Bet. 1991/92:NU32

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU32

Ombildning av Stadshypotek, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1991/92

NU32

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:119 om ombildning av

Stadshypotek, m.m.,

dels två motioner som har väckts med anledning av

propositionen,

dels -- helt eller delvis -- två motioner från allmänna

motionstiden.

Skatteutskottet har avgivit yttrande (1991/92:SkU4y) i ärendet

(se bilaga).

En skrivelse med anledning av propositionen har inkommit från

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ombildning av

Stadshypotek. Förslaget innebär att stadshypotekskassan och

stadshypoteksföreningarna skall fusioneras varefter rörelsen

skall övertas av ett nybildat kreditaktiebolag, Stadshypotek AB.

Aktierna i detta bolag skall successivt avyttras, bl.a. så att

låntagarna får ett betydande delägande. Företrädarna för

Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för

motionsyrkanden (s) enligt vilka stadshypotekskassan skall

ställa ut en revers till staten på fem miljarder kronor.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till

lagändringar på skatteområdet som föranleds av ombildningen.

Även övriga framlagda förslag till ändringar i

skattelagstiftningen, som bl.a. avser att underlätta vissa

ombildningar på det finansiella området, tillstyrks av

utskottet.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av

finansminister Anne Wibble -- att riksdagen antar förslag till

1. lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen,

2. lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

3. lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa

omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv,

6. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver,

7. lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid

inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,

8. lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från

skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen,

m.m.,

9. lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse

från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och

bostadskreditinstitutionerna, m.m.

Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns på s.3--18

i propositionen.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1991/92:119 är följande:

1991/92:N54 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att av det överskott som uppstår vid likvidationen 5

miljarder kronor överförs till statskassan.

1991/92:N55 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1991/92:119 i sin helhet.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här

är följande:

1991/92:Fi604 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandet (4)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stadshypotekskassans och dess föreningars

framtid.

1991/92:N212 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att ombilda

Stadshypotek, varvid behållningen på ca 5 miljarder kronor bör

överföras till staten för fördelning enligt beslut som riksdagen

senare fattar.

Utskottet

Bakgrund

Stadshypoteksinstitutionen (Stadshypotek) regleras av lagen

(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar (stadshypotekslagen) samt av reglementet

(1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för

stadshypoteksföreningar. Organisationen består av

stadshypotekskassan, som är det centrala organ vilket svarar för

upplåningen, och 20 stadshypoteksföreningar, vilka sköter

utlåningen.

Kassans upplåning kommer huvudsakligen från stora

institutionella placerare och sker främst mot obligationer och

certifikat. Som säkerhet för kassans förbindelser har staten

ställt en garanti, den s.k. grundfonden. Denna utgörs av en

garantiförbindelse utfärdad av riksgäldskontoret på för

närvarande 27 miljarder kronor. För garantin betalar kassan en

årlig avgift till staten på 0,33 %. Kassans upplåningsrätt är

maximerad till tio gånger summan av grundfonden och kassans eget

kapital. Vid utgången av år 1991 gällde att högst 336 miljarder

kronor fick lånas upp, varav ca 307 miljarder kronor hade

utnyttjats. Stadshypoteks utlåning är genom lag i huvudsak

begränsad till bostads-, kontors- och affärsfastigheter samt

bostadsrätter i sådan bebyggelse. Fastighetsägare,

tomträttshavare eller samfällighetsförening som erhåller lån

från en stadshypoteksförening blir automatiskt medlem i

föreningen.

Kassan och föreningarna var i princip inte skattskyldiga före

år 1943, men beskattas sedan dess med vissa undantag som andra

juridiska personer. Kassan och föreningarna har t.ex. inte varit

skyldiga att erlägga den numera slopade vinstdelningsskatten.

Vidare har Stadshypotek inte givits rätt att göra avsättning

till skatteutjämningsreserv (surv). I stället har avdragsrätten

för avsättning till reserv- och säkerhetsfond behållits. En

motsvarighet till koncernbidragsreglerna har funnits genom att

kassan har haft avdragsrätt för bidrag till föreningarna.

Våren 1991 lämnade den dåvarande regeringen ett förslag till

ombildning av Stadshypotek (prop. 1990/91:190). Efter

regeringsskiftet hösten 1991 återkallades propositionen (skr.

1991/92:27). Det nu framlagda förslaget i proposition

1991/92:119 överensstämmer i stora delar med det tidigare

förslaget, men avviker på följande punkter: någon revers från

stadshypotekskassan till staten på fem miljarder kronor skall

inte utfärdas; låntagarinflytandet stärks bl.a. genom att

låntagarna får utse majoriteten i den ombildade kassans styrelse

och tillförsäkras delägande i det nybildade bolaget; den lokala

förankringen bevaras.

Ombildning av stadshypoteksinstitutionen

I propositionen konstateras att Stadshypotek ursprungligen

bildades för att stödja kreditgivningen till bostadssektorn,

samtidigt som statens risktagande hölls på en låg nivå. Genom

avregleringen av kreditmarknaden finns det inte längre skäl för

staten, anförs det, att i fördelningssyfte ställa garantier till

institut inom olika delar av kreditmarknaden. Dessutom leder

stödåtgärder enligt regeringen ofta till negativa effekter av

olika slag. Att staten ställer garantier för vissa

kreditinstituts förbindelser är heller inte förenligt med

strävandena efter konkurrensneutralitet, sägs det i

propositionen.

Som skäl för att Stadshypoteks organisation behöver ändras

anförs vidare att Stadshypotek saknar ägare. När det behövs

kapitaltillskott som kan räknas som primärt kapital finns det

därför inte någon som kan ge sådana tillskott. Det framhålls

också att Stadshypotek är särpräglad på flera sätt i jämförelse

med andra kreditinstitut, bl.a. genom att verksamheten genom

särskild lagstiftning är reglerad i betydande omfattning.

Dessutom finns andra olikheter i förhållande till konkurrerande

institut, t.ex. när det gäller den skattemässiga behandlingen.

Regeringen understryker att den främsta målsättningen för en

förändring av Stadshypoteks organisation är att föra över den

nuvarande verksamheten i en organisationsform som ger

Stadshypotek varaktiga förutsättningar att konkurrera på

kreditmarknaden på motsvarande villkor som övriga

kreditinstitut. Ett annat viktigt syfte är att Stadshypotek

skall kunna bestå som en fristående och konkurrensfrämjande

långivare på kreditmarknaden.

I propositionen föreslås att Stadshypoteks rörelse skall föras

över till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag.

Bolagsformen har valts för att konkurrerande institut är

aktiebolag och för att Stadshypotek därmed får tillgång till

riskkapitalmarknaden. Härutöver anförs att aktiebolag även är en

internationellt välkänd företagsform, vilket underlättar

verksamhet utomlands.

Ombildningen avses gå till så att kassan och föreningarna

fusioneras, varefter rörelsen överlåts till ett av kassan bildat

aktiebolag, Stadshypotek AB. En nyemission riktas därefter till

låntagarna och till de anställda så att dessa sammanlagt

erhåller en tredjedel av kapital och röster i bolaget. Enligt

förslaget till ny lag om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa blir kassans roll bl.a. att förvalta den

kvarvarande obligationsskulden, att se till att riksdagens

intentioner med ombildningen fullföljs och att låna upp medel åt

bolaget t.o.m. år 1994. Kassan avses successivt avyttra sina

aktier i Stadshypotek AB på ett sådant sätt att de låntagare och

anställda som tecknar aktier erhåller 55% av det kapital som

fanns vid ombildningen. För att Stadshypotek skall kunna förbli

självständigt erfordras en stabil ägarbild. I propositionen

anförs att det därför inte bör uteslutas att flera större

investerare erbjuds aktieposter. Avvecklingen av aktieinnehavet

bör göras av kassan på affärsmässiga grunder. Kassan skall ha en

styrelse med elva ledamöter. Av dessa skall fem utses av

regeringen och sex av låntagarna.

I motion 1991/92:N55 (v) hävdas att regeringen inte framför

några tungt vägande skäl för en ombildning av Stadshypotek.

Enligt motionären är det en fördel om olika företagsformer kan

konkurrera på marknaden. Det är vidare av stort värde om

verksamhetsformer av den typ som hypoteksinstituten utgör -- där

det inte ställs externa krav på avkastning -- kan utvecklas.

Stadshypoteks kapitalbehov kan tillgodoses genom tillskott från

staten, menar motionären, som hemställer att propositionen i sin

helhet skall avslås.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

Stadshypotek får en moderniserad organisationsform så att det

blir möjligt för institutet att verka och utvecklas efter sina

egna förutsättningar i den nya marknadssituationen.

Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet

har radikalt ändrat verksamhetsförutsättningarna för

Stadshypotek, och dess roll på marknaden har blivit en annan.

Den detaljerade regleringen av Stadshypoteks verksamhet och

organisation, i sina huvuddrag utformad i seklets början,

framstår nu som otidsenlig. Enligt utskottets uppfattning är,

såsom regeringen anför, aktiebolag den lämpligaste

associationsformen för Stadshypotek efter ombildningen. På det

sättet ges Stadshypotek samma spelregler och ramar för sin

verksamhet som de konkurrerande företagen. Utskottet anser

sålunda att en ombildning av Stadshypotek är angelägen och

avstyrker därför kravet i motion 1991/92:N55 (v) på att

propositionen i sin helhet skall avslås.

Enligt regeringens förslag till ny stadshypotekslag skall

kassan efter ombildningen ha till uppgift att bl.a. förvalta

obligationsskulden och reverser utställda av bolaget. Under en

övergångstid kommer kassan också att äga alla aktier i bolaget.

Grundfonden ställs under en period på två år till kassans

förfogande för ytterligare upplåning. Härigenom får bolaget

utrymme att bygga upp en sådan ekonomisk styrka att det kan

svara för sin egen upplåning. Därefter skall kassan börja

avveckla den utestående obligationsstocken. Grundfonden skall

trappas av vartefter låneskulden sjunker och i en sådan takt att

kassans kreditvärdighet inte försämras. Så länge grundfonden

finns kvar till tryggande av utestående lån bör kassan, enligt

regeringen, ha ett tillfredsställande inflytande över

verksamheten i bolaget. När låneskulden är slutligt reglerad

efter ca tio år bör kassans innehav av aktier avvecklas helt.

Därefter skall kassan likvideras.

Regeringen anför att överskottet vid likvidationen skall

användas så att statens intressen tillgodoses på ett

tillfredsställande sätt. Regeringen avser lämna förslag till

riksdagen i denna fråga så snart det är möjligt.

Enligt det förslag till ombildning av Stadshypotek som den

föregående regeringen lade fram i proposition 1990/91:190 skulle

regeringen kunna föreskriva att kassan till staten skulle betala

ett belopp som svarade mot kassans värde före fusionen mellan

kassan och föreningarna. Det angavs i propositionen att detta

belopp beräknades uppgå till ca fem miljarder kronor. Lagrådet

ifrågasatte vid sin prövning av förslaget på vilken rättslig

grund som staten kunde göra anspråk på Stadshypoteks tillgångar.

I motionerna 1991/92:N54 (s) och 1991/92:N212 (s), varav den

sistnämnda avlämnades under den allmänna motionstiden, föreslås

att riksdagen -- i enlighet med förslaget i proposition

1990/91:190 -- skall besluta att av överskottet vid kassans

likvidation skall fem miljarder kronor överföras till staten.

Skälet till detta anges vara att Stadshypotek under lång tid har

kunnat bygga upp en förmögenhet tack vare gynnsamma

skatteregler.

I en annan motion från allmänna motionstiden, motion

1991/92:Fi604 (m), föreslås att kassan och dess föreningar

skall ombildas till aktiebolag. Motionären anser att bolaget

därefter skall privatiseras och att låntagarna därvid skall ges

ett visst delägande.

Stadshypotekskassan har under årens lopp kunnat bygga upp

betydande fonder genom en förmånlig skattebehandling och en

statlig garanti för sina förbindelser. Enligt utskottets

uppfattning framstår det som rimligt att staten i princip

bestämmer hur överskottet vid kassans likvidation skall

disponeras. Likvidationen kommer emellertid att genomföras först

om ca tio år och föregås av en rad steg.

Kassans rörelse skall i samband med ombildningen överföras

till Stadshypotek AB mot att kassan får samtliga aktier i

bolaget. Aktierna skall, som tidigare nämnts, sedan successivt

avyttras, bl.a. så att låntagarna och de anställda erhåller 55 %

av det kapital som fanns vid ombildningen. Försäljning avses

också kunna ske till t.ex. större investerare. Storleken av den

likvid som inflyter till kassan blir beroende av aktiernas värde

och därmed värderingen av bolaget. Detta påverkas i sin tur av

situationen på kredit- och fastighetsmarknaderna. Till detta

kommer att kassan skall avyttra sina aktier under en period på

flera år. Det framstår därför, enligt utskottets mening, som

uppenbart att överskottet vid likvidationen och statens anspråk

på detta, sedan låntagarna erhållit sin andel, inte kan

fastställas nu. Utskottet ansluter sig därför till uttalandet i

propositionen att regeringen bör lämna förslag till riksdagen i

denna fråga när så är möjligt. Med hänsyn till det anförda

avstyrks motionerna 1991/92:N54 (s) och 1991/92:N212 (s).

Utskottet tillstyrker vidare de olika förslagen i propositionen

rörande ombildning av stadshypoteksinstitutionen.

Ett beslut av riksdagen i enlighet med vad utskottet har

anfört innebär att motion 1991/92:Fi604 (m) blir tillgodosedd i

nu berörd del. Det aktuella yrkandet avstyrks därför.

Härutöver föreslår utskottet en ny övergångsbestämmelse till

den nya stadshypotekslagen. Enligt bestämmelsen skall -- efter

den gamla lagens upphörande -- ombudsstämman fastställa

stadshypoteksföreningarnas balansräkningar och godkänna

styrelsernas förvaltning.

Övriga lagförslag

I propositionen framläggs också vissa förslag till

lagstiftning på skatteområdet. Det gäller dels sådana förslag

som föranleds av ombildningen av stadshypoteksinstitutionen,

dels sådana som rör andra finansiella företag. Sålunda föreslås

att de särskilda skatteregler som tillämpas vid vissa fusioner

skall gälla även vid fusionen mellan kassan och föreningarna.

Obeskattade reserver återförs till beskattning med undantag för

vissa äldre fondavsättningar. Avskattningen får ske i

aktiebolaget, vilket också ges rätt att göra avsättning till

surv. Det föreslås vissa begränsningar i fråga om underlagen för

surv och s.k. Annell-avdrag för att neutralisera att en del av

aktiekapitalet kommer att utgöras av obeskattat kapital.

Särskilda regler föreslås gälla för beskattningen av låntagare

och anställda som på förmånliga villkor får teckna aktier i

bolaget.

Regeringen framlägger vidare förslag om att Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolags (SBAB) obeskattade reserver

skall återföras till beskattning i enlighet med de principer som

föreslås gälla för andra finansiella företag. SBAB skall även

ges rätt att göra avsättning till surv. Propositionen innehåller

också förslag till ändrade skatteregler för att underlätta

ombildning av utländska bankers dotterbolag i Sverige till

filialer och ombildning av ömsesidiga livförsäkringsföretag till

försäkringsaktiebolag. Slutligen föreslås att finansiella

företag skall få en alternativ möjlighet att återföra sina

obeskattade reserver enligt de generella reglerna för

icke-finansiella företag.

Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att

yttra sig över propositionen såvitt gäller nu beskrivna frågor.

Skatteutskottet (1991/92:SkU4y) meddelar i sitt yttrande (se

bilaga, s.10) att utskottet inte har något att erinra mot de i

propositionen föreslagna åtgärderna på skatteområdet. Med

instämmande i vad skatteutskottet har anfört tillstyrker

näringsutskottet regeringens förslag i nu aktuell del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1991/92:N55,

2. beträffande ombildning av stadshypoteksinstitutionen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi604 yrkande 4 och

motionerna 1991/92:N54 och 1991/91:N212 antar de i proposition

1991/92:119 framlagda förslagen till

a) lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen,

b) lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dock att

det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt med

följande lydelse:

4. Efter lagens ikraftträdande skall ombudsstämman avgöra

frågor om fastställande av balansräkning för

stadshypoteksförening och godkännande av föreningsstyrelses

förvaltning.

res. (s)

3. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i proposition 1991/92:119 framlagda

förslagen till

a) lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa

omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,

b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

c) lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv,

d) lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver,

e) lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid

inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,

f) lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från

skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen,

m.m.,

g) lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse

från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och

bostadskreditinstitutionerna, m.m.

Stockholm den 19 maj 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Hadar Cars (fp), Birgitta Johansson (s), Kjell

Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd),

Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo

Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Anita Modin (s), Hans

Stenberg (s) och Carl Olov Persson (kds).

Reservation

Ombildning av stadshypoteksinstitutionen (mom.2)

Birgitta Johansson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats

Lindberg, Bo Bernhardsson, Anita Modin och Hans Stenberg (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.5 med "Stadshypotekskassan har" och slutar på s.6 med "av

stadshypoteksinstitutionen" bort ha följande lydelse:

Stadshypotekskassan har utvecklats under nära medverkan från

statens sida genom särskild lagstiftning och genom subventioner

i form av en förmånlig skattebehandling och en statsgaranti på

gynnsamma villkor. Kassans reserv- och kapitaltäckningsfonder

uppgick vid utgången av år 1991 till hela 6,6 miljarder kronor,

en ökning med 1 miljard kronor sedan året innan.

Med hänsyn till att stadshypotekskassan har kunnat bygga upp

denna betydande förmögenhet, bl.a. till följd av de förmånliga

regler som staten har utformat, är det rimligt att huvuddelen av

förmögenheten överförs till staten. Statens anspråk på denna

förmögenhet bör komma till uttryck genom att kassan ställer ut

ett skuldebrev till staten på fem miljarder kronor. Kassan bör

betala en rimlig ersättning för denna kredit. Det får ankomma på

regeringen att i förhandlingar med kassan bestämma vilken

ersättning som skall utgå och hur skulden skall avvecklas.

Regeringens förslag till lag om ombildning av

stadshypoteksinstitutionen bör kompletteras i enlighet härmed.

Utskottet tillstyrker därmed motionerna 1991/92:N54 (s) och

1991/92:N212 (s). Övriga delar av förslagen i propositionen

rörande ombildning av stadshypoteksinstitutionen tillstyrks av

utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande ombildning av stadshypoteksinstitutionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:N54 och

1991/92:N212 och med avslag på motion 1991/92:Fi604 yrkande 4

antar de i proposition 1991/92:119 framlagda förslagen till

a) lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen, dock med

den ändringen att det i 3 § skall införas ett andra stycke med

följande lydelse:

I samband med beslut enligt första stycket får regeringen

förordna att stadshypotekskassan till staten skall betala ett

belopp som svarar mot kassans värde före fusionen.

b) lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dock att

det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt med

följande lydelse:

4. Efter lagens ikraftträdande skall ombudsstämman avgöra

frågor om fastställande av balansräkning för

stadshypoteksförening och godkännande av föreningsstyrelses

förvaltning.

Skatteutskottets yttrande

1991/92:SkU4y

Bilaga

Ombildning av Stadshypotek, m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1991/92:119 om ombildning av

Stadshypotek, m.m. jämte motioner såvitt gäller frågor inom

skatteutskottets beredningsområde.

I propositionen föreslås att Stadshypotek skall ombildas per

den 1 januari 1993 och att rörelsen skall överföras till ett för

ändamålet bildat kreditaktiebolag. De särskilda skatteregler som

gäller vid vissa fusioner föreslås gälla även vid fusion mellan

kassan och föreningarna. Obeskattade reserver återförs till

beskattning med undantag för vissa äldre fondavsättningar som

omfattas av riksdagens tidigare ställningstagande (SkU

1984/85:64) rörande skatteplikten vid upplösning av dessa

avsättningar. Avskattningen får ske i aktiebolaget, vilket också

får rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv. Vissa

begränsningar i fråga om underlagen för skatteutjämningsreserv

och Annell-avdrag föreslås för att neutralisera att en del av

aktiekapitalet kommer att utgöras av obeskattat kapital.

Särskilda regler föreslås gälla för beskattningen av låntagare

och anställda som på förmånliga villkor får teckna aktier i

bolaget.

I sammanhanget föreslås att de obeskattade reserverna i

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB återförs till

beskattning i enlighet med de principer som föreslås gälla för

andra finansiella företag. Även SBAB får rätt att göra

avsättning till skatteutjämningsreserv.

Propositionen innehåller också förslag till ändrade

skatteregler för att underlätta ombildning av utländska bankers

dotterbolag i Sverige till filialer och ombildning av ömsesidiga

livförsäkringsföretag till försäkringsaktiebolag.

I propositionen tas upp ytterligare ett par

företagsskattefrågor. Med verkan fr.o.m. 1992 års taxering

föreslås en justering i reglerna om skatteutjämningsreserv för

att lageraktier skall kunna ingå i underlaget för reserven

oberoende av hur stort röstetal innehavet representerar.

Slutligen föreslås att de finansiella företagen skall få en

alternativ möjlighet att återföra sina obeskattade reserver

enligt de generella reglerna för icke-finansiella företag.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna N54 av

Anita Gradin m.fl. (s) och N55 av Rolf L Nilson (v).

Motionärerna i den förstnämnda motionen ansluter sig till

propositionen med undantag av fördelningen av det överskott som

uppkommer vid kassans likvidering. I motion N55 yrkas avslag på

propositionen i dess helhet. Frågan om fördelningen av

överskottet har Anita Gradin m.fl. tagit upp även i sin under

den allmänna motionstiden väckta motion N212 angående

ombildningen av Stadshypotek. Från den allmänna motionstiden

finns därutöver motion Fi604 av Alf Wennerfors (m) som gäller

ombildning av Stadshypotek.

I ärendet har kommit in en skrivelse från Stadshypotek som

gäller de i propositionen föreslagna begränsningarna vid

beräkningen av underlag för skatteutjämningsreserv och

Annell-avdrag i det nybildade kreditaktiebolaget.

Skatteutskottet har inte något att erinra mot de i

propositionen föreslagna åtgärderna på skatteområdet i fråga om

den planerade ombildningen av Stadshypotek eller i övrigt.

Skatteutskottet tillstyrker följaktligen propositionen såvitt

avser frågor inom utskottets beredningsområde och avstyrker

motion N55. Yrkandet i motion N54 gäller inte skatteförslagen i

propositionen och föranleder därför liksom de under allmänna

motionstiden väckta motionerna N212 och Fi604 inte något

yttrande från skatteutskottets sida.

Stockholm den 12 maj 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre

Palm (s) och Fredrik Reinfeldt (m).