Bet. 1991/92:KU9

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU09

Nationaldagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

KU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner som syftar till att

nationaldagen den 6 juni blir helgdag samt en motion om

benämningen på nästa sekel. Utskottet föreslår att frågan om

nationaldagen som helgdag blir föremål för utredning. En

reservation (s) föreligger samt en meningsyttring från (v).

Motionerna

1990/91:K801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att det nya seklet bör

benämnas år tvåtusen.

1990/91:K803 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.

1990/91:K804 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nationaldagen den 6 juni bör bli

stadfäst som helgdag.

1990/91:K810 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att Sveriges nationaldag den 6 juni i lagstiftning skall

regleras som helgdag.

1990/91:K816 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall

göras till helgdag,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om att

avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.

Utskottet

1. Nationaldagen

Motionerna

I motionerna K803 av Allan Ekström (m), K804 av Lennart

Brunander och Karin Starrin (båda c), K810 av Gunhild Bolander

(c) och K816 av Anders Björck m.fl. (m) föreslås dels att

nationaldagen den 6 juni görs till helgdag, dels att riksdagen

hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta

någon nu existerande helgdag. Enligt motion K803 bör riksdagen

nu besluta att nationaldagen skall vara helgdag. I motionerna

K804 och K810 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna

att nationaldagen bör regleras som helgdag. Enligt motion K816

bör riksdagen dels besluta att nationaldagen skall vara helgdag,

dels att regeringen skall låta utreda frågan om att avskaffa

eller flytta någon nu existerande helgdag.

Gemensamt för motionärerna är uppfattningen att den svenska

nationaldagen skall vara helgdag. Anders Björck m.fl. tar i sin

motion upp frågan om de nationalekonomiska aspekterna.

Gällande regler och tidigare behandling

Riksdagen antog våren 1982 lagen (1982:269) om Sveriges flagga

(prop.1981/82:109,KU26, rskr. 236) som innehåller regler

om flaggans utseende och den tretungade flaggans användande. I

en särskild förordning (1982:270) ges föreskrifter om vilka

dagar som är allmänna flaggdagar. Genom denna reglering erhöll

svenska flaggans dag den 6juni författningsbunden reglering

som nationaldag.

Riksdagen antog 1989 lagen (1989:253) om allmänna helgdagar,

som trädde i kraft den 1januari 1990 (prop.1988/89:114,

KU29, rskr.250). Den nya lagstiftningen innebar att

dittillsvarande spridda bestämmelser som reglerade de allmänna

helgdagarna ersattes med en samlad lag. I lagen regleras endast

vilka dagar som är helgdagar i borgerligt hänseende, dvs.

helgdagar i betydelsen arbetsfria dagar. Vilka dagar som skall

anses som helgdagar i rent kyrklig mening bestäms av kyrkomötet

genom kyrklig kungörelse. Flertalet helgdagar är helgdagar i

både kyrkligt och borgerligt hänseende. I propositionen erinrade

departementschefen om att de allmänna helgdagarna är av stor

rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Enligt propositionen

föreslogs inte några kalendariska förändringar. Några nya

allmänna helgdagar föreslogs heller inte.

Med anledning av propositionen väcktes tre motioner i vilka

hemställdes att riksdagen skulle besluta att göra nationaldagen

till helgdag. I en av dem föreslogs att regeringen skulle utreda

om någon av de existerande helgdagarna kunde utgå eller flyttas.

Utskottet (1988/89:KU29) som avstyrkte motionerna redovisade om

bakgrunden bl.a. följande:

Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som

allmän flaggdag. Fråga om nationaldagen som helgdag har

behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning

av motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet

(1988/89:KU13) ansåg att de nuvarande formerna för firandet av

nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för

att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. I

en reservation (c) yrkades att nationaldagen skulle stadfästas

som helgdag. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.

Utskottet anförde vid 1989 års riksdagsbehandling beträffande

propositionen och motionerna bl.a. följande:

Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda

bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag.

Propositionen innebär att det inte skall ske några kalendariska

förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs.

Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare

ställningstagande i fråga om nationaldagen. Motionsyrkandena

avstyrks följaktligen i denna del.

I två reservationer (m och c) yrkades att nationaldagen som

helgdag borde utredas resp. fastställas i den nya lagen.

Riksdagen följde utskottet.

Därefter behandlade riksdagen hösten 1990 åter fyra motioner i

samma ämne. Utskottet (1990/91:KU5) hänvisade till de tidigare

ställningstagandena och avstyrkte motionsyrkandena. Två

reservationer, m resp. c, avgavs. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

Svenska flaggans dag fick år 1982 författningsmässig reglering

som nationaldag. Enligt utskottet är Sveriges nationaldag den 6

juni ett väsentligt inslag i många människors medvetande. Under

senare år har i motioner till riksdagen framställts krav på att

göra den 6 juni till helgdag. Utskottet, som är medvetet om att

införande av ytterligare en helgdag bl.a. har ekonomiska

aspekter, anser emellertid att frågan på lämpligt sätt bör bli

föremål för utredning. Det får ankomma på regeringen att

bestämma formerna härför. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna bör ges regeringen till känna.

2. Benämningen på det nya seklet

Motionen

I motion K801 av Knut Wachtmeister (m) föreslås att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att det nya seklet bör

benämnas år tvåtusen. Enligt motionären diskuteras redan nu hur

det nya seklet officiellt skall uttalas -- som år tvåtusen eller

år tjugohundra. Mycket talar enligt motionären för det

förstnämnda. Detta stöds också historiskt sett.

Internationellt sett är också år tvåtusen vedertaget, t.ex. i

vissa FN-sammanhang. Vidare nämner motionären att Europarådet i

sin framtidsplanering talar om år tvåtusen. Som framtida medlem

i den europeiska gemenskapen finns det inte anledning för

Sverige att ha annan ordning på denna punkt.

Statsrådsberedningen

Statsrådsberedningens språkexperter har till utskottet

framfört vissa synpunkter med anledning av motionen. Därav

framgår att förre statsministern Ingvar Carlsson vid en

frågedebatt uttalat att han ansåg att det inte var lämpligt att

statsmakterna reglerade berörda uttalsfråga, en uppfattning som

språkexperterna delar. Bakom rekommendationerna om att i uttal

benämna nästa sekel tjugohundra står den s.k. språkvårdsgruppen

med företrädare för bl.a. Svenska akademien och Svenska

språknämnden.

Utskottet

Utskottet anser att benämningen av det nya seklet inte är en

fråga som riksdagen bör besluta om och avstyrker följaktligen

motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nationaldagen som helgdag

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:K803,

1990/91:K804, 1990/91:K810 och 1990/91:K816 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. (s)

2. beträffande benämningen på det nya seklet

att riksdagen avslår motion 1990/91:K801.

Stockholm den 12 november 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove

Johansson (s), Sören Lekberg (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet

Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s),

Björn von der Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Nationaldagen som helgdag

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören

Lekberg, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar

med "Svenska flaggans" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Nationaldagen fick år 1982 sin författningsmässiga reglering

som nationaldag. Motionsförslag om att göra nationaldagen till

helgdag har behandlats och avslagits vid ett flertal tillfällen

under senare år under hänvisning till att de nuvarande formerna

för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag ger

tillräckligt utrymme för att markera dess betydelse i det

svenska samhället. En helt ny helgdag skulle dessutom innebära

en stor påfrestning på samhällsekonomin.

Utskottet vidhåller sålunda sin tidigare uppfattning i frågan

om nationaldagen och avstyrker motionerna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande nationaldagen som helgdag

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K803, 1990/91:K804,

1990/91:K810 och 1990/91:K816.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag ansluter mig till den reservation som avgetts av

socialdemokraterna rörande nationaldagen.