatiker och

människor med grava läs- och skrivsvårigheter. Men också

invandrare som lär sig svenska har mycket god hjälp av

LL-stiftelsens tidningar och böcker. Någon anledning att avvakta

handikapputredningens arbete finns inte. I vart fall torde

eventuella förslag från utredningen knappast kunna genomföras

före år 1994.

Eftersom det -- som framhålls i motionerna K815 (v), K806 (s)

och Kr271 (s) -- är mycket angeläget att LL-stiftelsen ges

möjlighet att fortsätta sin verksamhet och utveckla den bör

LL-stiftelsen beviljas 3206000kr. utöver vad regeringen

föreslagit.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 och 13 borde ha hemställt:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K817 yrkande 3

och med avslag på motion 1991/92:K818 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av att

omfördela presstödet.

13. beträffande bidrag till LL-stiftelsen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K815 och med

anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 12, punkt C 11 och

motionerna 1991/92:K806 och 1991/92:Kr271 yrkande 4 till

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 11374000kr.