Bet. 1991/92:NU23

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU23

Exportfrämjande verksamhet

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

NU23

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga

4 (utrikesdepartementet) punkterna B 6 (organisationer för

internationell handel och råvarusamarbete m.m.), B 7

(internationell råvarulagring), E 1 (kommerskollegium) och E 3

(exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar),

dels proposition 1991/92:108 om statens roll i den

exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd,

dels -- helt eller delvis -- fyra motioner från allmänna

motionstiden,

dels de tre motioner som har väckts med anledning av

proposition 1991/92:108.

En skrivelse med synpunkter på statens stöd till export av

konsulttjänster har inkommit från Swedish National Road

Consulting AB (SweRoad).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen om anslag beträffande organisationer för

internationell handel och råvarusamarbete, internationell

råvarulagring samt kommerskollegium. Vidare tillstyrks förslag

om anslag och bemyndiganden gällande exportkreditnämnden. Därmed

avstyrker utskottet en motion (v) som går ut på att nämnden inte

skulle kompenseras för skuldlättnad avseende Egypten. Likaså

avstyrks fyra motioner om liberalisering av riktlinjerna för

exportkreditgarantier med avseende på bistånd (v), miljöskydd

(nyd) resp. sysselsättning (s; nyd).

I betänkandet behandlas även en proposition om

exportfrämjande. Med anledning av yrkanden i två motioner (s;

nyd) föreslår utskottet att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om att uppgifterna för Sveriges exportråd bör

förtydligas såväl när det gäller dess verksamhet för de små och

medelstora företagen som dess samarbete med de regionala

utvecklingsfonderna. Vidare förespråkar utskottet en samordning

av skilda verksamheter utomlands med anknytning till främjandet

av svenska intressen, bl.a. avseende export och turism; genom

ett uttalande av riksdagen i enlighet härmed blir en motion (s)

i huvudsak tillgodosedd. Utskottet tillstyrker regeringens

begäran om bemyndigande att teckna nytt avtal om Exportrådet.

Likaså godtas regeringens förslag om medel till exportfrämjande

för budgetåret 1992/93; motioner som går ut på ett ökat (v)

resp. minskat anslag (nyd) avstyrks härigenom.

Proposition 1991/92:100

I proposition 1991/92:100 bilaga 4 (utrikesdepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tredje

huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Efter föredragning av

statsrådet Ulf Dinkelspiel föreslås under här angivna punkter

följande:

B 6. Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m. (s.46--48)

att riksdagen till Organisationer för internationell handel

och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 9278000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s.48f.)

att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s.217--219)

att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93

anvisar ett ramanslag på 51647000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar (s.220--227)

att riksdagen

1. medger att det av riksdagen medgivna högsta

betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till

25000000000 kr. för n-garantier och till 45000000000

kr. för LT-garantier,

2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av

högst 2000000000 kr.,

3. godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKN:s

förfogande budgetåret 1992/93 hos riksgäldskontoret får uppgå

till 3700000000 kr. för de gamla systemen och till

200000000 kr. för de nya systemen,

4. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret

1992/93 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till

ett motvärde av högst 1000000000 kr., varav 200000000

kr. för de nya systemen,

5. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar [för] budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr. enligt de riktlinjer föredragande

statsrådet förordat.

Under sistnämnda punkt bereds (6) vidare riksdagen tillfälle

att ta del av vad föredragande statsrådet anfört om

garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som inte är

svenska, men som ingår i svenska exportaffärer.

Proposition 1991/92:108

Huvudsakligt innehåll

I proposition 1991/92:108 (utrikesdepartementet) konstateras

att det finns samhällsekonomiska motiv för att staten även i

fortsättningen skall stödja den exportfrämjande verksamhet som

bedrivs genom Sveriges exportråd. Vissa riktlinjer för

verksamheten förordas. Små och medelstora företag som saknar

erfarenhet från export bör prioriteras i rådets verksamhet.

Förslag framläggs om godkännande av ett reviderat avtal mellan

staten och Sveriges allmänna exportförening om Sveriges

exportråd. I linje med omläggningen av den ekonomiska politiken

mot generellt verkande åtgärder för främjande av det svenska

näringslivets konkurrenskraft förespråkas en halvering av det

statliga stödet under en treårsperiod. För budgetåret 1992/93

föreslås totalt ca 219milj.kr. till exportfrämjande

verksamhet, varav 190milj.kr. är avsedda för Sveriges

exportråd.

Förslag

I propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av

statsrådet Ulf Dinkelspiel -- att riksdagen

1. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:545)

om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande

projektexport,

2. bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges

allmänna exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som sägs i avsnitt 4,

3. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 219180000 kr.

Motionerna

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1991/92:N217 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om exportkrediter till Ryssland och övriga

öststater.

1991/92:N235 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör utfärda instruktion till

Exportkreditnämnden att vid kreditgivning till u-länder beakta

de fem biståndspolitiska målen,

2. avslår regeringens begäran om bemyndigande att använda

anslaget E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter

för skadeersättningar för budgetåret 1992/93, för att bevilja

EKN ersättning med 63000000 kr. med anledning av

skuldlättnad till Egypten, överenskommen i Parisklubben.

1991/92:N267 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om exportkrediter till länderna inom OSS,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om s.k. barter-affärer till OSS.

1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller

yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att snabbt skapa tillräckliga

finansieringsinstrument för att få i gång icke

biståndsfinansierade investeringar.

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1991/92:108 är följande:

1991/92:N26 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till de små och medelstora företagen vad gäller

exportfrämjande verksamhet,

2. hos regeringen begär förslag om en närmare knytning av

svenska turistfrågor till Exportrådets verksamhet.

1991/92:N27 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättandet av en utredning om utvecklingsfondernas

framtida arbetsuppgifter,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Exportfrämjandets organisation i utlandet med

speciell hänsyn till behovet för småföretagen att vid

ambassaderna utomlands anställa lokalt rekryterade

säljare/affärsmän,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ytterligare neddragning med 15 milj.kr. till

65 milj.kr. görs av anslaget till ER [Exportrådet], dvs. till

totalt 195 milj.kr.

1991/92:N28 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nästa utredning som görs av Exportrådets

verksamhet skall grundas på en ekonomisk och ekologisk

effektivitetsanalys,

2. till Sveriges exportråd för budgetåret 1992/93 anvisar

52820000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller

således 272000000 kr.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sveriges exportråd skall prioritera export av

miljövänlig teknik,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sveriges exportråd skall främja handel med tredje

världen,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sveriges exportråd även skall engageras i

importverksamhet,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökompetensen hos Exportrådet.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 4) föreslås ett

anslag av drygt 9 milj.kr. till organisationer för

internationell handel och råvarusamarbete m.m. Merparten härav,

7 milj.kr., avser bidrag till det allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT). Resterande medel gäller främst bidrag

till vissa internationella råvaruorgan. Regeringens förslag

tillstyrks av utskottet.

Till kostnader för internationell råvarulagring föreslår

regeringen ett anslag av 2 milj.kr. Även detta förslag

tillstyrker utskottet.

Kommerskollegium

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift

att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt

vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och

inrikeshandel. Den huvudsakliga inriktningen av kollegiets

verksamhet under perioden 1991/92--1993/94 fastställdes våren

1991 (prop 1990/91:100 bil.5, bet. NU26). Regeringen anför att

denna inriktning bör gälla i sina huvuddrag; vissa förändringar

i omvärlden motiverar emellertid att kollegiets roll och

uppgifter preciseras klarare. Kommerskollegium bör, enligt

regeringens uppfattning, bli en renodlat handelspolitisk

myndighet. Vidare bör arbetsformerna och arbetsfördelningen

mellan kollegiet och utrikesdepartementets handelsavdelning ses

över på vissa områden, anförs det. Regeringen anmäler sin

avsikt att återkomma i denna fråga. Kollegiets resurser när det

gäller handelspolitik borde under de närmaste åren koncentreras

till vissa angivna områden, däribland tillämpningen av ett

EES-avtal, utvecklingen av den inre marknaden och frågor rörande

GATT. Angelägenheten av ett mer ingående samrådsförfarande med

den tilltänkta nya konkurrensmyndigheten (se bet. 1991/92:NU20)

betonas. Det föreslås att ca 51,6 milj.kr. skall anvisas till

kommerskollegium för verksamheten under det kommande budgetåret.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

kommerskollegium.

Exportfinansiering

Riktlinjer

Statens stöd till finansiering av export sker dels genom

kreditgivning, dels genom utfärdande av garantier för krediter.

En garanti utgör en försäkring som skyddar svenska företag mot

förluster av vissa slag vid exportaffärer eller -- numera --

investeringar i utlandet. Exportkreditnämnden (EKN) har till

uppgift att främja svensk export genom att utfärda garantier.

Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:44, bet. NU19)

om ändrade riktlinjer för EKN:s verksamhet. Garantigivningen

sker inom två system: ett n-system (n står för normal) och ett

LT-system (LT står för Long Term). Båda systemen skall numera

vara självbärande; LT-systemet på sikt. Tidigare vägdes risken

för utebliven betalning mot exportaffärens samhällsnytta. Den

nya inriktningen innebär att en bedömning görs i två steg. Först

prövas om risken är acceptabel. Endast om så befinns vara fallet

prövas i ett andra steg om den svenska samhällsnyttan främjas

genom affären. För LT-systemet skall bedömningen av

samhällsnyttan baseras på i vilken utsträckning som den aktuella

garantin kan bidra till vissa svenska industripolitiska mål,

t.ex. kompetensuppbyggnad i landet. I den mån andra -- i och för

sig lika angelägna -- samhällsmål skall uppfyllas, bör detta ske

i annan ordning.

Genom den s.k. consensus-överenskommelsen inom organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har de deltagande

staterna -- däribland Sverige -- åtagit sig att tillämpa

enhetliga regler för statsstödda exportkrediter. Hösten 1991

nåddes enighet om en förstärkning av överenskommelsen, i vilken

-- på svenskt initiativ -- ett avsnitt om premier för

exportkreditgarantier har införts. Till grund härför ligger

relevant text i den s.k. subventionskoden i GATT.

I fyra motioner framförs förslag som med delvis skilda

utgångspunkter skulle innebära avsteg från de nu refererade

riktlinjer som gäller för den statliga garantigivningen vid

exportkrediter. Frågan om bistånd ur en mer generell synvinkel

tas upp i en av motionerna. En annan motion går ut på att

intresset för en god miljö i Sverige bör väga tungt vid

garantigivningen. Ytterligare två motioner tar i första hand

sikte på att behovet av sysselsättning i Sverige skall vara en

viktig bedömningsgrund för EKN. Utskottet behandlar de tre

frågorna var för sig i det följande.

Biståndspolitiken har uppenbarligen inte getts utrymme i EKN:s

verksamhet, sägs det i motion 1991/92:N235 (v). För denna

slutsats talar det förhållandet att EKN har så stora fordringar

på en rad diktaturer, såsom Demokratiska Folkrepubliken Korea

(Nordkorea), Irak, Iran och Egypten, heter det vidare.

Motionärerna kräver därför att det i EKN:s instruktion skall

införas en bestämmelse som går ut på att nämnden vid sin

garantigivning skall beakta de mål som gäller för övrig

biståndsverksamhet.

En motion (v) med motsvarande yrkande avslogs våren 1991 av

riksdagen. Utskottet hänvisade därvid (bet. 1990/91:NU26) dels

till de regler som riksdagen har ställt upp för

exportfinansiering genom garantigivning, dels till de särskilda

organ som har biståndspolitiska uppgifter. Motionen följdes upp

i en reservation (v).

Såsom har framgått i det föregående har EKN till uppgift att

främja svensk export genom att utfärda exportkreditgarantier.

Genom de nya riktlinjer för EKN som trädde i kraft den 1 juli

1990 har en renodling av dess verksamhet genomförts. Några

biståndspolitiska uppgifter har statsmakterna inte lagt på EKN.

Det finns, menar utskottet, ingen anledning att göra avsteg i

detta avseende. Utskottet vidhåller således sin tidigare

uppfattning och avstyrker därmed motion 1991/92:N235 (v) såvitt

den gäller frågan om biståndspolitiska mål.

Den svenska miljöpolitiken bör inte i första hand vara

inriktad på åtgärder i Sverige utan snarare i nordöstra Europa,

anförs det i motion 1991/92:Jo645 (nyd). De områden som åsyftas

är de baltiska staterna och Polen. Motionärerna hävdar att en

sådan orientering av miljöpolitiken skulle ge avsevärt mycket

bättre resultat av satsade medel än motsvarande investeringar i

Sverige. De efterlyser finansieringsformer som inte är baserade

på biståndsmedel; exportkreditgarantier nämns som en tänkbar

lösning.

Motionsyrkanden om stöd till export av miljöteknik har

behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. En utförlig

redovisning av hithörande frågor lämnade utskottet våren 1990

(bet. 1989/90:NU19) i anslutning till behandlingen av den då

framlagda propositionen om ändrade riktlinjer för statens

medverkan vid finansiering av export (prop. 1989/90:44). Med

anledning av yrkanden i motioner (c; mp) anförde utskottet att

det delade regeringens uppfattning att en särskild

garantigivning för export av miljöteknik inte borde införas.

Utskottet underströk att det skulle innebära ett stort avsteg

från gällande principer för exportgarantisystemet och från

Sveriges åtagande enligt GATT-reglerna om garanti skulle

beviljas för export till länder som inte är kreditvärdiga.

Utskottet hänvisade till stimulansåtgärder av annat slag som

hade vidtagits och planerats med anledning av miljöproblemen i

vissa av Sveriges grannländer. I en reservation (fp, c, mp)

följdes motionerna upp.

Såvitt gäller kreditgarantier vid export till resp.

investeringar i de baltiska staterna och Polen gäller följande.

Frågan om en speciell kreditgarantiram för export till de

baltiska staterna har prövats av regeringen vid två tillfällen,

nämligen dels av den förutvarande socialdemokratiska regeringen

i samband med de baltiska staternas självständighet i augusti

1991, dels av den nuvarande regeringen vid beredningen av 1992

års budgetproposition. Slutsatsen vid båda tillfällena har varit

att de riktlinjer som statsmakterna har lagt fast för EKN --

dvs. att garantiverksamheten i princip skall gå ihop -- skall

gälla även för garantigivning till de baltiska staterna. Beslut

om policy för garantigivning till enskilda länder fattas

självständigt av EKN:s styrelse. Mot bakgrund av de baltiska

staternas bristande betalningsförmåga och den därmed åtföljande

förlustrisken har EKN beslutat att tills vidare inte utfärda

garantier för export till dessa områden. För Polens del gäller

att EKN för närvarande utfärdar garantier, dock med en viss

restriktivitet. Prioritet ges åt projekt som syftar till att

stärka Polens betalningsförmåga men också åt sådana projekt som

förordas starkt i Polen.

Vid sidan av garantier för export administrerar EKN, som har

nämnts i det föregående, ett system för investeringsgarantier.

Enligt detta system kan företag försäkra sig mot vissa typer av

politiska risker -- såsom nationaliseringar och rättstridiga

åtgärder -- samt krig, inre oroligheter och naturkatastrofer.

Detta system har nyligen modifierats för att garantitagarna

skall ges ett större skydd mot förluster till följd av politiska

systemskiften. EKN kan lämna sådan s.k. transfereringsgaranti

för investeringar i samtliga länder i Central- och Östeuropa.

Vissa begränsningar kan dock gälla i enskilda fall med hänsyn

till valutasituationen. Den osäkerhet som i detta hänseende

råder i de baltiska staterna kan sålunda komma att innebära att

EKN vid en prövning inte kan utfärda transfereringsgarantier

avseende investeringar i dessa områden.

Mot bakgrund av vad som har anförts i det föregående avstyrker

utskottet det nu berörda yrkandet i motion 1991/92:Jo645 (nyd).

Arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska men även

utrikespolitiska skäl talar för att finansiering med statligt

stöd bör lämnas för export till Ryssland och övriga öststater,

sägs det i motion 1991/92:N217 (s). Motionärerna åberopar ett

företag -- AB Hägglund & Söner i Örnsköldsvik -- som inte har

beviljats statligt stöd vid export till Ryssland.

Sysselsättningsläget i Sverige föranleder även ett motsvarande

yrkande i motion 1991/92:N267 (nyd). Det tar sikte på att

exportkreditgarantier på rimliga villkor skall beviljas vid

export till länderna inom OSS (Oberoende Staters Samvälde). I

den sistnämnda motionen föreslås dessutom att s.k. barterhandel,

dvs. att importlandet betalar sina inköp med varor som är

intressanta för exportlandet, skall ges ett garantiskydd när

det gäller handel med OSS.

I det föregående har redovisats de riktlinjer som riksdag och

regering har fastställt för EKN:s garantigivning vid

exportaffärer. EKN har beslutat att för närvarande inte medge

garantier vid export till OSS och enskilda stater inom samväldet

på grund av dessa länders bristande betalningsförmåga. Även

garantiinstituten i Sveriges konkurrentländer har en mycket

restriktiv policy när det gäller garantigivning till länderna

inom OSS. Frågan om garanti för barterhandel övervägs för

närvarande, enligt vad utskottet har inhämtat, inom

regeringskansliet.

Med hänvisning till vad som här har anförts avstyrker

utskottet motionerna 1991/92:N217 (s) och 1991/92:N267 (nyd).

Anslag m.m.

Regeringen föreslår ett formellt belopp av 1000 kr. till

anslaget Exportkreditnämnden, täckande av vissa

skadeersättningar samt vissa riktlinjer för utnyttjandet

av anslaget. I den s.k. Parisklubben -- ett internationellt

organ för omförhandling av krediter genom statlig

exportfinansiering -- träffades under år 1991 överenskommelser

med Polen och Egypten om 50-procentig skuldlättnad. För EKN:s

del berörs fordringar på ca 3000 milj.kr. i fråga om Polen

och ca 700 milj.kr. i fråga om Egypten. Riksdagen föreslås

godkänna att anslaget fr.o.m. budgetåret 1992/93 får användas

för beviljande av ersättning till EKN med anledning av

skuldlättnader som har överenskommits i Parisklubben även för

sådan garantigivning som inte i särskild ordning har bemyndigats

av regeringen. Med ett sådant godkännande avser regeringen att

under det kommande budgetåret anvisa 63 milj.kr. till EKN för

skuldnedskrivningen avseende Egypten.

I motion 1991/92:N235 (v) kritiseras den aviserade

kompensationen till EKN för denna skuldlättnad. Egypten hör till

en krets av länder till vilka bistånd -- och därmed

kreditgarantier -- inte borde ha lämnats, anser motionärerna.

Utskottet har i det föregående betonat att biståndspolitiska

mål inte bör uppfyllas genom statens system för

exportkreditgarantier. I detta sammanhang erinrar utskottet om

att Sverige i Parisklubben aktivt har verkat för att

skuldlättnader skall beviljas fattiga och hårt skuldtyngda

länder. Utskottet vill betona det angelägna i att EKN medges

ersättning för avtalade skuldlättnader; Sverige bör även

framgent kunna verka för ytterligare skuldreduktion. Det är av

vikt att EKN:s finansiella ställning inte försämras genom

Sveriges agerande härvidlag. Med vad som nu har sagts godtar

utskottet regeringens förslag om dels riktlinjer för ersättning

till EKN, dels anslag till EKN. Följaktligen avstyrker utskottet

motion 1991/92:N235 (v) såvitt gäller den nu berörda delen.

Regeringen begär vidare i budgetpropositionen vissa

medgivanden rörande betalningsansvar, godkännande av rörlig

kredit samt bemyndigande att uppta lån i utländsk valuta.

Samtidigt bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som i

propositionen anförts om garantigivning i n-systemet för varor

och tjänster som inte är svenska men som ingår i svenska

exportaffärer. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

i denna del har anfört. Utskottet tillstyrker också de angivna

förslagen.

Exportfrämjande verksamhet

Inledning

Exportfrämjande verksamhet bedrivs med statens medverkan i

huvudsak genom dels utrikesförvaltningen, dels Sveriges

exportråd. Även andra offentliga organ, såsom de regionala

utvecklingsfonderna, har uppgifter av exportfrämjande karaktär.

Sveriges exportråd bildades år 1972 av staten och näringslivet

företrätt av Sveriges allmänna exportförening. Enligt det avtal

som därvid upprättades -- och som sedermera har omarbetats --

skall Exportrådet som centralt organ planera, samordna,

marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk

export. Verksamheten inom rådet kan i huvudsak indelas i tre

slags aktiviteter, nämligen exportservice, exportaktioner och

exportuppdrag. Exportrådet har genom lag tilldelats dels

beslutanderätt över handelssekreterare, dels viss direktivrätt

över den exportfrämjande verksamheten inom

utrikesrepresentationen.

Exportrådet har drygt 400 anställda, varav omkring hälften

tjänstgör i Sverige. Resterande personer, som antingen är

utsända eller lokalt anställda, är placerade vid 32 fristående

handelskontor (inkl. filialer) i 20 länder. En nyligen genomförd

omorganisation inom Exportrådet innebär att en klarare indelning

både när det gäller regionala bevakningsområden och verksamheten

i affärsområden har uppnåtts; syftet är att effektiviteten skall

ökas genom att tydligare resultatenheter skapas. Exportrådets

omslutning uppgick under verksamhetsåret 1990/91 till ca 440

milj.kr., varav staten hade tillskjutit ca 260 milj.kr. Rådet

leds av en styrelse, i vilken de båda huvudmännen vardera utser

hälften av ledamöterna.

Statens roll vid främjande av export

Allmän inriktning

Våren 1991 presenterade exportfrämjandeutredningen sina

överväganden och förslag i betänkandet (SOU 1991:3) Statens roll

vid främjande av export. Betänkandet har remissbehandlats.

I proposition 1991/92:108 lägger regeringen fram förslag på

grundval av detta betänkande. Regeringen konstaterar att det

finns samhällsekonomiska motiv för att staten även i

fortsättningen skall stödja den exportfrämjande verksamhet som

bedrivs genom Sveriges exportråd. Målet bör vara att främja

svenskt näringslivs export och internationalisering på ett sätt

som positivt påverkar Sveriges långsiktiga välfärdsutveckling.

Den inriktning som föreslås kan sammanfattas enligt följande.

Inledningsvis anför regeringen att de små och medelstora

företagens verksamhet bör prioriteras i Exportrådets verksamhet.

Statens stöd till Exportrådet har hittills avsett relativt

breda verksamhetsområden. Regeringen föreslår nu att stödet

skall koncentreras till främst exportservice men också till

vissa aktiviteter som ryms inom gruppen exportaktioner.

Exportservice, som omfattar upplysnings- och

rådgivningsverksamhet, bedöms motsvara ett behov hos svenska

företag -- inte minst de små och medelstora -- men också hos

utländska företag när det gäller import från Sverige. Denna

verksamhet bör även i fortsättningen finansieras genom anslag

från staten och abonnemangsavgifter från företagen. Regeringen

anser dock att avgiftsdebitering bör kunna komma i fråga i

större utsträckning än som sker för närvarande. Däremot bör det

statliga stödet till exportaktioner reduceras, anförs det.

Huvudprincipen borde sålunda vara att de deltagande företagen

själva finansierar sådan verksamhet.

Statens finansiella ansvar begränsas till tre angivna områden.

Det första gäller utveckling av exporten hos framför allt små

och medelstora företag som saknar erfarenhet från

exportverksamhet. Det andra avser export till marknader som är

lovande men svårbearbetade eller avlägsna. Det tredje området

rör större manifestationer som anses angelägna för att

tillgodose intresset att stimulera svenskt näringsliv och för

att turism till Sverige skall främjas. Liksom hittills bör något

statligt stöd inte utgå till exportuppdrag och andra

konsultinsatser, anser regeringen.

För att exportsatsningarna för de små och medelstora företagen

ytterligare skall främjas har regeringen betonat (s. 13)

önskvärdheten av att företrädare för denna företagsgrupp finns

representerade i Exportrådets styrelse. Även ledamöter från

andra verksamheter, t.ex. från utvecklingsfonder och

handelskammare, bör ingå i styrelsen; syftet uppges vara att

tydliga samarbetsrelationer mellan Exportrådet och sådana organ

skall skapas liksom att ett effektivt utnyttjande av de samlade

exportfrämjande resurserna skall stimuleras. För att ett

effektivare samarbete mellan Exportrådet, handelskammare och

utvecklingsfonder skall uppnås bör Exportrådet enligt regeringen

ta initiativ till särskilda referensgrupper eller liknande,

knutna till Exportrådets ledning. Även frågan om ett stabsorgan

för omvärldsanalys och strategisk planering diskuteras i

propositionen. Enligt vad som där sägs ankommer det på

Exportrådets ledning och styrelse att bedöma behovet av ett

sådant stabsorgan.

Regeringen är otydlig när det gäller Exportrådets verksamhet

för de små och medelstora företagen, anförs det i motion

1991/92:N26 (s). Där betonas vidare utvecklingsfondernas roll

när det gäller kontaktskapande verksamhet i exportfrågor.

Tankegångar rörande bl.a. den exportfrämjande verksamheten inom

utvecklingsfonderna kommer till uttryck även i motion

1991/92:N27 (nyd). I båda motionerna begärs att riksdagen skall

göra tillkännagivande med angiven innebörd.

En lokalt anställd engelsktalande affärsman bör vid behov

kunna ingå i ambassadens personaluppsättning, anförs det vidare

i motion 1991/92:N27 (nyd). Rekrytering av sådant slag vore

motiverad med hänsyn till det behov som små och medelstora

företag kan ha, menar motionären.

I propositionen konstateras (s. 15) att utlandsorganisationen

-- dvs. dels handelskontoren, dels ambassaderna -- är en

nyckelresurs i det exportfrämjande arbetet. Regeringen

framhåller det önskvärda i en ökad flexibilitet när det gäller

formerna för utlandsrepresentationen, inte minst på de

viktigaste marknaderna. Enligt nu gällande ordning utses

handelssekreterare av regeringen på förslag av Exportrådet.

Enligt regeringens mening bör Exportrådet ges en större frihet

att besluta i person- och organisationsfrågor. I propositionen

understryks att Exportrådet via handelskontoren inte bör

engagera sig i direkt handelsverksamhet.

Rekryteringen av ambassadpersonal med exportfrämjande

uppgifter sker inom utrikesförvaltningen och inte via

Exportrådet. Att hos utrikesförvaltningens utlandsmyndigheter ha

personer anställda som är direkt engagerade i handelsverksamhet

eller verksamhet i övrigt med kommersiell inriktning är inte

förenligt med Wienkonventionens bestämmelser om diplomatiska

förbindelser. Däremot finns inget hinder mot att rekrytera

personal med näringslivsbakgrund till exportfrämjande

verksamhet. Enligt vad utskottet har erfarit finns lokalt

anställda med sådan erfarenhet hos såväl handelskontoren som

inom ambassaderna.

Utskottet vill understryka vikten av att verksamheten vid

Exportrådet effektiviseras och att en bättre samordning kommer

till stånd mellan olika intressenter när det gäller

exportfrämjande aktiviteter.

Av särskild betydelse är att Exportrådet i sin verksamhet

prioriterar de små och medelstora företagens exportsatsningar.

Stora svenska företag kommer alltid att själva kunna finansiera

de aktiviteter som hänger samman med export. Flertalet

småföretag saknar emellertid resurser för de marknadsanalyser

och kampanjer som erfordras för en framgångsrik

exportverksamhet. Utskottet erinrar om den betydelse som

verksamheten "exportchef-att-hyra" men också konsulttjänster för

mer begränsade insatser har haft för just de små och medelstora

företagen. Risken för att minskade anslag till exportfrämjande

verksamhet drabbar denna kategori av företag kan inte uteslutas.

Utskottet anser därför att en klar markering när det gäller

medelsanvändningen erfordras i detta avseende. Även i övrigt bör

ett förtydligande göras när det gäller Exportrådets särskilda

ansvar för sådana företag. Utskottet vill betona det angelägna i

att de små och medelstora företagen -- samt även

utvecklingsfonderna -- blir representerade i Exportrådets

styrelse. Vidare bör möjligheten övervägas att i större

utsträckning än för närvarande tillgodose behovet hos sådana

företag av exportfrämjande insatser under kortare tid eller i

projektform.

Utskottet anser vidare att möjligheten för de små och

medelstora företagen att få kontakt med Exportrådet måste

underlättas. I detta avseende bör de regionala

utvecklingsfonderna spela en viktig roll. Det är därför

angeläget att Exportrådets uppgifter när det gäller samarbetet

med utvecklingsfonderna anges särskilt. Vidare bör medel

reserveras för ändamålet. I den mån frågan om relationen mellan

Exportrådet och utvecklingsfonderna är ofullständigt belyst

utgår utskottet från att en utredning snarast tillsätts för att

ytterligare klarlägga behovet av kompetensutveckling hos

utvecklingsfonderna när det gäller exportfrämjande,

ansvarsområden och andra hithörande frågor.

Såvitt gäller frågan om lokalt anställd personal vill

utskottet framhålla värdet av den lokala förankring som en sådan

kategori representerar. Än viktigare är att sådan personal

gagnar kontinuiteten i handelskontorens verksamhet. Det är,

anser utskottet, viktigt att den erfarenhet som lokalt anställd

personal på handelskontoren har tas till vara.

Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt sätt ombesörja

de åtgärder som utskottet nu har förordat. Genom ett uttalande

av riksdagen av här angiven innebörd blir motionerna 1991/92:N26

(s) och 1991/92:N27 (nyd) i huvudsak tillgodosedda såvitt nu är

i fråga.

Turistfrågor

Regeringen understryker (s. 9) det angelägna i att ett närmare

samarbete etableras mellan Exportrådet och Svenska institutet

för produktion av allmänt material rörande informationen om

Sverige. Det erinras härvid om att Exportrådets verksamhet

omfattar även tjänstenäringar som t.ex. turismen till Sverige.

Frågor om turism och annan verksamhet med anknytning härtill

ombesörjs för närvarande i varierande grad och med delvis olika

inriktning av skilda organ, såsom Sveriges turistråd, Svenska

institutet, ambassaderna samt Exportrådet.

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) har

regeringen bl.a. föreslagit att Sveriges turistråd skall

avvecklas. Detta förslag jämte motioner har kulturutskottet

behandlat i betänkande 1991/92:KrU16. Enligt kulturutskottet bör

staten även i fortsättningen engagera sig i marknadsföringen

utomlands genom spridning av allmän utlandsinriktad

Sverigeinformation. Det noteras att ett företagsinitierat

branschbolag för turistfrågor håller på att ta form.

Kulturutskottet förespråkar att en särskild turistdelegation

inrättas med uppgift att dels upphandla marknadsföringstjänster,

dels samordna statens internationella insatser för turismen. De

marknadsföringsinsatser som skall riktas mot utlandet har å ena

sidan betydande likheter med den utlandsinformation som

utrikesdepartementet och Svenska institutet redan bedriver och

gränsar å andra sidan till sådan exportfrämjande verksamhet som

Exportrådet har i uppdrag att utföra, anförs det. Den föreslagna

delegationen föreslås få disponera ett anslag av 100 milj.kr.

avsett främst för upphandling av tjänster från branschbolaget

men också från bl.a. Exportrådet och Svenska institutet.

Kulturutskottet instämmer i regeringens förslag att Sveriges

turistråd skall avvecklas. Riksdagen har i dagarna bifallit

kulturutskottets förslag (RD 1991/92:94).

Vidare har utrikesutskottet besvarat (bet. 1991/92:UU14) ett

motionsyrkande (m) som rör samverkan mellan Svenska institutet,

Sveriges turistråd och Exportrådet när det gäller uppgiften att

åstadkomma en samlad presentation av Sverige. Utrikesutskottet

utgår från att en aviserad beredning av frågan om Svenska

institutets uppgifter i samband med avvecklingen av Sveriges

turistråd kommer att tillgodose motionärens önskemål.

Svenska turistfrågor bör ges en närmare knytning till

Exportrådets verksamhet, föreslås det i motion 1991/92:N26 (s).

Motionärerna anser att en bred front för att föra ut

Sverigebilden utomlands skulle kunna tillskapas genom en

samordning av verksamheterna inom Sveriges turistråd, Sveriges

exportråd, handelskontoren inom de svenska ambassaderna och de

privata handelskamrarna.

Utskottet konstaterar att det i den nu aktuella frågan finns

synpunkter med delvis olika inriktning. Regeringen har sålunda

nöjt sig med ett allmänt hållet uttalande när det gäller

Exportrådets befattning med turistfrågorna och de möjligheter

till samordning mellan olika organ som står till buds; något

konkret förslag läggs inte fram.

Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för genomförande av

åtgärder med den inriktning som kommer till uttryck i motion

1991/92:N26 (s). En samordning skulle innebära betydande

effektivitetsvinster. Det är, menar utskottet, angeläget att

regeringen tar ett samlat grepp om hithörande frågor och därvid

ger ett preciserat mål för verksamheten. Utskottet kan för sin

del tänka sig tillskapandet av vad som skulle kunna betecknas

som ett "Sverige-hus", en organisation i vilken de nu spridda

verksamheterna utomlands med anknytning till främjandet av

svenska intressen, bl.a. avseende export och turism, skulle

integreras. Utskottet vill i sammanhanget betona att avsikten

inte är att verksamheten skall utvidgas. Ytterligare statliga

resurser bör sålunda inte komma i fråga. Regeringen bör för

riksdagen lägga fram ett konkret förslag med den nu utstakade

inriktningen. Genom ett uttalande av riksdagen med här angiven

innebörd blir motion 1991/92:N26 (s) i huvudsak tillgodosedd

såvitt den gäller Exportrådets insatser avseende turistfrågor.

Importfrämjande

Inslaget av importvaror i svensk export är så stort att detta

förhållande skulle kunna utgöra ett skäl för att Exportrådet

även borde ägna sig åt importfrämjande, anförs det i

propositionen. Regeringen tillbakavisar dock tanken; ett nära

samarbete med importörernas olika organ, framför allt

Grossistförbundet Svensk Handel, förordas i stället.

Uppslaget i propositionen att Exportrådets verksamhet även

skulle inkludera importfrämjande är emellertid väl värt att ta

fasta på, hävdas det i motion 1991/92:N28 (v). Där föreslås att

riksdagen skall göra ett uttalande härom.

Utskottet anser -- i likhet med regeringen -- att det inte är

motiverat med en utvidgning av Exportrådets verksamhet när det

gäller importfrämjande jämfört med vad som nu sker. Det

samarbete som redan finns mellan Exportrådet och exempelvis

Grossistförbundet Svensk Handel bör kunna utvecklas. Någon

anledning att i riktlinjerna för Exportrådet särskilt markera

dessa frågor finns inte, menar utskottet. Motion 1991/92:N28 (v)

avstyrks härmed i aktuellt avseende.

Miljöaspekter i den exportfrämjande verksamheten

Ett genomgående tema i nyssnämnda motion är att intresset för

ett internationellt miljöskydd borde ges ett avsevärt större

utrymme i Sveriges exportfrämjande. Det är hög tid att alla

inblandade parter inser att miljövänliga produkter och processer

kommer att vara svensk exportindustris stora -- och på sikt

kanske enda -- möjlighet, heter det. Nästa utredning som

genomförs om Exportrådets verksamhet borde grundas på en

ekonomisk och ekologisk effektivitetsanalys. Motionären anser

att riksdagen bör göra ett tillkännagivande av denna innebörd.

Vidare begärs ett motsvarande uttalande om vikten av att

Exportrådet dels prioriterar export av miljövänlig teknik, dels

tillförs tillräcklig kompetens på miljöområdet.

Inom Exportrådet har sedan ett antal år miljöfrågorna

uppmärksammats i hög grad. I rådets organisation för

affärsområdestjänster ingår bygg- och energiteknik. Arbetet inom

denna sektion bedrivs bl.a. genom s.k. samverkansgrupper, som

består av ett antal företag med närbesläktade verksamheter.

Bland dessa samverkansgrupper finns det flera som är inriktade

på miljörelaterade frågor, bl.a. beträffande avancerad

energiteknik, vattenrening och avfallshantering. Som en följd av

den ökade aktiviteten när det gäller exportsatsningar inom

miljöområdet har också i större utsträckning än tidigare

personer med sådan kompetens knutits till Exportrådet. Mot

bakgrund härav finner utskottet inte att de uttalanden av

riksdagen som motionären efterlyser är motiverade. Motion

1991/92:N28 (v) avstyrks därför i nu behandlade delar.

Ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna

Sveriges handel med tredje världen har minskat avsevärt under

senare år, anförs det vidare i motion 1991/92:N28 (v).

Motionären ser en möjlighet för Exportrådet att bidra till att

nivån på handelsutbytet höjs.

Tyngdpunkten i Exportrådets verksamhet när det gäller

exportservice är i huvudsak efterfrågestyrd, dvs. det är de

berörda företagen som genom sina anspråk på allmän service och

andra tjänster anger inriktningen av Exportrådets verksamhet.

Detta förhållande gäller i än högre grad de verksamheter som

bedrivs inom områdena exportaktioner och exportuppdrag.

Erfarenhetsmässigt riktar de små och medelstora företagen sina

exportansträngningar företrädesvis till vårt lands närområden,

dvs. i första hand till länder inom Europa. För vårt lands

export till u-länderna svarar nästan uteslutande de mycket stora

företagen.

Utskottet finner inte skäl till någon åtgärd från riksdagens

sida med anledning av det krav som framförs i motion 1991/92:N28

(v). Denna avstyrks alltså i berört avseende.

Nytt avtal om Sveriges exportråd

I propositionen föreslås (s. 23 f.) att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att sluta ett nytt avtal om Sveriges

exportråd. Avtalspart förutsätts -- liksom vid tidigare

tillfällen -- vara Sveriges allmänna exportförening. Regeringen

anmäler vissa ändringar i det tilltänkta avtalet. En nyhet är

den markering som skall göras att Exportrådet skall ses som ett

serviceorgan. Rådets särskilda uppgifter bör tydligare framgå av

avtalet. Även hittillsvarande krav på Exportrådet om en årlig

redovisning till regeringen av hur statliga medel har använts

bör formellt infogas i ett nytt avtal, anförs det. Utskottet

godtar regeringens begäran om bemyndigande att sluta ett nytt

avtal med i propositionen angivna förändringar.

Anslag m.m.

I propositionen förordas (s. 20 f.) en avveckling av två

verksamheter inom Exportrådet, nämligen dels konsultstöd, dels

stöd till svensk projektexport. Ett beslut i enlighet med det

senare förslaget innebär att lagen (1979:545) om beslutanderätt

för Sveriges exportråd beträffande projektexport bör upphävas.

Utskottet har ingen erinran häremot.

Regeringen har föreslagit medel till exportfrämjande

verksamhet för budgetåret 1992/93 av drygt 219 milj.kr. Det

innebär en minskning med ca 40 milj.kr. jämfört med innevarande

budgetår. Samtidigt anförs att anslaget under en treårsperiod

bör minskas till hälften.

Två motioner har väckts som gäller anslaget för det kommande

budgetåret.

Det finns utrymme för ytterligare besparingar inom

Exportrådets verksamhet, hävdas det i motion 1991/92:N27 (nyd).

Motionären anser därför att anslaget kan minskas med 15 milj.kr.

utöver den neddragning som regeringen har föreslagit.

Motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion 1991/92:N28

(v); enligt vad som där sägs bör ca 53 milj.kr. utöver

regeringens förslag tillföras Exportrådet. Motionären finner det

orimligt att Exportrådet skall utföra "samma arbete till halva

kostnaden". Vidare krävs resursförstärkning för de av motionären

förespråkade satsningarna på dels export av miljöteknik och

därmed sammanhängande uppgifter, dels export till tredje

världen.

Den inriktning av Exportrådets verksamhet som utskottet i det

föregående har förordat innebär inte oväsentliga möjligheter

till samordning och annan effektivisering inom det statligt

stödda exportfrämjandet. Utskottet godtar den anslagsnivå för

budgetåret 1992/93 som regeringen har föreslagit. Med hänvisning

till vad nu har anförts avstyrker utskottet motionerna

1991/92:N27 (nyd) och 1991/92:N28 (v), båda i nu berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4

punkt B6 till Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9278000 kr.,

2. beträffande internationell råvarulagring

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4

punkt B7 till Internationell råvarulagring för budgetåret

1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

2000000 kr.,

3. beträffande kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4

punkt E1 till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93

under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 51647000

kr.,

4. beträffande biståndsmål vid garantigivning

att riksdagen avslår motion 1991/92:N235 yrkande 1,

men. (v) - delvis

5. beträffande garantigivning vid export av

miljöskyddsteknik

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 8,

6. beträffande sysselsättningsintresset m.m. vid

exportgarantier

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N217 och 1991/92:N267,

7. beträffande Exportkreditnämnden, täckande av vissa

utgifter för skadeersättningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4

punkt E3 moment 5 och med avslag på motion 1991/92:N235

yrkande 2

dels till Exportkreditnämnden, täckande av vissa

utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1992/93 under

tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för

utbetalningar från anslaget,

men. (v) - delvis

8. beträffande övriga förslag rörande exportkreditnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4

punkt E 3 momenten 1--4 och med anledning av proposition

1991/92:100 bilaga 4 punkt E 3 moment 6

a) medger att det av riksdagen medgivna högsta

betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till

25000000000 kr. för N-garantier och till 45000000000

kr. för LT-garantier,

b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av

högst 2000000000 kr.,

c) godkänner att den rörliga kredit som ställts till

exportkreditnämndens förfogande budgetåret 1992/93 hos

riksgäldskontoret får uppgå till 3700000000 kr. för de

gamla systemen och till 200000000 kr. för de nya systemen,

d) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden

från budgetåret 1992/93 och tills vidare får uppta lån i

utländsk valuta till ett värde av högst 1000000000 kr.,

varav 200000000 kr. för de nya systemen,

e) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som

inte är svenska, men som ingår i svenska exportaffärer,

9. beträffande inriktningen av den exportfrämjande

verksamheten inom Sveriges exportråd

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N26 yrkande 1

och motion 1991/92:N27 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (m, fp, c, kds)

10. beträffande uppgifter för Sveriges exportråd i

turistfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N26 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 2 (m, fp, c, kds)

11. beträffande importfrämjande som ny uppgift för Sveriges

exportråd

att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkande 5,

men. (v) - delvis

12. beträffande exportfrämjande m.m. avseende

miljöskyddsteknik

att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkandena 1, 3 och 6,

men. (v) - delvis

13. beträffande ökad inriktning av exportfrämjandet mot

u-länderna

att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkande 4,

men. (v) - delvis

14. beträffande beslutanderätt för Sveriges exportråd

beträffande projektexport

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 1

antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:545) om

beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport,

15. beträffande avtal om Sveriges exportråd

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 2

bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges allmänna

exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som anges i propositionen,

16. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 3

och med avslag på motion 1991/92:N27 yrkande 3 och motion

1991/92:N28 yrkande 2 till Exportfrämjande verksamhet för

budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 219180000 kr.

men. (v) - delvis

Stockholm den 9 april 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin

(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson

(c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd),

Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo

Bernhardsson (s), Anita Modin (s), Gudrun Norberg (fp) och

Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom

Sveriges exportråd (mom. 9)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),

Karin Falkmer (m), Jan Backman (m), Gudrun Norberg (fp) och

Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som

börjar med "Av särskild" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de små och medelstora företagen bör

prioriteras i Exportrådets verksamhet. Dessa företag saknar i

motsats till de större företagen ofta möjligheter att på egen

hand bedriva exportfrämjande aktiviteter. Det angelägna i att

Exportrådet i ökad utsträckning inriktar sin verksamhet mot de

små och medelstora företagen betonas också i propositionen. Som

tidigare nämnts aviseras där ett närmare samarbete mellan

Exportrådet och de regionala utvecklingsfonderna angående

exportfrämjande insatser för denna företagsgrupp. Det meddelas

också att representanter för såväl de små och medelstora

företagen som bl.a. utvecklingsfonderna kommer att ingå i rådets

styrelse. Någon anledning att ytterligare markera Exportrådets

betydelse för de små och medelstora företagen finns inte, menar

utskottet. Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt

har anfört avstyrks motionerna 1991/92:N26 (s) och 1991/92:N27

(nyd) i här behandlade delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande inriktningen av den exportfrämjande

verksamheten inom Sveriges exportråd

att riksdagen avslår motion 1991/92:N26 yrkande 1 och motion

1991/92:N27 yrkandena 1 och 2.

2. Uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor (mom. 10)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),

Karin Falkmer (m), Jan Backman (m), Gudrun Norberg (fp) och

Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

13 med "Utskottet konstaterar" och slutar på s. 14 med "avseende

turistfrågor" bort ha följande lydelse:

De tankegångar som förs fram i motion 1991/92:N26 (s) om en

samordning av turistfrågorna och om en närmare betoning av deras

roll inom Exportrådet saknar förvisso inte intresse. Till

övervägande del sammanfaller dessa aspekter också med dem som

regeringen ger uttryck för i propositionen.

Utskottet finner dock att en organiserad samordning av den art

som förespråkas i motionen till inte oväsentlig del sätter

marknaden ur spel. Det är, menar utskottet, efterfrågan på

tjänster från de berörda företagen som i huvudsak skall styra

inriktningen och omfattningen av marknadsföringen utomlands. Ett

visst statligt grundstöd kan givetvis behövas. Detta behov

tillgodoses emellertid genom den verksamhet som framgent kommer

att finna sina former genom det beslut om ändrad inriktning av

turistpolitiken som riksdagen nyligen har fattat.

En viktig fördel med nuvarande system är att en viss valfrihet

kvarstår för företagen; de kan alltså välja mellan olika

alternativ, t.ex. handelskammare och Exportrådet, när det gäller

insatser som syftar till ökad turism eller som kan följa av

sådana aktiviteter. I den mån som samordning är motiverad torde

en sådan ordning finna sina naturliga former -- exempelvis i

projektform -- inte minst under medverkan av bl.a. företag och

branschorganisationer. Med vad som nu har sagts avstyrker

utskottet motion 1991/92:N26 (s) i här aktuellt avseende.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande uppgifter för Sveriges exportråd i

turistfrågor

att riksdagen avslår motion 1991/92:N26 yrkande 2.

Särskilda yttranden

1. Garantigivning vid export av miljöskyddsteknik (mom.5)

Bengt Dalström (nyd) anför:

De finansiella instrument som står till buds för handel och

investeringar synes inte kunna användas -- i vart fall inte i

tillräcklig utsträckning -- när det gäller länder för vilka

denna typ av stöd skulle göra bäst nytta, såsom de baltiska

staterna och Polen. Mot bakgrund av de stora miljöproblem som

vissa länder i nordöstra Europa ger upphov till bör regeringen i

linje med vad som anges i motion 1991/92:Jo645 (nyd) nu ägna

stor uppmärksamhet åt att söka skapa nya finansieringsformer för

angelägna investeringar i de berörda länderna.

2. Sysselsättningsintresset m.m. vid exportgarantier (mom.6)

Bengt Dalström (nyd) anför:

Regeringens överväganden i fråga om s.k. barterhandel bör

enligt min uppfattning snarast resultera i ett sådant förslag

att syftet med det berörda yrkandet i motion 1991/92:N267 (nyd)

kan tillgodoses.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Enligt min mening borde utskottet ha intagit följande

ståndpunkter när det gäller exportfinansiering resp.

exportfrämjande.

Vid sidan av andra angelägna samhällsintressen bör även de

biståndspolitiska målen vara vägledande för exportkreditnämndens

(EKN) garantigivning vid export till u-länder. Regeringen bör

därför i EKN:s instruktion införa bestämmelser med denna

inriktning.

Regeringen har begärt bemyndigande att använda anslaget E3

för att bevilja EKN ersättning med 63 milj.kr. med anledning av

de skuldlättnader till Egypten, som har överenskommits i den

s.k. Parisklubben. Denna begäran bör inte medges. Egypten

tillhör de länder, vilkas demokratiska process kan ifrågasättas.

Några svenska kreditgarantier för export till länder med sådan

utveckling borde inte ha utfärdats.

Exportrådets verksamhet bör i större utsträckning än för

närvarande inriktas på dels miljöfrågor, dels handel med

u-länderna. I båda avseenden finns ett stort behov av

exportfrämjande verksamhet; förhållanden som helt har

negligerats i propositionen.

På sikt är det helt nödvändigt att miljöhänsynen anger

ramarna för olika verksamheter, inte minst när det gäller

Sveriges handel med omvärlden. Sverige är världsledande inom en

rad miljövänliga processer, t.ex. rökgasrening, solenergi och

biobränsleteknik. Om den politiska viljan finns är det inget som

hindrar att Exportrådet ges ett särskilt uppdrag att sprida

modern svensk miljövänlig teknik. Innan vårt land blir

akterseglat av andra länder, såsom Japan och Tyskland, måste

berörda aktörer i Sverige nu inse att miljövänliga produkter och

processer kommer att vara svensk exportindustris stora -- och på

sikt kanske enda -- möjlighet att hävda sig. Mot den nu angivna

bakgrunden bör nästa utredning som avser exportfrämjande

verksamhet grundas på såväl en ekonomisk som en ekologisk

effektivitetsanalys. Vidare bör föreskrivas att Exportrådet

skall prioritera export av miljövänlig teknik; i sammanhanget

bör också miljökompetensen hos Exportrådet höjas.

Sveriges handel med tredje världen har reducerats avsevärt

under senare år. Detta är inte tillfredsställande. Exportrådet

bör kunna spela en viktig roll för att handeln skall öka. I

likhet med vad som sägs i det föregående om exportfrämjande

avseende miljöteknik bör Exportrådet ges ett särskilt uppdrag

att främja handeln med u-länderna.

För att ytterligare en markering skall göras när det gäller

vikten av ökad handel med u-länderna bör regeringen ombesörja

att en utredning tillsätts om möjligheten för Exportrådet att

bistå företag med importverksamhet. Med hänvisning till vad som

nu har förespråkats i fråga om utökade uppgifter för Exportrådet

bör den exportfrämjande verksamheten tillföras 52820000 kr.

utöver vad regeringen har föreslagit.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 4, 7, 11--13 och 16 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande biståndsmål vid garantigivning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N235 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

7. beträffande Exportkreditnämnden, täckande av vissa

utgifter för skadeersättningar

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga

4 punkt E3 moment 5 och med bifall till motion 1991/92:N235

yrkande 2

delstill Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter

för skadeersättningar för budgetåret 1992/93 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

dels godkänner de riktlinjer för utbetalningar från

anslaget som har angivits i det föregående,

11. beträffande importfrämjande som ny uppgift för Sveriges

exportråd

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

12. beträffande exportfrämjande m.m. avseende

miljöskyddsteknik

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkandena 1,

3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts i denna del,

13. beträffande ökad inriktning av exportfrämjandet mot

u-länderna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

16. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:108 moment

3, med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 2 och med avslag

på motion 1991/92:N27 yrkande 3 till Exportfrämjande

verksamhet för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 272000000 kr.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1991/92:1002

Proposition 1991/92:1083

Huvudsakligt innehåll3

Förslag3

Motionerna3

Utskottet5

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.5

Kommerskollegium5

Exportfinansiering6

Riktlinjer6

Anslag m.m.9

Exportfrämjande verksamhet9

Inledning9

Statens roll vid främjande av export10

Allmän inriktning10

Turistfrågor13

Importfrämjande14

Miljöaspekter i den exportfrämjande verksamheten14

Ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna15

Nytt avtal om Sveriges exportråd15

Anslag m.m.16

Hemställan16

Reservationer

1. Inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom

Sveriges exportråd (m, fp, c, kds)19

2. Uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor (m, fp, c,

kds)19

Särskilda yttranden

1. Garantigivning vid export av miljöskyddsteknik (nyd)20

2. Sysselsättningsintresset m.m. vid exportgarantier (nyd)20

Meningsyttring av suppleant (v)21