Bet. 1991/92:NU21

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU21

Vissa utrikeshandelsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

NU21

Ärendet

I detta betänkande behandlas -- helt eller delvis -- fem

motioner från allmänna motionstiden om utrikeshandel.

Frågor rörande handel med tekovaror behandlar utskottet i

betänkandet 1991/92:NU20. I betänkandet 1991/92:NU23 tar

utskottet upp motioner om exportfinansiering m.m. i anslutning

till behandlingen av proposition 1991/92:108 om statens roll i

den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd.

Sammanfattning

Motioner (s; v) om handelspolitikens inriktning avstyrks av

utskottet, som konstaterar att de synpunkter som kommer till

uttryck i motionerna ligger helt i linje med Sveriges strävanden

i GATT och andra internationella organisationer. Vidare

förutsätter utskottet att Sverige inom ramen för ett medlemskap

i EG kommer att fortsätta att driva en politik för en global

frihandel och verka för ett med omvärlden vidgat samarbete i

övrigt.

Krav på att en miljöklausul skall införas i internationella

handelsavtal förs fram i en motion (v). Utskottet noterar med

tillfredsställelse det arbete kring denna fråga som bedrivs i

främst GATT och OECD och avstyrker även detta motionsyrkande.

Vidare avstyrker utskottet motioner med krav på en översyn av

marknadsföringen utomlands och exporten av alkoholdrycker (fp;

c) resp. tobaksvaror (fp). I båda frågorna följs yrkandena upp i

reservationer (fp, c, kds). Också en motion (fp) där det begärs

ett uttalande av riksdagen om avskaffande av gränskontroller i

Norden avstyrks. Strävan bör vara att alla gränskontroller som

inte är nödvändiga skall avvecklas, anser utskottet, som

förutsätter att arbetet med detta nu påskyndas.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1991/92:U202 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (5) att riksdagen begär att regeringen verkar för

minskade internationella handelshinder dels genom att verka för

en för u-länderna gynnsam överenskommelse i de pågående

GATT-förhandlingarna, dels genom att i det närmare samarbete med

EG som nu utvecklas verka för en öppen europeisk handelspolitik.

1991/92:U543 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) såvitt gäller

yrkandet (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fri varu- och tjänstehandel i

Norden.

1991/92:N222 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av

alkohol,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av

tobaksvaror.

1991/92:N276 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om svensk alkoholreklam utomlands.

1991/92:N277 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om frihandel,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Uruguayrundan,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöregler i internationella handelsavtal,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sociala skyddsregler i internationella handelsavtal.

Utskottet

Handelspolitikens inriktning

De år 1986 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna

tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k. Uruguayrundan, skulle

ha avslutats i december 1990. Till följd av en rad tvistefrågor,

där handeln med jordbruksprodukter intar en nyckelställning, har

förhandlingarna ännu inte lett fram till en slutlig uppgörelse.

Skulle det inte gå att nå en överenskommelse skulle det innebära

bl.a. att en rad nya områden, t.ex. tjänster, inte som planerat

tas in i det multilaterala regelverket för handel. De nuvarande

GATT-reglerna kommer däremot att gälla även i fortsättningen.

Förenta nationernas konferens för handel och utveckling

genomförde i februari 1992 sin åttonde session (UNCTAD VIII) i

Cartagena, Colombia. Organisationen utgör ett forum för dialog

mellan u-länderna och i-länderna. Konferensen samlade deltagare

från 125 länder. Behovet av en reformering av UNCTAD har under

årens lopp kommit att alltmer diskuteras. Sverige har drivit

reformfrågan aktivt. Under konferensen uppnåddes en samsyn när

det gäller bl.a. förutsättningar för en revitalisering av

organisationen. Ett viktigt resultat av UNCTAD VIII var sålunda

antagandet av ett nytt arbetsprogram. I detta ges en överordnad

prioritet åt åtgärder för de minst utvecklade länderna liksom åt

en anpassning av tillväxtstrategierna till vad som krävs med

hänsyn till miljön, dvs. främjandet av en hållbar utveckling.

Vid konferensen behandlades fem större sakområden, däribland

handel och råvaror. Miljöfrågorna togs upp inom vart och ett av

dessa områden. Beträffande råvarufrågor, som är av avgörande

betydelse för u-ländernas ekonomiska situation, antogs en

särskild resolution. Allmänt anses att UNCTAD VIII -- till

skillnad från tidigare konferenser -- präglades av en anda av

samarbete.

I två motioner berörs frågor om handelspolitikens inriktning.

Regeringen bör uppmanas att verka för minskade internationella

handelshinder, heter det i motion 1991/92:U202 (s). Två vägar

att uppnå detta mål anvisas av motionärerna. Regeringen borde

sålunda medverka till att en för u-länderna gynnsam

överenskommelse i GATT-förhandlingarna uppnås. Vidare borde

regeringen -- i det närmare samarbete med EG som nu utvecklas --

arbeta för en öppen europeisk handelspolitik. I fråga om

u-länderna motiverar motionärerna sin ståndpunkt med att

exportinkomsterna är av avgörande betydelse för dessa länders

utveckling. De beklagar därför att de handelshinder som

u-länderna möter har ökat. I motionen erinras om den

förutvarande socialdemokratiska regeringens insatser när det

gäller att öppna Sverige för import av t.ex. textilvaror från

u-länderna. Nu, menar motionärerna, måste Sverige gå vidare

genom att påverka andra länder, och då inte minst EG, att

genomföra motsvarande avregleringar av importen.

Sverige är på ett avgörande sätt beroende av import och

export, anförs det i motion 1991/92:N277 (v). En öppen och fri

handel är därför ett starkt svensk intresse. Motionären

framhåller samtidigt vikten av att även u-länder och de nya

demokratiska staterna i Central- och Östeuropa kan sälja sina

produkter på en världsmarknad och få tillgång till avancerad

teknik och till produkter och tjänster till lägsta möjliga

kostnad. Uruguayrundan visar hur svårt det är att föra den fria

handelns stolta paroller till bindande avtal, heter det.

Sveriges ansvar härvidlag betonas. Motionären begär att

riksdagen skall göra uttalanden om vikten av frihandel och om

Sveriges roll i Uruguayrundan.

Riksdagen behandlade senast hösten 1991 motioner om

utrikeshandel. Härvid gav utskottet (bet. 1991/92:NU1 s. 4 f.)

en allmän översikt över då aktuella förhållanden på det

utrikeshandelspolitiska fältet, till vilken nu hänvisas. På

förslag av utskottet avslogs motionsyrkanden (m; fp; c) med krav

på uttalanden om frihandelns betydelse. Med hänvisning bl.a.

till Sveriges insatser i GATT-förhandlingarna och till det

handelspolitiska samarbetet med Central- och Östeuropa fann

utskottet att den svenska inriktningen låg väl i linje med vad

som kom till uttryck i motionerna. Även ett motionsyrkande (c)

om u-ländernas roll i världshandeln avslogs. Utskottet hänvisade

härvid till Sveriges aktiva deltagande i såväl GATT som UNCTAD.

I en utrikespolitisk deklaration i riksdagen i februari 1992

(RD 1991/92:70) betonade utrikesminister Margaretha av Ugglas

(m) att frihandeln har en avgörande betydelse för tillväxt i

alla länder. Sverige, fortsatte hon, deltar aktivt i

ansträngningarna att föra förhandlingarna i GATT om ett

förbättrat och utvidgat internationellt frihandelssystem till en

lyckosam avslutning. Hon berörde också de fattiga ländernas

utveckling. Flera asiatiska länder har demonstrerat att det går

att bryta fattigdomsspiralen genom ett ökat deltagande i

världsekonomin, anförde hon.

Utskottet konstaterar att de synpunkter som kommer till

uttryck i motionerna ligger helt i linje med Sveriges strävanden

i GATT och andra internationella organisationer. Utskottet vill

särskilt peka på att Sverige i GATT har verkat för att en öppen

och liberal handelsregim, inte minst på jordbruks- och

tekoområdena, skall åstadkommas.

I takt med att det europeiska samarbetet fördjupas och breddas

vidgas EG:s kontakter med länderna utanför gemenskapen. Ett

svenskt medlemskap i EG innebär att Sverige får fullt inflytande

över besluten; förutsättningarna för ett svenskt agerande i

linje med vad som anförs i motionerna skulle därigenom öka.

Utskottet utgår från att Sverige inom ramen för ett medlemskap i

EG kommer att fortsätta att driva en politik för en global

frihandel och verka för ett med omvärlden vidgat samarbete i

övrigt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

1991/92:U202 (s) och 1991/92:N277 (v), båda i här behandlade

delar.

Miljöklausul i internationella handelsavtal

Miljöregler i internationella handelsavtal efterlyses i motion

1991/92:N277 (v). Även om principen om fri handel borde gälla

måste det enskilda landet ha rätt att skydda vissa vitala

samhällsintressen. Ett land måste kunna vägra import eller

export av produkter eller verksamheter som skadar miljö och

människor, hävdar motionären. Han kräver därför att regler med

förbud mot miljödumpning och andra regler för skydd av miljön

skall införas i internationella handelsavtal.

I flertalet sådana avtal finns en undantagsbestämmelse som

tillåter ett land att reglera eller helt förbjuda importen om

det bedöms nödvändigt för att skydda människors och djurs hälsa

eller för att bevara växter. En förutsättning är att samma

restriktioner också gäller motsvarande inhemska produkter. I

GATT finns intaget en sådan klausul. De åtgärder som vidtas med

stöd av denna artikel i avtalet får inte innebära en förtäckt

inskränkning av internationell handel. Den allmänt accepterade

tolkningen av artikeln är att denna i första hand avser att

skydda inhemska förhållanden; den ger sålunda inte uttryckligen

stöd för åtgärder riktade mot företeelser i andra länder.

Miljöproblemen tillmäts en allt större betydelse i många

länder. Mot denna bakgrund har Sverige i internationella

sammanhang tagit initiativ till en översyn i fråga om sambanden

mellan miljöpolitik och handelspolitik. Målet är att en

överenskommelse skall nås om lämpliga modifieringar i

internationella regelverk för att avvägningen mellan de olika

intressena skall bli bättre balanserad.

Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD), i vilken 24 industriländer är medlemmar, drivs ett av

Sverige initierat arbete rörande handelsrelaterade miljöfrågor.

Sedan mitten av år 1991 diskuterar en arbetsgrupp inom OECD --

bestående av miljö- och handelspolitiska experter -- hithörande

frågor. I fokus för intresset står för närvarande frågan om

risken för den konflikt som kan uppkomma mellan GATT:s

regelverk, som syftar till att handeln skall liberaliseras, och

internationella miljökonventioner, som ibland innebär att

handeln bör begränsas. Formellt är arbetsgruppen inriktad på att

utveckla ett förslag till OECD-rekommendationer inom området

miljö--handel. Arbetet är av betydelse inte bara för de

deltagande länderna inom OECD utan även som en förberedelse för

diskussioner i den bredare medlemskretsen i GATT. Sverige deltar

aktivt i detta arbete.

Inom GATT, som numera har hundratalet avtalsslutande parter,

drivs parallellt ett arbete på samma tema. En år 1972 bildad

arbetsgrupp för miljöfrågor har nyligen återinkallats. Flera

möten har hållits sedan hösten 1991. Gruppen, som främst kan

betecknas som ett diskussionsforum, har tagit upp tre områden

för närmare granskning. Det första gäller samma fråga som nyss

har nämnts beträffande det pågående arbetet i OECD, nämligen

förhållandet mellan multilaterala miljökonventioner och GATT:s

regelverk. Det andra området gäller informationsutbytet om

miljöåtgärder med handelseffekter; frågan är här i vilken

utsträckning som de nuvarande notifikationssystemen i GATT

förmår fånga upp miljöåtgärder som har betydelse för

handelsutbytet länder emellan. Det tredje området tar sikte på

förpackningar och bestämmelser för produktmärkning.

Arbetsgruppen är inte förhindrad att ta upp även andra

handelsrelaterade miljöfrågor. Sverige, som är representant för

de nordiska länderna i gruppen, deltar aktivt även i detta

arbete. U-ländernas deltagande betecknas som konstruktivt efter

en inledningsvis starkt tveksam inställning.

Vid den nyligen genomförda UNCTAD-konferensen diskuterades,

som nyss har nämnts, miljöfrågor i anslutning till vart och ett

av de fem större sakområden som togs upp under konferensen.

Frågan om miljö och handel behandlades senast hösten 1991 av

riksdagen. Med hänvisning till dittillsvarande arbete på

området inom GATT, OECD och UNCTAD avstyrkte utskottet (bet.

1991/92:NU1) och avslog riksdagen motionsyrkanden (c; mp) i

ämnet.

Utskottet har förståelse för det syfte som motionären har för

sitt yrkande, nämligen att miljöproblemen -- via handeln -- inte

skall kunna flytta över gränserna. Som litet

utrikeshandelsberoende land har Sverige emellertid anledning att

värna om en restriktiv tolkning av undantagsbestämmelserna i

GATT. En ökad tillämpning av dem skulle kunna medföra

handelsrestriktioner, riktade även mot Sverige. Det är mot denna

bakgrund angeläget att resultat i frågan åstadkoms genom en

internationell samordning. Härigenom undviks en snedvridning av

olika länders konkurrensförutsättningar. Utskottet noterar

därför med tillfredsställelse att arbetet på att åstadkomma en

multilateral överenskommelse när det gäller miljörelaterade

handelsfrågor nu drivs vidare och att därtill vissa framsteg kan

noteras. Med hänvisning till vad som här har sagts avstyrker

utskottet motion 1991/92:N277 (v) i den nu aktuella delen.

Socialklausul i internationella handelsavtal

Omänskliga arbetsförhållanden skall inte kunna vara ett

konkurrensmedel under den fria handelns täckmantel, heter det

vidare i nyssnämnda motion. Motionären anser därför att Sverige

bör verka för att det i internationella handelsavtal införs

sociala skyddsregler. Därigenom skulle det bli möjligt att vidta

åtgärder mot import av produkter som framställs genom barnarbete

eller under andra omänskliga och ovärdiga

produktionsförhållanden.

I en socialklausul skulle intas regler om miniminivåer

beträffande anställnings- och arbetsvillkor. Frågan om införande

av en socialklausul i GATT har diskuterats under en längre tid.

Det är i första hand Förenta Staterna och Sverige som har tagit

initiativ härtill och varit drivande i frågan. Senast

behandlades ämnet på ett rådsmöte år 1990. Därefter har frågan

om socialklausul fått stå tillbaka, främst till förmån för

ansträngningarna att bringa Uruguayrundan till ett framgångsrikt

slut. Det arbete som pågår i GATT tar sikte på att en

arbetsgrupp skall upprättas för att studera sambanden mellan

handel och sociala skyddsregler. Från många u-länders sida ses

diskussionen i i-länderna om en socialklausul som uttryck för

ytterligare protektionistiska strävanden riktade mot u-länderna.

Intrycket härav torde ha förstärkts genom att debatten om

socialklausuler särskilt har berört branscher i vilka i-länderna

har varit utsatta för konkurrens från u-länderna, exempelvis

tekobranschen.

Frågan om socialklausul har behandlats av riksdagen vid

åtskilliga tillfällen. Senast hösten 1991 avslogs på förslag av

utskottet (bet. 1991/92:NU1) en motion (c) som bl.a. berörde

frågan om sociala förhållanden i samband med produktion. Härvid

hänvisade utskottet till att frågan om socialklausul var under

behandling i GATT. I en meningsyttring (v) begärdes att

regeringen i GATT skulle ta förnyade initiativ till införande av

bl.a. socialklausul i internationella handelsavtal.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och

avstyrker motion 1991/92:N277 (v) även i här aktuellt avseende.

Marknadsföring och export av alkoholdrycker

I utlandet marknadsförs svensktillverkade alkoholdrycker med

metoder som inte är tillåtna i Sverige, anförs det i motion

1991/92:N222 (fp). En översyn av Sveriges marknadsföring och

export av alkohol utomlands krävs av motionärerna.

Samma fråga tas upp i motion 1991/92:N276 (c). I Vin & Sprit

AB:s årsredovisning redogör företaget med stolthet, anför

motionären, för den reklamkampanj som ligger bakom den mycket

lyckade exporten av Absolut Vodka. Han menar att det är

anmärkningsvärt att ägaren, svenska staten, inte har gjort klart

för företaget att staten inom Världshälsoorganisationen (WHO)

har förbundit sig att verka för en 25-procentig minskning av

alkoholkonsumtionen bland medlemsländerna.

Motioner (s; fp; c; mp) om marknadsföring utomlands av

alkoholdrycker behandlades av riksdagen senast våren 1991.

Utskottet anförde (bet. 1990/91:NU47) därvid följande.

Bestämmande för statsmakternas inställning till frågan om export

av alkoholdrycker har varit att ett producentföretag, även då

det som Vin & Sprit AB är statsägt, skall ha frihet att på eget

ansvar unyttja förekommande exportmöjligheter. Undantag från

principen att exporten skall vara fri har införts i mycket

begränsad utsträckning. De gäller huvudsakligen krigsmateriel

och farliga kemikalier samt konsumentvaror som medför särskilda

risker för allvarliga personskador. Utskottet åberopade

samtidigt sin tidigare uttalade ståndpunkt, att ensidiga

handelspolitiska åtgärder är en olämplig metod om Sverige vill

bidra till att hålla tillbaka alkoholbruket i andra länder. I

stället borde vårt land liksom hittills stödja och ta del i

adekvata alkoholpolitiska åtgärdsprogram som utformas i

internationellt samarbete, bl.a. inom WHO. Samtidigt erinrades

om att riksdagen år 1989 på utskottets förslag (bet.

1988/89:NU13) uppmanade regeringen att sörja för att WHO aktivt

söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av

alkohol. Motionerna följdes upp i två reservationer (fp, c; mp).

Utskottet står kvar vid sin uppfattning. Motionerna

1991/92:N222 (fp) och 1991/92:N276 (c), den förra i här berörd

del, avstyrks med vad som nu har sagts.

Marknadsföring och export av tobaksvaror

Att Sverige engagerar sig i olika internationella strävanden

för minskat tobaksbruk (t.ex. inom WHO och Europarådet)

samtidigt som delstatliga Svenska Tobaks AB bedriver en intensiv

marknadsföring för sina produkter i ett stort antal länder är

ett uttryck för dubbelmoral, anförs det i motion 1991/92:N222

(fp). En översyn av Sveriges marknadsföring och export av

tobaksvaror borde därför komma till stånd.

Även frågan om marknadsföring m.m. utomlands av svenska

tobaksvaror har behandlats av riksdagen vid ett flertal

tillfällen. Under förra riksmötet berördes ämnet två gånger. Vid

det senare tillfället, våren 1991, avslogs motioner (fp) av

motsvarande innebörd som den nu aktuella. Utskottet (bet.

1990/91:NU47) menade att tobaksföretagens marknadsföring

utomlands -- som hittills -- borde få bedrivas på vederbörande

företags eget ansvar. Det är i första hand varje avnämarlands

sak, anförde utskottet vidare, att fastställa vilka regler som

skall gälla för reklam och andra marknadsföringsåtgärder i

landet. Utskottet hänvisade samtidigt till de etiska riktlinjer

som Procordia United Brands AB, moderbolag till Svenska Tobaks

AB, självt hade antagit och som kunde innebära vissa

restriktioner därutöver. Av statsmakterna initierade svenska

insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra länder

borde även fortsättningvis göras inom ramen för ett

internationellt samarbete, ansåg utskottet. I en reservation

(fp, c) uttalades att det inte är försvarbart att hänvisa till

att marknadsföringen i varje land får ske enligt där gällande

regler; i stället borde det i statens regi utvecklas regler för

marknadsföringen utomlands av tobaksvaror.

I de etiska riktlinjer för marknadsföring av rökfria

tobaksprodukter som Procordia United Brands AB har antagit

understryks bl.a. att snus är en produkt som är avsedd för

vuxna; marknadsföringen skall utformas i enlighet därmed och

inte riktas till ungdomar.

Inom EG behandlas för närvarande ett förslag till direktiv om

förbud mot tobaksreklam. Såväl direkt reklam, t.ex. i TV och i

tidningar, som indirekt skulle omfattas av förbudet. I mars 1992

har Europaparlamentet med knapp majoritet tagit ställning till

förmån för förslaget. Denna viljeyttring är emellertid inte

bindande. En avgörande beslutsomgång i ministerrådet avses äga

rum i maj 1992. Vidare har ett aktionsprogram mot cancer inletts

inom EG. I detta har frågan om tobaksbrukets skadeverkningar

givits en framskjuten roll. Sverige deltar som fullvärdig medlem

i detta program.

Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att ensidiga

handelspolitiska åtgärder är en olämplig metod för att minska

skadligt tobaksbruk. Det är i första hand varje avnämarlands sak

att fastställa vilka regler som skall gälla för reklam och

marknadsföringsåtgärder i landet. Av statsmakterna initierade

svenska insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra

länder bör, menar utskottet, även fortsättningsvis göras inom

ramen för ett internationellt samarbete, i första hand inom WHO,

samt inom EG. Utskottet noterar att det inom EG pågår ett arbete

som går ut på att marknadsföringen av tobaksvaror skall

begränsas. Med hänsyn till det sagda avstyrker utskottet det

aktuella yrkandet i motion 1991/92:N222 (fp).

Norden som hemmamarknad

En fri varu- och tjänstehandel i Norden värnas om i motion

1991/92:U543 (fp). Målet måste vara att svenska företag skall

kunna betrakta Norden som hemmamarknad; tullprocedurer och

gränskontroller av varor borde i princip vara avskaffade vid

utgången av år 1992. Motionärerna anser att det nordiska

samarbetet inte skall ses som ett alternativ utan som ett

komplement till det europeiska samarbetet. Arbetet på en fri

varu- och tjänstehandel i Norden har nu fått ökad intensitet

endast tack vare den europeiska integrationsprocessen, hävdas

det.

Vid Nordiska rådets möte i mars 1992 antogs en rekommendation

som bl.a. går ut på att de nordiska länderna bör sträva efter

att förverkliga en fri rörlighet i Norden för varor, tjänster,

kapital och personer.

Ikraftträdandet av ett EES-avtal kommer att innebära en

väsentlig fördjupning av frihandeln även mellan de nordiska

länderna. Genom avtalet kommer det bl.a. att införas enhetliga

regler för upphandling, gemensamma tekniska krav och ömsesidigt

erkännande av provningar m.m. (bl.a. för byggprodukter). Även en

viss ökad frihandel med jordbruksvaror kan bli följden. Vad ett

EES-avtal däremot inte täcker är dels vissa samarbetsfrågor, i

vilka de nordiska länderna kan gå längre än vad EES-avtalet

innebär, dels vissa andra frågor såsom gränskontroller.

I betänkandet 1991/92:NU1 (s. 8) lämnade utskottet en

redogörelse för det nordiska samarbetet såvitt det berör

handelsfrågorna. Där framhölls att målen med det nordiska

samarbetet till stor del kommer att uppnås i en vidare europeisk

ram. Utskottet betonade betydelsen av att det nordiska

samarbetet drivs vidare.

Utskottet instämmer med motionärerna i uppfattningen om vikten

av en nordisk hemmamarknad. I detta avseende vidhåller utskottet

sin tidigare uttalade ståndpunkt. Strävan bör vara att alla

slags gränskontroller mellan de nordiska länderna som inte är

nödvändiga skall avvecklas. Utskottet förutsätter att arbetet

med detta nu påskyndas. Något uttalande av riksdagen med

anledning av det berörda yrkandet i motion 1991/92:U543 (fp) är

däremot inte behövligt. Detta avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handelspolitikens inriktning

att riksdagen avslår motion 1991/92:U202 yrkande 5 och motion

1991/92:N277 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal

att riksdagen avslår motion 1991/92:N277 yrkande 3,

men. (v) - delvis

3. beträffande socialklausul i internationella

handelsavtal

att riksdagen avslår motion 1991/92:N277 yrkande 4,

men. (v) - delvis

4. beträffande marknadsföring m.m. av alkoholdrycker

att riksdagen avslår motion 1991/92:N222 yrkande 1 och motion

1991/92:N276,

res. 1 (fp, c, kds)

5. beträffande marknadsföring m.m. av tobaksvaror

att riksdagen avslår motion 1991/92:N222 yrkande 2,

res. 2 (fp, c, kds)

6. beträffande Norden som hemmamarknad

att riksdagen avslår motion 1991/92:U543 yrkande 6.

men. (v) - delvis

Stockholm den 19 mars 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin

(s), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c), Bo

Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt

Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats

Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och Roland

Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Marknadsföring m.m. av alkoholdrycker (mom.4)

Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Utskottet står" och slutar med "har sagts" bort ha

följande lydelse:

Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för

alkoholdrycker är att vinstintresset inte skall ges spelrum och

att marknadsföring som bidrar till att öka konsumtionen i

Sverige skall förhindras. Det är, menar utskottet, mot denna

bakgrund allvarligt att ett statligt helägt företag -- Vin &

Sprit AB -- bedriver intensiv marknadsföring av spritdrycker

utomlands, samtidigt som ägaren, den svenska staten, i

internationella organ har förbundit sig att verka för en

minskning av alkoholkonsumtionen och för att etiska normer för

marknadsföringen skall utvecklas.

Rimligen borde det därför ligga i Sveriges intresse att

förutsättningarna för Vin & Sprit AB:s marknadsföring utomlands

av alkoholdrycker och bolagets exportverksamhet utreds. En

utgångspunkt för en sådan översyn bör givetvis vara att

samstämmighet skall uppnås i frågan vad gäller försäljning till

den svenska och till den utländska marknaden. De sociala mål som

riksdagen har lagt fast för den svenska alkoholpolitiken bör

sålunda tillämpas även vid export. Ett viktigt inslag i detta

arbete bör vara att målet för Vin& Sprit AB:s exportverksamhet

preciseras. Det bör också innefatta framläggande av förslag till

etiska riktlinjer för försäljning av alkoholdrycker utomlands.

Regeringen bör skyndsamt ombesörja att en översyn av detta slag

kommer till stånd. Genom ett uttalande av riksdagen med denna

innebörd blir motionerna 1991/92:N222 (fp) och 1991/92:N276 (c)

tillgodosedda, den förra i här aktuellt avseende.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande marknadsföring m.m. av alkoholdrycker

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N222 yrkande 1

och motion 1991/92:N276 (c) som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

2. Marknadsföring m.m. av tobaksvaror (mom.5)

Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion

1991/92:N222 (fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att ett förbud mot tobaksreklam kan

komma att införas i EG. Om direktivförslaget om reklamförbud --

som inom kort blir föremål för omröstning i ministerrådet --

skulle antas, måste detta betecknas som ett viktigt steg i

kampen mot tobaksmissbruket.

I olika internationella sammanhang har Sverige dock gått före

och visat vägen i fråga om åtgärder för att skydda människors

liv och hälsa. Att fullfölja denna linje när det gäller svenska

företags tobaksreklam riktad till andra länder ter sig, enligt

utskottets mening, helt följdriktigt. Därigenom skulle vårt

lands inställning till tobaksbruket kunna vinna trovärdighet i

WHO och andra internationella organ.

Utskottet instämmer sålunda i de synpunkter som i den nu

aktuella frågan förs fram i motion 1991/92:N222 (fp).

Som begärs i motionen bör regeringen utarbeta etiska riktlinjer

för marknadsföringen utomlands och för exporten av tobaksvaror.

Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill.

Därigenom skulle det nu berörda yrkandet i nyssnämnda motion bli

tillgodosett. Detta tillstyrks alltså av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande marknadsföring m.m. av tobaksvaror

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N222 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I tre av de ämnen som behandlas i detta betänkande har jag en

annan uppfattning än utskottet, nämligen i fråga om

miljöklausul, socialklausul och det nordiska samarbetet när det

gäller handelsfrågor.

Det inger visserligen ett visst hopp att frågan om

miljörelaterade handelsfrågor har kommit att uppmärksammas i

ökad utsträckning i internationella handelsorganisationer, inte

minst i GATT. Behovet av skyndsamhet i fråga om värnandet av den

globala miljön gör sig emellertid påmint i en accelererande

takt. Genom handel kan man flytta -- exportera och importera --

miljöproblem på ett sätt som innebär att man inte blir varse

dem. Att åstadkomma regler som motverkar sådan handel är därför

en av de viktigaste åtgärderna i miljöarbetet. Därför måste nu

alla tänkbara insatser göras för att arbetet på detta område

skall bringas till ett genombrott. Sverige har ett stort ansvar

att så sker. Riksdagen bör, anser jag, anmoda regeringen att

verka i denna riktning. Härigenom skulle det aktuella yrkandet i

motion 1991/92:N277 (v) bli tillgodosett.

Frågan om socialklausul förefaller däremot, enligt vad som

framgår i det föregående, inte vara föremål för GATT:s intresse

och ännu mindre åtgärder. Detta är beklagligt, menar jag,

eftersom införandet av en socialklausul i GATT -- och

tillämpningen av den -- skulle innebära att viktiga framsteg

kunde nås när det gäller att undanröja de värst utsatta

arbetsmiljöerna och arbetsförhållandena i övrigt, inte minst i

u-länderna. Sverige, som har varit pådrivande till att frågan

har tagits upp i GATT, bör nu ta nya initiativ. Ett uttalande av

riksdagen av denna innebörd skulle tillgodose det här berörda

yrkandet i motion 1991/92:N277 (v).

Arbetet på en nordisk hemmamarknad är ytterligare ett av de

handelspolitiska områden där en förlamning tycks ha inträffat.

Trots åratal av gemensamt nordiskt arbete har endast begränsade

resultat kunnat uppnås. Riksdagen bör med bifall till motion

1991/92:U543 (fp) i aktuell del nu anmoda regeringen att ta

initiativ i detta avseende.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 2, 3 och 6 bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljöklausul i internationella handelsavtal

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N277 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

3. beträffande socialklausul i internationella

handelsavtal

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N277 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

6. beträffande Norden som hemmamarknad

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U543 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del.