Bet. 1991/92:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU06

Frikommunförsöket m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1991/92

KU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens propositioner 1991/92:13

Frikommunförsöket jämte följdmotion, 1991/92:17

Följdlagstiftning till den nya kommunallagen samt 1990/91:100

bilaga 2, yrkande 2 såvitt avser avsnitt 4 om den kommunala

sektorn. Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om

frikommunförsöket utom i fråga om en del av försöksverksamheten

enligt den s.k. Dalamodellen med ny organisation av hälso- och

sjukvården i Kopparbergs läns landsting. Med bifall till ett

motionsyrkande (fp) avstyrks förslaget att landstingsmötet

skulle kunna besluta om närvarorätt för pensionärs- och

handikapporganisationer i områdesstyrelserna även för tiden

efter den 31 december 1991. På denna punkt har till betänkandet

fogats en reservation (s) och en meningsyttring av suppleant

(v).

Förslagen till följdlagstiftning tillstyrks med några smärre

lagtekniska justeringar.

Budgetpropositionens redovisning av utvecklingsarbetet inom

den kommunala sektorn föreslås lagd till handlingarna.

Propositionerna

1991/92:13 vari föreslås att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för

pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och

sjukvården,

2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om

undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från

bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser,

dels ändring i samma lag,

3. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1985:1089) om

försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område, dels

ändring i samma lag,

4. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:1419) om

försöksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens

samt omsorgsverksamhetens område, dels ändring i samma lag,

5. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:23) om

tillämpning av lagen (1981:49) om begränsning av

läkemedelskostnader, m.m. vid viss försöksverksamhet, dels

ändring i samma lag,

6. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem

för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), dels

ändring i samma lag,

7. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:99) om

försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn

enligt djurskyddslagen (1988:534), dels ändring i samma lag.

1991/92:17 vari föreslås att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken (1949:381),

2. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

3. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och

pensionatrörelse,

4. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

5. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

6. lag om ändring i vallagen (1972:620),

7. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

m.m.,

8. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

hyresnämnder,

9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

10. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),

11. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

12. lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,

13. lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal

kristidsförvaltning,

14. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),

15. lag om ändring i lagen (1991:1032) om ändring i

räddningstjänstlagen (1986:1102),

16. lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp,

17. lag om ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom

hälso- och sjukvården,

18. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

19. lag om ändring i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för

hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m.,

20. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),

21. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

22. lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen

(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

m.fl.,

23. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i

vissa fall,

24. lag om ändring i lagen (1991:1130) om ändring i lagen

(1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda

omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

25. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,

26. lag om ändring i lagen (1978:234) om trafiknämnd,

27. lag om ändring i lagen (1991:860) om ändring i lagen

(1939:608) om enskilda vägar,

28. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

29. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt, m.m.,

30. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

31. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

32. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

33. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),

34. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

35. lag om ändring i lagen (1985:1101) om införande av

skollagen (1985:1100),

36. lag om ändring i förordningen (1956:413) om klassificering

av kött,

37. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),

38. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),

39. lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,

40. lag om ändring i lagen (1979:47) om regionala stiftelser

för skyddat arbete,

41. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten och

avloppsanläggningar,

42. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),

43. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),

44. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),

45. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

46. lag om ändring i lagen (1987:11) om

exploateringssamverkan,

47. lag om ändring i lagen (1991:908) om ändring i plan- och

bygglagen (1987:10),

48. lag om ändring i fastbränslelagen (1981:599),

49. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och

explosiva varor,

50. lag om ändring i lagen (1987:439) om inskränkning i rätten

att överklaga,

51. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges

indelning i kommuner och landstingskommuner,

52. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala

indelningsdelegerade,

53. lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894),

54. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),

55. lag om ändring i lagen (1991:862) om ändring i

naturvårdslagen (1964:822),

56. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

57. lag om ändring i renhållningslagen (1979:596),

58. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220).

1990/91:100 bilaga 2, yrkande 2 vari riksdagen bereds

tillfälle att ta del av vad som anförts om utvecklingen av den

offentliga sektorn, såvitt avser avsnitt 4 om den kommunala

sektorn.

Motionen

1991/92:K2 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag om närvarorätt

för pensionärs- och handikapporganisationer i nämnder och

styrelser,

2. att riksdagen beslutar att tillståndsprövning av enskilda

personer eller sammanslutningar som vill driva vissa hem för

vård eller boende enligt socialtjänstlagen skall göras av

länsstyrelsen.

Utskottet

1. Frikommunförsöket

1.1 Allmänt om frikommunförsöket

Bakgrund

Riksdagen beslöt i juni 1984 att en försöksverksamhet med ökad

kommunal självstyrelse -- det s.k. frikommunförsöket -- skulle

inledas. Riksdagsbeslutet innefattade dels en lag (1984:382) om

försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation, den

s.k. frikommunlagen, dels ett principiellt bemyndigande för

regeringen att inom ramen för försöksverksamheten medge avsteg

från vad riksdagen beslutat i samband med anvisning av anslag,

godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet och liknande

åtgärder. Verksamheten skulle bedrivas till utgången av år 1988.

Frikommunförsöket har sedermera förlängts till utgången av år

1991.

Frikommunförsöket var ursprungligen begränsat till nio

kommuner och tre landsting. I samband med förlängningen av

försöksverksamheten utvidgades den dock så att ytterligare

kommuner och landsting gavs möjlighet att delta. För närvarande

deltar 37 kommuner och fyra landsting.

I betänkandet (SOU 1988:26) Frikommunförsöket gjorde

stat-kommunberedningen en samlad redovisning av

försöksverksamheten fram t.o.m. våren 1988.

I december 1990 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att

göra en sammanfattande redovisning av erfarenheterna av

frikommunförsöket. Utredaren, riksdagsledamoten Sören Lekberg,

redovisade resultatet av sitt arbete i två betänkanden (SOU

1991:25) Frikommunförsöket -- Erfarenheter av försöken med en

friare kommunal nämndorganisation och (SOU 1991:68-69)

Frikommunförsöket -- Erfarenheter av försöksverksamheten med

avsteg från statlig reglering m.m. Det förstnämnda betänkandet

låg till grund för de förslag om en friare kommunal

nämndorganisation som presenterades i proposition 1990/91:117 om

en ny kommunallag och som antogs av riksdagen (1990/91:KU38,

rskr. 360).

Propositionen

I proposition 1991/92:13 redovisar regeringen en samlad

bedömning av frikommunförsöket och lägger fram vissa förslag som

föranleds av att den nuvarande försöksverksamheten enligt

riksdagens beslut skall vara avslutad vid utgången av år 1991.

Regeringens bedömning är att frikommunförsöket har spelat en

viktig roll för utvecklingen och förnyelsen av den kommunala

verksamheten. Försöket har enligt propositionen bidragit till

nytänkande och omprövning inom den offentliga sektorn. Metoden

med försöksverksamhet bör därför kunna användas även i

fortsättningen för att stimulera och pröva förändringar i

organisation och uppgiftsfördelning mellan olika samhällsorgan.

Regeringen ser positivt på att det tas initiativ till

försöksverksamhet inom olika områden.

Frågan om en mera samlad ny försöksverksamhet och andra

åtgärder som syftar till att minska den statliga

detaljregleringen av den kommunala verksamheten kan enligt

propositionen bli aktuell när den kommunalekonomiska kommittén

har avslutat sitt arbete. De i propositionen framlagda

lagförslagen redovisas i bilaga 1.

1.2 Dalamodellen för organisation av hälso- och sjukvården

Bakgrund

Hösten 1990 beslöt riksdagen att möjliggöra en

försöksverksamhet med en ny organisation för hälso- och

sjukvården i Kopparbergs läns landsting. Försöksverksamheten

enligt den s.k. Dalamodellen är tänkt att pågå till utgången av

år 1994.

Dalamodellen har i korthet följande inriktning. Landstinget

har det övergripande ansvaret för sjukvården. Politiskt valda

styrelser för 15 sjukvårdsområden har det totala ansvaret för

vården inom sina resp. områden med ett driftsansvar för

sjukvården. Sjukhusen/sjukhusgruppen leds av en av landstinget

vald styrelse. Områdesstyrelserna upphandlar akut- och

specialistvård hos sjukhusen eller andra vårdgivare inom ramen

för vårdavtal. De sluter även avtal med bl.a. vårdcentralerna om

deras åtagande och resurserna för att klara dessa.

Genom den särskilda lagstiftningen har vidgade möjligheter

getts för landstinget att delegera ansvaret för sjukvården till

områdesstyrelserna resp. styrelsen för sjukhusgruppen. En annan

typ av ökad delegering går från styrelserna till

förvaltningschefer med rätt för dessa att delegera vidare till

anställda inom förvaltningarna. Närvaro- och yttranderätt för

pensionärs- och handikapporganisationer i områdesstyrelserna

ingår även i försöket.

Propositionen

I propositionen påpekas att en fortsatt verksamhet enligt

Dalamodellen förutsätter en förlängning av den del av

frikommunförsöket som ger kommuner möjlighet att bedriva

primärvård utan att huvudmannaansvaret övergår på kommunen. En

sådan lagstiftning föreslås också i propositionen.

Av de möjligheter som frikommunlagen i övrigt öppnade för

Dalamodellen återstår enligt propositionen efter den nya

kommunallagens ikraftträdande endast behov av att reglera frågan

om närvarorätt för pensionärs- och handikapporganisationer. I

propositionen föreslås att en bestämmelse om detta intas i

särskild lag.

Motionen

Enligt motion K2 yrkande 1 av Ylva Annerstedt (fp) innebär en

ordning med närvarorätt för pensionärs- och

handikapporganisationer av det slag som föreslås i propositionen

ett intrång i den politiska demokratin. Att ge dubbelt

inflytande åt vissa bestämda särintressen är enligt motionären

inte förenligt med vårt representativa system.

I motionen sägs vidare att politiska nämnder och styrelser

skall bestå av demokratiskt valda företrädare som kan ställas

till ansvar. Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag

på denna punkt.

Utskottets bedömning

Regeringen presenterade i proposition 1990/91:44 det förslag

till ytterligare försöksverksamhet för förnyelse av den

offentliga sektorn som syftade till att möjliggöra en ny

organisation av sjukvården i Kopparbergs län enligt den s.k.

Dalamodellen. I frågan om ökat inflytande för pensionärs- och

handikapporganisationer anförde civilministern i propositionen

följande.

Jag är positiv till att på olika vägar vidga möjligheterna

till brukarinflytande inom den kommunala verksamheten. I

kommunallagen har sådana vidgade möjligheter öppnats under

senare år. Dalamodellen innebär i det här avseendet att

företrädare för särintressen skall få närvaro- och yttranderätt

i organ som representerar allmänintresset och är sammansatta på

politiska grunder. Från principiella utgångspunkter finns det

anledning att hysa betänkligheter mot en sådan ordning. Enligt

min mening bör man dock kunna pröva den tänkta ordningen inom

ramen för den nu aktuella verksamheten.

Utskottet ansåg sig (1990/91:KU17) kunna instämma i

civilministerns överväganden i denna del. Utskottets slutsats

var därför att det borde vara möjligt att inom

frikommunförsökets ram pröva den föreslagna ordningen i de

planerade områdesstyrelserna.

Enligt utskottets mening talar starka skäl mot en förlängning

av försöksverksamheten i denna del. Närvaro- och yttranderätt

för vissa organisationsföreträdare i områdesstyrelserna ger

dessa en särställning som strider mot grundläggande demokratiska

principer. Utskottet biträder därför förslaget i motion K2

yrkande 1 om avslag på propositionen såvitt avser

försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs- och

handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården.

1.3 Tillståndsprövning för förskolor och fritidshem

Propositionen

Enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) skall en enskild

person eller sammanslutning som vill inrätta ett hem för vård

eller boende ansöka om tillstånd för detta hos länsstyrelsen.

Detta gäller även för hem som har inrättats för vård under en

begränsad del av dygnet. Härigenom omfattar tillståndskravet

bl.a. de enskilda förskolorna.

I frikommunverksamheten har ingått en försöksverksamhet som

inneburit att tillståndsprövningen för förskolor och fritidshem

skett på kommunal nivå. Försöksverksamheten har omfattat de

frikommuner som genom skriftlig anmälan till länsstyrelsen

åtagit sig att delta i verksamheten.

I proposition 1991/92:13 sägs att enligt vad regeringen

erfarit har försöksverksamheten fungerat väl där den hittills

bedrivits. Underlaget för ett slutligt ställningstagande till om

ordningen med kommunal tillståndsprövning bör permanentas genom

att regleras i socialtjänstlagen är emellertid begränsat. Med

hänsyn till det arbete med översyn av socialtjänstlagen som

pågår är det enligt propositionen lämpligt att nu låta

försökverksamheten utvidgas till att omfatta samtliga kommuner.

Därvid bör giltighetstiden för lagen (1987:442) om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem

för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

förlängas till utgången av år 1993.

Motionen

Förslaget om förlängning och utvidgning av försöksverksamheten

i denna del avstyrks i motion K2 yrkande 2 av Ylva Annerstedt

(fp). I motionen sägs att den nya regeringen har en positiv syn

på enskild företagsamhet och därför kommer att uppmuntra sådan

genom att ta bort de restriktioner som fortfarande finns för

sådan etablering inom socialtjänstområdet. Att då ge kommun

uppdraget att vara tillståndsmyndighet för sina konkurrenter är

enligt motionären inte förenligt med rättssäkerheten.

Utskottets bedömning

Frågan om en begränsad försöksverksamhet på detta område

behandlades av utskottet i betänkandet KU 1986/87:30. Utskottet

noterade då att förslaget inte innebar någon principiell

förändring av de villkor m.m. som skulle vara uppfyllda för att

ett tillstånd skulle meddelas.

Vidare konstaterade utskottet bl.a. att det löpande

tillsynsansvaret för en enskilt bedriven förskole- eller

fritidshemsverksamhet ligger på socialnämnden (69 § första

stycket socialtjänstlagen). Mot denna bakgrund och med hänsyn

till den kommunala prövning av barnomsorg i enskild regi som

sker i samband med upprättande av kommunal barnomsorgsplan

enligt 17 § socialtjänstlagen ansåg utskottet det befogat att

under en försöksperiod låta de berörda kommunerna även avgöra de

i ärendet aktuella tillsynsfrågorna.

Den fråga som tas upp i motion K2 yrkande 2 är om det är

förenligt med rättssäkerheten att kommunerna ges rätt att

besluta i fråga om tillstånd till de personer eller

sammanslutningar som önskar driva förskolor och fritidshem som

alternativ till den av kommunerna drivna verksamheten på

området.

Vid bedömningen av propositionens förslag i denna del kan det

finnas anledning att ta hänsyn till hur berednings- och

beslutsprocessen faktiskt gestaltar sig när det gäller

tillståndsgivning för förskolor och fritidshem i de kommuner som

inte deltar i försöksverksamheten. Länsstyrelserna har enligt

vad utskottet erfarit begränsade resurser för utredning i

samband med tillståndsprövning enligt 69§ socialtjänstlagen.

Underlaget för bedömning av om de sökande uppfyller de krav som

uppställs i lagen består därför i flertalet fall väsentligen av

de yttranden som inhämtas från kommunerna.

Det bör i sammanhanget erinras om att de tillståndsbeslut som

med stöd av den ovan nämnda lagen (1987:442) om

försöksverksamhet på detta område fattas av kommunerna, enligt

9§ samma lag får överklagas hos länsstyrelserna.

Utskottet har mot denna bakgrund funnit skäl att tillstyrka

regeringens förslag om att förlänga försöksverksamheten till

utgången av år 1993 och att utvidga den till att gälla samtliga

kommuner. Regeringen bör dock enligt utskottets mening noga

följa hur den kommunala tillståndsgivningen fungerar och

återkomma till riksdagen med förslag, om det skulle visa sig att

den leder till för rättssäkerheten negativa effekter av det slag

som aktualiseras i motion K2 yrkande 2. Motionens yrkande om

avslag på lagförslaget avstyrks.

1.4 Övriga förslag med anledning av frikommunförsöket

Propositionen

Propositionens förslag i övrigt till lagstiftning med

anledning av frikommunförsökets upphörande innebär i huvudsak

följande.

Försöksverksamheten med undantag från tillsynskravet för

kommunala stiftelser får fortsätta i avvaktan på en ny

stiftelselag.

Alla kommuner ges möjlighet att på försök bedriva primärvård

utan att huvudmannaansvaret övergår på kommunen.

Försöksverksamheten med ett gemensamt ansvar för en kommun och

ett landsting för socialtjänst och viss hälso- och sjukvård

(Brunfloprojektet) får fortsätta ytterligare tre år.

Försöksverksamheten med rätt för distriktssköterskor att

förskriva vissa läkemedel förlängs.

Försöksverksamheten med ökade kommunala befogenheter enligt

djurskyddslagen förlängs.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i dessa delar.

2. Följdlagstiftning till den nya kommunallagen

Propositionen

Den 1 januari 1992 träder den nya kommunallagen (1991:900) i

kraft. I samband med att riksdagen behandlade lagförslaget

beslutades också vissa ändringar i andra lagar. Det gällde bl.a.

sådana lagändringar som var nödvändiga för att slå fast

principen om en fri nämndorganisation. Beslutet innebar att

kravet i vissa speciallagar på obligatoriska nämnder slopades.

De nämnder hos kommunerna som berörs av beslutet är

byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,

räddningsnämnden och trafiknämnden och hos landstingen hälso-

och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden.

Riksdagsbeslutet om en fri nämndorganisation fullföljs i

proposition 1991/92:17 genom att den särskilda benämningen på

vissa nämnder i olika lagar slopas. Det rör byggnadsnämnden,

miljö- och hälsoskyddsnämnden, räddningsnämnden, trafiknämnden

och omsorgsnämnden.

I de lagar som innehåller hänvisningar till föreskrifter i den

nuvarande kommunallagen ersätts dessa enligt propositionens

förslag med hänvisning till motsvarande föreskrifter i den nya

lagen. Vidare föreslås att vissa föreskrifter om skatt som finns

i 6 kap. kommunallagen tas in i skattelagstiftningen och att

vissa föreskrifter i kommunallagen av valteknisk natur tas in i

vallagen. De i propositionen framlagda lagförslagen redovisas i

bilaga 2.

Utskottets bedömning

Utskottet föreslår vissa redaktionella förändringar i två av

de framlagda lagförslagen samt påpekar att en föreslagen

förändring redan verkställts. I övrigt tillstyrks propositionens

förslag.

Den första av de av utskottet föreslagna förändringarna avser

förslaget till ändring av 5 § i lagen (1966:742) om hotell- och

pensionatrörelse. Utskottet föreslår i konsekvens med övriga

följdändringar till den nya kommunallagen att begreppet

"brandchefen" i 5§ lagen (1966:742) om hotell- och

pensionatrörelse utgår och att det i stället stadgas att kopia

på tillståndsbevis skall tillställas den eller de kommunala

nämnder som fullgör uppgifter inom räddningstjänsten.

Den andra av utskottet föreslagna förändringen avser en

redaktionell förändring i förslaget till ändring av 2 kap. 3§

kommunalförbundslagen (1985:894).

Det påpekande utskottet vill göra avser förslaget till ändring

i 4§ fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt, m.m. Den föreslagna förändringen där begreppet

"kyrkobokförda" utbyts mot "folkbokförda" har beslutats genom

särskild lag (1991:511). Ändringen trädde i kraft den 1 juli

1991.

Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag

redovisas i bilagorna 3--4.

3. Utveckling av den kommunala verksamheten

Propositionen

Regeringen ger i budgetpropositionen 1991/92 bilaga 2 yrkande

2 riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om

utvecklingen av den offentliga sektorn. Avsnitt 4 avser den

kommunala sektorn. I detta avsnitt redogörs bl.a. för det vid

tidpunkten för budgetpropositionens framläggande pågående

arbetet med en ny kommunallag. Där ges också exempel på pågående

förändringsarbete i kommuner och landsting.

Utskottets bedömning

Utskottet, som utan ställningstagande i sak tagit del av vad

som anförts i detta avsnitt i propositionen, har inte funnit

anledning att göra något uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Dalamodellen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K2 yrkande 1

avslår det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda

förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för

pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och

sjukvården,

res. (s)

2. beträffande tillståndsprövning för förskolor och

fritidshem

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:K2 yrkande 2 antar

det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda förslaget

till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem

för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), dels

ändring i samma lag,

3. beträffande frikommunverksamheten i övrigt

att riksdagen antar övriga av regeringen i proposition

1991/92:13 framlagda lagförslag,

4. beträffande lagen om hotell- och pensionatrörelse

att riksdagen antar det av regeringen i proposition

1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1966:742) om hotell- och pensionatrörelse med den ändringen att

5§ erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade

lydelse,

5. beträffande kommunalförbundslagen

att riksdagen antar det av regeringen i proposition 1991/92:17

framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen

(1985:894) med den ändringen att 2 kap. 3 § erhåller i bilaga 4

som Utskottets förslag betecknade lydelse,

6. beträffande lagen med särskilda bestämmelser om kommuns

och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

att riksdagen antar det av regeringen i proposition

1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m. med undantag av att ingen

ändring görs i 4§ fjärde stycket som redan erhållit föreslagen

lydelse genom ändring (1991:511),

7. beträffande lagen om arbetslöshetsnämnd

att riksdagen antar det i propositionen 1991/92:17 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1944:475) om

arbetslöshetsnämnd med det tillägget att lagen skall träda i

kraft den 1 januari 1992,

8. beträffande följdlagstiftning till den nya kommunallagen

i övrigt

att riksdagen antar övriga av regeringen i proposition

1991/92:17 framlagda lagförslag,

9. beträffande proposition 1991/92:100 bilaga 2 yrkande 2

såvitt avser den kommunala sektorn

att riksdagen utan ställningstagande till vad regeringen

anfört lägger propositionen i denna del till handlingarna.

Stockholm den 7 november 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar

Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s),

Inger René (m), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Björn

von der Esch (m) och Odd Engström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Dalamodellen (mom. 1)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Sören Lekberg, Torgny

Larsson, Ulla Pettersson, Elvy Söderström och Odd Engström (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "hälso- och sjukvården"

bort ha följande lydelse:

Försöksverksamheten enligt Dalamodellen inleddes den 1 januari

i år och är tänkt att pågå till utgången av år 1994. Utskottet

finner inte anledning att nu frångå sitt tidigare

ställningstagande till frågan om närvarorätt för vissa

organisationer i områdesstyrelserna. Försöksverksamheten bör

också efter årsskiftet 1991-1992 få innefatta närvarorätt i

områdesstyrelserna för företrädare för pensionärs- och

handikapporganisationer i enlighet med vad som föreslås i

proposition 1991/92:13. Motion K2 yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse: 1. beträffande Dalamodellen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:K2 yrkande 1 antar

det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda förslaget

till lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för

pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och

sjukvården.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag ansluter mig till den i reservationen framförda åsikten

att försöksverksamheten enligt den s.k. Dalamodellen bort få

fullföljas också i den del som avser ökat inflytande för

pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och

sjukvården.

I proposition 1991/92:13 framlagda lagförslag

Bilaga 1

I proposition 1991/92:17 framlagda lagförslag

Bilaga 2

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och

pensionatrörelse

Bilaga 3

Regeringens förslag

Utskottets förslag

5 §

Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse

skall vara skriftlig och åtföljas av

a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och

postadress samt, om sökanden tidigare haft annat släktnamn,

detta;

b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid

och yrke eller titel samt bevis att han ej är underårig eller i

konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken;

c) uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke eller

titel för den som utsetts till föreståndare eller ersättare samt

bevis att han inte är underårig eller har förvaltare enligt 11

kap. 7 § föräldrabalken;

d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där

rörelsen avses skola drivas, det största antal gäster som skall

kunna mottagas samtidigt och det största antal gästrum som

rörelsen skall omfatta;

e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet,

handlingar som visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har

bygglov inte meddelats och är det inte uppenbart att lov inte

behövs, skall beviset innehålla en upplysning om att bygglov kan

fordras. Finns inte någon godkänd ersättare eller, i fall när

det skall finnas föreståndare enligt 3 §, godkänd föreståndare,

skall det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas

förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Kopia

av beviset skall sändas till brandchefen och den eller de

kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och

byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har

bygglov inte meddelats och är det inte uppenbart att lov inte

behövs, skall beviset innehålla en upplysning om att bygglov kan

fordras. Finns inte någon godkänd ersättare eller, i fall när

det skall finnas föreståndare enligt 3 §, godkänd föreståndare,

skall det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas

förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Kopia

av beviset skall sändas till den eller de kommunala nämnder som

fullgör uppgifter inom räddningstjänsten, inom plan- och

byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall

skriftligt bevis utfärdas.

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till

ändring i kommunalförbundslagen (1985:894)

Bilaga 4

Regeringens förslag

Utskottets förslag

2 kap.

3 §

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § första stycket och 16--18 §§, 4

kap. 8, 9, 11--16 §§, 18 § första stycket, 19, 20 och 22 §§ samt

5 kap. 7--23 §§, 25--34 §§ och 36--62 §§ kommunallagen

(1991:900) skall tillämpas i fråga om kommunalförbunds

fullmäktige. Bestämmelserna i 5 kap. 12--17 §§ nämnda lag

tillämpas dock endast om ersättare har utsetts.

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § första stycket och 16--18 §§, 4

kap. 8, 9, 11--16 §§, 18 § första stycket, 19, 20 och 22 §§ samt

5 kap. 7--23, 25--34 och 36--62 §§ kommunallagen (1991:900)

skall tillämpas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige.

Bestämmelserna i 5 kap. 12--17 §§ nämnda lag tillämpas dock

endast om ersättare har utsetts.