Bet. 1991/92:LU22

Lagutskottets betänkande

1991/92:LU22

Anslag till bokföringsnämnden, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

LU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag (prop. 1991/92:100

bilaga 3 och bilaga 8) i vad avser anslag till bidrag till Stiftelsen för

utvecklande av god redovisningssed resp. till bokföringsnämnden. Utskottet

behandlar även två motioner om miljöredovisning och miljörevision resp.

förenklade bokföringsregler.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande delar och

avstyrker motionerna.

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 3 (justitiedepartementet) föreslår

regeringen under punkt H 5 (s. 150 och 151) att riksdagen till Bidrag till

Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.

Vidare föreslår regeringen i proposition 1991/92:100 bilaga 8

(finansdepartementet) under punkt I 4 (s. 127 och 128) att riksdagen till

Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4

377 000 kr.

Motionerna

1991/92:L201 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att redovisningskommittén får i uppdrag att utreda behovet av och

möjligheterna till att genomföra regler om miljörevision i företag.

1991/92:L206 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommitté som skall

tillsättas för översyn av redovisningslagstiftningen får i uppdrag att beakta

synpunkterna på förenklingar i bokföringen, speciellt för mindre företag.

Utskottet

I proposition 1991/92:100, bilaga 3, föreslås att till bidrag till Stiftelsen

för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1992/93 anvisas ett

förslagsanslag på 400 000 kr.

I propositionen föreslås vidare, bilaga 8, att till bokföringsnämnden för

budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.

Den centrala författningen på redovisningsområdet är bokföringslagen

(1976:125). Den fungerar som en generell redovisningslag och upptar ett

grundläggande regelsystem som, med undantag för jordbruksrörelse i vissa fall,

är gemensamt för alla företag. Enligt 1 § bokföringslagen är således bl.a. alla

aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bokföringsskyldiga.

Bokföringsplikten skall fullgöras genom löpande bokföring som för varje

räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsbokslutet skall bestå av

resultaträkning och balansräkning.

Med årsbokslut avses i bokföringslagen en bokföringsskyldigs officiella men

inte offentliga redovisning. I fråga om företagens skyldighet att avge

offentlig redovisning (årsredovisning) finns bestämmelser i aktiebolagslagen

(1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen (1980:1103)

om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Bokföringslagen hänvisar i väsentliga avseenden till begreppet god

redovisningssed. I syfte att bl.a. tillgodose behovet av auktoritativa besked i

fråga om vad som är god redovisningssed inrättades år 1976 bokföringsnämnden.

Staten -- genom bokföringsnämnden -- samt Föreningen Auktoriserade Revisorer

(FAR) och Sveriges Industriförbund bildade dessutom år 1989 ett gemensamt

organ, Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed. Styrelsen för

stiftelsen har utsett ett särskilt råd (redovisningsrådet) med huvudsaklig

uppgift att utarbeta och utfärda rekommendationer om god redovisningssed i

börsföretag och andra större bolag.

Bestämmelser om revision beträffande aktiebolag och ekonomiska föreningar

finns i aktiebolagslagen resp. lagen om ekonomiska föreningar. För vissa andra

företag finns föreskrifter om revision i lagen om årsredovisning m.m. i vissa

företag.

Regeringens förslag till medelsanvisning beträffande Stiftelsen för

utvecklande av god redovisningssed och bokföringsnämnden föranleder inte några

erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker bifall till

propositionen i dessa delar.

I motion L201 av Nic Grönvall (m) framhålls att tiden nu är mogen för att

miljöfrågor uppmärksammas i redovisningen. Sålunda bör enligt motionären i

årsredovisningen särskilt anmärkas i vilken omfattning som företaget haft att

utbetala miljöavgift eller miljöskatt. Motionären anser också att en skuld

eller ansvarsförbindelse som ett företag ådragit sig till följd av att det inte

efterlevt koncessionsbestämmelser eller annars åstadkommit miljöskada bör

noteras i årsredovisningen. Det är vidare enligt motionären angeläget att

regler meddelas om miljörevision så att auktoriserade revisorer, vilka allmänt

sett saknar kompetens att bedöma miljöfrågor, i enlighet med god revisionssed

skall kunna anlita särskilda miljörevisorer.

Utskottet vill erinra om att motioner om miljöredovisning i företag

behandlats i riksdagen såväl hösten 1990 som hösten 1991. Då frågan prövades år

1990 (bet. 1990/91:LU2) hänvisade utskottet till att spörsmålet rymdes inom

ramen för direktiven till miljöskyddskommittén.

Den år 1989 tillsatta miljöskyddskommittén (ME 1989:04) överlämnade i början

av år 1991 principbetänkandet (SOU 1991:04) Miljölagstiftningen i framtiden. I

betänkandet tar kommittén ställning till utformningen i stort av den framtida

miljölagstiftningen och till vilka väsentliga ändringar som bör genomföras i

samband med en sådan ny lagstiftning. Enligt kommittén bör

tillsynsmyndigheterna på miljövårdsområdet med rimliga mellanrum gå igenom de

verksamheter för vilka de har tillsyn för att bedöma behovet av omprövning av

tidigare givna tillstånd. Som underlag för sådana bedömningar bör

tillståndshavarna, enligt kommitténs mening, kunna åläggas att inför utgången

av den löpande tillståndsperioden i en särskild miljörapport särskilt redogöra

för de omständigheter som kan vara av betydelse för frågan om behovet av en

omprövning av villkoren för verksamheten. Miljöskyddskommitténs

principbetänkande redovisades våren 1991 i proposition 1990/91:90 En god

livsmiljö. I anslutning till redovisningen uttalade regeringen att kommittén

bör fortsätta sitt arbete i enlighet med de ursprungliga direktiven. Uttalandet

föranledde inte några erinringar vid riksdagsbehandlingen av propositionen

(bet. 1990/91:JoU30).

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1991 (bet. 1991/92:LU10) konstaterade

utskottet bl.a. att spörsmålet om miljöredovisningar för företag som bedriver

enligt miljöskyddslagstiftningen tillståndspliktig verksamhet är uppmärksammat

inom det utredningsarbete som miljöskyddskommittén fullgör. Något särskilt

tillkännagivande i saken var därför inte nödvändigt. På hemställan av utskottet

avslog riksdagen de då aktuella motionerna.

Även spörsmålet om särskilda miljörevisorer i företagen har behandlats av

riksdagen vid flera tillfällen tidigare med anledning av motionsyrkanden.

Senast prövades frågan våren 1991 i samband med riksdagens behandling av

regeringens proposition om en god livsmiljö och ett stort antal motioner på

miljöområdet (se bet. 1990/91:JoU30). Jordbruksutskottet erinrade om att det

primära ansvaret för verksamheter som bedrivs inom ramen för

miljöskyddslagstiftningens regler vilar på företag och andra huvudmän för

verksamheterna. Egenkontrollen är basen för myndigheternas tillsyn och

kontroll. Den som har tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) är sedan den

1 juli 1989 skyldig att årligen avge en miljörapport till tillsynsmyndigheten.

I rapporten skall, fortsatte utskottet, redovisas bl.a. vilka

miljöskyddsåtgärder som har vidtagits och resultaten av dessa. Utskottet pekade

bl.a. på att allt fler företag frivilligt inlett en verksamhet med intern

miljörevision som ett viktigt led i egenkontrollen och som grund för

miljörapporterna. Utskottet hänvisade vidare till att länsstyrelserna under de

senaste åren fått väsentligt stärkta resurser för tillsynsarbetet. Det var

enligt utskottet ännu för tidigt att bedöma effekten av den skärpta

egenkontrollen och tillsynsverksamheten. Utskottet var därför inte berett att i

förevarande sammanhang förorda något riksdagsuttalande i den riktning som

angetts i motionerna. Riksdagen avslog motionerna i fråga (rskr. 1990/91:338).

Då frågorna nu åter aktualiserats vill utskottet peka på att miljöfrågor fått

en framträdande plats i årets budgetproposition. I finansplanen (prop.

1991/92:100, bilaga 1) redovisar regeringen i en särskild bilaga (bilaga 1.5)

ett antal principer som regeringen anser bör läggas fast för ekonomiska

styrmedel i miljöpolitiken. Utgångspunkten, anges det, är att de ekonomiska

styrmedlen i många fall bör användas i kombination med regleringar och andra

åtgärder. Ett viktigt komplement till styrmedlen är information om sambanden

mellan miljö och ekonomi. Mer information om miljöproblem och samverkan mellan

miljö och ekonomi kan enligt regeringen underlätta den enskildes

ansvarstagande. Regeringen redovisar även ett antal åtgärder som den anser bör

vidtas för att utveckla informationen.

I anslutning till det anförda vill utskottet också hänvisa till att

EG-kommissionen i slutet av år 1991 lagt fram ett förslag till förordning om

miljörevision. Enligt förslaget skall företag frivilligt kunna registrera

enskilda anläggningar i det system som tillskapas genom förordningen samt

använda systemet i sina kontakter med allmänheten. Avsikten är att företagen

därmed skall förbinda sig till en hög miljöskyddsnivå och till att bli

kontrollerade av oberoende miljörevisorer.

Med hänsyn till regeringens uttalanden i årets finansplan rörande

miljöfrågorna och mot bakgrund av vad som i övrigt redovisats ovan utgår

utskottet från att spörsmål om miljöredovisning i företag kommer att

uppmärksammas av regeringen. Något särskilt tillkännagivande från riksdagens

sida med anledning av motion L201 är därför inte nödvändigt, och utskottet

avstyrker bifall till motionen.

I motion L206 av Lars Biörck (m) anförs att den offentliga årsredovisningen

enligt gällande regler måste uppställas på ett visst formellt sätt som avviker

från den datamässigt framställda löpande bokföringen. Härigenom åsamkas enligt

motionären företagen ett onödigt merarbete och onödiga kostnader för

konsulthjälp. Särskilt för småföretag kan detta arbete bli betungande.

Motionären pekar på vissa redovisningsregler som bör kunna avskaffas för att

underlätta redovisningen för inte minst småföretagen. Enligt motionären bör

kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen få tilläggsdirektiv att ta

upp frågorna.

Hösten 1991 fattade regeringen beslut om att tillkalla en kommitté för en

allmän översyn av redovisningslagstiftningen. Kommittén, som ännu inte

tillsatts, har enligt sina direktiv (dir. 1991:71) som en av sina

huvuduppgifter att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är

påkallade för att anpassa redovisningslagstiftningen till den snabba utveckling

som ägt rum på redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt.

Kommittén bör vidare ta upp bl.a. frågan om vilka syften som

redovisningslagstiftningen skall tillgodose och om det därvid -- mot bakgrund

av att företagens årsredovisningar traditionellt tjänat som underlag också för

beskattningen -- exempelvis finns anledning att ompröva sambandet mellan

redovisning och beskattning. Enligt direktiven bör kommittén även behandla

frågan huruvida den nuvarande uppdelningen av redovisningslagstiftningen i dels

en generell bokföringslag, dels olika associationsrättsliga lagar är

ändamålsenlig samt i vilken utsträckning lagstiftningen bör ha karaktär av ett

ramverk som fylls ut av normgivning av annat slag. Kommittén bör därvid

överväga vilka principer som bör gälla för sådan kompletterande normgivning som

sker genom rekommendationer av olika expertorgan på redovisningsområdet.

Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara slutfört före den 1 december

1993.

Regeringen har nyligen beslutat tilläggsdirektiv till kommittén för en

översyn av redovisningslagstiftningen (dir. 1992:19). Samtidigt har regeringen

beslutat om tilläggsdirektiv till den år 1990 tillsatta aktiebolagskommittén

(Ju 1990:08). Tilläggsdirektiven innebär bl.a. att uppgiften att föreslå de

lagändringar på bolagsrättens område som erfordras med hänsyn till det

europeiska integrationsarbetet såvitt avser redovisningsområdet förs över från

aktiebolagskommittén till kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen.

Enligt utskottets mening ligger de spörsmål om redovisning som tas upp i

motionen inom ramen för det arbete som kommittén för översyn av

redovisningslagstiftningen skall bedriva. Utskottet utgår från att frågorna

också uppmärksammas i utredningsarbetet. Något särskilt tillkännagivande från

riksdagens sida med anledning av motion L206 är således inte erforderligt, och

utskottet avstyrker bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god

redovisningssed för budgetåret 1992/93 under andra huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 400 000 kr.,

2. beträffande bokföringsnämnden

att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.,

3. beträffande miljöredovisning och miljörevisorer

att riksdagen avslår motion 1991/92:L201,

4. beträffande förenklade bokföringsregler

att riksdagen avslår motion 1991/92:L206.

Stockholm den 10 mars 1992

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger Gustafsson (kds), Per

Stenmarck (m), Margareta Gard (m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson

(fp), Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson

(m), Gunnar Thollander (s), Lars Andersson (nyd), Lena Boström (s), Stig

Rindborg (m) och Hans Stenberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten John Andersson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.