Bet. 1991/92:NU17

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU17

Statliga företag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

NU17

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:100 bilaga 13

(näringsdepartementet) littera E (statsägda företag m.m.),

dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna

motionstiden om statliga företag.

Sammanfattning

Regeringen bemyndigades av riksdagen i december 1991 att sälja

statens aktier i 34 angivna företag. Samtidigt beslutades att

det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas.

Utskottet avstyrker nu sju motioner (s; v) med krav på att det

lämnade bemyndigandet skall återkallas. Vidare avstyrks två

motionsyrkanden (s) med begäran om att ett statligt

förvaltningsbolag på nytt skall bildas. Enligt utskottets mening

är ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens grundstenar i

en vital ekonomisk politik. Motionerna får stöd i reservationer

(s).

Med hänvisning till pågående förhandlingar inom OECD avstyrker

utskottet även en motion (s) om konkurrensvillkoren för den

svenska varvsindustrin. I en reservation (s) krävs ett uttalande

av riksdagen om att regeringen bör verka för att det

internationellt skapas likvärdiga konkurrensförhållanden i fråga

om stöd till varvsindustrin.

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister

Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker

föreslås:

E 1. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. (s.54)

att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

E 2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s.55)

att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 130000000

kr.

E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s.55f.)

att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 80000000

kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1991/92:N209 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. återkallar det tidigare beslutade bemyndigandet för

regeringen att sälja statens aktier m.m.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om staten som ägare av företag,

3. hos regeringen begär att ett förvaltningsbolag bildas för

en effektiv ledning av de statliga företagen.

1991/92:N210 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson

(båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om privatiseringen av statliga

företag.

1991/92:N220 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen återkallar det tidigare fattade beslutet om

privatisering av LKAB.

1991/92:N242 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bilda ett förvaltningsbolag för statens företag

för att få en bättre ledning,

2. hos regeringen begär att försäljningen av statens

naturtillgångar stoppas och att regeringen i stället överväger

att bilda en statlig skogskoncern.

1991/92:N248 av Leif Marklund och Bruno Poromaa (båda s) vari

yrkas att riksdagen

1. beslutar återkalla bemyndigandet till regeringen att sälja

statens aktier i Satellitbild i Kiruna AB,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten skall förbli majoritetsägare i företaget.

1991/92:N250 av Sten Östlund m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet

(1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skapa sunda och likvärdiga

konkurrensvillkor.

1991/92:N255 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar återkalla bemyndigandet att sälja aktier m.m. i

statliga företag i enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:N270 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga företag,

14. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller

utförsäljningen av statliga företag enligt vad som anförts i

motionen.

1991/92:N274 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson

(bådas) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en

privatiseringsutredning tillsätts.

1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (1) att riksdagen beslutar återkalla det tidigare

beslutade bemyndigandet att sälja statens aktier m.m.

Utskottet

Privatiseringen av statligt ägda företag, m.m.

Riksdagen beslutade i december 1991 att bemyndiga regeringen

att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag (prop.

1991/92:69, bet. NU10). Till dessa företag hör Procordia AB,

Celsius Industrier AB, SSAB Svenskt Stål AB (SSAB), AB Statens

Skogsindustrier (ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) samt

-- efter genomförd ombildning till aktiebolag -- statens

vattenfallsverk och domänverket. En förteckning över företagen

och uppgifter om dessa lämnas i nyssnämnda betänkande, till

vilket hänvisas. Regeringen bemyndigades vidare att avveckla

Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket har förvaltat statens

aktier i ett antal hel- eller delägda företag. En särskild

kommission, den s.k. privatiseringskommissionen (ordförande:

tekn. dr Curt Nicolin), har tillsatts med uppgift att bedöma

vissa centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende.

För kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder inför

försäljningarna och för direkta försäljningskostnader anvisade

riksdagen ett förslagsanslag om formellt 1000 kr. för

innevarande budgetår.

I en reservation (s), som fick stöd i en meningsyttring (v),

avvisades förslaget om försäljning av statens aktier i de

aktuella företagen. Staten borde även fortsättningsvis ha en

viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrier som

andra branscher, anfördes det. Förändringar av det statliga

ägandet måste, sades det vidare, prövas från fall till fall och

i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut.

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) föreslås att

riksdagen också för budgetåret 1992/93 skall anvisa medel för

vissa omstruktureringsåtgärder m.m. Med hänsyn till osäkerheten

om nivån på dessa kostnader föreslår regeringen, i likhet med

vad som gäller för innevarande budgetår, att ett förslagsanslag

om 1000 kr. skall anvisas.

Detta förslag har inte tagits upp i någon motion. I ett

flertal motioner begärs dock att riksdagen skall återkalla det

lämnade bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i

de angivna företagen. Sådant yrkande finns i motionerna

1991/92:N209 (s), 1991/92:N242 (s), 1991/92:N255 (v),

1991/92:N270 (v) och 1991/92:A482 (s). I motionerna 1991/92:N220

(s) och 1991/92:N248 (s) krävs att bemyndigandet skall

återkallas beträffande LKAB resp. Satellitbild i Kiruna AB.

I Socialdemokraternas partimotion 1991/92:N209 begärs dessutom

att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om staten

som ägare av företag. Det statliga företagsägandet har

tillkommit dels av hänsyn till att viktiga naturtillgångar skall

skyddas, dels av sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska

skäl. För att tillväxten i svensk industri skall stimuleras är

det angeläget att de statliga företagen i huvudsak behålls i

statlig ägo och utvecklas på bästa möjliga sätt, anser

motionärerna. De menar att statligt ägda företag, liksom

kooperativa företag, utgör en motvikt till privata maktgrupper.

Den planerade utförsäljningen av statliga företag kommer också,

sägs det vidare i motionen, att innebära att det övriga

näringslivets möjligheter att tillförsäkra sig riskkapital

försämras. Motionärerna motsätter sig inte förändringar av det

statliga ägandet när så anses motiverat. Dessa förändringar

måste dock prövas från fall till fall och får inte genomföras

med enbart ideologiska utgångspunkter och framför allt inte i

form av en realisation.

Liknande synpunkter framförs i motion 1991/92:N242 (s). Det

finns ingen anledning, anförs det, att sälja ut välskötta

företag som sett över en konjunkturcykel uppvisar ett bra

ekonomiskt resultat. Enligt motionärerna bör regeringen överväga

bildandet av en statlig skogskoncern bestående av domänverket,

ASSI och Ncb AB.

En blandning av olika ägarformer är önskvärd, sägs det i

Vänsterpartiets partimotion 1991/92:N270. Det statliga ägandet

bör på ett rimligt sätt kunna balansera det privata utan att

dominera. Också i denna motion föreslås att riksdagen skall göra

ett uttalande till regeringen om statliga företag. Statligt

ägande är främst motiverat i fråga om strategiska

produktionsmedel eller i fråga om vissa basindustrier och

framtidsbranscher. Motionärerna avvisar en ideologiskt motiverad

försäljning av statliga företag. De anser också att riksdagen

skall ta ställning till varje enskild förändring i ägandet.

Motionerna 1991/92:A482 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N248

(s) och 1991/92:N255 (v) tar i första hand sikte på statliga

företag i Norrbottens län. Ett statligt ägande är den

ojämförligt tryggaste garantin för basindustriernas fortsatta

existens i Norrbotten, anförs det i förstnämnda motion. Ett

ändrat ägande i LKAB skulle, heter det i motion 1991/92:N220

(s), innebära ett hot mot det långsiktiga handlingsmönster som

företagande inom gruvbranschen förutsätter. Staten skall enligt

ett yrkande i motion 1991/92:N248 (s) förbli majoritetsägare i

Satellitbild i Kiruna AB. I detta företag, som bearbetar och

säljer data från fjärranalyssatelliter, äger staten för

närvarande 90 % av aktiekapitalet. I Norrbottens län, sägs det i

motion 1991/92:N255 (v), finns en stark folklig oro för att

utförsäljningen av statliga företag kommer att leda till stora

svårigheter för länet. De statligt ägda företagen har en viktig

regionalpolitisk betydelse, anser motionären.

En motsatt inställning till försäljningarna av statliga

företag kommer till uttryck i motion 1991/92:N210 (m). Dock

menar motionärerna att staten bör bevaka att privatiseringen av

statliga företag i möjligaste mån leder till mångfald och därmed

ökad konkurrens. I motionen påpekas att Bryggeri AB Falken, i

vilket Procordia AB äger ca 90 % av aktiekapitalet, planerar att

lägga ned sin bryggeriverksamhet i Östersund. Enligt

motionärerna bör denna verksamhet i stället utbjudas till

försäljning för att en positiv regional utveckling skall kunna

stimuleras.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion

1991/92:N274 (s), i vilken det krävs att en

privatiseringsutredning skall tillsättas. Motionärerna anser att

konsekvenserna av privatisering av såväl statlig företagsamhet

som kommunala verksamheter är otillräckligt belysta. Det måste

ur demokratisk och konstitutionell synvinkel men också från

rättssäkerhetssynpunkt ifrågasättas, hävdas det, om frågor med

denna dignitet och med en sådan principiell räckvidd skall kunna

avgöras utan föregående belysning i en bred parlamentarisk

beredning. Därför borde en parlamentariskt sammansatt kommitté

tillkallas med uppgift att göra en genomgripande analys av

konsekvenserna av privatiseringar på statlig och kommunal nivå.

Utskottet vill i nu behandlade frågor anföra följande.

Riksdagen har som tidigare nämnts i december 1991 bemyndigat

regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag.

Utskottet finner inget skäl att nu återkalla detta bemyndigande.

Som utskottet anförde vid behandlingen av ärendet i december

1991 (1991/92:NU10 s.20) är ett fritt enskilt ägande och en

fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk politik. För att

svenskt näringsliv skall kunna förbättra sin konkurrenskraft

krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin, ökar

näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder kan

inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av företag.

Statens främsta uppgift inom näringspolitiken måste vara att

ange ramarna för näringslivets verksamhet och bidra till att

skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten därutöver

uppträder som företagsägare finns det en uppenbar risk för att

en osund konkurrenssituation kan uppstå. Privatiseringen av

statliga företag har också fördelar från ägarspridningssynpunkt.

Det finns ett betydande intresse hos enskilda människor för ett

ökat aktiesparande.

Med det anförda avstyrker utskottet nu aktuella yrkanden i

motionerna 1991/92:N209 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N242 (s),

1991/92:N248 (s), 1991/92:N255 (v), 1991/92:N270 (v),

1991/92:N274 (s) och 1991/92:A482 (s). Av det sagda framgår

att utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1991/92:N210

(m) om vikten av att privatiseringen av statliga företag leder

till ökad konkurrens. Något uttalande av riksdagen i saken är

emellertid enligt utskottets mening inte erforderligt. Även

denna motion avstyrks därför. Utskottet tillstyrker slutligen

förslaget i budgetpropositionen om anslag till kostnader för

vissa omstruktureringsåtgärder m.m.

Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen

Efter beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35)

bildades hösten 1990 det statliga Förvaltningsaktiebolaget

Fortia med uppgift att förvalta statens aktier i tio hel- eller

delägda företag. Till Fortia överfördes statens aktier i bl.a.

Celsius Industrier AB, LKAB, Procordia AB, ASSI och SSAB.

I samband med riksdagens beslut i december 1991 om

privatisering av statliga företag beslutades, som tidigare har

redovisats, att Fortia skulle avvecklas. Bolaget har därefter i

januari 1992 trätt i s.k. frivillig likvidation. Beredningen av

frågor om försäljningen av statliga företag görs nu inom

regeringskansliet.

Som redan nämnts har en privatiseringskommission tillsatts med

uppgift att pröva försäljningsvillkor m.m. i enskilda

försäljningsärenden. Kommissionen har bl.a. haft i uppgift att

bedöma villkoren i den sammanslagning av Procordia AB och

AB Volvo som styrelserna för de båda bolagen i januari 1992 har

föreslagit. Efter hörande av kommissionen har regeringen avvisat

det framlagda förslaget om samgående. Regeringen har därefter

utsett två förhandlare -- generaldirektör Tony Hagström och

advokat Johan Gernandt -- att företräda staten i de

förhandlingar som har påkallats av AB Volvo om statens och

AB Volvos innehav av aktier i Procordia AB.

I motionerna 1991/92:N209 (s) och 1991/92:N242 (s) krävs att

ett förvaltningsbolag återigen skall bildas för de statliga

företagen. Ägarfunktionen måste utövas på effektivaste möjliga

sätt, sägs det i förstnämnda motion. Den nuvarande formen för

ledning av företagen, där dessa styrs från näringsdepartementet,

har tidigare kritiserats av företrädare för partier som nu ingår

i regeringen, anför motionärerna.

Utskottet har i det föregående förordat att den tidigare

beslutade privatiseringen av statliga företag fullföljs. Härav

följer att utskottet avvisar förslagen i motionerna 1991/92:N209

(s) och 1991/92:N242 (s) om bildande av ett nytt bolag för

förvaltning av statliga företag. De aktuella yrkandena i dessa

motioner avstyrks alltså.

Övriga frågor

Från anslaget räntestöd m.m. till varvsindustrin bekostas

dels räntestöd, dels kontantstöd till svensk varvsindustri. I

budgetpropositionen föreslås att 130milj.kr. skall anvisas

till detta anslag för nästa budgetår.

Sedan år 1990 beviljas inga nya ansökningar om räntestöd.

Kostnaden för räntestöd under budgetåret 1992/93 hänför sig till

beslut som har fattats före år 1990. Syftet med räntestödet har

varit att utjämna skillnader i konkurrensvillkor mellan svenska

och utländska varvsföretag när det gäller räntekostnader för lån

som tas upp med hjälp av kreditgarantier. Riksdagen beslutade år

1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet. NU22) att systemet med

räntestöd skulle upphöra vid ingången av år 1990. Samtidigt

beslutades att det år 1986 införda systemet med kontantstöd

skall kunna utgå fram t.o.m. år 1992. Kontantstöd kan lämnas

till beställare av ny- eller ombyggnad av fartyg om

finansieringen sker utan statlig kreditgaranti.

Regeringens förslag om anslag till varvsindustrin tillstyrks

av utskottet.

I anslutning till detta anslag behandlar utskottet ett yrkande

i motion 1991/92:N250 (s). Motionärerna berör

konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin och då

särskilt för Cityvarvet i Göteborg, där all nybyggnadsverksamhet

har upphört. Den återstående reparationsverksamheten är, sägs

det i motionen, utsatt för hård konkurrens från särskilt tyska

varv, vilka erhåller kraftiga subventioner till sin produktion.

Konkurrensförhållandena bör uppmärksammas i regeringens

kontakter och förhandlingar med EG, anser motionärerna och

föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.

Nivån på kontantstödet till svensk varvsindustri fastställs

numera av närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) med

utgångspunkt i räntan för femåriga statsskuldväxlar och enligt

en överenskommen beräkningsmodell. Under åren 1990 och 1991 har

kontantstöd utgått med 8,4% av kontraktspriset. För första

halvåret 1992 har stödet fastställts till 5,6%.

EG har antagit direktiv om stöd till varvsindustrin.

Produktionsstöd till ett enskilt projekt får inte överstiga ett

visst "tak", uttryckt i procent av kontraktspriset. "Taket", som

revideras var tolfte månad, har reducerats successivt under

senare år. För närvarande uppgår "taket" till 9% vid

ordersummor över 10 milj. ECU (motsvarande ca 74 milj.kr.) och

4,5% vid ordersummor under denna nivå.

Inom OECD (Organization for Economic Cooperation and

Development) pågår förhandlingar om en överenskommelse med syfte

att allt stöd till varvsindustrin skall avvecklas. I dessa

diskussioner deltar både Sverige och EG.

Sveriges varvsindustriförening begärde i december 1991 i en

skrivelse till näringsminister Per Westerberg att nivån på

kontantstödet i Sverige under år 1992 skulle behållas oförändrad

(8,4%) jämfört med föregående år i avvaktan på resultatet av

förhandlingarna inom OECD. Näringsministern besvarade skrivelsen

i januari 1992 och hänvisade därvid till gällande regler för hur

nivån på stödet fastställs. Mot bakgrund av att kontantstödet

kommer att upphöra vid utgången av år 1992 fann statsrådet ingen

anledning att föreslå någon ändring av beräkningsreglerna. Han

påpekade emellertid att han var medveten om att andra länder kan

erbjuda subventioner till sin varvsproduktion som överstiger det

svenska stödet.

Som framgår av den tidigare redovisningen pågår inom OECD --

med deltagande från både Sverige och EG -- diskussioner med

inriktning på en överenskommelse om att allt stöd till

varvsindustrin skall avvecklas. Inom EG har "taket" för

produktionsstöd reducerats successivt under senare år. Med

hänvisning till de pågående förhandlingarna inom OECD anser

utskottet att det inte finns anledning till något initiativ av

riksdagen i saken. Det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N250

(s) avstyrks sålunda.

I budgetpropositionen framläggs vidare förslag om anslag för

infriande av pensionsgaranti för FFV AB. Våren 1990

beslutade riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35) om en

ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag. I samband därmed

beslutades att staten skulle påta sig betalningsansvaret för

pensionskostnader för anställda vid affärsverket FFV intill ett

belopp av 1112 milj.kr. Garantin kommer att belasta

statsbudgeten i takt med att pensioner betalas ut från staten

till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket. För

budgetåret 1992/93 beräknas kostnaden för garantin uppgå till

80milj.kr. Regeringen föreslår därför ett anslag av denna

storlek. Förslaget, som inte har föranlett några motioner,

tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag,

m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt E1 och med avslag på motion 1991/92:N209 yrkandena 1

och 2, motionerna 1991/92:N210 och 1991/92:N220, motion

1991/92:N242 yrkande 2, motionerna 1991/92:N248 och

1991/92:N255, motion 1991/92:N270 yrkandena 13 och 14, motion

1991/92:N274 och motion 1991/92:A482 yrkande 1 till

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,

m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på 1000 kr.,

res. 1 (s)

2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda

företagen

att riksdagen avslår motion 1991/92:N209 yrkande 3 och motion

1991/92:N242 yrkande 1,

res. 2 (s)

3. beträffande räntestöd m.m. till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt E2 till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 130000000 kr.,

4. beträffande konkurrenssituationen för den svenska

varvsindustrin

att riksdagen avslår motion 1991/92:N250 yrkande 1,

res. 3 (s)

5. beträffande infriande av pensionsgaranti för FFV AB

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt E3 till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB

för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 80000000 kr.

Stockholm den 10 mars 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin

(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp),

Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m),

Reynoldh Furustrand (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström

(nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s)

och Bo Bernhardsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Privatiseringen av statligt ägda företag, m.m. (mom.1)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.5 med "Riksdagen har" och slutar på s.6 med

"omstruktureringsåtgärder m.m." bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1991/92:N209 (s)

anser utskottet att staten även fortsättningsvis bör ha en

viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som

andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper som

utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en

motvikt. De statliga företagen, och även de kooperativa, har

härvid en betydelsefull uppgift.

Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt

ägande av företag i vissa speciella branscher. En utförsäljning

av statens naturtillgångar skulle leda till en utarmning av

landsbygden och glesbygden. En avveckling av det statliga

engagemanget i LKAB skulle, menar utskottet med instämmande i

vad som sägs i motion 1991/92:N220 (s), innebära ett hot mot

sysselsättningen i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare och

mot den framtida gruvnäringen i landet. I fråga om statens

skogstillgångar tillstyrker utskottet förslaget i motion

1991/92:N242 (s) om att regeringen bör pröva möjligheten att

bilda en statlig skogskoncern bestående av domänverket, ASSI och

Ncb AB. Utskottet biträder också kravet i motion 1991/92:N248

(s) på att staten tills vidare skall vara majoritetsägare i

Satellitbild i Kiruna AB.

Enligt utskottets mening bör riksdagen sålunda återkalla

bemyndigandet för regeringen att avyttra statens aktier i de 34

angivna företagen. Det i budgetpropositionen framlagda förslaget

om anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m.

i de aktuella företagen avstyrks följaktligen av utskottet. Även

motion 1991/92:N210 (m) avstyrks.

Det sagda innebär emellertid inte att utskottet kategoriskt

avvisar förändringar i det statliga ägandet. Sådana förändringar

måste dock prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning

underställas riksdagen för beslut. De nu planerade

utförsäljningarna av statliga företag synes enbart ha

ideologiska utgångspunkter. Försäljningar i en sådan omfattning

kommer även att i ett slag ta i anspråk en stor del av det

riskkapital som det övriga näringslivet nu är i behov av. Som

sägs i motion 1991/92:N274 (s) saknas det också en ingående

analys av följderna av en försäljning av de olika företagen.

Utskottet ansluter sig därför till förslaget i denna motion om

att en parlamentariskt sammansatt kommitté skall tillsättas med

uppgift att analysera konsekvenserna av privatiseringar på

statlig och kommunal nivå. Kommittén bör belysa konsekvenserna

från demokratisk och konstitutionell synpunkt samt från

rättssäkerhetssynpunkt.

Med det anförda tillstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena

i motionerna 1991/92:N209 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N242

(s), 1991/92:N248 (s), 1991/92:N255 (v), 1991/92:N270 (v),

1991/92:N274 (s) och 1991/92:A482 (s).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N209 yrkandena 1

och 2, motion 1991/92:N220, motion 1991/92:N242 yrkande 2,

motionerna 1991/92:N248 och 1991/92:N255, motion 1991/92:N270

yrkandena 13 och 14, motion 1991/92:N274 och motion 1991/92:A482

yrkande 1 och med avslag på motion 1991/92:N210

dels avslår proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt E 1,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen (mom.2)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste staten utöva sin ägarfunktion

på effektivaste möjliga sätt. Förvaltningsaktiebolaget Fortia

bildades med just syftet att staten skulle vara mer aktiv i sin

roll som ägare av företag. Utskottet beklagar därför att detta

bolag har avvecklats. I de nu aktuella diskussionerna om statens

innehav av aktier i Procordia AB skulle AB Volvo i Fortia haft

en naturlig förhandlingsmotpart. En sammanslagning av bolagen

skulle ha kunnat planeras på ett sätt som inte blir till skada

för de båda företagen. Avvecklingen av Fortia har i kombination

med beslutsvånda i regeringen lett till en alltför utdragen

process.

I enlighet med vad som anförs i motionerna 1991/92:N209 (s)

och 1991/92:N242 (s) anser utskottet att ett nytt bolag för

förvaltning av de statliga företagen bör tillskapas. Regeringen

bör lämna förslag till bildande av ett sådant bolag.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle de nu aktuella

motionerna bli tillgodosedda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda

företagen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N209 yrkande 3

och motion 1991/92:N242 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

3. Konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin

(mom.4)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.7 med "Som framgår" och slutar på s.8 med "avstyrks

sålunda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det väsentligt att

konkurrensförhållandena för den återstående varvsindustrin i

Sverige uppmärksammas. Av den föregående redovisningen framgår

att stöd till ett enskilt fartygsprojekt kan utgå inom EG på en

högre nivå än den nuvarande nivån på kontantstödet i Sverige.

Med instämmande i vad som anförs i motion 1991/92:N250 (s) anser

utskottet att regeringen bör verka för att det internationellt

skapas likvärdiga konkurrensvillkor i fråga om stöd till

varvsindustrin. Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen

härtill. Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motionen i

nu aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande konkurrenssituationen för den svenska

varvsindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N250 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som

företrädare för Socialdemokraterna för fram i de tre

reservationerna till detta betänkande.