Bet. 1991/92:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU08

Kyrkliga frågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

KU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1991/92:39 om

vissa kyrkliga frågor innebärande vissa ändringar i den kyrkliga

lagstiftningen med anledning av framställningar från 1990 och

1991 års kyrkomöten. Även motioner som väckts under den allmänna

motionstiden 1991 behandlas i betänkandet. Det gäller

stat--kyrka-frågan, reglerna om medlemskap i svenska kyrkan,

vissa frågor avseende kyrkofonden samt vissa begravningsfrågor

och bestämmelser rörande kyrkliga samfälligheter. Utskottet har

avstyrkt bifall till motionerna under hänvisning till pågående

utredningar. Tre särskilda yttranden har avgivits (fp resp. c)

samt en meningsyttring från v.

Propositionen

I proposition 1991/92:39 yrkas

1. att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första

stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar

förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska

kyrkan,

2. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

a) lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

b) lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),

c) lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182),

d) lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184),

e) lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185).

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:K208 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den principiella synen på relationen

mellan stat och kyrka,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om angelägenheten av att den Petriska

utredningen genomför sitt uppdrag inom utsatt tid,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om klargörande av villkoren från statens sida

vid en relationsförändring mellan staten och Svenska kyrkan.

1990/91:K210 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för

medlemskap i trossamfund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förtydligande av

regeringsformens stadgande om positiv och negativ

religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund

av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet

med sin karaktär.

1990/91:K211 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas i syfte att

undanröja motsättningen mellan regeringsformens 2 kap. 2 §

religionsfrihetslagen.

1990/91:K601 av Hans Göran Franck och Bengt Silfverstrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett skiljande av svenska kyrkan

från staten.

1990/91:K605 av Anders Svärd (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, i

första hand, att kyrkofondens styrelse skall avskaffas och dess

arbetsuppgifter i framtiden lösas på i motionen föreslaget sätt,

2. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- beslutar att

kyrkomötet skall tillsätta en majoritet av styrelsen och utse

dess ordförande.

1990/91:K609 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas

syftande till att undanröja den påtalade motsättningen mellan

regeringsformen 2 kap. 2 § och religionsfrihetslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

religionsfrihetslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär ändring av

medborgarskapskungörelsen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:K614 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kyrkan skall skiljas från staten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att övergångsbestämmelserna -- punkt 3 i 2

kap. 2 § i RF -- skall upphävas, så att huvudregeln om den

negativa religionsfriheten får full rättsverkan.

1990/91:K615 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande förslag till lydelse av 4 §

kyrkofondslagen: För kyrkofonden skall finnas en styrelse. Denna

skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. Tre av

ledamöterna utses för tre år av regeringen. Ordförande och tre

av ledamöterna utses av kyrkomötet -- -- --,

1990/91:K618 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nuvarande relationer mellan kyrka och

stat skall bevaras,

2. att -- därest yrkande 1 avslås -- riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att inga grundläggande förändringar i

de nuvarande relationerna mellan kyrka och stat får vidtas utan

att frågan underställts medborgarna i en allmän folkomröstning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till de fria samfunden.

1990/91:K622 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att då gravrätt återgår, upplåtaren

skall vara skyldig att fullfölja de avtal angående gravrätt och

gravskötsel som är träffade för graven i fråga,

2. att riksdagen beslutar att borgerliga kommuner skall ha

ansvar för att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för

dem som inte tillhör något kristet trossamfund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

lagförslag som berör svenska kyrkan skall innehålla en

beskrivning av konsekvenserna för förslaget i händelse av att

kyrkan skiljs från staten.

1990/91:K624 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om relationerna mellan staten och svenska kyrkan.

1990/91:K627 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag till indragning av

statsbidrag till kyrkofonden i enlighet med vad i motionen

anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Fi227.

1990/91:K702 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande

ökad proportionalitet också vid valet till kyrkofullmäktige i

kyrkliga samfälligheter.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i den kyrkliga

lagstiftningen med anledning av framställningar från 1990 och

1991 års kyrkomöten.

I domkapitelslagen (1988:181) och prästanställningslagen

(1988:184) föreslås ändringar som i huvudsak innebär följande.

När biskopen eller domprosten har förhinder att tjänstgöra som

ledamot i domkapitlet skall domkapitlet kunna adjungera den som

har anställning som präst i stiftet. Detsamma skall gälla också

om tjänsten som biskop eller domprost är vakant.

Regeringen skall inte längre få besluta om undantag från

regeln att det skall finnas en tjänst som domprost i varje

stift.

Kyrkoherden i ett flerförsamlingspastorat skall ingå som

ledamot i pastoratets tillsättningsnämnd.

Regeringen skall inte längre fastställa hur många statligt

reglerade prästtjänster som får finnas inrättade i landet.

Svenska kyrkans centralstyrelse skall inte längre besluta hur

många prästtjänster som får finnas inrättade i de olika stiften.

Stiftsstyrelsen skall i stället för Svenska kyrkans

centralstyrelse inrätta tjänster som stifts- och

kontraktsadjunkt.

I domkapitelslagen föreslås också konsekvensändringar till

följd av folkbokföringsreformen. Motsvarande ändringar föreslås

i lagen (1982:942) om svenska kyrkan, lagen (1982:943) om

kyrkomötet, kyrkofondslagen (1988:182) och kyrkliga

indelningslagen (1988:185).

I propositionen föreslås dessutom att det för år 1992 skall

gälla samma grunder för beräkning av den särskilda kyrkoavgiften

på skogsbruksvärdet som har gällt för åren 1989--1991. Detta

görs möjligt genom en ny övergångsbestämmelse till kyrkolagen.

De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari

1992.

1. Stat--kyrka-frågan

Motionerna

Relationerna stat--kyrka tas upp i sex motioner.

Enligt motion K208 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) skall varje

trossamfund stå fritt från staten. I motionen hänvisas till att

en särskild utredare, hovrättspresidenten Carl Axel Petri, har

som uppdrag att närmare klargöra svenska kyrkans ekonomiska och

rättsliga förhållanden. Om utredningen planenligt avlämnas

under år 1991 kan enligt motionen remissbehandling ske under

1992 och ställningstagande ske vid 1993 års kyrkomöte, varefter

förslag kan föreläggas riksdagen under november månad 1993.

Därigenom skulle förslag om erforderlig grundlagsändring kunna

behandlas så att en reform skulle kunna ske under år 1995.

Enligt motion K601 av Hans Göran Franck och Bengt

Silfverstrand (båda s) finns anledning att påskynda processen

att skilja stat och kyrka. Överläggningar mellan stat och kyrka

bör så snart som möjligt inledas.

I motion K614 av Hans Leghammar (mp) yrkande 1 föreslås att

relationerna stat--kyrka ändras i enlighet med de riktlinjer som

lades fram av Alva Myrdal på 1970-talet. Den ytterligare

beredning som kan behövas kan rymmas inom den expertutredning

som pågår och därför ske snabbt.

Enligt motion K618 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att

det är av stort värde att den svenska folkkyrkan kan bevaras och

vidareutvecklas inom ramen för den samverkan som nu finns mellan

kyrka och stat. Ett brytande av dessa band med dess ekonomiska

och organisatoriska konsekvenser skulle allvarligt kunna skada

förutsättningarna att bedriva religiös verksamhet riktad till

folket i hela vårt land. Enligt motionen bör riksdagen med

anledning av att förslag om skiljande årligen framläggs i

riksdagsmotioner nu fatta beslut om att inga grundläggande

förändringar i det nuvarande folkkyrkosystemet får genomföras

utan att medborgarna i en folkomröstning ges möjlighet att ta

ställning.

I motion K622 av Lars Ahlmark (m), yrkande 3, erinras om att

begravningslagen aktualiserar frågan om konsekvenserna för

gällande lag av ändrade relationer mellan stat och kyrka. Enligt

motionären måste konsekvenserna utredas med anledning av

lagförslag som rör förhållandet stat--kyrka. I motioner pekas

särskilt på begravningslagen.

Enligt motion K624 av Bo Holmberg m.fl. (s) har förhållandet

mellan stat och kyrka utretts och diskuterats sedan 1958 års

kyrka--stat-utredning tillsattes. Olika förslag har lagts fram

och förkastats. Avsaknaden av organ som samlat kan företräda

svenska kyrkan vid överläggningar med staten om de framtida

relationerna har tidigare betraktats som ett problem i

kyrka--stat-frågan. Nu finns sådana organ i kyrkomötet och

svenska kyrkans centralstyrelse. Det fortsatta arbetet bör ta

sikte på att garantera svenska kyrkans möjligheter att markera

sin identitet som trossamfund. Detta bör enligt motionen ske

samtidigt som goda förutsättningar för en trygg ekonomi och

demokratisk beslutsstruktur bibehålls. Det utredningsarbete som

utförts under 1980-talet kan nu utvärderas, och med Carl Axel

Petris utredning kommer ett avgörande underlag om rättsfrågor

och ekonomi. Därefter bör en parlamentarisk beredning kunna

utforma politiskt förankrade förslag vars slutresultat sedan bör

bli föremål för en bred remissbehandling och därefter

ställningstagande.

Bakgrund

I anslutning till behandlingen av regeringens skrivelse 1990:1

till kyrkomötet om ny kyrkolag behandlade kyrkomötet även ett

par motioner om relationerna kyrka--stat. Andra

kyrkolagsutskottet ansåg att det saknades anledning att

föregripa resultatet av den utredning som behandlar frågor om

svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden.

Kyrkolagsutskottet framhöll att initiativ i kyrka--stat-frågan

bör komma från kyrkan själv. Kyrkolagsutskottet förutsatte att

det material utredningen framlägger kommer att bli föremål för

en bred och allsidig remiss och att kyrkomötet kommer att ges

möjlighet att yttra sig över utredningens resultat innan vidare

ställningstaganden görs från statsmakternas sida. Enligt

kyrkolagsutskottet borde en folkomröstning inte övervägas förrän

kyrkomötet haft möjlighet att ta ställning till resultatet av

utredningens arbete.

Utskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen behandlat

motioner rörande kyrkans skiljande från staten. Vid förra årets

riksmöte avslogs motioner om ställningstagande för skiljande.

Utskottet hänvisade till det tidigare utredningsarbetet och den

expertutredning (C 1989:2) som tillsatts med uppdrag att närmare

klargöra svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden

som underlag för en bedömning av hur de ekonomiska betingelserna

kan anpassas till förändrade relationer mellan kyrkan och

staten. Utskottet hänvisade även till då nyligen avslutad

utvärdering av kyrkomötesreformen. Under hänvisning till

tidigare ställningstaganden att avvakta det pågående

utredningsarbetet, som avses leda till ett slutbetänkande under

år 1991, avstyrkte utskottet motionerna. Detsamma gällde en

partimotion från centerpartiet om att riksdagen skulle besluta

att inte ta ställning till förändrade relationer innan en

folkomröstning hållits i saken. Reservationer avgavs av dels fp,

dels c, dels mp-ledamöterna. Riksdagen följde utskottet.

2. Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan m.m.

Motionerna

I motion K210 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c)

tas frågor upp om medlemskap i trossamfund. I samband med

tolkningen av regeringsformens bestämmelser om den positiva och

den negativa religionsfriheten har frågan uppkommit om

grundlagen ger utrymme även för folkkyrkor i vårt land eller om

även tillhörigheten till dessa måste vara grundad på en

individuell anslutning, grundad på en viljeyttring, trots att

detta strider mot samfundens karaktär. I motionen anges som

exempel på trossamfund med folkkyrkokaraktär den

romersk-katolska kyrkan, den grekisk-ortodoxa kyrkan och den

svenska kyrkan. Enligt motionärerna måste möjligheterna för

trossamfund av folkkyrkokaraktär att verka i vårt land klaras

ut. I ett första steg bör därför regeringen för riksdagen

redovisa vilka möjligheter som finns för dem enligt gällande

lagstiftning. I ett andra steg bör RF:s uppenbarligen oklara

stadgande om den positiva och den negativa föreningsrätten

förtydligas så att det av grundlagen klart framgår att även

trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i vårt

land i enlighet med sin syn, tro och ordning.

I motion K211 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) framhålls att

religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska

kyrkan strider mot regeringsformens portalparagraf om de

medborgerliga fri- och rättigheterna. Av den anledningen har

riksdagen tvingats införa en övergångsbestämmelse till

regeringsformen enligt vilken reglerna om medlemskap i svenska

kyrkan skall gälla utan hinder av 2 kap 2 § RF. Frågan om

medlemskapet i en svensk statskyrka är enligt motionärerna ingen

inomkyrklig fråga utan ett konstitutionellt problem av stor

principiell betydelse. Motionärerna kräver därför att ett

initiativ tas i syfte att undanröja motsättningar mellan

regeringsformen och religionsfrihetslagen.

I motion K609 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) tas upp den

bestämmelse i religionsfrihetslagen som innebär att

evangelisk-lutherska trosbekännare i samband med förvärv av

svenskt medborgarskap upptas i svenska kyrkan om de inte anmäler

att de inte vill inträda i svenska kyrkan. Motionärerna hänvisar

till ett JO-uttalande om att ett självständigt ställningstagande

bör gälla för den som i samband med förvärv av svenskt

medborgarskap önskar inträda som medlem i svenska kyrkan.

Motionärerna framhåller att den nu gällande ordningen från

principiella utgångspunkter inte kan anses tillfredsställande. I

en demokrati borde det vara en självklarhet att det krävs en

viljeyttring för att bli medlem i ett trossamfund.

Bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan strider mot RF:s

fri- och rättighetskatalog. Riksdagen bör oberoende av

inomkyrkligt utredningsarbete begära initiativ från regeringen

syftande till att undanröja motsättningen mellan RF 2 kap. 2 §

och religionsfrihetslagen samt ändring av religionsfrihetslagen

och medborgarskapskungörelsen.

I motion K614 av Hans Leghammar m.fl. (mp) yrkande 2, begärs

att konflikten mellan RF:s 2 kap. 2§ och religionsfrihetslagen

skall lösas. Enligt motionärerna är det inte försvarbart att

under hänvisning till inomkyrkligt utredningsarbete avstå från

erforderlig lagändring.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är varje medborgare gentemot

det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund eller

annan sammanslutning för åskådning i religiöst hänseende. Det

automatiska medlemskapet i svenska kyrkan anses inte förenligt

med denna grundlagsregel (prop. 1975/76:209 s. 117). Enligt

p.3 i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar av

regeringsformen gäller emellertid bestämmelserna om medlemskap i

svenska kyrkan utan hinder av grundlagsregeln. I 6--9 §§ i

religionsfrihetslagen (1951:680) finns bestämmelser om

medlemskap i svenska kyrkan. Enligt 6 § må endast svensk

medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem av

svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder enligt 7 § vid födseln

i svenska kyrkan om båda föräldrarna tillhör kyrkan. Detsamma

gäller enligt 8 § barn utom äktenskap om modern tillhör svenska

kyrkan. Enligt 9 § skall den som förvärvat svenskt medborgarskap

och ej tillhör svenska kyrkan utan särskild ansökan anses

upptagen i kyrkan, om han är evangelisk-luthersk trosbekännare;

dock skall vad nu sagts inte gälla om han, hos pastor i den

församling där han är kyrkobokförd, anmält att han inte vill

inträda i kyrkan. I 9 § medborgarskapskungörelsen (1969:235)

stadgas att om den som förvärvat svenskt medborgarskap är

evangelisk-luthersk trosbekännare skall meddelande härom lämnas

till pastorsämbetet i den församling här i landet där den som

förvärvat medborgarskapet är kyrkobokförd.

Svenska kyrkans centralstyrelse redovisade för 1989 års

kyrkomöte i sin verksamhetsberättelse för år 1988 (CsSkr.

1989:2) ett utredningsarbete som genomförts inom en arbetsgrupp

i fråga om dop och kyrkotillhörighet. Två alternativa förslag

redovisades. Centralstyrelsen framhöll att den inte haft

möjlighet att ta ställning till arbetsgruppens förslag.

Centralstyrelsen avsåg att med ledning av den fortsatta debatten

bearbeta frågan i dess olika aspekter mot bakgrund av vad

centralstyrelsen kunde finna teologiskt viktigt och riktigt. I

svenska kyrkans centralstyrelses programförklaring inför

perioden 1990--1992, vilken fogats till verksamhetsberättelsen

för år 1989 (CsSkr. 1990:2) som bilaga 1, framhålls att

styrelsen avser att fortsätta sitt arbete med dop och dopsyn,

frågor som bl.a. behandlats i utredningen om dop och

kyrkotillhörighet. Det behövs nu fördjupade studier och ett

brett samtal kring dopets roll i svenska kyrkan och ett

målmedvetet och konkret handlingsprogram för pastorala åtgärder

som syftar till att stärka dopets ställning.

Religionsfrihetslagen och medborgarskapskungörelsens

bestämmelse om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i samband

med erhållande av medborgarskap har tagits upp av JO i ett

beslut 1989 (JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s. 355 f.) JO

hänvisade till att ett utträde ur svenska kyrkan fordrar en

aktiv åtgärd från den som önskar utträde. Enligt JO:s mening bör

samma form av visat självständigt ställningstagande gälla för

den som i samband med förvärv av svenskt medborgarskap önskar

inträda som medlem i svenska kyrkan. Medlemskapet bör enligt JO

alltså grundas på en skriftlig ansökan på ett särskilt utarbetat

klarläggande formulär. En kopia av JO:s beslut överlämnades till

justitiedepartementet, statens invandrarverk och svenska kyrkans

centralstyrelse.

Svenska kyrkans centralstyrelse har i skrivelse till 1990 års

kyrkomötessammanträde (CsSkr. 1990:3) redovisat sina

tilläggsdirektiv till kyrkoordningskommittén. Enligt direktiven

är regeln för övergång från en nordisk luthersk systerkyrka till

svenska kyrkan ett uttryck för den nära samhörigheten mellan dem

och fyller i normalfallen en av de nordiska invandrarna önskad

funktion. Denna samhörighet bör inte utan särskilda skäl ändras.

Kyrkoordningskommittén bör enligt direktiven med hänsyn tagen

även till denna aspekt pröva hur de av JO påtalade förhållandena

kan tillrättaläggas samt utarbeta förslag till nödvändiga

förändringar i gällande bestämmelser.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år behandlat

motioner rörande medlemskapsreglernas förenlighet med

regeringsformen. Utskottet har därvid bekräftat att det

föreligger en sådan motsättning som nu påtalas i motionerna

1989/90:K604, 1989/90:K626 och 1989/90:K635 och har hänvisat

till uttalanden av såväl regeringen som riksdagen i samband med

behandlingen av 1976 års grundlagsbeslut (prop. 1975/76:209 s.

117, KU 1975/76:65 s. 30 f.). Utskottet har emellertid, bl.a.

mot bakgrund av den inom svenska kyrkan pågående utredningen om

kyrkotillhörighet och dop, inte ansett skäl föreligga att

överväga ett slopande av den aktuella övergångsbestämmelsen i

regeringformen. Utskottet uttalade 1989 (1989/90:KU2), med

hänvisning till det beredningsarbete som pågick i frågan hos

svenska kyrkans centralstyrelse, att riksdagen inte bör

föregripa kyrkomötets ställningstagande.

Frågan om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i samband

med erhållande av svenskt medborgarskap behandlades av utskottet

hösten 1989 med anledning av en motion i samband med

granskningen av justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Utskottet hänvisade till att frågan övervägdes inom svenska

kyrkans centralstyrelse och erinrade om att en ändring av

religionsfrihetslagens bestämmelser om tillhörighet till svenska

kyrkan fordrar kyrkomötets samtycke. Utskottet uttalade att

initiativ till ändrad lagstiftning i första hand bör komma från

kyrkan och fann inte anledning för riksdagen att vid det

tillfället ta ställning till frågan. I en reservation (fp, v,

och mp) framhölls att det är angeläget att ändringarna snarast

kommer till stånd.

3. Kyrkofonden

Motionerna

I motion K605 av Anders Svärd (c) framhålls att kyrkofondens

styrelse ansvarar för den inomkyrkliga skatteutjämningen och

fattar beslut om stifts- och strukturbidrag efter yttrande från

svenska kyrkans centralstyrelse. Den beslutar även om anslag

till den rikskyrkliga verksamheten. Kammarkollegiet förvaltar

fondens tillgångar. Fondstyrelsen består av sju ledamöter av

vilka regeringen tillsätter fyra och förordnar en av dessa att

vara ordförande. Övriga tillsätts av kyrkomötet. Motionären

anser att det mot bakgrund av att det i budgetpropositionen

1990/91 inte i år fanns några förslag om statsbidrag till

svenska kyrkans verksamhet inte längre finns fog för att

statsmakten skall delta i förordnande av fondens styrelse. Det

samlade ansvaret för svenska kyrkans ekonomi bör enligt motionen

flyttas från regeringen och kyrkofondens styrelse till

kyrkomötet och svenska kyrkans centralstyrelse. Därigenom skulle

det bli lättare för kyrkomötets valda ombud att utöva ett

verkligt inflytande över den samlade rikskyrkliga ekonomins

omfattning och hur resurserna lämpligen skall fördelas mellan

riks- respektive stiftskyrklig verksamhet.

I motion K615 av Göran Åstrand m.fl. (m), yrkande 1, föreslås

att majoriteten i kyrkofondens styrelse skall utses av

kyrkomötet, som även skall utse ordförande. Motionärerna anser

att det är självklart att kyrkofondens medel, som i huvudsak

genereras genom kyrkans församlingar, skall skötas av en

styrelse i vilken kyrkomötets valda ledamöter är i majoritet.

I motion K627 av Olof Johansson m.fl. (c) föreslås under

hänvisning till motion Fi227 att regeringens förslag i

budgetpropositionen om indragning från kyrkofonden av 140

milj.kr. för budgetåret 1991/92 som motiverats av skattereformen

och folkbokföringens ändrade organisatoriska hemvist. Med

anledning av att centerpartiet motsatt sig en flyttning av

folkbokföringen uppstår ingen grund för indragningen av de

aktuella medlen.

Bakgrund

Enligt 4 § kyrkofondslagen skall kyrkofonden ha en styrelse

som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden

och tre andra ledamöter utses av regeringen. Övriga tre

ledamöter utses av kyrkomötet.

Genom kyrkofonden fördelas kostnaderna för kyrkans verksamhet.

Kyrkofonden tillförs medel i form av allmän och särskild

kyrkoavgift samt genom statsbidrag som beviljas för ändamålet.

Till kyrkofonden förs även avkastning och ersättning från vissa

tillgångar som tillhör fonden. Den allmänna kyrkoavgiften

betalas av pastoraten och beräknas på skatteunderlaget med 16

öre per skattekrona. Pastorat som innehar lönetillgångar skall

därutöver betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Med

lönetillgångar avses löneboställen och prästlönefonder samt

andelar i prästlönejordsfonder och prästlönefondsfastigheter.

Statsbidrag till kyrkofonden utgår för budgetåret 1990/91 med

ca 38milj.kr. som ersättning för prästerskapets till

statsverket indragna tionde m.m. och för inkomstbortfall till

följd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av

juridiska personer samt för den indragna tjänstebrevsrätten. Det

nuvarande systemet för ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan

beslutades av riksdagen 1982 (prop. 1981/82:158, KU28). Som

ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget utgick

under två år statliga bidrag till kyrkofonden, nämligen 88

milj.kr. för år 1983 och 44 milj.kr. för år 1984. I 1984 års

budgetproposition angavs att avsikten var att bidraget för

indragna skatteutjämningsmedel skulle upphöra efter år 1984.

Detta uttalande föranledde inte någon kommentar från

riksdagens sida. Kulturutskottet har senare vid flera tillfällen

-- senast våren 1989 (1988/89:KrU19) -- avstyrkt förslag om att

återinföra ett anslag som skulle användas av kyrkofonden för

bidrag till inomkyrklig skatteutjämning.

Konstitutionsutskottet tog upp frågan om sammansättningen av

kyrkofondens styrelse i samband med behandlingen av

propositionen om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i

svenska kyrkan m.m. (prop. 1987/88:31, KU 30). Kyrkomötet hade

1987 föreslagit att kyrkofondslagen ändrades så att kyrkomötet

skulle få utse majoriteten av ledamöterna i fondens styrelse. I

propositionen hänvisades till att som motivering för inrättandet

av en särskild styrelse för kyrkofonden fr.o.m. den 1 januari

1983 angetts att kyrkan borde ges ett medinflytande över fondens

förvaltning. Det ansågs då emellertid naturligt att staten fick

utse flertalet ledamöter, däribland ordföranden. Eftersom större

delen av fondens inkomster till större delen består av

skattemedel ansåg departementschefen (s.151) att det inte fanns

anledning att ändra på bestämmelserna. Utskottet delade den

ståndpunkten.

4. Begravningslagen, m.m.

Motionerna

Enligt motion K622 av Lars Ahlmark (m), yrkandena 1--2, fick

den nyligen antagna begravningslagen i vissa delar en mindre

lyckad utformning. Enligt motionären har ca 800000 avtal om

evig gravrätt ingåtts i vårt land. För ca 160000 av gravarna

finns också eviga skötselavtal. Upplåtaren -- normalt en

kyrkogårdsförvaltning -- har mot en engångsersättning åtagit sig

att sköta graven i all framtid. Enligt den nya lagen kan eviga

gravrätter bestå endast om gravrättsinnehavaren är i livet, känd

av upplåtaren och nära släkt med någon av dem som vilar i

graven. En konsekvens blir att många gamla gravvårdar kommer att

tas bort och därigenom totalt förändra våra äldre kyrkogårdar.

Motionären föreslår därför att riksdagen beslutar att, då

gravrätt återgår, upplåtaren skall vara skyldig att fullfölja de

avtal angående gravrätt och gravskötsel som är träffade. I

motionen anförs vidare att det är egendomligt att allmänna

gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund

skall anordnas och hållas av stiftssamfälligheterna inom svenska

kyrkan. Detta torde uppfattas som stötande för många anhängare

av icke kristna religioner. Enligt motionären vore det naturligt

att en enskild kommun eller ett antal kommuner i samverkan

håller allmän begravningsplats för dem som inte tillhör något

kristet samfund.

Bakgrund

Riksdagen antog hösten 1990 förslag till ny begravningslag

(prop. 1990/91:10, KU 14). Propositionen bifölls i sin helhet

med en viss ändring av ikraftträdandet. Reservationer förelåg

avseende huvudmannaskapet för allmänna begravningsplatser (m,

fp, v och mp) samt återlämnande av gravrätt (m).

Den nya lagen innebär bl.a. följande.

Invigning av en allmän begravningsplats skall inte längre vara

obligatorisk.

Stiftsamfälligheterna inom svenska kyrkan skall ha ansvaret

för att det finns allmänna begravningsplatser med särskilda

gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.

Rätten till gravplats på en allmän begravningsplats slås fast.

Enskilda begravningsplatser skall bara få anordnas av

trossamfund och stiftelser.

En ordning har lagts fast för att lösa konflikter mellan de

efterlevande i frågor som rör kremering och gravsättning.

Möjligheten att upplåta gravrätt till en juridisk person

begränsas. Vid tidsbegränsade upplåtelser skall

gravrättsinnehavaren innan tiden för upplåtelsen går ut

underrättas om förutsättningarna för en ny upplåtelse.

Dödsboet efter en avliden gravrättsinnehavare skall vara

skyldigt att anmäla till vem gravrätten har övergått efter

dödsfallet. Om ingen anmälan görs skall upplåtaren besluta om

det fortsatta gravrättsinnehavet.

Endast den som i gravboken eller gravregistret är antecknad

som innehavare skall få utöva gravrätten.

På ett tydligare sätt än i dag slås det fast att det är

gravrättsinnehavaren som bestämmer om gravvårdar och andra

gravanordningar på gravplatsen. Upplåtarens begränsande

föreskrifter skall utgöra undantag från denna huvudregel.

Förutsättningarna för att upplåtaren skall få vidta ändringar

på en gravplats anges i lagen.

Reglerna om dödsfallsanmälan och dödsbevis samlas i

begravningslagstiftningen. Det nuvarande dödsbeviset uppdelas på

två handlingar, ett dödsbevis och ett intyg om dödsorsaken.

5. Kyrklig samfällighet

Enligt motion K702 av dåvarande förste vice talman Ingegerd

Troedsson (m) bör riksdagen hos regeringen begära förslag

innebärande ökad proportionalitet vid val till kyrkofullmäktige

i kyrklig samfällighet. Motionären erinrar om att 1986 års

kyrkomöte hos regeringen begärde att frågan skulle utredas, men

något förslag har ännu inte lagts fram. Enligt motionen kan

nuvarande valregler innebära en stark snedfördelning mellan

församlingar ingående i samfällighet. Motionären erinrar om

systemet med utjämningsmandat vid val till landsting. En ökad

proportionalitet bör eftersträvas vid samfällighetsvalen.

Bakgrund

Enligt 4 § andra stycket lagen (1972:704) om

kyrkofullmäktigval skall vid val av fullmäktige i kyrklig

samfällighet varje i samfälligheten ingående församling eller

sådan grupp av församlingar som har bestämts enligt 4a§

tredje stycket utgöra en valkrets.

Kyrkomötet begärde 1986, med bifall till ett motionsyrkande,

att regeringen skulle låta utreda frågan om kyrkofullmäktigval i

kyrkliga samfälligheter. Kyrkolagsutskottet (KL 1986:5) uttalade

sig till förmån för ökad proportionalitet genom t.ex. införande

av ett system med utjämningsmandat.

Regeringen tillkallade i mars i år en särskild utredare för

att se över valförfarandet från administrativ och teknisk

synpunkt (dir. 1991:13). Enligt direktiven skall utredningen i

sådana hänseenden också omfatta kyrkofullmäktigvalen. En

delfråga som utredningen skall ägna sig åt är frågan om

utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner.

Utskottets överväganden

Som framgått behandlar utskottet i detta betänkande

proposition 1991/92:39 om vissa kyrkliga frågor. Det gäller

förslag till vissa ändringar i den kyrkliga lagstiftningen med

anledning av framställningar från 1990 och 1991 års kyrkomöten.

Propositionens förslag avser vissa tjänsteförhållanden inom

svenska kyrkan. Regeringen skall t.ex. inte längre bestämma hur

många statligt reglerade prästtjänster som får finnas inrättade

i landet. Prästorganisationen skall i fortsättningen helt vara

en fråga som kyrkliga organ har att ta ställning till. Någon

följdmotion har inte väckts med anledning av propositionen.

Utskottet har inte någon erinran mot förslagen och tillstyrker

således propositionen. Vad gäller förslaget till ändring i lagen

(1982:942) om svenska kyrkan föreslår utskottet att riksdagen

genom ett beslut antar förslaget (se punkt 9 första stycket

övergångsbestämmelserna till regeringsformen).

I betänkandet behandlas även ett antal motioner från den

allmänna motionstiden i år. Det gäller stat--kyrka-frågan,

frågor rörande medlemskapsreglerna i svenska kyrkan och dessas

förenlighet med regeringsformen, ordningen för utseendet av

kyrkofondens styrelse, vissa frågor rörande begravningsväsendet

samt frågor om ökad proportionalitet vid val av kyrkofullmäktige

i kyrklig samfällighet.

Inledningsvis vill utskottet erinra om att förhållandet mellan

staten och svenska kyrkan varit föremål för ett omfattande

utredningsarbete sedan 1950-talet och lett till ett antal

delreformer under årens lopp. Efter det att 1979 års allmänna

kyrkomöte hade avvisat ett av regeringen framlagt förslag om

ändrade relationer mellan staten och kyrkan har en rad

utredningar både utom och inom kyrkan behandlat olika

frågekomplex på det kyrkliga området. Utredningsarbetet ledde

under 1980-talet fram till en rad viktiga reformer. Det gäller

framför allt formerna för den kyrkliga lagstiftningen,

kyrkomötets ställning, svenska kyrkans organisation på lokal-

och stiftsplanet, vissa frågor om den kyrkliga egendomen samt

frågor som hör samman med tillsättning av biskopar och präster i

stiften.

Regeringen överlämnade som tidigare redovisats i december 1990

för kyrkomötets yttrande och kännedom ett omfattande förslag

till en ny kyrkolag jämte ett antal anslutande lagförslag som

utarbetades av en särskild utredningsman -- hovrättspresidenten

Carl Axel Petri. Den nya kyrkolagen avses ersätta 1686 års

kyrkolag, lagen om svenska kyrkan samt ytterligare en rad

författningar på kyrkans område. Kyrkomötet anslöt sig i allt

väsentligt till förslagen i regeringens skrivelse. Ärendet

kommer att föreläggas riksdagen under år 1992.

Vad gäller stat--kyrka-frågan har utskottet under årens lopp

behandlat motioner i ämnet. Utskottet behandlade senast hösten

1990 ett antal sådana motioner, vilka avstyrktes under

hänvisning till den expertutredning (C 1989:2) genom Carl Axel

Petri som pågår i syfte att närmare klargöra svenska kyrkans

ekonomiska och rättsliga förhållanden. Avsikten är att

utredningsresultatet skall tjäna som underlag för fortsatta

överväganden angående relationerna mellan kyrkan och staten. I

sammanhanget skall nämnas att även 1991 års kyrkomöte (2KL

1991:1, s.7) avvisat motionsförslag om initiativ i

stat--kyrka-frågan under hänvisning till det pågående

utredningsarbetet. Utskottet har inhämtat att Carl Axel Petris

utredning kommer att föreligga i början av nästa år. Med

hänvisning till det anförda bör riksdagen avvakta resultatet av

det angivna utredningsarbetet. Utskottet avstyrker således

yrkandena i motionerna K208, K601, K614 yrkande 1, K618, K622

yrkande 3 och K624.

Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan har som framgått tagits

upp i ett antal motioner. Som utskottet tidigare år konstaterat

föreligger en motsättning mellan regeringsformens regelsystem

och gällande religionsfrihetslag. Frågan om medlemskapsreglernas

förenlighet med regeringsformen har som utskottet tidigare

framhållit emellertid ett nära samband med stat--kyrka-frågan.

Enligt utskottets mening bör den utredning som pågår om svenska

kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden avvaktas också i

denna fråga. Utskottet avstyrker därför yrkandena i motionerna

K210, K211, K609 och K614 yrkande 2.

I motionerna K605 och K627 tas frågor om kyrkofonden upp.

Enligt motion K605 bör det samlade ansvaret för svenska kyrkans

ekonomi ligga på kyrkliga organ -- kyrkomötet och

centralstyrelsen. I motion K615 föreslås att kyrkomötet skall

utse majoriteten av ledamöterna i kyrkofondens styrelse samt

ordföranden. Enligt motion K627 borde folkbokföringen

kvarstannat i kyrkans regi varför den i budgetpropositionen

föreslagna indragningen av 140 milj.kr. från kyrkofonden borde

ha avvisats.

Utskottet får vad gäller frågor om kyrkans ekonomi hänvisa

till den pågående utredningen om kyrkans ekonomiska och

rättsliga förhållanden. Yrkandena i motionerna K605 och K615

yrkande 1 avstyrks sålunda. Vad gäller motion K627 vill

utskottet erinra om den reform på folkbokföringens område som

riksdagen nyligen beslutat om. Utskottet avstyrker yrkandet i

motion K627.

I motion K622 yrkandena 1--2 tas frågor om begravningslagen

upp. Motionären yrkar att reglerna om gravrätt ändras så att

upplåtaren skall vara skyldig att då gravrätt återgår fullfölja

avtal angående gravrätt och gravskötsel samt att borgerliga

kommuner skall ha ansvar för att anordna och hålla allmänna

begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet

samfund.

Riksdagen antog en ny begravningslag hösten 1990, som trädde i

kraft den 1 april i år. De av motionären upptagna frågorna var

aktuella i det sammanhanget. I fråga om begravningsplatser för

dem som inte tillhör något kristet trossamfund föreslogs i en

reservation av m, fp, v och mp att frågan om huvudmannaskapet

ytterligare skulle utredas. Även i fråga om gravrätten förelåg

en reservation av m i vilken föreslogs sådan ändring i

förhållande till propositionen att äldre avtal skulle

fullföljas.

Utskottet har inhämtat att frågor om begravningsväsendet,

däribland huvudmannaskap m.m. för begravningsplatser, kommer att

behandlas i det pågående utredningsarbetet om kyrkans ekonomiska

och rättsliga förhållanden. Mot denna bakgrund avstyrks

motionsyrkandena.

Enligt motion K702 bör riksdagen hos regeringen begära förslag

innebärande ökad proportionalitet vid val till kyrkofullmäktige

i kyrklig samfällighet.

Utskottet vill erinra om att den översyn av valförfarandet som

nu pågår även skall omfatta kyrkofullmäktigvalen. Enligt

utskottet bör resultatet av denna utredning avvaktas.

Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande proposition 1991/92:39 såvitt avser lagen om

svenska kyrkan

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:39 antar

förslag till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska

kyrkan,

2. beträffande proposition 1991/92:39 i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:39 antar

förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

b) lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),

c) lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182),

d) lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184),

e) lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185).

3. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K208, 1990/91:K601,

1990/91:K614 yrkande 1, 1990/91:K618, 1990/91:K622 yrkande 3 och

1990/91:K624,

4. beträffande medlemskapsreglerna i svenska kyrkan, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K210, 1990/91:K211,

1990/91:K609 och 1990/91:K614 yrkande 2,

5. beträffande kyrkofonden

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K605, 1990/91:K615

yrkande 1 och 1990/91:K627,

6. beträffande begravningslagen

att riksdagen avslår motion 1990/91:K622 yrkandena 1 och 2,

7. beträffande kyrklig samfällighet

att riksdagen avslår motion 1990/91:K702.

Stockholm den 26 november 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören

Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet

Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Henrik S

Järrel (m) och Elvy Söderström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilda yttranden

1. Stat--kyrka-frågan (mom.3)

Ylva Annerstedt (fp) anför:

Enligt folkpartiet liberalernas mening bör varje trossamfund

stå fritt från staten. Religionsfrihet måste gälla fullt ut. Som

nation måste vi leva upp till våra ideal om en praktiskt

fungerande religionsfrihet för samtliga invånare i landet.

Svenska kyrkan skall även sedan det fortsatta reformarbetet

genomförts garanteras goda möjligheter att också

fortsättningsvis fungera som en öppen folkkyrka. Verksamheten

skall kunna bedrivas över hela landet.

Folkpartiet liberalerna har i partimotioner under en följd år

ingående redovisat partiets syn på vilka reformer som erfordras

för att uppnå den eftersträvade friheten för kyrkan från den

statliga beslutsapparaten. Den religiösa situationen i vårt land

har under senare år på ett markant sätt förändrats. Sedan länge

tillhör en betydande del av vårt lands invånare något av de

frikyrkliga samfunden. Genom de senaste årtiondenas invandring

har därutöver kyrkor med fast kyrkostruktur och

folkkyrkotradition kommit att bli representerade i Sverige i en

tidigare oanad omfattning.

Utskottet har avstyrkt nu aktuella motioner under hänvisning

till att resultatet av utredningen om svenska kyrkans ekonomiska

och rättsliga förhållanden inom kort kommer att avlämnas.

Jag vill understryka betydelsen av att utredningen skyndsamt

följs av samtal mellan regeringen och svenska kyrkans

företrädare. Regeringen måste därvid klargöra statens villkor

vid en relationsförändring. Regeringen måste ta ställning till

frågor om uppbördshjälp och statsbidrag helst efter

överläggningar med riksdagspartierna och skyndsamt lägga fram

sina villkor för svenska kyrkan i nära anslutning till

expertutredningens redovisning. Den tidplan som presenterats i

vår partimotion K208 bör kunna tjäna som underlag för det

fortsatta arbetet.

2. Stat--kyrka-frågan (mom.3)

Bertil Fiskesjö (c) anför:

Enligt centerpartiets mening är det av stort värde att den

svenska folkkyrkan kan bevaras och vidareutvecklas inom ramen

för den samverkan som nu finns mellan kyrka och stat. Ett

brytande av dessa band skulle med dess ekonomiska och

organisatoriska konsekvenser allvarligt kunna skada

förutsättningarna för religiös verksamhet riktad till folket i

hela vårt land utan att några fördelar skulle vinnas.

Inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns det ingen

majoritet för ett skiljande. Folkets majoritet vill behålla

sambandet kyrka--stat.

I betänkandet föreslår utskottet att samtliga motionsyrkanden

rörande sambandet stat--kyrka och medlemskapsreglerna avslås

utan ställningstagande i sak till de framlagda förslagen. Detta

sker under hänvisning till att en expertutredning om svenska

kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden kommer att

avlämnas strax efter kommande årsskifte. Jag har godtagit detta

utskottets ställningstagande främst av handläggningsskäl och

förutsätter att utredningsresultatet, som enligt direktiven

skulle avlämnas under år 1991, kommer att vara bekantgjort före

den allmänna motionstidens utgång. Den hållning som

centerpartiet har i denna viktiga fråga är att den svenska

folkkyrkan skall kunna bevaras och vidareutvecklas inom ramen

för den samverkan som nu finns. Några grundläggande förändringar

får inte beslutas på politisk nivå utan att medborgarna i en

folkomröstning ges möjlighet att ta ställning.

3. Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan, m.m. (mom. 4)

Ylva Annerstedt (fp) anför:

Vid upprepade tillfällen har konstitutionsutskottet påtalat

den motsättning som råder mellan regeringsformens skydd för

religionsfriheten och reglerna om medlemskap i svenska kyrkan.

Övergångsbestämmelsen som riksdagen tvingades införa för 15 år

sedan håller på att permanentas, vilket strider mot en sådan

bestämmelses natur. Utskottsmajoriteten har under en följd av år

avstått från att begära förslag till erforderlig lagändring

under hänvisning till pågående utredningar rörande

medlemskapsreglerna.

Utskottet har även i år föreslagit att motionsyrkanden som

syftar till att lösa konflikten mellan regeringsformen och

religionsfrihetslagen avstyrks under hänvisning till det

utredningsförslag som inom kort kommer att läggas fram av

utredaren hovrättspresidenten Carl Axel Petri. Med anledning av

att detta förslag nu kommer att läggas fram under nästa månad

har jag för min del kunnat delta i utskottets beslut. Jag kan

inte annat än utgå från att utredarens rättsliga analys kommer

att innebära ett hävdande av grundlagens principer om reell

religionsfrihet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska

kyrkan strider mot regeringsformens portalparagraf om de

medborgerliga fri- och rättigheterna. Detta faktum har också

konstitutionsutskottet vid ett flertal tillfällen konstaterat

men dess värre inte verkat för att lösa denna konflikt. Man har

velat avvakta det segdragna utredningsarbete som pågår för att

klara ut förutsättningarna för ett slopande av

statskyrkosystemet.

Inom kort kommer ett utredningsförslag som rör stat--kyrka och

därmed medlemskapsreglerna. Utskottet har under hänvisning

härtill valt att avstyrka samtliga motionsyrkanden. Jag delar

den uppfattning i religionsfrihetsfrågan som förts fram i motion

K211 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) och utgår från att Carl

Axel Petris utredning skall rymma förslag som gör det möjligt

att säkra religionsfriheten även i vårt land.