Bet. 1991/92:NU34

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU34

Statlig medverkan för kapitaltillskott till Sparbanken Första

AB

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

NU34

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1991/92:168 om

statligt engagemang för lösning av krisen i Sparbanken Första

AB. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att staten --

genom att lämna lån och gå i borgen för ytterligare lån -- skall

medverka till att erforderligt kapitaltillskott tillförs

Sparbanken Första AB.

Propositionen

I propositionen föreslås -- efter föredragning av statsrådet

Bo Lundgren -- att riksdagen

dels bemyndigar regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, riksgäldskontoret att lämna ett lån på 3,8

miljarder kronor till Sparbanksstiftelsen Första och att gå i

borgen för lån till de elva sparbanksstiftelserna intill ett

sammanlagt belopp av 3,5 miljarder kronor,

dels till Vissa räntekostnader m.m. för budgetåret 1992/93

under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag om ett

formellt belopp på 1000 kr.

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad

föredragande statsrådet i övrigt har anfört om hur krisen i

Sparbanken Första AB skall lösas och om en fortsatt

omstrukturering av sparbankssektorn.

Utskottet

Bankväsendets utveckling under senare år har präglats av

kraftigt ökade kreditförluster. På en avreglerad marknad har

intresset fokuserats på snabb volymtillväxt och en strävan mot

större marknadsandelar. Fallande fastighetspriser och börskurser

har emellertid medfört likviditets- och solvensproblem för många

högbelånade företag, framför allt inom fastighetsbranschen, med

åtföljande kreditförluster för bankerna.

Till följd av uppkomna kreditförluster beslutade riksdagen

under hösten 1991 dels om att staten skulle medverka vid en

nyemission av aktier i Nordbanken (prop. 1991/92:21, bet. NU4),

dels om att staten med en lånegaranti skulle medverka i en

rekonstruktion av dåvarande Första Sparbanken (prop. 1991/92:63,

bet. NU12). Första Sparbanken har senare ombildats till ett

bankaktiebolag, Sparbanken Första AB.

Till grund för statens medverkan i rekonstruktionen av

Sparbanken Första AB låg uppgifter om att summan av bankens

kreditförluster under år 1991 beräknades bli ca 4,5 miljarder

kronor och därmed så hög att banken utan kapitaltillskott skulle

bli insolvent. Riksdagens beslut innebar att staten mot avgift

garanterade ett räntefritt lån på 3,8 miljarder kronor från

Sparbankernas Bank till Sparbanken Första AB. Det bedömdes att

statens åtagande inte skulle leda till några kostnader för

staten.

Utvecklingen på kredit- och fastighetsmarknaden under senare

delen av år 1991 blev emellertid mer ogynnsam än vad som

tidigare befarades. I samband med bokslutsarbetet för år 1991

konstaterade Sparbanken Första AB att kreditförlusterna för

detta år uppgick till totalt ca 5,7 miljarder kronor eller

omkring 1,2 miljarder kronor mer än vad som tidigare beräknades.

Banken har därför återigen hamnat i en situation där den inte

uppfyller kapitaltäckningskraven. På grund härav och då det

finns anledning att befara att Sparbanken Första AB under

innevarande år kommer att drabbas av nya kreditförluster är

ytterligare kapitaltillskott till banken erforderligt.

I proposition 1991/92:168 föreslås att staten även denna gång

skall medverka till lösning av den uppkomna krisen i banken. I

annat fall, sägs det i propositionen, finns det risk för att en

förtroendekris skulle kunna uppstå, vilket i sin tur skulle

kunna ge upphov till kraftiga störningar i betalningssystemet.

Detta skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela den

svenska ekonomin.

Det konstateras i propositionen att Sparbanken Första AB är i

behov av ett kapitaltillskott på i storleksordningen 3,5

miljarder kronor för att uppnå och bibehålla en

tillfredsställande kapitaltäckning under år 1992. Om dessutom

hänsyn tas till att lånet på 3,8 miljarder kronor från

Sparbankernas Bank skall lösas, uppgår det samlade

kapitalbehovet till omkring 7,3 miljarder kronor.

Regeringen betonar att det under normala betingelser också i

banksektorn bör vara ägarnas sak att utan statlig medverkan lösa

ekonomiska problem. Då ägaren av Sparbanken Första AB --

Sparbanksstiftelsen Första -- saknar tillräckliga finansiella

resurser och då förhållandena på kapitalmarknaden för närvarande

är sådana att det inte är möjligt att uppbringa det erforderliga

kapitaltillskottet, är statens medverkan i detta fall nödvändig,

anser regeringen.

Till grund för denna medverkan finns en avsiktsförklaring som

företrädare för finansdepartementet och sparbankssektorn

undertecknade i april 1992. Som förutsättningar för det statliga

engagemanget anges i avsiktsförklaringen bl.a. att Sparbanken

Första AB och de elva dotterbankerna i Sparbanksgruppen AB skall

fusioneras till en enda bank, Sparbanken Sverige AB. Vidare

skall de delar av Sparbanken Första AB:s lånestock som kan antas

komma att vålla väsentliga kreditförluster överlåtas till ett

särskilt bolag, vars enda uppgift skall vara att avveckla

lånestocken med bästa möjliga ekonomiska resultat. Det sägs

också att Sparbanksgruppen AB skall utarbeta en plan för en

rationell omstrukturering av verksamheten.

I enlighet med vad som skisseras i avsiktsförklaringen

föreslås i propositionen att staten genom riksgäldskontoret dels

skall lämna ett lån på 3,8 miljarder kronor till

Sparbanksstiftelsen Första, dels skall gå i borgen för lån på

högst 3,5 miljarder kronor till de elva sparbanksstiftelser som

äger aktier i Sparbanksgruppen AB. I båda fallen skall medlen

lämnas vidare till Sparbanken Första AB som aktieägartillskott

eller liknande. Som säkerhet för statens engagemang pantsätter

stiftelserna 70% av sina aktier i Sparbanksgruppen AB. Det

nuvarande lånet från Sparbankernas Bank till Sparbanken Första

AB skall återbetalas, varvid den statliga garantin för detta lån

upphör.

Det statliga lånet till Sparbanksstiftelsen Första skall vara

räntefritt fram till utgången av år 1995 och därefter löpa med

4% årlig ränta, vilket kommer att medföra en räntekostnad för

riksgäldskontoret för den mot lånet svarande upplåningen. I

propositionen föreslås ett förslagsanslag om formellt 1000 kr.

för täckande av dessa räntekostnader. Riksdagen bereds även

tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts om

hur den ekonomiska krisen i Sparbanken Första AB skall åtgärdas

och om den fortsatta omstruktureringen av sparbankssektorn.

Utskottet tillstyrker att staten på angivet sätt skall

medverka till att erforderligt kapitaltillskott tillförs

Sparbanken Första AB. Vad som i övrigt har anförts i

propositionen om fortsatta åtgärder för en omstrukturering av

sparbankssektorn ger inte anledning till någon erinran från

utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kapitaltillskott till Sparbanken Första AB

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:168 i

ifrågavarande del

dels bemyndigar regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, riksgäldskontoret att lämna ett lån på 3,8

miljarder kronor till Sparbanksstiftelsen Första och att gå i

borgen för lån till de elva sparbanksstiftelserna intill ett

sammanlagt belopp av 3,5 miljarder kronor,

dels till Vissa räntekostnader m.m. för budgetåret

1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.,

2. beträffande fortsatt omstrukturering av

sparbankssektorn, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:168 i

ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 7 maj 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist

(s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s),

Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s),

Anita Modin (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Lében (kds) och

Göran Magnusson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.