Bet. 1991/92:NU29

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU29

Tilläggsbudget II (näringsdepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:125 bilaga 10

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

NU29

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:125 med förslag om tilläggsbudget

II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 såvitt gäller

bilaga 10 (näringsdepartementet),

dels proposition 1991/92:150 med förslag till slutlig

reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m.

(kompletteringspropositionen) såvitt gäller bilaga I:10

(näringsdepartementet),

dels två motioner som har väckts med anledning av

förstnämnda proposition,

dels en motion från allmänna motionstiden.

Sammanfattning

Samtliga förslag i proposition 1991/92:125 som behandlas här

tillstyrks av utskottet. Dessa gäller bl.a. ökat anslag till

utredningsverksamheten inom näringsdepartementet, ett

engångsanslag för infriande av en garanti för FFV AB:s

pensionsåtaganden och ett ökat bemyndigande inom det europeiska

rymdsamarbetet. Vidare tillstyrker utskottet en lagändring som

möjliggör att även andra organ än statliga myndigheter skall

kunna utses till riksmätplatser. Utskottet har inget att erinra

mot vad regeringen anför om avveckling av Bruksinvest AB och om

upphörande av nämnden för fartygsfinansiering.

Utskottet avstyrker två motioner (s; v), i vilka regeringens

förslag till ökat utredningsanslag avvisas. Motionerna får stöd

i en reservation (s). En motion (s) rörande Bruksinvest avstyrks

också av utskottet. Även denna motion följs upp i en reservation

(s).

Proposition 1991/92:125 bilaga 10

Regeringen framlägger i proposition 1991/92:125 bilaga 10

(näringsdepartementet) -- efter föredragning av näringsminister

Per Westerberg -- följande förslag under angivna punkter:

1. Utredningar m.m. (A 3) (s.20f.)

att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1600000 kr.

2. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (E3)

(s.21f.)

att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på

tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 600000000 kr.

3. Europeiskt rymdsamarbete m.m. (F5) (s.22f.)

att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1991/92 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under

kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst

400000000 kr. (Det sammanlagda bemyndigandet för regeringen

beträffande nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete

kommer då att uppgå till högst 541000000 kr.)

4. Förslag att även andra organ än myndigheter skall kunna

utses till riksmätplatser (s.23--25)

att riksdagen antar förslag till lag om ändring [i] lagen

(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.

5. Ökning av garantifonden vid Svenska

skeppshypotekskassan (s.25f.)

att riksdagen

1. antar förslag till lag om ändring [i] lagen (1980:1097) om

Svenska skeppshypotekskassan,

2. bemyndigar regeringen att låta riksgäldskontoret utfärda en

garantiförbindelse på 350000000 kr. att ingå i Svenska

skeppshypotekskassans garantifond.

8. Affärsverket svenska kraftnät, installation av s.k.

optokablar i storkraftnätet (s.28f.)

att riksdagen godkänner en total ram för investeringar i

optokablar om högst 200000000 kr., i nuvarande penningvärde,

under en femårsperiod i enlighet med vad föredragande statsrådet

har anfört.

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad

föredragande statsrådet har anfört

dels (6) om upphörande av nämnden för fartygsfinansiering

(s.27),

dels (7) om Bruksinvest AB (s.27 f.).

Proposition 1991/92:150 bilaga I:10

I proposition 1991/92:150 bilaga I:10 (näringsdepartementet)

framlägger regeringen -- efter föredragning av

kommunikationsminister Mats Odell -- förslag om att riksdagen --

under förutsättning av att riksdagen godkänner regeringens

förslag i proposition 1991/92:125 bilaga 10 om anslag till

Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 -- skall upphäva det

tidigare under riksmötet (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU17,

rskr.156) fattade beslutet om anslag till samma ändamål för

budgetåret 1992/93.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1991/92:125 och behandlas här är följande:

1991/92:N35 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar avslå förslaget om 1,6 milj.kr. till ändamålet att

privatisera statliga företag.

1991/92:N36 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar avslå regeringens förslag till reservationsanslag på

1600000 kr. till den s.k. privatiseringskommissionen.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1991/92:N241 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändringar av Bruksinvest.

Utskottet

Utredningar m.m.

I proposition 1991/92:125 bilaga 10 (näringsdepartementet)

föreslås ett ökat anslag för innevarande budgetår med 1,6

milj.kr. för utredningsverksamheten inom näringsdepartementet.

Detta motiveras med ökade kostnader dels i samband med

försäljning av statliga företag, dels för förberedelser inför

bolagisering av vissa verksamheter. Även utredningsverksamheten

i övrigt har blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad

som tidigare förutsågs, sägs det i propositionen.

På förslag av regeringen beslöt riksdagen i december 1991 att

bemyndiga regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna

företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Förslaget avstyrktes av

Socialdemokraternas företrädare i utskottet.

Regeringens begäran om ökat anslag avvisas i motionerna

1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v).

I den förstnämnda motionen erinras om Socialdemokraternas

principiella inställning till det statliga ägandet. Denna

innebär att staten även fortsättningsvis bör ha en viktig roll

som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra

branscher. Detta utgör dock inget hinder mot att förändringar i

det statliga ägandet kan övervägas i enskilda fall, anförs det i

motionen. De nu aktuella ökade kostnaderna skulle emellertid

inte ha uppstått om Socialdemokraternas avståndstagande till

regeringens förslag om avyttring av aktier i statliga företag

hade följts, menar motionärerna.

Om det statliga ägandet hanteras på ett ansvarsfullt sätt är

det föreslagna anslaget onödigt, sägs det i den andra motionen.

Regeringens dogmatiska syn på utförsäljning av statliga företag

leder, enligt motionären, troligen till ökad privat

maktkoncentration, till underpriser på företagen och till att

kapitalmarknaden dräneras på riskkapital.

Enligt vad utskottet har erfarit fördelar sig det begärda

anslagsbeloppet -- 1,6 milj.kr. -- enligt följande. Ökade

kostnader för den s.k. privatiseringskommissionen (N 1991:01)

beräknas till 0,9 milj.kr. och omkostnader i anslutning till

bolagiseringen av domänverket till 0,5 milj.kr. För

utredningsverksamheten i övrigt beräknas ökade kostnader på 0,2

milj.kr., främst avseende en översyn av verksamheten vid statens

institut för byggnadsforskning.

Riksdagen har nyligen anslagit medel till

utredningsverksamheten inom näringsdepartementet för nästa

budgetår i enlighet med vad som föreslogs i budgetpropositionen

(prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU20). Därmed avslogs en motion

(v) med krav på ett lägre anslag än vad regeringen hade

föreslagit; motionärerna motiverade sitt yrkande med att

utförsäljning av statliga företag inte kunde anses vara en så

angelägen uppgift att den motiverar ökat anslag.

Utskottet har under innevarande budgetår redovisat sin syn på

det statliga ägandet i betänkandena 1991/92:NU10 och

1991/92:NU17. Enligt utskottets mening utgör ett fritt enskilt

ägande och en fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk

politik. För att svenskt näringsliv skall kunna förbättra sin

konkurrenskraft krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin,

ökar näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder

kan inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av

företag.

Mot bakgrund av utskottets inställning till det statliga

ägandet tillstyrks propositionen i berörd del och motionerna

1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v) avstyrks.

Infriande av pensionsgaranti för FFV AB

Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, bet. NU35) att

bemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till

aktiebolag. I samband därmed beslöt riksdagen att också utställa

en garanti för FFV AB:s pensionsåtaganden. Enligt denna har

staten påtagit sig FFV AB:s pensionsförpliktelser intill ett

belopp av 1112 milj.kr.

Celsius Industrier AB förvärvade den 1 juni 1991 samtliga

aktier i FFV AB. I en skrivelse till regeringen i februari 1992

har Celsius tagit upp frågan om FFV AB:s pensionsskuld, bl.a.

mot bakgrund av koncernens kommande privatisering.

I propositionen föreslås att staten snarast skall fullgöra

sina förpliktelser gentemot FFV AB och betala ut

nuvärdesbeloppet av garantin till företaget. Regeringen

framlägger därför förslag om ett anslag på 600 milj.kr. för

slutligt infriande av pensionsgarantin för FFV AB. Detta belopp

beräknas motsvara nuvärdet av statens garantiåtagande.

Riksdagen beslöt i mars 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet.

NU17) att för nästa budgetår anvisa 80 milj.kr. för infriande av

pensionsgarantin för FFV AB. I proposition 1991/92:150

(kompletteringspropositionen) bilaga I:10 föreslås, under

förutsättning av att riksdagen anvisar engångsbeloppet på 600

milj.kr., att beslutet om nämnda anslag för nästa budgetår skall

upphävas.

Utskottet har inget att erinra mot här redovisade förslag; de

tillstyrks sålunda.

Europeiskt rymdsamarbete m.m.

Inom det europeiska rymdsamarbetsorganet European Space Agency

(ESA) deltar Sverige sedan år 1990 i ett förberedande program

inom fjärranalysområdet benämnt POEM 1 -- Polar Earth

Observation Mission.

I proposition 1991/92:125 begär regeringen ett bemyndigande

att ikläda staten nya förpliktelser inom ramen för det

europeiska rymdsamarbetet med 400 milj.kr. för innevarande

budgetår. Därigenom kan Sverige utöka sitt deltagande i det

nämnda fjärranalysprogrammet, vilket enligt regeringen får ses

som en markering av det svenska intresset för fjärranalys och

övervakning av förhållandena i atmosfären.

Utskottet anser att det är angeläget att Sverige aktivt deltar

i den typ av samarbete som det här är fråga om. Förslaget

tillstyrks därmed.

Riksmätplatser

Enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och

om mätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser.

För närvarande finns tre sådana riksmätplatser -- statens

provningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten och statens

strålskyddsinstitut.

Kravet på ställning som statlig myndighet är enligt regeringen

otidsenligt. Därför föreslås i propositionen en lagändring så

att såväl statliga som privaträttsliga organ skall kunna utses

till riksmätplatser. De organ bör därvid väljas som har den

högsta kompetensen för uppgifterna i fråga om såväl personal som

utrustning, sägs det i propositionen. Organen skall vidare

bedömas vara opartiska. Tillsynen bör enligt regeringen utövas

av styrelsen för teknisk ackreditering.

Utskottet anser att den föreslagna lagändringen är

välmotiverad och tillstyrker den sålunda.

Garantifonden vid Svenska skeppshypotekskassan

Svenska skeppshypotekskassan, som bildades år 1929, har till

ändamål att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som

bedrivs av svenskt rederi eller av en utländsk juridisk person

som domineras av svenskt rederi. Utestående lån uppgick vid

utgången av år 1991 till 4000 milj.kr. och det egna kapitalet

till 351 milj.kr. Nuvarande garantiförbindelse från statens sida

uppgår till 167 milj.kr.

I en skrivelse till regeringen i december 1991 har styrelsen

för kassan begärt att garantifonden skall ökas med 183 milj.kr.

till 350 milj.kr. Skälet är att kassan annars inte kan genomföra

den för år 1992 budgeterade utlåningen.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall

besluta om den begärda utökningen. Utskottet tillstyrker

förslaget.

Upphörande av nämnden för fartygsfinansiering

Efter beslut av riksdagen upphörde nämnden för

fartygskreditgarantier som myndighet den 1 juli 1986 (prop.

1985/86:120, bet. NU34). Verksamheten överfördes till statens

industriverk (SIND), numera närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK). En rådgivande nämnd -- nämnden för fartygsfinansiering

-- inrättades vid myndigheten. Ledamöterna utses av regeringen.

NUTEK har i en skrivelse till regeringen i december 1991

föreslagit att nämnden skall upphöra och att det bör ankomma på

verket att under flexibla och lämpliga former knyta till sig

expertis på området. I propositionen meddelar näringsminister

Per Westerberg sin avsikt att föreslå regeringen att nämnden

skall upphöra den 1 juli 1992. Med hänsyn till att inrättandet

av nämnden anmäldes för riksdagen anses riksdagen böra

underrättas även om att den skall upphöra.

Utskottet har inget att erinra mot det anförda.

Avveckling av Bruksinvest AB

Under åren 1983--1984 medverkade staten till en

omstrukturering av den del av specialstålindustrin som då var

inriktad på rostfritt stål. En förutsättning för detta var att

de berörda företagen bildade ett särskilt bolag -- Bruksinvest

AB -- med uppgift att medverka till skapandet av nya

verksamheter i sådana regioner som berördes av

strukturförändringarna, i första hand bruksorterna. Enligt avtal

i mars 1984 mellan staten, Avesta Jernverks AB (numera Avesta

AB), Fagersta AB (numera Industriförvaltnings AB Kinnevik),

Sandvik AB och Uddeholms AB (numera Uddeholm Tooling AB)

tillsköt företagen sammanlagt 100 milj.kr. till bolaget.

Bruksinvest har kritiserats från olika håll för att ha varit

mindre framgångsrikt med att skapa nya arbetstillfällen,

konstateras det i propositionen. En viktig förklaring till denna

passivitet har ansetts vara Bruksinvests ägarkonstellation med

fyra sinsemellan konkurrerande företag som delägare.

I propositionen meddelas att tilläggsavtal har tecknats i

januari 1992 om uppsplittring av Bruksinvest i fyra mindre

bolag. Verksamheten i dessa bolag skall drivas med samma

inriktning som har gällt för Bruksinvest AB, dvs. med syfte att

på kommersiella grunder bidra till att nya verksamheter skapas i

Bergslagen och då i första hand på de orter som direkt berördes

av omstruktureringen av den nämnda specialstålindustrin. Det

kapital som tillförs de nya bolagen motsvarar resp. företags del

av Bruksinvests totala nettotillgångar vid avvecklingen.

Riksdagen bör i anslutning till uppsplittringen av Bruksinvest

AB göra ett uttalande av innebörd att vissa synpunkter och krav

som har framförts av de berörda fackliga organisationerna skall

tillgodoses, anförs det i motion 1991/92:N241 (s). Uttalandet

skulle gå ut på följande:

halva styrelsen bör utses av resp. företag och halva styrelsen

av de fackliga organisationerna,

ordföranden, som har utslagsröst, bör utses gemensamt av

ägaren och de fackliga organisationerna,

vid oenighet bör regeringen utse ordföranden,

de fackliga organisationerna bör ha rätt att välja en

utomstående representant från bygden,

representanter för orterna Fagersta och Långshyttan bör ingå i

styrelsen för det bolag som Industriförvaltnings AB Kinnevik

bildar.

Näringsminister Per Westerberg besvarade i april 1992 (RD

1991/92:102) en fråga (1991/92:680) av Yngve Wernersson (s) om

användningen av Bruksinvests medel. I sitt svar framhöll

näringsministern att de nya bolagen beräknas bli etablerade

under sommaren 1992. Han meddelade vidare att han anser sig ha

fått försäkringar om att omfattande investeringar kommer att

göras, efter det att det nya avtalet har trätt i kraft.

Frågan om facklig representation i styrelserna för de aktuella

företagen regleras inte vare sig i det ursprungliga avtalet från

år 1984 eller i det i januari 1992 träffade tilläggsavtalet.

Enligt vad utskottet har erfarit har det ansetts ankomma på

parterna själva att reglera denna fråga.

Genom att Bruksinvest AB avvecklas och att verksamheten drivs

vidare inom fyra nya bolag skapas, enligt utskottets mening,

bättre förutsättningar för att ökad sysselsättning på de berörda

bruksorterna skall kunna åstadkommas. Utskottet har sålunda

inget att erinra mot vad som anförs i propositionen beträffande

avveckling av Bruksinvest AB.

Utskottet anser vidare att det inte finns skäl för riksdagen

att göra något uttalande med anledning av de synpunkter och krav

som framförs i motion 1991/92:N241 (s). De frågor som tas upp i

motionen rörande sammansättningen av styrelserna för de berörda

företagen är sådana som enligt gällande rätt och vedertagen

praxis ankommer på parterna att själva lösa. Motionen avstyrks

därmed.

Installation av s.k. optokablar i storkraftnätet

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), som

inrättades den 1 januari 1992, har enligt sin instruktion

(1991:2013) till uppgift att svara för drift och utbyggnad av

storkraftnätet och att främja konkurrens inom

elöverföringsområdet. I samband med bolagiseringen av statens

vattenfallsverk (Vattenfall) övertog Svenska kraftnät

förvaltningen och driften av storkraftnätet. Samtidigt övertogs

påbörjade förhandlingar avseende installation av s.k. optokablar

i storkraftnätet. Optokablar är en typ av kablar, där

telekommunikation sker med ljus i glasfibrer, i stället för som

traditionellt är med elektricitet i metalliska ledare. En fördel

med optokablar är att de har en mångdubbelt större

överföringsförmåga.

Svenska kraftnäts styrelse har, med reservation för

regeringens ställningstagande, godkänt ett avtal med bolaget

Tele 2. Avtalet innebär att Svenska kraftnät installerar

optokablar på storkraftnätet och mot årliga avgifter överlåter

rätten att utnyttja teletransmissionskapaciteten till Tele 2.

Genom installation av optokabelnät kan, enligt

näringsministern, storkraftnätet utnyttjas på ett affärsmässigt

och samhällsekonomiskt riktigt sätt. Risken för inslag av

konkurrensbegränsning bedöms som liten. Den investeringsplan för

Svenska kraftnät som regeringen föreslog i budgetpropositionen

(prop. 1991/92:100 bil. 13) -- och som utskottet nyligen har

tillstyrkt (bet. 1991/92:NU25) -- omfattade inte de nu aktuella

investeringarna på 200 milj.kr. som förutsätts ske enligt

avtalet med Tele 2. Riksdagens godkännande bör därför enligt

regeringen inhämtas.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 1 och med avslag på motionerna 1991/92:N35 och

1991/92:N36 till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 1600000 kr.,

res. 1 (s)

2. beträffande infriande av pensionsgaranti för FFV AB

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 2 och proposition 1991/92:150 bilaga I:10

dels till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB på

tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

600000000kr.,

dels upphäver det tidigare under riksmötet (prop.

1991/92:100 bil. 13, bet. NU17, rskr. 156) fattade beslutet om

anslag till samma ändamål för budgetåret 1992/93,

3. beträffande europeiskt rymdsamarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 3 bemyndigar regeringen att under budgetåret

1991/92 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under

kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst

400000000 kr., varigenom det sammanlagda bemyndigandet för

regeringen beträffande nya förpliktelser inom europeiskt

rymdsamarbete kommer att uppgå till högst 541000000 kr.,

4. beträffande riksmätplatser

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125 bilaga

10 punkt 4 antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk

provning och om mätning,

5. beträffande garantifonden vid Svenska

skeppshypotekskassan

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 5

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska

skeppshypotekskassan,

dels bemyndigar regeringen att låta riksgäldskontoret

utfärda en garantiförbindelse på 350000000 kr. att ingå i

Svenska skeppshypotekskassans garantifond,

6. beträffande upphörande av nämnden för

fartygsfinansiering

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. beträffande avveckling av Bruksinvest AB

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 7 och med avslag på motion 1991/92:N241 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 2 (s)

8. beträffande installation av s.k. optokablar i

storkraftnätet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 8 godkänner en total ram för investeringar i

optokablar om högst 200000000 kr., i nuvarande penningvärde,

under en femårsperiod i enlighet med vad som anges i

propositionen.

Stockholm den 12 maj 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin

(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp),

Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s),

Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström

(m), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och

Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Utredningar m.m. (mom.1)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo

Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg och Bo

Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "1991/92:N36 (v)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottets principiella inställning till det statliga ägandet

sammanfaller med vad som kommer till uttryck i motionerna

1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v). Staten bör sålunda även

fortsättningsvis ha en viktig roll som ägare av företag inom

såväl basindustrierna som andra branscher. Det är enligt

utskottets mening angeläget att de privata makthavare som utövar

ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en

motvikt. Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett

statligt ägande av företag i vissa speciella branscher.

Utskottet avvisar dock inte kategoriskt alla förändringar i det

statliga ägandet -- i enskilda fall kan sådana förändringar vara

motiverade.

Mot bakgrund av utskottets inställning till det statliga

ägandet avstyrks förslaget i propositionen om ökat anslag.

Motionerna 1991/92:N35 (s) och 1991/92:N36 (v) blir därmed

helt tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N35 och

1991/92:N36 avslår proposition 1991/92:125 bilaga 10 punkt 1.

2. Avveckling av Bruksinvest AB (mom.7)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo

Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Mats Lindberg och Bo

Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som

börjar med "Genom att" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha

följande lydelse:

Det är ytterst angeläget att de medel som har satts in i

Bruksinvest AB kommer till sådan användning att ökad

sysselsättning skapas på de berörda bruksorterna, särskilt mot

bakgrund av dagens arbetsmarknadsläge. För att se till att en

ökad sysselsättning verkligen kommer till stånd bör det, som

anförs i motion 1991/92:N241 (s), ställas vissa krav vad avser

sammansättningen av styrelserna för de fyra företagen.

Detta är särskilt angeläget i de fall -- t.ex. beträffande

Uddeholm Tooling AB -- där det förekommer ett utländskt ägande.

Även då måste garantier skapas för att de medel som var avsedda

att bidra till en ökad sysselsättning i den aktuella regionen

verkligen utnyttjas för detta ändamål. Ett sätt att åstadkomma

det är att tillse att majoriteten av styrelsen, inkl.

ordföranden, har en regional förankring. Såsom föreslås i

motionen bör de fackliga organisationerna utse halva styrelsen

och ordföranden utses gemensamt av ägaren och de fackliga

organisationerna. Vid oenighet om ordförandeposten bör det

överlåtas på regeringen att utse ordförande.

Riksdagen bör anmoda regeringen att dra försorg om att här

angivna krav blir tillgodosedda. Därmed tillstyrker utskottet

motion 1991/92:N241 (s).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande avveckling av Bruksinvest AB

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:125

bilaga10 punkt 7 och med bifall till motion 1991/92:N241 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som

företrädare för Socialdemokraterna för fram i de båda

reservationerna till detta betänkande.