Bet. 1991/92:NU10

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU10

Privatisering av statligt ägda företag, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1991/92

NU10

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:49 om vissa frågor vid

överföringen av verksamheten vid statens vattenfallsverk till

aktiebolagsform,

dels proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt

ägda företag, m.m.,

dels 1991 års redogörelse för de statliga företagen,

vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse

1991/92:20,

dels de tre motioner som har väckts med anledning av

proposition 1991/92:49,

dels de sju motioner som har väckts med anledning av

proposition 1991/92:69.

Verkställande direktören Olof Rydh, Förvaltningsaktiebolaget

Fortia, samt styrelseordföranden direktör Göran Lövgren och

verkställande direktören Carl Ameln, Luossavaara-Kiirunavaara AB

(LKAB), har inför utskottet lämnat upplysningar och framfört

synpunkter kring regeringens förslag om privatisering av

statligt ägda företag. Från Svenska

gruvindustriarbetareförbundet har inkommit en skrivelse om bl.a.

nämnda förslag rörande LKAB.

Till betänkandet har som bilagor fogats yttranden som i

ärendet har avgivits av finansutskottet (1991/92:FiU2y;

bilaga2), socialförsäkringsutskottet (1991/92:SfU1y;

bilaga 3), socialutskottet (1991/92:SoU2y; bilaga 4),

trafikutskottet (1991/92:TU2y; bilaga 5) och

jordbruksutskottet (1991/92:JoU5y; bilaga 6).

Proposition 1991/92:69 jämte motioner har såvitt de gäller

statens bakteriologiska laboratorium överlämnats till

socialutskottet.

Sammanfattning

Utskottet ansluter sig till förslaget i proposition 1991/92:69

om försäljning av statens aktier i ett stort antal företag. Till

dessa hör Procordia AB, Celsius Industrier AB, SSAB Svenskt Stål

AB, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), LKAB samt -- efter

genomförd ombildning till aktiebolag -- statens vattenfallsverk

(Vattenfall) och domänverket. Enligt utskottets mening visar all

erfarenhet att ett privat, decentraliserat företagande utgör den

bästa grunden för ett ökat välstånd. Statens främsta uppgift

inom näringspolitiken måste vara att ange ramarna för

näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser

för långsiktig tillväxt. Utskottet anser därför att regeringen i

enlighet med förslaget i propositionen skall bemyndigas att vid

lämplig tidpunkt och -- om så behövs -- efter erforderlig

strukturanpassning etc. sälja statens aktier m.m. i angivna

företag. En särskild kommission kommer att tillkallas med

uppgift att bedöma vissa frågor kring försäljningarna av de

olika företagen. Utskottet tillstyrker vidare att

Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket bildades år 1990 för

förvaltning av statens aktier i vissa företag, avvecklas.

I en reservation (s) avvisas regeringens förslag.

Reservanterna är starkt kritiska mot att regeringen i

propositionen inte lämnar några uppgifter eller motiveringar

beträffande de enskilda företagen. I reservationen anförs att

staten även fortsättningsvis bör ha en viktig roll som ägare av

företag inom såväl basindustrierna som andra branscher.

Förändringar av det statliga ägandet måste prövas från fall till

fall och i vederbörlig ordning underställas riksdagen för

beslut, sägs det vidare.

I betänkandet tillstyrker utskottet även förslag i proposition

1991/92:49 med anledning av tidigare beslut av riksdagen att

Vattenfall vid kommande årsskifte skall ombildas till

aktiebolag, Vattenfall AB. Utskottet instämmer bl.a. i

regeringens bedömning att beslut som rör verksamheten i det nya

bolaget inte skall underställas riksdagen; Vattenfall AB bör så

långt möjligt verka under samma förutsättningar som

icke-statligt ägda företag. Motioner (s; v) med krav på att

Vattenfall AB skall stå under riksdagens överinseende följs upp

i en reservation (s).

Propositionerna

Proposition 1991/92:49

Huvudsakligt innehåll

Riksdagen beslutade i maj 1991 att statens vattenfallsverk vid

årsskiftet 1991-1992 skall ombildas till aktiebolag, Vattenfall

AB. I propositionen behandlas riktlinjer för verksamheten vid

det nya aktiebolaget. Enligt regeringen bör Vattenfall AB så

långt det är möjligt verka under samma förutsättningar som

icke-statligt ägda företag. Beslut som rör verksamheten i

bolaget skall inte underställas riksdagen.

I propositionen föreslås vidare att Vattenfalls naturskyddade

vattenområden och älvsträckor inte skall överföras till det nya

bolaget. Regeringen avser att senare återkomma med förslag till

hur förvaltningen av dessa områden skall organiseras.

Vattenfalls verksamhet med högspänningsdistributionen och

utlandsförbindelserna skall tills vidare drivas i

affärsverksform. I propositionen lämnas förslag till

investerings- och finansieringsplan för denna verksamhet.

Regeringen föreslår därutöver att Trollhätte kanalverk skall

drivas vidare som ett affärsverk med ansvar för drift och

förvaltning av kanalverksamheten i Trollhätte och Säffle

kanaler.

Slutligen föreslås i propositionen en ny organisation för

elberedskapen.

Förslag

Regeringen föreslår -- efter föredragning av näringsminister

Per Westerberg -- att riksdagen

1. godkänner att riktlinjer för verksamheten i Vattenfall AB i

enlighet med vad föredragande statsrådet anfört inte behöver

underställas riksdagen (avsnitt 1.2.1),

2. beslutar att de enligt naturresurslagen skyddade

vattenområden och älvsträckor som i dag förvaltas av statens

vattenfallsverk inte förs över till Vattenfall AB (avsnitt

1.2.3),

3. beslutar att ett affärsverk bildas vid årsskiftet 1991-1992

med ansvar för drift och förvaltning av statens kanalrörelse i

Trollhätte och Säffle kanaler (avsnitt 2),

4. bemyndigar regeringen att genomföra bildandet av ett

affärsverk för den nuvarande verksamheten i Trollhätte och

Säffle kanaler (avsnitt 2),

5. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för

det nya affärsverket för storkraftnätet under perioden den 1

januari -- den 30 juni 1992 i enlighet med vad föredragande

statsrådet förordat (avsnitt 3.2.2),

6. bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag

inom affärsverket för storkraftnätets verksamhetsområde intill

ett sammanlagt belopp om 75 milj.kr. (avsnitt 3.2.2),

7. bemyndigar regeringen att för affärsverket för

storkraftnätets verksamhetsområde besluta i frågor som rör

förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram om 35

milj.kr. (avsnitt 3.2.2),

8. godkänner finansieringsplan för affärsverket för

storkraftnätet under perioden den 1 januari -- den 30 juni 1992

i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat (avsnitt

3.2.2).

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad

föredragande statsrådet har anfört om

9. överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet till

Vattenfall AB,

10. uppgifter för, inriktning och organisation av affärsverket

för storkraftnätet (avsnitt 3.1),

11. vissa finansieringsfrågor och i övrigt om förändringar av

beredskapsorganisationen inom elkraftsområdet (avsnitt 4).

Proposition 1991/92:69

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas att

sälja statens aktier i 35 angivna aktiebolag eller delar av

dessa bolag. Till företagen, som finns upptagna i bilaga 1

till detta betänkande, hör bl.a. AB Svensk Bilprovning, SSAB

Svenskt Stål AB, LKAB, ASSI, Procordia AB, OK Petroleum AB,

Vattenfall AB, domänverket (efter genomförd bolagsbildning) och

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Enligt regeringen bör

staten driva en näringspolitik som stärker marknadsekonomin och

ökar näringsfriheten. Detta kan inte, sägs det i propositionen,

åstadkommas genom ett omfattande statligt ägande av företag.

Det föreslås att regeringen skall ges möjlighet att genomföra

försäljningarna i den takt som är affärsmässigt fördelaktig.

Många av de aktuella företagen behöver enligt regeringen

omstruktureras innan de kan säljas. Det aviseras i propositionen

att en särskild kommission kommer att tillkallas med uppgift att

bedöma vissa frågor kring försäljningen av de enskilda

företagen.

I propositionen framläggs vidare förslag om att

Förvaltningsaktiebolaget Fortia skall avvecklas. Detta bolag,

som bildades hösten 1990, förvaltar statens aktier i tio hel-

eller delägda industriföretag. Beredningen av frågor rörande

försäljningen av statliga företag bör enligt regeringen göras i

regeringskansliet.

Förslag

Regeringen föreslår -- efter föredragning av näringsminister

Per Westerberg -- att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att sälja aktier m.m., delar av

verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna statliga företag

i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört,

2. bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom

försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna

företagen,

3. godkänner de riktlinjer för en försäljning av statligt ägda

företag som föredragande statsrådet har angivit,

4. bemyndigar regeringen att avveckla Förvaltningsaktiebolaget

Fortia i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört,

5. till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag och till försäljningsomkostnader för vissa statligt ägda

företag under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad

föredragande statsrådet har anfört om

6. organisation och genomförande av privatiseringen av vissa

statligt ägda företag.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1991/92:49 är följande:

1991/92:N5 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

1. avslår propositionens avsnitt 1.2.1 om att verksamheten i

Vattenfall AB inte skall underställas riksdagen,

2. avslår propositionens avsnitt 1.2.2 om att vissa avtal i

Vattenfall får ändras utan riksdagens godkännande.

1991/92:N6 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. avslår proposition 1991/92:49 i den del som avser

privatisering av Vattenfall,

2. ber regeringen återkomma med ett förslag till riktlinjer

för Vattenfalls verksamhet som helägt statligt bolag.

1991/92:N7 av Siw Persson (fp) och Lennart Fremling (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att överföra statens vattenområden och

älvsträckor som skyddas enligt naturresurslagen till en för

ändamålet särskilt bildad stiftelse.

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1991/92:69 är följande:

1991/92:N17 av John Andersson (v) och Bengt Hurtig (v) vari

yrkas att riksdagen avslår proposition 1991/92:69 om

privatisering av statligt ägda företag, m.m.

1991/92:N18 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utförsäljning av statens hundskola.

1991/92:N19 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändringar av ägandet i LKAB.

1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. avslår proposition 1991/92:69,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om staten som ägare av företag.

1991/92:N21 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

privatisering av Apoteksbolaget.

1991/92:N22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

1. avslår proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt

ägda företag, m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statligt företagande.

1991/92:N23 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. avslår proposition 1991/92:69,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om direktiv för Vattenfall angående långsiktiga elavtal

för den elintensiva industrin.

Vissa uppgifter om de företag som omfattas av regeringens

förslag i proposition 1991/92:69

Totalt omfattas 35 företag av den i proposition 1991/92:69

föreslagna privatiseringen. I propositionen presenteras inga

särskilda uppgifter om dessa företag. I stället hänvisas till

1991 års redogörelse för de statliga företagen, vilken har

överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse

1991/92:20.

I bilaga 1 redovisas vissa uppgifter om de aktuella företagen.

I det följande lämnas ytterligare information om företagen i den

ordning de finns upptagna i bilagan. För varje företag redovisas

inom parentes uppgifter för år 1990 om antal anställda och

statens ägarandel. Till grund för redovisningen ligger främst

nyssnämnda redogörelse för de statliga företagen.

AB Kurortsverksamhet (347 anställda; 100%) utför

rehabiliterings- och utredningsinsatser inom ramen för den

svenska socialförsäkringen. Verksamheten bedrivs vid

riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås med totalt

430 vårdplatser. Patienterna remitteras huvudsakligen av de

allmänna försäkringskassorna. Ytterligare uppgifter om AB

Kurortsverksamhet lämnas i socialförsäkringsutskottets yttrande

(bilaga 3, s.37).

Statens hundskola (55 anställda; 100%) är förlagd till

Sollefteå och har till uppgift att dressera tjänstehundar för

statliga myndigheter och för Synskadades riksförbund.

Återkommande underskott i verksamheten har lett till

förändringar av organisationsformen vid flera tillfällen sedan

hundskolan tillskapades år 1962. Den socialdemokratiska

regeringen avlämnade i början av hösten 1991 till riksdagen

proposition 1991/92:7 med förslag till ombildning av statens

hundskola till aktiebolag. I den propositionen sägs att

möjlighet bör öppnas för fler än staten att ingå som ägare i

bolaget; staten skulle dock inneha aktiemajoriteten.

Socialutskottet har i betänkandet 1991/92:SoU9 nyligen enhälligt

tillstyrkt detta förslag.

Statens bakteriologiska laboratorium, SBL (uppgifter om

antal anställda lämnas i det följande; 100%) är ett nationellt

expertorgan inom smittskyddet. Verksamheten omfattar dels vissa

myndighetsfunktioner, såsom epidemiologisk övervakning, dels

produktion av bl.a. vacciner, diagnostiska undersökningar,

försvarsmedicinsk verksamhet m.m. Enligt uppgift från

regeringskansliet avser förslaget om privatisering endast

verksamheten med produktion av vacciner m.m. och detta efter det

att denna verksamhet, som för närvarande sysselsätter ca 100

personer, har blivit överförd till aktiebolagsform. Regeringen

har i dagarna beslutat att en särskild utredare skall tillkallas

med uppdrag att lämna förslag om inrättande av ett nationellt

smittskyddsinstitut. Regeringen har också uppdragit åt SBL att

redovisa förslag om överföring av produktionen av vacciner m.m.

till ett fristående aktiebolag. I båda fallen skall

utredningsarbetet vara avslutat senast den 1februari 1992.

Enligt uppgift från socialdepartementet väntas en proposition i

den senare frågan bli förelagd riksdagen under våren 1992.

AB Aerotransport (5 anställda; 50%) bedriver flygrörelse

genom delägande i Scandinavian Airlines System (SAS), Scanair,

Linjeflyg AB och Swedair AB. Den andra hälften av aktiekapitalet

i AB Aerotransport ägs av Svensk Interkontinental Lufttrafik AB,

i vilket svenska industriföretag är dominerande delägare.

Ytterligare uppgifter om AB Aerotransport redovisas i en

avvikande mening till trafikutskottets yttrande (bilaga 5,

s.45).

AB Svensk Bilprovning (2429 anställda; 52%) svarar för

övervägande delen av den enligt fordonskungörelsen (1972:595)

obligatoriska kontrollen inom fordonsområdet. I förordningen

(1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser har AB Svensk

Bilprovning utpekats som riksprovplats för bl.a. motorfordon.

Kontrollen utförs vid 175 bilprovningsplatser spridda över hela

landet.

Företagskapital AB (4 anställda; 55%) tillhandahåller

riskkapital och ägs förutom av staten av ett flertal

bankföretag. Regeringen har i proposition 1991/92:51 om en ny

småföretagspolitik meddelat att de medel som har överförts och

ytterligare medel som kommer att överföras under år 1992 till

den statliga stiftelsen Småföretagsfonden tills vidare skall

förvaltas av Företagskapital AB. Förvaltningsuppdraget kommer

även att omfatta fondens ägarandelar i de sex regionala

riskkapitalbolag som efter beslut av riksdagen har bildats under

år 1991.

AB Industrikredit (55 anställda; 58%) har som främsta

uppgift att lämna långfristiga krediter till små och medelstora

företag inom alla branscher. Övriga aktier i bolaget innehas av

olika bankföretag.

Lantbrukskredit AB (ingen anställd; 50%) är inriktat på

medverkan i finansiering av investeringar inom näringslivet och

den offentliga sektorn. Företaget ägs till lika delar av staten

och Samkredit AB, vilket är helägt av Sveriges Allmänna

Hypoteksbank.

Svalöf AB (550 anställda; 50%) bedriver förädling,

produktion och marknadsföring av lantbruks- och trädgårdsfrö.

SSAB Svenskt Stål AB (12014 anställda; 48%) är

Skandinaviens största stålproducent. Tillverkningen sker i

Luleå, Borlänge och Oxelösund. Verksamheten har under senare år

koncentrerats till produktion av tunnplåt och grovplåt samt

vidareförädling av tunnplåt. Sedan år 1989 är bolagets aktier

noterade på Stockholms fondbörs. Förutom staten äger bl.a.

Skandia och fjärde fondstyrelsen aktier i bolaget.

Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB (3671 anställda;

100%) bedriver främst brytning och förädling av järnmalm vid

gruvorna i Kiruna och Malmberget. Företaget grundades år 1890.

Under perioden 1907--1957 ägdes det av staten och Trafik AB

Grängesberg--Oxelösund. Sedan år 1976 är LKAB helägt av staten.

Celsius Industrier AB (16791 anställda; 100%) hette

tidigare Svenska Varv AB. Företaget bedriver marin verksamhet,

bl.a. vid Kockums och Karlskronavarvet, rörinstallationer och

fastighetsverksamhet. Den 1 juni 1991 har vidare FFV AB

inordnats som ett dotterbolag i Celsiuskoncernen. Uppgiften om

antal anställda inkluderar anställda vid FFV AB. Det tidigare

affärsverket FFV, som inrättades år 1943, ombildades till

aktiebolag under hösten 1990 efter beslut av riksdagen tidigare

detta år (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35). FFV är en

industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av

krigsmateriel och civila verkstadsprodukter.

AB Statens Skogsindustrier, ASSI (7633 anställda;

100%) har under senare år koncentrerat tillverkningen till

förpackningspapper och förpackningar. Företaget tillverkar också

pappersmassa. Företaget bedrev tidigare även sågverksrörelse och

fönstertillverkning. Dessa verksamheter har avyttrats eller

avvecklats.

Ncb AB (4727 anställda; 51%) tillverkar bl.a.

pappersmassa, säckpapper och kraftpapper. I samband med en

finansiell rekonstruktion av bolaget år 1979 förvärvade staten

aktier i Ncb AB och blev majoritetsägare (jfr NU 1978/79:61).

Procordia AB (45193 anställda; 34%) ägdes helt av

staten fram till år 1987 (tidigare under namnet Statsföretag

AB). I samband med en nyemission detta år minskade statens

ägarandel till ca 80% och bolaget inregistrerades på

Stockholms fondbörs. År 1990 beslutades att en gemensam koncern

bestående av Procordia AB, läkemedelsföretaget Pharmacia AB och

livsmedelsföretaget Provendor AB skulle bildas. Statens

ägarandel i den nya Procordiakoncernen uppgår till ca 34%.

Förutom livsmedels- och läkemedelsföretag ingår som dotterbolag

i koncernen bl.a. Procordia United Brands AB -- som utgörs av

Procordias tobaks- och konfektionsföretag --, SARA Hotels AB och

Procordia Restauranger AB.

SIB-Invest AB (2 anställda; 100%) fick ny inriktning år

1989 i samband med att Sveriges Investeringsbank avvecklades.

Aktier och ett antal kreditengagemang överfördes därvid till

SIB-Invest som överläts till staten.

Cementa AB (1229 anställda; 5%) är landets ende

tillverkare av cement. Staten har sedan mitten av 1970-talet, då

cementproduktionen i Sverige koncentrerades till Cementa AB,

innehaft samma ägarandel i företaget. Därigenom har staten

givits möjlighet till insyn i Cementas verksamhet (jfr NU

1974:19).

SSPA Maritime Consulting AB (82 anställda; 100%)

bedriver dels teknisk konsultverksamhet, dels framtagning och

försäljning av tekniska system och produkter. Tidigare bedrevs

verksamheten i myndighetsform under benämningen statens

skeppsprovningsanstalt.

SGAB, Sveriges Geologiska AB (395 anställda; 100%)

bedriver konsultverksamhet inom geologiområdet m.m.

SEMKO AB (223 anställda; 51%) är riksprovplats för

elektrisk materiel. Förutom staten äger Svenska

elverksföreningen och Svenska brandförsvarsföreningen aktier i

företaget.

AB Svensk Anläggningsprovning (608 anställda; 100%) är

riksprovplats för tryckkärl, cisterner, lyftanordningar,

maskindrivna portar, containrar och verkstadsmaskiner.

Satellitbild i Kiruna AB (56 anställda; 90%) bearbetar

och säljer data från fjärranalyssatelliter.

Nordiska Satellitaktiebolaget (ingen anställd; 85%)

bildades år 1983 och ingår i en organisation som svarar för

Tele-X-projektet. Bolaget har i samverkan med Svenska

Rymdaktiebolaget det samlade ansvaret för genomförande av

Tele-X-programmet.

OK Petroleum AB (1399 anställda; 24%) bildades år 1986

efter en sammanslagning av det statliga oljebolaget Svenska

Petroleum AB och delar av Oljekonsumenternas Förbund (OK).

Förutom staten äger numera KF Industri AB och det finska

statliga oljebolaget Neste Oy aktier i OK Petroleum.

Statens vattenfallsverk (10230 anställda; 100%)

bildades år 1909 (då som kungl. vattenfallsstyrelsen) med

uppgift att förvalta samtliga statsägda vattenfall och kanaler.

Vattenfall har nu som landets största elkraftsföretag en ledande

roll inom elförsörjningen. Företaget svarar för ca 50% av

elproduktionen i landet och för ca 15% av distributionen av

elenergi till slutkunder. Riksdagen har som tidigare nämnts

beslutat att verksamheten vid Vattenfall med vissa undantag

skall överföras till aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992.

Domänverket (5239 anställda; 100%) ombildades till

affärsverk år 1912 med uppgift att förvalta statens skogs- och

jordbruksmark. Efter hand övergick emellertid verkets

myndighetsuppgifter till andra verk och organisationer, och

sedan 1960-talet har den affärsdrivande verksamheten varit den

helt dominerande. Domänkoncernen bedriver i första hand

skogsbruk och vidareförädling av skogsprodukter. Härutöver

förvaltas ett betydande fastighetsinnehav. Riksdagen beslutade i

maj 1991 (prop. 1990/91:87, 1990/91:NU38) att domänverket skall

ombildas till aktiebolag kring årsskiftet 1991-1992. En

proposition med förslag i olika frågor rörande ombildningen har

aviserats till början av år 1992.

Blekingen AB (339 anställda; 57%) är ett investmentbolag

med syfte att utveckla näringsverksamheten i Blekinge län.

Rödkallen AB (114 anställda; 44%) är ett investmentbolag

med huvudsaklig uppgift att skapa och utveckla lönsamma

verksamheter i företag med anknytning till högskolan i Luleå.

Sorbinvest AB (847 anställda; 39%) är ett

investmentbolag med uppgift att utveckla små och medelstora

företag i främst Västerbottens län.

Bergslagens Teknikutvecklings AB (58 anställda; 48%) är

ett investmentbolag med uppgift att utveckla teknikinnehåll och

stimulera verksamheter i små och medelstora företag i

Bergslagen.

Utvecklings AB Skeppsankaret (89 anställda; 25%)

bedriver näringsverksamhet och fastighetsförvaltning inom

Blekinge län i syfte att stimulera utvecklingen i regionen.

Troponor Invest AB (2 anställda; 42%) är ett

investmentbolag med uppgift att tillföra små och medelstora

företag i Västernorrlands och Jämtlands län riskkapital och

företagsledningskompetens.

Norrlands Center AB (2 anställda; 33%) har sitt säte i

Stockholm och har till uppgift att främja etablering och

utveckling av näringsverksamhet i företrädesvis Norrlands

inland.

SKDföretagen AB (871 anställda; 100%) är ett

holdingbolag för företag verksamma inom bl.a. ADB-området.

Bolaget äger bl.a. ca 90% av aktierna i DAFA Data AB.

Ytterligare uppgifter om SKDföretagen AB lämnas i

finansutskottets yttrande (bilaga 2, s.33).

Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB (98 anställda; 96%)

bildades år 1975 med uppgift att slutligt omhänderta

miljöfarligt avfall. Riksdagen bemyndigade år 1990 regeringen

att avyttra aktier i SAKAB; dock skall staten och kommunerna

tillsammans äga minst 51% av aktierna.

Utskottet

Redogörelse för de statliga företagen

Regeringen har genom skrivelse 1991/92:20 till riksdagen

överlämnat 1991 års redogörelse för de statliga företagen. I

denna lämnas uppgifter om företagens verksamhet under år 1990

eller motsvarande verksamhetsår. Skrivelsen har inte föranlett

några motioner. Utskottet föreslår att riksdagen lägger

skrivelsen till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Ombildningen av statens vattenfallsverk till aktiebolag

Riksdagen beslutade i maj 1991 (prop. 1990/91:87,

1990/91:NU38) att statens vattenfallsverk (Vattenfall) skall

ombildas till aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992. Enligt

beslutet skall dock Vattenfalls verksamhet med

högspänningsdistributionen (storkraftnätet), inkl.

utlandsförbindelserna, tills vidare drivas i affärsverksform.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att genomföra

ombildningen av affärsverket Vattenfall i enlighet härmed. På

förslag av näringsutskottet uttalade riksdagen samtidigt att det

borde klarläggas i vilka fall riksdagen skulle höras innan

viktigare beslut som rör det nya bolaget kan fattas. Regeringen

uppmanades att under hösten 1991 för riksdagen framlägga förslag

till de riktlinjer som därvidlag borde gälla.

Regeringen (föredragande: näringsminister Per Westerberg) har

genom proposition 1991/92:49 återkommit till riksdagen i frågan.

Enligt regeringen skall ombildningen av Vattenfall till

aktiebolag, Vattenfall AB, och bildandet av en från aktiebolaget

fristående organisation för storkraftnätet ses som ett första

steg i omvandlingen av den svenska elmarknaden mot ökad

konkurrens i en alltmer integrerad internationell elmarknad. I

kraft av sin storlek har Vattenfall en betydande roll när det

gäller utvecklingen på den inhemska elmarknaden, framhålls det.

Utskottet kommer i det följande att behandla proposition

1991/92:69 med förslag till privatisering av statligt ägda

företag, inkl. Vattenfall. I proposition 1991/92:49 sägs dock

att bolaget under en övergångsperiod bör kvarstå som statligt

helägt företag. Det bör emellertid, anser regeringen, så långt

som möjligt verka under samma förutsättningar som gäller för

privatägda företag. Som ägare har staten ett ansvar för att

företaget kan fortsätta att utvecklas på en konkurrensutsatt

marknad. Enligt regeringen bör Vattenfalls dominans på den

svenska elmarknaden inte öka. Det betonas att det är en uppgift

för bolagets styrelse att utforma mål och strategier för

Vattenfalls verksamhet. Om Vattenfall skall kunna utföra sina

uppgifter utan konkurrensnackdelar måste dess styrelse och

koncernledning ges möjligheter att disponera bolagets resurser

under samma förutsättningar som råder inom den icke-statliga

företagssektorn. Regeringen förordar därför att beslut rörande

verksamheten i det nya bolaget inte skall behöva underställas

riksdagen för godkännande.

Riksdagen bereds vidare genom propositionen tillfälle att ta

del av vad regeringen har anfört om överföringen av verksamheten

vid statens vattenfallsverk till Vattenfall AB. Överlåtelsen

kommer att ske genom ett s.k. inkråmsförvärv, varigenom

Vattenfall AB övertar statens vattenfallsverks ifrågavarande

verksamhet med tillhörande tillgångar och skulder. I utbyte

erhåller staten aktier i Vattenfall AB. I propositionen redogörs

bl.a. för det nya bolagets kapitalstruktur. Det erinras vidare

om att vissa av de avtal som Vattenfall AB övertar innehåller

bestämmelser, vari det stadgas att dessa för statens vidkommande

inte får ändras utan riksdagens eller alternativt regeringens

godkännande. Enligt regeringen bör dessa förbehåll upphöra att

gälla den 1 januari 1992.

Vattenfall har i statlig regi utvecklats till ett av världens

mest framgångsrika energitjänstföretag, sägs det i motion

1991/92:N6 (s). Motionärerna avvisar av olika skäl förslaget om

privatisering av Vattenfall. Utskottet återkommer till detta

yrkande i det följande. I motionen krävs vidare att varje

förändring av organisation och verksamhet vid det nya

aktiebolaget skall underställas riksdagen för godkännande.

Produktionen och distributionen av elenergi är en samhällsnyttig

angelägenhet för vilken det måste tas ett samlat ansvar i fråga

om säkerheten och den långsiktiga planeringen, anför

motionärerna.

Också i motion 1991/92:N5 (v) begärs att riksdagen även

fortsättningsvis skall höras inför viktigare beslut om

verksamheten i Vattenfall AB eller vid beslut som i enlighet med

avtalsbestämmelser förutsätter godkännande av riksdagen.

Motionärerna erinrar om att Vattenfalls styrelse inom ett år

måste ta ställning till om ett ånggeneratorbyte skall genomföras

i kärnkraftverket Ringhals 3 år 1995. Ett sådant byte skulle,

hävdas det, helt strida mot andan i de beslut som riksdagen

efter folkomröstningen om kärnkraften år 1980 har fattat i

frågan.

I Europa pågår för närvarande en utveckling mot ökad

konkurrens på och internationalisering av elmarknaderna. Beslut

inom EG kommer härvidlag att få stor betydelse. Enligt

utskottets mening är det väsentligt att också den svenska

elmarknaden utsätts för ökad och effektivare konkurrens.

Vattenfall AB måste ges sådana förutsättningar att det kan

vidareutvecklas och anpassas till de kommande förändringarna på

elmarknaden. Som sägs i propositionen bör bolaget kunna

disponera sina resurser under samma förutsättningar som gäller

för privatägda kraftföretag. Utskottet tillstyrker därför

förslaget i propositionen om att riktlinjer för verksamheten i

det nya bolaget inte skall behöva underställas riksdagen för

godkännande. I likhet med regeringen anser utskottet även att

förbehåll om riksdagens eller regeringens godkännande i avtal

bör upphöra att gälla i samband med att avtalen övertas av

Vattenfall AB. Med det anförda avstyrks motionerna 1991/92:N5

(v) och 1991/92:N6 (s), den senare i här aktuell del.

Det sagda innebär emellertid inte att riksdagens insyn i

bolaget helt upphör. Så länge som detta är majoritetsägt av

staten kommer uppgifter om dess verksamhet att lämnas till

riksdagen genom de årliga redogörelserna för de statliga

företagen. Motioner får väckas med anledning av dessa

redogörelser.

Vad regeringen i övrigt har anfört i propositionen om

överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet till

Vattenfall AB ger inte anledning till någon kommentar från

utskottets sida. Som tidigare nämnts kommer utskottet senare i

detta betänkande att behandla förslaget om privatisering av

bl.a. Vattenfall.

I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, m.m.

(naturresurslagen) finns (3 kap. 6§) de vattenområden särskilt

angivna som inte får byggas ut för kraftproduktion eller vari

vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Här ingår

dels de fyra s.k. huvudälvarna, nämligen Torneälven, Kalixälven,

Piteälven och Vindelälven, dels 15 andra älvar som helt eller

delvis berörs av nämnda förbud. I propositionen föreslås att de

naturskyddade vattenområden som för närvarande förvaltas av

statens vattenfallsverk inte skall överföras till Vattenfall AB.

Enligt uppgift från näringsdepartementet avser regeringens

förslag endast vattenområden som inte har exploaterats för

vattenkraftsändamål. Föredraganden meddelar i propositionen att

han avser att senare återkomma till regeringen med förslag till

hur förvaltningen av de berörda vattenområdena skall

organiseras.

Regeringens nu framlagda förslag välkomnas i motion 1991/92:N7

(fp). Förvaltningen av de aktuella vattenområdena måste

organiseras så att dessa får ett varaktigt skydd mot utbyggnad i

framtiden, anför motionärerna. De menar att en godtagbar lösning

härvidlag skulle vara att förvaltningen överförs till statens

naturvårdsverk. I motionen aktualiseras emellertid också en

annan modell. Denna skulle innebära att statens naturskyddade

vattenområden överlåts, till ett lågt pris, till en stiftelse,

vilken för ändamålet skulle bildas av ideella naturvårds- och

miljöorganisationer samt Vetenskapsakademien. Regeringen borde

undersöka intresset för en sådan lösning, anser motionärerna,

och föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.

Utskottet tillstyrker det nu berörda förslaget i

propositionen. Som har framgått av det föregående kommer

riksdagen senare att få anledning att återkomma till frågan om

hur förvaltningen av de aktuella vattenområdena skall

organiseras. Utskottet finner inte anledning till något

initiativ av riksdagen med anledning av motion 1991/92:N7 (fp),

som alltså avstyrks.

I propositionen framläggs ytterligare förslag som gäller

ombildningen av Vattenfall till aktiebolag. Dessa förslag har

inte föranlett några motioner.

Inom den nuvarande Vattenfallkoncernen bildar Trollhätte

kanalverk ett eget affärsområde med ansvar för statens

kanalrörelse i Trollhätte och Säffle kanaler. På förslag av

regeringen beslutade riksdagen våren 1991 att Trollhätte

kanalverk skulle ombildas till aktiebolag. I propositionen

anförs emellertid nu att denna verksamhet tills vidare bör

drivas i affärsverksform. Regeringen påpekar att det har

framkommit svårigheter med överföringen av vissa

myndighetsuppgifter -- bl.a. beträffande lotsverksamheten --

till det tilltänkta aktiebolaget. Riksdagen föreslås därför dels

godkänna att ett affärsverk bildas vid årsskiftet 1991-1992 för

statens här aktuella kanalrörelse, dels bemyndiga regeringen att

genomföra bildandet av detta affärsverk. Utskottet tillstyrker

dessa förslag.

Som redan nämnts skall Vattenfalls verksamhet med

storkraftnätet, inkl. utlandsförbindelserna, tills vidare drivas

i affärsverksform i avvaktan på ett senare ställningstagande i

organisationsfrågan. I propositionen framläggs förslag till

investeringsplan och finansieringsplan för verksamheten under

första halvåret 1992 vid det nya affärsverket för

storkraftnätet. Investeringsramen beräknas uppgå till 346

milj.kr. Huvuddelen av dessa investeringar finansieras med

avskrivningsmedel. Regeringen förutser att högst 60 milj.kr.

behöver upplånas i riksgäldskontoret. Riksdagen föreslås vidare

bemyndiga regeringen dels att teckna borgen för lån till bolag

inom det nya affärsverkets verksamhetsområde intill ett

sammanlagt belopp av 75 milj.kr., dels att besluta i frågor som

rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom det nya

affärsverkets verksamhetsområde inom en ram av 35 milj.kr.

Utskottet tillstyrker de nu redovisade förslagen. Riksdagen

bereds genom propositionen även tillfälle att ta del av vad

regeringen har anfört om bl.a. uppgifter för och organisation av

det nya affärsverket. Utskottet finner inte anledning till någon

erinran härvidlag.

I propositionen redovisas vidare vissa förändringar av

beredskapsorganisationen inom elkraftsområdet. Enligt den

nuvarande organisationen har närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) det samordnande ansvaret för

funktionen Energiförsörjning. Inom denna funktion har Vattenfall

ett ansvar för beredskapsplaneringen inom delfunktionen Elkraft.

Förutom myndighetsanknutna uppgifter svarar Vattenfall i nära

samarbete med elbranschen för huvuddelen av det operativa

företags- eller branschanknutna planeringsarbetet. Inom den

ekonomiska planeringsramen för den civila delen av

totalförsvaret har för innevarande budgetår 32 milj.kr. avsatts

för vissa riktade beredskapsinsatser inom elkraftsområdet.

Medlen fördelas av Vattenfall till de privata kraftföretagen.

Enligt regeringen bör Vattenfalls myndighetsanknutna ansvar

inom elberedskapsområdet överföras till NUTEK. Den

branschanknutna operativa beredskapsplaneringen bör enligt

regeringen kunna hanteras av elbranschen. Det meddelas i

propositionen att kraftindustrin avser att organisera och

finansiera den branschanknutna beredskapsplaneringen inom

elförsörjningen. Planeringskansliet skall knytas till Kraftsam,

som är ett av Vattenfall och Svenska kraftverksföreningen

gemensamt organiserat planerings- och utredningsorgan. Vad

regeringen har anfört i dessa frågor har utskottet inget att

erinra emot.

Utskottet behandlar här slutligen ett yrkande i motion

1991/92:N23 (s) som har väckts med anledning av proposition

1991/92:69. I motionen erinras om de elintensiva

basindustriernas betydelse för utvecklingen i Norrland. Det är

väsentligt, anser motionärerna, att dessa industrier ges

möjlighet att teckna långsiktiga avtal om elleveranser till

konkurrenskraftiga priser. Riksdagen borde i ett uttalande

hemställa att regeringen verkar för att Vattenfall tecknar

sådana avtal med de berörda industrierna.

Vattenfall har tidigare tillämpat femåriga (för perioden

1984--1988) resp. treåriga (för perioden 1989--1991) avtal med

bl.a. större elförbrukande industrier. För framtida elleveranser

har Vattenfall tidigare under hösten 1991 inte varit berett att

teckna avtal annat än för år 1992. Enligt uppgift erbjuder

emellertid Vattenfall numera elintensiva industrier att teckna

avtal som sträcker sig över flera år. Utskottet finner därför

inte anledning till något initiativ i ärendet och avstyrker

alltså motion 1991/92:N23 (s) i den nu aktuella delen.

Privatisering av statligt ägda företag

Propositionen

Statligt ägda företag har funnits i Sverige sedan början av

1910-talet. Inledningsvis var den grundläggande idén för det

statliga ägandet att staten skulle ha inflytande över vissa

basindustrier, såsom gruv-, skogs- och stålindustrierna. Ägandet

har också sin grund i regionalpolitiska överväganden. Härutöver

har det statliga ägandet ökat under de senaste decennierna som

ett led i omstruktureringen av krisdrabbade bolag och branscher.

Det statliga ägandet inom stål- och varvsindustrierna är exempel

på detta.

I 1991 års redogörelse för de statliga företagen redovisas

inledningsvis en tablå med sammanfattande uppgifter om den

statliga företagssektorn. Förutom sju affärsverk omfattar denna

45 aktiebolag och sex kreditinstitut där staten äger minst

hälften av aktiekapitalet. Därtill kommer stiftelsen Samhall. De

statliga företagen äger i sin tur helt eller delvis eller

innehar minoritetsandelar i ca 450 bolag. Den totala

omsättningen i den statliga företagssektorn uppgick år 1990 till

ca 242 miljarder kronor. Företagen uppvisade ett sammanlagt

resultat efter finansnetto på ca 21 miljarder kronor. Utlåningen

från kreditinstituten var vid slutet av år 1990 ca 419 miljarder

kronor. Totalt sysselsattes detta år ca 308000 personer i den

statliga företagssektorn.

I proposition 1991/92:69 föreslås riksdagen bemyndiga

regeringen att sälja statens aktier i 35 angivna företag. Dessa

finns upptagna i bilaga 1 till detta betänkande. Regeringen

skall också på annat sätt än genom försäljning av aktier, t.ex.

genom nyemission, kunna minska statens ägarandel i företagen. En

särskild kommission skall tillsättas med uppgift att bedöma

vissa centrala frågor kring varje enskilt

försäljningsärende. Förvaltningsaktiebolaget Fortia, som

bildades hösten 1990 efter beslut av riksdagen och som förvaltar

statens aktier i ett antal hel- eller delägda företag, skall

avvecklas. Enligt regeringen kommer Fortia inte att ha någon

funktion att fylla i samband med försäljningen av statens

ägarintressen. För vissa omstruktureringskostnader inför

planerade försäljningar och för direkta försäljningsomkostnader

föreslås riksdagen anvisa ett förslagsanslag om formellt 1000

kr. Riksdagen bereds genom propositionen också tillfälle att ta

del av vad regeringen har anfört om organisation och

genomförande av den föreslagna privatiseringen.

Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange

ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra

till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt, anförs det i

propositionen. Om staten samtidigt uppträder som företagsägare

uppstår en uppenbar risk för osund konkurrens. Statligt ägda

företag riskerar dessutom att bli redskap för politiska

ambitioner. Enligt regeringen krävs det åtgärder på en rad

områden för att svenskt näringsliv skall kunna återvinna

konkurrenskraft. Bl.a. bör staten driva en näringspolitik som

stärker marknadsekonomin och ökar näringsfriheten och

konkurrensen. Detta, sägs det i propositionen, kan inte

åstadkommas vid ett omfattande statligt ägande av företag.

Enligt regeringen finns det ett betydande intresse hos

enskilda människor för ett ökat sparande i aktier. Det är bra

för vitaliteten i svensk ekonomi om många människor såsom ägare

engagerar sig i hur det går för företagen. Ett aktivt ägande får

även positiva effekter för tillgången på riskvilligt kapital. En

överföring av de statliga företagen till privat ägo är också

väsentlig för de enskilda företagens utveckling. Expansiva

statliga företag har inte alltid kunnat räkna med ägartillskott

för framtidsinriktade investeringar, anförs det i propositionen;

medlen har i stället tillskjutits till företag som har befunnit

sig i akut kris. Försäljning av de statliga företagen frigör

också kapital. För att statens förmögenhet inte skall minska bör

enligt regeringen detta kapital användas till investeringar i

infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt, till

investeringar i verksamheter som ger minst lika god avkastning

som de sålda verksamheterna eller till amortering på

statsskulden.

I fråga om riktlinjer för den föreslagna försäljningen av

statliga företag anges följande i propositionen. Allmänheten och

de anställda i företagen skall ges bred möjlighet att teckna

aktier m.m. För att en industriellt riktig struktur skall uppnås

kan det ibland vara lämpligast med en försäljning till annat

företag. När det gäller försäljning av mark bör arrendatorer i

vissa fall få förköpsrätt till den mark de brukar. Mark och skog

skall även kunna säljas till företag i branschen.

Endast företag som bedriver kommersiell verksamhet och som

arbetar på konkurrensutsatta marknader bör bli föremål för

försäljning. Verksamhet som utövas på marknader med bristfällig

konkurrens bör utsättas för konkurrens eller förändras

strukturellt innan en försäljning kan genomföras. I vissa av de

35 företag som omfattas av förslaget om försäljning kan det

enligt regeringen vara motiverat att staten behåller ett

minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagens

verksamhet. Utöver de angivna företagen kan det finnas motiv att

överväga försäljning av ytterligare statlig verksamhet. Denna

bör dock först utsättas för konkurrens.

Tidpunkten för försäljningen av de enskilda företagen måste

väljas med omsorg. Försäljningen kommer att utsträckas under en

lång tidsperiod. Regeringen bör ha möjlighet att välja lämplig

tidpunkt att genomföra försäljningarna i den takt som är

affärsmässigt fördelaktig. Det är viktigt, betonas det, att

försäljningarna genomförs så att inte övriga företags

möjligheter att anskaffa kapital förhindras.

Regeringen kommer att besluta om varje enskilt

försäljningsärende. För bedömning av vissa centrala frågor i

dessa ärenden skall, som tidigare nämnts, en kommission

tillsättas och stå till regeringens förfogande. Direktiv skall

utfärdas beträffande de generella riktlinjer som skall gälla för

kommissionens arbete.

I propositionen redovisas inga uppgifter om de 35 företag som

omfattas av regeringens förslag. Inte heller lämnas några

enskilda motiveringar till förslaget om privatisering av de

olika företagen.

Utskottet har i ett inledande avsnitt (s.6) presenterat

vissa uppgifter om de aktuella företagen. Dessa sysselsatte år

1990 tillsammans ca 115000 personer, vilket motsvarade ca

2,5% av totala antalet sysselsatta i landet. Av företagen har

följande (i storleksordning) minst 1000 personer anställda:

Procordia AB (staten innehar 34% av aktiekapitalet), Celsius

Industrier AB (inkl. FFV AB; 100%), SSAB Svenskt Stål AB

(48%), Vattenfall (efter genomförd bolagsbildning; 100%), AB

Statens Skogsindustrier (ASSI; 100%), domänverket (efter

genomförd bolagsbildning; 100%), Ncb AB (51%),

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB; 100%), AB Svensk

Bilprovning (52%), OK Petroleum AB (24%) och Cementa AB

(5%).

Som tidigare nämnts anförs i propositionen att försäljning av

ytterligare statlig verksamhet kan bli aktuell på längre sikt.

Som exempel nämns härvidlag televerket, postverket, statens

järnvägar (SJ) och luftfartsverket. Riksdagen har nyligen på

förslag av regeringen beslutat bemyndiga regeringen att vid en

senare tidpunkt avyttra statens aktier i Nordbanken (prop.

1991/92:21, 1991/92:NU4).

Motionerna

I alla utom en av de sju motioner som har väckts med anledning

av propositionen avvisas regeringens förslag, helt eller

beträffande enskilda företag.

För att tillväxten i svensk industri skall stimuleras är det

angeläget, anförs det i motion 1991/92:N20 (s), att de statliga

företagen i huvudsak bibehålls i statlig ägo och utvecklas på

bästa möjliga sätt. Staten bör sålunda även fortsättningsvis ha

en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna

som andra branscher. Enligt motionärerna utgör statligt ägda

företag, liksom kooperativa företag, en motvikt till privata

maktgrupper. Om regeringens förslag om privatisering genomförs

kommer vinsterna från de aktuella företagens verksamhet att tas

om hand av privata aktieägare i stället för av staten. Detta

kommer att bidra till att klyftorna i samhället ökar.

Utförsäljningen kommer också, sägs det vidare i motionen, att

innebära att det övriga näringslivets möjligheter att

tillförsäkra sig riskkapital försämras. Motionärerna motsätter

sig inte förändringar av det statliga ägandet när så anses

motiverat. Dessa förändringar måste dock prövas från fall till

fall och får inte genomföras med enbart ideologiska

utgångspunkter. Riksdagen borde hos regeringen begära förslag

till riktlinjer för de statliga företagens verksamhet i enlighet

med vad som har anförts i motionen.

I huvudsak liknande synpunkter framförs i motionerna

1991/92:N22 (v) och 1991/92:N17 (v). En blandning av olika

ägarformer är önskvärd, sägs det i förstnämnda motion. Statligt

ägande är främst motiverat i fråga om strategiska

produktionsmedel eller i fråga om vissa basindustrier och

framtidsbranscher. Det statliga ägandet måste dock utövas på ett

aktivt sätt, anser motionärerna. De är positiva till

Förvaltningsaktiebolaget Fortias verksamhet och menar att detta

bolag inte skall avvecklas. I motionen hävdas sammanfattningsvis

att om regeringens förslag genomförs kommer detta att leda till

ojämnare förmögenhetsbildning, ökad privat maktkoncentration och

drastiska inskränkningar i riksdagens inflytande över det

statliga ägandet. I motion 1991/92:N17 (v) sägs att förändringar

av det statliga ägandet bör motiveras utifrån det enskilda

fallet och inte genomföras på basis av en ensidig inriktning på

att den statliga företagssektorn skall privatiseras. Enligt

motionärerna bör riksdagen ta ställning till varje enskild

förändring i ägandet.

Som tidigare nämnts avstyrks i motion 1991/92:N6 (s) förslaget

om privatisering av Vattenfall. Det är ett nationellt intresse

att detta bolag med sina naturtillgångar ägs av staten.

Vattenfall verkar vidare, hävdas det, på en marknad med

omfattande naturliga monopol som endast i begränsad utsträckning

kan brytas upp och utsättas för konkurrens. Enligt motionärerna

talar även detta för ett fortsatt statligt ägande av Vattenfall.

En liknande negativ inställning till förslaget om en

privatisering av Vattenfall förs fram i motion 1991/92:N23 (s).

Det kommer att krävas omfattande politisk styrning för att den

förestående omställningen i energisystemet inte skall få

katastrofala konsekvenser för vissa industrigrenar och regioner,

anför motionärerna. Mot den bakgrunden borde Vattenfall förbli i

statlig ägo.

I motion 1991/92:N19 (s) kritiseras regeringens förslag såvitt

gäller LKAB. Detta bolag står nu inför mycket omfattande

investeringar för att en framtida överlevnad skall säkras. En

privatisering av LKAB skulle emellertid få till följd, hävdar

motionärerna, att bolagets likvida medel snarare utdelas till de

nya ägarna än används för nödvändiga investeringar. Ett ändrat

ägande i LKAB skulle innebära ett hot mot det långsiktiga

handlingsmönster som företagande inom gruvbranschen förutsätter,

heter det i motionen.

Motion 1991/92:N18 (s) tar sikte på statens hundskola i

Sollefteå. På förslag av den socialdemokratiska regeringen

(prop. 1991/92:7) har socialutskottet (1991/92:SoU9) nyligen

enhälligt tillstyrkt att verksamheten vid hundskolan skall

överföras till ett aktiebolag. Enligt nämnda förslag skall

staten inneha aktiemajoriteten i bolaget. Motionärerna anser att

riksdagen bör vidhålla detta krav och inte i enlighet med

förslaget i den här aktuella propositionen tillåta att statens

aktier i bolaget helt kan avyttras. Samhällets behov av

tjänstehundar är stort, anförs det. Erfarenheterna visar att det

finns svårigheter att rekrytera fullgoda tjänstehundar från

privata uppfödare. Det är därför nödvändigt, menar motionärerna,

att staten äger minst 51% av aktierna i det nya aktiebolaget.

I den resterande motion som har väckts med anledning av

propositionen, motion 1991/92:N21 (m), ges stöd åt regeringens

förslag om privatisering av statliga företag. Motionären anser

emellertid att även statens aktier i Apoteksbolaget AB bör

säljas ut. En privatisering av bolaget skulle leda till att det

skapades en mer rationell och marknadsanpassad verksamhet med

åtföljande kostnadsbesparingar för såväl staten som kunderna.

Yttranden från andra utskott

Vid beredningen av propositionen har näringsutskottet inhämtat

yttranden från finans-, socialförsäkrings-, social-, trafik- och

jordbruksutskotten över propositionen och motionerna såvitt de

berör företag inom resp. utskotts beredningsområde. Yttrandena

har fogats som bilagor till detta betänkande (bilagorna 2--6).

I yttrandena får regeringens förslag genomgående stöd, medan

motionerna (s; v) med krav på att propositionen skall avslås

följs upp i avvikande meningar (s) resp. meningsyttringar (v). I

övrigt anförs bl.a. följande i yttrandena.

Finansutskottet framhåller att några grunder för

förvaltningen av och förfogandet över statens egendom inte har

fastställts av riksdagen. Utskottet anför att det ankommer på

näringsutskottet att bedöma behovet av sådana riktlinjer i

anknytning till den nu aktuella försäljningen av statliga

företag. Finansutskottet förutsätter att frågan om hur

inkomsterna från försäljningarna skall användas kommer att

behandlas i anslutning till att riksdagen tar ställning till de

budgetpolitiska riktlinjerna i samband med budgetregleringen.

Socialförsäkringsutskottet kommenterar regeringens förslag

såvitt gäller AB Kurortsverksamhet, som bedriver

rehabiliterings- och utredningsinsatser inom ramen för

socialförsäkringen. Verksamheten utförs vid

riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås. Enligt

socialförsäkringsutskottet fyller dessa sjukhus en mycket viktig

uppgift. Utskottet förutsätter att regeringen inför en

försäljning av AB Kurortsverksamhet noga beaktar de allmänna

försäkringskassornas behov av tillgång till resurser för

rehabiliterings- och utredningsinsatser.

I yttrandet från socialutskottet behandlas bl.a.

regeringens förslag om privatisering av statens bakteriologiska

laboratorium (SBL). Som har redogjorts för i inledningen till

detta betänkande avser, enligt uppgift från regeringskansliet,

förslaget om privatisering endast SBLs verksamhet med produktion

av vacciner m.m. Regeringen har nyligen uppdragit åt SBL att

lämna förslag om överföring av verksamheten till

aktiebolagsform. Socialutskottet anser att regeringens förslag

beträffande SBL bör uppfattas som en begäran om godkännande att

den del av verksamheten som avser vaccinproduktion m.m. får

överföras till ett aktiebolag, som därefter helt eller delvis

skulle få säljas. Med detta förtydligande tillstyrker

socialutskottet regeringens förslag. I den avvikande meningen

(s) anförs i denna del att förslaget bör avstyrkas i avvaktan på

senare förslag från regeringen om ombildning av den aktuella

verksamheten till aktiebolagsform.

Trafikutskottet konstaterar att både AB Aerotransport och

AB Svensk Bilprovning arbetar under begränsad konkurrens.

Utskottet förutsätter att regeringen inför fortsatta

överväganden om försäljning av statens aktier i de båda bolagen

beaktar frågan om hur konkurrensbegränsningarna skall kunna

reduceras eller elimineras.

Enligt jordbruksutskottet är det önskvärt att en eventuell

försäljning av domänverket inte försvårar möjligheterna till

tillvaratagande av miljö- och naturvårdens intressen. Allmänt

sett, anför jordbruksutskottet, torde dessa intressen lättare

kunna hävdas i de fall staten är ägare till marken.

Jordbruksutskottet pekar emellertid på möjligheterna att man

genom samverkan med skogsbruket kan finna alternativa lösningar

för säkerställande av vissa skyddsvärda områden.

Utskottets ställningstagande

Den statliga företagsgruppen har en mycket varierad

verksamhetsinriktning. I gruppen ingår affärsverk,

industriföretag, kreditinstitut, investmentbolag m.m.

Verksamheten spänner över vitt skilda fält. Härutöver äger

staten bl.a. omfattande skogs- och jordbruksegendomar.

Den brokiga sammansättningen av företag speglar väl det faktum

att uppbyggnaden av den statliga företagsgruppen inte har skett

enligt några vägledande principer. Det har ofta varit speciella

orsaker som föranlett staten att engagera sig i olika bolag. De

försäljningar av företag som har förekommit har huvudsakligen

genomförts utifrån resp. företagslednings bedömning. Någon

översyn från principiella utgångspunkter av statens

företagsverksamhet har inte gjorts.

Enligt näringsutskottets uppfattning är ett spritt enskilt

ägande och en fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk

politik. All erfarenhet visar att ett privat, decentraliserat

företagande utgör den bästa grunden för ett ökat välstånd. För

att svenskt näringsliv skall kunna återvinna konkurrenskraft

krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin, ökar

näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder kan

inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av företag.

Som sägs i propositionen måste statens främsta uppgift inom

näringspolitiken vara att ange ramarna för näringslivets

verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig

tillväxt. Om staten därutöver uppträder som företagsägare finns

det en omedelbar risk för att en osund konkurrenssituation kan

uppstå. Regeringen kan tvingas ta hänsyn till olika intressen

med följd att konkurrensen snedvrids. Utskottet instämmer därför

i regeringens uppfattning att värnandet om rättvisa och fri

konkurrens kräver att staten står neutral mellan olika företag

på marknaden.

En privatisering av statliga företag innebär vidare att de

livskraftiga företagen ges bättre finansiella

utvecklingsmöjligheter. Expansiva statligt ägda företag har, som

även sägs i propositionen, inte alltid kunnat erhålla

erforderliga kapitaltillskott för framtidsinriktade

investeringar. Staten har i allmänhet endast varit beredd att

tillskjuta medel till företag som har varit i akut kris. Ett

privatägt aktiebolag kan tillgodose sitt behov av ytterligare

kapital genom en nyemission. Förutvarande och nya aktieägare får

därvid möjlighet att tillskjuta kapital, och företaget kan på

ett smidigt sätt erhålla medel till de investeringar som krävs

för framtiden.

Försäljning av statliga företag har också fördelar från

ägarspridningssynpunkt. Det finns ett betydande intresse hos

enskilda människor för ett ökat aktiesparande. Vid försäljningen

av statligt ägda aktier bör, i enlighet med vad som anförs i

propositionen, allmänheten och de anställda ges bred möjlighet

att teckna aktier. De anställda kan därigenom få ett ökat

inflytande över företagens verksamhet. Det är av betydelse för

svensk ekonomi att fler människor engagerar sig såsom ägare i

företagens utveckling.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet, med i det

följande angivet undantag, regeringens förslag om privatisering

av statligt ägda företag. Försäljningarna kommer att utsträckas

under en lång tidsperiod. För att affärsmässigt goda resultat

skall uppnås måste tidpunkten för försäljningarna av de enskilda

företagen väljas med omsorg. Det är väsentligt att valet av

tidpunkt också görs med beaktande av förhållandena på

riskkapitalmarknaden. Försäljningarna får inte leda till att det

övriga näringslivets möjligheter att tillförsäkra sig

riskkapital sätts i fara. Utskottet ansluter sig därför till

förslaget i propositionen att regeringen skall ges ett generellt

bemyndigande att sälja statens aktier m.m. i de aktuella

företagen vid lämplig tidpunkt och -- om så behövs -- efter

erforderlig strukturanpassning etc. Vidare tillstyrks att

regeringen bemyndigas att på annat sätt, t.ex. vid en

nyemission, minska statens ägande i företagen. Utskottet

ansluter sig också till de riktlinjer för försäljningarna som

anges i propositionen och till vad som där i övrigt anförs om

organisation och genomförande av dessa. Härav följer att

utskottet även tillstyrker att regeringen bemyndigas att

avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Också det föreslagna

anslaget för vissa omstruktureringar m.m. tillstyrks.

Som tidigare nämnts har regeringen nyligen uppdragit åt

statens bakteriologiska laboratorium att utarbeta förslag om

överföring av verksamheten med produktion av vacciner m.m. till

aktiebolagsform. Detta utredningsarbete skall vara avslutat

senast den 1 februari 1992. Enligt uppgift från

socialdepartementet väntas en proposition i frågan bli förelagd

riksdagen senare under våren 1992. Detta förslag torde komma att

beredas av socialutskottet. Enligt näringsutskottets uppfattning

bör riksdagens behandling av regeringens förslag om

privatisering av den aktuella verksamheten vid SBL anstå i

avvaktan på den aviserade propositionen om överföring av denna

verksamhet till aktiebolagsform. Utskottet har därför beslutat

att till socialutskottet -- under förutsättning av dess

medgivande -- överlämna proposition 1991/92:69 jämte motioner

såvitt de berör statens bakteriologiska laboratorium.

I propositionen anges, som redan har beskrivits, att

intäkterna från försäljningarna av de statliga företagen skall

utnyttjas dels för investeringar i infrastruktur, dels för

investeringar i andra verksamheter som ger god avkastning, dels

för amortering på statsskulden. Intäkterna från försäljningarna

kommer om inte annat beslutas att föras över statsbudgeten. De

aktuella investeringarna kommer i vederbörlig ordning att

underställas riksdagen för godkännande. Enligt utskottets mening

bör regeringen även kunna besluta om att influtna medel från

försäljningarna skall kunna användas för direkt amortering på

statsskulden utan att intäktsföras på statsbudgeten. Regeringen

bör löpande, t.ex. i budgetpropositionen, lämna en redovisning

över vilka försäljningar som har genomförts, vilka intäkter

dessa har givit samt i vad mån intäkterna har använts för direkt

amortering på statsskulden.

Om inte annat följer av det sagda ansluter sig

näringsutskottet i övrigt till vad finans-, socialförsäkrings-,

social-, trafik- och jordbruksutskotten har anfört i sina

yttranden över propositionen såvitt den gäller företag inom

resp. utskotts beredningsområde.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet propositionen med

angivet undantag och avstyrker de nu aktuella yrkandena i

motionerna 1991/92:N6 (s), 1991/92:N17 (v), 1991/92:N18 (s),

1991/92:N19 (s), 1991/92:N20 (s), 1991/92:N22 (v) och

1991/92:N23 (s).

Vad därefter gäller förslaget i motion 1991/92:N21 (m) om en

privatisering av Apoteksbolaget AB har socialutskottet inhämtat

att vissa frågor om verksamheten vid detta bolag för närvarande

övervägs inom regeringskansliet. Socialutskottet anser att

riksdagen inte bör föregripa dessa överväganden och föreslår

därför att motionen avslås. Näringsutskottet ansluter sig till

socialutskottets bedömning och avstyrker alltså motion

1991/92:N21 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande 1991 års redogörelse för de statliga

företagen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1991/92:20 till

handlingarna,

2. beträffande riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall

AB, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:49 moment 1,

med anledning av proposition 1991/92:49 moment 9 och med avslag

på motion 1991/92:N5 och motion 1991/92:N6 yrkande 2

a) godkänner att riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB

i enlighet med vad som anges i propositionen inte behöver

underställas riksdagen,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet

till Vattenfall AB,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade

tillgångar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:49 moment 2

och med avslag på motion 1991/92:N7 godkänner att i lagen

(1987:12) om hushållning med naturresurser, m.m. angivna

vattenområden såvitt gäller områden som inte har exploaterats

för vattenkraftsändamål och som för närvarande förvaltas av

statens vattenfallsverk inte överförs till Vattenfall AB,

4. beträffande vissa övriga frågor kring ombildningen av

statens vattenfallsverk till aktiebolag

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:49 momenten

3--8 och med anledning av proposition 1991/92:49 momenten 10 och

11

a) beslutar att ett affärsverk bildas vid årsskiftet 1991-1992

med ansvar för drift och förvaltning av statens kanalrörelse i

Trollhätte och Säffle kanaler,

b) bemyndigar regeringen att genomföra bildandet av ett

affärsverk för statens kanalrörelse i Trollhätte och Säffle

kanaler,

c) godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan

samt finansieringsplan för affärsverket för storkraftnätet i

enlighet med vad som anges i propositionen,

d) bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag

inom affärsverkets för storkraftnätet verksamhetsområde intill

ett sammanlagt belopp av 75000000 kr.,

e) bemyndigar regeringen att för affärsverkets för

storkraftnätet verksamhetsområde besluta i frågor som rör

förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram av

35000000 kr.,

f) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört

dels om uppgifter för samt inriktning och organisation av

affärsverket för storkraftnätet,

dels om förändringar av beredskapsorganisationen inom

elkraftsområdet,

5. beträffande avtal om elleveranser till den elintensiva

industrin

att riksdagen avslår motion 1991/92:N23 yrkande 2,

6. beträffande privatisering av statligt ägda företag,

m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:69 momenten

1--3 i ifrågavarande del och momenten 4 och 5, med anledning av

proposition 1991/92:69 moment 6 och med avslag på motion

1991/92:N6 yrkande 1, motion 1991/92:N17 i ifrågavarande del,

motionerna 1991/92:N18 och 1991/92:N19, motion 1991/92:N20

yrkande 1 i ifrågavarande del och yrkande 2, motion

1991/92:N22 yrkande 1 i ifrågavarande del och yrkande 2 och

motion 1991/92:N23 yrkande 1 i ifrågavarande del

dels bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som

anges i propositionen sälja statens aktier m.m., delar av

verksamheter inkl. fast egendom i nedan angivna företag:

1) AB Kurortsverksamhet,

2) Statens hundskola (efter genomförd ombildning till

aktiebolag),

3) AB Aerotransport,

4) AB Svensk Bilprovning,

5) Företagskapital AB,

6) AB Industrikredit,

7) Lantbrukskredit AB,

8) Svalöf AB,

9) SSAB Svenskt Stål AB,

10) Luossavaara-Kiirunavaara AB,

11) Celsius Industrier AB,

12) AB Statens Skogsindustrier,

13) Ncb AB,

14) Procordia AB,

15) SIB-Invest AB,

16) Cementa AB,

17) SSPA Maritime Consulting AB,

18) SGAB, Sveriges Geologiska AB,

19) SEMKO AB,

20) AB Svensk Anläggningsprovning,

21) Satellitbild i Kiruna AB,

22) Nordiska Satellitaktiebolaget,

23) OK Petroleum AB,

24) statens vattenfallsverk (efter genomförd ombildning till

aktiebolag),

25) domänverket (efter genomförd ombildning till aktiebolag),

26) Blekingen AB,

27) Rödkallen AB,

28) Sorbinvest AB,

29) Bergslagens Teknikutvecklings AB,

30) Utvecklings AB Skeppsankaret,

31) Troponor Invest AB,

32) Norrlands Center AB,

33) SKDföretagen AB,

34) Svensk Avfallskonvertering AB,

dels bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom

försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna

företagen,

dels godkänner de riktlinjer för en försäljning av

statligt ägda företag som anges i propositionen,

dels bemyndigar regeringen att avveckla

Förvaltningsaktiebolaget Fortia i enlighet med vad som anges i

propositionen,

dels till Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om organisation av arbetet med och genomförande

av privatiseringen av vissa statligt ägda företag,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

7. beträffande Apoteksbolaget AB

att riksdagen avslår motion 1991/92:N21.

Stockholm den 10 december 1991

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Axel Andersson

(s), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist

(s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Göran Hägglund

(kds), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström

(m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och

Gudrun Norberg (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB, m.m.

(mom.2)

Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "I Europa" och slutar med "dessa redogörelser" bort

ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motionerna 1991/92:N6 (s) och

1991/92:N5 (v) anser utskottet att Vattenfall även

fortsättningsvis bör stå under riksdagens överinseende. Mot

bakgrund av Vattenfalls dominerande ställning på elmarknaden --

företaget svarar för ungefär hälften av elproduktionen i landet

-- är det av nationellt intresse att viktigare beslut om

organisationen och verksamheten vid Vattenfall AB underställs

riksdagen för godkännande. Den kommande omställningen av

energisystemet i Sverige med övergång till förnybara inhemska

energislag och avveckling av kärnkraften förutsätter ett starkt

samhällsinflytande över bolagets verksamhet.

Regeringen bör återkomma med förslag till riktlinjer för

riksdagens medverkan vid beslut om verksamheten vid Vattenfall

AB i enlighet med vad utskottet här har anfört och i linje med

vad riksdagen uttalade i frågan våren 1991 (1990/91:NU38

s.15). Utskottet avstyrker sålunda propositionen i här aktuell

del och tillstyrker de berörda yrkandena i motionerna 1991/92:N6

(s) och 1991/92:N5 (v).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall

AB, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N5 och motion

1991/92:N6 yrkande 2, med anledning av proposition 1991/92:49

moment 9 och med avslag på proposition 1991/92:49 moment 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

a) riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB,

b) överföringen av statens vattenfallsverks verksamhet till

Vattenfall AB.

2. Privatisering av statligt ägda företag, m.m. (mom.6)

Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.20 med "Den statliga" och slutar på s.22 med "och

1991/92:N23 (s)" bort ha följande lydelse:

Staten äger en relativt omfattande och diversifierad

industrisektor. Inslaget av basindustri är förhållandevis stort,

men det finns också företag inom många andra områden. Det

statliga ägandet har huvudsakligen tillkommit dels av

sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska skäl, dels av

skälet att viktigare naturtillgångar -- såsom skogen och malmen

-- skall skyddas. Som tidigare har redovisats sysselsatte den

statliga företagssektorn år 1990 totalt ca 308000 personer. De

statliga företagens utveckling har sålunda stor betydelse för

många människor.

Det framlagda förslaget i proposition 1991/92:69 om en

försäljning av statligt ägda företag åtföljs, som redan nämnts,

inte av enskilda motiveringar beträffande de 35 olika företagen.

Dessa finns endast upptagna i en bilaga till propositionen.

Regeringen lämnar inte heller några uppgifter om

verksamhetsinriktning, antal anställda och statens ägarandel i

de aktuella företagen. Föredraganden, näringsminister Per

Westerberg, har i sin tidigare roll som ledamot av utskottet

betonat vikten av att propositioner innehåller alla uppgifter av

betydelse i ärendet. I den nu aktuella propositionen saknas helt

sådana uppgifter. Näringsutskottet finner regeringens

tillvägagångssätt mycket anmärkningsvärt och på gränsen till

respektlöst mot riksdagen.

Regeringen synes inte ha analyserat konsekvenserna av en

försäljning i de enskilda fallen:

Regeringen framlägger förslag om en försäljning av LKAB, i

vilket staten blev delägare år 1907, utan att redovisa

konsekvenserna för sysselsättningen och för gruvnäringens

framtid.

Regeringen framlägger förslag om en försäljning av Vattenfall,

som staten bildade år 1909, utan att redovisa effekter på

möjligheterna att genomdriva den beslutade omställningen av

energisystemet.

Regeringen framlägger förslag om en försäljning av

domänverket, som blev statligt affärsverk år 1912, utan att

redovisa effekterna för bl.a. naturvården med avseende på

domänverkets markinnehav.

Regeringen framlägger förslag om en försäljning av statens

hundskola utan att redovisa konsekvenserna i fråga om den

framtida tillförseln i landet av kvalificerade tjänstehundar.

Regeringen framlägger förslag om att statens aktier i AB

Svensk Bilprovning skall avyttras utan att redovisa

konsekvenserna beträffande den obligatoriska kontrollen inom

fordonsområdet.

Regeringen framlägger förslag om att statens aktier i Cementa

AB skall avyttras utan hänsynstagande till riksdagens tidigare

(jfr NU 1974:19) ställningstagande till vikten av statlig insyn

i företagets verksamhet. Sedan mitten av 1970-talet är Cementa

landets ende tillverkare av cement.

Regeringen framlägger förslag om att statens aktier i Svensk

Avfallskonvertering AB (SAKAB) skall avyttras utan att redovisa

konsekvenserna för omhändertagandet av miljöfarligt avfall.

Regeringen kommenterar inte heller att riksdagen år 1990

(1989/90:JoU16) uttalade att staten och kommunerna tillsammans

skall äga minst 51% av aktierna i SAKAB.

Etc.

Vidare berörs i propositionen endast översiktligt effekterna

på riskkapitalmarknaden av de föreslagna försäljningarna.

Näringsministern har i annat sammanhang redovisat att

försäljningarna kan komma att uppgå till ca 10 miljarder kronor

per år. Försäljningar i en sådan omfattning kommer att i ett

slag ta i anspråk en stor del av det riskkapital som det övriga

näringslivet -- inte minst de små och medelstora företagen -- är

i behov av. Som redan nämnts uppvisade den statliga

företagssektorn år 1990 ett sammanlagt resultat (efter

finansnetto) med ca 21 miljarder kronor. Enligt utskottets

mening har regeringen inte visat att intäkterna från

försäljningarna kommer att ge en bättre avkastning än den som

för närvarande uppnås i företagen.

I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1991/92:N20 (s)

anser utskottet att staten även fortsättningsvis bör ha en

viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som

andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper som

utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en

motvikt. De statliga företagen, och även de kooperativa, har

härvid en betydelsefull uppgift. Likaledes är det viktigt med en

statlig resp. kooperativ företagssektor när näringslivet har att

verka inom ramen för en alltmer institutionaliserad ekonomi. Det

kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt ägande

av företag i vissa speciella branscher. Som anförs i bl.a.

motion 1991/92:N6 (s) förutsätter den kommande omställningen av

energisystemet ett starkt samhällsinflytande som bäst

tillgodoses med ett statligt ägande av Vattenfall. Ett annat

exempel är LKAB. En avveckling av det statliga engagemanget i

detta bolag skulle, menar utskottet med instämmande i vad som

sägs i motion 1991/92:N19 (s), innebära ett hot mot

sysselsättningen i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare och

mot den framtida gruvnäringen i landet.

Det sagda innebär inte att utskottet kategoriskt avvisar

förändringar i det statliga ägandet. Det är tvärtom av betydelse

att staten utövar sin ägarfunktion på effektivaste möjliga sätt.

Förvaltningsaktiebolaget Fortia har bildats med just syftet att

staten skall vara mera aktiv i sin roll som ägare av företag.

Förändringar av det statliga ägandet måste emellertid prövas

från fall till fall och i vederbörlig ordning underställas

riksdagen för beslut. Utgångspunkten måste vara att bästa

möjliga förutsättningar skall skapas för varje företag.

Utskottet avvisar dock det nu framlagda förslaget om försäljning

-- eller snarare utförsäljning -- av statliga företag. Förslaget

synes enbart ha en ideologisk utgångspunkt.

Som tidigare ------ (= utskottet, s.21) ------

bakteriologiska laboratorium.

Om inte annat följer av det sagda ansluter sig

näringsutskottet till vad företrädarna för socialdemokraterna

har anfört i avvikande meningar till finans-,

socialförsäkrings-, social-, trafik- och jordbruksutskottens

yttranden över propositionen såvitt den gäller företag inom

resp. utskotts beredningsområde.

Med det anförda avstyrker näringsutskottet propositionen med

angivet undantag. Vad som i propositionen anförs om organisation

av arbetet med och genomförande av den föreslagna

utförsäljningen av företag finner utskottet inte anledning att

ytterligare kommentera. Av det sagda följer att utskottet

tillstyrker de nu aktuella yrkandena i motionerna 1991/92:N6

(s), 1991/92:N18 (s), 1991/92:N19 (s), 1991/92:N20 (s),

1991/92:N23 (s), 1991/92:N17 (v) och 1991/92:N22 (v).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande privatisering av statligt ägda företag,

m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:69 moment 6

och med bifall till motion 1991/92:N6 yrkande 1, motion

1991/92:N17 i ifrågavarande del, motionerna 1991/92:N18 och

1991/92:N19, motion 1991/92:N20 yrkande 1 i ifrågavarande del

och yrkande 2, motion 1991/92:N22 yrkande 1 i ifrågavarande del

och yrkande 2 och motion 1991/92:N23 yrkande 1 i ifrågavarande

del

dels avslår proposition 1991/92:69 momenten 1--3 i

ifrågavarande del och momenten 4 och 5,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om statligt företagande,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om organisation av arbetet med och genomförande

av privatiseringen av vissa statligt ägda företag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som

företrädare för socialdemokraterna för fram i de två

reservationerna till detta betänkande. Jag anser sålunda att

riksdagen av angivna skäl dels skall avvisa regeringens förslag

om utförsäljning av statligt ägda företag, dels skall uttala att

verksamheten vid Vattenfall AB även fortsättningsvis skall stå

under riksdagens överinseende.

Förteckning över de företag som omfattas av regeringens

förslag i proposition 1991/92:69. Uppgifterna om företagen avser

år 1990 och har i förekommande fall avrundats till närmaste

heltal.

Bilaga 1

________________________________________________________________

Företag Omsätt- Antal Statens

ning anställda ägar-

andel

milj.kr. st %

________________________________________________________________

Socialdepartementet

AB Kurortsverksamhet 115 347 100

Statens Hundskola* ca 25 55 100

Statens Bakteriologiska

Laboratorium** ca 100 ca 100 100

Kommunikationsdepartementet

AB Aerotransport (ABA) 113 5 50

AB Svensk Bilprovning 930 2 429 52

Finansdepartementet

Företagskapital AB 44*** 4 55

AB Industrikredit 22 280*** 55 58

Lantbrukskredit AB 2 525*** - 50

Jordbruksdepartementet

Svalöf AB 424 550 50

Näringsdepartementet

SSAB Svenskt Stål AB 15 619 12 014 48

Luossavaara-Kiirunavaara

AB (LKAB) 3 877 3 671 100

Celsius Industrier AB

(inkl. FFV AB) 14 344 16 791 100

AB Statens Skogsin-

dustrier (ASSI) 7 660 7 633 100

Ncb AB 4 952 4 727 51

Procordia AB 37 033 45 193 34

SIB-Invest AB 95 2 100

Cementa AB 1 613 1 229 5

SSPA Maritime Consul-

ting AB 41 82 100

SGAB, Sveriges Geologiska

AB 234 395 100

SEMKO AB 95 223 51

AB Svensk Anläggnings-

provning 293 608 100

Satellitbild i Kiruna AB 45 56 90

Nordiska Satellitaktie-

bolaget 5**** - 85

OK Petroleum AB 12 050 1 399 24

Statens vattenfalls-

verk* 19 462 10 230 100

Domänverket* 3 895 5 239 100

________________________________________________________________

* Efter bolagsbildning

** Enligt uppgift från regeringskansliet avser regeringens

förslag endast verksamheten med produktion av vacciner m.m. och

efter en planerad bolagsbildning

*** Avser utlåning

**** Avser år 1989

________________________________________________________________

Företag Omsätt- Antal Statens

ning anställda ägar-

andel

milj.kr. st %

________________________________________________________________

Näringsdepartementet forts.

Blekingen AB 159 339 57

Rödkallen AB 60 114 44

Sorbinvest AB 417 847 39

Bergslagens Teknikut-

vecklings AB 47 58 48

Utvecklings AB Skepps-

ankaret 43 89 25

Troponor Invest AB* - 2 42

Norrlands Center AB* - 2 33

Civildepartementet

SKDföretagen AB 956 871 100

Miljödepartementet

Svensk Avfallskonverte-

ring AB (SAKAB) 169 98 96

________________________________________________________________

* Startade sin verksamhet år 1991

Finansutskottets yttrande

1991/92:FiU2y

Bilaga 2

Privatisering av statligt ägda företag, m.m.

(prop. 1991/92:69)

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 26 november 1991 beslutat bereda

finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag, m.m. jämte

motioner såvitt gäller SKDföretagen AB.

Propositionen

I propositionen begär regeringen ett bemyndigande för att

kunna genomföra försäljning helt eller delvis av statens aktier

i 35 aktiebolag. I vissa särskilda fall kan det dock vara

motiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i

någon mån kunna påverka företagens verksamhet. Det begärda

bemyndigandet innefattar även möjlighet för regeringen att verka

för en minskning av statens ägarandel t.ex. genom att tillstyrka

en nyemission till andra än staten. De bolag som avses finns

förtecknade i en bilaga. Under Civildepartementet i denna bilaga

anges SKDföretagen AB.

I propositionen framhålls att allmänhet och anställda bör ges

bred möjlighet att teckna aktier. De anställda bör få möjlighet

att bli delägare i de företag där de arbetar.

Endast företag som bedriver kommersiell verksamhet och som

arbetar på konkurrensutsatta marknader bör bli föremål för

försäljning.

Statens ägande av företag representerar ett betydande kapital.

Generellt bör gälla att statens tillgångar bör säljas till ett

marknadsmässigt pris och vid en kommersiellt riktigt vald

tidpunkt.

Motionerna

I detta yttrande behandlar utskottet motionerna 1991/92:N20 av

Ingvar Carlsson m.fl. (s) och 1991/92:N22 av Lars Werner m.fl.

(v).

Frågan om att privatisera SKDföretagen AB behandlas inte i

någon motion. Motionerna innehåller ett allmänt avslag på

propositionen, men i båda motionerna nämns att omstruktureringar

bland de statliga bolagen kan bli aktuella. Det finns enligt

motion N22 (v) viss verksamhet som det inte finns anledning att

bedriva i statlig regi. Korvfabriker och läskedrycksföretag

nämns som exempel.

Utskottet

Allmänt om SKDföretagen

Företagsgruppen bildades år 1989, med SKDföretagen AB som

moderbolag. Flera av de ingående företagen har en lång och

stabil historia. Grunden för verksamheten utgjordes av den

verksamhet som Statskonsult och DAFA bedrev. Statskonsult

bildades i slutet av 1960-talet. DAFA bildades år 1970 som

uppdragsmyndighet men ombildades till aktiebolag år 1986.

Verksamheten har successivt vidareutvecklats och

omstrukturerats. Nya verksamheter har tillkommit samtidigt med

att andra har avvecklats.

I dag består koncernen av ett trettiotal företag verksamma

inom områdena informationsbehandling/ADB, organisations- och

kompetensutveckling samt försäljning av information,

programprodukter och datorer. I vissa dotterbolag finns andra

delägare än staten.

Företaget finns representerat på ett antal orter i landet från

Malmö i söder till Kiruna i norr.

År 1990 var omsättningen 956 milj.kr. och antalet anställda

närmare 900. DAFA är störst med ca 400 anställda.

Offentliga och privata sektorn svarar för vardera cirka

hälften av koncernens omsättning.

Under de senaste åren har verksamheten expanderat med 30 % per

år samtidigt som branschen som helhet vuxit med 15 %.

Företagsgruppen har en uttalad ambition att bli ett av de fem

största företagen på marknaden i Norden.

Inom SKDföretagen har frågan om ägarkomplettering diskuterats

sedan något år tillbaka. Företagsgruppen arbetar på en marknad

där den för att nå långsiktig tillväxt och lönsamhet sannolikt

kommer att behöva förstärka sin kapitalbas. En kapitalökning

skulle kunna ske i samband med en ägarkomplettering. Det finns

på servicebyråområdet alltjämt betydande stordriftsfördelar att

vinna. En viktig förutsättning för en framtida ägarkomplettering

anges också vara att personalen ges möjlighet att bli delägare.

Det ger stimulans till personal och ledning, vilket är viktigt i

konsultföretag, där personalen är företagets huvudsakliga

tillgång.

SPAR-registret

Avgränsningen mot SPAR-registret klargjordes i samband med

bolagsbildningen av DAFA. Beställningar görs av SPAR-nämnden och

DAFA gör bearbetningarna.

Utskottets överväganden

Den statliga företagssektorn är mycket stor, och den omfattar

mycket skiftande verksamheter. Inom sektorn finns både små bolag

och stora industriföretag. Verksamheten spänner över vida fält

alltifrån stålproduktion och omfattande skogs- och

jordbruksegendomar till investmentbolag och kreditinstitut.

Det statliga företagsägandet har inte alltigenom varit en del

av en medveten och planerad strategi. Det har ofta varit

speciella och tillfälliga orsaker som utgjort skälet till att

staten engagerat sig i olika bolag. Det kan ha funnits

välgrundade motiv för ett statligt engagemang i ett visst

företag vid en viss tidpunkt. Detta ställningstagande har

emellertid sällan omprövats när förutsättningarna förändrats.

Mer sällan finns det enligt utskottets mening anledning till

fortsatt och utvidgat statligt engagemang. Det finns som

utskottet ser det en rad principiella problem förknippade med

statligt ägande. Om staten uppträder som företagsägare och själv

agerar på den marknad staten har till uppgift att ange

spelregler för, uppstår en uppenbar risk för osund konkurrens.

Regeringen kan tvingas ta hänsyn till olika intressen som gör

att konkurrensen snedvrids. Utskottet delar således regeringens

uppfattning att rättvisan och den fria konkurrensen kräver att

staten står neutral mellan olika företag.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört tillstyrker utskottet att

regeringen ges bemyndigande att vid lämplig tidpunkt och på de

villkor som anges i propositionen sälja aktier i SKDföretagen.

De villkor som uppställs i propositionen bl.a. om att

verksamheten bedrivs på en konkurrensutsatt marknad är

uppfyllda. Som framgått torde det i detta sammanhang vara av

särskilt värde att de anställda i företagen, moderföretaget och

dotterbolagen, ges tillfälle att bli delägare i företaget.

Finansutskottet vill avslutningsvis framhålla att det finns

viktiga principiella frågor förknippade med försäljning av

statliga bolag som sammanhänger med reglerna för förfogandet

över statens egendom. I regeringsformen (RF 9:8) stadgas att

statens medel och övriga tillgångar står till regeringens

disposition. Av RF 9:9 framgår att riksdagen fastställer i den

omfattning som behövs grunder för förvaltningen av statens

egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan därvid

föreskriva att åtgärd av visst slag inte får vidtas utan

riksdagens tillstånd.

Finansutskottet har behandlat dessa principiella frågor bl.a.

i ett yttrande till trafikutskottet (FiU 1987/88:3y). Utskottet

konstaterade därvid att några grunder för förvaltningen av

statens egendom och förfogandet över den inte har fastställts av

riksdagen. Däremot har riksdagen föreskrivit att vissa åtgärder,

t.ex. försäljning av fast egendom vars värde överstiger vissa

beloppsgränser inte får vidtas utan riksdagens tillstånd.

I proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska

politiken, som för närvarande bereds av finansutskottet, anges

en strategi för statens förmögenhetsförvaltning. Dessa

riktlinjer har emellertid inte förelagts riksdagen för

godkännande. De har inte heller föranlett något motionsyrkande.

Finansutskottet anser emellertid det angeläget att riksdagen

snarast fastställer i den omfattning som behövs grunder för

förvaltningen av statens egendom och förfogandet över den. Det

ankommer på näringsutskottet att bedöma i vilken utsträckning

detta är behövligt i samband med privatisering av statligt ägda

företag och hur de i så fall bör utformas.

Finansutskottet förutsätter att frågan om hur inkomsterna av

försäljning av statliga företag skall användas, liksom vilka

generella principer som skall gälla för den statliga

förmögenhetsförvaltningen, kommer att behandlas i anslutning

till att riksdagen tar ställning till de budgetpolitiska

riktlinjerna i samband med budgetregleringen. Dessa frågor kan

självfallet inte ses isolerade från övriga statsinkomster eller

statsutgifter. Som allmän princip bör, som föreslås i

proposition 1991/92:38, gälla att kapital som frigörs på detta

sätt används till investeringar som skapar förutsättningar för

tillväxt, dvs. har en hög samhällsekonomisk avkastning, eller

för att amortera på statsskulden.

Stockholm den 3 december 1991

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Allan

Larsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom

Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G

Jenevall (nyd), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf

Egnerfors (s) och Olle Schmidt (fp).

Avvikande mening

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors

(allas) anser att den del av finansutskottets yttrande som

under utskottets överväganden börjar med "Den statliga" och

slutar med "i företaget" bort ha följande lydelse:

Den statliga företagssektorn är relativt omfattande. Inom

sektorn finns både små och stora bolag. Inslaget av basindustri

är förhållandevis stort, men det finns också företag inom t.ex.

elektronik, bioteknik och livsmedel.

Som redovisas i den socialdemokratiska motionen har det

statliga företagsägandet tillkommit dels för att skydda viktiga

naturtillgångar såsom skogen och malmen bl.a. i Norrland, dels

av sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska skäl.

Under den socialdemokratiska regeringen utvecklade och stärkte

den statliga företagsgruppen både sin finansiella styrka och sin

konkurrenskraft och står nu relativt stark. Den statliga

företagsgruppen utgör en viktig drivkraft i den svenska

ekonomin. Det statliga ägandet utgör också, tillsammans med de

kooperativa företagen, en betydelsefull motvikt till den privata

ägarkoncentrationen.

Utskottet ser regeringens förslag om en utförsäljning av de

statliga företagen som främst ett ideologiskt motiverat ingrepp.

Även om den uttalade ambitionen är att vid försäljningen försöka

sprida aktieägandet och erbjuda småsparare och anställda att

teckna aktier, visar erfarenheterna att dessa redan inom något

år ofta har sålt aktierna vidare. Det är vidare svårt att förstå

varför man vill avyttra statliga aktier för 10 miljarder årligen

och successivt urholka den kapitalbas som år 1990 gav ett

resultat efter finansiella poster på drygt 20 miljarder kronor.

Regeringen har inte visat hur den ska åstadkomma en bättre

avkastning på detta kapital genom en alternativ placering.

Som framhålls i den socialdemokratiska motionen kommer en

utförsäljning i den omfatttning som föreslås i propositionen att

ta i anspråk en stor del av det riskkapital som behövs för

näringslivet, inte minst för de mindre företagen. Det årliga

behovet av nyteckningar i börsföretagen kan uppskattas till 10 à

20 miljarder kronor per år under den första halvan av

1990-talet. Därtill kommer krav till följd av behoven av

uppstädning på fastighets- och finansmarknaderna på

uppskattningsvis 5 miljarder kronor. Det sammanlagda behovet kan

således komma att uppgå till 15--25 miljarder under de närmaste

åren. Detta kan jämföras med att volymen nyteckningar och

nyintroduktioner på Stockholmsbörsen under det för börsen unika

1980-talet uppgick till 5 à 10 miljarder per år.

Utskottet ser mot denna bakgrund med stor oro på regeringens

planer att sälja aktier för 10 miljarder per år under

överskådlig tid framöver. Näringslivets möjligheter att

nyemittera aktier via börsen krymper därmed. Andra företag än de

allra största och internationellt mest kända kommer att trängas

ut. De mindre företagen kommer således att drabbas hårt.

Utskottet anser att förslaget i propositionen att privatisera

statliga företag verkar mindre väl övervägt vad gäller de

samlade effekterna för de mindre och medelstora företagen.

Förslaget bör därför avslås av riksdagen. Staten bör även

fortsättningsvis kunna äga och driva företag. Ett aktivt ägande

innefattar förändringar i det statliga ägandet,

omstruktureringar, försäljningar och utökningar av ägandet. En

prövning måste göras i varje enskilt fall. Utgångspunkten måste

vara att det är näringspolitiskt motiverat och skapar goda

förutsättningar för företaget. Vad utskottet anfört bör

riksdagen med bifall till motion N20 (s) som sin mening ge

regeringen till känna.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1991/92:SfU1y

Bilaga 3

Privatisering av statligt ägda företag m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 26 november 1991 beslutat bereda

socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda

företag, m.m. såvitt avser AB Kurortsverksamhet.

Socialförsäkringsutskottet vill med anledning härav anföra

följande.

Staten är ägare till hela aktiekapitalet i AB

Kurortsverksamhet. Bolagets omsättning under år 1990 utgjorde

114,9 milj.kr. Verksamheten består främst av rehabiliterings-

och utredningsinsatser inom den svenska socialförsäkringen och

bedrivs vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och i

Tranås. Sjukhusen har tillhopa 430 vårdplatser.

Behovet av särskilda resurser för arbetsförmågeutredning och

rehabilitering togs upp av rehabiliteringsutredningen i

betänkande SOU 1988:41 Tidig och samordnad rehabilitering.

Utredningen lämnade en redogörelse för verksamheten vid

riksförsäkringsverkets båda förenämnda sjukhus, ävensom för

motsvarande verksamhet vid Åre sjukhus, som tidigare var ett av

riksförsäkringsverkets sjukhus, men överläts till Jämtlands läns

landsting år 1979. I samband med nämnda överlåtelse garanterades

i avtal en skyldighet att ta emot sådana patienter som de

allmänna försäkringskassorna remitterade till sjukhuset för

undersökning och utredning. Försäkringskassorna i södra Sverige

utnyttjade i huvudsak Tranås sjukhus, försäkringskassorna i

mellersta Sverige Nynäshamns sjukhus och kassorna i Norrland Åre

sjukhus för utredningar.

Patienter som remitterats till sjukhusen i Nynäshamn och

Tranås var antingen utredningspatienter eller vårdpatienter.

Utredningspatienterna remitterades från de allmänna

försäkringskassorna på grund av att de var särskilt

svårbedömbara ur sjukförsäkringssynpunkt och behövde utredning

antingen för rehabilitering eller för förtidspension.

Vårdpatienterna remitterades av sjukvårdshuvudmännen

huvudsakligen för vård av olika sjukdomstillstånd som ett led i

ett långsiktigt funktionsbevarande behandlingsprogram.

Utredningspatienterna utgjorde år 1988 ca 85 % av de remitterade

patienterna. Vid sjukhusen förekom även viss poliklinisk

verksamhet för personal, ortsbefolkning m.m.

Rehabiliteringsberedningen konstaterade att det hos

försäkringskassorna fanns ett stort behov av sjukhusens

utredande verksamhet. Samtidigt riktades viss kritik mot

verksamheten framför allt därför att vistelsen alltför sällan

ledde till återgång i arbetet utan till rekommendation om

förtidspensionering. Ett huvudproblem var att närmare 55% av

patienterna varit sjukskrivna längre tid än ett år när de skrevs

in. AB Kurortsverksamhet hade emellertid i en egen utredning

föreslagit en rad åtgärder som skulle leda till en aktivare och

mera målinriktad verksamhet vid sjukhusen. Förslagens inriktning

överensstämde enligt rehabiliteringsutredningen väl med den

analys av sjukförsäkringens behov som beredningen gjort, och

utredningen kunde även konstatera att förändringar påbörjats och

gett vissa resultat. Beredningen menade emellertid att

riksförsäkringsverkets sjukhus aldrig ensamma kunde klara av

detta behov utan fick ses som en resurs vid sidan om övrig

sjukvård. Den medicinska rehabiliteringen skulle enligt

beredningen ligga så nära individen som möjligt och byggas ut

inom primärvården med stöd av medicinska

rehabiliteringskliniker. När tillräckliga sådana resurser fanns

för varje landsting kunde enligt beredningen behovet av

rehabiliteringsresurser vid riksförsäkringsverkets sjukhus

ifrågasättas.

Utskottets bedömning av en försäljning av AB Kurortsverksamhet

måste ses mot bakgrund av de beslut som riksdagen tagit vid de

två nästföregående riksmötena om en ändrad inriktning av

socialförsäkringens roll och insatser inom arbetslivet för att

se till att människor inte drabbas av långa sjukskrivningar

eller förtidspensionering och åtgärder som kan ge dem som

drabbas möjligheter att komma tillbaka i arbetslivet. Förslag i

detta syfte har lagts fram i propositionerna 1989/90:62 om

insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens

verksamhet m.m. och 1990/91:141 om rehabilitering och

rehabiliteringsersättning och bygger i stora delar på

rehabiliteringsberedningens förslag. Delar av den ändrade

lagstiftningen på området har redan trätt i kraft

(1989/90:SfU12, rskr. 185) och återstående delar träder i kraft

den 1 januari 1992 (1990/91:SfU16, rskr. 303).

Socialförsäkringen kommer härigenom i högre grad än hittills att

användas för aktiva insatser för att rehabilitera de försäkrade

till arbete och den s.k. arbetslinjen inom socialförsäkringen

och arbetsmarknadspolitiken markeras. Som ett led i

genomförandet av dessa reformer anser utskottet att det är av

stor betydelse att försäkringskassorna har tillgång till

effektiva resurser för rehabilitering och

rehabiliteringsundersökningar och att riksförsäkringsverkets

sjukhus för närvarande fyller en mycket viktig uppgift.

Om bolaget säljs till annan anser utskottet att det finns

möjligheter att genom avtal erhålla garantier för den fortsatta

verksamhetens inriktning och kvalitet så länge behovet av

verksamheten kvarstår. Utskottet har därför ingen principiell

invändning mot propositionen i denna del, men förutsätter att

regeringen när en försäljning övervägs noga beaktar de aspekter

på behovet av utredningsresurser för försäkringskassorna som

utskottet ovan framhållit.

Stockholm den 5 december 1991

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s), Karin Israelsson

(c), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Leif

Bergdahl (nyd), Gustaf von Essen (m), Maud Björnemalm (s),

Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Ingvar Björk (s) och

Karin Wegestål (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Maud Björnemalm,

Widar Andersson, Ingvar Björk och Karin Wegestål (allas) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med "Om bolaget"

och slutar med "ovan framhållit." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser från de principiella aspekter på en

utförsäljning av statliga företag som framhållits i motion

1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) att näringsutskottet

bör avstyrka bifall till proposition 1991/92:69 i den del den

berör AB Kurortsverksamhet.

Socialutskottets yttrande

1991/92:SoU2y

Bilaga 4

Privatisering av statligt ägda företag m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1991/92:69 om privatisering av

statligt ägda företag, m.m. jämte motioner, såvitt propositionen

och motionerna rör utskottets område.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till frågan om

privatisering av statens hundskola (efter bolagsbildning) och

statens bakteriologiska laboratorium (efter bolagsbildning), som

behandlas i propositionen, och frågan om privatisering av

Apoteksbolaget AB som tas upp i en motion.

Socialutskottet

Propositionen

I propositionen föreslås regeringen få riksdagens bemyndigande

att genomföra försäljning helt eller delvis av statens aktier i

35 i en bilaga angivna aktiebolag eller att sälja delar av

företag i vilka staten äger samtliga aktier. Bemyndigandet bör,

enligt propositionen, även avse möjlighet för regeringen att

verka för en minskning av statens ägarandel t.ex. genom att

tillstyrka en nyemission till andra än staten. Regeringen bör

vidare ha möjlighet att välja lämplig tidpunkt att genomföra

försäljningarna i den takt som är affärsmässigt fördelaktig. Det

praktiska genomförandet av försäljningen måste, enligt

propositionen, hela tiden anpassas till förutsättningarna i det

enskilda fallet och de aktuella förhållandena i omvärlden.

Av bilagan framgår att regeringen vill ha ett bemyndigande att

efter bolagsbildning helt eller delvis sälja statens hundskola

och statens bakteriologiska laboratorium.

Motionerna

I motion 1991/92:N18 av Elvy Söderström m.fl. (s)

hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utförsäljning av statens hundskola.

För att uthålligt upprätthålla en hundproduktion av önskad

omfattning och kvalitet är det enligt motionärernas uppfattning

nödvändigt att staten äger majoriteten (minst 51%) av aktierna

i statens hundskola. Risken för att en eller flera privata ägare

avyttrar hela verksamheten måste också tas i beaktande enligt

motionärerna.

I motion 1991/92:N21 av Lennart Fridén (m) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om privatisering av Apoteksbolaget. Motionären

anför att redan nu kunde fler företag ha tagits med i

regeringens förslag om privatisering av statligt ägda företag.

Apoteksbolaget är ett sådant företag.

Tidigare behandling

I betänkandet 1991/92:SoU9 behandlar utskottet proposition

1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till aktiebolag och

proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkt 2 om den ekonomiska

regleringen vid ombildning av statens hundskola till aktiebolag.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i

proposition 1991/92:7 att ombilda statens hundskola till

aktiebolag. Utskottet tillstyrker vidare förslaget i proposition

1991/92:25 bilaga 4 till principer för den ekonomiska

regleringen av ombildningen och tillstyrker ett bemyndigande

till regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med

avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att

genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag. Slutligen

tillstyrker utskottet ett förslagsanslag för Medel för

ombildning av statens hundskola till aktiebolag på 7 000 000

kr. i tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet delar regeringens syn att statens främsta

uppgift inom näringspolitiken är att ange ramar och regelsystem

för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa

betingelser för långsiktig tillväxt. Utskottet delar också

uppfattningen att endast företag som bedriver kommersiell

verksamhet och som arbetar på konkurrensutsatta marknader bör

bli föremål för försäljning.

Utskottet, som i betänkandet 1991/92:SoU9 behandlat frågan om

bolagisering av statens hundskola, ser positivt på att statens

hundskola efter bolagsbildning öppnas för privat ägande.

Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att finna

formerna för detta och avgöra hur stor del av aktierna i bolaget

som bör kunna försäljas mot bakgrund av de samhällsintressen

statens hundskola har att tillgodose. Utskottet har alltså ingen

erinran mot propositionens förslag i denna del men föreslår att

motion 1991/92:N18 (s) avstyrks.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har såväl

myndighetsfunktioner, såsom t.ex. epidemiologisk övervakning,

som produktionsverksamhet, såsom t.ex. tillverkning av vacciner.

Utskottet har inhämtat att regeringen den 28 november 1991 har

gett direktiv till en utredning om ett nationellt

smittskyddsinstitut. Denna del avses sålunda inte privatiseras.

Regeringen har också uppdragit åt SBL att lämna förslag om hur

produktionen av vacciner m.m. skulle kunna drivas i

aktiebolagsform. Utskottet anser att i denna del

regeringens förslag bör uppfattas som en begäran om godkännande

av att den del av SBL som avser produktion av vacciner m.m. får

ombildas till aktiebolag och att detta bolag senare helt eller

delvis får försäljas.

Utskottet ser inga principiella hinder mot att de

vaccinproducerande delarna m.m. av SBL överförs i bolagsform.

Utskottet har inte heller någon invändning mot att ett sådant

bolag helt eller delvis säljs. Utskottet har med det angivna

förtydligandet inte heller någon erinran mot propositionens

förslag i denna del.

Socialutskottet har inhämtat att vissa frågor om

Apoteksbolaget ABs verksamhet för närvarande övervägs i

regeringskansliet. Utskottet anser att riksdagen inte bör

föregripa dessa överväganden. Utskottet föreslår därför att

motionen 1991/92:N21 avstyrks.

Stockholm den 3 december 1991

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),

Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlson (m),

Maj-Inger Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s) och

Cathrine Pålsson (kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson

(samtliga s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar

med "Utskottet delar också" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Utgångspunkten skall vara att skapa bästa möjliga

förutsättningar för varje företag. Riksdagen förutsätts härvid

få ett inflytande över de beslut som skall fattas beträffande

organisation och verksamhet i statliga företag, vilket den

nuvarande regeringen vill frånta riksdagen.

Mot bakgrund av de samhällsintressen som statens hundskola

har att tillgodose är det viktigt att staten innehar en

aktiemajoritet i bolaget. Detta ger riksdagen en möjlighet att

också fortsättningsvis besluta om inriktning och kvalitet

utifrån de mål samhället ställer på verksamheten. Ett enigt

socialutskott ställde sig bakom dessa principer vid behandlingen

av proposition 1991/92:7 om ombildningen av statens hundskola

till aktiebolag. Utskottet anser att motion 1991/92:N18 bör

bifallas.

Mot den bakgrunden avstyrker utskottet bifall till proposition

1991/92:69 i denna del. Riksdagen kan inte samtidigt inta två

delvis olika ståndpunkter. Förslag om eventuella ytterligare

förändringar av hundskolan bör i vanlig ordning föreläggas

riksdagen efter en särskild beredning.

Socialutskottet konstaterar att regeringen efter överlämnandet

av proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda

företag, m.m. nu också beslutat att i särskild ordning utreda

statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialutskottet anser att den här beslutsordningen inte är

korrekt. För det första är SBL en myndighet och inte ett

statligt bolag. För det andra kan inte riksdagen ge regeringen

en helt öppen fullmakt utifrån en enbart näringspolitisk

proposition om att bolagisera SBL.

Socialutskottet anser att kommande förslag från regeringen om

SBL skall avvaktas och att propositionen därför nu bör avstyrkas

i denna del.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Gudrun Schyman (v) anför:

Jag anser att proposition 1991/92:69 bör avstyrkas med

hänvisning till vänsterpartiets motion 1991/92:N22. Enligt

vänsterpartiet kan det inte vara riktigt och rätt att med

ett beslut delegera rätten att utan motiv i det enskilda

fallet privatisera verk och företag.

Trafikutskottets yttrande

1991/92:TU2y

Bilaga 5

Privatisering av statligt ägda företag, m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett trafikutskottet tillfälle att

senast den 3 december 1991 avge yttrande över proposition

1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag, m.m. jämte

motioner såvitt gäller AB Aerotransport och AB Svensk

Bilprovning.

Med anledning härav får trafikutskottet anföra följande.

I propositionen i fråga föreslås främst att regeringen får

riksdagens bemyndigande att sälja statens aktier i 35 aktiebolag

eller delar av dessa. Aktiebolagen är upptagna i en bilaga till

propositionen. Av bilagan framgår att de aktiebolag vilkas

verksamhet berör utskottets beredningsområde är AB Aerotransport

(ABA) och AB Svensk Bilprovning.

I bl.a. motionerna 1991/92:N17 av John Andersson och Bengt

Hurtig (båda v), 1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och

1991/92:N22 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas avslag på

propositionen.

Trafikutskottet ansluter sig för sin del till de

principiella överväganden som enligt regeringen talar för att

det statliga ägandet av företag bör minska. I första hand bör --

som framhålls i propositionen -- de företagsenheter eller

företagsgrupper inom den statliga sektorn som i dag arbetar

under kommersiella betingelser på konkurrensutsatta marknader

successivt säljas. Både ABA, via delägarskapet i SAS, och Svensk

Bilprovning arbetar visserligen under kommersiella betingelser

men i begränsad konkurrens. Utskottet förutsätter därför att

regeringens fortsatta överväganden inför en försäljning av

statens aktier i de båda företagen omfattar frågan hur

konkurrensbegränsningen skall reduceras eller elimineras. Sådana

överväganden synes för övrigt ofrånkomliga i samband med

Sveriges medverkan i det europeiska integrationsarbetet.

Trafikutskottet delar också regeringens uppfattning att det

krävs en betydande handlingsfrihet i fråga om val av former och

tidpunkt för försäljning. Det bemyndigande som regeringen begär

att själv besluta om försäljning av de företag som nu är i fråga

föranleder därför ingen erinran från utskottets sida. Självklart

gäller dock att försäljning bör ske till marknadsmässigt pris

och vid en kommersiellt väl vald tidpunkt. I fråga om

försäljningen av statens aktier i ABA tillkommer

erforderligheten av överläggningar med de övriga nordiska

delägarna i SAS innan regeringen fattar beslut.

Med det anförda vill trafikutskottet förorda att

näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

de nämnda motionerna i de delar som berör trafikutskottets

beredningsområde.

Stockholm den 3 december 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf

Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sven-Gösta Signell (s), Kenth

Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s),

Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors

(nyd), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Jarl Lander (s), Ines

Uusmann (s) och Pehr Löfgreen (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Jarl Lander och Ines Uusmann

(alla s) anser att den del av trafikutskottets yttrande som

börjar med "Trafikutskottet ansluter" och slutar med

"trafikutskottets beredningsområde" bort ha följande lydelse:

Som sitt sammanfattande ställningstagande till propositionen

avvisar trafikutskottet förslaget om privatisering av statligt

ägda företag som det presenteras i propositionen. Som det

framhålls i motion 1991/92:N20 (s) måste förändringar av det

statliga företagsägandet prövas från fall till fall och framför

allt inte som en vanlig realisation. Utgångspunkten måste vara

att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje företag, och

riksdagen måste få ett avgörande inflytande på de övergripande

beslut som skall fattas beträffande organisation och verksamhet

i statliga verk och företag, något som den nuvarande regeringen

vill frånta riksdagen. Det sagda hindrar inte att man kan tänka

sig fortlöpande förändringar i det statliga ägandet såsom

försäljning helt eller delvis till privata intressen, då så

anses motiverat.

När det gäller fråga om försäljning av statens aktier i AB

Aerotransport och AB Svensk Bilprovning (ASB), vilkas

verksamheter omfattas av trafikutskottets beredningsområde, vill

utskottet därutöver framhålla följande.

Det nuvarande AB Aerotransport (ABA) tillkom i slutet av

1940-talet.

Det ursprungliga ABA bildades år 1924 med ändamål att

bedriva lufttrafikrörelse dels inom Sverige, dels mellan Sverige

och utlandet. År 1943 bildades Svensk Interkontinental

Lufttrafik AB (SILA) för att bedriva interkontinental

lufttrafik. Samma år ingicks mellan det dåvarande ABA och SILA

ett samarbetsavtal enligt vilket ABA i princip skulle bedriva

europeisk trafik medan SILA skulle bedriva interkontinental

trafik.

År 1948 godkände riksdagen (prop. 1948:176, bet. SU94,

rskr. 188) ett avtal mellan det dåvarande ABA, som till ca 99%

ägdes av staten, och det privatägda SILA om att de båda bolagens

rörelser skulle sammanföras till ett företag, vilket skulle

drivas enligt affärsmässiga grunder i aktiebolagsform under ABAs

firma. Aktiekapitalet i det nya ABA skulle ägas av staten och av

enskilda intressenter till hälften vardera. Förslag rörande

organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart hade

framlagts av 1947 års luftfartsutredning. Denna framhöll bl.a.

(prop. s.10) att ett samarbete på likställighetens grund

mellan staten och näringslivet inom luftfarten syntes bli mera

givande om såväl de statliga som de enskilda intressena fick

tillfälle att göra sig gällande på detta område.

År 1951 träffade ABA, Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och

Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) ett avtal (det s.k.

konsortialavtalet) om bildande av konsortiet Scandinavian

Airlines System (SAS) med uppgift att för parternas räkning och

såsom en enhet bedriva trafikflygning och annan i samband därmed

stående verksamhet. Vissa tillägg har tillförts

konsortialavtalet och det har i olika omgångar förlängts, senast

för tid t.o.m. den 30 september 2005.

ABAs andel i SAS är tre sjundedelar och andelarna för

ettvart av DDL och DNL två sjundedelar. Hälften av

aktiekapitalen i SAS moderbolag ägs av vederbörande stat och

hälften av privata intressenter. Den privatägda hälften av

aktiekapitalet i ABA ägs som nämnts av SILA, i vilket bolag

svenska industriföretag är dominerande delägare. ABA och

Bilspedition AB äger vardera hälften av aktiekapitalet i

Linjeflyg AB (LIN). ABA äger vidare en fjärdedel av Swedair AB

och Linjeflyg tre fjärdedelar av detta bolag.

Riksdagen godkände år 1986 (prop. 1986/87:4, bet. TU5, rskr.

49) att konsortialavtalet rörande SAS med gjorda ändringar

fortsatt skall ligga till grund för det skandinaviska

luftfartssamarbetet t.o.m. den 30 september 2005. Motsvarande

godkännanden lämnades av det danska folketinget och det norska

stortinget.

Formellt har SAS moderbolag fått trafiktillstånden -- dvs.

för svensk del ABA. Enligt de för trafiktillstånden meddelade

villkoren och bestämmelserna får moderbolagen emellertid låta

den genom tillstånden medgivna verksamheten utföras av SAS.

AB Svensk Bilprovning (ASB) har sin grund i kraven i

34--101§§ fordonskungörelsen (1972:595) på kontroll av fordon

genom olika slag av besiktningar -- registreringsbesiktningar,

typbesiktningar, kontrollbesiktningar m.m.

Besiktningarna av motordrivna m.fl. fordon skall enligt

fordonskungörelsen utföras av riksprovplats. I förordningen

(1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser har AB

Svensk Bilprovning (ASB) utpekats som riksprovplats för

motorfordon m.fl. fordon.

I proposition 1963:91 angående säkerhetsinspektionen av

motorfordon, m.m. redovisades en diskussion om olika alternativ

för organisation av inspektionsverksamheten. Med utgångspunkt i

att sakkunskapen och objektiviteten i säkerhetsinspektionen inte

borde kunna ifrågasättas och i att inspektionen skulle kunna

uppfylla rimliga anspråk på service från den enskilde

fordonsägarens sida förordade föredragande departementschefen

som den lämpligaste organisationsformen ett aktiebolag, i vilket

staten skulle äga det avgörande inflytandet och i vilket

bilismens organisationer och bilverkstadsbranschen skulle ingå

som medintressenter. Härvid avsågs det förutskickade ASB.

Riksdagen hade inte något att erinra i denna del (SU 1963:83,

rskr. 198, bet. 3LU 1963:22, rskr. 184). I det därefter

inrättade bolaget äger staten 52% av aktierna.

Trafikutskottet anser att en rad frågor måste belysas innan

riksdagen bemyndigar regeringen att försälja statens aktier i

ABA och ASB.

För ABAs del gäller det bl.a. vilka synpunkter som övriga

skandinaviska delägare i SAS har på en privatisering.

Beträffande ASB gäller att regeringen bl.a. bör redovisa hur

ASBs nuvarande myndighetsutövning bör organiseras.

Mot bakgrund av det anförda förordar trafikutskottet att

näringsutskottet tillstyrker motionerna 1991/92:N17 (v),

1991/92:N20 (s) och 1991/92:N22 (v) och avstyrker propositionen

i de delar trafikutskottets beredningsområde berörs.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Jag instämmer i vad som anförs i den avvikande meningen och

anser att näringsutskottet bör tillstyrka motionerna 1991/92:N17

(v), 1991/92:N20 (s) och 1991/92:N22 (v) och avstyrka

propositionen i de delar trafikutskottets beredningsområde

berörs.

Jordbruksutskottets yttrande

1991/92:JoU5y

Bilaga 6

Privatisering av statligt ägda företag m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 26 november 1991 berett

jordbruksutskottet tillfälle att senast den 3 december 1991 avge

yttrande över proposition 1991/92:69 om privatisering av

statligt ägda företag m.m. jämte motioner såvitt avser

försäljning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

och Svalöf AB.

Propositionen

Regeringen (näringsdepartementet) föreslår i propositionen

bl.a. att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja statens

aktier i 35 aktiebolag eller delar av dessa. Bland bolagen, som

är upptagna i bilaga till propositionen, återfinns Svensk

Avfallskonvertering AB (SAKAB) och Svalöf AB.

I propositionen framhålls bl.a. att statens främsta uppgift

inom näringspolitiken är att ange ramar och regelsystem för

näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser

för långsiktig tillväxt. Ett statligt engagemang i företag måste

i varje enskilt fall kunna motiveras med särskilda skäl.

Regeringen bör ha möjlighet att välja lämplig tidpunkt att

genomföra försäljningarna i den takt som är affärsmässigt

fördelaktig. Det praktiska genomförandet av försäljningarna

måste hela tiden anpassas till förutsättningarna i det enskilda

fallet och de aktuella förhållandena i omvärlden. Endast företag

som bedriver kommersiell verksamhet och som arbetar på

konkurrensutsatta marknader bör bli föremål för försäljning. I

vissa särskilda fall kan det vara motiverat att staten behåller

ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka

företagens verksamhet.

Motioner

I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:

1991/92:N17 av John Andersson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas

att riksdagen avslår proposition 1991/92:69 om privatisering av

statligt ägda företag m.m.

1991/92:N20 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:69,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om staten som ägare av företag.

1991/92:N22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:69 om

privatisering av statligt ägda företag m.m. i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt företagande.

1991/92:N23 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:69.

Utskottet

I motionerna N17 (v), N20 (s), N22 (v) och N23 (s) yrkande 1

framförs bl.a. principiella synpunkter på privatiseringen av

statligt ägda företag samt på statligt företagande i allmänhet.

Från de synpunkter jordbruksutskottet har att företräda

ansluter sig utskottet till de i propositionen redovisade

riktlinjerna för en privatisering av vissa statliga företag.

Utskottet föreslår att näringsutskottet tillstyrker de av

regeringen föreslagna bemyndigandena att genomföra en

försäljning. Utskottet avstyrker därmed motionerna N17, N20, N22

och N23 yrkande 1.

I anslutning till förslaget om en eventuell försäljning av

bl.a. domänverket vill jordbruksutskottet anföra följande.

Allmänt sett torde det vara lättare att hävda miljö- och

naturvårdens intressen i de fall staten är ägare till marken.

Domänverket förvaltar en betydande del av den statligt ägda

marken och har därmed ett stort ansvar för miljö- och

naturvården i skogsbruket. Markägarens roll i detta sammanhang

aktualiseras även genom tillämpningen av det s.k.

sektorsansvaret. Jordbruksutskottet konstaterade nyligen i sitt

betänkande om miljöpolitiken att varje sektor har ett miljö- och

naturvårdsansvar inom ramen för sin verksamhet (1990/91:JoU30 s.

255 f.). Enligt utskottets mening är det önskvärt att en

eventuell försäljning av domänverket inte försvårar

möjligheterna att tillvarata miljö- och naturvårdens intressen.

I detta sammanhang bör även nämnas möjligheterna att genom

utökad samverkan med skogsbruket hitta alternativa lösningar för

säkerställande av vissa naturtyper och biotoper. Nuvarande

finansieringsformer för förvärv av skyddsvärda områden skulle

t.ex. kunna kompletteras med att mark som förvaltas av

domänverket erbjuds i utbyte mot sådan mark som är skyddsvärd

från miljö- och naturvårdssynpunkt. Utskottet vill med det

anförda peka på de nya förutsättningar som en försäljning av

domänverket kan komma att innebära i detta hänseende.

Propositionen och ifrågavarande motioner föranleder i övrigt

inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.

Stockholm den 3 december 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Inge Carlsson (s),

Dan Ericsson (kds) i Kolmården, Christer Windén (nyd), Kaj

Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik

Norinder (m), Lena Klevenås (s), Berndt Ekholm (s), Lennart

Daléus (c) och Ulla Pettersson (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin,

Lena Klevenås, Berndt Ekholm och Ulla Pettersson (alla s) anför:

Det statliga företagsägandet har tillkommit dels för att

skydda viktiga naturtillgångar såsom skogen och malmen, dels av

sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl. Riksdagen har

tidigare anslutit sig till de allmänna riktlinjer för statligt

företagande som redovisades i den näringspolitiska propositionen

1989/90:88. Statligt ägda företag liksom kooperativa företag

utgör en motvikt till en alltför ensidig privat

ägarkoncentration. Ett strukturarbete har bedrivits där den

företagsmässiga utvecklingen stått i förgrunden. I detta arbete

har ingått att i vissa fall bredda ägandet genom att låta

privata intressen få ett inflytande eller genom att sälja

statliga företag när så ansetts motiverat. Härigenom säkerställs

ett ägande som upprätthåller konkurrensen och motverkar

maktkoncentrationen.

Enligt vår mening innebär regeringens förslag att de statliga

företagens vinst vid en privatisering tas om hand av privata

aktieägare i stället för att komma staten till godo. Därigenom

bidrar privatiseringen till att öka klyftorna i samhället.

Vidare kan konstateras att en utförsäljning i den skala som man

har tänkt sig tar i anspråk en stor del av det riskkapital som

behövs för det övriga näringslivet. En avyttring av våra

naturtillgångar skulle leda till en utarmning av lands- och

glesbygden. Enligt vår mening bör förändringar i det statliga

företagsägandet prövas från fall till fall och inte genomföras

som en ideologisk aktion. Sådana förändringar förutsätter också

att riksdagen får ett inflytande över de beslut som skall fattas

beträffande organisation och verksamhet i statliga företag.

Näringsutskottet bör mot bakgrund av det anförda avstyrka

propositionen. Regeringen bör anmodas att återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag som bygger på ett ansvarstagande

för företagen och de anställda samt garanterar industriellt

riktiga lösningar i de fall förändringar bör ske.

Näringsutskottet bör således tillstyrka motionerna N20 och N23

yrkande 1.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg (v) anför:

Ekonomin måste ha starka demokratiska inslag och underordnas

de ekologiska lagarna. Statligt ägande (helt eller delvis) är

främst motiverat när det gäller strategiska produktionsmedel och

verksamheter inom strategiska sektorer. Med strategisk avses

ägandets betydelse ur ett långsiktigt försörjningsperspektiv som

innefattar ekologiska, ekonomiska, sociala och regionala

avvägningar. Statligt ägande bör vara aktivt i den betydelsen

att staten kan flytta sitt ägande mellan företag och branscher.

Regeringens förslag är en ideologiskt grundad begäran som bygger

på de borgerliga partiernas gemensamma övertygelse att staten

inte bör äga företag. Privatiseringen kallas för ägarspridning.

Mycket tyder på att denna målsättning kommer att underordnas

andra mål, t.ex. att försäljningarna skall leda till

industriellt riktiga lösningar. Dessutom är det sannolikt att de

anställda snabbt säljer sina aktieposter och att dessa därefter

hamnar hos stora ägare. Regeringens begäran om bemyndigande

måste därför avvisas. Näringsutskottet bör mot bakgrund av det

anförda tillstyrka motionerna N17 och N22.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionerna2

Proposition 1991/92:492

Huvudsakligt innehåll2

Förslag3

Proposition 1991/92:694

Huvudsakligt innehåll4

Förslag4

Motionerna5

Vissa uppgifter om de företag som omfattas av regeringens

förslag i proposition 1991/92:696

Utskottet10

Redogörelse för de statliga företagen10

Ombildningen av statens vattenfallsverk till aktiebolag11

Privatisering av statligt ägda företag15

Propositionen15

Motionerna17

Yttranden från andra utskott19

Utskottets ställningstagande20

Hemställan22

Reservationer

1. Riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall AB, m.m. (s)25

2. Privatisering av statligt ägda företag, m.m. (s)26

Meningsyttring av suppleant (v)29

Bilagor

1. Förteckning över de företag som omfattas av regeringens

förslag i proposition 1991/92:6930

2. Finansutskottets yttrande 1991/92:FiU2y32

3. Socialförsäkringsutskottets yttrande 1991/92:SfU1y37

4. Socialutskottets yttrande 1991/92:SoU2y40

5. Trafikutskottets yttrande 1991/92:TU2y44

6. Jordbruksutskottets yttrande 1991/92:JoU5y48