Bet. 1991/92:NU25

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU25

Energipolitiska frågor

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:97

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1991/92

NU25

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:97 om främjande av

biobränsleanvändningen (jordbruksdepartementet),

dels proposition 1991/92:100 bilaga 10

(jordbruksdepartementet) littera J (biobränslen),

dels proposition 1991/92:100 bilaga 13

(näringsdepartementet) littera H (energi) utom vad gäller

punkterna 5--8,

dels de två motioner som har väckts med anledning av

proposition 1991/92:97,

dels -- helt eller delvis -- 26 motioner i energifrågor

från allmänna motionstiden.

Utskottet behandlar proposition 1991/92:133 om en elmarknad

med konkurrens jämte motioner i betänkandet 1991/92:NU30.

Jordbruksutskottet har avgivit yttrande (1991/92:JoU6y) över

proposition 1991/92:97 jämte motioner (bilaga).

En skrivelse har inkommit från Sveriges energiföreningars

riksorganisation (SERO).

Sammanfattning

Regeringens förslag om anslag m.m. på energiområdet framlagda

dels i budgetpropositionen, dels i en proposition om främjande

av biobränsleanvändningen tillstyrks på samtliga punkter.

Utskottet avstyrker alla motioner. Vid betänkandet har fogats

tre reservationer; en (s) gäller riktlinjerna för

energipolitiken, två (nyd) avser kärnkrafts- resp.

vindkraftsproduktion.

Proposition 1991/92:97

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att 625 milj.kr. skall anvisas för

främjande av ökad användning av biobränslen. Medlen skall

finansiera olika statliga stöd till bl.a.

demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. Avsikten är

att en särskild programstyrelse inom närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall administrera stödet.

Enligt regeringens uppfattning markeras därigenom insatsernas

särställning samtidigt som en effektiv samordning med andra

insatser på detta område uppnås.

Förslag

Regeringen föreslår -- efter föredragning av jordbruksminister

Karl Erik Olsson -- att riksdagen godkänner vad föredragande

statsrådet har förordat om ett stöd för utveckling av teknik för

elproduktion med biobränslen m.m.

Vidare föreslås att riksdagen till (J 3) Främjande av

biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 under nionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 625 000 000 kr.

Proposition 1991/92:100 bilaga 10

I proposition 1991/92:100 bilaga 10 (jordbruksdepartementet)

framläggs förslag om anslag m.m. under nionde huvudtiteln för

budgetåret 1992/93. Regeringen föreslår -- efter föredragning av

jordbruksminister Karl Erik Olsson -- under här angivna rubriker

följande:

J 1. Bioenergiforskning (s.94f.)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda

staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtagande

om 35000000 kr. för budgetåret 1993/94, 30000000 kr. för

budgetåret 1994/95, 25000000 kr. för budgetåret 1995/96,

20000000 kr. för budgetåret 1996/97, 15000000 kr. för

budgetåret 1997/98 samt 10000000 kr. för budgetåret 1998/99,

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 48930000 kr.

J 2. Bidrag för ny energiteknik (s.95)

att riksdagen till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200000000 kr.

Proposition 1991/92:100 bilaga 13

I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister

Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker

föreslås:

Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät

(s.112--117)

att riksdagen

1. godkänner en utökning av investeringsplanen med 30 milj.kr.

och en ökning av upplåningsbehovet med 20 milj.kr. för

affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1991/92,

2. godkänner att affärsverket svenska kraftnät som en ram för

rörlig kredit får uppta riksgäldslån, utöver upplåning för

investeringsändamål, om högst 100 milj.kr.,

3. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för

affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad föredragande statsrådet har anfört,

4. godkänner finansieringsplan för affärsverket svenska

kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad föredragande

statsrådet har anfört,

5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta

i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom

affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av

135 milj.kr.,

6. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka

affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill

ett sammanlagt belopp om 175 milj.kr.

Verksamheten vid Trollhätte kanalverk (s.117--119)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för

Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier

eller bildande av bolag inom en ram om 20 milj.kr.,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna

borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks

verksamhetsområde inom en ram om 20 milj.kr.,

3. godkänner investerings- och finansieringsplan för

Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad

föredragande statsrådet har anfört.

H 1. Elsäkerhet m.m. (s.119--121)

att riksdagen till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.

H 2. Statens elektriska inspektion (s.121f.)

att riksdagen till Statens elektriska inspektion för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 14421000 kr.

H 3. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier

inom energiområdet (s.122--124)

att riksdagen

1. med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar

regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta

belopp på 1000000000 kr. i samband med åtaganden för

utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol,

2. till Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

H 4. Energiforskning (s.124--126)

att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för energiforskningen,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda

staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning

och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om

200000000 kr. för budgetåret 1993/94, 170000000 kr. för

budgetåret 1994/95, 140000000 kr. för budgetåret 1995/96,

110000000 kr. för budgetåret 1996/97, 80000000 kr. för

budgetåret 1997/98 samt 40000000 kr. för budgetåret 1998/99,

3. till Energiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 280764000 kr.

H 9. Täckande av eventuella förluster i anledning av statens

vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s.128f.)

att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i

anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000

kr.

H 10. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi

(s.129f.)

att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning

av energi för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 150000000 kr.

H 11. Insatser för ny energiteknik (s.130f.)

att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 170000000 kr.

Riksdagen bereds vidare (s. 109--112) tillfälle att ta del av

vad föredragande statsrådet har anfört om de energipolitiska

programmen och utvecklingen av energisystemet.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1991/92:97 är följande:

1991/92:N29 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen på det särskilda stödet för

utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen.

1991/92:N30 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen på biobränslestödets användning,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av stöd till biogasproduktion,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nya aktörer för biobränsleproduktion,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om småskaliga vedeldade pannor,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att utveckla biobränsleproduktion

som ej hotar skogsmarkens näringsbalans,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av fortsatt försöksverksamhet vid

Studsvik,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheter att skapa ny sysselsättning,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om programstyrelsens sammansättning,

9. till främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret

1992/93 anvisar 500000000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 1125000000 kr.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (40) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt utveckling av

energipolitiken.

1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att gynna användning av elkraft och planera med

fortsatt drift av existerande kärnkraftverk,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillåta utveckling, effektökning och förbättring

av existerande kärnkraftverk,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge svensk industri möjlighet att få energi till

konkurrenskraftiga priser.

1991/92:N263 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förslag till ändringar av bestämmelserna för registrering av

elektrisk materiel.

1991/92:N401 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vinstmedel från vattenkraftsproduktion till

stöd åt regional utveckling.

1991/92:N402 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag i

enlighet med vad i motionen anförts om återförande av vinstandel

för producerad vattenkraftsel till kommuner och län där

vattenkraften produceras.

1991/92:N403 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kravet på att restoljor omhändertas inom landet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om restriktioner mot export av restoljor mot bakgrund av

negativ påverkan på miljön i det egna landet.

1991/92:N404 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel från vattenkraften för regional

utveckling av Norrlands inland.

1991/92:N405 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla ett alternativt energisystem för

transportsystemet och för uppvärmningssystemet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ekonomiskt stöd för att på sikt utveckla

etanolproduktion baserad bl.a. på socker,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utveckla ett biogasbaserat

uppvärmningssystem samt att inleda försök med omvandling av

biogas till etanol,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomiskt stöd för att utveckla oljeväxtforskningen

samt för att i regionen stödja uppbyggnaden av en

växtoljebaserad omestringsanläggning för tillverkning av

miljövänlig vegetabilisk "dieselolja",

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utveckla tryckfärgstillverkning ur

vegetabilisk olja,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utveckla metoder för att

kostnadseffektivt omvandla skogsavfall, lövmassa etc. till

etanol.

1991/92:N406 av Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att de norrländska vattenkraftsregionerna

skall få del i vattenkraftens övervinster.

1991/92:N408 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om framtida etanolframställning i Norrköping.

1991/92:N410 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för etanolproduktion.

1991/92:N411 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK) [skall ges] i uppdrag att starta försöksverksamhet med

solcellsuppvärmda bostadshus.

1991/92:N413 av Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till utveckling av Norduppland som

försöksområde för miljö- och energiteknik.

1991/92:N414 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd)

vari yrkas att riksdagen

1. beslutar om att ej ge ytterligare medel för forskning och

utbyggnad av vindkraft som energikälla,

2. beslutar upphäva lagen om avveckling av kärnkraften,

3. beslutar tillåta fortsatt utbyggnad och effektivisering av

kärnkraften,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om export av svensk elkraft.

1991/92:N415 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tillsättandet av en parlamentarisk

avvecklingskommitté.

1991/92:N416 av Åke Selberg och Karl Hagström (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om torv som inhemskt förnybart biobränsle.

1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om en nationell

energieffektivitetsplan,

4. hos regeringen begär en avvecklingsplan för kärnkraften, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. som sin mening ger regeringen till känna att

Barsebäcksverket skall vara det första kärnkraftverket som tas

ur drift,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationell avveckling av kärnkraften,

9. hos regeringen begär förslag så att produktionen och

konsumtionen av biobränslen gynnas, med målet att

biobränsleandelen av energikonsumtionen kraftigt ökar,

10. hos regeringen begär förslag om en tidsplan för

vindkraftens utveckling som garanterar en utbyggnad så att

vindkraftens andel av energikonsumtionen kraftigt ökar,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samarbete med Norge om vågenergi med mål att

vågenergins andel av energikonsumtionen kraftigt ökar,

12. hos regeringen begär förslag om en plan för minskning av

användandet av kol,

13. hos regeringen begär förslag till en tidsplan för

utveckling av solenergin så att solenergins andel av

energikonsumtionen kraftigt ökar,

14. hos regeringen begär en tidsplan för avveckling av bensin,

diesel och olja som bränsle.

1991/92:N420 av Göran Magnusson och Margareta Israelsson

(bådas) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna behovet av stimulansåtgärder för biogasprojekt som

medverkar till att hålla odlingslandskapet öppet.

1991/92:N421 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att

fullborda landsbygdens elektrifiering.

1991/92:N422 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs som leder

till att olika departement och förvaltningar samordnar sina

beslut och sin verksamhet så att de olika jordbruks-, miljö- och

energimålen uppfylls.

1991/92:N423 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att torven blir klassad som biobränsle,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att torvuttaget inte får överskrida tillväxten,

3. beslutar att torv skall berättiga till investeringsstöd för

kraftvärmeproduktion.

1991/92:N424 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rådgivning inom vind- och

vattenkraftsområdet.

1991/92:N425 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna behovet av bullerlagstiftning för vindkraftverk.

1991/92:N428 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om torvens betydelse för den framtida

energiförsörjningen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att torven blir betraktad och klassad som biobränsle.

1991/92:N429 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (båda kds)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

återbäring av elskatten med förslagsvis 1öre per kWh till de

vattenkraftsproducerande länen för att användas till att

stimulera infrastruktursatsningar och andra utvecklingsprojekt i

regionerna.

1991/92:A481 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet

(2) att riksdagen hos regeringen begär förslag om återföring av

vattenkraftsmedel enligt vad som i motionen anförts.

Utskottet

Riktlinjer för energipolitiken

Riksdagen antog våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40 s. 52

f.) riktlinjer för den långsiktiga energipolitiken, grundade på

en överenskommelse mellan företrädare för Socialdemokraterna,

Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Riktlinjerna innebär

bl.a. följande: Energipolitikens mål är att på kort och lång

sikt trygga tillgången på energi på villkor som är

konkurrenskraftiga med dem som gäller i omvärlden.

Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.

Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i

största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst

inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv

energihushållning. Frågan om när kärnkraften skall vara

avvecklad -- senast år 2010 enligt riksdagens uttalande år 1980

-- blev inte föremål för förnyad prövning eller nytt

ställningstagande under överläggningarna som föregick

överenskommelsen.

Hösten 1991 anförde den nytillträdande regeringen följande om

energipolitiken i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6 s. 11):

Energipolitiken är av stor betydelse för möjligheten till en

hållbar ekonomisk tillväxt, men den styrs också av starka

miljöhänsyn. Den s.k. energiöverenskommelsen ligger fast.

Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av

säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elkraft. Det är

viktigt att Sverige har internationellt konkurrenskraftiga

elpriser.

I två motioner har frågor om energipolitikens inriktning från

mer allmänna utgångspunkter tagits upp.

Den stora uppgiften för de kommande två decennierna är att

avveckla kärnkraften och att stimulera en fortsatt minskning av

användningen av fossila bränslen, heter det i motion

1991/92:Jo612 (s). Med tillfredsställelse noterar motionärerna

att regeringen har anfört att energiöverenskommelsen från år

1991 skall ligga fast. Såvitt gäller industrins energiskatter

bör de incitament som har skapats genom nuvarande energi- och

miljöskatter inte störas alltför mycket, betonas det.

Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande om

fortsatt utveckling av energipolitiken i linje med vad de har

anfört.

Energiskatterna är i fokus för intresset i motion

1991/92:Jo645 (nyd). Svensk industri bör ges möjlighet att

anskaffa energi till konkurrenskraftiga priser, anser

motionärerna och föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande

med denna innebörd.

Regeringen har nyligen i kompletteringspropositionen (prop.

1991/92:150) lagt fram förslag om ändrad energibeskattning.

Förslaget, som bl.a. går ut på att industrins skattebelastning

skall minska och att energiskatterna för hushållen skall öka,

behandlas inte ytterligare i detta betänkande.

Utskottet anser -- i likhet med regeringen -- att

energiöverenskommelsen skall ligga fast. Med hänsyn härtill och

till vad som i regeringsförklaringen i övrigt har sagts om

energipolitiken avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Jo612 (s)

och 1991/92:Jo645 (nyd), båda i nu berört avseende.

Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m.

I riksdagens beslut våren 1991 om energipolitiken betonades

vikten av att riksdagen och regeringen har möjlighet att bedöma

resultaten av insatserna dels för energihushållning, dels för

tillskapande av ny kraft- och värmeproduktion. Det förutsattes

att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen

årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har till

regeringen överlämnat en redovisning, Energirapport 1991, med

bl.a. en bedömning av elproduktionens utveckling under

1990-talet. Rapporten, som har remissbehandlats, innefattar även

en presentation av pågående insatser för ny kraft- och

värmeproduktion och för en effektivare energianvändning. NUTEK

anser att resultaten av de energipolitiska program för

omställning och utveckling av energisystemet som infördes den 1

juli 1991 ännu inte kan bedömas.

Regeringen anför i budgetpropositionen att den delar NUTEK:s

uppfattning när det gäller möjligheten att nu bedöma de

energipolitiska programmen och meddelar sin avsikt att noga

följa utvecklingen i syfte att återkomma med en utförligare

redovisning i 1993 års budgetproposition.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen har anfört i

denna del.

Energiforskning

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 124--126)

föreslås att riksdagen skall godkänna de angivna riktlinjerna

för energiforskningen. Programmet för energiforskning bör,

anförs det, under nästa budgetår bedrivas i huvudsak i enlighet

med riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 (bet.

1989/90:NU40) och det energipolitiska beslutet våren 1991 (bet.

1990/91:NU40). Regeringen anmäler att ärenden som gäller

biobränslen enligt departementsförordningen (1982:1177, ändrad

senast 1991:1468) numera föredras av chefen för

jordbruksdepartementet.

Vidare begärs att riksdagen skall bemyndiga regeringen att

inom angivna ramar under budgetåret 1992/93 ikläda staten

ekonomiska förpliktelser för vart och ett av budgetåren

1993/94--1998/99 i samband med stöd till forskning och

utveckling inom energiområdet. För budgetåret 1992/93 föreslås

ett reservationsanslag på ca 281 milj.kr.

Utskottet godkänner regeringens förslag i nu nämnt avseende.

Det föreslås också i budgetpropositionen (bil. 10 s. 94 f.)

att riksdagen på motsvarande sätt skall bemyndiga regeringen att

under vart och ett av budgetåren 1993/94--1998/99 ikläda staten

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och

utveckling inom bioenergiområdet. För budgetåret 1992/93

föreslås ett anslag om ca 49 milj.kr. till bioenergiforskning.

Från detta anslag anvisas medel inom ramen för

energiforskningens huvudprogram. Inom biobränsleteknikområdet

lämnas stöd till forskning och utveckling som rör produktion och

distribution av trädbränslen, energiskog, avfall och biogas.

Även energirelaterad transportforskning ingår liksom den

forskning om förbränning och förgasning, som för närvarande sker

hos Studsvik AB. Bioenergiforskningen bör under nästa budgetår

bedrivas i huvudsak i enlighet med riksdagens

forskningspolitiska beslut våren 1990, anför regeringen.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag.

Utveckling och introduktion av ny energiteknik

Energiteknik

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 130 f.) föreslås även anslag

till insatser för ny energiteknik. Enligt energiöverenskommelsen

våren 1991 skall medel för ändamålet anvisas årligen under en

femårsperiod. Från anslaget överförs medel till

energiteknikfonden. Vidare betalas över anslaget utgifter för

stöd enligt förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa

investeringar inom energiområdet, m.m. Enligt nu gällande regler

lämnas investeringsbidrag till tre ändamål, nämligen

kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och

solvärmeanläggningar. Stödet till kraftvärmeproduktion föreslås

fortsättningsvis bli anvisat över jordbruksdepartementets

huvudtitel (se i det följande). För stöd till kvarvarande

ändamål beräknar regeringen medel om 170 milj.kr. avseende

budgetåret 1992/93.

Utskottet tillstyrker också detta förslag till anslag.

Biobränsleteknik

Bidrag för ny energiteknik

Som nyss har nämnts beslöt riksdagen våren 1991 om ett stöd

för investeringar i nya anläggningar för kraftvärmeproduktion

med biobränslen och åtgärder för att förbättra konkurrenskraften

för befintliga anläggningar för kraftvärmeproduktion baserad på

biobränslen. I budgetpropositionen (bil. 10 s. 95) föreslås ett

anslag på 200 milj.kr. för kommande budgetår.

Även detta förslag tillstyrks av utskottet.

Främjande av biobränsleanvändningen

I enlighet med energiöverenskommelsen tillkallades våren 1991

en kommission, biobränslekommissionen (I 1991:01), med uppgift

att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad

kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till

åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft.

Kommissionen förutsätts redovisa resultatet av sitt arbete

senast den 30 juni 1992.

Kommissionen skulle enligt sina direktiv (dir. 1991:11) med

förtur redovisa överväganden och förslag om samordning och

förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen.

Hösten 1991 avlämnade kommissionen sitt delbetänkande (SOU

1991:93) El från biobränslen. I betänkandet föreslås riktlinjer

för de särskilda medel för utvecklingsinsatser för biobränslen

-- 625 milj.kr. -- som beräknades i energiöverenskommelsen.

Avgörande vid fördelningen av medlen bör vara, anser

kommissionen, teknikens potential för elproduktion med god

ekonomi och hög verkningsgrad; anläggningens storlek bör därmed

inte fälla utslaget. Vidare bör tillgång finnas till en

kommersiell teknik som är lämpad för de olika effektintervall

där det finns värmeunderlag av någon betydelse. Enligt

kommissionens uppfattning bör riskspridning ske genom att stödet

fördelas på mer än en teknisk lösning.

I proposition 1991/92:97 lägger regeringen fram förslag om ett

tidsbegränsat stöd om totalt 625 milj.kr. för utveckling av

teknik för elproduktion med biobränslen, m.m. Regeringen

ansluter sig till kommissionens bedömningar och förslag när det

gäller stödets inriktning. Särskilt betonas vikten av att

stödinsatserna koncentreras till ett mindre antal projekt; en

stark uppsplittring försvagar effekten av stödet och hindrar en

positiv utveckling. Det är angeläget, anförs det vidare, att

basen för teknikutveckling breddas, t.ex. till kommunala

energiverk och skogsindustrin. Till bl.a. denna fråga förutsätts

kommissionen återkomma i sitt slutbetänkande, påpekar

regeringen.

Administrationen av det nya stödet bör, enligt regeringens

uppfattning, knytas till NUTEK. Vidare bör stödinsatserna utgöra

ett eget program. Beslut i stödärenden bör fattas i en

programstyrelse, anför regeringen, som också förordar att hög

teknisk och industriell kompetens skall finnas representerad i

styrelsen.

Regeringens förslag innebär en alltför defensiv hållning till

teknikutvecklingsfrågor, heter det i motion 1991/92:N29 (kds).

Stödet bör snarare inriktas på många, enkla och småskaliga

anläggningar som på marknadsmässiga villkor kan kopplas in på

ett elnät, anser motionären. En sådan ordning skulle möjliggöra

uppbyggnaden av en elproduktion för lantbrukare som är inriktade

på omställning till energigrödor; de kan därigenom få avsättning

för egenproducerade biobränslen. Riksdagen borde göra ett

uttalande med denna innebörd.

Kritik av närbesläktad art kommer till uttryck i motion

1991/92:N30 (v). Även småskaliga projekt av okonventionell

karaktär för annat än elproduktion borde bli stödberättigade,

anser motionärerna och begär att riksdagen skall uttala sig till

förmån för en sådan inriktning. Förslag av mer övergripande

karaktär framförs i motion 1991/92:N419 (v). Användningen av

biobränslen kan enligt motionärernas uppfattning öka med 80 TWh;

för närvarande produceras ca 60 TWh på basis av sådana bränslen.

De anser att riksdagen hos regeringen skall begära förslag så

att produktionen och konsumtionen av biobränslen gynnas med

målet att biobränsleandelen av energikonsumtionen kraftigt ökar.

De invändningar mot förslaget i propositionen som framförs i

motionerna 1991/92:N29 (kds) och 1991/92:N30 (v) och som går ut

på att stödet i alltför liten utsträckning är inriktat på

småskalig teknik bemöts av jordbruksutskottet i dess yttrande

(1991/92:JoU6y) till näringsutskottet. Jordbruksutskottet

åberopar därvid vad som anförs i propositionen om utgångspunkten

att biobränslena skall lämna ett betydande bidrag till

elproduktionen redan från omkring år 2000 och att detta bidrag

skall kunna öka successivt. En sådan teknikutveckling måste

härvid främjas som medger att de möjligheter till kommersiell

produktion som kan finnas blir optimalt utnyttjade. Det

särskilda stödet bör därför inriktas främst på teknik som är

lämpad för anläggningar i de storleksintervall där huvuddelen av

potentialen för kraftvärmeproduktion från biobränslen finns,

anförs det. Enligt jordbruksutskottets uppfattning finns det

inte något motsatsförhållande mellan de riktlinjer för stödet

som anges i propositionen och det förslag som framförs i motion

1991/92:N29 (kds) om utvecklingen av småskalig teknik. Därför,

menar jordbruksutskottet, bör några bestämda storleksgränser

inte sättas som villkor för stöd.

Inte heller näringsutskottet anser det vara lämpligt att

fastställa bestämda storleksgränser för stödet. De riktlinjer

som anges av biobränslekommissionen -- och som regeringen har

ställt sig bakom -- är enligt näringsutskottets mening

ändamålsenliga. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna

1991/92:N29 (kds) och 1991/92:N30 (v), den senare i här berört

avseende. Med hänvisning till det arbete som ännu återstår för

biobränslekommissionen i fråga om att föreslå ytterligare

åtgärder för främjande av biobränsleanvändningen avstyrker

utskottet även motion 1991/92:N419 (v) såvitt den gäller krav på

gynnande av biobränslen.

I motion 1991/92:N30 (v) berörs även sammansättningen hos den

föreslagna programstyrelsen. I denna bör inte bara teknisk och

industriell kompetens vara representerad -- såsom regeringen har

förordat -- utan även kompetens som innefattar miljöteknik,

naturvård och småskalig teknik, hävdar motionärerna och föreslår

att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Jordbruksutskottet förutsätter att programstyrelsen kommer att

präglas av såväl hög teknisk och industriell kompetens som stor

kunskap om miljö- och naturvårdsfrågor. Vidare bör kunskap

finnas om bl.a. småskalig teknik, anför jordbruksutskottet och

erinrar samtidigt om att programstyrelsen torde vara oförhindrad

att anlita konsulter och särskild expertis.

Näringsutskottet kan för sin del ansluta sig till

jordbruksutskottets uppfattning såvitt gäller administrationen

av stödet. Något uttalande av riksdagen i frågan ter sig dock

inte motiverat; motion 1991/92:N30 (v) avstyrks därmed i berörd

del.

I nyssnämnda motion tas även upp en rad andra frågor, som i

varierande utsträckning har beröring med det framlagda förslaget

till riktlinjer för stödet. Motionärerna efterlyser nya aktörer

i biobränsleproduktionen; det är inte givet att Vattenfall AB

och Sydkraft AB är de mest lämpade företagen att utveckla

småskaliga tekniker, heter det. Vidare anser motionärerna att

biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion knappast utgör ett

alternativ vid glesare bebyggelse. De pekar därför på behovet av

stimulans till utvecklingen av småskalig teknik med bättre

miljöegenskaper; det är främst vedeldning i villapannor som

motionärerna här åsyftar. De befarar också att en ökad

biobränsleproduktion -- i den mån denna innebär s.k.

totalavverkning -- hotar skogsmarkens näringsbalans. Resurser

borde därför avsättas för ett forsknings- och utvecklingsarbete

när det gäller skogsråvara för att finna optimala -- inte

maximala -- uttagsnivåer, anförs det. Även möjligheten till

sysselsättningsskapande effekter av biobränslefrämjande insatser

bör beaktas, hävdar motionärerna och föreslår att riksdagen

skall göra uttalanden till regeringen i nu angivna avseenden.

I biobränslekommissionens återstående uppgifter ingår bl.a.

att lägga fram förslag som främjar en ökad kommersiell

användning av biobränslen. Bedömningen av biobränslenas roll för

el- och värmeförsörjningen skall omfatta såväl skogsbränslen och

energigrödor som vissa sorterade avfallsfraktioner. Kommissionen

skall även bedöma risken för såväl direkta som indirekta

miljöeffekter av ökad biobränsleanvändning och utforma sina

förslag med utgångspunkt i att de samlade negativa effekterna

för miljön skall bli så små som möjligt.

I sin kommentar till de nu aktuella yrkandena betonar

jordbruksutskottet vikten av effektiva insatser för att en ökad

energiproduktion med förnybara bränslen skall möjliggöras.

Avvecklingen av kärnkraften förutsätter en successiv utveckling

mot ett energisystem som i huvudsak är baserat på varaktiga,

förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga

miljöpåverkan, fortsätter jordbruksutskottet. Resultatet av

kommissionens arbete kan förväntas ge ökade möjligheter att i

allt väsentligt tillgodose syftet med de nu berörda

motionsyrkandena.

Näringsutskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

motion 1991/92:N30 (v) även i här aktuella delar.

Anslag

Som har framgått i det föregående föreslår regeringen ett

anslag på 625 milj.kr. till främjande av biobränsleanvändningen.

Stödet bör, enligt regeringens uppfattning, begränsas i tiden

till högst fem år; det kommer därmed att i huvudsak sammanfalla

med perioden för investeringsstöd till anläggningar för

kraftvärmeproduktion för biobränslen. Hela beloppet föreslås bli

anvisat för budgetåret 1992/93. Regeringen anser att stödet bör

utformas på ungefär samma sätt som stödet från

energiteknikfonden.

Medelstilldelningen är otillräcklig, hävdas det i motion

1991/92:N30 (v). Motionärerna föreslår därför att anslaget ökas

med 500 milj.kr. Härutöver borde resurser kunna anskaffas genom

att andra finansiärer erbjuds samarbete kring olika projekt,

heter det vidare.

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt regeringens

förslag om anslag.

Näringsutskottet konstaterar att den föreslagna nivån på

stödet överensstämmer med vad som beräknades i

energiöverenskommelsen. Utskottet godtar regeringens förslag;

därmed avstyrks motion 1991/92:N30 (v) i här behandlat avseende.

Effektivare energianvändning

Våren 1991 antog riksdagen ett femårigt program för

effektivare energianvändning. Det ersatte ett tidigare program

som riksdagen fattade beslut om våren 1988. Genom 1991 års

beslut utvidgades stödet till att omfatta all energieffektiv

teknik.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 129 f.) anförs att

verksamheten med energihushållning bör fortsätta i enlighet med

det av riksdagen godkända programmet. Regeringen föreslår att

150 milj.kr. skall anvisas för budgetåret 1992/93.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om medel.

En nationell energieffektivitetsplan efterlyses i motion

1991/92:N419 (v). Med ett ökat sparande och en höjd

energieffektivitet kan, enligt motionärernas mening, en

energibesparing om 80 TWh uppnås. De anser att detta är den

faktor i energisystemet som har störst utvecklingspotential. När

det gäller byggnormer är kraven högt ställda men det saknas ett

systemtänkande som går ut på en energiminskning i alla led,

anförs det.

Enligt energiöverenskommelsen från våren 1991 skall förslag

till ytterligare åtgärder föreläggas riksdagen i det fall att

insatserna för energieffektivisering bedöms som otillräckliga

vid omställningen av energisystemet. Redovisning skall, som

redan har nämnts, ske årligen i budgetpropositionen. En

redogörelse för gjorda insatser för en effektivare

energianvändning förutses ingå i 1992 års energirapport från

NUTEK.

Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet motion

1991/92:N419 (v) såvitt här är i fråga.

Energitillförsel

Fossila bränslen

Kolets andel av användningen av energislagen bör minskas från

30 TWh till 15 TWh fram till år 2010, heter det vidare i motion

1991/92:N419 (v). Riksdagen borde hos regeringen begära förslag

om en tidsplan för en sådan minskning av kolanvändningen. En

motsvarande begäran avseeende bensin, dieselolja och

eldningsolja återfinns i samma motion. Motionärerna anser att

användningen av bensin och dieselolja bör sänkas från 100 TWh

till 20 TWh fram till år 2010; för eldningsolja borde

motsvarande reduktion ske från 100 TWh till 30 TWh.

Med hänvisning till riktlinjerna för energipolitiken avslog

riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:NU40 s. 107) yrkanden i tre

motioner (m; v; mp) som gick ut på att de skadliga effekterna av

koldioxidutsläpp från fossila bränslen skulle minskas. Den

strategi för minskad klimatpåverkan som var resultatet av

trepartiöverenskommelsen är väl ägnad att tillgodose kravet på

en energipolitik som utgår från vad natur och miljö kan bära,

anförde utskottet. Två reservationer (m; v, mp) avgavs.

Förutom energihushållningsåtgärder kräver en avveckling av

fossila bränslen att det skapas ersättningsenergi, exempelvis

genom biobränslen. Såsom har framgått i det föregående undersöks

förutsättningarna för ökad användning av biobränslen av

biobränslekommissionen. Med hänvisning till vad som nu har sagts

avstyrker utskottet motion 1991/92:N419 (v) i här aktuell del.

Vid förädling av råolja till lågsvavlig eldningsolja, gasol

och liknande produkter uppstår restprodukter med höga halter av

bl.a. svavel, tungmetaller och klorerade kolväten. Sådana s.k.

restoljor kan blandas med lättare produkter, t.ex. dieselolja.

Utblandade restoljor exporteras av raffinaderiföretaget

Skandinaviska Raffinaderi AB (Scanraff) till bl.a.

Storbritannien för användning som eldningsolja. Vattenfall --

som den 1januari 1992 har ombildats till aktiebolag,

Vattenfall AB -- har projekterat ett kraftverk intill Scanraffs

anläggning i Brofjorden i Lysekils kommun. I kraftverket, vars

effekt avsågs uppgå till 400 MW, ämnade Vattenfall testa och

demonstrera ny teknik -- förgasning med kombicykel för

elproduktion -- genom vilken man på ett från miljösynpunkt

skonsamt sätt skulle kunna utnyttja sådana restoljor som

bränsle. Vattenfall har emellertid nyligen beslutat att

projektet för närvarande saknar aktualitet; den starka

kraftbalansen -- och det därav föranledda lägre priset på

elkraft -- uppges vara den främsta orsaken. Samtidigt framhålls

att kraftverket kan komma till stånd på sikt.

I motion 1991/92:N403 (fp) understryks vikten av att planerna

på kraftverket fullföljs; motionären begär att riksdagen skall

ge regeringen till känna vad som i motionen har anförts om

kravet på att restoljor skall omhändertas inom landet. Riksdagen

borde också göra ett uttalande om restriktioner när det gäller

export av restoljor, anser motionären och hänvisar till de

miljöeffekter som uppkommer i Sverige som en följd av

förbränningen i importlandet.

En liknande motion (v) -- som gick ut på att frågan om

ersättande av kol med förgasade restoljor borde utredas --

avslogs av riksdagen våren 1991. Utskottet hänvisade (bet.

1990/91:NU40) till Vattenfalls investeringsplaner och den

ytterligare prövning av projektet i Brofjorden som Vattenfall

förutsattes göra.

Enligt förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall får

avfall exporteras endast om det kan visas att avfallet slutligt

kommer att omhändertas på ett sätt som från hälso- och

miljösynpunkt hade varit godtagbart om det hade omhändertagits i

Sverige. Tillstånd ges av statens naturvårdsverk.

Scanraff betraktar inte de restoljor som uppkommer i processen

som miljöfarligt avfall. Efter utblandningen kan de användas som

eldningsolja och utgör därmed en handelsvara. Scanraff har

därför inte ansökt om exporttillstånd hos naturvårdsverket.

Regeringen beslutade våren 1990 att en särskild utredare

(M 1990:04; tekn.dr. Rune Olsson) skulle tillkallas med

uppgift att utreda vissa frågor rörande miljöfarligt avfall m.m.

I uppgiften (dir. 1990:45) ingår bl.a. att klarlägga olika

möjligheter för omhändertagande av miljöfarligt avfall. Med

miljöfarligt avfall avses främst kemiskt industriavfall,

oljeavfall och annat kemiskt avfall. Utredningen förutses vara

slutförd vid utgången av år 1992. Utskottet har inhämtat att

frågor med anknytning till den nu aktuella kommer att behandlas

av utredningen.

Den s.k. Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter

av farligt avfall, som har ratificerats av bl.a. Sverige, träder

i kraft den 5 maj 1992. Konventionen kan innebära ökade

möjligheter att förhindra handel med avfall av det slag som

restoljorna är exempel på.

Riksdagens beslut (prop. 1990/91:87, bet. NU38) att omvandla

affärsverket Vattenfall till ett aktiebolag, Vattenfall AB,

innebär bl.a. att ansvaret för beslut om bolagets investeringar

vilar på bolaget och dess styrelse.

Utskottet delar de farhågor för restoljornas skadlighet för

miljön som kommer till uttryck i den nu berörda motionen. Med

hänvisning till de överväganden som förestår i utredningen om

miljöfarligt avfall och vad utskottet i övrigt har anfört

avstyrks emellertid motion 1991/92:N403 (fp).

Torv

Torv är beteckningen på ett biologiskt mer eller mindre

nedbrutet växtmaterial. Återbildningen sker långsamt. Sedan

länge pågår en debatt om huruvida torv skall anses vara fossilt

bränsle eller biobränsle och sålunda en form av förnybart

bränsle. Om torv skulle klassificeras som biobränsle skulle

detta innebära att den omfattades av visst statligt stöd, främst

det investeringsstöd till biobränsleeldade kraftvärmeverk som

riksdagen beslutade om våren 1991. Enligt lagen (1990:582) om

koldioxidskatt tas sådan skatt inte ut på biobränslen, avfall,

torv samt metanol och etanol. I den proposition (prop.

1989/90:111) som låg till grund för beslutet om dessa undantag

meddelades att den fortsatta skattebefrielsen för torv skulle

utredas.

I tre motioner begärs att torv skall klassificeras som

biobränsle. Torv erbjuder den kanske största tillväxtpotentialen

under den närmaste tioårsperioden, heter det i motion

1991/92:N416 (s). Så länge uttaget inte överskrider tillväxten

kan torv betraktas som förnybart; förbränningen av torv skulle

därmed inte ge något nettotillskott av koldioxid till

atmosfären. Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett

uttalande av denna innebörd.

Tidigare beslut om investeringsstöd för biobränslen vid

kraftvärmeproduktion inger stor osäkerhet om torvens framtid,

hävdas det i motion 1991/92:N423 (c). Torven borde därför bli

klassad som biobränsle. Ett uttalande av riksdagen av denna

innebörd liksom ett uttalande om att uttaget av torv inte får

överskrida tillväxten begärs av motionärerna. De anser vidare

att riksdagen bör besluta att torv skall omfattas av det

nyssnämnda investeringsstödet till kraftvärmeproduktion.

Också i motion 1991/92:N428 (fp) begärs ett uttalande av

riksdagen om torvens betydelse för den framtida

energiförsörjningen och om att torven borde bli klassad som

biobränsle.

Motioner (s, m; c) med krav på att torv skulle definieras som

biobränsle avslogs av riksdagen våren 1991 (bet. 1990/91:NU40).

Utskottet fann att det knappast var lämpligt att riksdagen

uttalade sig i denna fråga. Utskottet utgick från att hithörande

frågor skulle komma att diskuteras ytterligare inom

biobränslekommissionen. Vidare kunde frågan komma att övervägas

av statens naturvårdsverk i samband med att verket fullgör ett

uppdrag från regeringen om att redovisa en analys av åtgärder

mot klimatförändringar. Regeringens förslag om att stöd inte

skulle utgå till nya anläggningar för kraftvärmeproduktion där

torv svarar för den huvudsakliga bränsleförsörjningen godtogs av

riksdagen.

I biobränslekommissionens delbetänkande (SOU 1991:93) El från

biobränslen hänvisas (s. 26) till direktiven för kommissionens

arbete enligt vilka torv inte anges som biobränsle. Kommissionen

anmäler emellertid att dess arbete tills vidare även skall

innefatta frågor om torv. Detta beslut sägs vara betingat av

praktiska skäl, bl.a. till följd av att marknaderna för torv och

biobränslen företer stora likheter och att bränslena i viss

utsträckning är utbytbara i anläggningar för el- och

värmeproduktion. Inför det slutliga ställningstagandet i frågan

ville kommissionen emellertid avvakta resultatet av det

nyssnämnda uppdraget till naturvårdsverket.

Resultatet av detta uppdrag presenterades i december 1991 i

rapporten (4011) Växthusgaserna -- Utsläpp och åtgärder i ett

internationellt perspektiv. Enligt verkets uppfattning bör torv

inte klassificeras som biobränsle. Rapporten har

remissbehandlats.

Utskottet hänvisar -- liksom tidigare -- till att

biobränslekommissionen överväger frågan. Motionerna 1991/92:N416

(s), 1991/92:N428 (fp) och 1991/92:N423 (c) avstyrks således.

Biobränslen

Biogas

Två motioner rör ett fullskaleprojekt för biogasproduktion i

Kungsörs kommun.

Hittills har projektet inte kunnat finansieras på ett

tillfredsställande sätt, anförs det i motion 1991/92:N420 (s).

Detta medför att kostnaderna för producerad energi har blivit

höga. Eftersom detta fullskaleprojekt är det enda som är baserat

på energigrödor, skulle det vara av stort intresse om projektet

kunde fullföljas, heter det. Riksdagen bör göra ett

tillkännagivande om behovet av stimulansåtgärder för

biogasprojekt som medverkar till att hålla odlingslandskapet

öppet, anser motionärerna.

En samordning bör eftersträvas när det gäller att uppfylla

jordbruks-, miljö- och energimålen, sägs det i motion

1991/92:N422 (kds). Motionären anser att en översyn bör göras i

detta syfte. Han anger det nämnda projektet i Kungsörs kommun

som exempel på behovet av samordning.

I motion 1991/92:N30 (v) begärs ett uttalande av riksdagen om

nödvändigheten av stöd till biogasprojekt.

Biobränslekommissionen har, som tidigare redovisats, enligt

sina direktiv till uppgift att analysera de långsiktiga

förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av

biobränslen och lämna förslag till åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt.

Det är, menar utskottet, naturligt att frågor av det slag som

tas upp i motionerna kommer att omfattas av kommissionens

fortsatta arbete. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen

inte föregripa kommissionens överväganden och förslag. Med

hänvisning till vad som har anförts avstyrker utskottet

motionerna 1991/92:N420 (s), 1991/92:N422 (kds) och

1991/92:N30 (v), den sistnämnda i nu berörd del.

Studsvik AB:s forskning och utveckling på det

icke-kärntekniska området avser främst utveckling av teknik för

inhemska bränslen. Mot bakgrund av bolagets otillfredsställande

ekonomiska resultat beslöts våren 1991 (prop. 1990/91:184, bet.

NU48) om en överföring av ägarfunktionen till Vattenfall, som

samtidigt har fått i uppdrag att genomföra en omstrukturering av

bolaget. Styrelsen för Studsvik AB har beslutat om vissa

strukturförändringar, som bl.a. innebär att enheten Energi och

miljö -- som innefattar ett forsknings- och utvecklingsarbete

rörande förgasning av biomassa i småskaliga anläggningar --

skall läggas ned om det inte går att finna nya intressenter för

verksamheten.

Hotet om en nedläggning av denna enhet berörs i motion

1991/92:N30 (v). Medel bör avsättas för fortsatt verksamhet,

anser motionärerna. De framhåller att biogas kan baseras på

olika insatsvaror.

Enligt vad utskottet har inhämtat pågår förhandlingar med

andra finansiärer än Vattenfall AB när det gäller den berörda

enheten vid Studsvik AB. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet

motion 1991/92:N30 (v) i nu aktuellt avseende.

Etanol

Etanol framställs genom förjäsning av socker- eller

stärkelserika produkter, främst jordbruksgrödor och skogsavfall.

Etanol är användbart som motorbränsle (motoralkohol).

Världsmarknadspriset på etanol är för närvarande mycket lågt

till följd av överskottsproduktion. Denna omständighet minskar

möjligheten till en prishöjning på inhemskt producerad etanol.

I motion 1991/92:N405 (s) begärs uttalanden av riksdagen som

sammanfattningsvis går ut på att etanolproduktionen skall ges

ökad stimulans. Satsningar borde göras på utveckling av

alternativ energiproduktion för transport- och

uppvärmningssystemen men också av etanolproduktion baserad bl.a.

på socker. Vidare borde försök inledas för omvandling av

biomassa och skogsavfall till etanol. Såvitt gäller skogsavfall

borde försöken förläggas till Kalmar, anser motionären.

Överskott av spannmål kommer i stor utsträckning att uppstå i

området norr om Mälaren; Köping har stora fördelar som

lokaliseringsort för en etanolproduktion, menar

upphovsmännen till motion 1991/92:N410 (s). Norrköping

förespråkas däremot i motion 1991/92:N408 (fp) som en lämplig

ort för en sådan produktion.

I trepartiöverenskommelsen om energipolitiken ingår åtgärder

för att främja etanoltillverkning (prop. 1990/91:88, bet. NU40).

Utgångspunkten för dessa åtgärder är riksdagens beslut våren

1990 om en ny livsmedelspolitik, som innebär en successiv

marknadsanpassning och avreglering av jordbruket. För att detta

skall åtstadkommas lämnas bl.a. ett omställningsstöd för sådan

areal som varaktigt ställs om från livsmedelsproduktion till

alternativ användning.

Inom EG behandlas för närvarande ett förslag om reducering av

punktskatterna för motorbränsle framställt av jordbruksråvaror.

Förslaget går ut på att skatten på sådant bränsle inte får

överstiga 10 % av skatten på den mineraloljeprodukt som det

aktuella bränslet är avsett att ersätta. Ett syfte med förslaget

är att en bärkraftig etanolindustri snarast skall kunna komma

till stånd.

I ett antal motioner (s; fp; c) föreslogs våren 1991 att

riksdagen skulle uttala sig för att en etanolanläggning skulle

lokaliseras till en viss region eller ort. Utskottet uttalade

(bet. 1990/91:NU40) att det inte är riksdagens uppgift att lägga

synpunkter på var i landet intressenter bör förlägga en

anläggning för produktion av etanol. Riksdagen gick på

utskottets linje och avslog de berörda yrkandena.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker härmed

motionerna 1991/92:N405 (s), 1991/92:N410 (s) och 1991/92:N408

(fp), den förstnämnda i här berörd del.

Växtoljor

För att utvecklingen i Kalmar län skall främjas bör försök med

tillverkning av vegetabilisk olja inledas i regionen, anförs det

vidare i motion 1991/92:N405 (s). Motionärerna begär att

riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för tillverkning

av dels miljövänlig vegetabilisk "dieselolja", dels

vegetabiliskt baserad tryckfärg.

Växtoljor eller vegetabiliska oljor framställs ur fröet av

oljeväxter. Av växtföljdsskäl bör inte den andel av åkerarealen

som avser oljeväxter överskrida 15 %. För närvarande odlas

oljeväxter på motsvarande 6% av arealen. Vegetabilisk olja kan

användas som dieselolja, såväl i konventionella motorer som i

s.k. Elsbett-motorer. I konventionella dieselmotorer krävs dock

att oljan genom s.k. omförestring görs mer lik vanlig

dieselolja. För att jordbrukets behov av dieselolja -- främst

till traktorparken -- skall kunna tillgodoses med vegetabilisk

olja krävs att 15 % av den totala arealen tas i anspråk.

Lönsamheten för produktion av vegetabilisk olja bestäms av

priset på dieselolja men också av priset på det proteinfoder som

utvinns vid oljeproduktion. Enligt uppgift är tillverkningen av

vegetabilisk olja inte lönsam med den prisnivå på oljan som nu

råder.

För agroindustriella projekt -- som den i motionen åsyftade

tillverkningen av växtoljebaserade tryckfärger utgör exempel på

-- lämnas stöd från bl.a. skogs- och jordbrukets forskningsråd

samt från Stiftelsen Lantbruksforskning.

Enligt utskottets mening saknas anledning för riksdagen att ta

initiativ till de regionala projekt som efterlyses i motion

1991/92:N405 (s). Denna avstyrks sålunda i aktuell del.

Elproduktion

Kärnkraft

Frågan om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet har

genom åren varit föremål för en omfattande behandling i

riksdagen.

År 1980 uttalade riksdagen (prop. 1979/80:170, bet. NU70) att

kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn

till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla

sysselsättning och välfärd. Vidare angav riksdagen att den sista

reaktorn skall stängas senast år 2010.

Frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad var, som

tidigare nämnts, inte föremål för förnyad prövning eller nytt

ställningstagande under de överläggningar som föregick

energiöverenskommelsen våren 1991 mellan Socialdemokraterna,

Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. I anslutning till

behandlingen av den energipolitiska propositionen senare under

våren 1991 avslog riksdagen med hänvisning främst till

energiöverenskommelsen ett stort antal motioner med förslag av

varierande art rörande kärnkraften (prop. 1990/91:88, bet.

NU40).

I fyra motioner aktualiseras åter frågan om kärnkraftens

framtid i den svenska energiförsörjningen. I två av dem -- båda

väckta av företrädare för Ny demokrati -- föreslås att

kärnkraftsproduktion skall stimuleras. De två andra -- från

företrädare för Vänsterpartiet resp. Kristdemokraterna -- ger på

olika sätt uttryck för en motsatt uppfattning.

En satsning på existerande kärnkraftverk är den enda

realistiska vägen som medger att utsläppen av växthusgaser inte

ökar, anförs det i motion 1991/92:Jo645 (nyd). Riksdagen borde

därför göra ett uttalande om vikten av att användningen av

elkraft gynnas och att det planeras för fortsatt drift av

existerande kärnkraftverk. Ett uttalande bör, menar

motionärerna, också gå ut på att utveckling, effektökning och

förbättring av existerande kärnkraftverk skall tillåtas. I samma

riktning går olika förslag i motion 1991/92:N414 (nyd); här

begärs att riksdagen skall besluta att fortsatt utbyggnad och

effektivisering av kärnkraften skall tillåtas. Riksdagen bör

även upphäva "lagen om avveckling av kärnkraften", sägs det.

Argument som går ut på att kärnkraften skulle vara miljövänlig

och behövs för att man skall komma till rätta med

koldioxidutsläppen håller inte, hävdas det däremot i motion

1991/92:N419 (v). Motionärerna åberopar bl.a. rapporter från

Förenta staterna som visar att medel som investeras i

effektivisering av elanvändningen ger minskade koldioxidutsläpp

som är sju gånger större än om motsvarande medel investeras i

kärnkraftverk. I motionen krävs att en avvecklingsplan för

kärnkraften skall tas fram. Vidare begärs att avvecklingen skall

inledas med att kärnkraftverket i Barsebäck tas ur drift;

motionärerna anser att denna anläggning är den sämsta från

lokaliseringssynpunkt.

En parlamentariskt sammansatt kommitté för avveckling av

kärnkraften efterlyses i motion 1991/92:N415 (kds). I motionen

hänvisas till regeringens redovisning i budgetpropositionen av

de energipolitiska programmens resultat; av denna framgår att

tillskottet till kraftbalansen beräknas bli litet. Motionären

finner det alarmerande att någon större förändring sålunda inte

har skett inom energipolitiken.

Genom lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

(kärntekniklagen) regleras användningen av kärnkraft. För att

bedriva sådan verksamhet krävs tillstånd; frågor i anslutning

härtill prövas av statens kärnkraftinspektion. Ett tillstånd kan

återkallas av inspektionen om vissa villkor i lagen inte iakttas

eller om det i annat fall finns synnerliga skäl från

säkerhetssynpunkt. Några bestämmelser i lag eller annan

författning som medger avstängning av kärnkraftverk av andra

skäl än säkerhetsskäl finns inte.

I december 1991 redovisades en översyn av kärntekniklagen i

betänkandet (SOU 1991:95) Översyn av lagstiftningen på

kärnenergiområdet. Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds

för närvarande inom regeringskansliet.

Med hänvisning till energiöverenskommelsen bör enligt

utskottets mening också de nu aktuella yrkandena om kärnkraftens

roll m.m. i energiförsörjningen avstyrkas. Motionerna

1991/92:Jo645 (nyd), 1991/92:N414 (nyd), 1991/92:N415 (kds) och

1991/92:N419 (v) avstyrks sålunda i här aktuella delar.

Sverige har en viktig uppgift när det gäller arbetet för en

internationell avveckling av kärnkraften, anförs det i motion

1991/92:N419 (v). Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett

uttalande av denna innebörd. Samtidigt kritiseras

Internationella Atomenergiorganet (IAEA) för att det inte har

lyckats hindra spridningen av klyvbart material; Sverige borde

därför ta initiativ till att IAEA:s roll att främja spridning av

kärnkraftsproduktion upphör, anser motionärerna.

Enligt utskottets uppfattning behandlas frågor rörande

internationella förhållanden på kärnenergiområdet lämpligast i

internationella organ. Med det sagda avstyrker utskottet motion

1991/92:N419 (v) i här berörd del.

Vattenkraft

Återföring av vinstmedel

I sex motioner framläggs förslag om en återföring av

vinstmedel från vattenkraftsproduktionen till de regioner där

den har producerats.

Huvuddelen av vattenkraftsproduktionen är lokaliserad till de

fyra Norrlandslänen, men endast en ringa del av avkastningen

kommer länen till godo, anförs det i motion 1991/92:N401 (s);

jämförelse görs med Norge, som uppges ha en skattelagstiftning

som tillgodoser krav av denna innebörd. Ett uttalande av

riksdagen i ämnet krävs i denna motion liksom i motionerna

1991/92:N404 (s), 1991/92:N402 (c), 1991/92:N429 (kds),

1991/92:N406 (nyd) och 1991/92:A481 (v).

Frågan om en återföring av kraftföretagens vinster

diskuterades kortfattat i den regionalpolitiska kommitténs

betänkande (SOU 1989:55) Fungerande regioner i samspel. En mer

ingående behandling av ämnet har sedermera gjorts av utredningen

om kraftföretagens vinster, som i sitt betänkande (SOU 1991:8)

Beskattning av kraftföretag bl.a. har övervägt några tänkbara

modeller för sådan "vinståterföring". Enligt utredningens

förslag skall den särskilda beskattningen av

vattenkraftsproduktion ersättas av en fastighetskatt.

Utredningen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom

regeringskansliet.

Riksdagen avslog våren 1991 två motioner (c) om återföring av

vinstmedel från vattenkraftsproduktionen. Utskottet (bet.

1990/91:NU40 s. 95 f.) avstyrkte dem med hänvisning till den

fortsatta beredningen av sistnämnda utredningsbetänkande;

regeringens förslag och remissutfallet borde avvaktas, menade

utskottet. I en reservation (c, v) följdes motionerna upp.

Som svar på fråga (1991/92:80) av Elvy Söderström (s) om

vinsterna från vattenkraften anförde finansminister Anne Wibble

hösten 1991 (RD 1991/92:27 s. 63 f.) att den särskilda skatten

för vattenkraftsproduktionen ger intäkter om totalt ca 1 miljard

kronor per år till statsbudgeten. Denna skatt -- liksom andra

skatter -- finansierar utgifterna på statsbudgeten, där bl.a.

regionalpolitiska insatser är en del, framhöll hon. Någon

återföring av skatten till berörda regioner var enligt

statsrådet inte aktuell. Hon hänvisade vidare till att det

nyssnämnda betänkandet om beskattning av kraftföretag var under

beredning inom regeringskansliet och påpekade att hon därför

inte var beredd att kommentera utredningens slutsatser. I svaret

underströks att regionalpolitiska insatser skulle komma att

spela en betydande roll framöver i regeringens politik.

Utskottet konstaterar att den fråga som tas upp i motionerna

fortfarande är föremål för beredning inom regeringskansliet.

Någon anledning för riksdagen att föregripa denna behandling

finns inte, anser utskottet. Följaktligen avstyrks motionerna

1991/92:N401 (s), 1991/92:N404 (s), 1991/92:N402 (c),

1991/92:N429 (kds) 1991/92:N406 (nyd) och 1991/92:A481 (v), den

sistnämnda såvitt här är i fråga.

Rådgivning om vattenkraftsproduktion

Riktad och oberoende rådgivning om vattenkraftsproduktion

efterlyses i motion 1991/92:N424 (c). När det gäller sådan

produktion finns ingen stödgivande funktion inom någon

myndighet, anförs det. Oberoende rådgivare skulle ha en viktig

uppgift att göra en första värdering av om en upprustning av

äldre eller nedlagda vattenkraftsanläggningar skulle vara

lämplig från miljösynpunkt och försvarbar från ekonomisk

synpunkt, anser motionärerna.

En motion (mp) med motsvarande inriktning avslogs våren 1991

på förslag av utskottet (bet. 1990/91:NU40 s. 94) med hänvisning

till de berörda myndigheternas stödgivande funktion, som

regelmässigt innefattar information och rådgivning i här

aktuella frågor.

NUTEK har som sektorsmyndighet ansvar för att tillhandahålla

grundläggande information. Ytterligare material kan ofta

erhållas hos intresseorganisationerna. En betydande kompetens

finns dessutom samlad hos konsulter, leverantörer m.fl.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget med en

adekvat rådgivning av det slag som motionärerna tar upp. Såsom

har framgått av det föregående torde behovet av en sådan

rådgivning tillgodoses genom den information som finns hos

berörda organ. Mot bakgrund av det nu sagda avstyrker utskottet

motion 1991/92:N424 (c) i här aktuell del.

Vindkraft

Allmänt

Fortsatta satsningar på vindkraftverk ter sig föga

meningsfulla, anser upphovsmännen till motion 1991/92:N414

(nyd). För att samma mängd elenergi som i ett kärnkraftverk

skall alstras skulle det erfordras tiotusentals större eller

mindre vindkraftverk, med en miljöstörande placering utmed våra

kuster. Dessutom ger vindkraften en betydligt dyrare elkraft,

anför motionärerna och begär att riksdagen inte skall anvisa

ytterligare medel för forskning och utbyggnad av vindkraft.

I motsatt riktning går ett önskemål i motion 1991/92:N419 (v).

I denna begärs en tidsplan för vindkraftens utveckling som

garanterar en utbyggnad så att vindkraftens andel av

energikonsumtionen kraftigt ökar. Vindkraften är förnybar och

har ringa effekt på miljön, heter det. Nackdelen är en viss

inverkan på landskapsbilden, som dock är försumbar jämfört med

t.ex. åsynen av våra vägar och kraftledningar, anser

motionärerna.

Såsom har framgått i det föregående beslutade riksdagen våren

1991 (bet. 1990/91:NU40) att energiteknikfonden årligen skall

tillföras ca 200 milj.kr. bl.a. för utveckling av stora

vindkraftverk. Vidare beslöts om ett investeringsbidrag för små

och medelstora vindkraftverk; för ändamålet anslogs medel om 50

milj.kr. per år under en femårsperiod.

Hösten 1991 beslutade riksdagen (prop. 1991/92:67, bet. SkU6)

om en utvidgning av det skattefria området för

vindkraftsproduktion från 100 kW till 500 kW.

Utskottet, som vill betona vikten av att energiproduktionen

präglas av mångfald, finner inte motiverat att de beslutade

stödformerna till vindkraftsproduktion skall upphävas. Det

berörda yrkandet i motion 1991/92:N414 (nyd) avstyrks således.

Vidare anser utskottet att det inte är erforderligt att

besluta om en sådan tidsplan för utveckling av vindkraften som

efterlyses i motion 1991/92:N419 (v). Denna motion avstyrks

alltså såvitt nu är i fråga.

Rådgivning om vindkraftsproduktion

Vid årsskiftet 1991/92 upphörde ett projekt för rådgivning om

vindkraftsproduktion; bidrag till detta projekt har erhållits

från statens energiverk, sedermera NUTEK. Oro för hur sådan

rådgivning skall kunna ombesörjas i fortsättningen kommer till

uttryck i motion 1991/92:N424 (c). Ett tillkännagivande i frågan

av riksdagen begärs med hänvisning till den samhällsekonomiska

vinst som kan göras genom en rådgivning av det efterlysta

slaget.

Såsom har nämnts i det föregående infördes år 1991 ett stöd

till investeringar i vindkraftsanläggningar. Stödet

administreras av NUTEK och i samband härmed lämnas råd om

vindkraftsproduktion. Regeringen har i enlighet med riksdagens

beslut om riktlinjer för energipolitiken uppdragit åt NUTEK att

i samråd med statens naturvårdsverk och boverket utvärdera de

lagregler m.m. som kan ha betydelse för tillkomsten av småskalig

vindkraftsproduktion. Uppdraget skall redovisas till

näringsdepartementet våren 1992.

Det är, menar utskottet, angeläget med information till dem

som överväger att investera i vindkraftverk. Utskottet utgår

från att denna fråga kommer att aktualiseras i den berörda

utvärderingen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion

1991/92:N424 (c) i nu aktuell del.

Åtgärder mot buller vid vindkraftsproduktion

Det finns ett påtagligt behov av lagstiftning om buller från

vindkraftverk, hävdas det i motion 1991/92:N425 (c);

motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande av denna

innebörd. Bullerkällorna i ett vindkraftverk är dels

kraftöverföringen i maskinhuset, dels vindbruset från vingarna,

fortsätter de. Trots att nyare modeller är tystare kvarstår

bullerproblemet.

NUTEK har som nämnts i uppdrag att se över lagregler m.m. som

har betydelse för utbyggnad och drift av småskaliga

vindkraftsanläggningar. Vidare gör naturvårdsverket en översyn

av bl.a. de bedömningsgrunder som bör gälla för regler om buller

från vindkraftverk. Resultaten från NUTEK:s och

naturvårdsverkets undersökningar kommer att utgöra underlag för

de allmänna råd som boverket avser att utarbeta på detta område.

Utskottet noterar att frågan om buller från vindkraftverk nu

har uppmärksammats och att åtgärder övervägs. Med hänsyn härtill

saknas anledning till åtgärd från riksdagens sida. Motion

1991/92:N425 (c) avstyrks härmed.

Solenergi

Solenergi kan tas till vara för produktion av såväl värme som

elkraft.

För värmeproduktion utnyttjas solvärmesystem (t.ex. solfångare

eller passiv solvärme genom utformning av byggnader m.m.).

Förutsättningarna för att man skall kunna tillgodogöra sig

solenergi är beroende av en rad faktorer. I Sverige, där

instrålningen är störst under sommaren, -- dvs. då

uppvärmningsbehovet är lägst -- förutsätts att det skapas

möjligheter till effektiv lagring av solvärme för att kravet på

en rimlig kostnad skall kunna tillgodoses. Flera solvärmeprojekt

pågår eller planeras. I Nynäshamn övervägs för närvarande ett

projekt som bedöms innebära en stark stimulans för

teknikutvecklingen på området. I Älvkarleby drivs ett treårigt

projekt i samarbete mellan NUTEK, statens råd för

byggnadsforskning, Vattenfall AB och vissa branschföretag. Goda

resultat har kunnat påvisas innebärande såväl en

kostnadssänkning som en prestandahöjning.

För elproduktion används bl.a. solceller som omvandlar

solstrålningen direkt till el av låg spänning. Tekniken är

baserad på utnyttjande av olika grundämnen, exempelvis kisel.

Solcellerna används ännu så länge främst i mindre elsystem utan

anslutning till något yttre nät. Hittillsvarande solcellssystem

är relativt dyra och utrymmeskrävande och de har låg

verkningsgrad. Internationellt görs stora satsningar på

utvecklingen inom solcellsområdet, framför allt i Förenta

staterna, Japan, Tyskland och Italien. Inom det internationella

energiorganet (IEA) pågår projekt som går ut på att solcells-

och solvärmeteknik i byggnader skall kombineras i ett system.

Stora framsteg har gjorts -- främst när det gäller s.k.

tunnfilmsteknik -- som innebär en avsevärd kostnadsreduktion

jämfört med de kristallina celler som hittills har varit

vanligast.

Utnyttjande av solenergi i olika former har utvecklats mycket

men det finns fortfarande kvar en stor utvecklingspotential,

bl.a. på lagringssidan, heter det i motion 1991/92:N419 (v).

Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande

till förmån för en utvecklingsplan i vilken bör anges att

solenergi skall ge minst 15 TWh år 2000.

I det föregående har en redovisning lämnats om stöd till bl.a.

solvärmeanläggningar. Våren 1991 avslog riksdagen (bet.

1990/91:NU40 s. 122 f.) en motion (v) med krav på ytterligare

stöd. I en annan motion (v) begärdes en plan för utveckling av

solenergin av samma innebörd som den nu aktuella. Båda

motionerna avstyrktes av utskottet. Reservationer (m - motiv.;

v, mp) avgavs i detta ämne.

Utskottet intar samma ståndpunkt nu som förra gången

motsvarande motioner behandlades. Härav följer att motion

1991/92:N419 (v) avstyrks i denna del.

NUTEK borde ges i uppdrag att låta starta försöksverksamhet

med solcellsuppvärmda bostadshus, heter det i motion

1991/92:N411 (c). I motionen hänvisas till en ny typ av

solceller med klart lägre tillverkningskostnad. Genom

användningen av sådan teknik skulle hushållens el- och

uppvärmningskostnader kunna hållas på en låg nivå, anförs det.

En liknande motion (c) avslogs våren 1991 på förslag av

utskottet (bet. 1990/91:NU40 s. 122 f.) med hänvisning till att

stöd för det åsyftade ändamålet kunde lämnas genom

energiforskningsprogrammet. Vidare hänvisades till att

regeringen i proposition 1990/91:88 om energipolitiken anmält

sin uppfattning att ansvaret för stödet till solvärme i bostäder

borde ligga hos boverket. NUTEK avsågs ansvara för stöd till

motsvarande ändamål vad gäller andra användningsområden.

Utskottet tillfogade som en kommentar till motionsyrkandet att

användningen av solcellsteknik för uppvärmningsändamål skulle

innebära en omväg över produktion av elkraft.

Utskottet hänvisar till behandlingen våren 1991 och avstyrker

motion 1991/92:N411 (c).

Vågenergi

Liksom vindkraft är vågenergi förnybar och har liten inverkan

på miljön, sägs det i motion 1991/92:N419 (v). Vågenergi kan ge

minst 5TWh utanför Sverige och 25 TWh utanför Norge.

Motionärerna vill att riksdagen skall utttala sig för ett

samarbete med Norge om vågenergi med mål att vågenergins andel

av energitillförseln kraftigt skall öka.

Samma yrkande (v) avslogs våren 1991 (bet. 1990/91:NU40

s.107). Utskottet avstyrkte detta med hänvisning till vad

energiforskningsutredningen hade anfört i sitt betänkande (SOU

1989:48) Energiforskning för framtiden. Vågkraften har små

möjligheter att bli konkurrenskraftig, anförde utskottet. Det

hänvisades också till pågående grundforskning om vågenergi.

Det har inte framförts några bärande motiv för att utskottet

nu skulle ändra uppfattning. Med det sagda avstyrks motion

1991/92:N419 (v) i denna del.

Elmarknad

Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) förvaltar och

driver sedan den 1 januari 1992 efter beslut av riksdagen (prop.

1990/91:97, bet. NU38) det svenska storkraftnätet för elenergi,

inkl. de statligt ägda utlandsförbindelserna.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 112--117) lämnas förslag

till investerings- och finansieringsplaner avseende Svenska

kraftnät. Vidare begärs bemyndigande för regeringen att besluta

i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom

affärsverkets verksamhetsområde inom en ram av 135 milj.kr. Även

ett bemyndigande att teckna borgen till bolag i vilka Svenska

kraftnät förvaltar statens aktier intill ett belopp av 175

milj.kr. begärs av regeringen. Det meddelas att regeringen

tillämpar samma principer för den ekonomiska styrningen av

Svenska kraftnät som tidigare tillämpades mot statens

vattenfallsverk. Dessa principer, som beslutades av riksdagen år

1988 (prop. 1987/88:87, bet. NU41), gäller avkastningskrav och

beloppsgränser för investeringar utan regeringens godkännande.

Regeringens förslag i nu nämnda avseenden har inte föranlett

några motionsyrkanden. Förslagen godtas av utskottet.

Export av elkraft

En utbyggnad av våra elenergiresurser, främst genom satsningen

på kärnkraft, skulle kunna ge landet en lönsam exportvara,

anförs det i motion 1991/92:N414 (nyd). Riksdagen bör göra ett

uttalande med denna inriktning, menar motionärerna.

Såsom har nämnts i det föregående överfördes den 1 januari

1992 huvuddelen av verksamheten i statens vattenfallsverk till

ett aktiebolag, Vattenfall AB. Verksamheten i storkraftnätet har

avskilts från Vattenfall AB och ingår i Svenska kraftnät. Dessa

åtgärder skall ses som ett första steg i omvandlingen av den

svenska elmarknaden mot ökad konkurrens och som en förberedelse

för en alltmer internationell elmarknad med ökade möjligheter

för export och import.

Ytterligare insatser för en reformering av elmarknaden

föreslås eller aviseras i proposition 1991/92:133 om en

elmarknad med konkurrens, vilken nyligen har avlämnats. I denna

anges målet vara att genom ökad konkurrens nå ett än mer

rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra

kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. I

propositionen preciseras uppgifterna för Svenska kraftnät.

Vidare aviseras ett kommande förslag om reformering av

eldistributionen; en sådan avses gå ut på att den som har

koncession för en elektrisk kraftledning skall vara skyldig att

mot ersättning upplåta ledningskapacitet. I propositionen

hänvisas också till kommande förslag till ny konkurrenslag; en

kontinuerlig övervakning bedöms särskilt viktig under

omställningsperioden när nya villkor börjar att gälla på

marknaden. Det meddelas vidare att en särskild utredare skall

tillkallas med uppgift (dir. 1992:39) att föreslå förändringar i

ellagstiftningen i enlighet med de mål som anges i

propositionen. Näringsutskottet behandlar propositionen jämte

motioner i betänkandet 1991/92:NU30.

Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet det här

berörda yrkandet i motion 1991/92:N414 (nyd).

Landsbygdens elektrifiering

Staten har sedan början av 1940-talet lämnat stöd för en

elektrifiering av landsbygden. Vidare har en fortlöpande

strukturrationalisering på eldistributionsområdet -- varigenom

antalet distributionsföretag har minskat från ca 3000 till ca

300 -- inneburit att dyrbara elektrifieringar har kunnat

genomföras genom att kostnaderna har fördelats på ett stort

antal abonnenter.

Mot bakgrund av de uppnådda resultaten beslöt riksdagen våren

1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17, bet. NU36) om ett avslutande

tioårsprogram för elektrifiering av helårsbebodda fastigheter.

För nyanläggningar skulle stöd lämnas med 2,5 milj.kr. per år

t.o.m. budgetåret 1989/90. År 1985 beslöts att denna medelsram

skulle få användas även för upprustning. På näringsutskottets

förslag beslöt riksdagen våren 1990 (bet. 1989/90:NU25) om en

förlängning av programmet med ett budgetår, dvs. till den 1 juli

1991.

Våren 1991 aktualiserades frågan åter genom tre motioner

(s;c), vilka avslogs av riksdagen (bet. 1990/91:NU40 s.

78--80). I anslutning till utskottets behandling redovisades

vissa uppgifter från statens energiverk. Därav framgick att

antalet helårsbebodda fastigheter som saknade elkraft år 1990

uppgick till 204; den totala kostnaden för elektrifiering av

dessa beräknades till ca 70 milj.kr., varav ca 45 milj.kr. avsåg

de tre nordligaste länen. Utskottet ansåg att NUTEK borde följa

utvecklingen och återkomma med redovisning av antalet

kvarstående helårsbodda fastigheter som inte är elektrifierade.

Vidare borde verket ta upp diskussioner med de berörda

distributörerna. Motionerna följdes upp i reservationer (c; v,

mp).

År 1992 finns fortfarande året-runt-bostäder som saknar

elektricitet, sägs det i motion 1991/92:N421 (v); paradoxalt nog

ligger dessa ofta i regioner där vattenkraften har byggts ut.

Detta är djupt orättvist, anser motionärerna, som finner att

staten även i fortsättningen bör bidra till kostnaderna för

landsbygdens elektrifiering.

Enligt vad utskottet har inhämtat görs en uppföljning av

förhållandena för de berörda fastigheterna inom ramen för

NUTEK:s kontinuerliga verksamhet. Läget bedöms härvid vara

oförändrat i förhållande till det som redovisades av statens

energiverk våren 1991. Efter den 1 juli 1991 har fem ansökningar

om stöd inkommit till NUTEK. Den del av medelsramen som ännu

återstår, ca 1,8 milj.kr., är intecknad och kommer att utbetalas

till mottagarna när förutsättningarna härför föreligger i form

av erforderlig dokumentation. NUTEK har i skrivelse i januari

1992 till landets samtliga länsstyrelser lämnat information om

riksdagens beslut rörande stödet till landsbygdens

elektrifiering. NUTEK har därvid betonat att endast lokala

bidrag -- från landsting och kommuner -- hädanefter kan komma i

fråga för detta ändamål.

NUTEK har beviljat stöd -- dels från energiteknikfonden, dels

från medlen för landsbygdens elektrifiering -- till ett

pilotprojekt för elförsörjning av ett bostadshus i Hagfors

kommun. Projektet ingår som del i internationella energiorganets

(IEA) projekt Solar R & D. Elkraften produceras i ett elverk som

utgör en kombination av en solcellspanel, ett vindkraftverk och

en generator som drivs med rapsolja. Huvudman för projektet är

Uddeholms Kraft AB, som anser att denna typ av elverk kan bli

aktuell även för andra objekt inom sitt distributionsområde. Den

valda lösningen bedöms intressant även av de övriga

finansiärerna, inte minst på grund av hög kostnadseffektivitet.

Anläggningen beräknas kosta ca 450000 kr. -- inkl.

utvecklingskostnader -- vilket kan jämföras med en anslutning

till nätet som skulle uppgå till drygt 800000 kr. Driftstart

beräknas ske hösten 1992; en slutrapport förutsätts bli

redovisad två år senare.

Utskottet har inte funnit att nya omständigheter har

framkommit som motiverar något annat ställningstagande än det

som gjordes våren 1991. Härav följer att utskottet avstyrker

motion 1991/92:N421 (v).

Elsäkerhet m.m.

Anslag

Riksdagen beslöt våren 1988 om en ny kontrollordning för

elektrisk materiel (prop. 1987/88:82, bet. NU30), som innebar

att kravet på typgodkännande (S-märkning) ersattes med krav på

registrering före marknadstillträdet. Samtidigt förstärktes

marknadskontrollen (dvs. av de produkter som redan har nått

marknaden). Verksamheten finansieras med avgifter som tas ut i

samband med registreringen. I budgetpropositionen (bil. 13

s.119--121) föreslås till elsäkerhet m.m. ett formellt anslag

av 1000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Vidare föreslås (bil. 13 s. 121 f.) ett anslag till statens

elektriska inspektion om drygt 14 milj.kr. Inspektionen har till

uppgift att främja säkerheten vid framställning, överföring och

användning av elektrisk ström. Utskottet godtar även detta

förslag.

Registrering av elektrisk materiel

Trots beslut i olika organ om harmonisering avseende

tillämpning av regler för elektrisk materiel går det långsamt

med genomförandet avseende registrering och provning, anförs det

i motion 1991/92:N263 (m). Konsumenterna drabbas dels genom

högre priser, dels genom en eftersatt produktutveckling, menar

motionären.

Elsäkerhetsutredningen presenterade i november 1991 sitt

betänkande (SOU 1991:94) ELSU 91 -- Förslag till omfattning,

organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet.

I betänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag till

vilka ändringar som bör göras i den s.k. ellagen (1902:71 s.1)

för att en harmonisering med EG:s direktiv om produktansvar

skall kunna uppnås. Regeringen har nyligen lagt fram proposition

1991/92:135 om produktansvar för skador orsakade av elektrisk

ström. Denna proposition behandlar utskottet i betänkandet

1991/92:NU31.

I utredningens betänkande lämnas vidare vissa förslag om

elektrisk materiel. Den nya kontrollordningen som infördes i

Sverige vid årsskiftet 1989/90 innebär ett steg i anpassningen

till de regler som gäller inom EG, påpekar utredningen. Denna

anpassning kommer att leda till minskade krav på

förhandskontroll och verifikation av säkerheten hos elmateriel.

För att detta inte skall leda till en ökad frekvens av

olycksfall och bränder krävs en effektivisering av kontrollen,

anförs det. Utredningen föreslår att marknadskontrollen skall

bibehållas men att den -- när det gäller elsäkerhet -- i större

utsträckning skall ske i projektform. Syftet är att man på ett

bättre sätt skall kunna göra prioriteringar. För kontrollen

skall entreprenörer kunna anlitas, föreslås det vidare. Den av

utredningen föreslagna ordningen skulle innebära en ytterligare

anpassning till EG:s regler. Beredning av utredningens förslag i

denna del pågår inom regeringskansliet.

Utskottet avstyrker motion 1991/92:N263 (m) med hänvisning

till vad som nu har anförts.

Övriga frågor

Verksamheten vid Trollhätte kanalverk

Beträffande verksamheten vid Trollhätte kanalverk begärs i

budgetpropositionen (bil. 13 s. 117--119) vissa bemyndiganden

och ett godkännande av investerings- och finansieringsplanen.

Verksamheterna vid Trollhätte och Säffle kanaler drivs från

årsskiftet 1991/92 av ett nyinrättat affärsverk, Trollhätte

kanalverk (jfr prop. 1991/92:49, bet. NU10). Enligt regeringen

bör affärsverksformen utnyttjas övergångsvis och i avvaktan på

ställningstaganden om Vänersjöfartens roll i regionen och

kanalverksamhetens framtida inriktning.

Regeringens begäran om bemyndiganden m.m. tillstyrks av

utskottet.

Garantier m.m.

I budgetpropositionen föreslås också (bil. 13 s. 122--124) ett

formellt belopp av 1000 kr. till anslag för utgifter för

förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt

vissa förordningar, däribland förordningen (1988:805) om

statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. Gällande garantiram

föreslås minska till 1 miljard kronor.

Utskottet godtar regeringens förslag.

Vidare framläggs i budgetpropositionen (bil. 13 s. 128 f.)

förslag om ett formellt belopp av 1 000 kr. för utgifter för

eventuella förluster i samband med infriandet av

borgensförbindelser som har ställts ut av statens

vattenfallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för

fullgörande av skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån

som har upptagits av statens vattenfallsverk och som vid

årsskiftet 1991/92 har övertagits av Vattenfall AB.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag; detta

tillstyrks alltså.

Lokalisering av försöksområde

Ett förslag till utveckling av Norduppland som försöksområde

för miljö- och energiteknik bör läggas fram av regeringen,

anförs det i motion 1991/92:N413 (v). Ett första steg i en

sammanhållen strategi för alternativ energiproduktion bör vara

att satsa på breda forsknings- och utvecklingsinsatser inom en

region, fortsätter motionären. Behovet av regionalpolitiska

insatser men också närheten till universitet och relevant

energiproduktion motiverar lokalisering av en sådan verksamhet

till Norduppland, sägs det vidare.

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit motioner av

motsvarande innebörd som den nu aktuella. Våren 1989 (bet.

1988/89:NU25) hänvisade utskottet -- med avstyrkande av motionen

-- sålunda till tidigare ställningstagande i ämnet, nämligen att

det närmast var en angelägenhet för resp. lokala intressenter

att ta det initiativ som erfordras för att förslaget skulle bli

prövat.

Utskottet finner inte skäl att ändra sin uppfattning. Med det

anförda avstyrks motion 1991/92:N413 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för energipolitiken

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 40 och

motion 1991/92:Jo645 yrkande 12,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande redovisning av de energipolitiska programmens

resultat, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga

13 avsnitt H i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande energiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H 4

a) godkänner de riktlinjer för energiforskningen som anges i

propositionen,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda

staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

forskning och utveckling inom energiområdet som innebär

åtaganden om 200000000 kr. för budgetåret 1993/94,

170000000 kr. för budgetåret 1994/95, 140000000 kr. för

budgetåret 1995/96, 110000000 kr. för budgetåret 1996/97,

80000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 40000000 kr.

för budgetåret 1998/99, c) till Energiforskning för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 280764000 kr.,

4. beträffande bioenergiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

10 punkt J 1

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda

staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

forskning och utveckling inom energiområdet som innebär

åtaganden om 35000000 kr. för budgetåret 1993/94,

30000000 kr. för budgetåret 1994/95, 25000000 kr. för

budgetåret 1995/96, 20000000 kr. för budgetåret 1996/97,

15000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 10000000 kr.

för budgetåret 1998/99,

b) till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 under

nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 930 000

kr.,

5. beträffande energiteknik

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H 11 till Insatser för ny energiteknik för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 170000000 kr.,

6. beträffande biobränsleteknik

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

10 punkt J 2 till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret

1992/93 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 200000000 kr.,

7. beträffande riktlinjer för främjande av

biobränsleanvändningen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:97 i

ifrågavarande del och med avslag på motion 1991/92:N29, motion

1991/92:N30 yrkandena 1, 3--5, 7 och 8 och motion

1991/92:N419 yrkande 9 godkänner de riktlinjer för ett stöd

till utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen som

anges i propositionen,

men. (v) - delvis

8. beträffande anslag till främjande av

biobränsleanvändningen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:97 punkt

J3 och med avslag på motion 1991/92:N30 yrkande 9 till

Främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93

under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

625000000 kr.,

men. (v) - delvis

9. beträffande effektivare energianvändning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H 10 till Vissa åtgärder för effektivare användning

av energi för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 150000000 kr.,

10. beträffande en nationell energieffektivitetsplan

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 1,

men. (v) - delvis

11. beträffande fossila bränslen

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkandena 12 och 14,

men. (v) - delvis

12. beträffande restoljeeldat kraftverk, m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:N403,

13. beträffande klassificering av torv

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N416, 1991/92:N423 och

1991/92:N428,

14. beträffande stimulans av biogasprojekt

att riksdagen avslår motion 1991/92:N30 yrkande 2 och

motionerna 1991/92:N420 och 1991/92:N422,

men. (v) - delvis

15. beträffande förgasningsprojekt vid Studsvik AB

att riksdagen avslår motion 1991/92:N30 yrkande 6,

men. (v) - delvis

16. beträffande etanolproduktion

att riksdagen avslår motion 1991/92:N405 yrkandena 1--3 och 6

och motionerna 1991/92:N408 och 1991/92:N410,

17. beträffande växtoljor

att riksdagen avslår motion 1991/92:N405 yrkandena 4 och 5,

18. beträffande kärnkraftsproduktion

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkandena 10 och 11,

motion 1991/92:N414 yrkandena 2 och 3, motion 1991/92:N415 och

motion 1991/92:N419 yrkandena 4 och 5,

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

19. beträffande internationell avveckling av kärnkraften

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 7,

men. (v) - delvis

20. beträffande återföring av vinstmedel från

vattenkraftsproduktionen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N401, 1991/92:N402,

1991/92:N404, 1991/92:N406 och 1991/92:N429 och motion

1991/92:A481 yrkande 2,

men. (v) - delvis

21. beträffande rådgivning om vattenkraftsproduktion

att riksdagen avslår motion 1991/92:N424 i ifrågavarande del,

22. beträffande avbrytande av stöd till

vindkraftsproduktion

att riksdagen avslår motion 1991/92:N414 yrkande 1,

res. 3 (nyd)

23. beträffande tidsplan för utveckling av vindkraften

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 10,

men. (v) - delvis

24. beträffande rådgivning om vindkraftsproduktion

att riksdagen avslår motion 1991/92:N424 i ifrågavarande del,

25. beträffande åtgärder mot buller vid

vindkraftsproduktion

att riksdagen avslår motion 1991/92:N425,

26. beträffande tidsplan för utveckling av solenergi

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 13,

men. (v) - delvis

27. beträffande solcellsuppvärmda bostadshus

att riksdagen avslår motion 1991/92:N411,

28. beträffande vågenergi

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 11,

29. beträffande verksamheten vid affärsverket svenska

kraftnät

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H i ifrågavarande del

a) godkänner en utökning av investeringsplanen med

30000000 kr. och en ökning av upplåningsbehovet med

20000000 kr. för affärsverket svenska kraftnät för

budgetåret 1991/92,

b) godkänner att affärsverket svenska kraftnät som en ram för

rörlig kredit får uppta riksgäldslån, utöver upplåning för

investeringsändamål, om högst 100000000 kr.,

c) godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för

affärsverket svenska kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad som anges i propositionen,

d) godkänner finansieringsplan för affärsverket svenska

kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som anges i

propositionen,

e) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta

i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom

affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av

135000000 kr.,

f) bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka

affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill

ett sammanlagt belopp om 175000000 kr.,

30. beträffande export av elkraft

att riksdagen avslår motion 1991/92:N414 yrkande 4,

31. beträffande landsbygdens elektrifiering

att riksdagen avslår motion 1991/92:N421,

men. (v) - delvis

32. beträffande anslag till elsäkerhet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H 1 till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1000 kr.,

33. beträffande statens elektriska inspektion

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H 2 till Statens elektriska inspektion för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 14421000 kr.,

34. beträffande registrering av elektrisk materiel

att riksdagen avslår motion 1991/92:N263,

35. beträffande verksamheten vid Trollhätte kanalverk

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H i ifrågavarande del

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för

Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier

eller bildande av bolag inom en ram av 20000000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna

borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks

verksamhetsområde inom en ram av 20000000 kr.,

c) godkänner investerings- och finansieringsplan för

Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 enligt vad som anges

i propositionen,

36. beträffande täckande av förluster i anledning av

statliga garantier inom energiområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H 3

a) med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar

regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta

belopp på 1000000000 kr. i samband med åtaganden för

utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol,

b) till Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

37. beträffande täckande av eventuella förluster i anledning

av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

13 punkt H 9 till Täckande av eventuella förluster i anledning

av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för

budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

38. beträffande lokalisering av försöksområde

att riksdagen avslår motion 1991/92:N413.

Stockholm den 28 april 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin

(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta

Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh

Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle

Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Gudrun

Norberg (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjer för energipolitiken (mom.1)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh

Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.9 med "Utskottet anser" och slutar på s.10 med "berört

avseende" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona vikten av att energiöverenskommelsen --

som tillkom på grundval av en bred politisk representation --

ligger fast. Den mest angelägna energipolitiska uppgiften för de

två kommande decennierna är, menar utskottet med instämmande i

vad som anförs i motion 1991/92:Jo612 (s), att avveckla

kärnkraften och stimulera en fortsatt minskning av användningen

av fossila bränslen. För att kärnkraften skall vara avvecklad

senast år 2010 måste arbetet med detta påbörjas så tidigt att

den genomgripande omställningen av vårt energisystem hinner

genomföras före denna tidpunkt utan allvarliga störningar för

energiförsörjningen eller sysselsättningen.

Vidare vill utskottet framhålla betydelsen av att

hushållningen med energi ges prioritet. Detta är angeläget inte

minst av miljöskäl. Det program för effektivare användning av

energi som riksdagen har beslutat om måste successivt

kompletteras, bl.a. genom en vidareutveckling av styrmedlen.

Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här

har anfört. Därigenom skulle motion 1991/92:Jo612 (s) i nu

behandlad del bli tillgodosedd. Motion 1991/92:Jo645 (nyd)

avstyrks däremot i här berört avseende.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande riktlinjer för energipolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 40

och med avslag på motion 1991/92:Jo645 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Kärnkraftsproduktion (mom.18)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort

ha följande lydelse:

Välfärden i Sverige är helt beroende av konkurrenskraften i

den svenska industrin. Energikostnaderna har en direkt inverkan

på sysselsättningen, på vår internationella konkurrenskraft och

på utländska företags benägenhet att investera i vårt land.

Sverige bör därför ha så billig och säker energi som möjligt.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna

1991/92:Jo645 (nyd) och 1991/92:N414 (nyd) om att kärnkraften är

ett av de mest miljövänliga och ekonomiska energialternativen.

Sverige bör således utnyttja de existerande kärnkraftverken.

Dessa kan ytterligare effektiviseras med bibehållna högt ställda

säkerhetskrav; enligt utskottets mening är ett tillskott till

elförsörjningen på 10 TWh per år möjligt. Vidare bör satsningar

göras på utveckling av kärnkraftsteknologin, som är en av

Sveriges spetsteknologier. Riksdagen bör i ett uttalande ansluta

sig till utskottets uppfattning.

I en logisk energipolitik bör det, menar utskottet, inte

finnas utrymme för något i förväg bestämt slutdatum för en viss

energiproduktion. Det är därför rimligt att de planer på en

avveckling av kärnkraften till år 2010 -- som riksdagen har

ställt sig bakom -- upphävs.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

motionerna 1991/92:Jo645 (nyd) och 1991/92:N414 (nyd) i berört

avseende. Övriga här behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande kärnkraftsproduktion

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkandena

10 och 11 och motion 1991/92:N414 yrkandena 2 och 3 och med

avslag på motion 1991/92:N415 och motion 1991/92:N419 yrkandena

4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion (mom.22)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad som sägs i motion 1991/92:N414 (nyd) om

behovet av billig och säker energi anser utskottet att en

fortsatt satsning på vindkraften är föga meningsfull. För att

samma effekt som i ett kärnkraftverk skall uppnås skulle det

behövas tiotusentals större eller mindre vindkraftverk med en

miljöstörande placering utmed Sveriges kuster. Härtill kommer

att el som har producerats genom vindkraft är betydligt dyrare

än kärnkraftsproducerad el. Mot denna bakgrund bör stödet

avseende forskning och utbyggnad av vindkraftsproduktionen

avbrytas. Utskottet tillstyrker följaktligen motion

1991/92:N414 (nyd) i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande avbrytande av stöd till

vindkraftsproduktion

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N414 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I följande frågor har jag en uppfattning som skiljer sig från

utskottets.

Riktlinjer för energipolitiken

Hittillsvarande energipolitik måste anses vara misslyckad. Som

ett exempel härpå kan anges att landets elkonsumtion trots

lågkonjunkturen har ökat. Ett annat exempel är att de

alternativa energislagen inte svarar för mer än 1% av vår

elproduktion. Vänsterpartiet anser att det krävs en mer

handlingsinriktad energipolitik för att Sverige skall kunna

uppfylla viktiga mål inom miljö-, fördelnings-, energi- och

utrikespolitiken. Mot denna bakgrund bör en energiplan

utarbetas som bygger på att kärnkraften skyndsamt skall

avvecklas och på att användningen av fossila bränslen skall

minskas avsevärt eller -- i vissa fall -- helt slopas.

Bortfallet av denna energi bör ersättas huvudsakligen med en

ökad energieffektivitet och ett höjt sparande samt med förnybara

energikällor -- främst biobränsle, vindkraft och solenergi.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad jag här har anfört.

Främjande av biobränsleanvändningen

Biobränslen har en rad goda egenskaper. De har endast en

begränsad miljöpåverkan samtidigt som de har en mångsidig

användning genom att de medger produktion av såväl kraft och

värme som drivmedel. Vidare är råvaran inhemsk med en i många

fall regional betydelse när det gäller dess framställning. För

närvarande ger biobränsle ett årligt energitillskott av omkring

60 TWh; ett tillskott med ytterligare 80 TWh borde dock vara

möjligt. Regeringen bör lägga fram ett förslag till en plan för

ökad användning av biobränslen.

De i propositionen framlagda förslagen om främjande av

biobränsleanvändningen anser jag har givits inte bara en

felaktig inriktning utan också en otillräcklig

medelstilldelning.

Uppenbarligen tar förslagen sin utgångspunkt i rådande

struktur inom energiproduktionen; härigenom utesluts dess värre

en rad intressanta alternativa tekniker. När det gäller

anläggningarnas storlek anser jag att stöd bör kunna utgå även

till småskaliga projekt. Visserligen är stöd till sådant ändamål

inte formellt uteslutet; av formuleringarna i propositionen

framgår dock att det tänkta storleksintervallet är mycket snävt.

Vidare bör stöd kunna lämnas till projekt av okonventionell

karaktär. I samband med jordbrukets omställning har flera

intressanta projekt lanserats; ett av dem innebär att ett antal

jordbruk tillsammans kan försörja en energianläggning med

biobränslen.

Ytterligare en aspekt som har kommit bort i regeringens

förslag gäller aktörerna; regeringen synes tro att endast

befintliga kraftproducenter har förmåga att utveckla

biobränsleproduktionen. Jag anser däremot att man genom att

hålla öppet för nya företag och andra aktörer kan åstadkomma en

stimulans för utvecklingen av framför allt den småskaliga

tekniken på biobränsleområdet. Sådan teknik är särskilt lämpad

för bebyggelse i glesbygden, där fjärrvärmeteknik av naturliga

skäl inte är ett alternativ. Mot den bakgrunden bör en del av

resurserna avsättas för utveckling av teknik för miljövänlig

uppvärmning i villapannor.

Det är angeläget att betona att en ökad biobränsleproduktion

inte får innebära ett hot mot skogsmarkens näringsbalans. Därför

måste de anslagna medlen avse även forsknings- och

utvecklingsarbete för att den optimala nivån för uttag av

trädbränsle skall kunna fastställas. Vidare måste system för

återföring till skogsmarken av de näringsämnen som finns i

vedaskan tas fram.

Mot bakgrund av de ytterligare anspråk på resurser som nu

angivna förslag ställer anser jag att 500 milj.kr. utöver

regeringens förslag bör anslås för budgetåret 1992/93. Härutöver

kan resurser anskaffas genom att olika aktörer erbjuds samarbete

i -- och därmed finansiering av -- vissa projekt.

Genom ett uttalande av riksdagen med den innebörd som jag här

förordar blir motionerna 1991/92:N419 (v) och 1991/92:N30 (v)

tillgodosedda i berörda delar.

Nationell energieffektivitetsplan

Energiproduktion är ofta starkt förknippad med miljöproblem av

olika slag. Därför anser jag att miljöpolitikens mål bäst kan

tillgodoses genom den energi som inte behöver produceras.

Sparande och ökad energieffektivitet är, enligt min mening, den

faktor i energisystemet som kan utvecklas mest; ett ökat

energiutrymme på 80 TWh kan bli möjligt genom ändamålsenliga

åtgärder. Regeringen bör därför anmodas att snarast låta

upprätta en nationell energieffektivitetsplan. Genom en åtgärd

av detta slag blir det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N419

(v) tillgodosett.

Fossila bränslen

De största miljöproblemen som är direkt kopplade till vår

energikonsumtion är -- frånsett kärnkraften -- utsläppen av

giftiga, försurande eller på annat sätt miljö- och hälsoskadliga

ämnen, t.ex. koldioxid, tungmetaller och svavel. Användningen av

fossila bränslen bör mot denna bakgrund i huvudsak ha upphört år

2010. Vänsterpartiet anser att användningen av kol för

energiändamål bör ha minskat från nuvarande 30 TWh till 15 TWh

år 2010. Vid denna tidpunkt bör även användningen av

eldningsolja ha reducerats från nuvarande 110 TWh till 30 TWh.

Förbränningen av bensin och dieselolja ger de relativt största

mängderna av föroreningar; dessa bränslen bör därför ersättas

med andra drivmedel så att användningen kan minska från 110 TWh

till 20 TWh. För samtliga nu nämnda bränsleslag bör regeringen

lägga fram en avvecklingsplan i enlighet med de mål som här har

angetts. Därmed skulle de aktuella kraven i motion 1991/92:N419

(v) tillgodoses.

Stimulans av biogasprojekt

Biogasproduktionen kommer att bli en mycket viktig del i den

framtida energiförsörjningen, inte minst genom att den kan vara

baserad på ett flertal olika insatsvaror såsom naturgödsel,

hushållsavfall, särskilda grödor m.m. Det är enligt min

uppfattning angeläget att biogasproduktionen ges en kraftfull

och konsekvent stimulans. Riksdagen bör uttala sig till förmån

för sådana satsningar. Härigenom skulle motion 1991/92:N30 (v)

bli tillgodosedd i aktuell del.

Förgasningsprojekt vid Studsvik AB

Det forsknings- och utvecklingsarbete avseende småskaliga

anläggningar för förgasning av biomassa som pågår vid Studsvik

AB måste garanteras en fortsatt verksamhet. Medel bör därför

avsättas för detta ändamål i enlighet med vad som anförs i

motion 1991/92:N30 (v). Ett uttalande av riksdagen skulle

tillgodose motionen såvitt nu är i fråga.

Kärnkraft

Kärnkraften skall enligt Vänsterpartiets uppfattning avvecklas

så snart som möjligt, och avvecklingen måste starta omedelbart.

Den bör -- så snart det är juridiskt möjligt -- inledas med att

Barsebäcksverket tas ur drift. Bortfallet bör kompenseras

huvudsakligen med ökad energieffektivitet och med ökad

användning av biobränslen och vindkraft.

Argumentet att kärnkraften skulle behövas för att man skall

komma till rätta med koldioxidutsläppen måste tillbakavisas.

Rapporter från Förenta staterna visar att medel som investeras i

effektivisering av elanvändningen ger minskade koldioxidutsläpp

som är sju gånger större än om motsvarande belopp investeras i

ett nytt kärnkraftverk.

Det måste dessutom betonas att kärnavfallsproblemet inte i

något avseende har kommit närmare sin lösning.

Även på det internationella planet har vårt land ett ansvar

beträffande kärnkraften. Sverige bör sålunda kraftfullt agera

för att en avveckling av kärnkraften skall komma till stånd även

i andra länder. Vidare måste konstateras att Internationella

Atomenergiorganet (IAEA) inte har lyckats förhindra spridning av

klyvbart material. Sverige måste därför ta nya initiativ för att

IAEA:s roll att främja spridning av kärnkraftsproduktion skall

upphöra; härigenom skulle även spridningen av kärnvapen kunna

hindras.

Genom ett uttalande av riksdagen av nu angiven innebörd blir

berörda yrkanden i motion 1991/92:N419 (v) tillgodosedda.

Återföring av medel från vattenkraftsproduktionen

Bland de åtgärder som krävs för en kraftfull regionalpolitik

ingår att de vinster som har uppkommit från

vattenkraftsproduktionen skall återföras till de regioner där

den har producerats. Medlen bör därvid investeras i

infrastrukturåtgärder. Detta skulle även komma de små och

medelstora industrierna till godo. Jag anser -- i likhet med vad

som sägs i motion 1991/92:A481 (v) -- att regeringen bör anmodas

att snarast lägga fram ett förslag till riksdagen med denna

inriktning. Härigenom skulle denna motion i aktuell del liksom

övriga här behandlade motioner blir tillgodosedda.

Tidsplan för utveckling av vindkraften

Vindkraften har två stora fördelar; den är förnybar och den

har en ringa effekt på miljön. Dess nackdel är den inverkan som

vindkraftverk kan ha på landskapsbilden. Denna omständighet är

dock försumbar jämfört med åsynen av våra vägar och de

kraftledningsgator som skär sönder landskapen.

Regeringen bör -- såsom begärs i motion 1991/92:N419 (v) --

förelägga riksdagen ett förslag som innehåller en tidsplan för

vindkraftens utveckling med målet att detta slags elproduktion

skall ge minst 20 TWh år 2010; även riktlinjer för lokalisering

av vindkraftsproduktionen till i första hand Sveriges södra

kuster bör ingå i regeringens förslag.

Tidsplan för utveckling av solenergi

Solenergi har fördelen att vara förnybar och inte ge några

utsläpp av skadliga ämnen. En nackdel är att anläggningarna är

utrymmeskrävande. Utvecklingen av solenergi har i flera

avseenden varit framgångsrik; ännu återstår dock omfattande

utvecklingsarbete, inte minst när det gäller tekniken att lagra

den erhållna värmen. Riksdagen bör hos regeringen begära en

tidsplan för utvecklingen av solenergi som innebär att målet om

ett årligt tillskott med 15 TWh skall vara uppnått år 2010.

Landsbygdens elektrifiering

Att det fortfarande år 1992 finns ett stort antal

året-runt-bostäder i Sverige som saknar elektricitet är inte

bara egendomligt utan framför allt djupt orättvist. Dessa

bostäder ligger -- paradoxalt nog -- ofta i de regioner där

vattenkraften har byggts ut. Det är av stort allmänt intresse

-- bl.a. från räddningssynpunkt -- att det finns en bofast

befolkning även i utpräglade glesbygder. Enligt min uppfattning

bör staten lämna stöd till landsbygdens elektrifiering.

Regeringen bör -- i enlighet med vad som sägs i motion

1991/92:N421 (v) -- anmodas att framlägga förslag om fortsatta

åtgärder med detta syfte.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 1, 7, 8, 10, 11, 14, 15, 18--20, 23,

26 och 31 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för energipolitiken

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Jo612 yrkande 40

och motion 1991/92:Jo645 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,

7. beträffande riktlinjer för främjande av

biobränsleanvändningen

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:97 i

ifrågavarande del och med bifall till motion 1991/92:N29, motion

1991/92:N30 yrkandena 1, 3--5, 7 och 8 och motion 1991/92:N419

yrkande 9 godkänner de riktlinjer för ett stöd till utveckling

av teknik för elproduktion med biobränslen som anges i det

föregående,

8. beträffande anslag till främjande av

biobränsleanvändningen

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:97 punkt

J3 och med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 9 till

Främjande av biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93

under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1125000000 kr.,

10. beträffande en nationell energieffektivitetsplan

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

11. beträffande fossila bränslen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkandena 12

och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts i denna del,

14. beträffande stimulans av biogasprojekt

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 2 och

med anledning av motionerna 1991/92:N420 och 1991/92:N422 som

sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

15. beträffande förgasningsprojekt vid Studsvik AB

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N30 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

18. beträffande kärnkraftsproduktion

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N415 och motion

1991/92:N419 yrkandena 4 och 5 och med avslag på motion

1991/92:Jo645 yrkandena 10 och 11 och motion 1991/92:N414

yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad i

det föregående anförts i denna del,

19. beträffande internationell avveckling av kärnkraften

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

20. beträffande återföring av vinstmedel från

vattenkraftsproduktionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N401,

1991/92:N402, 1991/92:N404, 1991/92:N406 och 1991/92:N429 och

motion 1991/92:A481 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad i det föregående anförts i denna del,

23. beträffande tidsplan för utveckling av vindkraften

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

26. beträffande tidsplan för utveckling av solenergi

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

31. beträffande landsbygdens elektrifiering

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N421 som sin

mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i

denna del.

Jordbruksutskottets yttrande

1991/92:JoU6y

Bilaga

Främjande av biobränsleanvändningen

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 10 mars 1992 berett

jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1991/92:97 om främjande av biobränsleanvändningen

jämte motioner.

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) föreslår i propositionen

att 625 milj.kr. anvisas för främjande av ökad användning av

biobränslen. Medlen skall finansiera olika statliga stöd till

bl.a. demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete. Avsikten

är att en särskild programstyrelse inom närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall administrera stödet.

Därigenom markeras insatsernas särställning samtidigt som en

effektiv samordning med andra insatser på detta område uppnås.

I propositionen framhålls bl.a. att målet för energipolitiken

på kort och lång sikt är att trygga tillgången på energi på med

omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå

från vad natur och miljö kan bära. Detta framgår av riksdagens

energipolitiska beslut våren 1991 (prop. 1990/91:88, NU40, rskr.

373). I anslutning till regeringens proposition om

energipolitiken tillkallades en kommission,

biobränslekommissionen (dir. 1991:11), för att analysera de

långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning

av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft. Kommissionen skulle med förtur

redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning

av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. I november 1991

överlämnade kommissionen delbetänkandet (SOU 1991:93) El från

biobränslen till regeringen. Kommissionens arbete skall vara

avslutat senast den 30 juni 1992.

Motionerna

I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:

1991/92:N29 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen på det särskilda stödet för

utveckling av teknik för elproduktion med biobränslen.

1991/92:N30 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen på biobränslestödets

användning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av stöd till

biogasproduktion,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av nya aktörer för

biobränsleproduktion,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om småskaliga vedeldade pannor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att utveckla

biobränsleproduktion som ej hotar skogsmarkens näringsbalans,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om programstyrelsens sammansättning,

9. att riksdagen till främjande av biobränsleanvändningen för

budgetåret 1992/93 anvisar 500 000 000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 1 125 000 000 kr.

Utskottet

Stöd till utveckling av teknik för elproduktion med

biobränslen

Enligt motion N29 (kds) intar regeringen i sitt förslag en

alltför defensiv hållning till teknikutvecklingsfrågor. När det

gäller förgasning av biobränslen bör utvecklingen inriktas på

enkla småskaliga anläggningar som på marknadsvillkor skall kunna

kopplas upp på elnätet. En sådan utveckling möjliggör för

lantbrukare, som arbetar med omställning till energigrödor, att

slå sig samman och relativt enkelt bygga upp en elproduktion. I

motion N30 (v) yrkande 1 konstateras att propositionens

inriktning när det gäller småskaliga anläggningar är mycket

restriktiv även om sådant stöd inte utesluts. Enligt

motionärerna lämpar sig biobränslen utmärkt för

kombinationsprocesser där olika energiprodukter blir resultatet

(värme, el, gas, drivmedel). Småskaliga projekt av

okonventionell karaktär för annat än elproduktion bör därför

vara stödberättigade.

Jordbruksutskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i

propositionen att biobränslena skall lämna ett betydande bidrag

till elproduktionen redan från omkring år 2000, och detta bidrag

skall kunna öka successivt. Sådan teknikutveckling måste då

främjas som medger att de möjligheter som kan finnas till

kommersiell produktion blir optimalt utnyttjade. Det särskilda

stödet bör därför inriktas främst på utveckling av sådan teknik

som är lämpad för anläggningar i de storleksintervall där

huvuddelen av potentialen för kraftvärmeproduktion från

biobränslen finns. Samtidigt bör framhållas att avgörande för

stödet bör vara teknikens potential för elproduktion med god

ekonomi och hög elverkningsgrad, inte den aktuella anläggningens

storlek. Detta innebär ej att det föreligger ett

motsatsförhållande gentemot utvecklingen av småskalig teknik vid

den typ av anläggningar som motion N29 pekar på. Några bestämda

storleksgränser bör således inte sättas som villkor för

utvecklingsstöd. Samma tankegångar återfinns i

biobränslekommissionens delbetänkande. Jordbruksutskottet har

således inte funnit anledning till annan bedömning än

föredragande statsrådet när det gäller inriktning av stödet. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna N29 och

N30 yrkande 1. Utskottet vill samtidigt erinra om att frågan om

ytterligare utvecklingsinsatser för att främja

biobränslehanteringen kommer att behandlas i kommissionens

slutbetänkande.

Administration av stödet samt medelsanvisning för budgetåret

1992/93

Enligt motion N30 (v) bör den av regeringen föreslagna

programstyrelsen som skall administrera det nya stödet ha en hög

kompetens när det gäller miljöproblematik och naturvård. Vidare

bör kunskap finnas om småskalig teknik samt förmåga till

nytänkande och gränsöverskridande (yrkande 8). Beträffande

anslaget konstaterar motionärerna att regeringens förslag är

helt otillräckligt. Riksdagen bör därför till främjande av

biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisa 500

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Dessutom bör

ytterligare resurser anskaffas genom att andra delfinansiärer

erbjuds samarbete kring olika projekt (yrkande 9).

Jordbruksutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning

om hur stödet bör administreras. Utskottet förutsätter därvid

att programstyrelsens sammansättning skall präglas av såväl hög

teknisk och industriell kompetens som stor kunskap om miljö- och

naturvårdsfrågor. Vidare bör kunskap finnas om småskalig teknik

samt förmåga till nytänkande och gränsöverskridande. Utskottet

vill vidare erinra om att programstyrelsen torde vara

oförhindrad att anlita konsulter och särskild expertis. Mot

bakgrund av det anförda föreslår jordbruksutskottet att motion

N30 yrkande 8 lämnas utan vidare åtgärd.

Jordbruksutskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till anslag. Genom ifrågavarande utvecklingsstöd kan

staten bl.a. lyfta av en del av risken för de företag som är

beredda att satsa egna resurser på oprövad teknik. Utskottet

avstyrker således motion N30 yrkande 9.

Övriga frågor

I motion N30 (v) yrkas att biogasproduktionen skall

stimuleras. Sådan produktion kommer enligt motionärerna att bli

en viktig del i den framtida energiförsörjningen (yrkande 2).

Vidare framhålls att nya aktörer för biobränsleproduktion bör

släppas fram som kan engageras i utvecklingen av småskalig

teknik (yrkande 3). En del av avsatta resurser bör användas för

utveckling av småskaliga vedeldade pannor. Stimulans av sådan

teknik behövs framför allt i glesbygd (yrkande 4). I motionen

betonas vidare att produktionen av biobränsle inte får bidra

till lösningen av ett stort miljöproblem på bekostnad av ett

annat. Det är enligt motionärerna nödvändigt att utveckla en

biobränsleproduktion som inte hotar skogsmarkens näringsbalans

(yrkande 5).

Som redovisats ovan skall biobränslekommissionens arbete

avslutas senast den 30 juni 1992. Kommissionen skall enligt sina

direktiv i det fortsatta arbetet analysera de långsiktiga

förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av

biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft. I uppdraget ingår vidare att

värdera möjligheten till elproduktion med biobränslen i större

skala samt att i övrigt lägga fram förslag som främjar en ökad

kommersiell användning av biobränslen. Bedömningen av

biobränslenas roll för el- och värmeförsörjningen skall omfatta

såväl skogsbränslen och energigrödor som vissa sorterade

avfallsfraktioner. Kommissionen skall även bedöma risken för

såväl direkta som indirekta miljöeffekter av ökad

biobränsleanvändning och utforma sina förslag med utgångspunkt i

att de samlade negativa effekterna för miljön skall bli så små

som möjligt (se dir. 1991:11).

Jordbruksutskottet anser för egen del att det är viktigt att

effektiva insatser görs för att möjliggöra en ökad

energiproduktion med förnybara biobränslen. Utskottet vill

dessutom erinra om att avvecklingen av kärnkraften förutsätter

en successiv utveckling mot ett energisystem i huvudsak baserat

på varaktiga, förnybara och inhemska energikällor med minsta

möjliga miljöpåverkan. Resultatet av kommissionens arbete kan

enligt utskottets mening förväntas ge ökade möjligheter att i

allt väsentligt tillgodose syftet med motion N30 yrkandena 2, 3,

4 och 5. Motionen avstyrks således i berörda delar.

Stockholm den 26 mars 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Lennart

Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge

Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén

(nyd), Kaj Larsson (s), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m),

Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg (v) anför:

Enligt min mening är propositionens inriktning felaktig. Stöd

till småskaliga anläggningar utesluts inte men inställningen är

uppenbarligen mycket restriktiv. Biobränslen lämpar sig utmärkt

för kombinationsprocesser där olika energiprodukter blir

resultatet (värme, el, gas, drivmedel). Småskaliga projekt av

okonventionell karaktär för annat än elproduktion bör vara

stödberättigade.

Jag anser vidare att regeringens förslag till anslag är helt

otillräckligt. Riksdagen bör därför till främjande av

biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisa 500

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Dessutom bör

ytterligare resurser anskaffas genom att andra delfinansiärer

erbjuds samarbete kring olika projekt.

Biogasproduktionen måste stimuleras. Sådan produktion kommer

enligt min mening att bli en viktig del i den framtida

energiförsörjningen. Vidare måste nya aktörer för

biobränsleproduktion släppas fram som kan engageras i

utvecklingen av småskalig teknik. Småskalig teknik med bättre

miljöegenskaper för vedeldning behöver stimuleras. En del av

avsatta resurser bör därför användas för utveckling av sådan

teknik som främst behövs i glesbygd. Det bör särskilt betonas

att produktionen av biobränsle inte får bidra till lösningen av

ett stort miljöproblem på bekostnad av ett annat. Det är

nödvändigt att utveckla en biobränsleproduktion som inte hotar

skogsmarkens näringsbalans.

Näringsutskottet bör mot bakgrund av det anförda tillstyrka

motion N30 yrkandena 1--5 och 9.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1991/92:972

Huvudsakligt innehåll2

Förslag2

Proposition 1991/92:100 bilaga 102

Proposition 1991/92:100 bilaga 133

Motionerna4

Utskottet9

Riktlinjer för energipolitiken9

Redovisning av de energipolitiska programmens resultat,

m.m.10

Energiforskning10

Utveckling och introduktion av ny energiteknik11

Energiteknik11

Biobränsleteknik11

Bidrag för ny energiteknik11

Främjande av biobränsleanvändningen12

Anslag14

Effektivare energianvändning15

Energitillförsel16

Fossila bränslen16

Torv17

Biobränslen19

Biogas19

Etanol20

Växtoljor21

Elproduktion21

Kärnkraft21

Vattenkraft23

Återföring av vinstmedel23

Rådgivning om vattenkraftsproduktion24

Vindkraft24

Allmänt24

Rådgivning om vindkraftsproduktion25

Åtgärder mot buller vid vindkraftsproduktion25

Solenergi26

Vågenergi27

Elmarknad28

Verksamheten vid affärsverket svenska kraftnät28

Export av elkraft28

Landsbygdens elektrifiering29

Elsäkerhet m.m.30

Anslag30

Registrering av elektrisk materiel30

Övriga frågor31

Verksamheten vid Trollhätte kanalverk31

Garantier m.m.31

Lokalisering av försöksområde32

Hemställan32

Reservationer

1. Riktlinjer för energipolitiken (s)37

2. Kärnkraftsproduktion (nyd)37

3. Avbrytande av stöd till vindkraftsproduktion (nyd)38

Meningsyttring av suppleant (v)39

Bilaga

Jordbruksutskottets yttrande 1991/92:JoU6y45