Bet. 1991/92:NU18

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU18

Mineralförsörjning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

NU18

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:100 bilaga 13

(näringsdepartementet) littera D (mineralförsörjning m.m.),

dels nio motioner från allmänna motionstiden om

mineralförsörjning.

Skrivelser i fråga om den statliga prospekteringen har

inkommit från länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens

län, Västerbottens kommunförbund samt Finnstans

socialdemokratiska förening, Malmberget. Upplysningar och

synpunkter i anslutning till samma fråga har inför utskottet

lämnats dels av företrädare för länsstyrelsen och vissa kommuner

i Västerbottens län, dels av styrelseordföranden direktör Olof

Söderberg och direktören Arne Nygren, nämnden för statens

gruvegendom.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avveckling av den

statliga prospekteringsverksamheten och om nedläggning av

nämnden för statens gruvegendom (NSG). Kritik mot förslagen

framförs i motioner (s; v); det är angeläget att staten även i

fortsättningen bidrar finansiellt till landets

prospekteringsverksamhet, sägs det där. Motionerna följs upp i

en reservation (s). Utskottet tillstyrker även förslaget i

budgetpropositionen att den statliga gruvegendomen, som för

närvarande förvaltas av NSG, skall avyttras. Även detta förslag

möter invändning i en motion (v), som får stöd i en reservation

(s).

Också regeringens förslag om medel till Sveriges geologiska

undersökning (SGU) godtas av utskottet. För att möjligheterna

för prospektering ytterligare skall förbättras föreslår

utskottet därutöver ökade insatser när det gäller de tidigare

leden i prospekteringskedjan. Utskottet förordar sålunda dels

särskilda medel till SGU så att baskarteringstakten kan

påskyndas i malmregionerna, dels inrättande av ett mineralkontor

inom SGU med lämplig placering i Västerbottens län. Sammanlagt

beräknar utskottet 18 milj.kr. för de utökade insatserna. I en

reservation (s) tillstyrks regeringens förslag om medel till

SGU. Däremot anser reservanterna att utökad baskartering inte är

en tillräcklig åtgärd för att prospekteringen skall stimuleras.

De föreslår i stället att en ny organisation för

prospekteringsverksamheten skall utredas och vill samtidigt

anslå medel för att en sådan organisation skall kunna träda i

funktion under nästkommande budgetår.

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister

Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker

föreslås:

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. (s.45--49)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

ramanslag på 118085000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning (s.49)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 5000000 kr.

D 3. Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s.50--52)

att riksdagen

1. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.,

2. godkänner vad i propositionen anförts dels om ändrade

riktlinjer för den statliga prospekteringsverksamheten, dels om

ändrade riktlinjer för verksamheten vid nämnden för statens

gruvegendom,

3. godkänner vad i propositionen anförts om avyttring av den

statliga gruvegendomen.

D 4. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m.

(s.52f.)

att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

7671000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1991/92:N215 av Rinaldo Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statens huvudansvar för och medverkan i

prospekteringen i Sverige.

1991/92:N218 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av statligt engagemang i

prospekteringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

möjligheterna dels att sammanföra de enheter som arbetar med

mineralfrågorna inom NSG, SGAB och SGU till ett bolag, dels att

koncentrera bergmästeriet till en enhet,

3. att riksdagen beslutar att det nya bolagets verksamhet

inleds den 1 januari 1993 och koncentreras till en ort inom

verksamhetsområdet,

4. att riksdagen beslutar att inkomsterna av statens

kronoandel samt arrendeintäkter som kommande gruvrätter kommer

att ge, av nu och framdeles utarrenderade gruvrätter via

bergmästeriet, tillförs det nya bolaget,

5. att riksdagen beslutar att för verksamheten anvisa ett

anslag på 30milj.kr. per år i fem år,

6. att riksdagen beslutar att Norrlandsfonden ges ett

samordnande ansvar för mineraljakten.

1991/92:N219 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statlig prospektering och om NSG.

1991/92:N221 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avveckling av den statliga prospekteringen

och nedläggning av nämnden för statens gruvegendom, NSG.

1991/92:N228 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om brytning av vanadinfyndigheten i Sumåssjön.

1991/92:N230 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår förslaget om en avveckling av den statliga

prospekteringen och av nämnden för statens gruvegendom.

1991/92:N236 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. till Prospektering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

60000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller

således 70000000 kr.,

2. avslår regeringens förslag om ändrade riktlinjer för den

statliga prospekteringsverksamheten,

3. avslår regeringens förslag om ändrade riktlinjer för

verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom,

4. avslår regeringens förslag om att avyttra den statliga

gruvegendomen,

5. hos regeringen begär att frågan om ny organisation för den

statliga prospekteringen utreds i enlighet med vad som anförts i

motionen och att förslag till ny organisation utifrån detta

föreläggs riksdagen.

1991/92:N283 av Bengt Dalström och Karl Gustaf Sjödin

(bådanyd) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avveckla NSG,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samtidigt med avvecklingen av NSG medverka till

bildandet av ett privatägt eller fortsatt statligt bolag med

kommersiell inriktning för prospektering,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att SGU bör vara kärnan i ett sådant bolag och flytta

till Norrbotten,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att till statlig berggrundskartering avsätta

50milj.kr. per år,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att resultatet öppet redovisas för alla intressenter,

såväl svenska som utländska.

1991/92:N284 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad

politik för en långsiktig prospektering i Sverige i enlighet med

vad som anförts i motionen.

Vissa uppgifter i anslutning till propositionen och motionerna

Allmänt om prospektering m.m.

Mineral indelas vanligen i metallbärande mineral,

industrimineral och andra tekniskt användbara mineral. Bildade

genom olika geologiska processer förekommer de i berggrunden och

i de lösa avlagringarna (jordarterna). Prospektering innebär ett

yrkesmässigt och systematiskt sökande efter sådana

mineralråvaror som är ekonomiskt lönsamma att utvinna (malmer

m.m.). Prospekteringsinsatserna sträcker sig vanligen över en

längre tid. Perioden från det att en fyndighet har upptäckts

till att en gruva har etablerats uppgår inte sällan till ett

tiotal år. Närprospektering innebär att sökandet efter malmer

görs i anslutning till redan kända malmbaser, dvs. i befintliga

gruvors närområden. Fältprospektering är sådan prospektering som

genomförs på grundval av geologisk kunskap utanför kända

malmbaser; denna typ av prospektering innebär därför ett större

mått av risktagande när det gäller möjligheten att hitta

fyndigheter jämfört med närprospektering.

Prospekteringskedjan innefattar olika led. Grundläggande är

malmgeologisk forskning och utveckling. Ett viktigt

beslutsunderlag inför den egentliga prospekteringen erhålls

genom kartering, varigenom geologisk basinformation

införskaffas; detta material presenteras huvudsakligen i form av

kartor eller i digital form. I första hand är tre slags

information aktuella för prospektering, nämligen geofysisk,

geokemisk och geologisk information. De båda förstnämnda typerna

utgör sammanställningar av mätvärden; de har därmed längre

livslängd än geologisk information, som baseras på subjektiva

observationer. Uppgifter som används för mineralprospektering

hämtas från olika typer av karteringar. Tre sådana kan nämnas.

Den mest detaljerade karteringstypen är berggrundskartering

resp. jordartskartering. Denna typ avses ge en allmängeologisk

bild. Förutom för prospekteringsändamål kan den användas för

samhällsplanering och för miljö- och hälsoskyddsändamål. En

andra typ är den s.k. baskarteringen, som även den genomförs för

såväl berg- som jordarter. Baskartorna är i första hand avsedda

som temakartor för mineralprospektering men kan även utnyttjas

vid andra behov av geologisk information. Geofysisk information,

som har en framträdande roll vid baskartering, inhämtas bl.a.

genom flygmätning. Tiden mellan de första mätningarna och

publicering av den färdiga baskartan är i genomsnitt tre år. Den

tredje typen representeras av s.k. översiktlig berggrunds- resp.

jordartskartering, som resulterar i läns- och översiktskartor.

Också kartor av annat slag än de som nu har nämnts, främst

geokemiska och geofysiska, används för prospekteringsändamål.

Kartering genomförs av Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Egentlig prospektering innebär undersökning, bl.a. genom

provborrningar, i områden som på basis av olika slags

beslutsunderlag bedöms intressanta. Inför ett beslut om

exploatering av en fyndighet krävs slutligen en

brytvärdighetsundersökning. Dokumentering av

prospekteringsinsatser görs genom att analysresultaten och -- i

förekommande fall -- proverna från borrningar (s.k. borrkärnor)

förtecknas, organiseras och arkiveras. I den mån som materialet

inte är utvärderat kan "vidareförädling" bli aktuell. Materialet

har i varierande grad ett kommersiellt värde. Prospektering

genomförs i Sverige huvudsakligen av företag i mineralbranschen

men också av staten. Boliden Mineral AB, som är det dominerande

företaget i branschen, prospekterar för omkring 50 milj.kr. per

år.

Rätten att undersöka och därefter exploatera en fyndighet

regleras i minerallagstiftningen, för närvarande främst genom

gruvlagen (1974:342) och lagen (1974:890) om vissa

mineralfyndigheter. Inmutningsrätt innebär tillstånd att utföra

undersökning inom det inmutade området. För att därefter få

bearbeta fyndigheten, dvs. bedriva gruvdrift, krävs att

inmutaren får sig tilldelad ett arbetsområde, ett s.k. utmål.

Sådant medges mot avgift för en viss tid av bergmästaren i det

berörda distriktet. Staten har rätt till en andel med hälften,

s.k. kronoandel, i utmål som meddelas någon annan än staten. De

nyssnämnda lagarna ersätts den 1 juli 1992 med minerallagen

(1991:45). I budgetpropositionen aviserar regeringen en översyn

av vissa bestämmelser i den nya lagen. Syftet är att

prospektering efter och bearbetning av nya fyndigheter skall

stimuleras ytterligare.

Ur svensk berggrund utvinns för närvarande sex olika metaller,

nämligen basmetallerna järn, koppar, zink och bly samt

ädelmetallerna guld och silver. Inhemsk produktion av

legeringsmetaller förekommer däremot inte. Industrimineral

utvinns i endast begränsad omfattning.

Den statliga organisationen för mineralfrågor

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska

beskaffenhet och mineralhantering (utom såvitt gäller

förvaltning och upplåtelse av statens gruvegendom). Huvuddelen

av SGU:s verksamhet är förlagd till Uppsala. SGU är också

chefsmyndighet för bergsstaten, som är regional

förvaltningsmyndighet för mineralhanteringen. Bergsstaten är

indelad i två distrikt: det norra bergmästardistriktet med säte

i Luleå och det södra med säte i Falun.

För olika ändamål genomför SGU, som nyss har nämnts, kartering

av Sverige. Våren 1991 antog riksdagen på regeringens förslag

(prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23) riktlinjer för SGU:s

verksamhet. De innebär bl.a. att den systematiska geologiska

undersökningsverksamheten skall prioriteras inom ramen för den

anslagsfinansierade verksamheten. För den landbaserade delen

gäller att Sverige år 2020 skall ha undersökts på ett sådant

sätt att geologisk information finns tillgänglig för de 75% av

landets yta där behoven är störst. Den maringeologiska

karteringen skall vara färdigställd år 2050.

SGU:s uppgifter i fråga om mineralhantering avser sålunda den

nyssnämnda systematiska undersökningsverksamheten men också

insamling och bearbetning av egna och externa uppgifter om

mineralförekomster. De externa uppgifterna erhålls exempelvis

från prospekterings- och gruvföretag, byggentreprenörer,

universitet och högskolor samt landets organiserade

mineraljakter. Uppgifterna -- om t.ex. malmfyndigheter -- lagras

i en fyndighetsdatabas hos SGU; databasen kan användas även inom

områdena fysisk planering, miljövård m.m.

Det centrala borrkärnearkivet, som ännu är under uppbyggnad,

ingår organisatoriskt i SGU. Det är beläget i Malå i

Västerbottens län. En viktig del i uppbyggnadsarbetet är

gallring av borrkärnor hämtade från hela landet.

Till SGU är också ett prospekteringsråd knutet. Det inrättades

i anslutning till tillskapandet av den nya mineralpolitiska

verksorganisationen år 1981 (prop. 1980/81:130, bet. NU43).

Rådets uppgift är att samordna olika

prospekteringsorganisationers verksamheter. Rådet skall också

lämna förslag på geografiska områden som bör prioriteras när det

gäller kartering m.m. för prospekteringsändamål. Ordförande är

SGU:s generaldirektör. Utöver ytterligare en företrädare för SGU

ingår i rådet representanter för gruvindustrin (fem ledamöter)

och nämnden för statens gruvegendom (en ledamot).

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden för statens gruvegendom (NSG) bildades år 1973 för att

förvalta den statliga gruvegendomen. Denna verksamhet hade

tidigare ombesörjts av kommerskollegium. År 1976 utvidgades

NSG:s uppgift till att även omfatta ansvaret för statens

prospektering, en uppgift som övertogs från SGU. Självständig

myndighet blev NSG år 1982 i samband med att nämnden gavs i

uppdrag att administrera statligt stöd enligt ett femårigt

program för utökad prospektering (prop. 1982/83:50, bet. NU18).

Detta program förlängdes år 1987 med tre år (prop. 1986/87:74,

bet. NU32). Inom ramen för programmet anslogs totalt 396

milj.kr. Programmet upphörde i och med utgången av budgetåret

1990/91 och har inte ersatts med något nytt långsiktigt program.

Prospektering utgör den helt dominerande delen av NSG:s

verksamhet. För innevarande budgetår har 53 milj.kr. anvisats

för detta ändamål. Prospekteringen bedrivs huvudsakligen i egna

projekt men i viss utsträckning också i samarbetsprojekt med

svenska och utländska företag, länsstyrelser m.fl. Uppdragen

läggs ut på olika konsulter och entreprenörer. Huvudkonsult är

SGAB, Sveriges Geologiska AB. Konkret består NSG:s

prospekteringsmaterial av dokument med information som är knuten

till enskilda prospekteringsinsatser. Materialet omfattar såväl

allmänt statistiska uppgifter som uppgifter om förhållanden som

har karaktären av affärshemligheter. En viss del av

informationen finns upplagd i en databas. I någon mån ingår även

borrkärnor i materialet; merparten av dessa förvaras hos SGAB i

Malå.

Statens gruvegendom omfattar hel- eller delägda statliga

fyndigheter. Vidare förvaltar NSG statens kronoandelar.

Förvaltningen innebär bl.a. att NSG arrenderar ut statliga utmål

(för närvarande fjorton) och kronoandelarna för reguljär

brytning. Denna verksamhet ger intäkter på 20--30 milj.kr.

årligen. De redovisas under en särskild inkomsttitel i

statsbudgeten och disponeras sålunda inte av NSG. Till nämndens

kostnader för administration m.m. för förvaltningen anvisas NSG

särskilda medel; för innevarande budgetår har ca 7 milj.kr.

(exkl. mervärdesskatt) anslagits.

Sveriges Geologiska AB

SGAB, Sveriges Geologiska AB är ett helägt statligt bolag, som

bildades år 1982 genom att konsultverksamheten bröts ut ur SGU.

Efter omorganisering omfattar SGAB:s verksamhet olika områden

med prospektering som det dominerande. Relaterade till

prospekteringen är även borr- och flygverksamheterna. Dessa är

starkt beroende av uppdrag från NSG och av statligt stöd till

prospektering. Andra verksamhetsområden gäller t.ex.

laboratorieanalyser och tillverkning av geofysiska instrument.

Antalet anställda uppgick år 1991 till totalt ca 240. Av dessa

var omkring hälften verksamma med uppgifter för prospektering,

varav i sin tur omkring hälften med placering i Malå.

Hösten 1991 bemyndigades regeringen (prop. 1991/92:69, bet.

NU10) att sälja statens aktier i 34 angivna bolag. Bland dessa

ingår SGAB. I budgetpropositionen sägs att en intern utredning

pågår inom SGAB om de kommersiella förutsättningarna för

bildande av ett särskilt prospekteringsbolag.

Tidigare förslag rörande prospektering

Förslag av riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer överlämnade år 1988 ett förslag

(1988/89:17) angående statliga insatser för prospektering.

Förslaget var baserat på en granskning av den statliga

prospektering som hade genomförts åren 1975--1987. Under denna

period anslog staten totalt 1,3 miljarder kronor till

prospektering. Enligt revisorernas uppfattning hade utfallet av

den statliga prospekteringen inte varit tillfredsställande. De

framförde en rad förslag för att en ökad effektivitet skulle

åstadkommas. Ett grundläggande förslag gick ut på att

tyngdpunkten för de samlade statliga insatserna skulle

förskjutas mot tidigare led i prospekteringskedjan.

Näringsutskottet (bet. 1988/89:NU21) delade inte helt kritiken

mot den statliga prospekteringen men tog fasta på revisorernas

förslag om att vissa frågor skulle utredas vidare av den då

verksamma mineralråvarukommittén.

Förslag av mineralråvarukommittén

Mineralråvarukommittén lade år 1989 fram sitt betänkande (SOU

1989:92 och 93) Prospekteringspolitik. I detta redovisade

kommittén -- i enlighet med sitt uppdrag -- sin bedömning av

marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror. Vidare

skulle kommittén överväga lämpligheten att lägga fast en

övergripande strategi för prospekteringsverksamhetens inriktning

i Sverige. Kommittén uppskattade det totala behovet av

prospektering i landet till en nivå om ca 250 milj.kr. per år.

Två organisatoriska alternativ diskuterades. Det ena, som

förordades av en majoritet inom kommittén, förutsatte utökade

uppgifter för NSG. Det andra gick ut på att ett statligt

prospekteringsbolag på kommersiell grund skulle tillskapas.

Mineralråvarukommitténs förslag har remissbehandlats.

Utskottet

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom, m.m.

Statlig prospekteringsverksamhet

Nämndens för statens gruvegendom (NSG) uppgifter har

successivt vidgats. En uppgift består i att förvalta statens

mineralfyndigheter och annan gruvegendom som tillhör staten; NSG

skall svara för att gruvegendomen tillvaratas på bästa möjliga

sätt. En annan uppgift för NSG är att -- när så är lämpligt --

genom prospektering söka utöka statens egendom. Konkret innebär

uppgiften en beställarfunktion så till vida att NSG upphandlar

prospekteringstjänster hos konsult- och entreprenadföretag.

Ytterligare en uppgift gäller prospektering, nämligen att bereda

ärenden om statligt stöd till enskilda företag för

prospektering. Detta uppdrag har dock varit begränsat till

löptiden för programmet för utökad prospektering (se s.7).

Slutligen har NSG i uppgift att besluta i frågor om kronoandel,

dvs. den hälft av en gruvfyndighet som staten har rätt till.

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 50)

föreslåsändrade riktlinjer för den statliga

prospekteringsverksamheten och avveckling av nämnden för statens

gruvegendom. Förslaget innebär att prospektering inte längre

skall äga rum i statlig regi eller med statliga medel. Vidare

föreslås att NSG skall upphöra som myndighet, vilket förutsätts

ske den 30 juni 1993. NSG:s huvudsakliga uppgift under

budgetåret 1992/93 bör därför -- enligt regeringens förslag --

vara att koncentrera insatserna på att öka utbytet av den

hittills genomförda prospekteringen.

Som övergripande motiv för sitt förslag anför regeringen bl.a.

att statens roll på det näringspolitiska området skall vara att

skapa generellt goda förutsättningar för näringslivet. Såvitt

gäller gruvnäringen innebär detta att staten skall

tillhandahålla en för prospektering efterfrågad och adekvat

basinformation. Däremot, menar regeringen, bör staten inte lämna

särskilt stöd till prospektering; stödet till såväl enskilda

företag som prospekteringsinsatser som utförs i statlig regi

skall sålunda upphöra. Regeringen riktar samtidigt kritik mot

den statliga prospekteringsverksamhet som har bedrivits i NSG:s

regi. Denna verksamhet har inte varit tillfredsställande med

avseende på tillskapande av nya exploaterbara fyndigheter, sägs

det.

Regeringens förslag i denna del har föranlett yrkanden i sju

motioner.

En positiv inställning till förslaget om en avveckling av det

statliga engagemanget i prospekteringen och en därav föranledd

nedläggning av NSG är innebörden i motion 1991/92:N283 (nyd), i

vilken motionärerna begär ett tillkännagivande härom till

regeringen.

En helt motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion

1991/92:N230 (s). Om regeringsförslaget genomförs hotas den

framtida gruvnäringen i Sverige, heter det. Motionärerna anser

att riksdagen bör avslå förslagen beträffande den statliga

prospekteringen resp. NSG. Avslag begärs också i motion

1991/92:N236(v). I denna sägs att det svenska statliga stödet

till prospektering är mycket blygsamt, såväl i förhållande till

den inhemska gruv- och stenindustrins produktionsvärde som vid

en internationell jämförelse när det gäller statligt

prospekteringsstöd. Motionärerna varnar samtidigt för att ett

indraget stöd kommer att innebära att fältprospekteringen

upphör, eftersom de privata bolagen inte vill ta på sig den

ekonomiska risk som är förenad med denna prospekteringsform.

Även i motion 1991/92:N218 (s) framkommer en stark oro för

konsekvenserna för svensk gruvhantering om regeringens förslag

genomförs. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande till

regeringen om vikten av fortsatt statlig

prospekteringsverksamhet. Liknande yrkanden och motiveringar

förs fram i motionerna 1991/92:N215 (s), 1991/92:N219(s) och

1991/92:N221(s).

Utskottet anser, liksom regeringen, att de statliga insatserna

på prospekteringsområdet bör upphöra och att NSG bör avvecklas.

Förslagen i propositionen tillstyrks sålunda. I det följande

återkommer utskottet till frågan om tillhandahållande av

basinformation för prospekteringsändamål. Med vad utskottet nu

har sagt blir motion 1991/92:N283 (nyd) tillgodosedd i här

berörd del. Motionerna 1991/92:N230 (s), 1991/92:N236 (v),

1991/92:N218 (s), 1991/92:215 (s), 1991/92:N219 (s) och

1991/92:N221 (s) avstyrks däremot såvitt de gäller den nu

behandlade frågan.

Statens gruvegendom

I anslutning till sitt förslag om ändrade riktlinjer för den

statliga prospekteringen och nedläggning av NSG föreslår

regeringen en avyttring av den statliga gruvegendomen.

Några fördelar med en sådan åtgärd kan inte upphovsmännen till

motion 1991/92:N236 (v) se. De anser därför att regeringens

förslag även i detta avseende bör avslås av riksdagen.

Enligt utskottets mening finns det inget självständigt

intresse för staten att äga eller förvalta gruvegendom.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om en avyttring

av den statliga gruvegendomen.

I sammanhanget vill utskottet betona vikten av att regeringen

tillser att förvaltningen av den del av statens gruvegendom som

eventuellt inte kan avyttras på kommersiella grunder ombesörjs

på ett tillfredsställande sätt även efter det att NSG har

upphört. Något uttalande av riksdagen i detta avseende är

emellertid inte erforderligt, anser utskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1991/92:N236

(v) i här aktuell del.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar

10 milj.kr. för stöd till prospektering m.m. För innevarande

budgetår har ca 53 milj.kr. anslagits för detta ändamål.

Regeringen anmäler sin avsikt att uppdra åt NSG att redan nu

anpassa verksamheten till ett beslut om myndighetens upphörande

den 30 juni 1993. Som har framgått i det föregående bör NSG,

enligt regeringens mening, under budgetåret 1992/93 koncentrera

sina insatser på hittills genomförd prospekteringsverksamhet.

Invändningar mot förslaget framförs i motion 1991/92:N236 (v).

I konsekvens med sitt ställningstagande till riktlinjerna för

den framtida statliga prospekteringsverksamheten anser

motionärerna att NSG bör ges ett anslag som uppgår till minst

samma nivå som för innevarande budgetår. De yrkar att 60

milj.kr. utöver regeringens förslag skall tillföras nämnden,

dvs. sammanlagt 70 milj.kr.

Den av regeringen förespråkade anslagsnivån synes rimlig med

hänsyn till den verksamhet som NSG förutsätts ha under det

kommande budgetåret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

denna del och avstyrker motion 1991/92:N236 (v) såvitt den

gäller anslag till NSG.

I propositionen föreslås vidare ett anslag på 7,7 milj.kr.

till förvaltning av statens gruvegendom m.m. För innevarande

år har ca 7,3 milj.kr. anvisats för detta ändamål. Utskottet

tillstyrker förslaget om anslag.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning, m.m.

Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska

beskaffenhet och mineralhantering (se s. 6). SGU är också

chefsmyndighet för bergsstaten, som är regional

förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering.

Riktlinjer avseende treårsperioden 1991/92--1993/94 för

verksamheten vid SGU och bergsstaten beslutades våren 1991

(prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23 s. 8 f.).

I budgetpropositionen föreslås ett ramanslag till geologisk

undersökningsverksamhet m.m. på ca 118 milj.kr. Anslaget har

beräknats med utgångspunkt i gällande treårsplan. I regeringens

beräkningar ingår därutöver medel till förstärkning inom tre

angivna områden. Den maringeologiska verksamheten inom SGU skall

tillföras 5 milj.kr. För sin medverkan i den nya topografiska

kartan skall SGU få ytterligare 1milj.kr.; detta belopp skall

anslås under försvarsdepartementets huvudtitel. Såvitt gäller

den geofysiska flygmätningen (se s.5) säger sig regeringen

dela SGU:s uppfattning om det angelägna i att takten i denna

mätning ökas. Skälet uppges vara att verksamheter -- bl.a.

prospektering -- som är beroende av sådan geoinformation

snabbare skall få tillgång till denna. Regeringen beräknar en

förstärkning om 4milj.kr., vilket skulle innebära att

flygmätningsvolymen ökas från fyra till i genomsnitt tio

kartblad per år. Detta skulle i sin tur innebära att målet om en

täckning av 75% av landets yta kan uppnås senast vid utgången

av år 2002.

Inga motionsyrkanden har väckts som direkt avser anslaget till

geologisk undersökningsverksamhet. I fyra motioner har däremot

förslag förts fram som -- med helt eller delvis skilda lösningar

-- går ut på att en ny organisation för prospekteringen bör

utredas eller etableras. Vissa av förslagen anknyter i

varierande utsträckning till den del av prospekteringskedjan som

gäller baskarteringen hos SGU.

Möjligheterna att till ett bolag sammanföra de enheter inom

NSG, SGU och SGAB, Sveriges Geologiska AB som arbetar med

mineralfrågor bör utredas, anförs det i motion 1991/92:N218 (s).

Bolagets verksamhet borde inledas den 1 januari 1993 och

koncentreras till en ort inom verksamhetsområdet. Riksdagen bör

vidare besluta om att intäkterna från utarrenderingen av statens

gruvegendom, inkl. kronoandelarna, skall tillföras det nya

bolaget. Härutöver bör staten anslå 30 milj.kr. per år i fem år

till det nya bolaget, anser motionärerna. De uttalar samtidigt

att den begärda utredningen bör omfatta en bedömning av

förutsättningarna för en koncentration av bergmästarverksamheten

till en enhet.

Även i motion 1991/92:N236 (v) efterlyses en utredning om ny

organisation för den statliga prospekteringen. Motionärerna

anser att den hittillsvarande organisatoriska splittringen är

grunden till kritiken av den statliga prospekteringen. Rimligen

borde man se över denna situation i stället för att dra in på

stödet, anförs det. Motionärerna förespråkar Malå som en lämplig

lokalisering för den tilltänkta organisationen.

Staten bör medverka till bildandet av ett prospekteringsbolag

med kommersiell inriktning, heter det i motion 1991/92:N283

(nyd). Också i denna motion anger motionärerna vissa

förutsättningar som -- såvitt gäller lokalisering och

finansiering -- borde gälla för ett sådant bolag. Vidare

förespråkas ökad satsning på kartering. De betonar även vikten

av att resultaten av prospekteringsinsatserna redovisas öppet

för alla intressenter, såväl svenska som utländska.

I motion 1991/92:N284 (kds, m, fp, c) föreslås att den

statliga myndighetsutövningen och stödformerna för

prospekteringen omorganiseras samt att åtgärder vidtas som är

långsiktigt strategiska.

I det föregående har utskottet redovisat sitt

ställningstagande till förmån för regeringens förslag när det

gäller avveckling av det statliga engagemanget i

prospekteringsverksamheten och nedläggning av NSG. I det nu

aktuella avsnittet behandlar utskottet frågor rörande bl.a. den

geologiska basinformationen. I anslutning härtill behandlar

utskottet de fyra motioner som går ut på en omorganisation när

det gäller prospekteringen.

Utskottet kan för sin del instämma i vissa grundläggande

synpunkter som förs fram i motionerna; syftet förefaller i

samtliga fall vara att en ökad effektivitet när det gäller

prospektering skall åstadkommas. Mot bakgrund av hittillsvarande

erfarenheter av statligt organiserad prospektering är utskottet

emellertid inte berett att förorda en lösning som innebär att en

ny prospekteringsorganisation skall inrättas, om än i bolagsform

och med kommersiell inriktning. Viss samstämmighet synes råda

när det gäller behovet av grundläggande geoinformation.

Utskottet ser därför med tillfredsställelse på att regeringen

har föreslagit ökade medel till SGU för den geofysiska

flygmätningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

härvidlag.

För att möjligheterna för prospekteringsverksamheten

ytterligare skall förbättras föreslår utskottet emellertid --

jämfört med regeringens förslag -- ökade insatser när det gäller

de tidigare leden i prospekteringskedjan. Detta bör, enligt

utskottets mening, kunna ske på två sätt. Utskottet förordar

sålunda en sådan förstärkning av den prospekteringsinriktade

karteringen hos SGU att baskarteringstakten ökas i

malmregionerna. Vidare föreslås inrättandet av en särskild

organisation -- ett mineralkontor -- inom SGU. I det följande

utvecklas dessa förslag närmare.

Såvitt gäller förslaget om en förstärkning av karteringen

anser utskottet att de från mineralsynpunkt mest intressanta

områdena i Västerbottens och Norrbottens län bör -- från

prospekteringssynpunkt -- vara fullständigt karterade senast år

2010. Regeringens förslag till utökad kartering gäller, som har

nämnts, uteslutande geofysisk flygmätning. En sådan typ av

mätning tillgodoser en rad angelägna ändamål, bl.a

prospektering. Utskottet föreslår därutöver att karteringstakten

skall ökas i Västerbottens och Norrbottens län när det gäller

övrig för prospektering relevant, grundläggande geologisk

information, sålunda främst genom geologisk berggrunds- och

jordartskartering samt geokemisk kartering. Målet är att ett

modernt och heltäckande geologiskt material skall föreligga år

2010. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen anslå medel

för en sådan utvidgad kartering, som också tillgodoser kravet på

långsiktighet. Utskottet beräknar att de ytterligare medel som

bör tillföras SGU för den angivna ambitionsnivån uppgår till 10

milj.kr. för budgetåret 1992/93. Totalt för den aktuella

perioden beräknas kostnaderna -- i nu gällande prisnivå -- till

ca 180 milj.kr.

När det härefter gäller förslaget till mineralkontor vill

utskottet anföra följande. I några av motionerna efterlyses

möjligheterna till en samlad information i fråga om

beslutsunderlag för prospektering. Det är, menar utskottet,

angeläget att intressenter, såväl inhemska som utländska, ges

bästa förutsättningar när det gäller prospekteringsverksamhet.

Efter överväganden i frågan har utskottet funnit att SGU är den

organisation som bäst är ägnad att tillgodose sådana krav. Inom

SGU finns, som har framgått tidigare (s.6), en betydande mängd

geologisk information lämpad för prospekteringsändamål,

däribland en fyndighetsdatabas. Vidare är det centrala

borrkärnearkivet knutet till SGU. Det tilltänkta mineralkontoret

bör ha till uppgift dels att insamla, uppdatera och bearbeta

information av relevans för prospektering, dels att på lämpligt

sätt tillhandahålla informationen för berörda intressenter samt

att marknadsföra denna. I anslutning till uppgiften att

tillhandahålla information bör mineralkontoret även kunna lämna

erforderlig service. I detta sammanhang vill utskottet betona

vikten av att informationen snarast möjligt görs tillgänglig för

intressenterna.

Finansieringen av det föreslagna mineralkontoret bör -- i vart

fall under ett uppbyggnadsskede -- ske med statliga medel. För

budgetåret 1992/93 beräknar utskottet att SGU bör tillföras 6

milj.kr. för driften, varav en icke obetydlig del bör avsättas

till kostnader för marknadsföring av karterings- och

prospekteringsmaterialet. Enligt utskottets mening är det

angeläget att mineralkontoret för sina nu angivna uppgifter ges

ett ändamålsenligt datorstöd. SGU bör engångsvis tillföras ett

belopp av högst 2 milj.kr. för en sådan investering. I

sammanhanget förordar utskottet att det prospekteringsmaterial i

form av dokumenterade analysresultat m.m. som för närvarande

finns hos NSG överförs till SGU. Regeringen bör ombesörja att

detta sker på lämpligt sätt och så snart det är möjligt med

hänsyn till NSG:s uppgifter under avvecklingen.

Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att

mineralkontoret förläggs till Västerbottens län. Med hänsyn till

befintlig prospekteringsrelaterad verksamhet anser utskottet att

Malå är en lämplig lokalisering för kontoret. Regeringen bör

därför pröva möjligheten att lokalisera mineralkontoret till

denna ort.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare riktlinjer

för mineralkontorets verksamhet. Det är angeläget att kontoret

kan börja sin verksamhet vid den tidpunkt som är lämplig med

hänsyn till det avvecklingsarbete som avses gälla för NSG.

De nu förespråkade resursförstärkningarna innebär sammantaget

att SGU för nästkommande budgetår tillförs 18 milj.kr. utöver

vad regeringen har föreslagit eller totalt ca 136 milj.kr.

Utskottet finner att förslagen dels om den ökade ambitionsnivån

avseende kartering för prospekteringsändamål, dels om inrättande

av ett mineralkontor väl tillgodoser berörda intressen inom

prospekteringsverksamheten.

Med hänvisning till vad utskottet nu har uttalat avstyrks

motionerna 1991/92:N218 (s), 1991/92:N236 (v), 1991/92:N283

(nyd) och 1991/92:N284 (kds, m, fp, c) såvitt de gäller frågan

om ny organisation för prospekteringen.

Utskottet övergår härefter till att närmare kommentera vissa

övriga frågor som har berörts i motionerna. I en av dem,

1991/92:N218 (s), krävs att möjligheten att koncentrera

bergmästarverksamheten till en enhet skall utredas. Utskottet

har i sak inte någon invändning mot en sådan utredning. Det bör

emellertid, enligt utskottets uppfattning, ankomma på regeringen

att ta initiativ till åtgärder med syfte att den statliga

verksamheten skall effektiviseras. Överväganden i denna riktning

kan komma att aktualiseras i anslutning till den översyn av

minerallagen (1991:45) som regeringen har aviserat om i

budgetpropositionen. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1991/92:N218 (s) även i denna del.

I motion 1991/92:N283 (nyd) tas -- utan särskilt yrkande --

frågan om kronoandelssystemet upp. Motionärerna anser att detta

system kan verka hämmande på intresset för prospektering.

Utskottet vill härvid hänvisa till den nyssnämnda översynen av

minerallagen. Regeringen anser att vissa ändringar i lagen kan

behövas för att prospekteringen efter och bearbetningen av nya

fyndigheter ytterligare skall stimuleras. Utskottet delar

regeringens uppfattning om vikten av sådan stimulans och

förutsätter att frågan om kronoandelssystemets upphävande tas

upp i samband med översynen av den nya minerallagen.

Också frågan om malmgeologisk forskning finner utskottet

anledning att närmare kommentera. Utskottet utgår från att

regeringen i nästa forskningspolitiska proposition kommer att ta

upp hithörande frågor.

Geovetenskaplig forskning

I budgetpropositionen föreslås vidare ett anslag av

5 milj.kr. till geovetenskaplig forskning. Från detta anslag

bekostas insatser för dels riktad, dels tillämpad

geovetenskaplig forskning.

Regeringens förslag, som inte har föranlett några motioner,

tillstyrks av utskottet.

Övriga frågor

Vanadinutvinning

Den genom NSG:s prospekteringsverksamhet upptäckta

vanadinfyndigheten i Sumåssjön (Hälsingland) uppmärksammas i

motion 1991/92:N228 (s). Om en gruvbrytning etableras där

skulle den svenska stålindustrins behov av vanadin kunna

tillgodoses med inhemsk råvara i stället för importerad, hävdar

motionärerna. Vidare skulle ca 90 sysselsättningstillfällen

kunna tillskapas för gruvarbetare i Hälsingland.

Vanadin används som legeringsämne inom stålindustrin för att

stålet skall få en ökad hållfasthet, smidbarhet och elasticitet.

I regel utvinns vanadin som sam- eller biprodukt vid

framställning av andra metaller. Sveriges behov av vanadin

tillgodoses genom import. SSAB Svensk Stål AB är den störste

förbrukaren av vanadin i Sverige.

Vanadinfyndigheten i Sumåssjön upptäcktes år 1979. Den är en

av flera kända vanadinhaltiga fyndigheter i Sverige. Inom SSAB

finns ett projekt för undersökning av möjligheterna att -- såväl

för eget bruk som för extern avsättning -- ta till vara det

vanadin som finns i den svenska järnmalm som företaget använder

för sin stålframställning. Projektet avser en anläggning för

produktion av vanadinslagg. Denna kan vidareförädlas till sådant

vanadin som behövs i produktionsprocessen. Om projektet

förverkligas och de ekonomiska förutsättningarna medger det

skulle -- i ett andra steg -- vanadinråvaror från t.ex.

Sumåssjön kunna komma i fråga som tillsats till den ordinarie

järnråvaran.

Frågan om brytning av vanadinfyndigheten i Sumåssjön har

behandlats av riksdagen vid en rad tillfällen, senast våren

1990. Näringsutskottet avstyrkte (bet. 1989/90:NU31 s. 18) vid

detta tillfälle en motion (s) som gick ut på att regeringen

skulle genomföra överläggningar med den svenska stålindustrin

med syfte att vanadinfyndigheten skulle tillvaratas, bl.a. för

att Sverige skulle bli oberoende av import av vanadin från

Sydafrika. Utskottet noterade med stort intresse att

överväganden pågick rörande vanadinproduktion i landet och

anförde en rad skäl för att en sådan borde komma till stånd.

Emellertid, menade utskottet, ankom det på berörda intressenter

att på grundval av bl.a. bedömningar om de tekniska och

ekonomiska förutsättningarna fatta beslut i frågan om

förverkligande av aktuella vanadinprojekt. Någon anledning för

riksdagen att uttala sig i ämnet på det sätt som föreslogs i den

aktuella motionen fanns inte enligt utskottets mening.

Enligt vad utskottet nu har erfarit har SSAB ännu inte fattat

något beslut i fråga om projektet för tillverkning av

vanadinslagg.

Utskottet vidhåller sin positiva inställning i fråga om

möjligheten till en inhemsk vanadinproduktion. Några nya

omständigheter som ger anledning till annat ställningstagande än

då frågan behandlades förra gången har emellertid inte

framkommit. Motion 1991/92:N228 (s) avstyrks därför.

Mineraljakt

Under beteckningen mineraljakt anordnas pristävlingar för att

allmänheten skall stimuleras att leta efter malm och

industrimineral. Mineraljakterna är numera organiserade i tre

regionala enheter. Norrlands mineraljakt finansierades och

administrerades fram till halvårsskiftet 1988 av

Norrlandsfonden. Sedan denna tidpunkt bedrivs Norrlands

mineraljakt under huvudmannaskap av länsstyrelserna i de fyra

nordligaste länen. Verksamheten under budgetåret 1990/91

finansierades huvudsakligen av staten (genom

industridepartementet), länsstyrelser och landsting. Även andra

finansiärer, såsom Norrlandsfonden och banker, lämnade visst

bidrag. Bergslagens mineraljakt -- med utvecklingsfonden i

Örebro län som huvudman -- finansierades genom centralt statligt

stöd samt stöd från länsstyrelsen och utvecklingsfonden.

Värmlands mineraljakt genomförs i separat regi av länsstyrelsen

i Värmlands län.

Norrlandsfonden, som inrättades år 1961, är en stiftelse vars

verksamhet i ökad utsträckning har inriktats på att finansiera

industriellt utvecklingsarbete i små och medelstora företag i

vissa Norrlandslän. Finansieringsverksamheten sker i nära

samarbete med bl.a. de regionala utvecklingsfonderna.

Våren 1991 behandlades frågan om mineraljakterna senast av

riksdagen (prop. 1990/91:100 bil. 14, bet. NU23 s. 13 f.).

Regeringen föreslog att insatser av den typ som genomförs inom

ramen för regionala mineraljakter skulle finansieras med sådana

regionalpolitiska medel som länsstyrelserna förfogar över. Det

skulle därvid, anförde regeringen, ankomma på länsstyrelserna

att väga sådana insatser mot andra regionalpolitiskt angelägna

åtgärder. Med anledning av regeringens förslag väcktes fem

motioner (s; fp; c; v) som gick ut på att det centrala statliga

stödet skulle fortsätta, tills vidare eller under en kort

övergångsperiod. Utskottet, som inledningsvis betonade det

angelägna i att mineraljakt även i fortsättningen kunde bedrivas

på ett ändamålsenligt sätt, sade sig utgå från att regeringen

prövade möjligheten att bidra till finansieringen av Norrlands

mineraljakt med regionalpolitiska medel. En sådan ordning,

fortsatte utskottet, förutsatte samtidigt att de övriga

finansiärerna tillsköt medel av samma omfattning som dittills.

Beslut om eventuella statliga medel till verksamheten för de

därpå följande budgetåren borde, anförde utskottet, fattas på

regional nivå.

Regeringen har nyligen tagit ställning till frågan om

samordning och finansiering av mineraljakter. Härvid avslogs en

ansökan från företrädare för Bergslagens och Norrlands

mineraljakter om stöd med totalt 5milj.kr. för vart och ett av

åren 1992--1994 för kostnader i samband med genomförande av vad

som i ansökan kallades Sveriges mineraljakt.

I motion 1991/92:N218 (s) uttalas att mineraljakterna bör ges

möjlighet att fortsätta. Motionärerna anser därvid att

Norrlandsfonden bör ges ett samordnande ansvar för dessa

verksamheter.

Enligt vad utskottet har erfarit har finansieringen av

Bergslagens och Norrlands mineraljakter under innevarande

budgetår skett huvudsakligen genom medel från länsanslagen.

Utskottet har vid upprepade tillfällen gett uttryck för sin

syn på mineraljakternas betydelse. I det föregående har en

redovisning lämnats för utskottets ställningstagande våren 1991.

Utskottet finner inte att vad motionärerna nu har anfört ger

anledning till ändrad ståndpunkt i detta avseende. Motion

1991/92:N218 (s) avstyrks därmed i aktuell del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för den statliga prospekteringen

och avveckling av nämnden för statens gruvegendom

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D3 moment 2 och motion 1991/92:N283 yrkande 1 och med

avslag på motion 1991/92:N215, motion 1991/92:N218 yrkande 1,

motionerna 1991/92:N219, 1991/92:N221 och 1991/92:N230 och

motion 1991/92:N236 yrkandena 2 och 3

dels godkänner de ändrade riktlinjer för den statliga

prospekteringsverksamheten som anges i propositionen,

dels godkänner att nämnden för statens gruvegendom

avvecklas i enlighet med vad som anges i propositionen,

res. 1 (s)

2. beträffande avyttring av den statliga gruvegendomen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D3 moment 3 och med avslag på motion 1991/92:N236

yrkande 4 godkänner att den statliga gruvegendomen avyttras i

enlighet med vad som anges i propositionen,

res. 2 (s)

3. beträffande stöd till prospektering m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D3 moment 1 och med avslag på motion 1991/92:N236

yrkande 1 till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 10000000 kr.,

men. (v) - delvis

4. beträffande förvaltning av statens gruvegendom m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D4 till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning

m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på 7671000 kr.,

5. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D 1 och med avslag på motion 1991/92:N218 yrkandena

2--5, motion 1991/92:N236 yrkande 5, motion 1991/92:N283

yrkandena 2--5 och motion 1991/92:N284 till Sveriges

geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet

m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar

ett ramanslag på 136085000 kr. och därvid som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande geovetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D2 till Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.,

7. beträffande vanadinutvinning

att riksdagen avslår motion 1991/92:N228,

8. beträffande mineraljakt

att riksdagen avslår motion 1991/92:N218 yrkande 6.

res. 4 (s)

Stockholm den 12 mars 1992

På näringsutskottets vägnar

Anita Gradin

I beslutet har deltagit: Anita Gradin (s), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson

(c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand

(s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström

(m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt

(m) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjer för den statliga prospekteringen och avveckling

av nämnden för statens gruvegendom (mom. 1)

Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "behandlade frågan"

bort ha följande lydelse:

Sveriges rika mineraltillgångar utgör grunden för den inhemska

gruvnäringen och för en viktig exportvara. Prospektering efter

malmer och andra mineral -- främst industrimineral -- är ett

nödvändigt inslag i gruvverksamheten; utan malmreserver har

gruvindustrin ingen framtid. Samtidigt kännetecknas

prospekteringsverksamhet i de flesta fall av långsiktighet och

ett betydande risktagande. Att en livskraftig gruvindustri

vidmakthålls är angeläget, särskilt i regioner och på orter där

den representerar en hög andel av sysselsättningen.

Utskottet kan inte godta det förslag till ändrade riktlinjer

för den statliga prospekteringen som regeringen har lagt fram.

Det är, menar utskottet, angeläget att staten även i

fortsättningen bidrar finansiellt till landets

prospekteringsverksamhet.

Det nu framlagda förslaget kan -- såvitt det går ut på att

staten skall undandra sig sitt ansvar för finansiering av den

mycket riskbetonade fältprospekteringen -- betecknas som ett

systemskifte med allvarliga följdverkningar för den svenska

gruvnäringen. Utskottet anser att faran är uppenbar att den

malmletning som bedrivs av företagen i gruvbranschen reduceras

avsevärt vid låga malmpriser samtidigt som den helt koncentreras

till befintliga gruvors omedelbara närhet. Prospektering efter

industrimineral har nästan uteslutande skett i statlig regi.

Konsekvenserna av att staten nu skulle upphöra med

prospekteringsverksamhet drabbar därmed även företag i

industrimineralbranschen, en bransch som för närvarande har ett

mycket stort importberoende i fråga om råvaror. Som särskilt

anmärkningsvärt framstår förslaget mot bakgrund av Sveriges

internationellt sett mycket begränsade statliga stöd till

prospekteringen.

Utskottet delar inte, som nyss har antytts, regeringens

uppfattning när det gäller de resultat som har åstadkommits av

NSG. Det är ett obestridligt faktum att prospekteringsverksamhet

innebär en i tiden mycket utdragen process. Regeringens

uttalande synes vara grundat på den granskning av NSG:s

verksamhet som riksdagens revisorer genomförde år 1987. Enligt

utskottets uppfattning var den granskade perioden alltför

begränsad för att några slutsatser skulle kunna dras. Denna

ståndpunkt kom också till uttryck vid riksdagens behandling av

revisorernas förslag (bet. 1988/89:NU21 s. 15). Det är därtill

troligt, menar utskottet, att en förnyad granskning -- nu med

ytterligare ett antal års erfarenhet av prospekteringen --

skulle visa en mer gynnsam bild av uppnådda resultat. Det nu

anförda innebär emellertid inte att utskottet bortser från att

det kan finnas ett visst behov av en ändrad organisation för den

statliga prospekteringen. Till denna fråga återkommer emellertid

utskottet i det följande.

Med hänvisning till det sagda tillstyrks motion 1991/92:N218

(s) såvitt nu är i fråga. Riksdagen bör i ett uttalande till

regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört.

Därigenom skulle övriga nu aktuella yrkanden i motionerna

1991/92:N215 (s), 1991/92:N219 (s), 1991/92:N221 (s),

1991/92:N230 (s) och 1991/92:N236 (v) bli delvis tillgodosedda.

Utskottet avstyrker sålunda regeringens förslag till riktlinjer

liksom motion 1991/92:N283 (nyd) i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande riktlinjer för den statliga prospekteringen

och avveckling av nämnden för statens gruvegendom

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N218 yrkande 1,

med anledning av motionerna 1991/92:N215, 1991/92:N219,

1991/92:N221 och 1991/92:N230 och motion 1991/92:N236 yrkandena

2 och 3 och med avslag på proposition 1991/92:100 bilaga 13

punkt D3 moment 2 och motion 1991/92:N283 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Avyttring av den statliga gruvegendomen (mom. 2)

Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "aktuell del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ansluta sig till regeringens förslag som

går ut på att den statliga gruvegendomen skall avyttras. Några

beaktansvärda motiv -- om ens något motiv alls -- för en sådan

genomgripande åtgärd har inte presenterats. Utskottet anser

tvärtom att ett statligt ägande av gruvegendom är till gagn för

branschen. Såsom framkommer i det följande är det angeläget att

en organisationsförändring kommer till stånd, inte minst för att

gruvindustrins behov av fältprospektering skall kunna

tillgodoses. Bidrag till finansieringen av en sådan organisation

bör lämpligen ske genom intäkter från utarrendering av den

statliga egendomen. Utskottet instämmer alltså i vad som i denna

del har sagts i motion 1991/92:N236 (v) och tillstyrker denna i

aktuell del. Följaktligen avstyrks det berörda förslaget i

propositionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande avyttring av den statliga gruvegendomen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N236 yrkande 4

avslår proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt D3 moment 3.

3. Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

(mom.5)

Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

12 med "I det" och slutar på s. 14 med "hithörande frågor" bort

ha följande lydelse:

Utskottet godtar regeringens förslag om medel till SGU. Det är

tillfredsställande att ytterligare resurser tillförs myndigheten

för att den geofysiska karteringen av landet skall kunna

genomföras snabbare. Samtidigt vill utskottet kraftigt

understryka att en sådan ökad ambitionsnivå för detta slags

kartering har begränsat värde när det gäller att stimulera

prospekteringen. SGU:s karteringsverksamhet är inriktad på att

vid samma tidpunkt omfatta mätningar för en rad -- ofta mycket

skilda -- ändamål, varav prospektering normalt är av relativt

underordnad betydelse. Huvuddelen av SGU:s kartering avser

sålunda södra och mellersta delarna av Sverige, medan områden i

norra Norrland har karterats i mindre utsträckning. Detta

förhållande sammanhänger med att SGU -- i enlighet med gällande

riktlinjer -- prioriterar kartering av tättbefolkade områden, då

en viktig användning av det geologiska materialet avser t.ex.

planering. Vidare är kartering inte alltid användbar som metod i

prospekteringssammanhang. Kartering förutsätter att mätytan är i

häll. Eftersom endast en liten del av landet består av häll,

måste resterande del undersökas genom provborrningar. Sådana

uppgifter har inte SGU.

I det föregående har utskottet avvisat förslaget om att det

statliga engagemanget i prospekteringen skall upphöra. Vad

utskottet nu har anfört ger ytterligare stöd för denna kritik.

Med nuvarande kända sulfidmalmsreserver har svensk gruvnäring

inhemska råvaror endast fram till slutet av 1990-talet. För att

gruvnäringen skall ha en framtid även bortom denna tidpunkt

måste ny malmbas tillkomma. Förutsättningarna för att nya sådana

fynd skall kunna göras minskar drastiskt genom regeringens

förslag som, om det genomförs, innebär att åtminstone hälften av

den totala satsningen på prospektering försvinner. Särskilt

allvarliga är effekterna när det gäller fältprospektering, en

form av prospektering som i stort sett bara staten genom NSG har

svarat för. Vidare kan befaras att prospekteringen efter

industrimineral i det närmaste upphör.

Mot den nu angivna bakgrunden står det helt klart att staten

även i fortsättningen måste medverka i prospekteringen. Det kan

dock, menar utskottet, finnas anledning att se över formerna

härför. Utan tvivel har NSG:s roll varit oklar och myndighetens

verksamhet har i vissa fall försvårats av de olikartade

uppgifter som har lagts på den. Utskottet förespråkar att en

utredning tillkallas med uppdrag att skyndsamt undersöka

möjligheterna att skapa en ny organisation för prospekteringen

med statlig medverkan. Därvid bör bolagsformen stå i förgrunden.

Vidare bör övervägas i vilken utsträckning som delar av NSG och

SGAB men även SGU bör kunna ingå i en sådan organisation. Utöver

frågan om organisationsform bör utredningen ta ställning till

finansieringsfrågor. Även i detta senare avseende bör statens

medverkan vara en förutsättning. En betydande del av

verksamheten bör kunna finansieras genom intäkterna som erhålls

genom att statens hel- och delägda gruvegendom, inkl.

kronoandelarna, utarrenderas. Vidare kan intäkterna från en

tilltänkt försäljning av NSG:s projekt och material bidra till

finansieringen. Den nya organisationen bör också kunna fullfölja

NSG:s framgångsrika arbete med att knyta till sig svenska och

utländska aktörer som samarbetspartner. De samarbetsprojekt som

härvid etableras bör även de kunna ge ett ekonomiskt tillskott.

Staten bör -- åtminstone under en inledningsperiod om fem år --

via statsbudgeten anvisa de medel som härutöver behövs för att

den nya organisationen skall kunna bedriva en ändamålsenlig

prospektering. Utskottet beräknar att 30 milj.kr. per år behövs

under en femårsperiod. Riksdagen bör redan nu anvisa medel för

det kommande budgetåret.

En ytterligare fråga som utredningen bör ta ställning till

gäller den tilltänkta organisationens lokalisering. Utskottet

förespråkar för sin del att dess verksamhet koncentreras till en

ort i något av de områden som är mest intressanta från

prospekteringssynpunkt. Såsom har framgått i det föregående är

det angeläget att en ny organisation kan börja sin verksamhet

inom det närmaste året. Detta bör vara riktningsgivande för

utredningens arbete.

I anslutning till sitt uppdrag om en ny organisation för den

statliga prospekteringen bör utredningen pröva frågan om en

sammanslagning av de båda bergmästardistrikten till en enhet.

Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen att föranstalta om en

utredning med nu angivna uppgifter. Utskottet utgår från att

uppdraget slutförs och redovisas i sådan tid att den tilltänkta

organisationen kan inleda sin verksamhet senast den 1 januari

1993. Med vad utskottet nu har sagt tillstyrks motion

1991/92:N218 (s) i här berörda delar. Övriga motioner som rör

frågan om en ny organisation för prospekteringen blir delvis

tillgodosedda därigenom.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D 1 och motion 1991/92:N218 yrkandena 2--5, med

anledning av motion 1991/92:N236 yrkande 5, motion

1991/92:N283 yrkandena 2, 3 och 5 och motion 1991/92:N284 och

med avslag på motion 1991/92:N283 yrkande 4

dels till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 118085000 kr.,

dels till Statens prospekteringsverksamhet för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 30000000 kr. och därvid som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Mineraljakt (mom. 8)

Anita Gradin, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Landets olika mineraljakter fyller en viktig uppgift när det

gäller komplettering av den yrkesmässiga prospekteringen. Under

senare år har frågan om huvudmannaskap och finansiering av

mineraljakterna tett sig alltmer oviss. Det är angeläget att

mineraljakterna ges möjlighet att fortsätta. Riksdagen bör

därför ta fasta på det förslag om landets mineraljakter som

framförs i motion 1991/92:N218 (s). I organisationen för

mineraljakterna behövs samtidigt fler aktörer; härigenom kan

finansieringen fördelas och ansvaret spridas. Uppgiften att vara

huvudman och samordna verksamheten bör lämpligen anförtros åt

Norrlandsfonden, inte minst med tanke på de kontakter som fonden

har med företag och myndigheter. Regeringen bör anmodas att till

riksdagen lägga fram förslag i denna riktning, även såvitt

gäller beräkningen av medel för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande mineraljakt

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N218 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (mom. 5)

Bengt Dalström (nyd) anför:

När det gäller det belopp på 6 milj.kr. som utskottet föreslår

för driften av ett mineralkontor anser jag att ytterligare

precisering krävs för den del som avser marknadsföringsåtgärder.

Enligt min mening bör 1 milj.kr. av medlen avsättas till sådan

verksamhet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Såsom anges i motion 1991/92:N236 (v) finns det anledning att

på en rad punkter rikta kritik mot regeringens förslag när det

gäller den framtida mineralförsörjningen. De invändningar som

Vänsterpartiet har gäller riktlinjerna för den statliga

prospekteringen, avyttringen av statens gruvegendom och

anslagsnivån till NSG för nästa budgetår. I den nyssnämnda

motionen föreslås vidare att regeringen skall lämna ett förslag

till riksdagen om en ny statlig prospekteringsorganisation. I

det följande anmäler jag också att jag delar uppfattningen att

Norrlandsfonden bör få ett samlat ansvar för mineraljakterna.

Enligt min mening kan förslagen, om de genomförs, om en

avveckling av de statliga prospekteringsinsatserna och av NSG

innebära ödesdigra effekter för landets samlade prospektering

och därmed för möjligheten att upptäcka de nya malmreserver,

som mineralindustrin är i stort behov av inför 2000-talet.

Förslaget om att staten endast skall svara för basinformationen,

dvs. karteringen, innebär de facto att prospekteringskedjan

bryts; ett nödvändigt mellanled i form av främst

fältprospektering försvinner. Härigenom kan

effektivitetsförluster för näringen och allvarliga konsekvenser

i övrigt på nationell, regional och lokal nivå uppkomma. På

nationell nivå kan exempelvis slopade prospekteringsinsatser

innebära en risk för att inhemsk kompetens på området

försvinner. På regional nivå är de föreslagna åtgärderna ett hot

mot bergshanteringen i Norrland. På lokal nivå medför ett

slopande av statlig prospektering att en stor del av

sysselsättningen i Malå, som har viss prospekteringsrelaterad

verksamhet, upphör. Jag har i frågan om riktlinjerna för den

statliga prospekteringen samma uppfattning som de

socialdemokratiska företrädarna i utskottet har fört fram i

reservation 1.

Likaså instämmer jag i vad som har anförts i reservation 2 om

att den statliga gruvegendomen inte bör avyttras.

Enligt min mening bör riksdagen anslå lägst realt sett

oförändrade medel till NSG för nästa budgetår. Nivån bör i

enlighet med vad som sägs i motion 1991/92:N236 (v) fastställas

till 70 milj.kr.

Den splittrade statliga organisationen för prospektering har

sannolikt bidragit till mycket av den kritik som har kommit att

främst drabba NSG. Jag anser att regeringen -- i stället för att

lägga ned NSG -- borde ha lagt fram förslag till riksdagen om en

ny organisation. Därför föreslår jag, i likhet med vad som sägs

i reservation 3, att en ny organisationsform bör utredas. Jag är

däremot inte beredd att nu föreslå medel till en ny

organisation. För den statliga prospekteringen har jag, som nyss

har nämnts, föreslagit medel till NSG i nivå med nuvarande

tilldelning.

Mineraljakterna har stor betydelse bl.a. som komplement till

den yrkesmässiga prospekteringen. Det är en uppfattning som kan

skönjas även i utskottets betänkanden genom årens lopp. För att

man skall kunna sätta tilltro till en sådan inställning är det

viktigt att också en organisation och säker finansiering

ombesörjs från statsmakternas sida. Jag ansluter mig alltså i

denna fråga till vad som sägs i reservation 4.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 3 och 5 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stöd till prospektering m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D3 moment 1 och med bifall till motion 1991/92:N236

yrkande 1 till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 70000000 kr.,

5. beträffande geologisk undersökningsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt D 1 och motion 1991/92:N236 yrkande 5, med anledning av

motion 1991/92:N218 yrkandena 2--4, motion 1991/92:N283

yrkandena 2, 3 och 5 och motion 1991/92:N284 och med avslag på

motion 1991/92:N218 yrkande 5 och motion 1991/92:N283 yrkande 4

dels till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 118085000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna2

Vissa uppgifter i anslutning till propositionen och

motionerna4

Allmänt om prospektering m.m.4

Den statliga organisationen för mineralfrågor6

Sveriges geologiska undersökning6

Nämnden för statens gruvegendom6

Sveriges Geologiska AB7

Tidigare förslag rörande prospektering8

Förslag av riksdagens revisorer8

Förslag av mineralråvarukommittén8

Utskottet8

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom, m.m.8

Statlig prospekteringsverksamhet8

Statens gruvegendom10

Anslagsfrågor10

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning, m.m.11

Geologisk undersökningsverksamhet m.m.11

Geovetenskaplig forskning14

Övriga frågor15

Vanadinutvinning15

Mineraljakt16

Hemställan17

Reservationer

1. Riktlinjer för den statliga prospekteringen och avveckling

av nämnden för statens gruvegendom (s)18

2. Avyttring av den statliga gruvegendomen (s)20

3. Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (s)20

4. Mineraljakt (s)22

Särskilt yttrande

Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (nyd)23

Meningsyttring av suppleant (v)23