Bet. 1991/92:NU22

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU22

Myndigheterna på kärnsäkerhetsområdet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

NU22

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:99 om vissa anslagsfrågor för

budgetåret 1992/93 samt om ändringar i den statliga

organisationen på kärnavfallsområdet, utom såvitt avser avsnitt

7.1 om statens strålskyddsinstitut,

dels de tre motioner som har väckts med anledning av

propositionen,

dels -- delvis -- en motion från allmänna motionstiden.

Avsnittet i propositionen om statens strålskyddsinstitut

behandlas av försvarsutskottet (bet. 1991/92:FöU10).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrad statlig

organisation på kärnavfallsområdet. Detta innebär bl.a. att

statens kärnkraftinspektion (SKI) skall överta statens

kärnbränslenämnds uppgifter den 1juli 1992. Regeringens

förslag till medelstilldelning tillstyrks också av utskottet.

Till SKI anvisas sammanlagt drygt 120 milj. kr. till

kärnsäkerhetsforskning och förvaltningskostnader. I två motioner

(s; v) avvisas förslaget till ändrad organisation. Dessa följs

upp i reservationer (s). Med hänvisning till redan pågående

insatser avstyrker utskottet vidare två motioner (c; v) med krav

på kärntekniskt biståndsprogram till Östeuropa resp. utredning

om kärnkraftens avfall.

Propositionen

I proposition 1991/92:99 föreslås efter föredragning av

miljöminister Olof Johansson att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1597) om

finansiering av hantering av visst radioaktivt avfall m.m.,

2. beslutar att statens kärnbränslenämnd upphör som statlig

myndighet fr.o.m. den 1 juli 1992 och att verksamheten förs över

till statens kärnkraftinspektion,

3. godkänner att verksamheten inom kärnbränslenämndens

nuvarande ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i enlighet med

vad föredragande statsrådet förordat.

Vidare föreslås under här angivna rubriker följande:

C 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

(s.30--32) att riksdagen

1. godkänner att verksamheten inom statens

kärnkraftinspektions ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i

enlighet med vad föredragande statsrådet förordat,

2. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 56128000 kr.,

3. godkänner att avgifterna enligt förordningen (1991:739) om

vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion inlevereras till

statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på

statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks direkt från

ramanslaget.

C 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

(s.32f.)

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

ramanslag på 65105000 kr.

C 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet

m.m. (s.33)

att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 20015000 kr.

C 5. Statens kärnbränslenämnd: Avvecklingskostnader

(s.34)

att riksdagen till Statens kärnbränslenämnd:

Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

A 2. Utredningar m.m. (s.34)

att riksdagen under reservationsanslaget A 2. Utredningar m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 1250000 kr.

högre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga

15.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1991/92:99 är följande:

1991/92:N31 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. avvisar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt

avfall m.m.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

förslag till hur myndighetsstrukturen på kärnavfallsområdet

skall utvecklas med hänsyn till kraven på säkerhet och öppenhet,

3. till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1992/93

anvisar ett ramanslag på 15113000 kr.,

4. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 52628000 kr.,

5. till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 62605000

kr.,

6. avvisar regeringens förslag att under reservationsanslaget

A 2. Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp

som är 1250000 kr. högre än vad som föreslagits i

proposition 1991/92:100 bilaga 15.

1991/92:N32 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett riktat kärntekniskt biståndsprogram för att minimera

riskerna för olyckor i vårt östra närområde.

1991/92:N33 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1991/92:99 i sin helhet.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet

(6) att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag

att lösa frågan om kärnkraftens avfall.

Utskottet

Bakgrund

Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka säkerheten vid

kärnteknisk verksamhet. SKI skall utreda frågor om och ta

initiativ till åtgärder för att höja säkerheten hos kärntekniska

anläggningar samt initiera forskning och utveckling som rör

säkerhetsfrågor inom det aktuella området. Det är vidare en

uppgift för SKI att aktivt bidra till att ge allmänheten insyn i

och information om det arbete på kärnsäkerhetsområdet som

bedrivs i landet. SKI skall också ha beredskap för teknisk

rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för

befolkningsskyddet om en olycka i kärnteknisk verksamhet

inträffar i Sverige eller utomlands.

SKI:s verksamhet är indelad i fyra huvudprogram samt ett

integrerat kärnsäkerhetsforskningsprogram. Huvudprogrammen har

följande beteckningar:

reaktor- och kärnämnessäkerhet,

safeguard (omfattar uppgifter som följer av Sveriges åtaganden

under fördraget om icke-spridning av kärnvapen, m.m.),

kärnavfallssäkerhet,

information.

Verksamheten finansieras med avgifter från innehavarna av

kärntekniska anläggningar enligt förordningen (1991:739) om

vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion.

Statens kärnbränslenämnd (SKN) är central

förvaltningsmyndighet med uppgift att granska

kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsprogram för

hantering och slutlig förvaring av det använda kärnbränslet samt

rivning av kärnkraftverken. Företagens skyldighet att upprätta

sådant program finns föreskrivet i lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet (kärntekniklagen). SKN skall vidare lämna förslag

till regeringen beträffande de avgifter som innehavarna av

kärnkraftsreaktorerna skall betala enligt lagen (1981:669) om

finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

(finansieringslagen). De inbetalda avgifterna förvaltas av SKN,

som också betalar ut ersättningar till reaktorinnehavarna för

åtgärder för omhändertagande av kärnavfallet. SKN handlägger

också vissa frågor enligt lagen (1988:1597) om finansiering av

hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (den s.k.

Studsvikslagen). Slutligen har SKN till uppgift att ge

allmänheten information om det forsknings- och utvecklingsarbete

som bedrivs för att det använda kärnbränslet skall slutförvaras

på ett säkert sätt.

SKN:s verksamhet finansieras med medel från de avgifter som

reaktorinnehavarna har att erlägga enligt finansieringslagen.

Vid SKN finns ett vetenskapligt råd i kärnavfallsfrågor

(KASAM). Ledamöterna i KASAM är högt kvalificerade

vetenskapsmän. Rådet har till uppgift att svara för rådgivning

och samråd inom kärnavfallsområdet och i fråga om avställning

och rivning av kärntekniska anläggningar. KASAM skall förutom

till SKN lämna råd till SKI och statens strålskyddsinstitut när

så begärs. Vart tredje år skall KASAM till regeringen redovisa

sin självständiga bedömning av kunskapsläget på

kärnavfallsområdet.

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och

miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande

strålning. SSI:s verksamhet omfattar bl.a. frågor om strålning i

samband med det radioaktiva avfallets uppkomst, hantering,

omhändertagande och slutförvar.

Förslag om ändrad statlig organisation på kärnavfallsområdet

I proposition 1991/92:99 anförs att uppdelningen av

övervakningen inom kärnavfallsområdet på olika myndigheter

hittills har fungerat bra. De uppgifter som SKN har fått i

uppdrag att sköta är grundläggande för en ansvarsfull hantering

av kärnavfallsfrågorna. Enligt regeringen behövs ett statligt

organ för att se till att alternativa hanterings- och

förvaringsmetoder beaktas i kärnkraftsföretagens forsknings- och

utvecklingsarbete. För att kunna uppnå trovärdighet och

acceptans hos allmänheten och politiska beslutsfattare är det

också angeläget att det finns ett statligt organ för granskning

av det arbete som pågår beträffande val av metod och plats för

slutförvaret för kärnavfallet. Vidare, sägs det i propositionen,

behöver den kommersiella partens information balanseras i syfte

att en så saklig och objektiv information som möjligt skall

kunna göras tillgänglig för allmänhet och politiker.

Forskningen och utvecklingen inom kärnavfallsområdet har nu,

enligt regeringen, kommit in i en ny fas. Denna situation gör

att det krävs förstärkningar i organisationen för att

granskningen av kärnkraftsföretagens forsknings- och

utvecklingsverksamhet skall kunna ske på samma höga

kompetensnivå som hittills. SKN -- med sammanlagt endast nio

anställda -- har inte förutsättningar att nå en sådan styrka

till rimliga kostnader. Dessutom, hävdas det, saknar

organisationen flexibilitet och är därigenom sårbar för olika

slags störningar.

Med denna utgångspunkt har föredraganden, miljöminister Olof

Johansson, låtit en beredningsgrupp inom regeringskansliet

undersöka möjligheterna att ytterligare samordna verksamheterna

hos myndigheterna inom kärnavfallsområdet. Gruppen har redovisat

sina förslag i en promemoria. I denna konstateras att SKI redan

har kompetens att utföra flertalet av SKN:s uppgifter. För att

bygga upp den egna kunskapen inom kärnavfallsområdet driver SKI

forskningsprojekt för i storleksordningen 12 milj.kr. per år. En

viktig del i arbetet är att följa den forsknings- och

utvecklingsverksamhet som kärnkraftsföretagen är skyldiga att

fullgöra enligt kärntekniklagen. Företagen gör detta inom ramen

för det gemensamt ägda Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SKI

har också enligt beredningsgruppen betydande kompetens när det

gäller samhällsinformation. Gruppen föreslår sålunda att SKN:s

uppgifter överförs till SKI.

Regeringen instämmer i gruppens bedömning och framlägger i

propositionen förslag om att SKN skall läggas ned den 1 juli

1992 och att dess uppgifter skall överföras till SKI. Därigenom

åstadkoms enligt regeringen en förstärkning av den organisation

som har till uppgift att granska kärnkraftsföretagens

forsknings- och utvecklingsverksamhet och att informera

allmänheten om detta arbete. I propositionen föreslås vidare att

KASAM skall överta SKN:s uppgift att vart tredje år till

regeringen yttra sig över SKB:s program för forskning och

utveckling. KASAM skall samtidigt knytas till miljö- och

naturresursdepartementet.

Målet för den verksamhet som SKI skall överta från SKN skall

enligt regeringen vara oförändrat. I första hand skall

verksamheten koncentreras till att granska SKB:s program och

forskningsplaner och till att säkra en tillräcklig bredd i

forskningsarbetet. I övrigt skall SKI förse regeringen med

underlag för dess årliga beslut om kärnkraftsföretagens avgifter

för att täcka framtida utgifter för omhändertagande av använt

kärnbränsle. SKI:s information om hantering och slutförvar av

kärnbränsle bör, anser regeringen, inriktas på att undvika att

allmänheten får en alltför ensidig bild av ställningstaganden i

dessa frågor.

Som en följd av regeringens förslag om organisationsförändring

föreslås också att i den s.k. Studsvikslagen skall "statens

kärnbränslenämnd" i olika böjningsformer bytas ut mot "statens

kärnkraftinspektion" i motsvarande böjningsformer.

Regeringens förslag avvisas i två motioner. I motion

1991/92:N31 (s) anförs att mycket höga säkerhetskrav måste

ställas på den lösning som väljs för omhändertagande av det

utbrända kärnbränslet. Kärnavfallsfrågan är föremål för stort

politiskt och massmedialt intresse. Arbetet måste därför

bedrivas med stor öppenhet och integritet. I motionen

ifrågasätts om en nedläggning av SKN innebär en förstärkning av

myndighetsorganisationen kring kärnavfallet. Underlaget för

propositionen har inte, sägs det vidare, varit föremål för en

offentlig granskning, vilket är märkligt med hänsyn till de krav

på öppenhet som bör gälla på detta område. I motionen påpekas

att SKB hösten 1992 kommer att redovisa ett forskningsprogram

med kriterier för bl.a. val av metod och plats för lagring av

kärnavfall. Den föreslagna tidpunkten för KASAM:s övertagande av

SKN:s uppgift att granska sådana forskningsprogram är mot denna

bakgrund illa vald, hävdar motionärerna. De föreslår att

regeringens förslag till organisationsförändring skall

avslås och att regeringen skall anmodas att återkomma med ett

nytt förslag om myndighetsstrukturen på kärnavfallsområdet.

Därvid skall organisation, inriktning och behov av resurser

övervägas med utgångspunkt i att tidpunkten för beslut om

slutförvaret närmar sig.

Förslaget i propositionen måste uppfattas som en signal om

minskat intresse för kärnavfallsfrågorna, sägs det i motion

1991/92:N33 (v). Genomförande av regeringens förslag skulle

innebära en sänkning av ambitionsnivån dels för den statliga

insynen i SKB:s arbete med kärnavfallsfrågorna, dels för

myndigheternas informationsinsatser. Motionären anför att det är

ytterst angeläget att SKN får fortsätta sin allsidiga och

kritiskt granskande verksamhet och föreslår att propositionen i

sin helhet skall avslås. Vid utskottsbehandlingen har han

framhållit att kravet på avslag på propositionen endast avser

det aktuella förslaget om ändrad organisation på

kärnavfallsområdet.

Det är av stor betydelse att kärnavfallsfrågorna hanteras på

ett ansvarsfullt sätt och att förtroende för hanteringen skapas

hos allmänheten och politiker på lokal och central nivå. Det är

också väsentligt, menar utskottet, med en effektiv

myndighetsstruktur på området.

Arbetsuppgifterna för SKN och SKI har i stor utsträckning

sammanfallit. Sålunda har granskningen av SKB:s

forskningsprogram liksom uppgiften att löpande följa

forskningsverksamheten hos SKB varit centrala uppgifter för både

SKI och SKN. På samma sätt har båda myndigheterna viktiga roller

när det gäller att informera om t.ex. kärnavfallsfrågor.

Utskottet finner det vara rationellt att samla uppgifterna hos

SKI i stället för att splittra upp resurserna på två

myndigheter. Detta innebär ingen kritik av det sätt på vilket

SKN har fullgjort sina uppgifter.

Genom sammanslagningen uppnås en förstärkning av

organisationen från flera utgångspunkter. För det första är SKI

till följd av sin storlek mer flexibel och mindre sårbar än SKN.

För det andra kan det successivt ökande behovet av

specialistkunnande på kärnavfallsområdet lättare tillgodoses

inom SKI som har ett bredare ansvarsområde. SKI:s ställning som

en myndighet med en väletablerad vetenskaplig position såväl i

Sverige som utomlands gör att den väl uppfyller de krav på bl.a.

oberoende och integritet som måste ställas på en myndighet som

skall granska förslag rörande slutförvaring av kärnavfallet.

Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag om att SKN

skall läggas ned som myndighet och att dess uppgifter skall

överföras till SKI.

En viktig uppgift för SKN har varit att till regeringen avge

yttrande över SKB:s forskningsprogram. Utskottet tillstyrker

även förslaget i propositionen om att denna funktion skall

överföras till det vetenskapliga rådet KASAM, som skall knytas

till miljö- och naturresursdepartementet. Därigenom ökar, enligt

utskottets bedömning, den vetenskapliga självständigheten för

detta granskningsorgan.

Utskottet tillstyrker sålunda den av regeringen föreslagna

omorganisationen och den därav följande lagändringen. Utskottet

avstyrker därmed motion 1991/92:N31 (s) i nu berörd del samt

motion 1991/92:N33 (v).

Inriktningen av statens kärnkraftinspektions nuvarande

verksamhet

Enligt regeringen motsvarar SKI:s verksamhet inom nu gällande

ansvarsområde väl de krav som kan ställas på ett tillsynsorgan

med SKI:s uppgifter. I propositionen anförs att verksamheten

skall inriktas på att:

hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att i

detta syfte initiativ till säkerhetshöjande åtgärder tas,

Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området

uppfylls,

kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt,

tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och

utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt

kärnbränsle,

beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om risker och

säkerhetskrav vid kärnteknisk verksamhet samt om åtgärder för

omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle.

Vid prioriteringen av SKI:s uppgifter skall den

säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande. Även de uppgifter

som följer av Sveriges internationella åtaganden skall beaktas.

Utskottet finner regeringens förslag till riktlinjer för SKI:s

verksamhet vara väl avvägda och tillstyrker att verksamheten

inom SKI:s nuvarande ansvarsområde bedrivs i enlighet med vad

som förordas i propositionen.

Anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet m.m.

SKI:s verksamhet finansieras, som tidigare har redovisats,

genom avgifter från innehavarna av kärntekniska anläggningar.

SKI disponerar medel dels för förvaltningskostnader, dels för

kärnsäkerhetsforskning. För innevarande budgetår uppgår

utgiftsstaten för dessa kostnadsposter till ca 47 milj.kr. resp.

ca 57,5 milj.kr. Även SKN:s verksamhet är avgiftsfinansierad.

Utgiftsstaten för budgetåret 1991/92 är drygt 14 milj.kr. Av

dessa medel är 700000 kr. avsedda för det vetenskapliga rådet

KASAM.

Som en följd av förslaget att SKI skall överta SKN:s uppgifter

föreslår regeringen att SKI får en resursförstärkning på

sammanlagt 6milj.kr. Av dessa medel är 3,5 milj.kr. avsedda

för förvaltningskostnader för att SKI skall klara de ökade

arbetsuppgifterna främst när det gäller samhällsinformationen,

handläggningen av ekonomiska frågor samt den tekniska

granskningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Återstoden av medlen behövs för att möjliggöra en komplettering

av SKI:s forskningsprogram. Härutöver föreslås att SKI tillförs

medel motsvarande två nya tjänster inom områdena för

reaktorsäkerhet och för det internationella kärnsäkerhets- och

kontrollsamarbetet. Sammantaget, inkl. pris- och löneomräkning,

föreslår regeringen att SKI för budgetåret 1992/93 skall anvisas

medel för förvaltningskostnader på ca 56milj.kr. och för

kärnsäkerhetsforskning på ca 65 milj.kr.

Regeringens förslag innebär vidare en teknisk förändring av

SKI:s anslagsform så att denna ändras från s.k.

1000-kronorsanslag till ramanslag. I fortsättningen skall

avgifterna från innehavare av kärnanläggningar levereras till

statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på

statsbudgeten.

Som redan nämnts skall det vetenskapliga rådet KASAM enligt

regeringens förslag knytas direkt till miljö- och

naturresursdepartementet och samtidigt få en ny roll som

granskare av SKB:s forskningsprogram. KASAM avses få resurser

för sin verksamhet via departementets utredningsanslag, som

föreslås tillföras ytterligare drygt 1,2 milj.kr., vilket

innebär en förstärkning för KASAM:s del med drygt 500000kr.

Det föreslås vidare att ett särskilt anslag om formellt

1000kr. skall inrättas för att täcka eventuella kostnader i

samband med SKN:s avveckling.

I motion 1991/92:N31 (s) begärs, som en följd av motionärernas

krav på att SKN skall kvarstå som självständig myndighet, att

drygt 15 milj.kr. skall anvisas för SKN:s verksamhet. Vidare

skall anslagen till SKI reduceras med totalt de 6 milj.kr. som

enligt regeringens förslag skall överföras från SKN till SKI.

Motionärernas förslag innebär att 52,6 milj.kr. resp. 62,6

milj.kr. skall anslås för SKI:s förvaltningskostnader resp.

kärnsäkerhetsforskning. Slutligen avvisas i motionen regeringens

förslag till utökning av miljö- och naturresursdepartementets

utredningsanslag.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag

till ny organisation på kärnavfallsområdet. Av detta följer att

en omfördelning av resurserna på detta område måste ske. Den

förstärkning av SKI:s resurser som regeringen föreslår ger,

enligt utskottets bedömning, utrymme för SKI att fullgöra såväl

sina nuvarande uppgifter som de som övertas från SKN. Detta kan

ske på sätt som uppfyller de höga krav som måste ställas på

verksamheten. Utskottet tillstyrker de föreslagna beloppen samt

ändringen av anslagsform och avslår motion 1991/92:N31 (s) i nu

aktuell del.

Regeringen har vidare i propositionen föreslagit att ca 20

milj.kr. skall anvisas till anslaget Visst internationellt

samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Från detta anslag täcks

främst Sveriges medlemsavgift och bidrag till Internationella

Atomenergiorganet (IAEA). Utskottet tillstyrker det föreslagna

beloppet.

Övriga frågor

I motion 1991/92:N419 (v) anförs att problemet med lagringen

av det radioaktiva avfallet inte har kommit närmare sin lösning

under de senaste åren. Det föreslås därför att riksdagen hos

regeringen skall begära att en utredning tillsätts med uppdrag

att lösa frågan om kärnkraftens avfall.

Enligt kärntekniklagen skall den som har tillstånd till

kärnteknisk verksamhet svara för de åtgärder som behövs för att

det kärnavfall som uppkommer skall kunna hanteras och

slutförvaras på ett säkert sätt. Tillståndshavarna skall

tillsammans svara för att det bedrivs en så allsidig forsknings-

och utvecklingsverksamhet som krävs för att kraven på en säker

hantering skall uppfyllas. Som tidigare redovisats fullgör

reaktorinnehavarna denna skyldighet genom det gemensamt ägda

företaget SKB. Vart tredje år skall ett program för den berörda

forsknings- och utvecklingsverksamheten utformas. Programmet

skall inkludera redovisningar av alternativa hanterings- och

lagringsmetoder.

Det har hittills varit en uppgift för SKN att följa denna

verksamhet och initiera kompletterande forskning samt avge

yttrande till regeringen över SKB:s forskningsprogram. Dessutom

har SKI enligt sin instruktion till uppgift att ta initiativ

till forskning och utveckling som rör bl.a. säkerheten hos

sådana metoder för hantering och förvaring av kärnavfall som

används eller kan komma att användas. SKI bedriver denna

verksamhet inom huvudprogrammet för kärnavfallssäkerhet.

Programmet har som övergripande mål bl.a. att slutförvaringen av

använt kärnbränsle och kärnavfall skall ske så att läckage av

radioaktiva ämnen förhindras.

Det slutliga ställningstagandet till hur använt kärnbränsle

skall förvaras måste baseras på ett allsidigt forsknings- och

utvecklingsarbete. Med hänsyn till kärnkraftsföretagens och

myndigheternas pågående insatser för att lösa frågan om

omhändertagande av kärnavfallet finner utskottet inget motiv för

att en utredning i frågan skall tillsättas. Därför avstyrker

utskottet det nu berörda yrkandet i motion 1991/92:N419 (v).

I motion 1991/92:N32 (c) sägs att kärnkraftssäkerheten i

öststaterna håller långt ifrån en västerländsk standard. Det

anförs att risken för nya olyckor kan minskas genom ett riktat

kärntekniskt biståndsprogram till de anläggningar som ligger

i vårt östra närområde. Riksdagen bör enligt motionären uttala

vikten av att ett sådant program kommer till stånd.

I propositionen nämns att SKI och SSI har inlett ett samarbete

med bl.a de baltiska staterna och Ryssland för att förbättra

anläggningssäkerhet samt strålskydd och för att bistå vid

uppbyggnaden av myndigheter och tillsynsorgan i dessa stater.

Regeringen har särskilt avsatt 15 milj.kr. till detta samarbete

under innevarande budgetår. Myndigheternas insatser samordnas

med andra projekt som har initierats bl.a. inom EG och bland

OECD-länderna. Enligt vad utskottet har erfarit är avsikten att

SKI och SSI skall tilldelas ytterligare 20 milj.kr. för

samarbete på kärnsäkerhetsområdet med de nämnda länderna under

det kommande budgetåret.

I utrikesdepartementets del av budgetpropositionen (prop.

1991/92:100 bil. 4) föreslås ett nytt anslag för samarbete med

Central- och Östeuropa på nära 1miljard kronor. Med anledning

av detta förslag har ett par motioner väckts med krav på

insatser för höjande av säkerheten vid kärnkraftverken i

Östeuropa. Dessa motioner kommer inom kort att behandlas av

utrikesutskottet (bet. 1991/92:UU16).

Säkerheten vid kärnkraftverken i öststaterna har varit föremål

för debatt i riksdagen vid flera tillfällen under de senaste

veckorna, bl.a. till följd av de nyligen inträffade radioaktiva

utsläppen från det ryska kärnkraftverket Sosnovyj Bor.

Miljöminister Olof Johansson har besvarat interpellationer och

frågor från Hadar Cars (fp) och Göthe Knutson (m). Dessutom har

det på begäran av företrädare för Vänsterpartiet anordnats en

särskild debatt om kärnkraftssäkerheten. Miljöministern har i

dessa sammanhang betonat att de aktuella frågorna har hög

prioritet i regeringens plan för östsamarbetet och att en rad

initiativ har tagits för att bistå de aktuella länderna med att

förbättra kärnsäkerhet och strålskydd. Förberedelser pågår för

att inom ramen för ett multilateralt program få till stånd de

omfattande satsningar som är nödvändiga på sikt.

Med hänvisning till det sagda anser utskottet att motion

1991/92:N32 (c) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen.

Denna motion avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationen på kärnavfallsområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 avsnitt 6

och med avslag på motion 1991/92:N31 yrkandena 1 och 2 och

motion 1991/92:N33

dels beslutar att statens kärnbränslenämnd skall avvecklas

den 1 juli 1992 och att verksamheten skall överföras till

statens kärnkraftinspektion,

dels godkänner att verksamheten inom statens

kärnbränslenämnds nuvarande ansvarsområde i huvudsak skall

bedrivas i enlighet med vad som anges i propositionen,

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1988:1597) om finansiering av

hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.,

res. 1 (s)

2. beträffande inriktningen av statens kärnkraftinspektions

nuvarande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt

C2 moment 1 godkänner att verksamheten inom statens

kärnkraftinspektions nuvarande ansvarsområde i huvudsak

skall bedrivas i enlighet med vad som anges i propositionen,

3. beträffande anslag till myndigheterna på

kärnkraftsområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt

C2 momenten 2 och 3, punkterna C 3, C 5 och A 2 och med avslag

på motion 1991/92:N31 yrkandena 3--6

dels till Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 56128000kr.,

dels till Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 65105000kr.,

dels godkänner att avgifterna enligt förordningen

(1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion

inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under

inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks

från ramanslaget,

dels till Statens kärnbränslenämnd:

Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,

dels till Utredningar m.m. -- utöver vad riksdagen i

annat sammanhang kan komma att anvisa (bet. 1991/92:JoU13) --

för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1250000kr.,

res. 2 (s) - villk. res. 1

4. beträffande Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt

C4 till Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20015000kr.,

5. beträffande kärnkraftens avfall

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 6,

men. (v)

6. beträffande kärntekniskt biståndsprogram

att riksdagen avslår motion 1991/92:N32.

Stockholm den 7 april 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin

(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp),

Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s),

Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle

Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s) och Roland

Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Organisationen på kärnavfallsområdet (mom.1)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo

Finnkvist, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.6 med "Det är" och slutar på s.7 med "motion 1991/92:N33

(v)" bort ha följande lydelse:

Stor öppenhet mot allmänheten måste, enligt utskottets

uppfattning, känneteckna arbetet med att utveckla och granska

metoder för val av plats för slutförvar av utbränt kärnbränsle.

För att allmänheten skall få förtroende för verksamheten är det

av avgörande betydelse hur myndigheterna är organiserade och

vilken kompetens de besitter.

Statens kärnbränslenämnd (SKN) har på ett förtjänstfullt sätt

fullgjort sina uppgifter. Med hänsyn till kraven på allmänhetens

förtroende för myndigheternas hantering av kärnkraftsfrågor

finner utskottet det vara anmärkningsvärt att regeringens

underlag för den föreslagna organisationsförändringen har tagits

fram internt i regeringskansliet och inte varit föremål för

sedvanlig remissbehandling. Utskottet ifrågasätter regeringens

påstående att dess förslag innebär en förstärkning av

organisationen på området. Det framstår också som förvånande att

regeringen föreslår nedläggning av ett fristående

granskningsorgan samtidigt som andra länder, såsom Förenta

staterna och Canada, bl.a. efter svensk förebild, inrättar

sådana organ.

I SKN:s uppgifter ingår att granska Svensk

Kärnbränslehantering AB:s (SKB) program för forskning och

utveckling. Under hösten 1992 skall på nytt ett yttrande över

SKB:s forskningsprogram avges. Det är därför olämpligt, menar

utskottet, att nu genomföra en organisationsförändring och

uppdra åt det vetenskapliga rådet KASAM att avge

granskningsyttrande utan att det närmare klargörs på vilket sätt

detta arbete skall utföras.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag till hur myndighetsstrukturen på

kärnsäkerhetsområdet skall vara uppbyggd. Ett sådant förslag

skall när det gäller organisation, inriktning och resurser ta

sin utgångspunkt i att beslut om slutförvaret av använt

kärnbränsle snart måste fattas. Riksdagen bör som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet här har anfört. Utskottet

avstyrker därmed propositionen i nu aktuell del och tillstyrker

de berörda yrkandena i motionerna 1991/92:N31 (s) och

1991/92:N33 (v).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande organisationen på kärnavfallsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N31 yrkandena 1

och 2 och motion 1991/92:N33

dels avslår proposition 1991/92:99 avsnitt 6,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet (mom.3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo

Finnkvist, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Regeringens förslag innebär en minskning av de medel som

anvisas till myndigheterna på kärnavfallsområdet, eftersom

mindre än hälften av SKN:s nuvarande anslag föreslås bli

överfört till statens kärnkraftinspektion (SKI). Med hänsyn till

vikten av att säkerhetsfrågorna kring kärnavfallet ges hög

prioritet anser utskottet att det för närvarande inte är

försvarbart att göra nedskärningar på detta område.

Utskottet har tidigare avvisat förslaget om nedläggning av SKN

och förordat att regeringen skall återkomma till riksdagen med

ett nytt förslag till myndighetsstruktur på kärnavfallsområdet.

I enlighet härmed föreslår utskottet att SKN anvisas medel för

det kommande budgetåret. Utskottet anser att förslaget i motion

1991/92:N31 (s) om en utgiftsstat för SKN om 15113000 kr.

för budgetåret 1992/93 innebär en rimlig uppräkning jämfört med

nivån för innevarande budgetår. I likhet med tidigare år bör ett

formellt anslag om 1000kr. anvisas för SKN:s verksamhet.

Utskottets ställningstagande beträffande organisationen på

kärnavfallsområdet innebär att utskottet tillstyrker också

övriga yrkanden i nyssnämnda motion och att propositionens

förslag till resursöverföringar från SKN till SKI därmed

avvisas. Av det sagda följer även att förslagen om ett nytt

anslag för kostnader för avveckling av SKN och om ytterligare

medel till miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag

avvisas. Regeringens förslag om ändrad anslagsform för SKI

tillstyrks däremot av utskottet.

Sammantaget innebär utskottets förslag att ca 8 milj.kr.

utöver vad regeringen har föreslagit skall satsas på

kärnavfallsområdet. Härigenom markerar utskottet vikten av att

en hög ambitionsnivå på området behålls.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande anslag till myndigheterna på

kärnkraftsområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt

C2 moment 3 och motion 1991/92:N31 yrkandena 3--6 och med

anledning av proposition 1991/92:99 punkt C 2 moment 2 och punkt

C 3

dels till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret

1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1000kr.,

dels till Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 52628000kr.,

dels till Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 62605000kr.,

dels godkänner att avgifterna enligt förordningen

(1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion

inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under

inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks

från ramanslaget,

dels avslår proposition 1991/92:99 punkterna C 5 och A 2.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som

företrädarna för Socialdemokraterna för fram i de två

reservationerna till detta betänkande. Jag anser sålunda att

riksdagen med bifall till bl.a. motion 1991/92:N33 (v) skall

avvisa regeringens förslag till ändrad organisation på

kärnavfallsområdet. Jag biträder också det förslag till anslag

till myndigheterna på kärnkraftsområdet, inkl. statens

kärnbränslenämnd, som anges i reservation 2.

I motion 1991/92:N419 (v) begärs att en utredning skall

tillsättas för att lösa frågan om kärnkraftens avfall. Jag

finner det angeläget med en breddning av utredningsverksamheten

beträffande omhändertagandet av detta avfall. Hittills har

endast en metod för slutligt förvar av det utbrända kärnavfallet

redovisats mer utförligt, trots att både kärnkraftsföretagen och

myndigheterna bedriver forskningsverksamhet på detta område. Vi

närmar oss snabbt tidpunkten för när definitivt beslut skall tas

om slutförvaret av kärnavfallet. Därför är det av största vikt

att flera metoder kan utarbetas och granskas. Enligt min mening

kan framtagandet av ytterligare alternativ lämpligen ske inom

ramen för en särskild utredning, som är fristående från de

befintliga organen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

detta till känna i ett uttalande. Det berörda yrkandet i motion

1991/92:N419 (v) skulle därigenom tillgodoses.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kärnkraftens avfall

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som i det

föregående anförts i denna del.