Bet. 1991/92:KU34

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU34

Inrättande av ett särskilt utskott

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1991/92

KU34

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet talmanskonferensens

förslag om inrättande av ett särskilt utskott för beredning av

den väntade EES-propositionen. Till betänkandet har fogats en

reservation (s) och en meningsyttring av suppleant (v).

Talmanskonferensens förslag

1991/92:15 vari yrkas

1. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt utskott för

beredning av dels den väntade propositionen om godkännande

av EES-avtalet med tillhörande motioner, dels andra ärenden

av central betydelse för EES-avtalet och som skall slutbehandlas

före den 1 januari 1993,

2. att riksdagen godkänner vad riksdagsutredningen föreslagit

om organisationen tills vidare för samråd mellan regering och

riksdag i frågor som rör EES och EG.

Motionerna

1991/92:K13 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att för återstoden av innevarande valperiod

inrätta ett särskilt utskott dels för beredning av den väntade

propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande

motioner och andra ärenden angående centrala frågor om Sveriges

Europasamarbete, dels för samråd mellan regering och riksdag i

frågor som rör EES och EG.

1991/92:U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

23. att riksdagen beslutar inrätta ett EG-utskott av den

modell som lagts fram i den socialdemokratiska reservationen i

riksdagsutredningen.

Utskottet

Talmanskonferensens förslag

I förslaget förordas att riksdagen inrättar ett särskilt

utskott för beredning av den väntade propositionen om

godkännande av ett avtal mellan EG och EFTA-länderna om ett

europeiskt ekonomiskt samarbetsområdet (EES-avtalet) samt de

propositionen tillhörande motionerna. Det bör enligt förslaget

hållas öppet om utskottet därutöver skall behandla vissa andra

propositioner som läggs efter EES-propositionen och som kan ha

central betydelse i EES-sammanhanget.

Förslaget grundas på en rapport från en av talmanskonferensen

tillsatt utredning, den s.k. riksdagsutredningen. Enligt

utredningen är det avgörande skälet för att inrätta ett särskilt

utskott behovet av att hålla ihop behandlingen av den viktiga

frågan om ett EES-avtal samt möjligheten för partierna att ge

utskottet en för ändamålet lämplig sammansättning. Det är

enligt förslaget önskvärt att alla partier blir representerade,

samtidigt som antalet ledamöter inte bör överstiga 15.

Enligt talmanskonferensens förslag bör utskottets

beredningsuppgift vara slutförd redan under innevarande

riksmöte.Under alla omständigheter bör utskottets mandat

upphöra vid årsskiftet 1992/1993.

Talmanskonferensen uppger att förutom frågan om hur

beredningsarbetet skall organiseras har frågan om utformningen

av information och samråd mellan regering och riksdag varit

central för utredningen. Utredningen har stannat för att förorda

att i vart fall i nuläget beredningsuppgiften och

samrådsfunktionen hålls isär. Det utesluts i rapporten inte att

man i en framtid kan pröva en ordning som innebär att ett

utskott för EG-frågor får både samråds- och beredningsuppgifter.

En sådan konstruktion fordrar dock enligt utredningen

ytterligare överväganden och analyser.

Enligt utredningens uppfattning bör samrådsfunktionen tills

vidare kunna hanteras inom ramen för de organ som finns i dag.

De större övergripande frågorna behandlas av utrikesnämnden och

vid överläggningar mellan partiledarna. EFTA-delegationen bör

enligt förslaget kunna fortsätta att vara samrådspartner vid

utvecklingen av EES-avtalet och för sådana förhandlingsfrågor

som rör EG och som är speciella och därför mindre lämpade för

utrikesnämnden.

Till förslaget har fogats en reservation (s och v). Enligt

denna bör det föreslagna utskottet få ett vidare

beredningsansvar än vad som anges i förslaget. Utskottet bör

således få bereda ärenden angående övergripande, centrala frågor

om Sveriges ekonomiska Europasamarbete. Som exempel nämns

motioner om inriktningen av förhandlingarna om EG-anslutning

samt informations- och utbildningsinsatser inför

folkomröstningen om EG-medlemskap.

I reservationen sägs vidare att utskottet bör få i uppgift

att, vid sidan av utrikesnämnden, företräda riksdagen vid samråd

med regeringen rörande dess ställningstagande i förhandlingar

dels mellan EFTA och EG inom ramen för EES-avtalet, dels med EG

om ett svenskt medlemskap. Det är enligt reservanterna viktigt

att alla frågor om EES och EG kan hanteras i samma organ i

riksdagen och att den kompetens som utvecklas i det särskilda

utskottet tas till vara även för samrådsuppgifterna.

Om utskottet får de av reservanterna föreslagna uppgifterna

bör det få verka under resten av innevarande mandatperiod. Efter

valet 1994 kan man ta ställning till en mer permanent

organisation. Utskottet bör även få en benämning som bättre

svarar mot de i reservationen föreslagna uppgifterna, t.ex.

utskottet för Sveriges relationer till EG.

Motionerna

I såväl motion K13 av Thage Peterson m.fl. (s) som motion U504

yrkande 23 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) från allmänna

motionstiden 1992 förordas att ett utskott inrättas på det sätt

och med de uppgifter som föreslås i reservationen till

talmanskonferensens förslag. Det nya utskottet bör således

enligt motionärerna inrättas för återstoden av innevarande

valperiod och få till uppgift att bereda såväl den väntade

propositionen om godkännande av EES-avtalet, med tillhörande

motioner, som andra ärenden angående centrala frågor om Sveriges

Europasamarbete. Enligt motion K13 skulle utskottet om det gavs

denna ställning bl.a. kunna fungera som ett filter och ha

möjlighet att fånga upp de EES- och EG-frågor där det gäller att

hålla samman beredningen. En annan fördel med denna modell är

enligt motionärerna att den ger möjlighet till flexibilitet i

beredningsförfarandet med ett brett inflytande där detta anses

lämpligt.

Med hänsyn till frågornas inbördes nära kopplingar bör det

särskilda utskottet enligt motion K13 också på det sätt som

förordas i reservationen till talmanskonferensens förslag få i

uppgift att, vid sidan av utrikesnämnden, företräda riksdagen

vid samråd med regeringen rörande dess ställningstagande i

förhandlingarna med EG om svenskt medlemskap. Utskottet bör

också få en benämning som motsvarar de av motionärerna

föreslagna uppgifterna, t.ex. utskottet för Sveriges relationer

med EG.

Gällande regler m.m.

Inrättande av utskott och ärendefördelning mellan utskotten

Bestämmelser om inrättande av utskott för riksdagsärendenas

beredning finns i 4 kap. 2 § riksdagsordningen. Enligt första

stycket skall riksdagen inom sig för varje valperiod tillsätta

ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott

och minst tolv andra utskott.

I tilläggsbestämmelsen 4.2.1 anges de sexton utskott som i

enlighet härmed skall tillsättas av riksdagen senast på åttonde

dagen efter dagen för första sammanträdet med kammaren under

riksdagens valperiod.

Riksdagen kan enligt 4 kap. 2 § andra stycket

riksdagsordningen under riksmötet tillsätta ytterligare utskott

för tiden längst t.o.m. valperiodens slut. Enligt

tilläggsbestämmelsen 4.2.2 skall riksdagen om den tillsätter

sådant ytterligare utskott ange dess huvudsakliga

arbetsuppgifter.

Bestämmelser om ärendefördelningen mellan utskotten finns i 4

kap. 4 och 5 §§ riksdagsordningen samt i tilläggsbestämmelserna

4.6.1--4.6.16. Enligt 4 kap. 6 § kan riksdagen avvika från de

fastställda grunderna för ärendefördelningen, om det i särskilt

fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan ärenden, ett

ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena. Någon

möjlighet till sådan avvikelse ges dock inte när det gäller

beredningen av ärenden som rör grundlagarna och

riksdagsordningen. Sådana ärenden skall enligt 4 kap. 4 §

beredas av konstitutionsutskottet.

Stadgandet i 4 kap. 2 § andra stycket om möjlighet att under

valperioden tillsätta ytterligare utskott utöver de 16 i

tilläggsbestämmelsen 4.2.1 angivna torde främst ha varit avsett

att möjliggöra tillsättande av utskott för beredning av särskilt

(särskilda) ärende(n). Tillsättandet av ett sådant utskott

innebär en avvikelse från de i 4 kap. 6 § riksdagsordningen och

tilläggsbestämmelserna till denna paragraf fastställda

fördelningsgrunderna, men är där förutsett genom klausulen att

avvikelse får ske, om det i särskilt fall är påkallat av hänsyn

till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda

beskaffenhet eller arbetsförhållandena. Tillsättandet av ett

särskilt utskott för beredning av särskilt (särskilda) ärende(n)

kräver således ingen ändring i riksdagsordningens bestämmelser

om ärendefördelningen mellan utskotten.

Det kan emellertid också vara fråga om att under

mandatperioden tillsätta ytterligare ett ständigt utskott.

Tillsättandet av ett sådant utskott kräver en samtidig ändring

av tilläggsbestämmelserna till 4 kap. 2 § och 4 kap. 6 §

riksdagsordningen.

Det s.k. behandlingstvånget finns reglerat i 4 kap. 8 §

riksdagsordningen. Där stadgas att utskott skall avge betänkande

över ärende som hänvisats till utskottet och som inte

återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat

utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett

eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom

deputerade i sammansatt utskott.

Samråd i utrikespolitiska frågor

På det utrikespolitiska området finns det en grundlagsreglerad

ordning för riksdagens insyn och inflytande. Det föreligger

enligt 10 kap. 2 § regeringsformen en skyldighet för regeringen

att inhämta riksdagens godkännande innan en för riket bindande

överenskommelse ingås. Detta gäller inte endast när

överenskommelsen förutsätter lagstiftning eller annat

riksdagsbeslut utan också när överenskommelsen är av större

vikt. Om rikets säkerhet kräver det kan regeringen underlåta att

inhämta riksdagens godkännande. I sådant fall skall regeringen i

stället överlägga med utrikesnämnden innan överenskommelse

ingås. Därutöver gäller enligt 10 kap. 6 § regeringsformen att

regeringen skall hålla utrikesnämnden underrättad om de

utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och

överlägga med nämnden så ofta det erfordras. I alla

utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörandet

överlägga med nämnden om det kan ske.

I förra årets granskningsbetänkande (1990/91:KU30) redogjorde

utskottet för innehållet i en promemoria från

statsrådsberedningen rörande partiledaröverläggningar. Det

förekommer enligt promemorian bl.a. att informella

överläggningar äger rum med ledarna för de partier som är

företrädda i utrikesnämnden i brådskande eller andra

utrikespolitiska frågor som bedöms fordra detta samråd. Den

dåvarande statsministern framhöll vid utfrågning inför utskottet

att sådana överläggningar i utrikes- och säkerhetspolitiska

frågor inte var avsedda att ersätta det samråd och den

information som enligt 10 kap. regeringsformen skall äga rum i

utrikesnämnden. Överläggningar med partiledarna hade enligt

statsministern ibland förekommit som förberedelse inför ett

sammanträde i utrikesnämnden.

Utskottet ville i granskningsbetänkandet för sin del

understryka vad statsministern framhållit, nämligen att

överläggningar med ledarna för några av eller alla riksdagens

partier inte fick ersätta sammanträden med utrikesnämnden i de

fall sådana erfordrades enligt bestämmelserna i 10 kap.

regeringsformen. Enligt utskottet kunde givetvis ett ärendes

brådskande natur göra att utrikesnämnden inte hann inkallas.

Överläggningar med partiledarna kunde i ett sådant fall utan att

ersätta sammanträde med utrikesnämnden vara av värde för

informationen till riksdagens partier.

Riksdagen skall enligt tilläggsbestämmelsen 7.1.1 till

riksdagsordningen företa val till bl.a. den svenska delegationen

till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA)

parlamentarikerkommitté. På förslag av utrikesutskottet

(1988/89:UU17) utvidgades EFTA-delegationen för att ge alla

riksdagspartier möjlighet att delta i EFTA:s

parlamentarikersamarbete. I utrikesutskottets betänkande

1988/89:UU19 konstaterades att EFTA-delegationen i ökad

utsträckning utnyttjats av regeringen för information till

partierna om EG-frågor. Enligt betänkandet utgick

utrikesutskottet från att regeringen gav den utvidgade

EFTA-delegationen tillgång till allt relevant material så att

den hölls fortlöpande och regelbundet informerad om utvecklingen

av de svenska kontakterna med EG.

Konstitutionsutskottet tog i 1990 års granskningsbetänkande

(1989/90:KU30) upp frågan om informationen till

EFTA-delegationen. Utskottet ville för sin del betona vikten och

värdet av att riksdagspartierna genom sina representanter i

EFTA-delegationen hölls underrättade om förhandlingsarbetets

utveckling. Utskottet noterade med tillfredsställelse att det

var regeringens uttalade ambition att så långt möjligt

efterkomma delegationens önskemål om information. Frågan togs

också upp i 1991 år granskningsbetänkande (1990/91:KU30). Där

redovisades bl.a. att utrikesdepartementets handelsavdelning i

en promemoria med anledning av granskningen framhållit att

företrädare för avdelningens politiska ledning fortsatt att med

täta mellanrum samråda med riksdagens EFTA-delegation och därvid

bemödat sig om att lämna all relevant information. Av

promemorian framgick också att EFTA-delegationen vid några

tillfällen begärt kompletterande eller fördjupad information.

Via UD:s handelsavdelning hade regeringen efterkommit varje

sådan begäran.

Utrikesdepartementets handelsavdelning försäkrade också i sitt

svar till utskottet att det förblev regeringens strävan att i

dessa frågor ha ett omfattande och öppet informationsutbyte med

riksdagen och dess olika organ. Utskottet noterade även detta

med tillfredsställelse.

EES-avtalet

Förhandlingarna om upprättande av ett EES-avtal avslutades i

oktober 1991. En utgångspunkt för talmanskonferensens förslag om

inrättande av ett särskilt utskott var att avtalet skulle

undertecknas kort tid därefter och att en proposition om dess

godkännande skulle föreläggas riksdagen i februari månad i år. I

december 1991 offentliggjordes emellertid ett yttrande från

EG-domstolen till EG-kommissionen. Domstolen var i yttrandet

kritisk mot den tilltänkta konstruktionen för judiciell kontroll

med en gemensam EES-domstol.

Domstolens ställningstagande ledde till att förhandlingarna

återupptogs. Den 14 februari i år nåddes enighet om de

judiciella frågor som berörts i EG-domstolens yttrande.

EG-kommissionen har beslutat att inhämta EG-domstolens

yttrande också över den nya lösning som nåtts. Domstolen

förväntas offentliggöra sitt ställningstagande under april

månad. Det formella undertecknandet av avtalet kan därför

tidigast äga rum i början av maj månad. Regeringen har aviserat

att man, under förutsättning att så sker, i maj månad i år

kommer att framlägga en proposition om godkännande av avtalet.

Målsättningen är fortfarande att avtalet skall träda i kraft

den 1 januari 1993. Enligt vad utskottet inhämtat kan det dock

inte uteslutas att tidpunkten för ikraftträdandet måste

senareläggas.

Utskottets bedömning

Utskottet delar talmanskonferensens uppfattning att frågan om

ett införlivande av EES-avtalet med svensk rätt är ett så

extraordinärt ärende att det kan vara befogat att med stöd av

bestämmelserna i 4 kap. 2 § andra stycket inrätta ett särskilt

utskott, benämnt EES-utskottet, för dess beredning. Som

talmanskonferensen föreslagit bör utöver propositionen om

godkännande av EES-avtalet med tillhörande motioner även andra

ärenden av central betydelse för EES-avtalet hänvisas till

EES-utskottet.

EES-utskottet bör upplösas så snart det slutfört dessa

beredningsuppgifter. Med tanke på den osäkerhet som råder

rörande tidsplanen för avtalets undertecknande och tänkta

ikraftträdande bör riksdagen dock inte nu besluta om någon fast

tidsgräns för utskottets verksamhet.

Den beredningsuppgift som kommer att åläggas det föreslagna

utskottet är mycket omfattande, och utskottet kommer att få

arbeta under mycket stor tidspress. Enligt

konstitutionsutskottets mening är det redan av denna anledning

olämpligt att ålägga EES-utskottet några andra uppgifter vid

sidan av dem som har direkt samband med godkännandet av

EES-avtalet. Utskottet avstyrker därför de i motionerna

framförda förslagen att det särskilda utskottet, utöver de nu

beskrivna uppgifterna, också skulle utnyttjas för beredning av

andra centrala frågor rörande samarbetet med EG samt att det

skulle kunna användas av regeringen som samrådsorgan i frågor

rörande förhandlingar om detta samarbete.

Utskottet vill dock som tidigare betona värdet av att

regeringen samråder med företrädare för riksdagen om

förhandlingsarbetet såväl rörande slutförande av ett EES-avtal

som de förändringar i och tillägg till avtalet som kan bli

aktuella efter det att avtalet trätt i kraft. Givetvis är det

också i högsta grad angeläget att ett motsvarande samråd sker

med riksdagen i samband med de kommande förhandlingarna med

anledning av den svenska ansökan om medlemskap i EG. Utskottet

delar emellertid talmanskonferensens uppfattning att detta

samråd tills vidare bör kunna ske i de organ som finns i dag,

dvs. när det gäller principiella frågor i utrikesnämnden och vid

partiledaröverläggningar samt när det gäller mer speciella och

detaljerade förhandlingsfrågor rörande EES-avtalet i

EFTA-delegationen.

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om

utskottsorganisationen i anslutning till riksdagens behandling

av EG-samarbetet föremål för fortsatt behandling i

riksdagsutredningen. I direktiven för utredningen om

grundlagarna inför EG framhålls vikten av att utredningen

överväger på vilket sätt riksdagen skulle kunna spela en aktiv

roll i EG-samarbetet. Utskottet vill, i avvaktan på att det

pågående utredningsarbetet slutförts, inte nu ta ställning till

vilka organ som i framtiden bör finnas för samråd inför

förhandlingar eller beredning av ärenden rörande EG-samarbetet.

Utskottet vill i sammanhanget påpeka att det utöver

utrikesutskottet, utrikesnämnden och EFTA-delegationen finns

eller kommer det att finnas ett antal andra organ inom riksdagen

för samråd i frågor rörande europeisk utveckling och

integration. Sålunda förväntas riksdagen utse en delegation på

18 personer som skall ingå i en blandkommission med

Europaparlamentet. Kommissionens uppgift är i första hand att

utgöra samrådsorgan i frågor av gemensamt intresse inför

förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EG. Vidare skall

ledamöter utses i en parlamentarikerdelegation till konferensen

om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Enligt utskottets

mening vore det mot denna bakgrund olämpligt att inrätta

ytterligare ett organ för samråd rörande det europeiska

integrationsarbetet utan att förslaget föregåtts av en analys av

arbetsfördelningen respektive möjligheten till samordning

mellan de olika samrådsorganen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ett särskilt utskott

att riksdagen med anledning av talmanskonferensens förslag

1991/92:15 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1991/92:K13 i

denna del samt 1991/92:U504 yrkande 23 i denna del beslutar att

inrätta ett särskilt utskott för dels den väntade

propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande

motioner, dels andra ärenden som är av central betydelse för

EES-avtalet och som skall slutbehandlas före avtalets

ikraftträdande,

res. (s) delvis

2. beträffande samrådsuppgifter

att riksdagen med bifall till talmanskonferensens förslag

1991/92:15 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1991/92:K13 i

denna del samt 1991/92:U504 yrkande 23 i denna del godkänner vad

riksdagsutredningen föreslagit om organisationen tills vidare

för samråd mellan regering och riksdag i frågor som rör EES och

EG.

res. (s) delvis

Stockholm den 21 april 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny

Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd),

Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Henrik S Järrel (m) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av yttrandet som på s. 6 börjar med

"Utskottet delar" och på s. 7 slutar med "olika samrådsorgan"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar talmanskonferensens uppfattning att frågan om

godkännande av EES-avtalet är ett så extraordinärt ärende att

det kan vara befogat att inrätta ett särskilt utskott för dess

beredning. Som talmanskonferensen föreslagit bör utöver

propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande

motioner även andra ärenden av central betydelse för EES-avtalet

hänvisas till utskottet.

Utskottet tillstyrker det av reservanterna i

talmanskonferensen och av motionärerna framförda förslaget att

det särskilda utskottet också skulle få i uppgift att, vid sidan

av utrikesnämnden, företräda riksdagen vid samråd med regeringen

rörande dess ställningstagande i förhandlingarna dels mellan

EFTA och EG inom ramen för EES-avtalet, dels med EG om svenskt

medlemskap.

Utskottet vill än en gång framhålla betydelsen av att

regeringen kontinuerligt informerar riksdagen om det pågående

integrationsarbetet och samråder med företrädare för

riksdagspartierna i viktiga förhandlingsfrågor. Inför och under

de kommande medlemsförhandlingarna behövs ett väl fungerande

samrådsförfarande för att skapa så bred enighet som möjligt om

Sveriges handlingslinje. Av denna anledning och med tanke på

integrationsfrågornas komplexitet är det enligt utskottet

naturligt att det utskott som bereder EES-propositionen och som

därigenom skaffar sig kompetens på detta område också fungerar

som samrådsorgan inför och under medlemskapsförhandlingarna.

Det särskilda utskottet bör i första hand få verka under tiden

fram t.o.m. ikraftträdandet av EES-avtalet. Utskottet bör dock

vara oförhindrat att fortsätta sitt arbete någon tid efter

ikraftträdandet om det krävs för fullgörandet av dess

beredningsuppgifter. Som framhållits i motionerna kan det även

därefter och under återstoden av innevarande valperiod finnas behov av att

utskottet med tanke på

samrådsuppgifterna får fortsätta att verka. Utskottet har för

avsikt att under hösten återkomma med förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande inrättande av ett särskilt utskott

att riksdagen med anledning av talmanskonferensens förslag

1991/92:15 yrkande 1 samt motionerna 1991/92:K13 i denna del och

1991/92:U504 yrkande 23 i denna del beslutar att inrätta ett

särskilt utskott för beredning av dels den väntade

propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande

motioner, dels andra ärenden som är av central betydelse för

EES-avtalet,

2. beträffande samrådsuppgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K13 i denna

del och 1991/92:U504 yrkande 23 i denna del samt med avslag på

talmanskonferensens förslag 1991/92:15 yrkande 2 godkänner vad

utskottet anfört om det särskilda utskottets ställning som

samrådsorgan mellan regering och riksdag i frågor som rör EES

och EG.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag ansluter mig till den reservation som avgivits av de

socialdemokratiska ledamöterna.