Bet. 1991/92:NU4

Näringsutskottets betänkande

1991/92:NU04

Teckning av aktier m.m. i Nordbanken

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

NU4

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:21 (finansdepartementet) om

teckning av aktier m.m. i Nordbanken,

dels tre motioner som har väckts med anledning av

propositionen.

Följande personer har inför utskottet lämnat upplysningar i

ärendet:

styrelseordföranden direktör Björn Wahlström och verkställande

direktören Hans Dalborg, Nordbanken,

statssekreteraren Olle Wästberg, finansdepartementet,

generaldirektören Anders Sahlén, finansinspektionen,

styrelseordföranden bankdirektör Curt G Olsson, Svenska

bankföreningen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att staten skall

medverka vid en nyemission av aktier i Nordbanken. Av hela

emissionsbeloppet, ca 5160 milj.kr., faller ca 3643 milj.kr.

på staten med hänsyn till dess ägarandel. Återstoden av beloppet

skall staten garantera. Vidare tillstyrks att regeringen

bemyndigas att senare sälja statens aktier i Nordbanken. I

reservationer (nyd) stöds motionsyrkanden som går ut på att det

bakomliggande händelseförloppet i Nordbanken skall klarläggas

och redovisas för allmänheten och att förutsättningar för en

förbättrad kontroll över bankerna skall utredas.

Propositionen

Förslag

I proposition 1991/92:21 har regeringen -- efter föredragning

av finansminister Anne Wibble -- föreslagit riksdagen att

till Teckning av aktier i Nordbanken på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln

anslå ett förslagsanslag på 3643000000 kr.,

bemyndiga regeringen att för statens räkning garantera den nu

aktuella emissionen [av aktier i Nordbanken],

bemyndiga regeringen att sälja statens aktier i Nordbanken.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att staten tecknar sin andel av en av

Nordbankens styrelse föreslagen nyemission på ca 5160 milj.kr.

Emissionen skall tecknas med företrädesrätt för de nuvarande

aktieägarna. Statens ägarandel i banken är ca 70,6%, varför ca

3643 milj.kr. av nyemissionen faller på staten. Vidare

föreslås att staten som huvudägare tar på sig ansvaret för att

hela kapitaltillskottet kommer till stånd genom att garantera

resterande belopp.

Regeringen anmäler sin avsikt att -- under förutsättning av

riksdagens bemyndigande därtill -- vid ett senare tillfälle

sälja återstående aktier i Nordbanken.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1991/92:N1 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utförsäljning av statens aktier i Nordbanken.

1991/92:N2 av Ian Wachtmeister (nyd) och Bengt Dalström (nyd)

vari yrkas att riksdagen

1. begär att regeringen låter utreda händelseförloppet och

förhållandena i övrigt i Nordbanken,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förbättrad förebyggande kontroll av bankernas

kreditgivning, kapitalbas etc.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skydd för spararnas pengar.

1991/92:N3 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

1. begär att regeringen tillsätter en oberoende utredare av

"Nobelaffären",

2. under förutsättning av bifall till första yrkandet, till

Teckning av aktier i Nordbanken på tilläggsbudget I till

stadsbudgeten för budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 3643000000 kr.,

3. under förutsättning av bifall till första yrkandet,

bemyndigar regeringen att för statens räkning garantera den nu

aktuella emissionen,

4. avslår regeringens begäran om bemyndigande att sälja

statens aktier i Nordbanken,

5. ger riksdagens revisorer i uppdrag att granska bank- och

finansinspektionens roll i "bankkrisen",

6. av regeringen begär förslag till ökade befogenheter för

finansinspektionen.

Innebörden av vissa yrkanden

En breddning av ägandet i Nordbanken måste, sägs det i motion

1991/92:N1 (s), ske på ett sådant sätt att det stärker bankens

ställning och främjar konkurrensen på marknaden. Motionärerna

anför vidare att en av ideologiska skäl motiverad utförsäljning

av statens aktier riskerar att försvaga bankens ställning och

kan innebära en ökad koncentration inom bankvärlden.

Den förbättrade kontroll av bankens kreditgivning m.m. som

efterlyses i motion 1991/92:N2 (nyd) skulle syfta till att

minska risken för skattebetalarna, insättarna och staten; enligt

motionen borde möjligheterna till en sådan kontroll utredas. Ett

insättarskydd skulle, menar motionärerna, kunna utformas efter

mönster från Amerikas förenta stater.

Utskottet

De senaste årens utveckling inom bankväsendet präglas av

kraftigt ökade kreditförluster. Bakgrunden beskrivs kortfattat i

proposition 1991/92:21. På en avreglerad marknad har intresset

fokuserats på snabb volymtillväxt och en strävan mot större

marknadsandelar. Fallande fastighetspriser och börskurser har

medfört likviditets- och solvensproblem för många högbelånade

företag.

En bank med särskilt stora kreditförluster är Nordbanken, en

av landets tre stora affärsbanker. Denna hette tidigare

PKbanken; dess nuvarande namn Nordbanken övertogs från den så

benämnda provinsbank som den förvärvade år 1990. PKbanken,

bildad år 1974 genom sammanslagning av Postbanken och Sveriges

Kreditbank, ägdes ursprungligen liksom dessa helt av staten. Den

blev år 1984 delvis privatiserad och introducerades därefter på

Stockholms fondbörs. Statens andel av Nordbankens aktiekapital

är nu 70,6%.

Nordbanken räknar med att i sitt bokslut för år 1991 reservera

ca 9600 milj.kr. för kreditförluster. Rörelseresultatet för

detta år blir därigenom negativt. Därtill kommer att banken för

att skydda sina fordringar i Gamlestaden AB, Nobel Industrier AB

och Yggdrasil AB -- den s.k. Pensergruppen -- har utfäst sig att

garantera en nyemission på 2000 milj.kr. i Nobel Industrier

AB. Detta företag har numera till sin huvuddel övertagits av

Nordbanken.

Sedan den 1 februari 1991 ställs strängare krav än tidigare på

kapitaltäckning för kreditinstitutens placeringar. Den

uppbyggnad av kapitalbasen som i regel blir nödvändig får dock

enligt övergångsbestämmelser ske successivt fram till utgången

av år 1992.

För Nordbanken innebär de nu redovisade förhållandena att

banken behöver ett tillskott av eget kapital som stärker dess

kapitalbas. Bankens styrelse har föreslagit att en extra

bolagsstämma den 14 november 1991 skall besluta om en nyemission

av aktier, beräknad att inbringa ca 5160 milj.kr. Emissionen

skall genomföras med företräde för nuvarande aktieägare.

Regeringen ansluter sig i propositionen till bankstyrelsens

bedömning beträffande behovet av kapitaltillskott. Utom för

uppfyllande av kapitaltäckningskraven anges en nyemission vara

erforderlig för att banken skall kunna övervinna rådande

svårigheter och fullfölja en inledd förändring av verksamhetens

organisation och inriktning. Denna förändring skall ligga till

grund för bankens fortsatta utveckling. Kapitaltillskottet

innebär inte, sägs det i propositionen, att Nordbanken ges någon

konkurrensfördel gentemot övriga affärsbanker.

Det finns, menar regeringen, för närvarande inte

förutsättningar för staten att placera sin andel av emissionen,

dvs. ca 3643 milj.kr., på kapitalmarknaden. Därför föreslås

att staten skall teckna denna andel. Villkoren för emissionen,

vilka redovisas i propositionen, bedöms av regeringen vara

sådana att övriga aktieägare och andra placerare kommer att

teckna aktier för det resterande emissionsbeloppet. Staten anses

emellertid som huvudägare böra ta på sig ansvaret för att det

erforderliga kapitaltillskottet kommer till stånd. Hela

emissionsbeloppet föreslås därför bli garanterat av staten.

Såsom redovisas inledningsvis i betänkandet har utskottet

hållit utfrågningar med ett antal centrala aktörer i det

aktuella skeendet inom banksektorn, bland dem Nordbankens

styrelseordförande och verkställande direktör.

Utskottet vill i frågan om kapitaltillskott till Nordbanken

anföra följande. För tilltron till det svenska bankväsendet hos

svenska och utländska placerare och därmed för finansväsendets

stabilitet är det angeläget att i en sådan krissituation som här

är aktuell den berörda bankens ägare tar ansvar för att banken

kan fullgöra sina förpliktelser och i ordnade former sanera och

omstrukturera sin verksamhet. Som huvudägare av Nordbanken får

staten ta på sig denna förpliktelse. Samtidigt är det väsentligt

att staten, som lättare än privata intressenter kan anskaffa

nytt kapital, inte genomför sin biståndsaktion på sådant sätt

att en bank där staten har majoritetsintresse får

konkurrensfördelar gentemot övriga banker. Mot bakgrund av vad

som anförs i propositionen godtar utskottet den angivna

beräkningen av kapitalbehovet. Utskottet vill emellertid

framhålla att de ytterligare kapitalresurser som Nordbanken

erhåller måste förvaltas med sådana avkastningskrav som följer

av principen att det skall råda konkurrenslikställighet mellan

denna bank och de privatägda bankerna.

För stöd till förslaget om statlig medverkan vid

aktieemissionen ställs från vänsterpartiets sida, i motion

1991/92:N3, det villkoret att riksdagen skall begära att

regeringen tillsätter en oberoende utredare av "Nobelaffären",

dvs. en av de omständigheter som har lett till det problemfyllda

läge som Nordbanken befinner sig i.

Styrelsen för Stockholms fondbörs har den 27 september 1991

beslutat om en utredning på detta område. Händelseutvecklingen

kring Nobel Industrier AB aktualiserar, konstaterar

börsstyrelsen, en rad principiella frågor av betydelse för

fondbörsen och för förtroendet för aktiemarknaden. Tre personer

har tillkallats som utredare, nämligen justitierådet Johan Munck

(ordförande), advokaten Sven Harald Bauer, förutvarande

ordförande i Sveriges advokatsamfund, och auktoriserade revisorn

professor Ulf Gometz, tidigare ordförande i Föreningen

Auktoriserade revisorer. Utredningen har till uppgift att

beskriva och analysera händelseförloppet i de delar och under

den period som är av vikt för principfrågorna. Den skall vidare

behandla de frågor som är av särskild betydelse för fondbörsen

och aktiemarknaden i stort. Härvidlag nämns informationen från

berörda företag och banker till aktiemarknaden,

närståendetransaktioner, andra minoritetsskyddsfrågor och

kursbildningen i berörda noterade aktier. Utredningen är

oförhindrad att behandla även andra frågor som den bedömer vara

av intresse i sammanhanget. Dess slutsatser avses ligga till

grund för en bedömning av behovet av förändringar av gällande

regler och praxis beträffande aktiemarknaden och Stockholms

fondbörs. Utredningen skall rapportera sina iakttagelser och

förslag till börsstyrelsen snarast möjligt, dock senast under

september månad 1992.

Förutom börsstyrelsens utredning, vars resultat bör komma att

bli offentliggjort, förekommer en rad ytterligare utredningar

som i växlande grad kan komma att lämna bidrag till allmän

kännedom om "Nobelaffären". Olika utredningsinitiativ har

sålunda tagits av finansinspektionen, av Nobel Industrier

ABs bolagsstämma och av den nya styrelsen för Gamlestaden AB.

Den utredning som börsstyrelsen har tillsatt svarar enligt

utskottets uppfattning väl mot det önskemål om en oberoende

utredning som framförs i motion 1991/92:N3 (v). Utskottet anser

inte att det finns anledning för riksdagen att förena

medelsanvisning och garanti avseende aktieemissionen i

Nordbanken med ett sådant villkor som påyrkas i motionen.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett

anslag på 3643 milj.kr. till teckning av aktier i Nordbanken

och om bemyndigande för regeringen att garantera den aktuella

emissionen.

Regeringen begär vidare bemyndigande att sälja statens aktier

i Nordbanken. Som motiv anförs att staten inte bör äga en bank.

Initiativ skall tas till en breddning av ägandet i Nordbanken,

både inom och utom landet, heter det. Detta kräver dock att

Nordbankens aktier blir fria aktier, vilket inte kan genomföras

omedelbart. Vidare uttalas att försäljningen bör ske vid en

tidpunkt då det för staten är affärsmässigt lämpligt och med

uppmärksamhet riktad mot hur minskningen av statens ägarandel

påverkar bankens kreditvärdighet.

Detta moment i regeringens förslag berörs i två motioner.

Enligt motion 1991/92:N3 (v) bör den nu nämnda begäran om

bemyndigande avslås av riksdagen. Vänsterpartiet delar inte

regeringens principiella uppfattning att staten inte bör äga en

bank. Formerna för statens engagemang inom banksektorn mår bra

av att diskuteras, sägs det i motionen, men bankkrisen är ett

internationellt fenomen och har inte varit begränsad till

statliga banker.

Från socialdemokratiskt håll instämmer man genom motion

1991/92:N1 i uppfattningen att staten bör sträva efter att

bredda ägandet i Nordbanken. Detta måste emellertid ske på ett

sådant sätt att bankens ställning stärks och att konkurrensen på

marknaden främjas, poängterar motionärerna. De menar att en av

ideologiska skäl motiverad utförsäljning av statens aktier

riskerar att försvaga bankens ställning och kan innebära en ökad

koncentration inom bankvärlden.

Utskottet ställer sig positivt till att regeringen bemyndigas

att senare sälja statens aktier i Nordbanken. Det nu berörda

yrkandet i motion 1991/92:N3 (v) avstyrks alltså. Såsom har

betonats vid utskottets utfrågningar i ärendet torde en

försäljning inte kunna bli aktuell förrän på några års sikt, när

bankens nuvarande svårigheter kan ha övervunnits. Det är

givetvis angeläget att den tillämnade breddningen av ägandet,

vare sig den sker vid ett tillfälle eller genom en mera

långvarig process, genomförs på villkor som är fullt godtagbara

för staten från affärsmässig synpunkt och som skapar goda

förutsättningar för bankens fortsatta verksamhet. I det senare

ligger, sett från samhällelig utgångspunkt, att den inte får

leda till att konkurrensen inom banksektorn minskar. Med vad här

uttalats -- i anslutning till synpunkterna i motion 1991/92:N1

(s) -- tillstyrker utskottet regeringens förslag i den senast

behandlade delen.

Det är, anförs det i motion 1991/92:N2 (nyd), av stor vikt att

händelseförloppet som sådant och det beräknade

kapitaltillskottet till Nordbanken utreds och redovisas för

allmänheten. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen

skall begära att så sker.

De förhållanden som motionärerna avser torde till en del komma

att belysas genom de utredningar som har berörts i det

föregående. Vad särskilt gäller Nordbankens roll bör nämnas att

finansinspektionen på begäran har fått en skriftlig redogörelse

från Nordbankens styrelse. Redogörelsen, som är sekretessbelagd,

utgör grund för fortsatta överväganden från inspektionens sida.

Utskottet finner det naturligt att det, förutom bankens nya

ledning, i första hand blir tillsynsmyndigheten som får söka

dels skapa ökad klarhet om missförhållanden som kan ha medverkat

till bankens nu aktuella situation, dels utöva kontroll över att

framgent en tillfredsställande ordning kommer att tillämpas inom

banken. En sådan offentlig redovisning av affärsangelägenheter

som det berörda motionsyrkandet tycks syfta till finner

utskottet inte realistisk. Motion 1991/92:N2 (nyd) avstyrks

alltså i nu aktuell del.

Den övervakande myndighetens -- bankinspektionens resp.

fr.o.m. den 1 juli 1991 finansinspektionens -- agerande och

brist på agerande före och under den nu aktuella bankkrisen

måste granskas, hävdas det i motion 1991/92:N3 (v). Motionärerna

finner det uppenbart att tillsynen inte har fungerat på ett

tillfredsställande sätt; de föreslår att riksdagens revisorer

får i uppdrag att med högsta prioritet granska hur

tillsynsmyndigheten har verkat.

Ett liknande motionsyrkande, avseende en återblickande

granskning av 1990 års finansbolagskris och bankinspektionens

åtgärder i samband därmed, behandlades våren 1991. Det avslogs

av riksdagen efter att ha avstyrkts av näringsutskottet

(1990/91:NU44 s.10) med hänvisning bl.a. till slutsatserna i

en rapport från riksdagens revisorer. I denna framhölls

bl.a. att organisatoriska förändringar hade genomförts inom

bankinspektionen och att inspektionens arbetssätt hade

förändrats. De för rapporten ansvariga revisorerna hade i detta

sammanhang inte funnit anledning att förorda att riksdagens

revisorer skulle vidta någon ytterligare åtgärd i ärendet.

Motionsyrkandet följdes upp med en reservation (v).

Utskottet har vid behandlingen av det nu föreliggande ärendet

fått en grundlig redovisning av tillsynsmyndighetens åtgärder i

samband med den aktuella bankkrisen och för de förändringar av

finansinspektionens organisation och arbetssätt som har

genomförts eller planeras. Inte heller nu finner utskottet skäl

för någon återblickande utredning på detta område från

riksdagens revisorers sida. Det nyss nämnda yrkandet i motion

1991/92:N3 (v) avstyrks alltså.

Riksdagen uppmanas i motion 1991/92:N3 (v) också att hos

regeringen begära förslag till ökade befogenheter för

finansinspektionen. Denna måste, menar motionärerna, få

möjligheter till skärpt kontroll av banker och finansbolag.

Finansinspektionens befogenheter anges i lagarna om banker och

andra kreditinstitut. I första hand bör 7kap. 1§

bankrörelselagen (1987:617) uppmärksammas. Där föreskrivs bl.a.

att inspektionen skall se till att en bank följer författningar

och andra bestämmelser som reglerar bankens verksamhet och att

inspektionen även i övrigt med uppmärksamhet skall följa

bankernas verksamhet för att göra sig underrättad om

förhållanden som kan inverka på en banks säkerhet eller i övrigt

är av betydelse för en sund utveckling av verksamheten.

Motsvarande bestämmelser finns i lagen (1988:606) om

finansbolag.

Förutsättningarna för finansinspektionens tillsyn har nyligen

behandlats i finansinspektionens anslagsframställning för

budgetåret 1992/93 och i en promemoria med anledning av

utredningen (Fi 1991:04) om finansinspektionens organisation.

Dessa framställningar visar att inspektionen har betydande

handlingsmöjligheter som den strävar att på ett rationellt sätt

utnyttja och att myndigheten är inriktad på att själv ta sådana

initiativ som kan behövas för att tillsynsmöjligheterna skall

förbättras. Utskottet finner inte skäl för riksdagen att på

grundval av motion 1991/92:N3 (v) begära att regeringen skall

föreslå ökade befogenheter för finansinspektionen. Motionen

avstyrks alltså i den delen.

Ett närbesläktat yrkande framställs i motion 1991/92:N2 (nyd).

Enligt detta bör riksdagen uttala sig för att regeringen låter

utreda möjligheterna till en förbättrad kontroll av bankernas

kreditgivning, kapitalbas etc., syftande till att minska

riskerna för insättarna liksom riskerna för staten och därmed

för skattebetalarna.

Utskottet hänvisar till vad det nyss har sagt om

finansinspektionens tillsyn. Inspektionen är uppenbarligen

inriktad på att utveckla ett effektivt system för en kontroll

som kan bidra till att förebygga en sådan utveckling som utgör

bakgrund till det nu aktuella ärendet. Utskottet vill tillägga

att tillsynsmyndighetens kontroll inte rimligen kan gå ut på att

fortlöpande i detalj ta ställning till bankernas

kreditgivningsbeslut etc. Med det sagda avstyrker utskottet

motion 1991/92:N2 (nyd) i här berörd del.

Ett ytterligare önskemål i motion 1991/92:N2 (nyd) är att

regeringen skall uppmanas att låta utreda lämplig form för ett

insättarskydd, som innebär att sparare kan hållas skadeslösa i

händelse av ett bankfallissemang.

Föredragande statsrådet nämner i propositionen (s.6) att han

arbetar med frågor kring ett särskilt skydd för bankdepositioner

och att han avser att återkomma i denna fråga. I proposition

1991/92:63 om statlig garanti för ett lån till Första Sparbanken

anger han (s.5) något mera preciserat att han i annat

sammanhang kommer att föreslå regeringen att lämna förslag till

riksdagen om ett särskilt skydd för insättningar i bank.

Utskottet har inhämtat att en arbetsgrupp inom

finansdepartementet, med representanter för riksbanken och

finansinspektionen, studerar förutsättningarna för införande

av en inlåningsförsäkring i Sverige och att en

departementspromemoria med förslag i ämnet planeras bli

publicerad i början av år 1992. Mot här angiven bakgrund

föreslår utskottet att det nu berörda yrkandet i motion

1991/92:N2 (nyd) lämnas utan åtgärd av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande teckning av aktier i Nordbanken, m.m.

att riksdagen

a) avslår motion 1991/92:N3 yrkande 1,

b) med bifall till proposition 1991/92:21 i ifrågavarande del

och med anledning av motion 1991/92:N3 yrkandena 2 och 3

dels till Teckning av aktier i Nordbanken på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under

sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

3643000000 kr.,

dels bemyndigar regeringen att för statens räkning

garantera den nu aktuella emissionen av aktier i Nordbanken,

men. (v)

2. beträffande försäljning av statens aktier i Nordbanken

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:21 i

ifrågavarande del, med anledning av motion 1991/92:N1 och med

avslag på motion 1991/92:N3 yrkande 4 bemyndigar regeringen att

sälja statens aktier i Nordbanken,

men. (v)

3. beträffande utredning av förhållanden i Nordbanken m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:N2 yrkande 1,

res. 1 (nyd)

4. beträffande granskning av bankinspektionens resp.

finansinspektionens tillsynsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:N3 yrkande 5,

men. (v)

5. beträffande ökade befogenheter för finansinspektionen

att riksdagen avslår motion 1991/92:N3 yrkande 6,

men. (v)

6. beträffande kontroll av bankernas kreditgivning m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:N2 yrkande 2,

res. 2 (nyd)

7. beträffande insättarskydd

att riksdagen avslår motion 1991/92:N2 yrkande 3.

Stockholm den 12 november 1991

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin

(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta

Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh

Furustrand (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström (nyd), Leif

Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo

Bernhardsson (s) och Gudrun Norberg (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Utredning av förhållanden i Nordbanken m.m. (mom.3)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som

börjar med "De förhållanden" och slutar med "aktuell del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1991/92:N2 (nyd)

om det angelägna i att det händelseförlopp som har föranlett

Nordbankens nuvarande situation liksom grunderna mera i detalj

för det beräknade kapitaltillskottet till Nordbanken utreds

genom regeringens försorg och redovisas för allmänheten. Det är

inte godtagbart att banksekretessen på ett allmänt sätt åberopas

som skäl för att kännedomen om väsentliga inslag i skeendet

skall stanna hos tillsynsmyndigheten och undandras medborgarnas

-- bankens majoritetsägares -- kännedom.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande utredning av förhållanden i Nordbanken m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N2 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Kontroll av bankernas kreditgivning m.m. (mom.6)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "berörd del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1991/92:N2 (nyd) uttryckta

uppfattningen att det är angeläget med en förbättrad kontroll av

bankernas kreditgivning och deras åtlydnad av de bestämmelser om

kapitaltäckning m.m. som reglerar denna verksamhet. Regeringen

bör, såsom anförs i motionen, anmodas att låta utreda formerna

för en sådan kontroll, ägnad att minska riskerna såväl för

insättarna som för skattebetalarna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande kontroll av bankernas kreditgivning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N2 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Det finns, såsom anförs i motion 1991/92:N3 (v), mycket som är

oklart när det gäller Nordbankens verksamhet. I sin strävan att

hävda sig som en av de stora affärsbankerna har Nordbanken

uppenbarligen tagit alldeles för stora kreditrisker. Samtidigt

har kontroll- och uppföljningssystemet varit bristfälligt.

Särskilt bankens relationer till den s.k. Pensergruppen måste

belysas ordentligt. Ett villkor för att det i propositionen

begärda kapitaltillskottet skall få lämnas måste därför, såsom

begärs i motionen, vara att en oberoende utredare får i uppdrag

att granska hela det komplex som Nordbankens affärer under de

senaste åren utgör. De utredningsintiativ som utskottet hänvisar

till är lovvärda men fyller inte det krav på opartiskhet som här

har angetts.

Regeringens påstående att staten inte bör äga en bank är illa

grundat. Den bankkris som Nordbankens problem är ett utslag av

är, såsom påpekas i den nyssnämnda motionen, ett internationellt

fenomen, och den är inte begränsad till att gälla statliga

banker. Riksdagen bör inte lämna regeringen det begärda

bemyndigandet att sälja ut statens innehav av aktier i

Nordbanken.

En omständighet som kraftigt kan ha bidragit till att bl.a.

Nordbanken har hamnat i en anmärkningsvärd situation är att

bankinspektionens resp. finansinspektionens tillsyn inte har

fungerat tillfredsställande. I enlighet med vad som påyrkas i

motion 1991/92:N3 (v) bör därför dels riksdagens revisorer få i

uppdrag att med högsta prioritet granska hur

tillsynsmyndigheten har agerat, dels finansinspektionen få

legala möjligheter till skärpt kontroll av banker och

finansbolag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under 1, 2, 4 och 5 bort ha följande lydelse:

1. beträffande teckning av aktier i Nordbanken, m.m.

att riksdagen

a) med bifall till motion 1991/92:N3 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som i det föregående anförts om en

utredning av "Nobelaffären",

b) med bifall till proposition 1991/92:21 i ifrågavarande del

och motion 1991/92:N3 yrkandena 2 och 3

dels till Teckning av aktier i Nordbanken på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under

sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

3643000000 kr.,

dels bemyndigar regeringen att för statens räkning

garantera den nu aktuella emissionen av aktier i Nordbanken.

2. beträffande försäljning av statens aktier i Nordbanken

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N3 yrkande 4

avslår proposition 1991/92:21 i ifrågavarande del och motion

1991/92:N1,

4. beträffande granskning av bankinspektionens resp.

finansinspektionens tillsynsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N3 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som i det föregående

har anförts i denna del,

5. beträffande ökade befogenheter för finansinspektionen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N3 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad som i det föregående

har anförts i denna del.