Bet. 1991/92:KU35

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU35

EG-information

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1991/92

KU35

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om

50 milj.kr. för EG-information under budgetåret 1992/93. I

sammanhanget behandlas ett femtontal motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:150, bilaga 1:2

föreslagit att riksdagen till Medel för informationsinsatser om

europeisk integration för budgetåret 1992/93 under punkt E 7

anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.

Motionerna

Följdmotioner

1991/92:K23 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medel till allsidig EG-information att

fördelas till alla studieförbund och organisationer, som vill

delta i den offentliga debatten om Europa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringens EG-information inte skall

belasta anslaget E 7 Medel för informationsinsatser om europeisk

integration,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätt för organisationer, som bildats för

att bedriva opinionsarbete i EG-frågorna, att erhålla

informationsbidrag ur anslaget E 7.

1991/92:K24 av Birgitta Hambraeus och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheter

och problem med ett nej till medlemskap i Europeiska Unionen, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till kritisk EG-information.

1991/92:K25 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att 40 milj.kr. av det föreslagna anslaget

till informationsinsatser om europeisk integration tilldelas

Folkbildningsrådet för fördelning.

1991/92:K26 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en utredning om följderna av olika handlingslinjer rörande

Sveriges relationer till EG som ett sätt att bidra till en

saklig debatt inför en kommande folkomröstning.

1991/92:K27 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information till Sveriges hushåll och

gymnasieelever,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bidrag till riksdagspartierna.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:K210 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studieförbundens medverkan i informations-

och studiesatsningen inför folkomröstningen om EG.

1991/92:K211 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till resurser

för en allsidig information om Sverige och EG.

1991/92:K216 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt stöd till allsidig

EG-information,

2. att riksdagen till ett nytt anslag, A 10 Bidrag till

allsidig EU-information för främst folkrörelser, för budgetåret

1992/93 anvisar 20000000 kr.

1991/92:K226 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att i uppläggningen av

informationsarbetet inför EG-folkomröstningen bör ett nära

samarbete med massmedia i den riktning motionen anger övervägas.

1991/92:U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anslå medel för en bred informations-

och studiesatsning inför folkomröstningen om medlemskap i EG,

22. att riksdagen begär att regeringen i

kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med

förslag till fördelning av dessa medel,

1991/92:U517 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (s)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommande folkomröstning samt om objektiv

information m.m. inför denna.

1991/92:U545 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilda medel till kvinnor för

informationsinsatser inför folkomröstningen.

1991/92:A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information om EG.

1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av resurser för information till

kvinnor i bl.a. glesbygd inför folkomröstningen rörande

EG-anslutning.

1991/92:A807 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatta resurser för EG-information till

kvinnoorganisationerna.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I kompletteringspropositionen, som i förevarande del hänvisats

till konstitutionsutskottet, föreslår regeringen att på

tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 anvisas ett

reservationsanslag på 50 milj.kr. för informationsinsatser om

europeisk integration under tredje huvudtiteln,

utrikesdepartementet. I propositionen aviseras samtidigt att

ytterligare 50 milj.kr. kommer att föreslås i

budgetpropositionen för budgetåret 1993/94.

Bakgrunden är Sveriges ansökan den 1 juli 1991 om medlemskap i

EG. Redan i dag pågår en omfattande informationsverksamhet om

Sveriges medverkan i den europeiska integrationen samt om

förhållandet till EG. I propositionen erinras om att riksdagen

hösten 1990 ställde sig bakom utrikesutskottets betänkande

1990/91:UU8 vari uttalades att "ytterligare informationsinsatser

är nödvändiga i syfte att främja en allsidig belysning av och

diskussion om Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsätter

att regeringen inkommer med förslag med denna innebörd."

Enligt propositionen är det av stor betydelse att det under

de närmaste två budgetåren utgår medel motsvarande totalt 100

milj.kr. dels till regeringskansliets information, dels till

sådan verksamhet i enskilda organisationers regi. Ansvaret för

regeringskansliets information bör enligt propositionen vila på

utrikesdepartementet.

Under budgetåret 1992/93 bör bidrag beviljas för

informationsspridning utanför regeringskansliet främst till

folkbildningsverksamhet, i första hand studieförbunden. Även

andra organisationer bör dock enligt propositionen kunna

beviljas bidrag för allsidiga och seriösa informations- och

utbildningsprojekt som behandlar den europeiska

integrationsprocesen, EES-avtalet samt EG:s institutioner och

verksamhet. Avsikten är att en särskild delegation -- med

ställning av myndighet inom regeringskansliet -- skall inrättas

för utdelning av bidragen.

Informationsprojekten bör enligt propositionen i tiden och

till sin omfattning vara avgränsade samt utgöra en identifierbar

verksamhet utöver organisationernas vanliga uppgifter. Stöd

skall kunna lämnas för bl.a. framtagande och distribution av

material, kurser, konferenser, utställningar, studiebesök och

informationsbanker. Resebidrag bör normalt inte ges, ej heller

generella förvaltningsbidrag. Bidragen bör enligt propositionen

således inte medverka till att bygga upp och/eller permanenta

institutionella arrangemang.

Informationens beräknade spridningseffekt och möjligheten till

delfinansiering av projekt är andra omständigheter som enligt

propositionen bör vägas in vid bedömningen av

bidragsansökningar. Massmedier liksom politiska partier och

därtill hörande organisationer skall normalt inte erhålla

bidrag. Specifika utbildningsprojekt, som ej är del av normal

verksamhet, skall dock enligt propositionen kunna erhålla

bidrag.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 1993/94

återkomma med förslag dels om ytterligare 50 milj.kr., dels om

hur informationsspridningen fram till den i

regeringsförklaringen aviserade folkomröstningen bör ske. Enligt

det föredragande statsrådet bör medel då kunna ställas till

förfogande för organisationer som önskar bedriva kampanj för

eller emot ett svenskt EG-medlemskap.

Motionernas huvudsakliga innehåll

I följdmotionerna tas upp frågor rörande anslagets

disposition, informationens inriktning och mottagarkretsen.

Enligt motion K25 av Åke Gustavsson m.fl. (s) torde den i

propositionen föreslagna fördelningsordningen bli svårhanterlig

och kostnadskrävande varför det nyligen bildade

Folkbildningsrådet bör tilldelas 40 milj.kr. för fördelning.

Rådet är ett vedertaget organ för fördelning av medel till

verksamhet inom folkbildningens organisationer -- studieförbund

och folkhögskolor. Det har erfarenhet av bidragsfördelning och

administration. Motionärerna hänvisar också till att

kulturutskottet i sitt betänkande 1991/92:KrU12 bl.a. uttalat:

"Det råder enighet om att det behövs en omfattande information

före en folkomröstning om svensk anslutning till EG. Inför

beredningen av frågan om medel till denna information vill

kulturutskottet särskilt framhålla vikten av att den bredd,

flexibilitet och tidigare erfarenhet från liknande studie- och

informationskampanjer som finns inom folkbildningen, speciellt

studieförbunden, tas till vara." Detta gavs regeringen till

känna. Då praktiskt taget hela det svenska föreningslivet är

anslutet till något av de elva studieförbunden kan enligt

motionärerna en allsidig och djupgående diskussion äga rum via

dem. Med hänsyn till föreningslivets omfattning är det därför

enligt motionärerna angeläget att huvuddelen av anslaget avdelas

för folkbildningsverksamhet och tilldelas Folkbildningsrådet för

fördelning.

Enligt motion K23 av Lars Werner m.fl. (v) bör alla

studieförbund och organisationer som vill delta i den offentliga

debatten om Europa kunna erhålla medel för allsidig information.

De kostnader som avser regeringens EG-information skall inte

belasta det aktuella anslaget E 7. Vidare bör enligt motionen

redan nu organisationer som bildats för att bedriva

opinionsarbete i EG-frågan kunna erhålla informationsbidrag.

I motion K24 av Birgitta Hambraeus och Tage Påhlsson (båda c)

föreslås, yrkande 1, att riksdagen hos regeringen begär

utredning om möjligheter och problem med ett nej till medlemskap

i Europeiska unionen. Enligt motionen bör medel för sådan

utredning tas från anslaget för offentliga utredningar. I

motionen föreslås vidare att den övervägande delen av medlen

skall gå till kritisk EG-information, yrkande 2.

Ja-förespråkarna förfogar enligt motionärerna över betydande

resurser.

Enligt motion K26 av Karin Starrin (c) bör riksdagen hos

regeringen begära utredning om följderna av olika

handlingslinjer rörande Sveriges relationer till EG som ett sätt

att bidra till en saklig debatt inför en kommande

folkomröstning. Motionären anser bl.a. att, vid sidan av en

utredning av konsekvenserna av ett medlemskap, även följderna av

ett handlingsalternativ där Sverige enbart stannar för ett

EES-avtal utan medlemskap bör utredas.

I motion K27 av Åke Carnerö (kds) begärs att den föreslagna

informationsverksamheten kompletteras med kontinuerlig,

lättillgänglig och allsidig information till Sveriges alla

hushåll. Särskilt informationsmaterial bör även utarbetas för

gymnasieskolans elever, yrkande 1. För att politiskt och

demokratiskt kunna belysa konsekvenserna av integrationsarbetet

inför allmänheten är det enligt motionären betydelsefullt att

riksdagspartierna inom ramen för beräknade anslag ges bidrag för

kunskapsinhämtande, utbildning och utåtriktad information,

yrkande 2.

I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna

framförs olika aspekter på EG-informationens uppläggning m.m.

Enligt motion K210 av Åke Gustavsson m.fl. (s) är det

angeläget med en stor studiesatsning inför folkomröstningen om

EG. Motionärerna anser att studieförbunden genom sin mångfald

och förankring i samhället har goda förutsättningar att medverka

i informationsarbetet. Medel bör därför anvisas i

kompletteringspropositionen om särskilt stöd till

studieförbunden.

I motion K211 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c)

framhålls bl.a. att folkomröstningen om svenskt EG-medlemskap

måste förberedas med stor omsorg. Regeringen bör återkomma med

förslag om stöd till en allsidig information om Sverige och

Europa som underlag för ett genomtänkt ställningstagande för

envar. Grupper som bildas för EG-frågan måste kunna få

tillräckliga resurser för sin organisation och sina projekt fram

till folkomröstningskampanjen.

I motion K216 av Bengt Hurtig m.fl. (v) yrkas att riksdagen

under ett nytt anslag anvisar 20 milj.kr. för allsidig

EG-information samt att regeringen ges till känna vad som

anförts om allsidig information.

Enligt motion K226 av Tage Påhlsson (c) gäller det att inför

folkomröstnigen om EG nå det röstande folket med erforderlig

information. Därför bör man samarbeta med massmedia, TV, radio

och dagspress efter i princip samma modell som tillämpades inför

högertrafikomläggningen 1967.

Enligt motion U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) måste

särskilda medel anslås för en bred informations- och

studiesatsning inför folkomröstningen om medlemskap i EG,

yrkande 21. Regeringen bör i kompletteringspropositionen

återkomma med förslag till fördelning av medel, yrkande 22.

Medel bör anslås för folkbildningsorganisationer, fackliga

organisationer och andra folkrörelser. I ett första steg,

fr.o.m. budgetåret 1992/93, bör särskild vikt fästas vid de

insatser som studieförbunden kan göra.

Enligt motion U517 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark

(båda s), yrkande 2, är det av stor betydelse att ett objektivt

material framställs där för- och nackdelar med medlemskap blir

tydligt. Det är angeläget att tillräckligt med tid ges för

utformning av innebörden av alternativen samt att

folkomröstningen kan genomföras på likvärdiga villkor för de två

alternativen. Av särskild betydelse blir att informera om och

redovisa konkreta ekonomiska för- och nackdelar med ett

EG-medlemskap resp. endast ett EES-avtal.

Enligt motion U545 av Margareta Winberg m.fl. (s), yrkande 4,

studerar nu många kvinnor EG-frågan. Fler kommer att göra det

före folkomröstningen. Det finns enligt motionärerna ett

otvetydigt behov för kvinnor att fördjupa sina kunskaper om vad

en EG-anslutning kan komma att innebära just för kvinnorna.

Därför bör särskilda medel avsättas för detta ändamål.

Enligt motion A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c), yrkande 2,

finns knappast några kanaler som på ett bättre sätt än

studieförbunden når ut till de många människorna. Därför bör

förbunden ges möjligheter att medverka i informationsarbetet och

utbildningsverksamheten inför folkomröstningen. Folkhögskolorna,

som har hög utbildningskompetens och förmåga att forma kurser

efter de studerandes behov, bör också kunna anordna utbildning.

Enligt motion A435 av Inger Hestvik m.fl. (s), yrkande 12, är

det viktigt att särskilt kvinnor i glesbygd inför

folkomröstningen om EG-medlemskap får lära sig mer. Enligt

motionärerna är kvinnor i glesbygd beroende av en regering som

för regionernas talan och en aktiv regionalpolitik. Sådana

frågor måste också diskuteras i informationsarbetet.

Enligt motion A807 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), yrkande 3,

bör ytterligare resurser avsättas för att tillräckligt många

kvinnor skall nås av information innan folkomröstningen om ett

EG-medlemskap skall äga rum. Informationen behöver förstärkas

när det gäller visionen bakom Europasamarbetet. Hittills har det

främst gällt de ekonomiska aspekterna. EG-medborgarnas

engagerade samarbete för ett fredligt och demokratiskt Europa

kommer enligt motionärerna ständigt i skymundan. Medel för

information till kvinnoorganisationerna bör finnas tillgängliga.

Kompletterande uppgifter från utrikesdepartementet

Utskottet har från utrikesdepartementet inhämtat vissa

kompletterande uppgifter i ärendet. Därav framgår att, under

förutsättning att riksdagen godkänner anslagsförslaget, avsikten

är att regeringen skall inrätta en särskild delegation. Den

skall ges ställning av myndighet och ha till uppgift att på

basis av de i propositionen angivna riktlinjerna fördela viss

andel av anslaget till enskilda organisationers

informationsinsatser om europeisk integration. Delegationen bör

bestå av högst 6--8 ledamöter inkl. en ordförande och en vice

ordförande. Experter skall kunna knytas till delegationen. Den

bör representera en bred saklig kompetens både vad gäller

informationsverksamhet (inkl. folkbildning) och europeisk

integration. Delegationen förutsätts bli knuten till

utrikesdepartementet.

Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter skall enligt

vad som upplysts utses av regeringen för bestämd tid. Ett

sekretariat för EG-information inrättas inom UD för att handha

regeringskansliets informationsverksamhet. Sekretariatets chef

skall även fungera som kanslichef åt delegationen och förväntas

vara föredragande i bidragsärenden.

Yttrande från utrikesutskottet

Utrikesutskottet har avgivit yttrande i ärendet, 1991/92:UU3y,

vilket fogats som bilaga till betänkandet. Vad

utrikesutskottet i sitt yttrande anfört redovisas i det följande

under utskottets bedömning.

Utskottets bedömning

I propositionen föreslår regeringen att det för nästkommande

budgetår anvisas ett anslag på 50 milj.kr. för

informationsinsatser om europeisk integration. Samtidigt

aviseras att förslag om ytterligare 50 milj.kr. för bl.a. detta

ändamål kommer att föreläggas riksdagen i nästa

budgetproposition. Bakgrunden är Sveriges ansökan om medlemskap

i EG. Det är därför enligt propositionen viktigt att var och en

får kunskap om de förändringar som kan vänta, inte minst med

tanke på den folkomröstning som aviserats i

regeringsförklaringen.

Utskottet vill erinra om att riksdagen hösten 1990 uttalat sig

om att ytterligare informationsinsatser är nödvändiga i syfte

att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges

Europasamarbete (1990/91:UU8). Riksdagen har också helt nyligen

(1991/92:KrU) givit regeringen till känna att det råder enighet

om att det behövs en omfattande information före en

folkomröstnng om svensk anslutning till EG. Inför beredningen av

frågan om medel till denna information framhöll kulturutskottet

vikten av att den bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet

från liknande studie- och informationskampanjer som finns inom

folkbildningen, speciellt studieförbunden, tas till vara.

Utskottet vill inledningsvis särskilt betona vikten av att

Sveriges medverkan i det europeiska integrationsarbetet genom en

allsidig och objektiv information kan engagera en bred opinion i

det svenska samhället. Mot bakgrund av Sveriges ansökan om

medlemskap i EG och den aviserade folkomröstningen är det av

stor betydelse att alla kan erhålla kunskap om det nuvarande

Europasamarbetet och de förändringar som där kan förväntas.

Utrikesutskottet har i sitt yttrande understrukit att behovet av

en bred information om de pågående integrationsprocesserna i

Europa ytterligare vuxit i takt med den snabba utvecklingen

under det senaste året. Konstitutionsutskottet delar den

bedömningen och finner att det i propositionen framlagda

förslaget till särskilda informationsmedel och uppläggningen i

stort av insatserna väl svarar mot utskottets uppfattning.

Genom propositionens förslag tillgodoses flera av de motioner

som väckts i frågan under allmänna motionstiden, en bedömning

som också utrikesutskottet gjort. Det gäller i första hand

motionerna U210 (s) och yrkande 21 i motion U504 (s) i vilka

betonas vikten av en bred och allsidig information med

utnyttjande av folkbildningsorganisationerna, i synnerhet

studieförbunden, samt de fackliga organisationerna och andra

folkrörelser.

Enligt utrikesutskottet är det naturligt att en betydande del

av de informationsinsatser som regeringen själv genomför under

nästkommande budgetår avser EES-avtalets betydelse för Sverige.

Det gäller här det mest omfattande internationella avtal som

vårt land någonsin ingått med konsekvenser på en rad

samhällsområden. Konstitutionsutskottet delar den bedömningen. I

likhet med utrikesutskottet anser utskottet att det finns

anledning att särskilt beakta intresset av att

informationsinsatserna också belyser effekterna av den

europeiska integrationen på kvinnornas situation i Sverige.

Som ovan framgått är det regeringens avsikt att i

budgetpropositionen för 1993/94 återkomma med förslag om

ytterligare 50 milj.kr. dels för fortsatta insatser av den nu

föreslagna karaktären, dels om former för informationsspridning

inför den aviserade folkomröstningen. Utrikesutskottet anser det

naturligt att en större del av medlen under budgetåret 1993/94

ägnas åt att belysa effekterna av ett svenskt medlemskap i EG.

Utrikesutskottet anför vidare att medel då bör kunna ställas

till förfogande för de organisationer som önskar bedriva

kampanj för eller emot ett svenskt medlemskap. Även i detta

senare sammanhang bör enligt utrikesutskottet kvinnornas

situation uppmärksammas. Konstitutionsutskottet instämmer i den

bedömningen. Med det anförda bör förslagen i motion K226 (c),

yrkande 4 i motion U545 (s), motion A 280 (c), yrkande 12 i

motion A435 (s), yrkande 3 i motion A807 (fp), motion K211 (c)

samt motion K216 (v) kunna tillgodoses.

I motion K25 (s) har föreslagits att 40 milj.kr. av de

föreslagna medlen för nästkommande budgetår bör tilldelas

Folkbildningsrådet för fördelning bland studieförbund etc.

Utskottet vill erinra om att det vid rådets tillkomst fastlagts

(1990/91:UbU18) att rådet skall ha till uppgift "att fördela det

gemensamma statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor

dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån egna

bedömningar". Enligt vad som anförs i

kompletteringspropositionen skall bidrag främst utgå till

folkbildningsverksamhet, i första hand studieförbunden, men även

andra organisationer bör kunna beviljas bidrag för allsidiga och

seriösa informationsprojekt. Med anledning härav finner

utskottet att det framstår som angeläget att folkbildningsrådet

blir inkopplat i samband med den kommande bidragsfördelningen.

Enligt utskottets mening är det inte nu möjligt att göra någon

bedömning av hur stor del av medlen som kan bli aktuell.

Utskottet har uppmärksammat att man i Danmark inför den aktuella

folkomröstningen i juni 1992 där avsatt omkring 60% av

informationsmedlen till ett motsvarande organ. Det måste

emellertid ankomma på den föreslagna delegationen att göra en

självständig bedömning i sammanhanget.

Utskottet vill liksom utrikesutskottet understryka den

folkbildningsinriktade karaktären av de informationsinsatser som

det nu aktuella förslaget om 50 milj.kr. för nästkommande

budgetår är avsett att stödja. Med det anförda finner utskottet,

i likhet med utrikesutskottet, att yrkande 2 i motion U517 (s)

får anses tillgodosett. Motion K23 (v), yrkande 2 i motion K24

(c), motion K25 (s), yrkande 2 i motion K27 (kds) samt yrkande

22 i motion U504 (s) avstyrks under hänvisning till det ovan

anförda.

I motion K27 (kds), yrkande 1, förordas information till

hushållen och till gymnasieskolan. Utskottet delar

utrikesutskottets uppfattning att yrkandet kan tillgodoses genom

regeringens egna informationsinsatser via utrikesdepartementet.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att den kommande

objektiva informationen också bör ta sikte på de stora

invandrargrupperna i deras helhet. Likaså förutsätter utskottet

att befintliga kanaler för distribution av lättläst

informationsmaterial utnyttjas. Det är av betydelse att

information anpassas även för dem som har särskilda svårigheter

att tillgodogöra sig sedvanligt informationsmaterial.

I motionerna K24 yrkande 1 (c) och K26 (c) framläggs förslag

som syftar till utredning av alternativ till de handlingslinjer

regering och riksdag valt. Utrikesutskottet utgår i sitt

yttrande från att regeringen även fortsättningsvis utreder

skilda aspekter på Sveriges deltagande i de europeiska

integrationsprocesserna. En konsekvensutredning av det slag som

föreslås i motionerna kan vara ett sätt att genomföra detta

utredningsarbete. Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande

att ett sådant arbete dock ej skall finansieras över anslaget

för nu aktuella informationsinsatser och avstyrker

motionsyrkandena. Utskottet delar den bedömningen och avstyrker

följaktligen yrkande 1 i motion K24 (c) och motion K26 (c).

I propositionen anför föredraganden att han avser att föreslå

regeringen att en särskild delegation -- med ställning av

myndighet inom regeringskansliet -- inrättas för utdelning av

bidragen. Utskottet har vid sin granskning av statsrådens

tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning under detta

riksmöte uppmärksammat frågan om formen för reglering av

verksamheten i organ av detta slag. Utskottet uttalade att

regleringarna i de där redovisade fallen borde ske i form av

förordning (1991/92:KU30 s. 23 f.). Utskottet utgår från att

verksamheten i den nu aktuella delegationen kommer att regleras

på angivet sätt.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet det i propositionen

framlagda anslagsförslaget och kan med det ovan anförda godta de

grunder för fördelning av bidrag som redovisats.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande EG-information

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150, bilaga

1:2 punkt E 7, och med avslag på motionerna 1991/92:K23,

1991/92:K24, 1991/92:K25, 1991/92:K26, 1991/92:K27 yrkande 2 och

1991/92:U504 yrkande 22 samt med anledning av motionerna

1991/92:K27 yrkande 1, 1991/92:K210, 1991/92:K211, 1991/92:K216,

1991/92:K226, 1991/92:U504 yrkande 21, 1991/92:U517 yrkande 2,

1991/92:U545 yrkande 4, 1991/92:A280 yrkande 2, 1991/92:A435

yrkande 12 och 1991/92:A807 yrkande 3 till Medel för

informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.

Stockholm den 26 maj 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson* (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Ylva

Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s),

Torgny Larsson* (s), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson*

(s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy

Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Roland Lében (kds).

* Ej närvarande vid justeringen.

Utrikesutskottets yttrande

1991/92:UU3y

Bilaga

Medel för informationsinsatser om europeisk integration

(kompletteringspropositionen)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har med remiss l992-05-12 berett

utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över bilaga I:2 i

proposition 1991/92:150 vad gäller medel för

informationsinsatser om europeisk integration med

följdmotionerna 1991/92:K23, K24, K25, K26 och K27 samt de i

ärendet under allmänna motionstiden väckta motionerna

1991/92:K210, K211, K216, K226, U504, U517, U545, A280, A435

och A807.

Propositionen

I proposition 1991/92:150 föreslår regeringen att medel

motsvarande 100 milj.kr. skall utgå under de närmaste två

budgetåren dels till regeringskansliets information, dels till

sådan verksamhet i enskilda organisationers regi.

Under budgetåret 1992/93 är enligt regeringens förslag bidrag

för informationsspridning utanför regeringskansliet främst

tänkta att utgå till folkbildningsverksamhet, i första hand

studieförbunden, men även andra organisationer bör kunna

beviljas bidrag för allsidiga seriösa informations- och

utbildningsprojekt som behandlar den europeiska

integrationsprocessen, EES-avtalet, EG -- dess institutioner och

verksamhet, samt Sveriges medlemskapsansökan. En särskild

delegation med ställningen av myndighet inom regeringskansliet

föreslås inrättas för utdelning av bidragen.

Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för

1993/94 med förslag dels att riksdagen ställer ytterligare

50 milj.kr. till förfogande för informationsinsatser, dels om

hur informationsspridningen fram till den i

regeringsförklaringen aviserade folkomröstningen bör ske. Enligt

regeringen bör medel då kunna ställas till förfogande för de

organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett

svenskt EG-medlemskap.

Motionerna

I ett flertal motioner från allmänna motionstiden föreslås

informationsinsatser inför en kommande folkomröstning

beträffande Sveriges medlemskap i EG.

I motion K210 (s) och U504 (s), yrkande 21, betonas vikten av

att betydande resurser avsätts för breda informations-, studie-

och kampanjinsatser bl.a. genom folkbildningsorganisationerna,

fackliga organisationer och andra folkrörelser. Genom att

studieförbunden engageras garanteras enligt motionärerna en

allsidig behandling av frågan. I yrkande 22 i motion U504 (s)

föreslås att regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag till fördelning av informationsmedlen.

I motion K226 (c) föreslås en informationskampanj inför

folkomröstningen med utnyttjande av massmedias genomslagskraft

på sätt och i en omfattning som motsvarar uppläggningen inför

högertrafikomläggningen l967. Också i motion A280 (c) framhålls

att den nödvändiga informations- och utbildningsverksamheten

kommer att kräva en informationskampanj av betydligt högre

dignitet än t.ex. tidigare högertrafikkampanj och

kärnkraftsomröstning, och att extra resurser därför erfordras.

I motion U517 (s) understryks betydelsen av att det inför

folkomröstningen framställs ett objektivt informationsmaterial

där för- och nackdelar med medlemskap blir tydligt. Det är

enligt motionärerna angeläget att tillräckligt med tid ges för

utformning av innebörden av alternativen samt att

folkomröstningen kan genomföras på likvärdiga villkor för de två

alternativen. Av särskild betydelse blir enligt motionären att

informera om och redovisa reella, konkreta ekonomiska för- resp.

nackdelar genom ett EG-medlemskap resp. endast ett EES-avtal.

I flera motioner framhålls vikten av att resurser avsätts till

information om konsekvenserna för kvinnorna av ett

EG-medlemskap. I yrkande 4 i motion U545 (s) konstateras att

många kvinnor nu studerar EG-frågan. Fler kommer att göra det

före folkomröstningen. Det finns enligt motionärerna ett

otvetydigt behov för kvinnor att fördjupa sina kunskaper om vad

en EG-anslutning kan komma att innebära just för kvinnorna. Mot

den bakgrunden är det synnerligen angeläget att avsätta resurser

för detta ändamål.

Ett motsvarande förslag med särskild tonvikt på

informationsresurser till kvinnor i glesbygd lämnas i yrkande 12

i motion A435 (s). Enligt yrkande 3 i motion A807 (fp) behövs

än mer resurser för att tillräckligt många kvinnor skall nås

innan folkomröstningen om ett EG-medlemskap skall äga rum. Inte

minst behöver informationen förstärkas när det gäller visionen

bakom Europasamarbetet. Den nuvarande bilden av EG i Sverige är

enligt motionärerna framför allt att det är ekonomin som är den

enda drivkraften. EG-medborgarnas engagerade samarbete för ett

fredligt och demokratiskt Europa kommer ständigt i skymundan.

Medel för information till kvinnoorganisationerna bör därför

också i fortsättningen finnas tillgängliga.

I två motioner understryks betydelsen av att informationen om

den europeiska integrationen blir allsidig. Enligt motion K211

(c) måste grupper som bildats för EG-frågan kunna få

tillräckliga resurser för sin organisation och sina projekt fram

till folkomröstningskampanjen. Motsvarande förslag framförs i

yrkande 1 i motion K216 (v).

De motionsförslag som lagts i anledning av propositionen

gäller dels konsekvensanalys av alternativ till EG-medlemskap,

dels informationsmedlens utnyttjande.

I yrkande 1 i motion K24 (c) samt i motion K26 (c) föreslås

att regeringen skall låta utreda konsekvenserna i form av

möjligheter och problem av alternativ till ett EG-medlemskap. I

motion K26 gäller det även konsekvenserna av ett alternativ till

EES-avtalet. Gemensamt för båda motionerna är att de önskar

lyfta fram det alternativ som utgörs av en utveckling av

Sveriges bilaterala relationer till EG. Utredningen bör enligt

motionären i K26 vara allsidigt och parlamentariskt sammansatt.

I övrigt gäller motionsförslagen i anledning av propositionen

frågan hur de av regeringen föreslagna medlen till stöd för

informationsinsatser skall användas.

I yrkande 1 i motion K23 (v) föreslås att alla studieförbund

och organisationer som vill delta i den offentliga debatten om

Europa skall kunna få bidrag. De av regeringen redovisade

kriterierna anser motionärerna alltför snäva och villkorade. I

yrkande 2 i samma motion föreslås att regeringens egna

informationsinsatser ej skall finansieras över det föreslagna

nya anslaget E7. Medel för informationsinsatser om europeisk

integration med hänsyn till att regeringen har tillräckligt med

informationsresurser på andra håll.

Motionärerna i motion K23 (v) invänder också mot regeringens

förslag att först till budgetåret l993/94 föreslå medel till

stöd för opinionsbildning inför folkomröstningen om ett svenskt

medlemskap i EG. I yrkande 3 föreslås att organisationer som

bildats för att bedriva opinionsarbete i EG-frågorna skall ha

rätt att erhålla bidrag från de föreslagna medlen över anslaget

E7.

I yrkande 2 i motion K24 (c) föreslås att den övervägande

delen av de föreslagna informationsmedlen bör utgå till kritisk

EG-information. I motion K25 (s) föreslås att 40 av föreslagna

50 milj.kr. skall kanaliseras till studieförbund och andra

organisationer via Folkbildningsrådet. Detta råd bör enligt

motionärerna kunna fylla den funktion som av regeringen föreslås

fyllas av en särskild delegation inom regeringskansliet.

I motion K27 (kds) föreslås i yrkande 1 att den av regeringen

föreslagna informationen skall kompletteras med kontinuerlig,

lättillgänglig och allsidig information från

utrikesdepartementet till Sveriges alla hushåll. Ett särskilt

anpassat material bör även utarbetas för gymnasieskolans elever.

I yrkande 2 i samma motion föreslås att de politiska partierna

också skall kunna få bidrag från det aktuella anslaget för

kunskapsinhämtande, utbildning och utåtriktad information.

Utskottet vill i anledning härav anföra följande.

Utskottet

Utskottet har i ett flertal betänkanden understrukit

angelägenheten av att regeringen framlägger förslag om insatser

till stöd för en allsidig Europainformation (1990/91:UU8,

1990/91:UU14, 1990/91:UU21). Utskottet välkomnar att regeringen

med hänvisning till utrikesutskottets betänkande l991/92:UU8 i

proposition l991/92:150 föreslår medel motsvarande totalt 100

milj.kr. för informationsinsatser om europeisk integration, av

vilka 50 milj.kr. föreslås anvisas för budgetåret l992/93.

I det av regeringen åberopade betänkandet framhöll utskottet

bl.a. nödvändigheten av ytterligare informationsinsatser i syfte

att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges

Europasamarbete och förutsatte att regeringen skulle inkomma med

förslag med denna innebörd.

Utskottet vill understryka att behovet av en bred information

om de pågående integrationsprocesserna i Europa ytterligare

vuxit i takt med den snabba utvecklingen under det senaste året.

Utskottet finner att den av regeringen föreslagna uppläggningen

av insatserna väl svarar mot detta intresse. Genom förslaget

tillgodoses enligt utskottets uppfattning även flera av de

motioner som väckts i frågan under allmänna motionstiden i år.

Det gäller K210 (s) samt yrkande 21 i motion U504 (s), i vilka

vikten av en bred och allsidig information med utnyttjande av

folkbildningsorganisationernas, i synnerhet studieförbunden,

samt de fackliga organisationernas och andra folkrörelsers roll

betonas.

Det finns enligt utskottets mening också anledning att

särskilt beakta intresset av att informationsinsatserna belyser

effekterna av den europeiska integrationen på kvinnornas

situation i Sverige. Motionärerna avser i de ovan refererade

förslagen i första hand effekterna i detta avseende av ett

medlemskap, men även eventuella effekter av EES-avtalet bör

uppmärksammas.

Det är naturligt att en betydande del av de

informationsinsatser som regeringen själv genomför under

nästkommande budgetår avser EES-avtalets betydelse för Sverige.

Det gäller särskilt under det budgetår under vilket avtalet

träder i kraft. Det rör sig om det mest omfattande

internationella avtal som vårt land ingått någonsin med

konsekvenser på en rad samhällsområden.

Utskottet välkomnar samtidigt regeringens i propositionen

redovisade avsikt att i budgetpropositionen för l993/94

återkomma med förlag dels om ytterligare 50 milj.kr. för

fortsatta insatser av den nu föreslagna karaktären, dels om

former för informationsspridning inför den aviserade

folkomröstningen. Det är enligt utskottets uppfattning naturligt

att en större del av medlen under budgetåret 1993/94 ägnas åt

att belysa effekterna av ett svenskt medlemskap i EG. Utskottet

delar också regeringens uppfattning att medel då bör kunna

ställas till förfogande för de organisationer som önskar bedriva

kampanj för eller emot ett svenskt EG-medlemskap. Även i detta

senare sammanhang bör kvinnornas situation uppmärksammas.

Därmed bör enligt utskottets mening förslagen i motion K226

(c), yrkande 4 i motion U545 (s), yrkande 12 i motion A435 (s),

yrkande 3 i motion A807 (fp), motion K211 (c) samt yrkande 1 i

motion K216 (v) kunna tillgodoses.

Utskottet vill understryka den folkbildningsinriktade

karaktären av de informationsinsatser som det nu aktuella

förslaget om 50 milj.kr. för nästkommande budgetår är avsett att

stödja. Utskottet vill dock framhålla vikten av att såväl för-

som nackdelar av ett svenskt medlemskap liksom olika alternativ

blir belysta.

Vad gäller den föreslagna beredningsordningen, kriterier för

stöd till informationsinsatser och dessas inriktning har

utskottet ingen erinran mot regeringens förslag. Med hänsyn till

den centrala ställning som Folkbildningsrådet har på

folkbildningens område finner utskottet det rimligt att viss del

av de föreslagna medlen kanaliseras via detta råd.

Därmed anser utskottet att yrkande 2 i motion U517 (s) bör

besvaras. Yrkandena 1, 2 och 3 i motion K23 (v), yrkande 2 i

motion K24 (c), motion K25 (s), yrkande 2 i motion K27 (kds)

samt yrkande 22 i motion U504 (s) bör avstyrkas.

Förslaget i yrkande 1 i motion K27 (kds) om information till

hushåll och till gymnasieskolan bör enligt utskottets mening

kunna tillgodoses genom regeringens egna informationsinsatser

via utrikesdepartementet.

Utskottet har i detta yttrande behandlat förslag beträffande

användningen av det nya anslaget E 7. Medel för

informationsinsatser om europeisk integration. I yrkande 1 i

motion K24 (c) samt i motion K26 (c) framläggs förslag som

syftar till utredning av alternativ till de handlingslinjer

regering och riksdag valt, vilket enligt utskottets mening

gäller något annat än samhällsinformation om den europeiska

integrationen.

Utskottet utgår ifrån att regeringen även fortsättningsvis

utreder skilda aspekter på Sveriges deltagande i de europeiska

integrationsprocesserna. En konsekvensutredning av det slag som

föreslås i motionerna kan vara ett sätt att genomföra detta

utredningsarbete. Utskottet anser dock att ett sådant arbete ej

skall finansieras över anslaget för informationsinsatser.

Därmed anser utskottet att yrkande 1 i motion K24 (c) samt

motion K26 (c) bör besvaras.

Stockholm den 19 maj 1992

På utrikesutskottets vägnar

Pierre Schori

I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Pär Granstedt

(c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson

(s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Karl-Göran

Biörsmark (fp), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Håkan

Holmberg (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Persson (m), Sonia

Karlsson (s) och Stig Alemyr (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Jag delar inte utskottets värdering att den av regeringen

föreslagna uppläggningen av insatserna för information om

europeisk integration skulle svara mot allmänhetens intresse för

allsidig information. Jag har invändningar på fyra punkter.

För det första skall regeringen inte få använda denna del

-- hur mycket talar den inte om -- av anslaget för sin

information. Medel för detta avsattes i årets budget, bl.a. för

att utveckla Kommerskollegium till ett

"Europa-informationscentrum".

För det andra vill utskottsmajoriteten att en betydande

del av anslaget för 1992/93 skall avse information om

EES-avtalets betydelse för Sverige. Även detta ingick i

regeringens budget i januari. Förslaget innebär att medlen för

information om EG/EU kraftigt beskärs, trots att det just under

den berörda perioden finns ett starkt intresse för sådan

information. Det är då, som folkbildningsförbunden och andra

organisationer måste veta vilka anslag de kan räkna med för att

kunna planera sin verksamhet.

För det tredje vill utskottsmajoriteten att riksdagen

först budgetåret 1993/94 skall anslå medel för organisationer

som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt

EG/EU-medlemskap. Det betyder att Nej till EG och liknande

organisationer, dvs. de som arbetar med de knappaste ekonomiska

resurserna, skall diskrimineras.

För det fjärde har utskottsmajoriteten inga invändningar

mot den beredningsordning och de kriterier för stöd som

regeringen föreslagit, trots att det kommer att innebära en hård

styrning av organisationernas opinionsarbete från en myndighet.

Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till motion K23 (v).